1. No category

2006
dikor
INLEDNING
F
ör att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har
god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer
bra fram till avvänjningen. Det förutsätter kor med goda modersegenskaper och som ges näringsmässigt bra förutsättningar. De rörliga
kostnaderna för kon ska dessutom vara så låga som möjligt för att totalekonomin ska bli god. Intressanta nyckeltal i dikalvsproduktionen bör
därför avspegla alla ovanstående egenskaper.
Att beräkna nyckeltal är ett bra sätt att få kunskap om nuläget i produktionen. Om beräkningarna dessutom görs årligen får man en jämförelse
mellan olika produktionsår. Extra intressant blir det om man även sätter
ett mål inför kommande år.
Nyckeltal väcker många frågor och de ger lätt upphov till diskussioner,
som i sin tur leder till förslag på förändringar. Förändringar som ska leda
till en förbättring av det ekonomiska resultatet.
Det går med fördel att samlas kring nyckeltal i s.k. utvecklingsgrupper.
Diskussioner med kollegor är uppskattade och det finns också möjlighet att inom gruppen jämföra sig med varandra. Det sistnämnda ger för
många en extra dimension i arbetet.
Här följer en presentation av intressanta nyckeltal i dikalvsproduktionen.
För varje nyckeltal finns också föreslag på punkter att diskutera. En speciell blankett finns framtagen för redovisning av nyckeltalen. På blanketten finns även möjlighet att visa hur förändringar i nyckeltalen påverkar
det ekonomiska resultatet.
HELENA STENBERG
LENA WIDEBECK
Taurus är slakteriernas (Swedish Meats, Avelspoolen och KLS), Svensk Mjölk och LRF:s utvecklingsbolag för nötköttsrådgivning. Mer information om Taurus hittar du på hemsidan www.taurus.mu
02
INLEDNING | PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR
DIKOR
Sju ekonomiskt intressanta nyckeltal
Betäckta hondjur
Kalvningsintervall
Målet bör vara att så många som möjligt av de kor och
kvigor som betäckts ska vara dräktiga och föda en kalv
under året.
Långa kalvningsintervall förskjuter kalvningstidpunkten och gör korna mer ineffektiva.
Avvanda kalvar per betäckt hondjur
Kvigan är en investering för framtiden som samtidigt
kostar pengar i uppfödningen.
Kalvningen ska förhoppningvis ge en levande och så
småningom avvand kalv.
Avvänjningsvikt
Vikten på kalven avgör betalningen. Korna bör avvänja
så tunga kalvar som möjligt.
Rekryteringsprocent
Rörlig kostnad per ko
Den rörliga kostnaden per ko används i beräkningarna
för att värdera effekten av en förbättring av produktionsnyckeltalen.
Kalvningsperiodens längd
En utdragen kalvningssäsong är arbetskrävande och ger
kalvar som varierar i storlek och vikt. Både kalvar, ungdjur och kor blir svåra att hålla i enhetliga utfodringsgrupper.
Så beräknas nyckeltalen
Betäckta hondjur
Kalvningsintervall
Definition: Antal betäckta eller seminerade kvigor och
kor som finns i besättningen den 1 januari det år som
nyckeltalen ska beräknas för. Anges i antal.
Definition: Summan av alla kors kalvningsintervall
dividerat med antalet kor. Kalvningsintervall är antalet
månader mellan en kos två senaste kalvningar.
Anges i månader med en decimal.
Avvanda kalvar per betäckt hondjur
Definition: Antalet avvanda kalvar dividerat med antalet betäckta kor och kvigor.
Anges i antal med två decimaler.
Avvänjningsvikt
Definition: Summan av avvänjningsvikterna för alla kalvar som avvants under året dividerat med antalet.
Anges i jämnt antal kilo.
Kalvningsperiodens längd
Definition: antalet dagar från första till sista kalvning i
besättningen under året.
Anges i jämnt antal dagar.
PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR | BERÄKNING
Rekryteringsprocent
Definition: Antalet kvigor som kalvat under året dividerat med totala antalet kalvningar.
Anges i jämnt antal procent.
Rörlig kostnad per ko
Definition: Summan av kostnaderna för grovfoder, bete,
kraftfoder, mineraler, strö, tjur eller semin samt övrigt
(klövverkning, veterinär, öronbrickor mm)
Inga kostnader för byggnader eller arbete tas med.
Inte heller några räntekostnader eller kostnad för rekrytering (se avsnitt ”Sätt kronor och ören på nyckeltalen”). Anges i jämnt antal kronor.
03
TOLKNING
DIKOR
04
AV NYCKELTAL
TOLKNING | PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR
DIKOR
Så tolkas nyckeltalen
Betäckta hondjur
ATT DISKUTERA
■ Är antalet hondjur anpassat till gårdens förutsättningar? Beakta både areal, åker och beten samt byggnader.
■ Finns det betäckta hondjur som inte är avsedda att
kalva ( slaktdjur) i besättningen ? Ibland betäcks kor och
kvigor avsedda för slakt av olika anledningar ändå. Finns
några sådana kvar i besättningen den 1/1 ska dessa inte
räknas. Det är enbart betäckta hondjur avsedda att kalva som ska vara med. Diskutera varför slaktdjuren betäcks?
■ Är korna dräktighetsundersökta ? Om nej, diskutera
kostnaderna med att övervintra tomma kor. Diskutera
när och hur en dräktighetsundersökning är lämplig att
genomföra i besättningen.
■ Finns det höstkalvande kor i besättningen ? Om ja,
diskutera hur dessa ska behandlas vid beräkningen av
nyckeltal. Låt november- och decemberkalvande kor ingå
i nästa års kalvomgång. För september- och oktoberkalvande kor är det bättre att beräkna separata nyckeltal
för denna grupp. Brytpunkten bör då inte vara årsskiftet.
PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR | TOLKNING
Avvanda kalvar per betäckt hondjur
ATT DISKUTERA
■ Vad är huvudorsaken till en siffra under 1? Beror resultatet på att tomma kor har övervintrats eller på att
kalvarna dör? En siffra över 1 visar på en hög tvillingfrekvens.
■ När dör kalvarna? I samband med förlossningen eller
senare under uppfödningen? Beror dödligheten på hög
tvillingfrekvens?
■ Diskutera vid behov rutinerna i samband med kalvning
t ex var kalvningarna sker och om kalvningarna övervakas. Diskutera även vad dödfödslarna beror på t ex fellägen och /eller svåra förlossningar och kornas/kvigornas
storlek och kondition. I samband med det sistnämnda
är det lämpligt att även diskutera utfodringsstrategier
kring kalvning. Diskutera även hur avelstjuren väljs
ut både med avseende på ras och individ? Förekommer
dödfödslarna både på kvigor och kor?
■ Om kalvarna dör senare under uppfödningen kan följande diskuteras. Dör kalvarna innan de kommit ut på
bete eller efter ? Är kalvarna svaga redan när de föds för
att sedan dö efter några dagar/veckor? Får de nyfödda
kalvarna i sig råmjölk ? Diskutera även selen och E-vitamin tillförseln, om?, när? och hur?. Är någon/några döda
kalvar obducerade? Är/ har veterinär varit inkopplad?
Beror dödlighet på bete på olyckshändelser ? Oländig
terräng? Förgiftningar?
05
TOLKNING
DIKOR
AV NYCKELTAL
Avvänjningsvikt
ATT DISKUTERA
■ Är resultatet rimligt utifrån ras/raskombination i besättningen. Jämför t ex avvänjningsvikten med den dominerande rasens 200 dagars vikt i KAP.
■ Diskutera könsfördelningen på kalvarna. Kvigkalvar
väger i genomsnitt mindre än tjurkalvar. Hur hög är tvillingfrekvensen ? Tvillingar väger i genomsnitt mindre än
enfödda kalvar. Hur hög är rekryteringsprocenten i besättningen ? Finns det många förstakalvare i förhållande
till kor sjunker avvänjningsvikten.
■ Diskutera även kornas näringsförsörjning. Betenas avkastning och beläggningsgrad har betydelse här.
■ Diskutera avvänjningstidpunkten för kalvarna. Hur
gamla är de vid avvänjning ? Utfodras kalvarna på betet?
Avvänjs alla kalvar samtidigt oavsett födelsedatum ?
■ Diskutera avelsmålet i besättningen ? Är rasvalet optimalt för gårdens förutsättningar? Finns t ex kornas
mjölkproduktion med i avelsmålet ?
Kalvningsperiodens längd
ATT DISKUTERA
■ Vilken är den önskade/optimala kalvningstidpunkten
i besättningen?
■ Finns höstkalvare i besättningen bör de november och
december kalvande korna räknas med i kalvningsperioden för nästkommande år (se resonemang under antalet
betäckta kor ovan).
■ Diskutera fördelar och nackdelar med koncentrerad
kalvning. Fördelar är t ex koncentrerad arbetstopp, högre
genomsnittlig avvänjningsvikt och jämnare kalvgrupper
(plus både vid försäljning och vid egen vidareuppfödning). Nackdelar kan vara ett ökat utrymmesbehov då
fler kalvningsboxar behövs och en koncentrerad arbetstopp kan även i vissa företag vara en nackdel.
■ Diskutera rutinerna för betäckningstjurarna i besättningen. Hur många kor per tjur? Ålder på tjurarna? När
släpps respektive tas tjurarna ifrån?
■ Diskutera vilken kondition korna har vid betäckning?
Är det någon speciell grupp av kor som kalvar senare,
t ex andrakalvare (blivit dräktiga sent som första kalvare)? Diskutera då utfodringsrutinerna för denna grupp.
■ Diskutera tjurens kondition då betäckningssäsongen
börjar. Motion, rätt utfodring samt klövvård är viktigt.
Hur många dagar har besättningen mellan tjursläpp och
kalvning ? Det senare är ett mått på hur snabbt tjuren
kommer igång att jobba efter släpp till korna.
■ Diskutera utslagningsstrategi för korna. Betäcks de
kor som släpat efter året innan om? Dräktighetsundersöks korna så man vet om de har blivit dräktiga sent?
06
TOLKNING | PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR
DIKOR
Kalvningsintervall
ATT DISKUTERA
■ Diskutera nackdelarna med ett långt kalvningsintervall t ex att kalvningstidpunkten förskjuts och att kostnaden för kon per kalv ökar.
■ Diskutera betäckningsrutinerna. Används semin eller
betäckningstjur eller både och? Får de seminerade korna
längre kalvningsintervall ? När släpps respektive tas tjurarna bort? Hur många kor/betäckningstjur?
■ Diskutera kornas kondition vid kalvning. I samband
med detta diskuteras även utfodringsstrategin runt kalvning. Vad händer med kor som tar sig dräktiga sent?
Rörlig kostnad per ko
ATT DISKUTERA
■ Diskutera gårdens kostnader för de aktuella posterna.
Finns det inga exakta siffror så gör rimliga generella
uppskattningar. Hjälp kan fås från t ex Taurus dikokalkyl på www.taurus.mu.
■ Den rörliga kostnaden per ko kan även fås genom att
de ekonomiska nyckeltalen baserade på bokföringsuppgifter beräknas.
■ I sista hand kan en generell kostnad användas för att
åskådliggöra vad en förändring i nyckeltalen innebär
ekonomiskt. En rimlig kostnad ligger mellan 3 000 och
4 500 kronor per ko och år.
■ Diskutera tjurens kondition då betäckningssäsongen
börjar. Motion, rätt utfodring samt klövvård är viktigt .
Hur många dagar har besättningen mellan tjursläpp och
kalvning ? Det senare är ett mått på hur snabbt tjuren
kommer igång att jobba efter släpp till korna.
Rekryteringsprocent
ATT DISKUTERA
■ I vilken fas befinner sig besättningen? Utökning?
Minskning? Stadig ? Det är naturligt med en hög rekryteringsprocent vid en utökning medan en hög rekrytering i
en stadig fas bör diskuteras.
■ Är besättningen en avels- eller bruksbesättning ? I avelsbesättningen strävar man ofta efter en högre rekryteringsprocent för att nå ett snabbare avelsframsteg.
■ Diskutera för- och nackdelar med en hög rekryteringsprocent ( 30 % och uppåt) Fördelar med en hög rekrytering är t ex snabbare avelsframsteg, snabbare få en mer
enhetlig kogrupp, kunna satsa på slakt av ungkor istället för kvigor. Nackdelar är t ex ökad risk för kalvningsproblem och därmed även en ökad arbetsinsats, ökad
kostnad för uppfödning av rekryteringsdjur och lägre
avvänjningsvikter på kalvarna.
■ Diskutera avelsmålet i besättningen. Hur väljer man ut
de kvigor som ska betäckas? Stämmer urvalsprocessen
med avelsmålet ?
PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR | TOLKNING
07
PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR
Gårdsnamn:
Brukare:
SE-nr:
NYCKELTAL ÅR
Nuläge
Mål
Jämför
Antal betäckta hondjur den 1/1
Avvanda kalvar/betäckt hondjur
Avvänjningsvikt, kg
Kalvningsperiodens längd, dagar
Kalvningsintervall, mån
Rekrytering %
Rörlig kostnad per ko och år, kr
VAD BETYDER DINA NYCKELTAL I PENGAR?
Kostnad kr
per kg avvand
kalv och år
Nuläge
Rörlig kostnad per kg avvand kalv
kg
x
/
kr/ko/år
mån
x
/
kalvar =
OM DU NÅR UPPSATTA MÅL:
Antal avvanda kalvar
kr/ko/år x
kg x
/
mån x
/
kalvar =
Avvänjningsvikt
kr/ko/år x
kg x
/
mån x
/
kalvar =
Kalvningsperiodens längd
kr/ko/år x
kg x
/
mån x
/
kalvar =
Kalvningsintervall
kr/ko/år x
kg x
/
mån x
/
kalvar =
kvigor x
kr/
Rekrytering
kr/ko/år /
Rörlig kostnad per ko & år
kg x
kr/ko/år x
kor
/
kg x
mån x
/
kr/ko
kalvar =
mån x
/
kalvar =
BESLUTADE ÅTGÄRDER
NÄSTA AVSTÄMNING GÖRS
08
BLANKETT | PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR
DIKOR
Sätt kronor och ören på nyckeltalen
Vi har valt en metod som ofta används utomlands för att
visa vad en förändring av ett nyckeltal egentligen är värt
i pengar. Man utgår från den rörliga kostnaden för en
diko i besättningen eftersom den är ett bra mått på vad
kalven kostar att producera. Sedan fördelas kostnaden
för dikon på varje kilo avvand kalv.
Kostnaden för att producera ett kilo avvand kalv påverkas av allt vi mäter i nyckeltalen, såsom
■ Inte dräktiga, men betäckta kor
■ Kalvningsintervall och kalvningsperiodens längd,
■ Antal avvanda kalvar och deras avvänjningvikt
■ Rekryteringsprocent
Det följande exemplet visar vad kostnaden är i nuläget
för att producera ett kilo avvand kalv och hur förbättringar i de olika nyckeltalen påverkar det ekonomiska
resultatet.
Nyckeltal
Antal betäckta kor den 1/1:
Antal avvanda kalvar:
Avvänjningsvikt:
Kalvningsperiodens längd:
Kalvningsintervall:
Rekrytering:
Rörliga kostnader per ko och år:
nuläge:
50
45
285 kg
105 dagar
12,3 månader
20 %
4500 kr
mål
48
295 kg
84 dagar
12,0 månader
10 %
4300 kr
Nuläge
Kostnaden för att producera 1 kg avvand kalv med gårdens nuvarande resultat är 17:90.
Kostnaden beräknas genom att ta rörlig kostnad per ko
och dividera med antal kilo avvand kalv per ko och år.
Antal kilo avvand kalv per ko och år påverkas av:
■ avväjningsvikt
■ kalvningsintervall
■ antal avvanda kalvar
4500 kronor
285 kg
PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR | KRONOR OCH ÖREN
x 12/12,3 mån
x
45/50 kalvar
= 17:90
avvänjningvikt
kalvningsinterv
avvanda kalvar
Kostnad/kg kalv
4500/285 x
12/12,3 x
45/50 =
17:90
09
DIKOR
Mål
Antalet avvanda kalvar
Rekryteringsprocent
Om andelen antalet avvanda kalvar ökar från 45 till 48
blir kostnaden för att producera 1 kg kalv 16:80.
Merkostnaden för att rekrytera ett djur har beräknats
till 2 875 kronor utifrån skillnaden mellan livvärdet och
slaktvärdet på kvigan.
avvänjningvikt
kalvningsinterv
4500/285 x
12/12,3 x
N U LÄG E:
avvanda kalvar Kostnad/kg kalv
48/50 =
16:80 kr/kg
förbättring
+ 1:10 kr/kg
575 kronor
Avvänjningvikt
Om avvänjningsvikten höjs från 285 till 295 kg med hjälp
av andra åtgärder än att kalvningsperioden förkortas
blir kostnaden för att producera 1 kg kalv 17:30 kr.
avvänjningvikt
kalvningsinterv
4500/295 x
12/12,3 x
10 rekryteringsdjur x 2 875 kr= 28 750 kr
Kostnaden per ko blir 28 750/50= 575 kr
Kostnaden per kg avvand kalv blir
avvanda kalvar Kostnad/kg kalv
45/50 =
17:30 kr/kg
förbättring
285 kg
x 12/12,3 mån
x
45/50 kalvar
= 2:28 kr
5 rekryteringsdjur x 2 875 kr=14 375 kr
Kostnaden per ko blir 14375/50= 287,50 kr
Kostnaden per kg avvand kalv blir
MÅL:
+ 0:60 kr/kg
287,5 kr/ko
Kalvningsperiodens längd
285 kg
Om kalvningsperiodens längd förkortas från 105 till 84
dagar kan avvänjningsvikten förväntas öka till 295 kg
och kostnaden för att producera 1 kg kalv blir 17:30.
avvänjningvikt
kalvningsinterv
4500/295 x
12/12,3 x
avvanda kalvar Kostnad/kg kalv
45/50 =
17:30 kr/kg
kalvningsinterv
12/12,0 x
45/50 kalvar
= 1:14 kr
Om rekryteringsprocenten sänks från 20 % till 10 % sänks
kostnaden för att producera 1 kg kalv med 1:14 kr/kg,
från 17:90 till 16:76.
Rörliga kostnader per ko
Om kons rörliga kostnader sänks med 200 kr blir kostnaden per kg avvand kalv 17:10 kr.
Om kalvningsintervallet förkortas från 12,3 till 12,0 månader blir kostnaden för att producera 1 kg kalv 17:50
kr.
4500/285 x
x
förbättring
+ 0:60 kr/kg
Kalvningsintervall
avvänjningvikt
x 12/12,3 mån
avvanda kalvar Kostnad/kg kalv
45/50 =
17,1 kr/kg avvand kalv d v s + 0,8 kr/kg avvand kalv
avvänjningvikt
kalvningsinterv
4300/285 x
12/12,3 x
avvanda kalvar Kostnad/kg kalv
45/50 =
17:10 kr/kg
förbättring
+ 0:80 kr/kg
förbättring
17:50 kr/kg + 0:40 kr/kg
Till slut
Om besättningen i exemplet lyckas att nå alla sina
mål kan reduceringen i rörlig kostnad per kg avvand kalv bli så stor som runt 4 kronor vilket motsvarar en ökad intäkt per ko på runt 1000 kronor.
För att nå uppsatta mål krävs insatser. Då målen sätts måste insatsernas storlek och kostnad
finnas med i resonemanget. Beräkningarna ovan
visar dock att det finns ekonomiskt utrymme för
att göra insatser för att förbättra produktionsresultatet.
10
BLANKETT | PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR
PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR
Gårdsnamn: Dikogården
Brukare: Karl Gustafsson
SE-nr: 99 999
NYCKELTAL ÅR 2006
Nuläge
Mål
Jämför
Antal betäckta hondjur den 1/1
50
50
Avvanda kalvar/betäckt hondjur
0,90
0,96
+0,06
Avvänjningsvikt, kg
285
295
+10 kg
Kalvningsperiodens längd, dagar
105
84
- 21 dagar
Kalvningsintervall, mån
12,3
12,0
- 0,3 månader
Rekrytering %
20
10
-10 %
Rörlig kostnad per ko och år, kr
4500
4300
-200 kr
VAD BETYDER DINA NYCKELTAL I PENGAR?
Kostnad kr
per kg avvand
kalv och år
Nuläge
Rörlig kostnad per kg avvand kalv
285 kg
x
12.0
4500 kr/ko/år
/ 12.3 mån x
45 / 50
kalvar =
17:90
OM DU NÅR UPPSATTA MÅL:
Antal avvanda kalvar
4500 kr/ko/år x
285
kg x
12.0 / 12.3
mån x
48
/ 50
kalvar =
16:80
Avvänjningsvikt
4500 kr/ko/år x
295
kg x
12.0 / 12.3
mån x
45
/ 50
kalvar =
17:30
Kalvningsperiodens längd
4500 kr/ko/år x
295
kg x
12.0 / 12.3
mån x
45
/ 50
kalvar =
17:30
Kalvningsintervall
4500 kr/ko/år x
285
kg x
12.0 / 12.0
mån x
45
/ 50
kalvar =
17:50
287,5
kr/
50
5
Rekrytering
kvigor x
287,5 kr/ko/år /
Rörlig kostnad per ko & år
4300 kr/ko/år x
285
kg x
285
12.0 /
kg x
12.3
287,5
kor
mån x
12.0 / 12.3
45 / 50 kalvar =
mån x
45
/ 50
kr/ko
1:14
16:76
kalvar =
17:10
BESLUTADE ÅTGÄRDER
Dräktighetsundersök alla betäckta hondjur. Ta bort avelstjuren efter 3 månader.
NÄSTA AVSTÄMNING GÖRS
2008
PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR | KRONOR OCH ÖREN
11