Svensk skolhistoria med fokus på Enköping– Kortfattad historik och bakgrund Realskolan Enköping har en mycket lång skolhistoria, ända ner till 1400-talet. Realskolan i Enköping blev till hösten 1905. År 1928 blev den samrealskola dvs. för både pojkar och flickor, år 1949 utökades skolan med ett kommunalt gymnasium och år 1955 blev skolan ett högre allmänt läroverk. År 1963 var realskolan avvecklad och år 1968 likaså det högre allmänna läroverket. Enköpings nuvarande gymnasium startades 1966. Kuriosa Tack vare musikdirektör Bertil Håkansson (musik) och disponent Brynge (text) fanns i Enköping för senare generationer av elever en realsång ”Sjung kamrater” som sjöngs vid utspringet på skolgården där familj och vänner väntade dvs. ungefär samma praxis som vid studentexamen. Svensk skolhistoria inklusive realskolan i mycket grova drag Den obligatoriska folkskolan infördes i Sverige, 1842. Enhetsskolan infördes i Sverige kommunvis åren 1949-1962 och grundskolan infördes åren 1962-1972. Enhetsskolan hade på de teoretiska linjerna samma kunskapskrav som realskolan. Den senare var en urvalsskola dvs. man sökte och togs in med betygen som grund. För exempelvis 40-talisterna gällde, för de som varken sökte eller kom in i realskolan, att avsluta folkskolan som i regel var 7-årig. Därefter följde yrkesarbete och/eller någon form av yrkesskola. År 1970 togs beslutet om att övergå från parallellskolsystemet till enhetsskola. Den som tagit realexamen kunde sätta en grå mössa på huvudet, i övrigt lik studentmössan. Olika orter hade f.ö. lite olika realskolesystem. Efter realexamen var det möjligt att påbörja yrkesarbete. Avlagd examen gav även behörighet att söka till exempelvis handelsskola, sjuksköterskeskola samt små- och folkskollärarseminarium. Den som önskade fortsätta på gymnasiet behövde inte ta realexamen utan kunde också välja att avsluta studierna vid realskolan ett år tidigare utan examen. Realexamen avskaffades 1972 då grundskolan var införd i alla delar av Sverige. Den gamla urvalsskolan Cirka 20 procent av en årskull började år 1960 i gymnasiet, 1950 gick 8 procent av en årskull på gymnasiet. Utbildning var länge en angelägenhet för ett fåtal. Idag är det något som alla i princip har tillgång till. Sparande och skolaga – ett par exempel från förr i svensk skola Sparandet var ett viktigt inslag i fostran av barnen. I skolorna hade man från cirka 1920-talet särskilda skolsparbössor där barnen fick lägga sin sparade slant. Sparbanken och tidningen Lyckoslanten hade gjort entré i skolan med den sparsamma, präktiga Spara och den slösaktiga, köplystna Slösa. Lärarens rätt att utföra skolaga, som godtagits alltsedan medeltiden, inskränktes från slutet av 1800-talet successivt och avskaffades slutligt med utfärdandet av den nya folkskolestadgan 1958. Lång resa mot fri och allmän skolmat I början på 1900-talet hade majoriteten av barnen som bodde på landsbygden medhavd matsäck med smörgås och mjölk. En del skolor erbjöd lagade mål för att indirekt förebygga framtida supande genom en mer aptitlig kosthållning. 1937 beviljade staten bidrag för skolbespisning till de barn som hade störst behov av ett gratis mål mat. Ungefär 13 % av eleverna i landet fick då fri skolmat. 1946 beslutade riksdagens första kammare att alla barn skulle få lagad, varm mat varje dag. Men det tog lång tid innan det där var förverkligat. Men redan under andra världskriget, när många familjer hade det knapert, fick en hel del skolbarn fria måltider. På 40-talet fick kommunerna stadsbidrag för skolmåltiderna med specifika krav på vad som skulle serveras – en varmrätt med ett glas mjölk, smör och bröd. För Enköpings elever gällde exempelvis för tidiga 40-talister att skolmat serverades under småskole- och folkskoleåren. Vid övergången till realskola och gymnasium fanns inga fria skolmåltider. För elever med boende i stan´ förutsattes tillgång till lunch i hemmen. Värt att notera är att det var under en period med en mycket stor andel hemmafruar. Under 40-talen var andelen gifta kvinnor i Enköping utan inkomst 98 %, på 50-talen var motsvarande andel för Enköpings del 70 %. Lite axplock ur tidig Enköpingshistoria om skola och bildning. Läroverket meddelar att 49 lärjungar är inskrivna under höstterminen 1889. Enköpings Elementarskola för flickor grundades 1873. I de två lägsta klasserna kommer även pojkar att gå. I de fyra högsta endast flickor. Terminsavgift: 20 – 60 kr. Dr Westerlund ansvarar för hälsovården på skolan. Dr Westerlund överlämnar år 1887 3300 kr till en fond för elementarskolan för flickor. En viss debatt fanns pga. den sneda sociala rekryteringen till skolan. Staden sköt till en mindre summa per år mot att ett antal friplatser gavs för mindre bemedlade. En slöjdskola för gossar på folkskolans övre avdelning och i läroverket startas 1884. Företräde ges för gossar från staden. Skolan är avgiftsfri. Det nya skolhuset vid Strömparterren blir invigt 1883. Skolhuset innehåller sex stora läsesalar. På övervåningen finns dessutom boningsrum för lärare. Vid invigningen talar pastor Hjerpe och skolbarnen sjunger psalmer. Skolrådet utser 1881 mamsell Ida Amanda Fellner till lärarinna vid småskolans nedre avdelning. Årslön: 500 kr + husrum. Skolan i Strömparterren vid ån användes som skola fram till slutet av 1940-talet då den blev textilföretaget Hettemarks första fabrik i Enköping. Ledningen av folkskoleväsendet flyttades 1920 från kyrkostämman till stadsfullmäktige. Korsängsskolan invigdes hösten 1949. Samrealskolan fick så småningom ta över lokaler efter att flickskolan avvecklats. Inom Enköpings kommunalpolitik fanns inte så stora marginaler för olika politiska alternativ. Man hade inte så stora resurser att spela med. Inom en ganska så snäv ram försökte stadsledningen förverkliga kraven från stat och medborgare. Ur 5-årsberättelsen i Enköpings stad till Länsstyrelsen 1851-1855 kan man läsa följande: ”Staden Enköping eger tillsammans 1401 invånare, deraf 624 Mankön och 777 quinkön. Den allmänna bildningen hos stadens invånare sträcker sig, med få undantag, föga öfver ett enfaldigt och försvarligt religiösa begrepp. Folket äro i allmänhet rättsinniga och uppfyller villigt sina medborgerliga pligter. Förbrytelser af grof beskaffaenhet äro sällsynta.” Källor: Riksarkivet Wikipedia www.enkopingshistoria.n.nu/1880-tal Enköpings Stads Historia del 2 www.lantmannen.se Mantals- och taxeringslängder för Enköpings stad