1. No category

Charlottenborgs ägor med nuvarande Sjöbo-Knäppans naturreservat vid Borens strand. Häradskartan
1860-1870. Den röda linjen på visar ungefär hur reservatsgränsen går idag.
Sjöbo-knäppan naturreservat 20 år!
2015 är det 20 år sedan Sjöbo-Knäppan blev naturreservat. Detta vill vi uppmärksamma
genom att ge ut en särskild broschyr om naturreservatets historik. Reservatet bildades
1995 av Motala kommun. Anledningen var att området är hem åt skyddsvärda växt- och
djurarter samt rymmer hela biotoper som är hotade i form av sumpskog och extremrikkärr. Området är också mycket värdefullt för det rörliga friluftslivet.
Kommunen vill erbjuda en vacker och spännande natur med möjlighet till både vardagligt friluftsliv och unika naturupplevelser. Därför hoppas vi att den här broschyren kan
ge en inblick i hur kommunenen arbetar med förvaltningen av naturreservat, samt ge
inspiration till att besöka naturreservatet och upptäcka mera på egen hand.
Sjöbo-Knäppan 20 år
Välkommen ut i naturen önskar,
En historisk tillbakablick om Sjöbo-Knäppans
naturreservat i och med att reservatet fyller 20 år 2015
Kommunekolog Motala kommun
Henrik Sandberg
Lämningar från förhistorisk tid
I naturreservatet finns lämningar från förhistorisk tid. I västra delen finns bl.a. två
välbevarade fångstgropar som kan vara 6 000 år gamla. Fångstgroparna skulle i så fall
vara från stenåldern.
Fångstgroparna utnyttjades för att fånga älg, vildren och varg samt i mindre utsträckning
för björn och räv. Det stadgades i de medeltida landslagarna att man skulle hålla fångstgropar för varg.
Både nu och då var Gröna plan ett populärt utflytsmål för Motalaborna
Resterna av en fångstgrop som hålls öppen genom årlig röjning
1600-1850 En lång historia av ett rikt kulturlandskap
Historien för Sjöbo-Knäppan som vi känner det idag börjar på 1600-talet. Området
tillhörde gården Charlottenborg, som bildades 1662 genom en sammanslagning av tre
äldre gårdar. Dessa var Torpa, Kråksten och Vräknebo. I naturreservatets centrala delar
kan man se lämningar från Torpa gård. Kråksten låg sydväst om reservatetvid Textilvägen, och Vräknebo låg där Charlottenborgs slott ligger idag.
C F Broocman skrev 1760 att Charlottenborg var en stor och välmående gård. Det som
idag är Sjöbo-Knäppan var rik ängs- och betesmark.
De norra delarna, det vill säga området kring Sjöbo och norrut mot Rävabacken, var
glest trädbevuxen ängsmark. Där bedrevs det slåtter. En del av marken användes som
beteshage. Odlingsmark fanns insprängd särskilt mot den forna gränsen mellan
Kråkstensängen i norr och Torpaängen. Den sydligaste delen av Sjöbo-Knäppan var
slåtteräng. Här växer i dag alsumpskog.
1850-1965 Kulturlandskapet står tillbaka men området blir viktigare
som rekreationsområde
Redan på 1800-talet var bad- och friluftsplatsen Gröna plan ett populärt tillhåll för
Motala Verkstads Arbetareförening som bildades 1865. Under 1920- och 1930-talen
hade Motala Verkstads och Klädesfabrikens anställda picknick här på sommarsöndagarna.
På 1920-talet bedrevs modern konfirmandundervisning vid Gröna plan. Prästen
Hjalmar Wasser samlade sina konfirmander här för bollspel och lekar samt bjöd på saft,
bullar och konfirmandundervisning.
Den södra delen av Sjöbo-Knäppan började efterhand växa igen. Igenväxningen av hela
området tog ytterligare fart när Charlottenborg upphörde med djurhållningen i början
av 1960-talet.
Jämför man flygfotona över området från olika år kan man se hur kraftig igenväxningen
var mellan åren 1945 och 1984. Den röda linjen på flygfotona till höger visar ungefär
hur reservatsgränsen går idag.
1945
Järnvägen från Gamla Motalaverkstad gick via slaggbron över till Rävabacken.
1984
Sista turen med slagg från gamla Motala Verkstad till deponin på
Rävabacken gick 1961
Motala Verkstads verksamhet på Verkstadsön i Motala har gett upphov till tre avfallsupplag/”slaggtippar” på tre platser i anslutning till Motala tätort. Verksamheten bedrevs
under perioden 1822-1977. Slagg innehåller föroreningar och är den restprodukt efter
framställning av olika metaller.
En av platserna som användes som deponi för slagg var Rävabacken strax utanför
naturreservatet Sjöbo-Knäppan. Hit kördes slagg från verkstaden med järnvägsvagnar
över slaggbron och dumpades på Rävabacken vid Borens strand. Detta pågick ända
fram till 1961. Deponin har inte sluttäckts. Även om området idag till stor del är bevuxen med vegetation ligger på många håll slaggklumpar, restmaterial från järnvägen
och annat skräp kvar sedan den här tiden.
Kommunen har i en rapport från 2004 studerat effekterna från Motala verkstads slaggtippar. Vid Rävabacken bedömer kommunen att finns risk för allmänheten att komma i
kontakt med slagget som på sina håll ligger exponerat.
Under 1990-talet återinfördes fårbete i naturreservatet .
Naturvårdshuggning vid Hulthagekärret 2005.
1965-2015 Naturreservatet bildas och det gamla kulturlandskapet återskapas
Återskapande av det gamla kulturlandskapet
Trots den sedan länge upphörda hävden hade Sjöbo-Knäppan ändå höga natur- och
kulturvärden. Området avsattes som fågelskyddsområde 1968. Biologen Sören
Pettersson och Motala Biologiska Förening tog tidigt initiativ till att Sjöbo-Knäppan
skulle skyddas som naturreservat. Motala Biologiska Förening kunde fastställa värdena
genom de inventeringar av floran och fågellivet som föreningen gjorde. Den botaniska
inventeringen gjordes eftersom det 1976 fanns planer på att bygga en stor idrottsplats
vid Sjöbo-Knäppan.
Kommunala naturvårdsrådet initierade 1990 att ett kommunalt naturreservat skulle
bildas. Sören Pettersson fick samma år i uppdrag att göra ett förslag till skötselplan. Där
står att Sjöbo-Knäppan är ett unikt område som hyser skyddsvärda växt- och djurarter
samt rymmer hela biotoper som är hotade i form av sumpskog och extremrikkärr.
Kommunfullmäktige beslutade i november 1993 att Sjöbo-Knäppan bör avsättas som
naturreservat. Länsstyrelsen godkände att Miljö- och hälsoskyddsnämnden fick ta det
slutgiltiga beslutet den 10 oktober 1995.
Kompletterande inventeringar gjordes inför beslutet. Bland annat inventerades
skalbaggar och vegetationen.
Ängsnycklar i Hulthagekärret sommaren 2014.
När Sjöbo-Knäppan blev naturreservat fastställedes också en skötselplan fram med
målet att återskapa det gamla kulturlandskapet i området. Kommunen öppnade upp
delar av de igenväxta hagmarkerna. Områden som tidigare varit betesmark
stängslades och fårbete infördes igen. Inom vissa områden avverkades en del träd där
de växte för tätt.
Naturreservatets yta är ca 40 hektar. Området kunde ha blivit ändå lite större i den sydöstra delen men den dåvarande fastighetsägaren motsatte sig att det bildades ett reservat.
De vandringsstigar som finns i området skyltades och en informationstavla togs fram
för reservatet. Att området hålls öppet med hjälp av bete gynnar både den biologiska
mångfalden samtidigt som det blir trevligt för besökare att röra sig i området.
Området sköts idag med bete och slåtter enligt skötselplanen. Vissa områden i naturreservatet lämnas dock helt orörda eftersom att detta bland annat gynnar det rika fågellivet i området.
Lieslåtter i Hulthagekärret 2014.
Hulthagekärret
I den östra delen av naturreservatet ligger
kalkkärret Hulthagekärret med sin rika orkidéflora. Det kalkrika grundvattnet som
sipprar fram gör bl.a. att de sällsynta och
vackra orkidéerna trivs att växa just där.
Kärret har liksom omgivande marker
utnyttjats för bete eller slåtter under ända
Manuell borthuggning av stubbar 2012.
fram till mitten av 1900-talet. Efter att
hävden upphörde började kärret sakta växa
igen och orkidéerna och andra kalkkärrs-arter riskerade att försvinna.
Restaurering med röjning och slåtter av kärret har skett sporadiskt sedan 1970-talet,
men arbetsinsatserna var för låga och det tuviga och blöta kärret har varit svårt att sköta
med moderna maskiner. 2007 gjordes en omfattande restaurering då delar av kärret
tuvfrästes med maskin för att underlätta slåttern.
Sedan 2011 sköts kärret med lieslåtter av företaget Slåttergubben på uppdrag av
kommunen. Slåttergubben sköter om ängen på gammeldags vis, och genomför förutom
lieslåttern även naturvårdsbränning och borttagning av gamla stubbar. Allt för att
underlätta arbetet med lieslåttern.
Övre vänster bild: Torpet Sjöbo, Nedre vänster bild: Utsiktsplattformen som byggdes 2014. Höger
bild: Skyltad vandringsstig och stätta över fårstängsel i reservatet.
Sjöbo-Knäppan idag - Utveckling av naturvård, friluftsliv och grön
rehabilitering
De senaste åren har kommunen satsat på att utveckla tätortsnära natur– och friluftsområden för såväl besökare som för den biologiska mångfalden. Så även i SjöboKnäppans naturreservat. Nya skyltar, en ny grillplats, en ny handikappanpassad toalett
och en ny utsiktsplattform vid Borens strand är några exempel på nyheter i reservatet de
senaste åren. Sedan tidigare finns det ett fågeltorn i den östra delen av reservatet, samt
en spång som leder besökarna torrskodda genom alsumpskogen från reservatsparkeringen till kalkkärret.
Vid torpet Sjöbo som ligger mitt i reservatet bedriver kommunen sedan många år grön
rehabiliteringsverksamhet. Här finns en trädgård som sköts av deltagarna. Personerna i
arbetslagen som håller till vid torpet har även varit delaktiga i arbetet med att restaurera
de igenväxta hagmarkerna.
En av de bästa tiden att besöka reservatet på är under våren då vårens blomsterprakt är
som störst. Då kan man t.ex. njuta av blåsippor, vitsippor, svalört och lungört samtidigt
som man hör de nyanlända flyttfåglarnas sång i den lummiga lövskogen. Passa gärna på
att skriva i gästboken som ligger i lådan på utsiktsplattformen och berätta om vad du
upplevt!
Omslagsbild: Flugblomster, Hulthagekärret
Foton: Motala kommun, Henrik Sandberg, Hilkka Kangas,
Alf Johansson, Slåttergubben och Motala industrimuseum
Flygfoton: Motala kommun
Text: Benny Ekberg och Henrik Sandberg
Informationstavla som visar kalkkärrets flora i Hulthagekärret.
Mer information om Sjöbo-Knäppans naturreservat
Vill du veta mer om Sjöbo-Knäppans naturreservat eller om Motala kommuns natur
finns det mer information att hitta här:
• Motala kommuns hemsida: www.motala.se/naturreservat
• Motala kommuns Naturvårdsprogram: www.motala.se/naturvardsprogram
• Reservatsfolder som finns på Turistbyrån, reservatsparkeringen, kommunhuset
samt i digital form på www.motala.se/naturreservat
• Boken ”Guide till naturen i Motala” från 2003 som finns att hämta gratis på
Turistbyrån eller på kommunhuset
• Motalas digitala naturkarta som finns som webbsida och som app. till
smartphone och androidtelefon: www.naturkartan.se/motala
För frågor eller ytterligare information gå gärna in på www.motala.se/natur eller
kontakta kommunekologen, tel. 0141-22 50 00 (vxl).