Nutritionsbedömning (pdf 0,4 MB)

Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
NUTRITIONSBEDÖMNING VID
NUTRITIONSBEDÖMNING
INFLYTT TILL SÄRSKILT BOENDE
VID INFLYTT TILL
OMVÅRDNADSFÖRVALTNINGENS
SÄRSKILDA BOENDEN OCH KORTTIDSPLATSER
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
INNEHÅLL
BAKGRUND ........................................................................................................ 5
MNA (Mini Nutritional Assessment): ................................................................. 6
NUTRITIONSBEDÖMNING .............................................................................. 6
FLÖDESSCHEMA NUTRITIONSBEDÖMNING ............................................. 7
ANSVARSFÖRDELNING (utdrag från Falu Kommuns kostpolicy).................. 8
BILAGA 1 MATDAGBOK.................................................................................. 9
BILAGA 2 VÄTSKEDAGBOK......................................................................... 10
BILAGA 3 Vårdplan för Nutrition...................................................................... 12
BILAGA 4 MNA................................................................................................. 17
BILAGA 5 Handledning till nutritionsbedömning med Mini Nutritional
Assessment (MNA) ............................................................................................. 20
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
BAKGRUND
Mat och näringsproblem uppträder ofta i samband med sjukdom och/eller när det uppstår
funktionshinder som försvårar eller förhindrar matlagning och möjligheten att äta själv.
Behovet av ökade omvårdnadsinsatser ökar till följd av undernäring. Då gamla och sjuka
utgör en riskgrupp för undernäring är det av största vikt att tidigt uppmärksamma detta för att
kunna förhindra att andra komplikationer uppstår till följd av undernäringen. Ett bristfälligt
näringsintag gör att personen tappar energi och kraft, den enskildes livskvalitet försämras och
vårdtyngden ökar. Även resultaten av den eventuella medicinska behandlingen försämras och
likaså de rehabiliterande åtgärderna.
Undernäring har visat sig vara lättare att förebygga än att behandla. För att säkerställa en god
omvårdnad är det därför av yttersta vikt att den enskildes näringstillstånd och näringsintag
uppmärksammas, behandlas, dokumenteras och betraktas som lika viktigt som den
medicinska behandlingen. Alla kunder, som flyttar in i kommunens särskilda boenden och
korttidsplatser, skall därför erbjudas en nutritionsbedömning.
Falu kommun inför 2009 ett screeninginstrument kallat MNA – Mini Nutritional Assessment, på kommunens
särskilda boenden och korttidsplatser.
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
MNA (Mini Nutritional Assessment):
MNA (Bilaga 4) är ett instrument som är särskilt anpassat för bestämning av näringstillståndet
hos äldre personer. MNA är en enkel och billig metod för att uppmärksamma och hitta de
personer som antingen är undernärda eller i riskzonen för undernäring. Ju tidigare problemet
uppmärksammas, desto fortare kan åtgärder och resurser sättas in så att personen ifråga lider
minsta skada. Genom att MNA används regelbundet, görs detta till en rutin i arbetet.
MNA består av 18 frågor omfattande kroppsmått, t ex BMI, och en allmän bedömning, t ex
frågor om läkemedel och rörlighet. Vidare ingår en kostundersökning vilken innefattar frågor
relaterade till antal mål mat per dag och behov av hjälp vid ätandet samt individens subjektiva
bedömning av hälsa och näringstillstånd. Detta ger en bra grund och utgångspunkt för hur det
står till med personens näringstillstånd.
En vårdtagare som bedömts vara undernärd eller ligga i riskzonen för undernäring har rätt till
bedömning, behandling och uppföljning av personal med lämplig kompetens. Beroende på
vilket problem som ligger bakom personens undernäringsproblematik skall rätt yrkesgrupp
kopplas in. Läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped och dietist kan alla
hjälpa till med sin specifika kompetens för att förebygga/behandla undernäring/felnäring.
MNA bedömningen görs med hjälp av ”Handledning till nutritionsbedömning med MNA”
(Bilaga 5).
Gradering av näringstillståndet:
Mindre än 17 poäng – undernärd
17-23,5 poäng – risk för undernäring
Mer än 23,5 poäng – välnärd
NUTRITIONSBEDÖMNING
Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) ansvarar för att MNA, Mini Nutritional
Assessment, (Bilaga 4) genomförs inom två veckor efter inflytt till särskilt
boende/korttidsplats.
Initial bedömning MNA mer än 12 poäng:
Det är inte nödvändigt att fortsätta med resten av frågorna. Kunden ligger inte i riskzonen för
undernäring. OAS upprättar en vårdplan för nutrition (Bilaga 3).
Viktuppföljning skall ske var tredje månad. OAS ansvarar för uppföljningen.
Initial bedömning MNA mindre än 12 poäng:
Fortsätt med resten av frågorna
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
Slutlig bedömning MNA mer än 23,5 poäng:
Kunden ligger inte i riskzonen för undernäring. OAS upprättar en vårdplan för nutrition
(Bilaga 3). Viktuppföljning skall ske var tredje månad. OAS ansvarar för uppföljningen.
Slutlig bedömning mindre än 23,5 poäng:
Kunden är eller befinner sig i riskzonen för undernäring. OAS upprättar en vårdplan för
nutrition (Bilaga 3) och ansvarar för att en tre dagars Mat- och vätskedagbok (Bilaga 1-2)
fylls i och skickas till dietisten. Dietisten räknar på kundens energi- och näringsintag/behov.
OAS och dietisten dokumenterar i vårdplanen för nutrition (Bilaga 3). Kontaktpersonen
dokumenterar i arbetsplanen, social dokumentation. Viktuppföljning skall ske var tredje
månad. OAS ansvarar för uppföljningen.
FLÖDESSCHEMA NUTRITIONSBEDÖMNING
MNA
(OAS)
UNDERNÄRD/
RISKZONEN
EJ UNDERNÄRD
Vårdplan för Nutrition
(OAS, dietist)
Vårdplan för
Nutrition
(OAS)
Mat- och
vätskedagbok
(OAS, dietist)
Arbetsplan, social
dokumentation
(kontaktperson)
Arbetsplan, social
dokumentation
(kontaktperson)
Viktkontroll
var tredje månad
(OAS)
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
ANSVARSFÖRDELNING (utdrag från Falu Kommuns kostpolicy 2007)
Enhetschef: ytterst ansvarig på enheten att följa mål och fördela resurser. Ansvarar för att
tillgodose kunskapsbehov hos personalen. Möjliggör för personalen att utföra sitt uppdrag.
Ansvarar för kvalitetssäkring och redovisning. Ska se till att den gemensamma matmiljön är
tilltalande och att måltidsordningen är lämpligt fördelad över dygnet samt att nattfastan inte
överstiger 11 timmar.
Kommunens matproducent: ansvarar för att den mat som levereras till kommunens
äldreboenden uppfyller de krav som står i avtalet samt de nationella kvalitetskraven gällande
näringsinnehåll. Att maten står i överensstämmelse med produktansvarslagen och att
enheterna får vad de beställt. Ansvarar för att personalen i kommunens uppvärmningskök får
utbildning i mathantering och uppvärmning. Matproducenten skall också följa upp och
utvärdera kvaliteten på den mat som levereras
Medicinskt ansvarig sjuksköterska: övergripande ansvar enligt HSL § 24 och förordning
1998:1513. Om yrkesverksamhet på Hälso- och sjukvårdens område.
Omvårdnadsansvarig sjuksköterska: ansvarar för den äldres nutritionsstatus genom att en
riskidentifiering/nutritionsutredning genomförs och att eventuella brister åtgärdas. I
sjuksköterskans ansvar ingår att informera och förbereda den boende inför behandlingen.
Kontaktar kommunens dietist vid nutritionsproblem. Har ansvar för att tillsammans med
läkare och dietist kartlägga behovet av specialkoster och kosttillägg.
Dietisten: ansvarar för att ge kostombuden en grundläggande utbildning i ämnet ”kost för
äldre”. Ansvarar för att ta fram kostpärm till samtliga avdelningar. Är behjälplig med
framtagande av egenkontrollprogram. Ansvarar för policydokumentets årliga revidering. Är
sammankallande vid kostombudsträffar. Ansvarar för framtagande av rutiner för
nutritionsutredning. Skall finnas som stöd för övrig vårdpersonal i nutritionsfrågor och
kostbehandling. Kan anlitas för individuell kostbehandling. Dietisten kan ta initiativ till att
föreslå berikning, näringspreparat och efter läkarordination utforma näringstillförsel via magtarmkanalen samt behandla nutritionsrelaterade sjukdomar.
Arbetsterapeuten: ansvarar för att vid behov prova ut lämpliga hjälpmedel som underlättar
ätandet och därmed också bidrar till ett bättre matintag för våra äldre.
Samtlig omvårdnadspersonal ansvarar för:
¾ Att den enskildes matmiljö är trivsam
¾ Att servering och uppläggning sker på ett trevligt sätt.
¾ Att hjälpa den enskilda med matning/guidning då behovet finns
¾ Att lämplig portion serveras utifrån behov
¾ Att eventuella problem som uppstår rapporteras till ansvarig sjuksköterska
¾ Att egenkontrollprogram och kostpolicy följs.
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
BILAGA 1 MATDAGBOK
Namn:________________________ Personnummer:_______________ Avd:___________
Datum:_____________________
Tid Frukost
Gröt, sort
Ägg,
Smörgås sort:
Strösocker,
Bitsocker,
Sylt/mos
Fil/yoghurt,
Mjölk,
Kl
Kl
Kl
Lunch
Varmrätt portion
Annat ex:
Gröt
Soppa
Smörgås, sort:
Dessert, sort:
Middag
Varmrätt portion
Annat ex:
Gröt
Soppa
Smörgås, sort:
Dessert, sort:
Mellanmål/kvällsmål/nattmål
Frukt, sort:
Smörgås
Fikabröd, sort:
Näringsdryck, sort
Serverad mängd
Konsumerad mängd
Serverad mängd
1/1
1/2
Konsumerad mängd
1/1
1/2
Serverad mängd
1/1
1/2
Konsumerad mängd
1/1
1/2
Serverad mängd
Konsumerad mängd
dl
st
st
msk
antal bitar
msk
dl
dl
dl
dl
st
dl
dl
st
st
st
st
st
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
BILAGA 2 VÄTSKEDAGBOK
Namn:_________________________ Personnummer:______________ Avd:___________
Datum Tid
Dryck (ange alltid typ av
dryck)
Serverat, ml
Konsumerat, ml
signatur
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
BILAGA 3 Vårdplan för Nutrition
EJ
SKRIVBART
SÖKORD
UNDERSÖKORD
SÖKORDSINFO
NUTRITIONSPLAN
ANAMNES
(ej skrivbart)
Vikthistoria
Beskriv omsorgstagarens
vikthistoria; Det är viktigt att ta reda
på omsorgstagarens ”normalvikt”,
dvs. vikt före sjukdomsdebut. All
ofrivillig viktförlust kan påverka
näringstillståndet negativt och är ett
tecken på negativ energibalans. > 5
% viktförlust på 3 månader eller 10
% viktförlust på 6 månader är
allvarligt och måste
uppmärksammas.
Aptitförändringar
Beskriv ev. aptitförändringar hos
omsorgstagaren. Nedsatt aptit och
matleda kan vara en direkt följd av
sjukdom eller behandling. Äldre
personer har ofta nedsatt aptit, bland
annat pga minskad fysisk aktivitet.
Nedsatt aptit kan också ha psykiska
orsaker och uppträda som resultat av
nedstämdhet, oro och depression.
Sjukdomar
Sjukdomstillstånd kan kräva särskild
kost, tex dialys-, fettreducerad- och
proteinreducerad. Vissa sjukdomar
kan ha en direkt inverkan på
energiomsättningen och därmed
påverka energibehovet. Följande är
exempel på sjukdomar/tillstånd som
kan förknippas med
undernäringsproblematik; Hjärtsvikt,
KOL, reumatiska sjukdomar, cancer,
mag-tarmsjukdomar, demens,
stroke, parkinsons,
infektionssjukdomar m.fl. Skriv
även om omsorgstagaren är
diabetiker samt ev. ”diabeteskost”.
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
NUTRITIONSPLAN
BEDÖMNING
(ej skrivbart)
Läkemedel
Beskriv om det finns läkemedel som
kan ha inverkan på omsorgstagarens
matintag. Vanliga biverkningar av
läkemedel kan vara: illamående,
muntorrhet, förstoppning, diarré.
Funktionella
svårigheter och
hinder
Beskriv vilka ev. svårigheter och
hinder som finns i samband med
ätandet. I vilken utsträckning och
med vad (matning/guidning, klarar
att äta med en hand)? Finns behov
av speciella hjälpmedel?
Mag- tarmfunktion
Beskriv om det finns problem med
förstoppning, diarré, gaser,
uppkördhet. Mediciner som påverkar
mag-tarmfunktionen. Besvär av
illamående och/eller kräkningar.
Tugg- och
sväljfunktion
Beskriv ev. tuggproblem,
sväljproblem, smärta, sveda, blåsor,
minskad salivproduktion, passande
tandprotes.
Allergier/
Intoleranser/
Aversioner
Beskriv om det finns några speciella
livsmedel, maträtter som
omsorgstagaren är allergisk mot
eller som omsorgstagaren inte tycker
om.
Energibehov
Beräkna omsorgstagarens
energibehov utifrån faktorerna vikt
och fysisk aktivitet. Ta hänsyn till
sjukdomar som kan påverka
energibehovet. I de allra flesta fall är
energibehovet 25-30 kcal per kg
kroppsvikt och dygn.
Minimibehovet av protein är 0,8 g
/kg kroppsvikt per dygn. Hos sjuka
är detta behov ofta förhöjt; 1,0-1,5 g
per kg kroppsvikt per dygn.
Vid återuppbyggnad och
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
rehabilitering är energi- och
näringsbehovet förhöjt.
Vätskebehov
Beräkna omsorgstagarens
vätskebehov. Vätskebehovet uppgår
till ca 30 ml/kg kroppsvikt/dygn.
För omsorgstagare med hjärtsvikt,
njurinsufficiens eller levercirros kan
vätskerestriktion vara aktuellt.
Mat- och
vätskedagbok
En tre dagars mat- och vätskedagbok
fylls i och skickas för genomgång
till dietisten, som räknar på
omsorgstagarens mat- och
vätskeintag i förhållande till behov.
En mat- och vätskedagbok visar
också fördelningen av måltider över
dygnet och därmed också nattfastans
längd.
Grundkost
Normalkost eller E-kost
Kostkonsistens
Hel, Delad, timbal, Gelé,
tjockflytande, tunnflytande. Behov
av förtjockad dryck etc.
Specialkost
Den äldre skall ha tillgång till den
specialkost de behöver när kosten
ingår som behandlingsform vid
sjukdom; Glutenfri-,
Laktosreducerad-, Fettreducerad-.
Även särskilda önskekoster skall
anges.
Måltidsordning
Beskriv hur omsorgstagarens
måltidsordning bör se ut. Hur lång är
nattfastan? Finns behov av extra
nattmål/morgonmål? Måltidsmiljön,
måltidsordning, ättider och antalet
måltider kan behöva anpassas efter
omsorgstagarens individuella behov.
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
Berikning/kosttillägg
Klarar omsorgstagaren av att täcka
sitt behov med vanlig mat eller finns
det behov av berikning eller
kosttillägg? Skriv sort och mängd.
Enteral Nutrition.
För personer som har en fungerande
mag- tarmkanal men som inte kan
försörja sig per os är enteral
nutrition ett förstahandsval. Skriv
sort och mängd.
NUTRITIONSPLAN
MÅL
Beskriv mål med kostbehandling
NUTRITIONSPLAN
OMVÅRDNADS Medverkan
ÅTGÄRD
(ej skrivbart)
Främja medverkan, kommunikation
och interaktion. Bemötande och
förhållningssätt tex för skyddande av
patientens integritet. Enligt
förutsättningar för och önskan från
patient / närstående.Patientkontrakt.
Hälsofrämjande och förebyggande
åtgärder. Tex patients / närståendes
deltagande i planering, beslut,
genomförande och utvärdering av
vården. Beslut om att avvakta med
eller avstå från behandling
Information/undervis
ning
Information, undervisning,
rådgivning, handledning,
demonstration. Till patient,
närstående, i syfte att öka kunskap,
förståelse och motivation.
Hälsofrämjande eller förebyggande.
Enligt särskilt program individuellt
eller i grupp. Tex om undersökning,
behandling, diagnos, resultat,
hjälpmedel. Om kost, motion,
farmaka, stomivård,
insulinbehandlning etc. Fakta- och
upplevelseinformation. Ev
journalkopia av skriftlig
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
information. Telefonrådgivning.
Stöd
Emotionellt, socialt eller praktiskt
stöd. Åtgärder för att identifiera och
bygga upp socialt nätverk. Samtala
och lyssna, om behandling, diagnos,
prognos, familjesituation, svåra
beslut etc. Närvaro, tillsyn,
uppmuntran, vara patientens
språkrör. Kontakt med närstående,
sjukhuskyrka, kurator.
Miljö
Anpassning och strukturering av
miljön fysiskt, psykiskt och socialt.
Främja hälsa, säkerhet,
bekvämlighet och integritet.
Förebygga skada och olycksfall,
identifiera och minska risker.
Anpassa miljön vid tex. måltiden:
belysning, dukning och ljudnivå. En
del patienter kan ha behov av att få
äta avskilt.
Underlätta avskildhet, och vila.
Rum, ljud, ljus, färg, temperatur.
Sysselsättning, lek, förströelse och
sociala aktiviteter.
Skönhetsupplevelser, glädjeämnen,
musik, sällskap.
Skötsel
Åtgärder för grundläggande skötsel i
förhållande till vad patienten klarar
själv och för att underlätta egenvård.
För bibehållande av optimal
egenvårdsförmåga eller vanor. T ex
hjälp i samband med födointag.
Kost, matning.
Avancerad skötsel. För svårt sjuk
patient i komplexa situationer.
Träning
Fysisk, psykosocial träning, i syfte
att återfå, behålla eller förbättra
egenvårdsförmåga, olika funktioner
eller vanor. Tex. ADL-träning,
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
minnesträning, social träning.
Frekvens, omfattning, utförande,
hjälpmedel.
Observation/Övervak
ning
Observation, undersökning,
bedömning och särskild övervakning
av olika funktioner och
problemområden tex andning,
cirkulation och medvetande, social
funktion, känslomässigt tillstånd.
Tecken på förändringar,
komplikationer, biverkningar.
Fortlöpande uppföljning av insatta
åtgärder, av status, prover och
mätvärden, tex blodsocker,
vätskebalans, tarmfunktion. Förnyad
eller kontinuerlig bedömning av
vårdbehov.
Speciell omvårdnad
Speciell omvårdnad initierad av
sjuksköterska eller på ordination ofta
i samband med användning av olika
tekniska hjälpmedel, instrument eller
apparatur, dess konsekvenser för
omhändertagandet av patienten och
för undvikande av obehag.
Säkerhetsaspekter. Speciell pre- och
postoperativ vård. Förberedelse,
genomförande av undersökning,
provtagning, behandling. Kanyl,
kateter, shunt, sond, dränage.
Infusion och transfusion.
Lokalisation, in/utsättningsdatum
och vård. Tillfällig eller permanent.
Konsult
Konsultinsatser av tex läkare,
specialistsjuksköterska, dietist,
sjukgymnast, arbetsterapeut etc..
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
BILAGA 4 MNA
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
BILAGA 5 Handledning till nutritionsbedömning med Mini Nutritional Assessment (MNA)
INITIALBEDÖMNING
A. Har födointaget minskat under de senaste tre månaderna på grund av försämrad aptit,
matsmältningsproblem, tugg- eller sväljproblem? Fråga den äldre eller hans/hennes anhörig eller
vårdare: Har den äldre ätit mindre än vanligt under de senaste tre månaderna på grund av
försämrad matlust, matsmältningsproblem, tugg- eller sväljproblem? Om ja, har han/hon ätit lite
mindre eller mycket mindre än vanligt.
B. Viktförlust under de senaste tre månaderna. Fråga den äldre eller hans/hennes anhörig eller
vårdare: Har den äldre förlorat i vikt de senaste tre månaderna. Om vikt finns dokumenterad
använd den som ligger närmast tre månader tillbaka i tiden. Om utgångsvikt inte finns och den
äldre eller dennes anhörig/vårdare inte vet används alternativet vet ej.
C. Rörlighet. Fråga den äldre eller hans/hennes anhörig eller vårdare: Har den äldre begränsning i
rörelseförmåga? Om ja, hur stor är begränsningen? Kan hon/han röra sig obehindrat med eller
utan hjälpmedel? Kan ta sig från säng till rollstol och tvärtom? Kan han/hon gå ut utan eller med
hjälpmedel. För att få två poäng krävs att den äldre kan gå ut med eller utan hjälpmedel.
D. Har varit psykiskt stressad eller haft akut sjukdom under de senaste tre månaderna? Med
psykiskt stressad menas sådana yttre händelser som lett till märkbara konsekvenser för individen.
Exempel på sådana händelser kan vara förlorat nära anhörig, flyttat från tidigare boende, etc. Med
akut sjukdom menas här sjukdom som krävt läkarbesök/läkarvård eller vård på sjukhus. Det kan
även vara en kronisk sjukdom som försämrats så att läkarvård krävts.
E. Neuropsykologiska problem. Titta i journalhandlingar om det finns anteckningar om demens
eller depression. Bedömningen demens eller depression bör vara gjort av läkare. Alternativt- Om
den äldre är förvirrad men ej diagnostiserad som senil dement markera med 1 poäng.
F. Body Mass Index (BMI) beräknas utifrån längd och vikt enligt formeln vikt (kg) dividerat med
2
längd (m) . Om längden inte kan mätas stående kan den mätas liggande på rygg med utsträckta
ben i sängen eller beräknas från halva armspännvidden. Halva armspännvidden mäts mellan
bröstbenets mittskåra och roten mellan lång- och ringfinger på ena armen. Kroppslängden
beräknas enligt följande ekvationer från armspännvidden:
Kvinnor: Längd i cm = (1.35 x halva armspännvidden i cm) + 60.1
Män: Längd i cm = (1.40 x halva armspännvidden i cm) + 57.8
Summera poängen från A-F. Om totala poängen är 12 eller mer, då är patienten inte i riskzonen
för undernäring och resterande frågor behöver inte kompletteras. Om poängen är 11 eller mindre
fortsätt med bedömningen.
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
Har eget boende? Eget boende är boende i villa, lägenhet eller servicehus och markeras med ja
om han/hon inte behöver anlita hemtjänsten mer än tre besök per dag. Särskilt boende är
ålderdomshem, sjukhem, gruppboende eller sjukhus.
H. Intar mer än 3 ordinerade läkemedel dagligen? Frågan gäller tre olika ordinerade läkemedel
som tas regelbundet alltså inte vid behovsordination.
I. Har trycksår eller hudsår? Fråga den äldre, anhörig eller vårdare. Titta i journalhandlingar eller
undersök individens hudkostym. Med trycksår avses ett sår som uppstått p g a långvarig ischemi i
vävnaden och kan anta stadierna: kvarstående missfärgning; epitelskada med blåsa eller spricka i
huden; fullhudsdefekt utan djup sårhåla och fullhudsdefekt med djup sårhåla. Med hudsår avses
också fotsår, bensår dvs svårläkta sår som kvarstår under en längre tid.
J. Äter fullständiga huvudmål per dag? Med fullständiga huvudmål menas frukost, lunch/middag
och middag/kvällsmål. Viktigt är att måltiderna innehåller olika delar ur kostcirkeln som ger
protein, fett, kolhydrater, mineraler, vitaminer och spårämnen. Fullständigt mål innebär en måltid
sammansatt av både potatis/ris/pasta, kött/fisk/ägg och grönsaker/rotfrukter. Alternativt en
frukostmåltid bestående av gröt/fil/välling, smörgås med pålägg och frukt eller juice.
K. Äter eller dricker vanligtvis: Frågorna avser att ge en bild av individens intag av protein.
L. Äter minst två frukter eller två portioner med grönsaker dagligen? Mängden grönsaker per
portion motsvarar ca 1 dl kokta eller råa grönsaker. Med frukt avses färsk frukt, torkad frukt,
konserverad frukt, bär, bär och fruktkrämer, juice men inte saftsoppor, saftkräm. Dekoration
räknas inte som en portion frukt eller grönsaker.
M. Dricker dagligen? Här omfattas all vätska som dricks dagligen: vatten, te, kaffe, mjölk, juice,
öl, mm. Fråga om den äldre dricker i glas, mugg eller kaffekopp. Ett glas/mugg är ca 2 dl. Två
små kaffekoppar är samma som ett glas/mugg.
N. Kan äta själv eller behöver hjälp vid måltiden? Behöver mycket hjälp/matas. Behöver lite hjälp
innebär att individen äter själv men med vissa svårigheter som till exempel: svårigheter med att
hantera maten på tallriken, föra maten från tallriken till munnen, tugga eller svälja men klarar
måltiden med hjälpmedel och under en längre tid.
O. Bedömer själv sitt näringstillstånd som:. Här frågar man den äldre om hur han eller hon
bedömer sitt näringstillstånd. Om den äldre inte kan svara anges alternativet vet ej.
P. I jämförelse med andra i samma ålder uppfattar sitt hälsotillstånd som: Fråga den äldre. Om
den äldre inte kan svara anges alternativet vet ej.
Q. Överarmens omkrets i cm(Mid arm Circumference, MAC). Överarmens omkrets mäts på den
icke dominanta armen. Om den äldre har en förlamad arm mäts den icke förlamade armen. Be
den äldre böja armen vid armbågen med handflatan upp. Mät upp halva avståndet mellan
acromion (skulderbladets utskott) och olecranon (armbågsutskottet) på baksidan av överarmen
och markera med en penna. Be den äldre ha armen fritt avslappad och hängande vid sidan av
kroppen. Mät överarmens omkrets vid markeringen med mjuk, icke elastisk måttband till
närmaste mm. Måttbandet skall vara runt armen utan att komprimera vävnaderna eller trycka
Omvårdnadsförvaltningen
Maria Wahlström, leg. dietist
ihop huden. Mätningen av överarmens omkrets kan också genomföras i liggande ställning med
armen intill kroppen och armbågen vilande på en kudde. Kontrollera minst två gånger.
R. Vadens omkrets i cm (Calf Circumference, CC). Vadens omkrets mätas där vaden är som
tjockast. Vid mätningen kan den äldre vara sittande eller liggande med benet böjt vid knä- och
fotled i 90° vinkel. Placera måttbandet runt underbenet och förflytta upp och när på vaden för att
hitta den största omkretsen. Kontrollera minst två gånger.
Poäng för slutlig bedömning: Summera poängen G-R.
Total poäng: Summera poängen för initialbedömning och slutlig bedömning och gradera
individens näringstillstånd.
©Nestlé, www.MNA-ELDERLY.com
Handledningen översatt och anpassad till svenska förhållanden av: Unosson M, Ek A-C,
Christensson L, Wissing U, Bachrach-Lindström M och Saletti Björklinge A.