1. No category

Handbok för tillträde
till yrkeshögskolan
2015
Innehållsförteckning
1. En handbok för planering, genomförande och uppföljning
av tillträde......................................................................................... 4
2. Utgångspunkter för tillträde till yrkeshögskolan.......................... 5
3. Reell kompetens............................................................................... 6
3.1 Många skäl till att bedöma reell kompetens.................................................. 7
3.2 Bedömning av reell kompetens..................................................................... 8
3.3 Validering – att synliggöra kompetens........................................................... 8
4. En rättssäker process för tillträde................................................. 9
4.1 Information till sökande.................................................................................10
4.2 Vilket underlag kan ni begära in?..................................................................10
4.2.1 Underlag för bedömning av behörighet.................................................10
4.2.2 Underlag för bedömning av kunskaper i svenska.................................11
4.2.3 Underlag för bedömning av särskilda förkunskaper.............................11
4.3 Utbildningsanordnarens utredningsskyldighet.............................................12
4.4 Dokumentation av tillträdesprocessen.........................................................12
4.5 Sökande med skyddade personuppgifter....................................................13
4.6 Sena ansökningar..........................................................................................14
4.7 Överklagande.................................................................................................14
5. Behörighet....................................................................................... 14
5.1 Behörighet till yrkeshögskolan......................................................................15
5.1.1 Reglering.................................................................................................15
5.1.2 Bedömning av behörighet till yrkeshögskolan utifrån
svensk utbildning....................................................................................17
5.1.3 Gymnasieexamen...................................................................................17
5.1.4 Slutbetyg från gymnasieskolan eller komvux.........................................17
5.1.5 Mellanårsbetyg.......................................................................................18
5.1.6 Avgångsbetyg från gymnasieskola eller komvux...................................18
5.1.7 Waldorfskola...........................................................................................18
5.1.8 Folkhögskoleintyg...................................................................................19
5.1.9 Bedömning av behörighet till yrkeshögskolan utifrån
utländsk utbildning................................................................................ 20
5.1.10 Bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är
behörig till motsvarande utbildning......................................................21
5.2 Bedömning av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen............................21
5.3 Krav på kunskaper i svenska....................................................................... 22
5.3.1 Reglering.............................................................................................. 22
5.3.2 Bedömningskriterier...............................................................................23
5.3.3 Bedömningsmetoder.............................................................................23
5.3.4 Svenska med yrkesinriktning.................................................................24
5.4 Särskilda förkunskaper..................................................................................24
5.4.1 Reglering.................................................................................................24
5.4.2 Vad ska ni tänka på när ni beslutar om särskilda förkunskaper?..........25
5.4.3 Kurser från gymnasieskolan...................................................................25
5.4.4 Yrkeserfarenhet..................................................................................... 26
5.4.5 Andra villkor........................................................................................... 26
5.4.6 Bedömning av motsvarande kunskaper............................................... 26
5.4.7 Tabell för behörighet..............................................................................27
5.4.8 Prov i svenska respektive engelska...................................................... 30
5.5 Behörig på annat sätt....................................................................................31
5.5.1 Reglering................................................................................................31
5.5.2 Bedömning av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och
därefter utöva det yrke som utbildningen leder till............................... 32
5.5.3 Högst 20 procent av årsplatserna får avsättas..................................... 33
6. Urval................................................................................................. 33
6.1 Reglering....................................................................................................... 33
6.2 Vad ska ni tänka på när ni beslutar om urvalsgrunder................................ 34
6.2.1 Inte tillåtet med kvotgrupper................................................................. 34
6.2.2 Om flera sökande får samma poäng i urvalet...................................... 35
6.3 Betyg............................................................................................................ 35
6.4 Särskilt prov.................................................................................................. 35
6.4.1 Intervju som särskilt prov...................................................................... 36
6.5 Tidigare utbildning........................................................................................ 36
6.6 Yrkeserfarenhet.............................................................................................37
7. Antagning......................................................................................... 37
7.1 Reglering........................................................................................................37
7.2 Ledningsgruppen antar studerande............................................................. 38
7.3 Ledningsgruppens beslutsunderlag............................................................. 38
7.4 Den som antas måste vara behörig............................................................. 39
8. Kvalitetssäkring.............................................................................. 39
1 En handbok för planering, genomförande och
uppföljning av tillträde
Denna handbok ska kunna användas som stöd för er som planerar att anordna eller
redan anordnar en yrkeshögskoleutbildning.
Den första delen av handboken tar upp utgångspunkter för hur processen för tillträde
till yrkeshögskolan ska gå till. Här sammanfattar vi rättsregler och de principer för
rättssäkerhet som processen ska utgå från. Den första delen tar också upp vilka krav
som ställs på er som utbildningsanordnare när ni lämnar information till sökande och
utreder de ansökningar som kommer in.
Därefter följer en genomgång av de fem olika bedömningsstegen i processen för tillträde fram till antagning: behörighet till yrkeshögskolan, krav på kunskaper i svenska,
särskilda förkunskaper, behörig på annat sätt, urval och antagning. Dessa avsnitt har
en gemensam struktur och inleds med en översikt av regleringen på området. Därefter
följer fördjupade delar som tar upp vad ni bör tänka på och hur bedömningar kan
göras.
Avslutningsvis tar handboken upp hur hela processen kan kvalitetssäkras och vilka
resonemang ett system för kvalitetssäkring av processen för tillträde bör grundas på.
Nedanstående schema visar översiktligt vad ni som utbildningsanordnare behöver
göra tillsammans med utbildningens ledningsgrupp, från planering och genomförande
till uppföljning av tillträdesprocessen. Schemat kan användas för att stämma av att ni
gör delarna i rätt tid och i rätt ordning. I handboken kommer vi att resonera kring de
olika stegen och vad man bör tänka på i vart och ett av dem.
En utbildning planeras
1. Överväg om särskilda
förkunskapskrav
behövs.
2. Planera hur behörighet
utifrån reell kompetens
ska bedömas.
3. Tänk över vilka
urvalsgrunder som bäst
mäter förmåga att
tillgodogöra sig
utbildningen.
4
En utbildning ska starta
1. Gör en tidplan
för tillträdesprocessen.
2. Lägg ut
information till
sökande.
3. Ta emot
ansökningar.
Bekräfta
mottagandet
och be om
komplettering
vid behov.
4. Bedöm
behörighet.
Dokumentera
behörighetsbedömningarna.
5. Genomför
urvalsprocess
om utbildningen
har fler behöriga
sökande än
platser.
Dokumentera
poäng i urval.
6. Lämna besluts7. Sammankalla
8. Skicka antagunderlag för ledledningsgruppen
ningsbesked.
ningsgruppen.
till beslut om
Beslutsunderantagning av
laget ska visa
studerande.
behörighetsbedömning och
poäng i urval för
alla sökande.
Efter antagning
1. Utvärdering av hela tillträdesprocessen tillsammans med ledningsgruppen.
2. Eventuell revidering av tillträdesprocessen inför kommande
utbildningsomgång. Tänk på att eventuella förändringar i tillträdesprocessen måste vara förankrade i ledningsgruppen. Ni måste också skicka in ansökan om ändring av utbildningsplanen till MYH via Mina sidor som ni
hittar på webbadressen
minasidor.myh.se.
2 Utgångspunkter för tillträde till yrkeshögskolan
Utgångspunkterna för processen för tillträde finns i följande författningar:
• Lag (2009:128) om yrkeshögskolan (YHL)
• Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF)
5
•
Föreskrifter utfärdade av Myndigheten för yrkeshögskolan, samlas i
Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling (MYHFS)
Utifrån författningarna kan man utläsa de principer som ska vara bärande när man
som utbildningsanordnare tar fram processen för tillträde till en yrkeshögskoleutbildning. Tillträdesprocessen ska beskrivas i utbildningsplanen och ska genomföras enligt
beskrivningen.
En yrkeshögskoleutbildning ska enligt 15 § YHL vara öppen för alla som uppfyller
kraven för behörighet men om inte alla behöriga sökande kan antas ska ett urval
göras. Urvalet ska grundas på den sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen
och ska utformas på ett sådant sätt att de sökande rangordnas efter kriterier som speglar detta. Det är de sökande som bäst uppfyller kriterierna som ska erbjudas plats på
utbildningen.
Utbildningarna inom yrkeshögskolan ska bygga på den grund som gymnasieskola,
gymnasial vuxenutbildning eller motsvarande ger. En examen från en gymnasial utbildning eller motsvarande är därför utgångspunkten för vad som krävs för att vara
behörig till en yrkeshögskoleutbildning. Lagstiftaren anser också att det är viktigt att
ta till vara den reella kompetensen hos den som ska antas till yrkeshögskolan. Därför
är tillträdesreglerna generösa och det finns flera möjligheter att bedöma behörighet
utifrån den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen1.
Enligt 1 § YHL ska innehållet i en yrkeshögskoleutbildning utformas så att det motsvarar arbetslivets behov av kompetens. I de förarbeten som ligger till grund för yrkeshögskolan betonas arbetslivet roll då det gäller att definiera utbildningarnas innehåll2.
Därför ska också, enligt 1 § MYHFS (2009:1), utbildningens kursplaner utarbetas av
utbildningsanordnaren tillsammans med ledningsgruppen. Det kompetensbehov som
beskrivs av ledningsgruppens arbetslivsrepresentanter blir därför en viktig utgångspunkt för att formulera till exempel de krav som ställs på sökande i form av särskilda förkunskaper, eller de bedömningskriterier som används för bedömning av reell
kompetens.
3 Reell kompetens
Reell kompetens är de faktiska kunskaper, färdigheter och förmågor en person har,
oavsett hur han eller hon har tillägnat sig dem. Det kan alltså handla både om sådant
en person lärt sig genom olika former av utbildning och sådant han eller hon lärt sig
genom arbete, utbildning utanför det formella utbildningssystemet eller genom andra
erfarenheter. Detta kan innebära att den sökande kan styrka vissa kunskaper, färdigheter och förmågor med någon form av betyg eller intyg, men saknar bevis för annat.
1 Regeringens proposition 2008/09:68, Yrkeshögskolan, s. 45
2 Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring, SOU 2008:29, passim t.ex. ss. 87, 161.
6
Bedömning av reell kompetens är aktuell i flera olika situationer, framför allt när ni som
utbildningsanordnare ska bedöma den sökandes behörighet utifrån individens förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Ni behöver inte bedöma den sökandes reella kompetens om den sökande uppfyller kraven för behörighet genom formella intyg som till
exempel en gymnasieexamen.
I avsnitten om Behörighet till yrkeshögskolan, Krav på kunskaper i svenska, Särskilda förkunskaper och Behörig på annat sätt utvecklar vi hur man kan bedöma reell
kompetens.
Enligt yrkeshögskolans regelverk är man som sökande behörig om man har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Ni ska alltid bedöma om den sökande är behörig utifrån reell kompetens om:
• Sökande inte har en gymnasieexamen eller kan visa intyg från motsvarande
utbildning.3
• Sökande inte uppfyller utbildningens särskilda förkunskapskrav i form av kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program.4
Ni har alltid möjlighet att bedöma om den sökande är behörig utifrån reell kompetens
om:
• Sökande inte uppfyller de formella behörighetskraven.5
3.1 Många skäl till att bedöma reell kompetens
Att bli förklarad behörig utifrån reell kompetens är inte bara en möjlighet för sökande,
det ger också utbildningsanordnare bredare möjligheter att få studerande med goda
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Många utbildningar inom yrkeshögskolan kräver särskilda förkunskaper på utbildningsområdet i form av kurser från gymnasieskolan. Därför kan utbildningsval som
gjorts tidigt i livet försvåra ett byte av inriktning. Det är också vanligt att de som är
intresserade av yrkeshögskoleutbildning har med sig andra värdefulla erfarenheter även
om de inte har en gymnasieexamen eller kan visa intyg från motsvarande utbildning.
3 Behörighet bedöms utifrån 3 kap. 1 § punkten 4 YHF: ”Behörig att antas till utbildningen är den som genom svensk
eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen.”
4 Behörighet bedöms utifrån 3 kap. 3 § punkten 1 YHF: ”För behörighet att antas till en utbildning får det utöver
vad som anges i 1 och 2 §§ ställas krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den
studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper…” Färdigheter och kompetenser jämförs i detta fall med de
lärandemål som återfinns i relevanta gymnasiekurser.
5 Behörighet bedöms utifrån 3 kap. 4 § YHF: Behörig att antas till utbildningen är, trots vad som anges i 1–3 §§, även
den som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för
Högst 20 procent av årsplatserna i en utbildning får avsättas för sådana sökande.”
7
Nedanstående punkter sammanfattar några viktiga skäl till att den som anordnar en
yrkeshögskoleutbildning ska ta hänsyn till den sökandes reella kompetens:
• För att ta tillvara kompetens hos sökande som har studie- och arbetslivserfarenhet från andra länder och att underlätta studier för sökande som är utrikesfödda.
• För att bryta traditioner i fråga om könsrelaterade utbildnings- och yrkesval.
• För att ta tillvara kompetens hos personer med funktionsnedsättning som kan
ha en annan utbildningsbakgrund än andra sökande.
• För att ta tillvara erfarenheter hos sökande som vill skaffa sig en ny yrkesinriktning.
3.2 Bedömning av reell kompetens
Det finns ett stort utrymme för er som utbildningsanordnare att själva bestämma hur
och utifrån vilka kriterier en sökandes reella kompetens ska bedömas. Den reella
kompetens som ger behörighet måste beskrivas nyanserat och detaljerat. Det handlar alltså om att definiera vilka kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att
den sökande ska ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Samma krav på
rättssäkerhet gäller vid bedömning av reell kompetens som vid de bedömningar som i
övrigt görs under tillträdesprocessen.
Oavsett hur den sökande har tillägnat sig sin kompetens, kan bedömningen göras utifrån dokumentation som den sökande skickar in, och/eller utifrån tester som utbildningsanordnaren genomför. Dokumentationen kan vara till exempel arbetsprover, intyg
eller referenser från anställningar, olika utbildningar, ideellt arbete eller praktik.
Den sökande kan också själv beskriva sin kompetens i förhållande till behörighetskraven, och då gärna styrka sin kompetens genom arbetsprover eller andra exempel.
Ni har också möjlighet att testa den sökandes kompetens med olika typer av teoretiska eller praktiska prov. Den sökande kan också uppmanas att skicka in en självvärdering av särskilt efterfrågade kunskaper och färdigheter, gärna i kombination med
ett enklare arbetsprov.
Det finns några saker som är viktiga att tänka på för att bedömningen av reell kompetens ska bli rättssäker:
q Ta fram bedömningskriterier som beskriver de kunskaper, färdigheter och
förmågor som ni vill bedöma.
q Ta fram tydliga beskrivningar av bedömningskriterierna.
q Ta fram tydliga beskrivningar av metoder, tillsammans med anvisningar för hur ni
ska genomföra och dokumentera bedömningen.
q Ta fram tydliga krav på bedömarens kompetens.
q Använda gärna flera metoder vid bedömningen och/eller mer än en bedömare.
3.3 Validering – att synliggöra kompetens
En metod som kan användas för att bedöma den sökandes reella kompetens är validering. Validering innebär kartläggning och bedömning av en individs kompetens
8
och kvalifikationer, oavsett hur, var eller när de har förvärvats – i det formella utbildningssystemet eller på annat sätt, inom Sverige eller utomlands, nyligen eller för länge
sedan.
I samband med en pilotstudie om validering har MYH tagit fram ett stödmaterial som
förklarar hur validering går till. Stödmaterialet kan vara till hjälp för den som använder
sig av validering för att bedöma den sökandes komptens och finns på myndighetens
webbplats, www.myh.se, under Verksamhetsområden/Yrkeshögskolan/För utbildningsanordnare/Pilotprojekt validering YH/Stödmaterial.
4 En rättssäker process för tillträde
För att behörighetsbedömningar och urval ska uppfattas som tillförlitliga och rättvisa
ska de uppfylla kraven för en rättssäker process. En rättssäker process följer tydliga,
förutbestämda regler och leder till en förutsägbar bedömning. Bedömningen ska kunna förklaras efteråt, och processen ska kunna göras om med likvärdigt resultat.
Utifrån dessa principer kan en checklista för en rättssäker bedömning av behörighet,
urval och antagning utformas så här:
q
q
q
q
Behörighetskrav och urvalsgrunder i processen för tillträde till utbildningen är
lätta att förstå och lämnar så lite utrymme för tolkning som möjligt.
Information som lämnas till sökande ger en tydlig och heltäckande bild av
processen för tillträde.
Det finns verktyg och rutiner som gör det möjligt att upprepa alla delar av
processen för tillträde till utbildningen med likvärdigt resultat.
Det finns beslutsunderlag i form av dokumentation som ger en tydlig bild av hur
behörighetsbedömningarna och rangordningen i urvalet har gått till. Beslut och
beslutsunderlag sparas så länge utbildningen har en pågående
utbildningsomgång.
Kraven för rättssäkerhet ska alltså genomsyra hur ni hanterar hela processen från
planering, till information till sökande, bedömningar samt slutlig dokumentation och
beslutsunderlag.
De riktlinjer som ni sätter upp i utbildningsplanen är grunden för en rättssäker process
för tillträde. Ibland blir det tydligt redan när ansökningarna från dem som vill gå utbildningen kommer in, att kraven på särskilda förkunskaper eller sättet att göra urval inte
blev som man tänkt sig. Tänk på att ni inte kan ändra reglerna när processen är igång,
det är inte rättssäkert. Låt istället ledningsgruppen utvärdera processen efter antagningen. Om ni tycker att de riktlinjer ni satt upp i utbildningsplanen kan förbättras, så
kan ni besluta om att ansöka om ändring av utbildningsplanen hos MYH. Tänk på att
förändringar i tillträdesprocessen måste vara förankrade i ledningsgruppen. Ansökan
9
om ändring av utbildningsplanen görs på Mina sidor, minasidor.myh.se.
4.1 Information till sökande
Som tidigare nämnts ska en utbildning inom yrkeshögskolan vara öppen för alla som
uppfyller behörighetsvillkoren. Med detta som bakgrund är det viktigt att tänka på att
behörighetskraven ska vara så tydliga som möjligt och det ska vara lätt för tänkbara
sökande både att hitta och att förstå vilka krav som ställs för att kunna göra en egen
bedömning av om han eller hon är behörig och vad som är meriterande i ett urval.
Tydlighet och transparens är grundläggande krav för att processen ska bli rättssäker.
Kravet på att hålla de sökande informerade gäller därför genom hela processen tills ett
besked om resultatet av ansökan kan lämnas.
I informationen till sökande är det några delar som måste finnas med:
• Viktiga datum som sista ansökningsdag, sista kompletteringsdag, datum för
eventuellt särskilt prov, när antagningsbesked beräknas komma, om och när
sökande måste svara på sitt antagningsbesked samt när utbildningen kommer
att starta.
• Vilken behörighet som krävs samt eventuella särskilda förkunskapskrav. Det är
viktigt att informera om att man kan uppfylla behörighetskraven på olika sätt,
det vill säga genom ”motsvarande kunskaper” eller genom reell kompetens,
även om man saknar formella meriter. När det gäller reell kompetens bör ni
som utbildningsanordnare beskriva vilka kompetenser/förmågor som behövs
för behörighet och hur bedömningen går till.
• Vilka urvalsgrunder som kommer att användas vid ett eventuellt urval och hur
dessa värderas.
Tänk på att lämna så tydlig information som möjligt. Ta med information som är av
betydelse för hur ni hanterar ansökningar och gör bedömningar. Om det blir mycket
information, kan ni dela in informationen i översiktliga delar och fördjupningsdelar kring
till exempel utländska betyg, motsvarandebedömningar och bedömning av reell kompetens.
4.2 Vilket underlag kan ni begära in?
I den information ni lämnar till sökande bör ni tydligt ange hur den sökande kan styrka
sina meriter. På så sätt får den sökande möjlighet att skicka in ett bra underlag för
att visa sin behörighet, oavsett om det gäller formella meriter eller reell kompetens.
Om underlaget är komplett från början, slipper ni det merarbete som kompletteringar
innebär.
4.2.1 Underlag för bedömning av behörighet
För att kunna bedöma om den sökande är behörig enligt 3 kap. 1 § punkterna 1–4
YHF, bör man fråga efter betyg från gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning/kommunal vuxenutbildning (komvux), folkhögskoleintyg, utländska gymnasiebetyg eller liknande.
10
Om den sökande saknar formella meriter kan ni istället begära till exempel arbetsgivarintyg, kursintyg eller intyg om förtroendeuppdrag. En annan möjlighet är att be
den sökande att göra en skriftlig beskrivning av sin reella kompetens eller att genomföra någon form av självvärdering. I dessa fall kan det vara bra att be den sökande att,
om möjligt, styrka sin beskrivning med exempel.
Utländsk gymnasieutbildning
Personer som har avslutat en utländsk gymnasieutbildning har möjlighet att få sina betyg bedömda av Universitets- och högskolerådet (UHR) som kan utfärda ett förhandsbesked om behörighet. Man ska dock vara medveten om att de bedömningar UHR gör
handlar om behörighet för tillträde till högskoleutbildning och därmed baseras på en
annan förordning än den som reglerar tillträde till yrkeshögskoleutbildning.
Utbildningsanordnaren har en serviceskyldighet gentemot den sökande. Det innebär
att den sökande ska ha möjlighet att få kännedom om var han eller hon kan vända sig
för att få sina betyg bedömda. Trots att UHR endast bedömer behörigheten för tillträde
till högskoleutbildning så är det den möjlighet som står till buds för den sökande att få
en professionell bedömning av sina utländska betyg. Genom att upplysa den sökande
att det finns en möjlighet att få sina betyg bedömda av UHR fullgör utbildningsanordnaren sin serviceskyldighet. På så sätt ges den sökande en möjlighet att styrka
sin ansökan med stöd av sina betyg.
Det är viktigt att poängtera att utbildningsanordnaren inte kan avvisa en sökande som
inte har en bedömning från UHR. Däremot är det i många fall möjligt att begära att den
sökande har en översättning av sitt betyg. Läs mer om vilka betyg detta gäller, och om
bedömning av utländska betyg, i avsnitt 5.1.9.
4.2.2 Underlag för bedömning av kunskaper i svenska
Sökande som har svenska, danska, färöiska, isländska eller norska som modersmål
behöver inte styrka kunskaper i svenska.
Då det gäller sökande som har annat modersmål än ovanstående och som saknar
formell behörighet enligt 3 kap. 1 § punkterna 1–3 YHF, behöver ni ibland bedöma om
den sökande har tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Bedömningen kan göras utifrån betyg eller intyg från utbildning i svenska för
invandrare, intyg från arbetsgivare eller liknande. En annan möjlighet är att låta den
sökande göra någon form av test som kan fungera som underlag för bedömningen.
4.2.3 Underlag för bedömning av särskilda förkunskaper
Vilket underlag som behövs för att kunna bedöma om den sökande har de särskilda
förkunskaper som krävs, beror naturligtvis på vilka kunskaper det handlar om. Om
kraven gäller kunskaper från en viss kurs i gymnasieskolan är betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning/komvux, folkhögskoleintyg, utländska gymnasiebetyg eller liknande relevanta.
Om kravet gäller yrkeserfarenhet bör ni i stället begära tjänstgöringsintyg där anställ-
11
ningens längd och omfattning framgår, tillsammans med uppgift om vilka arbetsuppgifter den sökande haft.
Intyg från ideella engagemang eller olika kurser har ett värde i de fall bedömningen
gäller den sökandes reella kompetens.
Om det finns andra villkor eller krav, till exempel krav på godkänt arbetsprov måste det
vara tydligt för den sökande vilket underlag han eller hon ska skicka in.
Det kan också vara så att det krävs att den sökande har körkort, till exempel för trafiklärarutbildning, och det måste då framgå för den som söker att han eller hon måste
skicka in en kopia på körkortet.
4.3 Utbildningsanordnarens utredningsskyldighet
Den rättsliga utgångspunkten är att hantering av behörighetsbedömning, urval och antagning är att anse som myndighetsutövning. Detta för med sig ett stort ansvar för
er som utbildningsanordnare att se till att processen för tillträde sker i enlighet med
förvaltningslagen (1986:223) och allmänna förvaltningsrättsliga principer. Detta gäller
även enskilda utbildningsanordnare med tanke på utbildningsformens offentligrättsliga
koppling. En yrkeshögskoleutbildning ska vara öppen för alla och detta förutsätter att
alla sökande erbjuds möjlighet att få sin behörighet bedömd och att i den processen
behandlas lika.
Om en ansökan inte är komplett har ni en utredningsskyldighet. Den sökande måste
visa underlag som styrker hans eller hennes kunskaper och erfarenheter som stöd för
sin ansökan. Om den sökande inte gör detta ska ni uppmana den sökande att komplettera ansökan så att den blir fullständig och kan bedömas. Ni behöver bara begära
komplettering en gång, om det inte finns särskilda skäl att återkomma till den sökande.
Det räcker inte att skicka ut automatgenererad information om det inte framgår vad
den sökande ska komplettera med.
Ni är också skyldiga att lämna relevant information till de sökande om processen. I
utbildningsplanen ska en beskrivning finnas för hur ni kommer att gå tillväga för att
bedöma sökandes reella kompetens. Det är viktigt att den sökande informeras om hur
bedömningen av reell kompetens kommer att göras. Om ni bedömer reell kompetens
utifrån till exempel tester är det viktigt att den sökande informeras om denna möjlighet.
Utredningsskyldigheten innebär också att ni måste ta hänsyn till och göra bedömningar utifrån all dokumentation som den sökande skickar in. Detta gäller oavsett om det
är underlag som ni har begärt att få eller om det är något som den sökande har skickat
på eget initiativ.
4.4 Dokumentation av tillträdesprocessen
Det är många som kan ha intresse av att veta varför vissa sökande antogs och andra
inte. Det kan vara andra som sökt eller är intresserade av att söka till utbildningen, ni
själva när ni utvärderar processen och MYH när vi utvärderar och granskar utbildningen. Ledningsgruppen som ska anta de studerande behöver också ett bra underlag
12
för att kunna fatta väl underbyggda beslut.
Dokumentationen ska vara så tydlig att ni som utbildningsanordnare kan förklara varför
vissa har fått en plats på utbildningen och andra inte. Var därför väldigt noga med att
förklara vägen fram till antagning i en lättillgänglig sammanställning över alla sökande.
Sammanställningen ska visa:
• Varför en sökande bedöms vara behörig: var det ett gymnasiebetyg eller en
bedömning av någon annan merit eller kompetens som avgjorde
bedömningen?
• Hur högt en sökande hamnade i rangordningen i urvalet och varför: var det
resultatet på ett särskilt prov eller lång arbetslivserfarenhet som avgjorde?
• Varför en antagen sökande inte påbörjade utbildningen: tackade den sökande
nej eller hörde den sökande inte av sig i rätt tid?
Ovanstående punkter tar upp dokumentationen på individnivå. Den är viktig för att det
ska vara möjligt att följa upp i efterhand. Underlaget som visar hur varje antagningsprocess har gått till med skriftliga bedömningsunderlag ska sparas minst så länge en
utbildning pågår.
Det är också viktigt att det finns en redogörelse för alla faser i bedömningen. Detta
innebär att det ska finnas utförliga beskrivningar av de frågeställningar, resonemang,
metoder och bedömningskriterier som används i bedömningsprocessen.
En beskrivning av hur processen för tillträde ska genomföras ska finnas i utbildningens
utbildningsplan. Ofta behövs också kompletterande rutinbeskrivningar, till exempel
matriser för poängberäkning vid urval och frågeställningar och bedömningsmallar för
särskilda prov. Också denna dokumentation måste finnas kvar. Det bör också finnas
uppgifter om vem eller vilka som gjort bedömningarna.
4.5 Sökande med skyddade personuppgifter
Allt fler personer lever idag under sådana omständigheter att deras personuppgifter
behöver skyddas. För dessa personer kan det innebära ett hot mot deras liv och hälsa
om till exempel deras adressuppgifter sprids. De kan då få skyddade personuppgifter
genom sekretessmarkering och kvarskrivning hos Skatteverket.
Kraven för att en person ska få sina uppgifter skyddade är generellt sett höga. I linje
med detta är det angeläget att skyddet kvarstår även när uppgifterna lämnas vidare
som exempelvis i samband med antagning.
Om ni som utbildningsanordnare vill ha information om hur ni ska hantera uppgifter från sökande med skyddade personuppgifter kan ni vända er till Skatteverket eller Datainspektionen. Mer information finns på Datainspektionens webb,
www.datainspektionen.se, under Lagar och regler/Personuppgiftslagen.
13
4.6 Sena ansökningar
För att riktlinjerna för ansökan till utbildningen ska vara tydliga ska ett sista ansökningsdatum bestämmas. Dels finns det goda skäl att sätta upp en tidsgräns eftersom
det behövs tillräcklig tid för att genomföra tillträdesprocessen innan ledningsgruppen
fattar beslut om antagning, dels är det ett rättssäkerhetskrav att alla sökande ges
samma förutsättningar, behandlas lika och bedöms i ett gemensamt sammanhang.
Det innebär att ni inte ska ta med sena ansökningar (ansökningar som inkommer efter
sista ansökningsdag) i bedömningsprocessen. Den som söker sent bör informeras om
att ansökan inte kommer att behandlas eftersom den inkommit för sent.
Det finns dock ett undantag från ovanstående hantering. Det gäller när det finns färre
behöriga sökande än utbildningsplatser till en utbildningsomgång. I dessa fall kan ni ta
emot ansökningar även efter det datum som först sattes upp som sista ansökningsdatum. I det fallet bör ni formellt öppna upp möjligheten att ansöka och sätta ett nytt
sistadatum för ansökan. Observera att de behöriga som sökte i första skedet måste
erbjudas en utbildningsplats innan ni kan gå vidare med dem som söker sent, det vill
säga de som söker i andra skedet.
Det är alltid ledningsgruppen som ska fatta beslut om antagning, oavsett om ansökan
inkommit i tid, eller under en förlängning av ansökningstiden. Sökande måste vara antagen av ledningsgruppen innan besked om antagning lämnas till den sökande.
4.7 Överklagande
Om den ansvariga utbildningsanordnaren är ett universitet eller en högskola som har
staten som huvudman kan sökande överklaga ett beslut om att han eller hon inte
uppfyller kraven på behörighet till en utbildning. Överklagandet prövas då av Överklagandenämnden för högskolan. Det är bara utbildningsanordnarens beslut om att
den sökande inte uppfyller kraven för behörighet som kan överklagas.
För utbildningar hos övriga utbildningsanordnare finns ingen möjlighet att överklaga
utbildningsanordnarens behörighetsbedömning.
En sökande som är missnöjd med antagningen kan kontakta Myndigheten för
yrkeshögskolans avdelning för tillsyn och kvalitetsgranskning. Myndigheten för
yrkeshögskolan hänvisar i första hand den som vill få reda på hur antagningen har gått
till, och vad som ligger till grund för beslutet, till utbildningsanordnaren. En sökande
som har synpunkter på hur antagningen har genomförts bör kunna få en tydlig förklaring av utbildningsanordnaren hur antagningen har gått till.
5 Behörighet
Nedanstående rutor visar de steg som ska gås igenom vid en behörighetsbedömning enligt 3 kap. 1–4 § § YHF. I kommande avsnitt följer en beskrivning av varje del i
processen.
14
Steg 1 (bedöms alltid för alla sökande)
Avlagt gymnasieexamen.
Har utbildning som
motsvarar gymnasieexamen.
Är behörig till
motsvarande utbildning i nordiska
grannländer.
Kan tillgodogöra
sig utbildningen
genom utbildning,
praktisk erfarenhet
eller någon annan
omständighet.
Steg 2 (kan bli aktuellt om den sökande inte har svenska som modersmål)
Kunskaper i svenska som behövs.
Steg 3 (om utbildningen kräver särskilda förkunskaper)
Kunskaper från kurser
i gymnasieskolan eller
motsvarande.
Yrkeserfarenhet.
Andra villkor som följer av
utbildningen eller yrkesområdet.
Steg 4 (om den sökande inte uppfyller behörighetskraven i de föregående
stegen)
Kan tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva yrket som utbildningen
förbereder för.
5.1 Behörighet till yrkeshögskolan
5.1.1 Reglering
En utbildning inom yrkeshögskolan ska vara öppen för alla som uppfyller kraven för
behörighet till utbildningen. Detta krav följer av 15 § YHL.
3 kap. 1 § YHF är grunden för de krav som gäller för att en sökande ska anses vara
behörig till en yrkeshögskoleutbildning. En sökande som uppfyller kraven i någon av
nedanstående fyra punkter, uppfyller kravet för behörighet till yrkeshögskolan.
15
3 kap. 1 § YHF
Behörig att antas till utbildningen är den som
1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal
vuxenutbildning,
2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1,
3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till
motsvarande utbildning, eller
4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på
grund av någon annan omständighet har förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen.
När det gäller kraven i punkt 2 får Myndigheten för yrkeshögskolan meddela föreskrifter
och har utfärdat MYHFS 2013:4 om behörighet att antas till utbildning inom yrkeshögskolan. Föreskriften gäller svensk utbildning vid folkhögskola som motsvarar gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning.
Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om behörighet
att antas till utbildning inom yrkeshögskolan
MYHFS 2013:4
1 § Den som har gått igenom en utbildning vid folkhögskola är behörig
att antas till utbildning inom yrkeshögskolan om han eller hon har gått
1. en treårig utbildning
2. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier i
gymnasieskolan,
3. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ett års
yrkesverksamhet,
eller
4. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier i
gymnasieskolan.
Dessutom krävs att den som har gått igenom en sådan utbildning
har kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i följande gymnasiala
kurser:
Svenska 1 eller svenska som andraspråk 1, Engelska 5, Matematik 1a,
b eller c, Historia 1a1, Naturkunskap 1a1, Religionskunskap 1 och Samhällskunskap 1a1.
16
5.1.2 Bedömning av behörighet till yrkeshögskolan utifrån svensk utbildning
Gymnasieskolan har genomgått ett antal reformer under åren vilket gör att det finns
olika typer av betyg som ger behörighet till yrkeshögskolan. Nedan redogörs för flertalet av dem.
5.1.3 Gymnasieexamen
Alla som har en gymnasieexamen enligt skollagen (2010:800), oavsett om det är från
ett högskoleförberedande program eller ett yrkesprogram, är behöriga att antas till
yrkeshögskoleutbildning.
Den som har gått ett program i gymnasieskolan men som inte uppfyller kraven för
att få gymnasieexamen kan få ett studieintyg. Ett studieintyg från ett högskoleförberedande program kan utfärdas i de fall en sökande inte har godkänt betyg i till
exempel svenska 2 och/eller 3, eller engelska 5 och/eller 6. I de fall studieintyget innehåller godkända betyg i de gymnasiegemensamma ämnena som krävs för att få en
yrkesexamen, det vill säga svenska 1 eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 och
matematik 1, kan den sökande anses vara behörig.
5.1.4 Slutbetyg från gymnasieskolan eller komvux
Innan den senaste läroplanen (Gy2011/Vux2012) infördes inom gymnasieskolan/komvux fick eleverna slutbetyg. Alla program var treåriga och uppbyggda av kurser. Inom
gymnasieskolan fanns nationella program samt olika specialutformade program. Vissa kurser, inom så kallade kärnämnen, Svenska A och B, Engelska A, Matematik A,
Samhällskunskap A med flera lästes på samtliga program. Alla program innehöll 2 500
gymnasiepoäng och den som har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 poäng är behörig att antas till utbildning inom yrkeshögskolan.
Slutbetyg som utfärdades mellan 1998 och 2002 kan omfatta olika antal poäng beroende på när det har utfärdats och om det avser ett teoretiskt program eller ett yrkesprogram. Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps- och Estetiska programmet omfattar 2 150 gymnasiepoäng och övriga program 2 370 gymnasiepoäng.
När ni bedömer sökande med sådana betyg kan ni utgå från att den som har ett fullständigt betyg i normalfallet är behörig att antas till utbildning inom yrkeshögskolan.
Även den som har reducerat program kan vara behörig, förutsatt att sökande har godkänt på minst 90 procent av ett fullständigt program.
För mer information om de olika programmen och antal poäng rekommenderar vi att ni tittar i Universitets- och högskolerådets bedömningshandbok, bedomningshandboken.uhr.se/Svenska, under Skolformer och/eller Behörighet. Det ni bör observera är att kraven för att uppfylla grundläggande
behörighet till högskoleutbildning och kraven för att vara behörig till yrkeshögskoleutbildning skiljer sig åt. Det finns till exempel inga krav på att sökande till utbildning
inom yrkeshögskolan ska ha godkänt i vissa specifika kurser.
17
5.1.5 Mellanårsbetyg
De elever som påbörjade gymnasieskolans program 1992 och 1993, så kallade
mellanårsprogram, fick avgångsbetyg. Ett avgångsbetyg från ett mellanårsprogram omfattar olika poängantal, ett teoretiskt program omfattar 2 180 gymnasiepoäng och yrkesprogrammen omfattar 2 400 gymnasiepoäng. Avgångsbetygen kunde ha fullständig, mindre eller utökad studiekurs på samma sätt
som avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer; läs mer om detta under rubriken Avgångsbetyg från gymnasieskola eller komvux. Sökande med avgångsbetyg från ett fullständigt mellanårsprogram är behörig till yrkeshögskoleutbildning.
Mellanårsprogrammen bestod av kurser men eleverna fick betyg i ämnet som kursen
ingick i. Till exempel kunde ämnet Engelska bestå av kursen Engelska A och Engelska
B och eleven fick ett sammanfattande betyg i skala 1–5 i Engelska. Avgångsbetyg från
mellanårsprogram utfärdades 1995 och 1996.
5.1.6 Avgångsbetyg från gymnasieskola eller komvux
Innan programmen infördes på gymnasiet läste eleverna två- eller treåriga linjer. De
treåriga linjerna var teoretiska medan de tvååriga kunde vara antingen teoretiska eller yrkesinriktade. På de yrkesinriktade linjerna kunde eleverna välja om de ville läsa
svenska och engelska under båda åren eller bara under årskurs 1. I de fall en elev läste
svenska endast under årskurs 1 fick han eller hon endast ett betyg i svenska.
Om ämnet svenska lästes under minst två årskurser (oavsett linje) innehåller avgångsbetyget två betyg i svenska, ett betyg i Svenska språket och ett betyg i Svensk litteraturkunskap och språklig orientering.
Elever som gick gymnasieskolans två- eller treåriga linjer fick avgångsbetyg med
ämnesbetyg utfärdade i skala 1–5 (sifferbetyg). Avgångsbetygen från gymnasieskola
kunde ha fullständig, mindre eller utökad studiekurs. Om en sökande har fullständig
eller utökad studiekurs är han eller hon behörig att antas till yrkeshögskoleutbildning.
Även sökande som har betyg med mindre studiekurs kan ofta anses vara behöriga,
bedömning får göras från fall till fall.
Komvuxsystemet byggde tidigare på etappläsning som var relaterad till gymnasieskolans två- och treåriga linjer. Elever i komvux fick efter avslutade studier ett så kallat
avgångsbetyg 2 eller 3, vilket motsvarar två- respektive treårig teoretisk linje. Dessa
är alltid fullständiga, det vill säga att det inte finns mindre eller utökad studiekurs. Ett
avgångsbetyg från gymnasieskola eller komvux ger behörighet till yrkeshögskolan.
5.1.7 Waldorfskola
Slutbetyg
Waldorfskolan utfärdar omdömen och behöver inte utfärda slutbetyg. Dock kan elever
få slutbetyg med bokstavsbetyg IG-MVG. Om sökande har ett betyg från Waldorfskola
och har läst enligt studieplan WK 10-12/WK2 10-12 och har godkänt i minst 90 procent
18
av kurserna är han eller hon behörig till yrkeshögskolan. Slutbetyg utfärdades tidigast
för elever som avslutade sin tolvåriga skolgång vårterminen 1999.
För mer information kring hur slutbetygen ska se ut, hänvisar vi till Universitets- och
högskolerådets handbok.
Avgångsbetyg
Elever som läste på Waldorfskola till och med 1998 fick avgångsbetyg. Den som har
ett avgångsbetyg från tolvårig Waldorfskola är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildning.
5.1.8 Folkhögskoleintyg
Elever som läser på folkhögskola kan läsa både längre och kortare utbildningar och de
kan vara av teoretisk karaktär (allmän) eller vara mer yrkesinriktade. För att folkhögskoleutbildning ska ge behörighet till yrkeshögskolan krävs att den sökande har gått en
allmän kurs. Det finns olika typer av behörighetsgivande intyg som en sökande kan ha:
• Intyg för behörighet till högskolestudier och yrkeshögskolestudier, som är den
nyaste typen av intyg som folkhögskolorna utfärdar. Intyget är anpassat till
ämnesplanerna för Gy2011 (Svenska 1, Engelska 5, etc.)
• Intyg för behörighet till högskolestudier. Dessa intyg utfärdas senast 30 juni
2015 och är anpassade till kursplanerna för ”gamla gymnasiet”, Gy2000, med
kärnämnen (Svenska B, Engelska A, etc.)
• Intyg om behörighet för högskolestudier. Detta är en äldre typ av intyg som var
anpassat till linjegymnasiet med ämnen angivna i årskurser (Svenska årskurs
3, Engelska årskurs 2, etc.) Sökande som har sådana intyg ska ha läst senast
läsåret 1997/1998 för att intyget ska ge behörighet till yrkeshögskolan.
Sökande som har Intyg för behörighet till högskolestudier och yrkeshögskolestudier
som uppfyller kraven i MYHFS 2013:4, se ovan, är behörig till yrkeshögskolan.
Sökande som har Intyg för behörighet till högskolestudier som är anpassat till Gy2000,
det vill säga med kärnämnen, ska för att vara behörig till yrkeshögskolan ha genomgått:
• en treårig folkhögskoleutbildning, eller
• en tvåårig folkhögskoleutbildning som bygger på minst ett års studier i gymnasieskolan eller
• en tvåårig folkhögskoleutbildning som bygger på grundskolan och minst ett
års yrkesverksamhet eller
• en ettårig folkhögskoleutbildning som bygger på minst två års studier vid
gymnasieskola
Dessutom krävs att den sökande har kunskaper motsvarande Godkänd nivå i gymnasieskolans kärnämnen, Svenska/Svenska som andra språk A, Engelska A, Samhällskunskap A, Religionskunskap A, Matematik A, Naturkunskap A.
Sökande som har Intyg om behörighet för högskolestudier, det vill säga intyg från
19
studier genomförda senast läsåret 1997/1998 ska, för att vara behörig till yrkeshögskolan, ha:
1. en avslutad minst 2-årig utbildning som bygger på grundskolan
2. ämnet svenska i en omfattning som motsvarar minst en årskurs på någon linje i
gymnasieskolan,
3. ämnet engelska i en omfattning som motsvarar minst en årskurs på någon linje i
gymnasiekolan.
För mer information om folkhögskolestudier och behörighetsintyg hänvisas till Folkbildningsrådet, www.folkbildningsradet.se, under Folkhögskolor/Behörighet och
studieomdöme.
5.1.9 Bedömning av behörighet till yrkeshögskolan utifrån utländsk utbildning
När det gäller sökande som har utländska betyg kan det vara svårt att avgöra om utbildningen motsvarar en svensk gymnasieutbildning.
Nedan följer några tips på hur ni själva kan bedöma den utländska utbildningen.
Universitets- och högskolerådet, UHR, har en bedömningshandbok för utländska meriter, bedomningshandboken.uhr.se/Utlandska, som kan ge information och vägledning
i bedömningen. Det gäller även om den är anpassad för behörighet till högskolestudier.
Det framgår till exempel vilka typer av betyg som utfärdas, om dessa ger behörighet
(till högskolestudier) och om det är en specifik myndighet som ska utfärda betygen för
att de ska kunna godkännas. Man kan också få information om vad vissa ämnen motsvarar i svenska betyg.
I den utländska bedömningshandboken finns också information om IB, International
Baccalaureate, som går att läsa på vissa gymnasieskolor i Sverige. Efter avslutad utbildning får eleven en IB-examen, International Baccalaureate Diploma med 6 ämnen,
varav 3 på Higher Level, HL, och 3 på Standard Level, SL. För mer information om IB
hänvisas till UHR:s utländska bedömningshandbok.
Sammantaget är det viktigt att utbildningsanordnaren har i åtanke att denna handbok är utformad efter högskolans behörighetsbestämmelser men rätt använd kan ge
värdefull vägledning vid bedömningen av behörigheten inom yrkeshögskolan.
Personer som har utländska betyg kan få dessa bedömda av UHR som utfärdar ett
förhandsbesked angående om utbildningen ger behörighet till högskolestudier i Sverige. Läs mer här:
www.uhr.se/sv/Bedomning-av-utlandsk-utbildning/Utlandsk-gymnasieutbildning/
Om sökande har ett sådant förhandsbesked kan det vara till hjälp i bedömningen av
sökandes behörighet. Dock ska man vara medveten om att de bedömningar som görs
av UHR görs för tillträde till högskoleutbildning och baseras på en annan förordning än
för tillträde till yrkeshögskolan. För att vara behörig till högskolestudier krävs att den
sökande har godkänt i vissa ämnen, till exempel svenska, engelska och matematik,
så när UHR gör bedömningen tas det med. De övriga ämnen som bedöms är de som
20
kan krävas för särskild behörighet till högskolestudier, till exempel historia, samhällskunskap, naturkunskap, fysik, kemi etc. Det görs ingen bedömning vilket eventuellt
gymnasieprogram en viss utländsk utbildning motsvarar och inte heller görs det någon
bedömning av andra ämnen/kurser i det utländska betyget som inte kan krävas för
behörighet till högskolestudier.
När det gäller sökande med utländska betyg uppkommer ofta två frågor. Det gäller
dels vem som ansvarar för att översätta betygen dels vem som ansvarar för att bedöma om de utländska betygen motsvarar svensk gymnasieexamen eller motsvarande.
Ansvaret för att översätta betygen faller på den sökande. Det innebär att ni ska upplysa den sökande om att han eller hon ska styrka sin ansökan genom att lämna in en
översättning av sina betyg, tillsammans med en kopia på sitt originalbetyg. Översättningen bör göras av en auktoriserad översättare och betygen ska vara översatta till
svenska eller engelska. När det gäller betyg som är utfärdade på de nordiska språken
samt engelska, franska, tyska och spanska rekommenderar myndigheten att ni själva
översätter betygen.
När det gäller frågan om bedömning kan ni inte avstå från att bedöma den sökandes
behörighet eller avvisa en sökande på grund av att ni själva inte har kompetens att
bedöma de utländska betyg det är frågan om. I de fall ni har svårt att göra en bedömning om det utländska betyget motsvarar en svensk gymnasieexamen som kan ge behörighet till utbildningen finns möjligheten att bedöma den sökande på reell kompetens
istället. Läs mer i avsnitt 5.2 Bedömning av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen
och avsnitt 5.5 Behörig på annat sätt.
5.1.10 Bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning
Eftersom de andra nordiska länderna inte har exakta motsvarigheter till den svenska
yrkeshögskolan, är det inte möjligt att säga generellt vilka utbildningar som skulle kunna ge behörighet till yrkeshögskoleutbildning. Behörigheten måste istället bedömas
för varje enskild sökande. Utgångspunkt är att om utbildningen den sökande har ger
behöriget till eftergymnasiala studier i landet där utbildningen är genomförd, ger den
behörighet till yrkeshögskolestudier.
För information om utbildningar från de nordiska länderna som eventuellt kan ge
behörighet till yrkeshögskolan hänvisas till UHR:s utländska bedömningshandbok,
bedomningshandboken.uhr.se/Utlandska. Även om den är anpassad för behörighet till
högskoleutbildning kan den ge viss vägledning.
5.2 Bedömning av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen
De fyra punkterna i 3 kap. 1 § YHF anger fyra alternativa och likvärdiga vägar till behörighet till yrkeshögskolan. Om den sökande visar förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund
av någon annan omständighet är kraven för behörighet uppfyllda utifrån 3 kap. 1 §
punkten 4 YHF.
21
Punkterna 1–3 i 3 kap. 1 § YHF grundar sig på att den sökande har en utbildning
som förbereder för eftergymnasiala studier. Därför ska behörighetsbedömningen utifrån punkt 4 ta hänsyn till svensk eller utländsk utbildning, praktiskt erfarenhet eller
någon annan omständighet som visar att den sökande har tillräckliga kunskaper och
färdigheter för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det kan till exempel handla om
kunskaper i språk och matematik eller förmåga att genomföra analyser och uttrycka
sig i tal och skrift på ett sätt som utbildningen kräver. Det finns ingen standardmall
för hur en sådan bedömning ska göras för yrkeshögskoleutbildningar. Tanken är att ni
ska göra en bedömning utifrån utbildningens innehåll och vad som krävs för att kunna
tillgodogöra sig utbildningen.
Den sökande har möjlighet att styrka sina kunskaper genom någon form av dokumentation eller på annat sätt. Utbildningsanordnaren har alltså möjlighet att använda egna
kriterier för bedömning av den sökandes kunskaper. Kriterierna ska formuleras utifrån
de kunskaper som behövs för den aktuella utbildningen. Det är viktigt att komma ihåg
att de bedömningskriterier som ställs upp aldrig får innebära högre krav än vad som
motsvarar kraven i svenska, engelska och matematik för yrkesexamen.
Exempel
Sten söker utbildningen Lönespecialist. För behörighet till utbildningen ställs inga särskilda förkunskapskrav.
Utbildningsanordnaren har informerat på sin webb om fyra alternativa vägar att uppfylla kraven för behörighet till yrkeshögskolan. På webben finns också information om
utbildningens innehåll. Utbildningen har bland annat kurser i affärsengelska, kommunikation, administrativ IT och lönehantering.
Sten har ingen komplett utbildning på gymnasial nivå. Han har jobbat administrativt i
tio år och visar intyg från arbetsgivare som visar att han har god förmåga att använda
datorprogramvara för att räkna och sammanställa data. Sten är sekreterare i styrelsen
i en förening som har mycket internationellt utbyte och kan också visa att han har
förmåga att kommunicera både på engelska och på svenska genom denna erfarenhet.
Utbildningsanordnaren bedömer att Stens erfarenheter gör att han kan tillgodogöra sig
utbildningen. Sten bedöms därför vara behörig med stöd av 3 kap. 1 § punkt 4 YHF.
5.3 Krav på kunskaper i svenska
5.3.1 Reglering
För att vara behörig till yrkeshögskoleutbildning ska sökande enligt 3 kap. 2 § YHF ha
tillräckliga kunskaper i svenska för att klara av utbildningen:
3 kap. 2 § YHF
Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska
eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs.
22
Att den som antas till en yrkeshögskoleutbildning ska ha de kunskaper i svenska ”som
behövs”, innebär att kraven ska ställas i förhållande till vad som behövs för den enskilda utbildningen. Vad kravet på kunskaper i svenska innebär, varierar alltså beroende
på utbildningens innehåll.
5.3.2 Bedömningskriterier
Eftersom det kan skifta från utbildning till utbildning vilka kunskaper i svenska som
behövs, kan utbildningsanordnaren inte ställa krav på att den sökandes kunskaper i
svenska ska motsvara till exempel en viss gymnasiekurs i sin helhet. I stället behöver
ni tänka igenom vilka typer av språkanvändning den sökande kommer att ställas inför, och därefter bestämma vad som behövs för den enskilda utbildningen. Sökande
har rätt att i förväg få veta vilka kunskaper i svenska som är nödvändiga för att klara
utbildningen, och på så sätt få möjlighet att ta ställning till om man har de kunskaper
som behövs. Det är viktigt att samma krav på kunskaper i svenska ställs på samtliga
sökande.
Det som kan sägas generellt är att de grundläggande kunskaper som krävs antagligen
handlar om att förstå talat och skrivet språk och att också kunna kommunicera på ett
sätt som utbildningen kräver, det vill säga att kunna göra sig förstådd genom tal och
skrift. Här behöver ni avgöra vad som faktiskt krävs för att följa med i undervisningen –
tänk på att det handlar om att ange en undre gräns.
Exempel
Giovanni söker utbildningen Grafisk design. Han har en utländsk gymnasieexamen
som motsvarar en svensk gymnasieexamen.
Giovanni har inte svenska som modersmål. Han har läst i informationen på utbildningsanordnarens webb att han behöver visa att han har tillräckliga kunskaper i svenska
för att kunna tillgodogöra sig utbildningen för att vara behörig. Han har jobbat i fem
år inom reklambranschen i Sverige med svenska som arbetsspråk. För att styrka sina
svenskakunskaper skickar han med ett intyg från arbetsgivaren som beskriver hans
förmåga att uttrycka sig i tal och skrift på svenska.
Utbildningsanordnaren bedömer att Giovanni uppfyller kraven på behörighet med stöd
av 3 kap. 1 § punkten 2 och 2 § YHF.
5.3.3 Bedömningsmetoder
Det finns ett stort utrymme för utbildningsanordnare att själva bestämma hur och på
vilka grunder som bedömningen ska göras. Det är inte avgörande exakt vilka metoder som används för bedömningen. Däremot är det ett absolut krav att metoderna är
transparenta, i den mening att den sökande i förväg känner till vad som bedöms och
hur, och att bedömningen genomförs på ett likvärdigt sätt oavsett vem bedömaren är.
När ni testar sökandes kunskaper i svenska, bör ni tänka på följande:
• Att tydliggöra vilka kunskaper i svenska som krävs, det vill säga att formulera
tydliga bedömningskriterier.
23
•
•
•
•
•
Att ge sökande tydlig information om kriterierna och om hur bedömningen går
till.
Att den, eller de, som genomför bedömningen har tillräcklig kompetens för sitt
uppdrag.
Att de texter och det innehåll som används vid testningen är representativt för
material som används i utbildningen.
Att inte ställa högre krav än nödvändigt – kraven anger en undre gräns för vilka
kunskaper som behövs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.
Att inte ställa andra krav på sökande med annat modersmål än svenska, än
vad som ställs på sökande med svenska som modersmål.
5.3.4 Svenska med yrkesinriktning
En utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan har möjlighet att ansöka om utökat
statsbidrag för undervisning i svenska med yrkesinriktning. Syftet med det utökade
bidraget är att ge er möjligheter att erbjuda extra stöd för personer med annat modersmål än svenska, så att de efter utbildningen har de yrkesinriktade språkkunskaper
som krävs i arbetslivet.
Möjligheten till extra stöd gäller studerande som antagits till en utbildning, och som
alltså har bedömts uppfylla behörighetskravet i 3 kap. 2 § YHF att ha de kunskaper i
svenska som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Extra stöd i form av svenska med yrkesinriktning ska ges i förhållande till arbetslivets krav på yrkesinriktade
språkkunskaper och kan omfatta till exempel facktermer eller liknande. Behovet av extra stöd kan uppmärksammas av utbildningsanordnaren eller av den studerande själv, i
samband med antagningen eller under pågående utbildning.
Det är utbildningsanordnaren som ansvarar för att bedöma den studerandes behov av
extra stöd och för att planera undervisningen.
Mer information om villkoren för utökat statsbidrag för svenska med yrkesinriktning
finns på myh.se, under Verksamhetsområden/Yrkeshögskolan/För utbildningsanordnare/Svenska med yrkesinriktning.
5.4 Särskilda förkunskaper
5.4.1 Reglering
Utbildningsanordnaren kan ställa krav på särskilda förkunskaper utöver vad som gäller
generellt för behörighet till yrkeshögskolan, men kraven får bara ställas om de är nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det är också
reglerat vilken typ av krav som kan ställas upp. Reglerna för särskilda förkunskaper
finns i 3 kap. 3 § YHF:
24
3 kap. 3 § YHF
För behörighet att antas till en utbildning får det utöver vad som anges i
1 och 2 § § ställas krav på särskilda förkunskaper.
Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och får avse
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella
program eller motsvarande kunskaper,
2. yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella
inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för, och
3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det
yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Om det krävs särskilda förkunskaper för behörighet ska dessa framgå av utbildningens utbildningsplan. Detta krav följer av 2 kap. 7 § YHF som reglerar vad en utbildningsplan ska innehålla.
Det kan finnas behov av att lägga till, ta bort eller förtydliga särskilda förkunskapskrav
från en omgång till en annan i en utbildning. En ansökan om ändring i utbildningsplanen
måste då göras skriftligt till Myndigheten för yrkeshögskolan på myndighetens webbplats (Mina sidor). Där framgår vilka övriga dokument som ska bifogas. Myndigheten
prövar ansökan och medger ändringar som inte påverkar utbildningens övergripande
mål eller möjligheterna att nå yrkesrollen.
5.4.2 Vad ska ni tänka på när ni beslutar om särskilda förkunskaper?
När ni beslutar om de särskilda förkunskaperna är det är viktigt att tänka på vad som
faktiskt krävs för att klara av utbildningen. Ni får inte kräva omotiverat höga särskilda
förkunskaper som ett sätt att gallra bort sökande. Det handlar om att tänka på vilka
kompetenser den studerande måste ha för att klara av utbildningen. I vissa fall kan det
krävas specifika kurser från gymnasieskolan eller motsvarande och i andra fall kanske
det krävs en viss yrkeserfarenhet för att klara av utbildningen.
Det är inte möjligt enligt förordningen att ha krav på särskilda förkunskaper som kommer ifrån eftergymnasiala utbildningar som yrkeshögskoleutbildning eller högskoleutbildning. Man får alltså inte ställa krav på till exempel en lärarexamen. Man får inte
heller ställa krav på yrkeserfarenhet som kräver en högskoleutbildning, till exempel att
man har arbetat som sjuksköterska.
5.4.3 Kurser från gymnasieskolan
Det är inte möjligt att ange ett förkunskapskrav i form av ett helt program från gymnasieskolan, det är endast kurser som ska anges. Om utbildningen kräver att den
studerande behöver ha vissa kunskaper från gymnasieskolan bör det uttryckas i både
”gamla” och ”nya” kurser, till exempel Matematik A eller Matematik 1a för att sökande
25
lätt ska kunna se om de uppfyller kraven eller inte. Det bör också anges att det krävs
minst Godkänt eller betyget E. I tabellen i avsnitt 5.4.7 har vi listat jämförelser mellan
de vanligaste skolformerna i vissa ämnen, för att underlätta vid bedömning. Om den
sökande inte har formella meriter kan han eller hon ha reell kompetens, läs mer om
reell kompetens i avsnitt 3.
5.4.4 Yrkeserfarenhet
Yrkeserfarenhet innebär att man har arbetat inom ett specifikt område, till exempel
med försäljning, och skaffat sig kompetenser som krävs för att klara utbildningen. Man
får inte ange krav på yrkeserfarenhet för att sätta en åldersgräns på de sökande och
därmed ha någon form av krav på mognad. Det bör framgå vilken yrkeserfarenhet som
är relevant för utbildningen, att bara ange ”relevant yrkeserfarenhet” blir inte tillräckligt
tydligt för de sökande. Det bör även framgå vilken omfattning och längd som krävs,
till exempel yrkeserfarenhet om minst 2 år på minst halvtid. Likaså bör det framgå om
anordnaren räknar om yrkeserfarenhet som har annan omfattning än den som anges,
till exempel om 1 år på heltid ger behörighet om kravet är 2 år på minst halvtid. Om
det är specifika kompenser från ett visst yrke som krävs bör detta beskrivas istället för
omfattning och längd på yrkeserfarenheten.
5.4.5 Andra villkor
”Andra villkor” kan vara körkort för trafiklärarutbildning eller godkänt i vissa tester
(både fysiska och psykologiska) för specifika utbildningar som lokförare eller pilot. Ofta
är dessa villkor något som krävs för yrket av en annan myndighet, som Trafikverket eller Transportstyrelsen.
Andra villkor kan också vara någon typ av särskilt prov som den sökande måste göra,
till exempel kan det för vissa utbildningar inom hantverk, design och media krävas
arbetsprover.
I de fall ni har krav på arbetsprov eller annat särskilt prov måste det vara tydligt vad
som ska mätas och vad som krävs för att få godkänt på provet.
Det är inte tillåtet att kräva till exempel körkort bara för att det är “bra att ha” i yrket,
utan villkoren ska gälla något som är nödvändigt för utbildningen eller yrket. En del
företag har andra krav på studerande för att kunna ge dem en LIA-plats. Exempel på
detta kan vara utdrag ur belastningsregister eller drogtester. Detta är inte krav som
kan anges som särskilda förkunskapskrav till utbildningen. Istället bör den sökande
informeras vid söktillfället om att dessa krav kan komma att ställas av företagen för att
få en LIA-plats.
5.4.6 Bedömning av motsvarande kunskaper 6
Om utbildningen ställer krav på särskilda förkunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program ska utbildningsanordnaren också bedöma om den
sökande har motsvarande kunskaper. Bedömningen görs då utifrån underlag som kan
6 I tidigare avsnitt om reell kompetens finns mer stöd kring hur bedömningar kan göras på området.
26
se mycket olika ut.
Eftersom gymnasieskolan har genomgått ett antal reformer kan också betyg i olika
ämnen/kurser se olika ut. Nedan följer en tabell med jämförelser mellan skolformerna
av de ämnen/kurser som är vanligast förekommande som särskilt förkunskapskrav.
Kolumnen för 1–5 skala avser betyg från 3- och 2-åriga linjer med betyg från 1 till 5.
Kolumnen för G–MVG avser betyg från gymnasieskolans program med betyg från G till
MVG. Kolumnen E-A avser nuvarande gymnasieform och kolumnen IB/EB avser betyg
från International Baccalaureate. Sista kolumnen avser betyg från Waldorfskola.
För de ämnen/kurser som inte finns i tabellen nedan hänvisar vi till Skolverkets webbplats. Där finns möjlighet att söka efter kursplaner från programmen både i nuvarande
gymnasieform och efter kursplaner från programmen med betyg G–MVG. Kursplanerna får därefter jämföras med varandra för att kunna bedöma om en sökande med
äldre betyg är behörig.
5.4.7 Tabell för behörighet
Ämne
1–5-skala
G–MVGskala
E–A-skala
IB
Waldorf
Biologi
2 årskurser
Naturvetenskaplig linje
Biologi B
Biologi 2
Biology, SL/ Biologi,
HL
överkurs
Engelska
3 årskurser
Engelska B
Engelska 6
English B,
SL
2 årskurser
Engelska A
Engelska 5
Diplom ger
Engelska
A oavsett
utbildningsland
3 årskurser
Naturvetenskaplig eller
Teknisk linje
Fysik B
Fysik 2
Physics eller Physical
Science,
SL/HL el
Physical
and Chemical Sys
tems, HL
Fysik A
Fysik 1
Fysik
Engelska
Fysik,
överkurs
27
Kemi
Matematik
3 årskurser
Naturvetenskaplig linje
Kemi B
Kemi 2
Chemistry,
Applied
Chemistry
el Physical
Science, SL
el Physical
and Chemical Systems, HL
Kemi,
överkurs
Kemi A
Kemi 1
3 årskurser
Naturvetenskaplig eller
Teknisk linje
Matematik
D och E
Matematik 4 MathematMatematik
och 5
ics, HL,
(t o m klass
Mathemati- 12) överkurs
cal Methods, SL eller
Math
Discrete,
HL eller
Mathematics, SL (fr o
m 2006)
3 årskurser
Samhälls-/
Ekonomisk
linje
Matematik
C
Matematik 3 Samtliga
IB-kurser i
matematik
Matematik
(t o m klass
12 utan
angivelse av
att överkurs
avses)
2 årskurser
Matematik
B
Matematik 2 Samtliga
IB-kurser i
matematik
Matematik
(avslutad i
klass 10 el
11)
1 årskurs
Matematik
A
Matematik 1 Samtliga
IB-kurser i
matematik
28
Naturkunskap
Samhällskunskap
2 årskurser
Naturkunskap B
Naturkunskap 2
Environmental
Systems,
SL, Environmental
systems
and societies eller 2
av ämnena
Chemistry,
Physics och
Biology, SL/
HL
Biologi, utan
angivelse av
att överkurs
avses
1 årskurs
Naturkunskap A
Naturkunskap 1
2 årskurser
Samhällskunskap B
Samhällskunskap 2
IB-examen
med ”grupp
3-ämne”,
se UHR:s
utländska
bedömningshandbok
gällande IB
Samhällskunskap
1 årskurs
Samhällskunskap A
Samhällskunskap 1
IB-examen,
Diplom
29
Svenska
3 årskurser,
delat betyg
svenska
respektive
litteratur
Svenska B
Svenska 2
Swedish A
(A1 el A2),
SL. Observera att
Swedish A
är den högsta kursen
i svenska
i IB.
2 årskurser,
delat betyg
svenska
respektive
litteratur
Svenska A
Svenska 1
Swedish B.
Observera
att Swedish A är
den högsta
kursen i
svenska i
IB.
Svenska
Ovanstående tabell av kurser som motsvarar varandra är långt ifrån heltäckande.
För samtliga ämnen finns många fler sätt att ha motsvarande kunskaper, till exempel kan Naturkunskap 2 motsvaras av att man läst Biologi, Fysik och Kemi eller vissa kurser från Omvårdnadsprogram. I UHR:s bedömningshandbok finns
en fullständig förteckning över vad som kan motsvara respektive kurs/ämne:
bedomningshandboken.uhr.se/Svenska, under Behörigheter/Tabell för behörighetsbedömning.
5.4.8 Prov i svenska respektive engelska
För behörighet i svenska respektive engelska till högskolestudier finns olika former av
tester man kan göra om man har en utländsk gymnasieutbildning. Godkända resultat
på dessa tester ger även behörighet till yrkeshögskoleutbildningar.
TISUS
Testet i svenska heter TISUS (test i svenska för universitet- och högskolestudier) och
ges av universitet och högskolor på flera orter i Sverige. Ett godkänt resultat på TISUS
motsvarar godkänt betyg i Svenska 2.
IELTS
De vanligaste testerna i engelska heter IELTS (International English Language Testing
System) och TOEFL (Test of English as a Foreign Language).
IELTS finns i två versioner och det är det som kallas ”Academic” som ger behörighet
till eftergymnasiala studier. För att få motsvarande Engelska 6 gäller sammanlagt betyg
på 6,5 och ingen del mindre än 5,5. För Engelska 5 gäller totalt 5,5 och inget delmoment under 5,0.
30
I Sverige arrangeras IELTS av Folkuniversitetet och ges i Göteborg, Lund och Stockholm.
TOEFL
TOEFL kan göras antingen som pappersprov eller som ett webbaserat prov. Observera
att Institutional TOEFL inte ger behörighet.
För pappersprovet motsvaras Engelska 6 av en totalpoäng på 575 samt en betygsnotering på 4,5 för delprov Written test (TWE) (skala 1–6). Engelska 5 motsvaras av en
totalpoäng på 530 samt en betygsnotering på 4,0 för delprov Written test.
För det webbaserade provet gäller att Engelska 6 motsvaras av en totalpoäng på 90
samt 20 poäng (av max 30) på Written test. Engelska 5 motsvaras av en totalpoäng på
72 samt 17 poäng på Written test.
I Sverige kan man göra TOEFL i Stockholm och Malmö och flera provtillfällen ges
över året.
Cambridge och Michigan
Ytterligare ett sätt att skaffa sig behörighet i engelska är via tester från Cambridge eller
Michigan. För Cambridge ESOL/Oxford Examinations/Certificates gäller följande:
• Engelska 7/kurs C: Certificate of Proficiency in English,
• Engelska 6/kurs B; Certificate in Advanced English
• Engelska 5/kurs A First Certificate in English.
För testen från Michigan (Michigan English Language Assessment Battery (MELAB)
gäller:
• Engelska kurs B/Engelska 6, lägst 90 poäng
• Engelska kurs A/Engelska 5, lägst 85 poäng
5.5 Behörig på annat sätt7
5.5.1 Reglering
Behörighet för en sökande till yrkeshögskolan bedöms först utifrån vad som står
i 3 kap. 1-3 §§ YHF. Om den sökande inte uppfyller dessa krav finns ytterligare en
möjlighet att bli förklarad behörig, nämligen att utbildningsanordnaren bedömer behörigheten utifrån 3 kap. 4 § YHF. Kravet är då att den sökande visar förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen leder till. Det
är viktigt att framhålla att det finns två krav i denna bestämmelse och båda måste var
uppfyllda för att den sökande ska kunna bedömas behörig till utbildningen utifrån denna bestämmelse. Bestämmelsen är utformad på ett sådant sätt att det är utbildningsanordnaren själv som väljer om den ska tillämpas eller inte.
7 I tidigare avsnitt om reell kompetens finns mer stöd kring hur bedömningar kan göras på området.
31
3 kap. 4 § YHF
Behörig att antas till utbildningen är, trots vad som anges i 1–3 §§, även
den som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva
det yrke som utbildningen förbereder för. Högst 20 procent av årsplatserna i en utbildning får avsättas för sådana sökande.
5.5.2 Bedömning av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och därefter
utöva det yrke som utbildningen leder till
Förordningen om yrkeshögskolan öppnar i 3 kap. 4 § möjligheten att behörighetsförklara sökande som inte uppfyller behörighetskraven, men som ändå bedöms kunna
tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder
för. Fortfarande måste kriterierna för bedömning vara tydliga och relevanta. Här kan
ni som utbildningsanordnare tillsammans med ledningsgruppen själva formulera relevanta läranderesultat som den sökande måste ha tillägnat sig. Läranderesultaten kan
vara både generella och mer specifika kunskaper, färdigheter och kompetenser. Den
sökandes reella kompetens bedöms sedan mot dessa läranderesultat.8
Bedömning kan göras utifrån underlag som den sökande skickar in eller utifrån tester
som utbildningsanordnaren genomför. Det finns ett stort utrymme för er att själva bestämma hur och på vilka grunder bedömningen ska göras.
Det vanligaste är att denna regel används för en sökande som inte uppfyller särskilda
förkunskapskrav för utbildningen. Eftersom särskilda förkunskapskrav bara ska vara
sådana krav som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen är det särskilt viktigt att motivera varför ett undantag från dessa krav kan göras
för den sökande.
Till exempel kan särskilda förkunskapskrav ställas på kunskaper från en eller flera
kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper. Om
sökande inte uppfyller ett krav som ställts upp, till exempel minst betyget E i Svenska 1 eller motsvarande, kan ni sätta upp kriterier kring vad i denna kurs som är särskilt avgörande för att klara utbildningen, till exempel att den sökande har grundläggande färdigheter i presentationsteknik och förmåga att kommunicera skriftligt. Då
kan det vara relevant att bedöma den sökandes förmåga på dessa områden genom
intyg från tidigare erfarenheter eller genom ett test. Tänk på att en sökande som har
kunskaper och färdigheter som helt motsvarar den aktuella gymnasiekursen uppfyller
kravet på särskilda förkunskaper (se avsnittet Bedömning av motsvarande kunskaper).
Andra särskilda förkunskapskrav kan vara yrkeserfarenhet eller andra villkor som
betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen
förbereder för. I de fall den sökande saknar till exempel yrkeserfarenhet kan andra
8 Ett exempel på hur man kan ta fram relevanta bedömningskriterier finns i Skolverkets skrift om identifiering av
generella kompetenser med hjälp av EUs nyckelkompetenser.
32
erfarenheter bedömas ge likvärdig beredskap för den sökande att tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen leder till.
Exempel
Lisa söker utbildningen Byggproduktionsledare. Utbildningsanordnaren har informerat
på sin webb om möjlighet att bli bedömd utifrån reell kompetens om man som sökande
inte uppfyller behörighet till YH eller särskilda förkunskapskrav. Lisa har en gymnasieexamen men uppfyller inte de särskilda förkunskapskraven på två års yrkeserfarenhet
inom byggbranschen. Däremot har hon jobbat som volontär med att bygga en skola
under ett år, hon har gått en folkhögskoleutbildning i husbyggnad och byggt huset där
hon bor.
Utbildningsanordnaren bedömer att Lisas erfarenheter gör att hon kan tillgodogöra
sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Lisa behörighetsförklaras därför med stöd av 3 kap. 4 § YHF.
5.5.3 Högst 20 procent av årsplatserna får avsättas
Det finns ingen gräns för hur många sökande som kan bedömas behöriga utifrån sin
förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen
leder till. Om utbildningen har fler behöriga sökande än årsplatser ska de som har behörighetsförklarats utifrån 3 kap. 4 § YHF också ingå i ett urval i konkurrens med andra
behöriga sökande.
Däremot får högst 20 procent av årsplatserna i en utbildning avsättas för sökande
som behörighetsförklarats utifrån 3 kap. 4 § YHF. Regeln kallas ofta för 20-procentsregeln som en följd av denna begränsning. Därför är det viktigt att beslutsunderlaget
visar tydligt på vilken grund var och en av de sökande har behörighetsförklarats inför
antagningen.
Hur många årsplatser en utbildning har framgår av Myndigheten för yrkeshögskolans
beslut om att utbildningen får ingå i yrkeshögskolan. Även om det görs ett överintag
till utbildningen beräknas de 20 procenten efter antalet årplatser som anges i beslutet.
6 Urval
6.1 Reglering
Regleringen om när och hur ett urval ska göras finns i 3 kap. 5 och 6 §§ YHF.
2 kap. 7 § punkten 7 YHF
För varje utbildning ska det finnas en utbildningsplan. Av planen ska följande framgå:
De grunder som ska användas vid urval bland behöriga sökande
till utbildningen.
33
Enligt 2 kap. 7 § punkten 7 YHF ska utbildningens utbildningsplan beskriva vilka
grunder som ska användas vid ett urval. Utbildningsplanen är därför ett viktigt styrdokument för urvalet bland sökande till en yrkeshögskoleutbildning.
3 kap. 5 och 6 §§ YHF
Om antalet platser inom en utbildning är mindre än antalet behöriga
sökande enligt 1–4 §§, får ett urval göras. Hänsyn ska då tas till den
sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen.
Vid urvalet får en eller flera av följande urvalsgrunder användas: betyg,
särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet.
6.2 Vad ska ni tänka på när ni beslutar om urvalsgrunder?
Eftersom urvalet ska utformas så att den som bäst kan tillgodogöra sig utbildningen
ska antas, ska urvalsgrunderna vara anpassade efter vad som krävs för att klara utbildningen. Är det en fördel att ha erfarenhet av arbete med en viss typ av arbetsuppgifter, kunskaper i ett visst ämne eller vissa färdigheter för att klara utbildningen?
Eftersom yrkeshögskolan ska vara öppen för alla som uppfyller behörighetsvillkoren
är det viktigt att urvalsgrunderna inte sätter öppenheten ur spel genom att vara direkt
eller indirekt diskriminerande.
Utgångspunkten är densamma som när ni tar fram särskilda förkunskapskrav. Det
finns dock en viktig skillnad: medan de särskilda förkunskapskraven ska ange gränsen
för vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som är nödvändiga för att tillgodogöra sig utbildningen, syftar urvalsgrunderna till att rangordna de sökande efter förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Alla sökande som bedömts vara behöriga ska ingå
i urvalet.
Tänk på att urvalet inte kan påverka behörighetsbedömningen. En sökande som tidigare har visat sig uppfylla krav på behörighet och eventuella särskilda förkunskapskrav
kan inte förklaras ”obehörig” till utbildningen om han eller hon inte får ett visst antal
poäng i urvalet.
Det är också viktigt att reflektera över hur sökande som är behöriga på grundval av
reell kompetens ska kunna konkurrera om utbildningsplatserna i urvalet. Att enbart använda urvalsgrunderna betyg eller arbetslivserfarenhet ger behöriga med reell kompetens små möjligheter att bli antagna. Urvalsgrunden särskilt prov ger däremot sökande
med olika former av behörighet möjlighet att konkurrera på lika villkor.
6.2.1 Inte tillåtet med kvotgrupper
Ett urval med kvotgrupper, det vill säga att antalet platser på utbildningen delas upp i
olika grupper baserat på till exempel behörighetsgrund är inte förenligt med yrkeshögskolans regelverk. I ett urval till yrkeshögskolan måste samtliga behöriga sökande
rangordnas i samma lista.
Syftet med ett urval är att välja ut de behöriga sökande som har bäst förmåga att till-
34
godogöra sig utbildningen. Därför ska alla behöriga sökande ha samma möjligheter att
delta i urvalet och bli bedömda i förhållande till samma urvalsgrunder. Om de sökande
delas in i kvotgrupper utifrån urvalsgrund, sätts denna möjlighet ur spel.
Att göra avsteg från likabehandling kräver författningsstöd. Författningarna som styr
yrkeshögskolan ger dock inget utrymme för att dela in sökande i grupper eller kvoter
och som sedan konkurrerar endast med de andra sökande inom den gruppen.
6.2.2 Om flera sökande får samma poäng i urvalet
Det är inte ovanligt att flera sökande får samma poäng i urvalet och ni behöver därför
ha beredskap för hur ni ska gå tillväga om situationen uppstår. Redan när ni bestämmer hur poängen för olika urvalsgrunder ska beräknas är det bra att tänka på hur
risken för att ett stort antal sökande får samma poäng ska kunna minimeras.
Tänk också på att i utbildningens utbildningsplan redogöra för hur rangordning av
sökande kommer att göras om flera får samma poäng i urvalet. Till exempel kan en urvalsgrund ges tyngre vikt än övriga i en ”utslagssituation”. Urvalsgrunder som inte har
stöd i 3 kap. 6 § YHF, som till exempel lottning, ska dock inte användas.
6.3 Betyg
Urvalsgrunden betyg kan tillämpas på olika sätt beroende på vilka särskilda förkunskaper som gynnar den sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Ni som utbildningsanordnare kan själva välja hur ni vill räkna ut ett meritvärde, antingen baserat
på hela betyget eller på vissa utvalda kurser och ni kan själva välja vilken skala ni vill
använda. Tänk på att ju färre kurser meritvärdet räknas på, desto större risk är det att
flera sökande får samma meritvärde.
Olika skolformers betyg, det vill säga gymnasieexamen med betygsskala A–F, slutbetyg med betygsskala IG-MVG, avgångsbetyg med betygsskala 1–5 samt utländska
betyg och folkhögskoleintyg, ska kunna jämföras med varandra.
I UHR:s bedömningshandbok finns information om hur högskolan räknar fram
meritvärde för gymnasieexamen, slutbetyg och avgångsbetyg som ni kan använda om
ni vill. Observera att folkhögskolor och utländska betyg inte får ett meritvärde enligt
samma skala inom högskolan, utan räknas på annat sätt. Om ni väljer att använda
högskolans sätt att räkna gymnasiebetyg måste ni ha en metod för att räkna om även
utländska betyg och folkhögskola enligt samma skala, eftersom det inte är tillåtet att
använda kvotgrupper inom yrkeshögskolan.
6.4 Särskilt prov
Ett särskilt prov kan vara muntligt eller skriftligt. Det kan också genomföras som ett
praktiskt prov som visar vissa färdigheter, som språk- och matematiktest, psykologiskt
lämplighetstest eller en intervju.
Vilka kunskaper, färdigheter eller förmågor som ska bedömas, och hur de ska bedömas, ska klargöras på förhand i utbildningsplanen. Det ska vara lika tydligt för den
35
sökande vad som ska bedömas, som det är för bedömaren, oavsett om det särskilda
provet är muntligt, skriftligt eller praktiskt.
Exempel
Beskriv provet så här:
• Ett muntligt prov med övningar i grupp som syftar till att bedöma problemlösningsförmåga hos de sökande.
• Ett individuellt skriftligt prov som syftar till att bedöma den sökandes ordförståelse i svenska och engelska.
• Ett arbetsprov som syftar till att bedöma den sökandes färdigheter i
datorstödd grafisk design.
Beskriv inte provet så här:
• Ett särskilt prov som prövar olika färdigheter hos de sökande
När ni tar fram det särskilda provet, bör ni utgå från nedanstående frågor:
• Vilka kunskaper, färdigheter eller förmågor hos den sökande är viktiga för att
klara utbildningen?
• Vilka metoder är lämpliga att använda för att mäta dessa kunskaper, färdigheter eller förmågor hos den sökande?
• Hur ska bedömningskriterier formuleras, så att det blir möjligt att mäta de
önskade kunskaperna, färdigheterna eller förmågorna hos den sökande?
• Vilka krav ställer det särskilda provet på kompetensen hos den som ska bedöma resultatet?
• Hur ska bedömningsunderlag och resultat dokumenteras?
• Hur ska de sökandes resultat värderas och poängsättas?
6.4.1 Intervju som särskilt prov
Det finns inget hinder för att det särskilda provet i urvalet genomförs med intervju som
metod. Men det är viktigt att tänka på hur intervjun utformas. En förutsättning är att
intervjun har ett tydligt syfte att bedöma kunskaper, färdigheter och förmågor hos den
sökande. De kunskaper, färdigheter och förmågor som ska bedömas under intervjun
ska göra det möjligt att bedöma sökandes möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen,
och ska vara definierade i förväg och kända av den sökande.
I en intervju är det inte relevant att ställa frågor om till exempel den sökandes familjesituation eller om den sökande har sökt andra utbildningar.
Intervjun ska vara tillräckligt strukturerad för att det ska vara möjligt att få ett bedömningsbart resultat och för att olika intervjuare ska kunna göra likvärdiga bedömningar.
Det är mycket viktigt att intervjuaren har tillräcklig kompetens för att genomföra intervjun och göra bedömningarna.
6.5 Tidigare utbildning
I förordningen finns inget som reglerar vad urvalsgrunden tidigare utbildning innebär.
Utbildningen kan vara gymnasial, eftergymnasial eller ligga utanför det formella ut-
36
bildningssystemet. Det är dock viktigt att den tidigare utbildningen relaterar till den
sökta utbildningens innehåll, det vill säga att man i urvalet till en utbildning till redovisningsekonom kan välja att ge högre poäng för en gymnasieutbildning med ekonomisk inriktning.
Man bör inte ange tidigare utbildning som urvalsgrund enbart för att ge fördel åt
sökande som är äldre, då urvalet är till för att få fram de som bäst kan tillgodogöra sig
utbildningen.
Det ska vara tydligt för den sökande vilka typer av utbildningar som är meriterande
när ni använder urvalsgrunden tidigare utbildning, till exempel om utbildingen ska vara
på gymnasial eller eftergymnasial nivå, samt vilken längd eller vilket innehåll/inriktning
som kan ge poäng i urvalet.
6.6 Yrkeserfarenhet
Enligt MYHs bedömning medger urvalsgrunden yrkeserfarenhet – till skillnad mot vad
som gäller vid behörighetsbedömningen av särskilda förkunskaper – en mer öppen
tolkning. Skälet är att denna urvalsgrund ska tolkas utifrån de sökandes möjlighet att
tillgodogöra sig utbildningen medan yrkeserfarenhet som särskilt förkunskapskrav är
direkt kopplat till utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. I linje med detta kan generell arbetslivserfarenhet som inte direkt kopplar till den aktuella utbildningen användas som urvalsgrund.
Liksom övriga urvalsgrunder är det viktigt att först tänka igenom vilken typ av erfarenhet som är till fördel för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningens innehåll avgör om urvalsgrunden behöver vara från ett specifikt yrkesområde för att ge
en studerande en bättre förberedelse för utbildningen eller om det räcker med generell
arbetslivserfarenhet.
Om ni bedömer att det är en fördel att ha yrkeserfarenhet från ett relevant yrkesområde, ska ni också tänka på att avgränsa vad som är just relevant yrkeserfarenhet.
Att definiera relevant yrkeserfarenhet kan till exempel innebära att klargöra yrkesroll eller centrala arbetsuppgifter som ska ha ingått i erfarenheten som till exempel programmering, omvårdnad eller undervisning.
Det ska också vara tydligt klarlagt i förväg hur många poäng den sökande kan få beroende på längd och omfattning av den tidigare yrkeserfarenheten. Till exempel om
poäng ges per månad eller år? Ger deltidsarbete lägre poäng än heltid? Finns det ett
maximalt antal år som den sökande kan få poäng för?
7 Antagning
7.1 Reglering
Enligt 4 kap. 2 § punkten 2 YHF är det ledningsgruppens ansvar att anta studerande
till en utbildning.
37
4 kap. 2 § punkten 2 YHF
Ledningsgruppen för utbildningen ska
1. se till att utbildningen genomförs enligt lagen (2009:128) om
yrkeshögskolan, denna förordning och föreskrifter som har meddelats av Myndigheten för yrkeshögskolan samt i enlighet med beslut av
myndigheten,
2. anta sökande till utbildningen,
3. pröva frågor om tillgodoräknande enligt 2 kap. 12 §,
4. utfärda examens- och utbildningsbevis, och
5. svara för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs.
7.2 Ledningsgruppen antar studerande
Ledningsgruppen har en betydande roll i processen för tillträde. Ledamöter från ledningsgrupperna för yrkeshögskoleutbildningar är ofta engagerade i olika delar i processen för tillträde. Till exempel kan yrkeskunniga representanter från arbetslivet vara
med vid bedömningen av de sökandes färdigheter i samband med särskilda prov.
Ledningsgruppen behöver inte vara med i alla delarna av tillträdesprocessen utan kan
delegera genomförandet och beredningen före antagning, det vill säga behörighetsbedömning och urvalsförfarande.
Ledningsgruppen har av lagstiftaren tilldelats ansvaret och uppgiften att fatta det formella beslutet om antagning för de sökande (se 4 kap. 2 § punkten 2 YHF). Detta
ansvar kan inte skjutas över på någon annan. I ansvaret ligger att ledningsgruppen ska
bedöma att tillträdesprocessen genomförts korrekt och att underlaget är tillräckligt för
att beslut ska kunna fattas. Ledningsgruppen ska fatta beslutet om antagning innan de
första antagningsbeskeden skickas ut till de sökande.
För att ledningsgruppen ska hinna fatta beslut om antagning innan de som sökt får
besked, krävs framförhållning. Eftersom antagningen dessutom ofta görs under sommarmånaderna, behövs en tidplan som alla berörda känner till i förväg.
Också då ledningsgruppen inte kan träffas fysiskt, är det viktigt att beslutsunderlaget
är tydligt och att det finns möjlighet att ställa frågor och att diskutera beslutet.
Ledningsgruppen ska fatta beslut om antagning för samtliga sökande som antas till en
utbildning, även för dem som antagits efter utbildningens start.
7.3 Ledningsgruppens beslutsunderlag
Ledningsgruppen har ett ansvar för att anta sökande, men kommer som regel in först
i ett sent skede då alla bedömningar är klara. Ledningsgruppens roll vid antagningen
blir därmed främst att kvalitetssäkra att processen följer de krav som ställts upp i utbildningsplanen och att den har genomförts på ett rättssäkert sätt. För att kunna göra
denna kvalitetssäkring behöver ledningsgruppen få ett tydligt beslutsunderlag som
38
förklarar alla bedömningar som har avgörande betydelse för antagningsbeslutet.
Var därför väldigt noga med att förklara vägen fram till förslag till antagning i en lätttillgänglig sammanställning av alla sökande, både behöriga och obehöriga. Sammanställningen ska motivera alla behörighetsförklaringar: Var det ett en svensk gymnasieexamen eller en bedömning av någon annan merit eller kompetens som avgjorde
bedömningen? Beslutsunderlaget ska också visa hur poäng i urvalet är fördelade och
hur poängsättningen har resulterat i en rangordning av de sökande.
För att beslutsprocessen ska vara transparent ska beslutet finnas dokumenterat i protokollet från det möte då ledningsgruppen fattade beslutet om antagning. Beslutsunderlaget ska finnas med som bilaga till protokollet.
7.4 Den som antas måste vara behörig
Den som antas till en yrkeshögskoleutbildning ska uppfylla kraven för behörighet när
beslutet om antagning fattas. Det innebär att ett besked om antagning inte kan innehålla villkor som den sökande måste uppfylla senare. En sökande som till exempel inte
uppfyller särskilda förkunskapskrav på betyget E i Matematik 1 a kan inte antas med
villkoret att han eller hon ska läsa in denna kurs parallellt med utbildningen. Ni kan inte
återta beslutet om antagning, även om den som en gång antagits inte uppfyller villkoret om komplettering.
Utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan ordnar ibland så kallande ”preparandkurser” som en möjlighet för obehöriga sökande att skaffa behörighet. Detta är förenligt med lagstiftningen, så länge den sökande har slutfört preparandkursen med godkänt resultat innan han eller hon har antagits till utbildningen.
8 Kvalitetssäkring
I avsnitt 4 diskuterade vi vad det innebär att en bedömning är rättssäker. I korthet
handlar rättssäkerhet om att sökande ska ha tillgång till fullständig information och
att krav och processer ska beskrivas tydligt och begripligt innan tillträdesprocessen
påbörjas. Tillträdesprocessen blir på så sätt förutsägbar för de sökande. De tydliga
beskrivningarna skapar samtidigt förutsättningar för att tillträdesprocessen ska bli
möjlig att upprepa med likvärdiga resultat.
Förutom att behörighetsbedömning och urval ska göras på ett rättssäkert sätt, är det
också viktigt att processerna uppfattas som rättvisa och tillförlitliga. För att åstadkomma detta måste utbildningsanordnarna kvalitetssäkra sitt arbete. Detta innebär att det
måste finnas rutiner för uppföljning och utvärdering av processerna.
Som stöd för kvalitetssäkringen kan det vara bra att ta fram ett övergripande dokument som beskriver hur tillträdesprocessen organiseras och hur ansvarsfördelningen
ser ut. För varje steg i processen bör det finnas en person som har ansvar för genomförande och dokumentation. Beskrivningen bör ange hur bedömningarna ska genom-
39
föras och följas upp och kraven på bedömarkompetens bör vara tydligt definierade.
När utbildningsanordnaren genomför behörighetsbedömningar och rangordning i ett
urval är framförallt två saker viktiga: att bedömningen mäter det den är avsedd att
mäta och att den kan upprepas med likvärdigt resultat.
Bedömningsresultaten behöver också följas upp, till exempel genom att man kontrollerar att bedömningsprocessen verkligen är reproducerbar, det vill säga att två eller
flera bedömare kommer fram till likvärdiga resultat. För att utvärdera de bedömningskriterier som används i samband med bedömning av reell kompetens eller vid ett särskilt prov, kan det vara bra att särskilt följa upp hur det går för de studerande som
blivit antagna utan att uppfylla de formella behörighetskraven. Uppföljningen kan till
exempel göras genom att kontrollera deras studieresultat och studietakt. Denna uppföljning kan gärna kompletteras med intervjuer som syftar till att få en bild av den studerandes egen uppfattning om de haft tillräckliga förutsättningar att följa utbildningen.
40
RÄTT KOMPETENS I RÄTT TID.
Myndigheten för yrkeshögskolan
Swedish National Agency for
Higher Vocational Education
Telefon: 010-209 01 00 (växel)
Mail: [email protected]
Box 145, 721 05 Västerås
www.myh.se
41