1 (4) Datum: 2014-11-17 Frågor och svar till YH-förbundets medlemmar Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson fick ett antal frågor skickade till sig inför presentationen på YH-forum. Frågorna och svaren skulle ta för lång tid att redogöra för under presentationen, istället kommer de här. Viktigt att påpeka är att om man som utbildningsanordnare har frågor som har bäring på sin verksamhet så finns myndigheten naturligtvis tillgänglig för frågor via telefon/epost. Fråga: Hur kopplas YH-utbildningarna till övriga utbildningssystemet? Svar: Yrkeshögskolan är en eftergymnasial utbildningsform, precis som högskolan är. Vad gäller frågor om hur övergångar mellan yrkeshögskolan och högskolan ska gå till, till exempel tillgodoräknande, behörighet etc så finns inte det reglerat i något regelverk. Trots det kan det finnas möjligheter till detta, men det är upp till respektive lärosäte/utbildningsanordnare att bedöma i varje enskilt fall. Fråga: Hur samarbetar YH-myndigheten med andra utbildningsformer? Svar: Myndigheten har en arbetsgrupp tillsammans med SUHF, Sveriges universitet- och högskoleförbund, i syfte att samverka i frågor som berör YH och högskolan. Vi har också dialog med Skolverket, bland annat genom att besöka deras olika programråd. Myndigheten har också kontakt med Folkbildningsrådet i frågor som rör folkhögskolorna. Bland annat har vi tagit fram en föreskrift kring behörighet till yrkeshögskolan för de som studerat på folkhögskola. Fråga: Offentlig arbetsmarknad och näringsliv. Hur marknadsförs utbildningarna? Svar: Arbetsliv/näringsliv är en prioriterad målgrupp de kommande åren för MYH. Våra marknadsundersökningar visar att kännedomen om YH i denna centrala målgrupp är alltför låg. YH2000, v1.4, 2013-03-05 Vi har under hösten börjat arbeta utifrån ett nytt koncept och en utveckling av varumärkesplattformen för YH som bygger på idén om yrkeshögskolan som Sveriges spetskompetens. Vårt positioneringsmål är att etablera YH som utbildningsformen som utmanar Sveriges kompetensbrist. Ett budskap som utgår från denna målgrupps behov. Den nya riktningen blir det tydligare vad YH är och vilka problem utbildningsformen är till för att lösa. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Internet/E-post Box 145 721 05 Västerås Ingenjör Bååths gata 19 Västerås 010-209 01 00 (vx) 021-13 20 16 (fax) www.myh.se [email protected] Kristina Granqvist, 010-2090173, 070-9533373, [email protected] MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (4) Datum: 2014-11-17 Vi arbetar i nuläget främst med annonsering (digitalt/print), redaktionellt material i relevant press, sociala medier samt med mässnärvaro. Vi stöttar även anordnarna med mäss-kitt, (som ni gärna får höra av er och beställa) så att vi använder samma formspråk i vår respektive marknadsföring och på så vis bidrar till högre igenkänningsgrad. Under rekryteringsperioden i vår kommer vi komplettera annonseringen till studerande med annonser till arbetsmarknad/näringsliv med budskap om varför de behöver YH. Vi kommer även utveckla dialogen med arbetsgivare i olika kanaler, och har ambitionen att på sikt göra det möjligt för dem att t ex på www.yrkeshogskolan.se kunna söka fram till exempel var och inom vilka områden det finns LIA-studerande och nyexade studerande. Fråga: Karriärvägar utifrån arbetsgivarperspektiv/medarbetarperspektiv. Inom Vård och omsorg ligger undersköterskekompetens på gymnasienivå idag. Kan YH utbildningar som eftergymnasiala utbildningar användas som struktur för att skapa den eftergymnasiala kompetens som arbetslivet behöver. Men då krävs mera långsiktiga förutsättningar. Kursplaner som är nationella kan vara en fördel. Hur tänker myndigheten? Svar: Redan i dag finns utbildningar inom yrkeshögskolan som leder till specialistutbildade undersköterskor med olika inriktningar. Sedan drygt ett år tillbaka är det möjligt för myndigheten att utfärda föreskrifter för utbildningar som kräver nationellt likvärdigt innehåll. Begäran om nationellt likvärdigt innehåll kan skickas in av representanter för berörd bransch, en organisation eller myndighet. Det är dessa som i samverkan med andra parter har kunskap om behovet av nationellt likvärdigt innehåll för en utbildning inom ett yrkesområde. I dagsläget har inte myndigheten fått in någon begäran om detta vad gäller vidareutbildningar för undersköterskor från berörda branscher. Fråga: Önskan om fler ingångar att skaffa sig undersköterskekompetens än gymnasial nivå? Främst för yrkesbytarna eller de som valt ett högskoleförberedande program och som skaffat sig arbetslivserfarenhet. Att använda validering/tillgodoräknande preparandkurs samt YH-utbildning för att få en heltäckande undersköterskeutbildning med fördjupade kunskaper. Svar: Som utbildningsanordnare kan man alltid pröva om en sökande till en YH-utbildning har ”motsvarande kunskaper” som de särskilda förkunskaperna, t ex vård- och omsorgsprogrammet, ställer krav på. På så sätt kan personer med yrkeserfarenhet vara behöriga förutsatt att de genom praktisk erfarenhet har med sig samma kunskaper, färdigheter och kompetens som de teoretiska kurserna från gymnasiet innebär. Eftersom yrkeshögskolan är en eftergymnasial utbildningsform ska de utbildningar som ges inom YH bygga vidare på de kunskaper som man får inom gymnasieskolan. Det gör att många utbildningar inom detta område ställer krav på förkunskaper från vård- och omsorgsprogrammet, men dessa kunskaper kan ha uppnåtts på olika sätt. Det är upp till 2 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 3 (4) Datum: 2014-11-17 utbildningsanordnaren att pröva detta i samband med behörighetsprövningen av de sökande. Med nuvarande regelverk har vi inte möjlighet att bevilja preparandutbildningar. Men myndigheten hade i våras ett regeringsuppdrag som syftade till att utreda korta riktade insatser för att personer som saknar de särskilda förkunskaper som krävs för vissa utbildningar, ska kunna bli behöriga till sådana utbildningar. I den återrapporteringen gav vi förslag på tre olika insatser för att möjliggöra för fler sökande att bli behöriga till yrkeshögskoleutbildningar. De förslag vi lämnade kräver politiska beslut och är sådant som vi som myndighet inte själva kan bestämma om. De tre insatserna var dessa:  riktade medel inom befintlig kommunal vuxenutbildning,  reglering inom yrkeshögskolan som möjliggör preparandkurser direkt kopplade till specifika yrkeshögskoleutbildningar (liknande högskolans basår) samt  preparandkurser med studerandeavgifter anordnade i egen regi av utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan. En preparandkurs som motsvarar vård- och omsorgsprogrammet skulle sannolikt vara för lång för att kunna ges inom YH. Fråga: Hur gör yrkesbytare ex från Gy samhällsprogram för att få allmän behörighet till YH Hälso- och sjukvård? Svar: Som du säkert vet finns det finns ingen allmän behörighet till utbildningsområdet Hälsooch sjukvård. Alla olika utbildningar har olika behörighetskrav, olika yrkesroller kräver olika förkunskapskrav. Till exempel måste någon som utbildar sig till specialistundersköterska har en undersköterskeutbildning eller motsvarande kunskaper i botten. För att den enskilde ska få behörighet till utbildningar inom t ex Hälso- och sjukvård som ställer krav på genomförda gymnasiekurser så får den ta kontakt med Kom Vux. Fråga: Jag skulle gärna vilja veta om YH-myndigheten utreder ett förenklat ansökningsförfarande för etablerade YH-anordnare. Frågan diskuteras i stort sett i varje forum för YH-anordnare, att det är slöseri med resurser att göra dessa omfattande ansökningar vid omsök, men även vid ansökan om nya utbildningar av erfarna anordnare. Vårt kvalitetssystem etc kontrolleras ju vid varje tillsyn. Även onödigt att myndighetens handläggare ska ta sig igenom så omfattande dokument för varje ansökan. Skulle vara intressant om GD vill kommentera detta! Svar: Det här är en av de saker vi ser över under myndighetens förändringsarbete. Målet är att öka verkansgraden (36 procent) och matchningsgraden (62 procent). Om ett förenklat ansökningsförfarande underlättar utbildningsanordnarnas arbete samtidigt som den ökar verkans- och matchningsgraden vill gärna myndigheten ta sitt ansvar i det arbetet. Fråga: 3 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 4 (4) Datum: 2014-11-17 Finns det rekommenderat antal kurser som en tvåårig yrkeshögskoleutbildning helst ska bestå av? Det har funnits besked om att inte ha för stora kurser som sträcker sig över längre tid, gäller det fortfarande? Svar: Nej, det finns ingen rekommendation från myndigheten kring detta. Det som dock kan hända om man har stora kurser som löper över två eller flera terminer är att de studerande kan få problem med sitt studiestöd då de pga hur kurserna är utformade inte kan fullgöra betyg i 100 p/termin (vid heltid). Så det som kan ha förekommit handlar nog snarare om en information än en rekommendation från myndighetens sida. Fråga: Vad är viktigt att tänka på när man skriver kursplan och betygskriterier för LIA vid Hantverksutbildningar? LIA kan ju vid dessa utbildningar ske vid helt olika företag. I vårt fall kan LIA-företaget vara alltifrån ett enmansföretag med ett litet antal produkter i sin produktion upp till storföretag med väldigt diversifierad produktkatalog. Maskinparker och arbetsuppgifter kan vara helt olika. Ändå förväntas vi en enhetlig kursplan. Vi tycker det är svårt att få heltäckande och korrekta kursplaner med dithörande betygskriterier. Resultatet ska ju vara rättvisande betyg till de studerande. Svar: För att hitta minsta gemensamma nämnare för vad man ska lära sig under LIA på alla arbetsplatser är det viktigt att ta fram kursplaner i nära samarbete med arbetslivet där kursen ska vara förlagd. Med hänsyn till att kursplanerna ska ange målen för kursen och inte beskriva olika arbetsmoment blir de inte beroende av vilken LIA-arbetsplats kursen genomförs på, även om arbetsplatserna i sig kan skilja sig åt betydligt till exempel i storlek och maskinpark. Kursplanerna ska utformas så att det framgår vilka kunskaper de studerande ska ha erhållit efter en avslutad kurs. Detta gäller för LIA precis som för andra kurser. Denna målbeskrivning ska stämma överens med utbildningsplanen, och planerna ska gemensamt leda till utbildningens övergripande mål. Om kursplanen talar om vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser den studerande ska nå under kursen blir det också lättare att ta fram betygskriterier som är kopplade till kursens mål. 4