Kvalitetsprogram för Stenby_080821
1 Kvalitetsprogram för Stenby trädgårdsstad Tullinge trädgårdsstad Vad är en trädgårdsstad? 2 Stenby trädgårdsstad 4 Gator, platser och grönstråk 5 Kvarter 7 Byggnader 10 2 Vad är en trädgårdsstad? Begreppet trädgårdsstad härrör från den specifika stadstyp som utvecklades av engelsmannen Ebenezer Howard i slutet av 1800talet då han skrev boken ”Garden Cities of tomorrow”. Grundtanken hos Howard var att skapa självständiga, självförvaltande städer som var fria från klassmässig segregation och privat markspekulation. En slags idealsamhälle där arbetar och tjänstemän skulle erbjudas markbostäder med tillhörande trädgård i områden med låga markpriser. Detta i en tid då städerna brottades med stora sanitära och sociala problem till följd av stora klasskillnader och trångboddhet. Howard ville förena stadens fördelar med landsbygdens fördelar. År 1909 omsattes dessa ideér i boken “Town planing in practice” av arkitekten Raymond Unwin. Han hade då ritat planen för den första trädgårdstaden, Letchworth, norr om London. med Unwins bok som förebild. Kända exempel är Gamla Enskede och Äppelviken i Stockholm samt Landala och Ängsgården i Göteborg. Idag återfinns de äldre trädgårdsstäderna vanligen i halvcentrala lägen strax utanför stadskärnorna. Utformningsmässigt påminner husen om den svenska småstaden och områdena uppfattas vanligen som ideala bostadsområden. Husen är därför oftast mycket eftertraktade på bostadsmarknaden. Idéperspektiv från broschyr om Enskededalen 1920. Av Arkitekt Gustav E Pettersson. Utgångspunkter för trädgårdsstaden: Perspektiv av Unwin visande trädgårdsstadens principer Letchworth fick en rad efterföljare i såväl England som i Europa. Under perioden 1905 – 1930 byggdes en rad svensk trädgårdsstäder Kvartersstruktur med medvetet formade gator och torg Stadsplanemönstret är uppbyggt av gator, platser och kvarter. Det offentliga rummet formas och avgränsas tydligt och ges en omsorgsfull markplanering. Förgårdsmarken framför husen bildar övergången mellan det offentliga gaturummet och den privata trädgården. Förgårdsmarken ska vara grönskande och tydigt avgränsad mot det offentliga gaturummet. Gatorna ska också erbjuda vackra byggnader som fondmotiv. 3 Blandad bebyggelse Olika hustyper, såväl flerbostadshus som enbostadshus, ska blandas så att hushåll av olika storlekar och ålder kan bosätta sig i området. Husen ska ges en intressant och omväxlande utformning. Det som skiljer trädgårdsstaden från villastaden är framförallt tätheten i bebyggelsen och stadsmässigheten i gaturummet. Villastaden saknar vanligen blandade hustyper och har en betydligt glesare struktur. Gaturummen har inte samma medvetna och stadsmässiga utformning. Radhus- och kedjehusområden är på motsvarande sätt inte alltid utformade så att de passar in i trädgårdsstaden. De har ibland en kvarterstruktur där ett tydligt gaturum saknas och trädgården är i många fall vänd efter väderstreck och hamnar ibland mot gatan. Biskopshagen i Växjö Småskalighet och egen trädgård Den traditionella svenska trädgårdsstaden har byggnader upp till tre våningar och en täthet motsvarande cirka 0,3. Om tätheten blir för låg går kvaliteten att bo i en stad förlorad. Om det blir för högt så är det svårt att upprätthålla möjligheten till egen trädgård. Varje lägenhet ska också ges en egen trädgård. Tullinge trädgårdsstad 4 Stenby trädgårdsstad I stadsdelen Stenby planeras för nya bostäder med trädgårdsstadskaraktär. Detta kvalitetsprogram ingår som en del av planhandlingar till detaljplanen och avses vara ett stöd för utformningsdiskussioner i samband med att bygglov ges. Nuvarande bebyggelse i Stenby har utformats som täta markbostäder med en blandning av olika upplåtelseformer. Byggelsen består av låga flerbostadshus och radhus, som är grupperad i mindre enheter runt en gemensam gård. Varje gård rymmer lägenheter i form av hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. På varje gård finns också en gemensam byggnad som inrymmer tvättstuga och samlingslokal. Det fanns med andra ord en social ambition när stadsdelen planerades som liknar den i Howards vision om trädgårdsstäder. Stenby har vid sidan om de sociala ambitionerna kvaliteter i from av en fullstor livsmedelsbutik i närområdet, belägenheten intill naturreservatet –Kronskogen-Stenby äng samt närhet till Eskilstunas centrala delar. Stenby utgör också en del av det värdefulla kulturlandskapet kring gårdarna Mesta, Åsby, Kolsta och Stenby. Detta kulturlandskap hyser en för Sverige unik koncentration av fornlämningar i form av gravfält, boplatslämningar och fornborgar. Landskapet väster om Stenby och Västerleden har försetts med vandringsleder och informationsskyltar. Kvalitetsprogrammet redovisar ett antal gestaltningsprinciper som ska tillämpas vid utformningen av en nya trädgårdsstad i Stenby. Kartan redovisar kulturlandskapet kring gårdarna Mesta, Åsby, Kolsta och Stenby som är av riksintresse för kulturmiljövård. Stenby trädgårdsstad 5 Gator, platser och grönstråk Tillsammans med torg och platsbildningar ska gatan bilda en genomtänkt struktur av välordnade rum där husfasaderna bildar väggar. Gatorna får gärna vara mjukt böljande eller svängda. Därmed skapas intressanta rum samtidigt som farten dämpas. Vidare ska hus placeras som fondmotiv där gatan svänger. Stenbygatan, sektion från söder T Gatorna utformas olika beroende på funktion. Den breda gata som leder till trädgårdsstaden ges allékaraktär medan bostadsgatorna görs smala med vegetation på förgårdsmarken. Bostadsgatorna ska huvudsakligen göras genomgående. Eventuella återvändsgator ska utformas så att platsbildningar eller torg skapas. Stenbygatan I Stenby finns en huvudgata, Stenbygatan, som idag i närmast är utformad som en landsväg. Gatan saknar tomtutfarter på större delen av sin sträckning. För att åstadkomma ett mer stadsmässigt gaturum och en trevligare infart till de nya bostäderna föreslås att gatan kompletteras med en rad med träd och en gångbanan på den östra sidan, intill den nya bebyggelsen. Se redovisad sektion. För att ytterligare dämpa fordonens hastigheter föreslås att gatan förses med korsningspunkter och tomtutfarter där så är möjligt. Bostadsgator På bostadsgatorna blandas bil- och cykeltrafik på körbanan. Gatorna görs smala och förses med gångbana på ena sida av gatan enligt bifogad sektion. Grönskan i gaturummet ska finnas på kvartersmarken och förgårdsmarken ska avgränsas mot gatan med häck eller buskar. Genom att utforma lokalgatorna naturligt böljande uppnås dämpning av trafiken. Bostadsgata 6 Platsbildningar Även platsbildningar ska utformas medvetet och omges av trädplanteringar. I Amtorp, Göteborg, har gatorna försetts med separerade gång- och cykelstråk Placering av byggnader i anslutning till gatukorsningar enligt Unwin Förslag till trädgårdsstad i Hohensalza, Polen, av Heinrich Tessenow 1911 7 Gröna stråk och parker I trädgårdsstaden ska finnas tillgång till gröna stråk och parker för bollspel, lek och utevistelse. Dessa ytor ska utformas inbjudande och vara tillgängliga för alla. Det ska också vara möjligt att ta sig genom trädgårdsstaden till naturreservatet Kronskogen-Stenby äng. 8 Kvarter Kvarteren kan inrymma olika hustyper som enbostadshus, parhus, radhus, kedjehus eller låga flerbostadshus. En bladning av såväl hustyper som utformningar eftersträvas inom varje kvarter. Därmed ges förutsättningar för att få en mer varierad hushållssammansättning bland de boende. Harmoni i gaturummet skapas genom enhetligt val av fasad- och takmaterial samt färgsättning av husen längs gatorna. Varierat men ändock harmoniskt gaturum i Biskopshagen i Växjö Hustyper För enbostadshus och parhus gäller att avstånd mellan husen bör ungefärligen motsvara en husbredd för att bebyggelsen inte ska uppfattas som för utspridd eller att huset blir för stort för tomten. För att skapa en varierad gatubild begränsas längden på radhus och kedjehus till maximalt fem hus i varje länga. Byggnader med gården mot norr behöver djupare tomter för att solbelysta uteplatser ska kunna erhållas. Mindre flerbostadshus i två plan med fyra lägenheter per hus kan inordnas i trädgårdsstadens mönster. Flerbostadshus i Biskopshagen i Växjö 9 Byggnadslinje Husen ska placeras nära gatan längs en gemensam byggnadslinje. I Stenby ska husen placeras fyra meter från kvartersgräns. Utskjutande byggnadsdelar som entréverandor, balkonger, skärmtak eller burspråk tillåts inom en zon av en meter närmast husen. Husen tillåts inte att byggas längre in på tomten. Viss indragning av del av fasaden kan tillåtas om den gemensamma byggnadslinjen ändock uppfattas från gatan. Tyresö trädgårdsstad Exempel på hustyp från Trelleborg med enhetlig byggnadslinje och förgårdsmark som avgränsas med häck mot gatan Byggnadsvolymer och höjd Byggnaderna behöver ha volym och höjd för att de ska fungera som väggar i ett gaturum. Den minsta respektive högsta tillåtna byggnadhöjden är satt till två våningar. Det blir därmed möjligt att bygga hus med två våningar med inredd vind. Byggnadsvolymerna får dock inte göras alltför dominerande i gatubilden. Hänsyn ska också tas till att skapa goda solförhållanden och gröna förgårdar. Förgårdsmark Förgårdsmarken skiljer huset från gatan och skyddar mot insyn och trafik. Den har karaktär av ett halvoffentligt rum som ska avgränsas mot gatan medels häck eller friväxande buskar. Endast den del av förgårdsmarken som behövs för parkeringsuppställning och gångytor får hårdgöras med plattor/sten/tegel eller asfalt. Övriga delar ska förses med vegetation. Med ett utrymme av fyra meter mellan 10 fasadliv och gata finns utrymme för träd/större buskar på förgårdsmarken. Parkering och sophantering Parkeringsytor får anläggas på kvartersmark i form av mindre parkeringsytor nära husen eller som parkeringsplatser framför garage/carportar intill husen. En blandning av olika typer av parkeringslösningar är att föredra. För gruppbyggda hus och flerbostadshus är det lämpligt att bygga gemensamma sophus intill bostäderna. Lekytor och mötesplatser I varje kvarter ska det finnas en mindre lekplats kombinerat med en samlingspunkt för de boende. Ytan ska förses med vegetation. Lekplatsen bör innehålla sandlåda, gungställning, klätterställning med rutschkana samt bord och bänkar. Gårdar Till varje bostadshus ska finnas en gård som rymmer trädgård och uteplatser. Möjligheter till egen odling ska också finnas för boende i flerbostadshus. Tomtindelningen ska göras så att alla bostäder får goda solförhållanden och bra läge på uteplatser. Tomter i norrvända lägen bör därför göras tillräckligt djupa så att den bortre delen av gården blir solbelyst. Lekpark vid Hovängsvägen Kedjehus med grön förgårdsmark och liten trädgårdstäppa 11 Byggnader För att skapa mångfald inom kvarteren ska byggnaderna varieras till utformning, hustyper och lägenhetsstorlekar. Därmed ges förutsättningar för att fortsätta att bygga ett Stenby med en blandad familjestruktur. Byggnaderna i sig ska ha enkla volymer där detaljer, material och färg kan variera. Helhetsintrycket får inte bli rörigt utan en behaglig balans mellan variation och enhet eftersträvas. För att skapa denna harmoni föreslås att bebyggelsen utefter respektive gata görs enhetlighet vad gäller val av material och kulörer. Radhus i Ale trädgårsstad Materialval och färgsättning Kulörer och materialval ska väljas så att gatans identitet betonas snarare än de enskilda byggnaderna. Vid färgsättning eftersträvas såväl variation som harmoni i gaturummet. Trädgårdsstaden kommer växa upp på låglänt relativt plan mark som tidigare odlats. I det öppna landskap som den nya bebyggelsen i Stenby placeras i är ljusa kulörer att föredra. Därmed ges trädgårdsstaden en egen identitet som skiljer sig från nuvarande bebyggelse med mörka tegelfasader. Den senare bebyggelse är placerad i kuperad terräng på tidigare betad ängs- och hagmark. Fasadmaterialet ska vara trä eller puts som ger ett lättare intryck än tegel.
© Copyright 2024