1. No category

1
Kvalitetsprogram för Stenby
trädgårdsstad
Tullinge trädgårdsstad
Vad är en trädgårdsstad?
2
Stenby trädgårdsstad
4
Gator, platser och grönstråk
5
Kvarter
7
Byggnader
10
2
Vad är en trädgårdsstad?
Begreppet trädgårdsstad härrör från den specifika stadstyp som
utvecklades av engelsmannen Ebenezer Howard i slutet av 1800talet då han skrev boken ”Garden Cities of tomorrow”. Grundtanken
hos Howard var att skapa självständiga, självförvaltande städer som
var fria från klassmässig segregation och privat markspekulation. En
slags idealsamhälle där arbetar och tjänstemän skulle erbjudas
markbostäder med tillhörande trädgård i områden med låga
markpriser. Detta i en tid då städerna brottades med stora sanitära
och sociala problem till följd av stora klasskillnader och trångboddhet. Howard ville förena stadens fördelar med landsbygdens
fördelar. År 1909 omsattes dessa ideér i boken “Town planing in
practice” av arkitekten Raymond Unwin. Han hade då ritat planen
för den första trädgårdstaden, Letchworth, norr om London.
med Unwins bok som förebild. Kända exempel är Gamla Enskede
och Äppelviken i Stockholm samt Landala och Ängsgården i
Göteborg. Idag återfinns de äldre trädgårdsstäderna vanligen i
halvcentrala lägen strax utanför stadskärnorna. Utformningsmässigt
påminner husen om den svenska småstaden och områdena uppfattas
vanligen som ideala bostadsområden. Husen är därför oftast mycket
eftertraktade på bostadsmarknaden.
Idéperspektiv från broschyr om Enskededalen 1920. Av Arkitekt Gustav
E Pettersson.
Utgångspunkter för trädgårdsstaden:
Perspektiv av Unwin visande trädgårdsstadens principer
Letchworth fick en rad efterföljare i såväl England som i Europa.
Under perioden 1905 – 1930 byggdes en rad svensk trädgårdsstäder
Kvartersstruktur med medvetet formade gator och torg
Stadsplanemönstret är uppbyggt av gator, platser och kvarter. Det
offentliga rummet formas och avgränsas tydligt och ges en
omsorgsfull markplanering. Förgårdsmarken framför husen bildar
övergången mellan det offentliga gaturummet och den privata
trädgården. Förgårdsmarken ska vara grönskande och tydigt
avgränsad mot det offentliga gaturummet. Gatorna ska också erbjuda
vackra byggnader som fondmotiv.
3
Blandad bebyggelse
Olika hustyper, såväl flerbostadshus som enbostadshus, ska blandas
så att hushåll av olika storlekar och ålder kan bosätta sig i området.
Husen ska ges en intressant och omväxlande utformning.
Det som skiljer trädgårdsstaden från villastaden är framförallt
tätheten i bebyggelsen och stadsmässigheten i gaturummet.
Villastaden saknar vanligen blandade hustyper och har en betydligt
glesare struktur. Gaturummen har inte samma medvetna och
stadsmässiga utformning. Radhus- och kedjehusområden är på
motsvarande sätt inte alltid utformade så att de passar in i
trädgårdsstaden. De har ibland en kvarterstruktur där ett tydligt
gaturum saknas och trädgården är i många fall vänd efter väderstreck
och hamnar ibland mot gatan.
Biskopshagen i Växjö
Småskalighet och egen trädgård
Den traditionella svenska trädgårdsstaden har byggnader upp till tre
våningar och en täthet motsvarande cirka 0,3. Om tätheten blir för
låg går kvaliteten att bo i en stad förlorad. Om det blir för högt så är
det svårt att upprätthålla möjligheten till egen trädgård. Varje
lägenhet ska också ges en egen trädgård.
Tullinge trädgårdsstad
4
Stenby trädgårdsstad
I stadsdelen Stenby planeras för nya bostäder med trädgårdsstadskaraktär. Detta kvalitetsprogram ingår som en del av planhandlingar
till detaljplanen och avses vara ett stöd för utformningsdiskussioner i
samband med att bygglov ges.
Nuvarande bebyggelse i Stenby har utformats som täta markbostäder
med en blandning av olika upplåtelseformer. Byggelsen består av
låga flerbostadshus och radhus, som är grupperad i mindre enheter
runt en gemensam gård. Varje gård rymmer lägenheter i form av
hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. På varje gård finns också
en gemensam byggnad som inrymmer tvättstuga och samlingslokal.
Det fanns med andra ord en social ambition när stadsdelen
planerades som liknar den i Howards vision om trädgårdsstäder.
Stenby har vid sidan om de sociala ambitionerna kvaliteter i from av
en fullstor livsmedelsbutik i närområdet, belägenheten intill
naturreservatet –Kronskogen-Stenby äng samt närhet till Eskilstunas
centrala delar. Stenby utgör också en del av det värdefulla
kulturlandskapet kring gårdarna Mesta, Åsby, Kolsta och Stenby.
Detta kulturlandskap hyser en för Sverige unik koncentration av
fornlämningar i form av gravfält, boplatslämningar och fornborgar.
Landskapet väster om Stenby och Västerleden har försetts med
vandringsleder och informationsskyltar.
Kvalitetsprogrammet redovisar ett antal gestaltningsprinciper som
ska tillämpas vid utformningen av en nya trädgårdsstad i Stenby.
Kartan redovisar kulturlandskapet kring gårdarna Mesta, Åsby, Kolsta
och Stenby som är av riksintresse för kulturmiljövård.
Stenby
trädgårdsstad
5
Gator, platser och grönstråk
Tillsammans med torg och platsbildningar ska gatan bilda en
genomtänkt struktur av välordnade rum där husfasaderna bildar
väggar. Gatorna får gärna vara mjukt böljande eller svängda.
Därmed skapas intressanta rum samtidigt som farten dämpas. Vidare
ska hus placeras som fondmotiv där gatan svänger.
Stenbygatan, sektion från söder
T
Gatorna utformas olika beroende på funktion. Den breda gata som
leder till trädgårdsstaden ges allékaraktär medan bostadsgatorna görs
smala med vegetation på förgårdsmarken. Bostadsgatorna ska
huvudsakligen göras genomgående. Eventuella återvändsgator ska
utformas så att platsbildningar eller torg skapas.
Stenbygatan
I Stenby finns en huvudgata, Stenbygatan, som idag i närmast är
utformad som en landsväg. Gatan saknar tomtutfarter på större delen
av sin sträckning. För att åstadkomma ett mer stadsmässigt gaturum
och en trevligare infart till de nya bostäderna föreslås att gatan
kompletteras med en rad med träd och en gångbanan på den östra
sidan, intill den nya bebyggelsen. Se redovisad sektion.
För att ytterligare dämpa fordonens hastigheter föreslås att gatan
förses med korsningspunkter och tomtutfarter där så är möjligt.
Bostadsgator
På bostadsgatorna blandas bil- och cykeltrafik på körbanan. Gatorna
görs smala och förses med gångbana på ena sida av gatan enligt
bifogad sektion. Grönskan i gaturummet ska finnas på kvartersmarken och förgårdsmarken ska avgränsas mot gatan med häck eller
buskar. Genom att utforma lokalgatorna naturligt böljande uppnås
dämpning av trafiken.
Bostadsgata
6
Platsbildningar
Även platsbildningar ska utformas medvetet och omges av
trädplanteringar.
I Amtorp, Göteborg, har gatorna försetts med separerade gång- och
cykelstråk
Placering av byggnader i
anslutning till
gatukorsningar enligt
Unwin
Förslag till trädgårdsstad i Hohensalza, Polen, av Heinrich Tessenow
1911
7
Gröna stråk och parker
I trädgårdsstaden ska finnas tillgång till gröna stråk och parker för
bollspel, lek och utevistelse. Dessa ytor ska utformas inbjudande och
vara tillgängliga för alla. Det ska också vara möjligt att ta sig genom
trädgårdsstaden till naturreservatet Kronskogen-Stenby äng.
8
Kvarter
Kvarteren kan inrymma olika hustyper som enbostadshus, parhus,
radhus, kedjehus eller låga flerbostadshus. En bladning av såväl
hustyper som utformningar eftersträvas inom varje kvarter. Därmed
ges förutsättningar för att få en mer varierad hushållssammansättning bland de boende. Harmoni i gaturummet skapas genom
enhetligt val av fasad- och takmaterial samt färgsättning av husen
längs gatorna.
Varierat men ändock harmoniskt gaturum i Biskopshagen i Växjö
Hustyper
För enbostadshus och parhus gäller att avstånd mellan husen bör
ungefärligen motsvara en husbredd för att bebyggelsen inte ska
uppfattas som för utspridd eller att huset blir för stort för tomten. För
att skapa en varierad gatubild begränsas längden på radhus och
kedjehus till maximalt fem hus i varje länga. Byggnader med gården
mot norr behöver djupare tomter för att solbelysta uteplatser ska
kunna erhållas. Mindre flerbostadshus i två plan med fyra lägenheter
per hus kan inordnas i trädgårdsstadens mönster.
Flerbostadshus i Biskopshagen i Växjö
9
Byggnadslinje
Husen ska placeras nära gatan längs en gemensam byggnadslinje. I
Stenby ska husen placeras fyra meter från kvartersgräns. Utskjutande
byggnadsdelar som entréverandor, balkonger, skärmtak eller
burspråk tillåts inom en zon av en meter närmast husen. Husen tillåts
inte att byggas längre in på tomten. Viss indragning av del av
fasaden kan tillåtas om den gemensamma byggnadslinjen ändock
uppfattas från gatan.
Tyresö trädgårdsstad
Exempel på hustyp från Trelleborg med enhetlig byggnadslinje och
förgårdsmark som avgränsas med häck mot gatan
Byggnadsvolymer och höjd
Byggnaderna behöver ha volym och höjd för att de ska fungera som
väggar i ett gaturum. Den minsta respektive högsta tillåtna byggnadhöjden är satt till två våningar. Det blir därmed möjligt att bygga hus
med två våningar med inredd vind. Byggnadsvolymerna får dock
inte göras alltför dominerande i gatubilden. Hänsyn ska också tas till
att skapa goda solförhållanden och gröna förgårdar.
Förgårdsmark
Förgårdsmarken skiljer huset från gatan och skyddar mot insyn och
trafik. Den har karaktär av ett halvoffentligt rum som ska avgränsas
mot gatan medels häck eller friväxande buskar. Endast den del av
förgårdsmarken som behövs för parkeringsuppställning och gångytor
får hårdgöras med plattor/sten/tegel eller asfalt. Övriga delar ska
förses med vegetation. Med ett utrymme av fyra meter mellan
10
fasadliv och gata finns utrymme för träd/större buskar på
förgårdsmarken.
Parkering och sophantering
Parkeringsytor får anläggas på kvartersmark i form av mindre
parkeringsytor nära husen eller som parkeringsplatser framför
garage/carportar intill husen. En blandning av olika typer av
parkeringslösningar är att föredra.
För gruppbyggda hus och flerbostadshus är det lämpligt att bygga
gemensamma sophus intill bostäderna.
Lekytor och mötesplatser
I varje kvarter ska det finnas en mindre lekplats kombinerat med en
samlingspunkt för de boende. Ytan ska förses med vegetation.
Lekplatsen bör innehålla sandlåda, gungställning, klätterställning
med rutschkana samt bord och bänkar.
Gårdar
Till varje bostadshus ska finnas en gård som rymmer trädgård och
uteplatser. Möjligheter till egen odling ska också finnas för boende i
flerbostadshus. Tomtindelningen ska göras så att alla bostäder får
goda solförhållanden och bra läge på uteplatser. Tomter i norrvända
lägen bör därför göras tillräckligt djupa så att den bortre delen av
gården blir solbelyst.
Lekpark vid
Hovängsvägen
Kedjehus med grön förgårdsmark och liten trädgårdstäppa
11
Byggnader
För att skapa mångfald inom kvarteren ska byggnaderna varieras till
utformning, hustyper och lägenhetsstorlekar. Därmed ges
förutsättningar för att fortsätta att bygga ett Stenby med en blandad
familjestruktur. Byggnaderna i sig ska ha enkla volymer där detaljer,
material och färg kan variera. Helhetsintrycket får inte bli rörigt utan
en behaglig balans mellan variation och enhet eftersträvas. För att
skapa denna harmoni föreslås att bebyggelsen utefter respektive gata
görs enhetlighet vad gäller val av material och kulörer.
Radhus i Ale trädgårsstad
Materialval och färgsättning
Kulörer och materialval ska väljas så att gatans identitet betonas
snarare än de enskilda byggnaderna. Vid färgsättning eftersträvas
såväl variation som harmoni i gaturummet. Trädgårdsstaden kommer
växa upp på låglänt relativt plan mark som tidigare odlats. I det
öppna landskap som den nya bebyggelsen i Stenby placeras i är ljusa
kulörer att föredra. Därmed ges trädgårdsstaden en egen identitet
som skiljer sig från nuvarande bebyggelse med mörka tegelfasader.
Den senare bebyggelse är placerad i kuperad terräng på tidigare
betad ängs- och hagmark.
Fasadmaterialet ska vara trä eller puts som ger ett lättare intryck än
tegel.