1. No category

VA S A E L E K T R I S K A S K U N DT I D N I N G 3 / 2 0 1 5
Familjen Sauliala
kör gärna med el
Ellinjerna ur
fågelperspektiv
Vasa Sport siktar
mot playoff
Blendrar i test
nette
KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING
Följande Nette utkommer i december 2015.
Nummer:3/2015
Utgivare:
Vasa Elektriska Ab,
Vasa Elnät Ab
Postadress: PB 26, 65101 Vasa
Besökadress
Kyrkoesplanaden 0,
65100 Vasa, Finland
Telefonväxel: 06 324 5111
Felanmälningar: 06 324 5710 (24 h)
(samtalen spelas in)
Fax: 06 324 5350
Internet:
www.vaasansahko.fi
ISSN:1458-7297
Chefredaktör: Kia Lettelin
[email protected]
Redaktions-
Olli Arola
kommitté:
Håkan Bodö
Göran Heino
Katja Luomaranta
Redaktion:
Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä
Svensk text:
Kustmedia
Layout: Reklambyrå Bock´s Office Ab
Tryckning:
UPC Print
I N N EH Å LLS F ÖRTEC KNING
Kundtjänst
öppen kl. 8.00–16.00
06 324 5750
[email protected]
Vi spelar in alla kundsamtal.
Kunderna frågar
Under den här rubriken svarar vi på frågor som vi fått till kundtjänsten eller som
skickats in av er Nette-läsare. Har du en fråga som du vill ha svar på i tidningen?
Skicka den till adressen [email protected].
Vad består överföringsavgiften
av? I min senaste räkning var
överföringsavgiften 25,44 euro
medan elenergins andel endast
var 14,82 euro.
Pärmbild: Mikko Lehtimäki
3
4
7
10
14
18
19
Ledaren
Ellinjerna ur fågelperspektiv
På kundbesök:
Vasa Sport siktar mot playoff
Elbilen dyr att köpa
men billig i drift
Blendrar i test
I korthet
Korsord
Elfakturan består av en elöverföringsavgift, en elenergiavgift och skatter. Den
egentliga elenergiavgiften kan konkurrensutsättas, men inte överföringsavgiften som faktureras av nätbolaget på
orten där du bor.
Överföringsavgiften betalas till nätbolaget för att nätbolaget ska kunna
leverera el från producenten till abonnenten. Med summan som betalas av
kunden sköter nätbolaget bland annat
om underhållet och förnyandet av elnätet. Nätbolaget mäter också kundernas
elförbrukning och tillhandahåller jour
dygnet runt.
Priset på överföring har stigit under
de senaste åren, i synnerhet till följd av
höjda elskatter. Skatten samlas in i samband med överföringsavgiften och redovisas direkt till staten.
Har Finland ersatt mycket
luftledning med jordkabel?
Genom att lägga jordkablar blir strömförsörjningen till de berörda områdena
säkrare i olika väderförhållanden. Därför
läggs jordkablar runtom i landet.
Enligt energimyndigheten fanns
det 238 095 km lågspänningsnät och
140 145 km mellanspänningsnät i Finland år 2013. Av lågspänningsnätet var
39 % jordkabel och av mellanspänningsnätet var 14,5 % jordkabel. I Vasa Elnäts
område bestod 61,4 % av lågspänningsnätet och 25,2 % av mellanspänningsnätet av jordkablar i slutet av år 2014.
Jordkablar innebär stora investeringar och därför deltar Vasa Elektriska
i utvecklingen av alternativa lösningar
såsom smarta elnät.
Varför finns ellinjer med olika
spänningar?
El producerad i kraftverk levereras åt kunderna via elnät. Elnätet är indelat i överförings- och distributionsnät. I Finland
överförs elektriciteten långa avstånd med
en spänning på 110–400 kilovolt.
Elen levereras från överförings- eller
stamnätet till regionnäten, vars spänning
är 110 kilovolt och vidare till distributionsnäten, vars spänning är 20 kilovolt
i mellanspänningsnäten och 400 volt i
lågspänningsnäten. Förbukarna får sin el
via lågspänningsnätet.
Det finns olika spänningar i ellinjerna,
eftersom det uppstår en liten förlust när
elen överförs. För att minska förlusterna
överförs elen långa vägar med hög spänning. Spänningen i elen som kommer från
kraftverken är också väldigt hög och kan
därför inte levereras direkt åt kunden.
LEDAREN
Finländsk fjärrvärmeproduktion
är internationellt erkänd
Samproduktion av el och värme, så kal�lad CHP (Combined Heat And Power), är en
självklar energilösning för finländska städer.
I många städer skapas fjärrvärme som en biprodukt till elproduktionen. Fjärrvärmen är
pålitlig, bekväm och förmånlig. Produktion
av fjärrvärme och fjärrvärmenätet utgör även
i framtiden grunden för utvecklingen av nya
energilösningar.
Den kombinerade produktionen av el och
värme behandlas i Finland på ett märkvärdigt
sätt, taget i beaktande att den samtidigt utgör ett av Europeiska unionens centrala sätt
för att öka energieffektiviteten och minska
utsläppen. I Finland verkar det som att fjärrvärmen på grund av sin goda konkurrenskraft
framför allt är en lämplig måltavla för brän­
slebeskattning.
Då vi talar om fjärrvärmens miljöpåverkan
är det lätt att glömma att fjärrvärme i sig bara
är en distributionsform för energi. Om värmen
i fjärrvärmenätet är producerad med förnybara bränslen är även den levererade fjärrvärmen förnybar. Fjärrvärmen är således lika
miljövänlig som den metod den produceras
med.
En kinesisk delegation var för några år sedan på besök för att bekanta sig med framstegen inom den internationellt erkända energiindustrin i Finland. Mot slutet av resan
besökte delegationen Vasa Elektriska, efter
att först ha bekantat sig med många andra
företag inom energibranschen. På min fråga
vad de viktigaste erfarenheterna på resan
varit svarade delegationens ledare utan att
tveka: ”Kombinerad produktion av el och
värme samt fjärrvärme.”
Vasas fjärrvärmelösning fick år 2012 utmärkelsen som årets klimatgärning i Finland.
Fjärrvärmelösningen i Helsingfors tilldelades
i våras det prestigefyllda priset Global District
Energy Climate Awards, framför allt tack vare
sin energieffektivitet.
Snabbaste sättet att
reducera koldioxidavtrycket i
bosättningscentrum
Att gå över till förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen är det snabbaste sättet att
reducera koldioxidavtrycket i bosättningscentrum. Distributionskanalen till tusentals
byggnader – fjärrvärmenätet – finns redan.
Förändringen kan göras gradvis i takt med
ekonomiska förutsättningar och i samband
med att produktionskapaciteten behöver
förnyas.
Fjärrvärmeproduktionen i Finland använder mycket ved och torv, vilket gör bränslekedjan till en naturlig del av det lokala
näringslivet. Fjärrvärmens bränsleekonomi
stöder försörjningsberedskapen både i normala lägen och krissituationer.
Vind- och solenergi kommer tack vare stöd
att byggas ut de närmaste åren. Produktionsformer som får stöd konkurrerar ut traditionella kraftverk från marknaden – vilket för
kolkraftverkens del också är den önskade effekten. Vind- och solkraft kan dock inte producera effekt på samma sätt som traditionella
kraftverk, med andra ord är de sannolikt inte
tillgängliga då förhållandena i Finland kräver
extra mycket energi.
Att säkerställa de kombinerade kraftverk­
ens existens som producent av energi under
de kalla årstiderna kommer att vara en viktig
fråga de närmaste åren. Som en följd av de
senaste regeringarnas skattepolitik i Finland
verkar det som om den kombinerade produktionen av el och värme är nästa produktionsform under hot, när de traditionella kraft-
verken som producerar enbart el väl stannar.
Finlands nuvarande regering skulle göra klokt
i att ändra sin politik angående bränslebeskattningen innan Finland på nytt drabbas av
en kall vinter.
Med önskan om vackra höstdagar,
Hannu Linna
verkställande direktör
"Fjärrvärmen är pålitlig,
bekväm och förmånlig."
nette 3/2015
3
Text: Kia Lettelin
Foto: Katja Lösönen, Illustration: Bock’s Office
Ellinjerna ur
fågelperspektiv
Att granska ellinjer från luften är effektivt, då ellinjen är på överraskande
nära håll – cirka fem meter under oss. Helikoptern tar sig fram i maklig takt
och kan vid behov sväva på stället, vilket gör det lätt att lägga märke till
eventuella fel.
Ellinjer och -stolpar bör granskas regelbundet
för att försäkra att de fungerar som de ska och
att de är säkra. På Vasa Elnäts distributionsområde är ellinjerna indelade i 17 olika zoner som
granskas vart sjätte år. Inspektionerna görs
vanligtvis till fots, men ibland kan helikoptern
utgöra ett utmärkt hjälpmedel. Den här gången
har Vasa Elnät beställt arbetet av Ravera.
– Vi flyger cirka fem meter ovanför ellinjerna, i cirka 30–35 kilometer i timmen. Det här är
rutinarbete men det gäller ändå att vara på sin
vakt hela tiden. Till exempel korsande kraftlinjer kan vara utmanande, berättar piloten Pauli
Koivuniemi som har 20 års erfarenhet av att
flyga helikopter.
På öppna platser går det att granska ellinjer ur helikoptern från cirka fem
meters avstånd. Då granskaren upptäcker ett fel registrerar han det på
dataskärmens karta.
4
nette 3/2015
Vasa Elnäts planerare Marko Hakamäki (t.v.) och helikopterpiloten Pauli Koivuniemi går igenom flygrutten på kartan.
I dag är det idealiskt flygväder eftersom
det är vindstilla och solen skiner inte i ögonen. Med sig i helikoptern har Koivuniemi två
granskare från Ravera. De hinner inte njuta av
utsikten eftersom de hela tiden håller ögonen
på ellinjerna som svischar fram under helikoptern.
– Visst är det en ganska annorlunda arbetsdag att få åka helikopter. I dag har vi redan hunnit flyga i tre timmar. Att söka fel från
luften är ändå ganska tungt arbete eftersom
vi tittar nedåt hela tiden, säger granskare Ulf
Hultholm efter att vi landat.
Granskat 300 km ellinjer
I år har områden i Köklot, Karperö, Petalax
och Laihela granskats från luften. Sammanlagt rör det sig om en cirka 300 kilometer
lång sträcka som det tog två dagar att flyga
över. Granskare Dan Ahlbäck bedömer att
det skulle ha tagit flera månader att granska
samma område till fots. Flyggranskningarna
kan ändå inte helt ersätta arbetet som görs
till fots.
– Granskningen från luften är inte lika
noggrann som den från marken. Flyggranskningen går fort och ger en bra överblick över
nätets skick, till exempel över träd som växer
för nära ellinjerna, förklarar Ahlbäck.
Han berättar att ur helikoptern går det
att upptäcka kritiska ställen som eventuellt
kan innebära problem för kunderna och som
måste repareras inom kort. Till exempel ett
brustet stag på en elstolpe är något som
måste åtgärdas så snabbt som möjligt.
– Om staget har gått av ser vi det från helikoptern. Om det däremot bara har skadats,
till exempel blivit påkört av en traktor, kan vi
inte se det från luften. Mindre fel av den här
typen är mycket enklare att observera då vi
rör oss i terrängen till fots, jämför Ahlbäck.
Fel anges med koordinater
Vasa Elnäts planerare Marko Hakamäki
ansvarar för besiktningen av elnätet och har
försett Ravera med en lista över typerna av
fel granskarna ska söka efter. Sammanlagt
finns det åtta kategorier av fel. Helikoptern
flyger aningen på snedden över ellinjerna, för
att granskarna ska se så bra som möjligt. Då
granskarna lägger märke till ett fel ber de antingen att helikoptern ska stanna eller göra en
liten sväng. Ovanför felet väljer granskaren
vilken kategori felet hör till genom att trycka
på en knapp på sin skärm. Både felet och de
exakta koordinaterna lagras då automatiskt i
datasystemet.
– För ett år sedan, då jag började planera
flyggranskningarna för sommaren 2015, var
min uppfattning att det är dyrt att flyga
med helikopter och att ellinjerna inte syns
ordentligt från luften. Jag var tveksam till
om vi skulle få valuta för pengarna, medger
­Hakamäki.
Han bytte åsikt senast då han själv fick
bekanta sig närmare med metoden och pröva
på granskarnas arbete i helikoptern.
– Om stora fel inte syns från helikoptern
vet jag inte hur de ska upptäckas. Att flyga
över ellinjerna kändes överraskande stabilt.
Piloten är uppenbarligen mycket erfaren och
vi kom mycket närmare ellinjerna än vad jag
nette 3/2015
5
Ledningar 20 kV
300 km helikoptergranskade
ellinjer
Frånskiljare
Isolator
Felkategorier och antal
4 st.
Trasig isolator/lös ledning
30 st. Behov av röjning
2 st.
Felaktig/skadad barr
4 st.
Rejält sned stolpe
1 st.
Stag som lossnat/lös
1 st.
Skadad lina
1 st.
Frånskiljarens skick
0 st.
Ledningar över
byggnader/avstånd från
högspänningsledningar till lägre
belägna ledningar
trott. Det blir intressant att se hur många fel
granskarna hittar på dessa områden, säger
han.
Fel fanns – precis som väntat
Ungefär en vecka efter flyggranskningen får
Hakamäki en rapport från Ravera. Ur den
framgår alla fel som hittats och deras ko­
ordinater.
Amka
luftledning 0,4 kV
Barr
Transformator
Stag
– De flesta fel är sådana vi kommer att
reparera snart, säger Hakamäki och förklarar
att ”snart” betyder att felen repareras inom
två veckor.
Han är mycket nöjd med de genomförda
helikoptergranskningarna och de resultat som
erhölls.
– Vi hittade en del fel, men det var ju hela
poängen! Helikoptern var ett förmånligt och
snabbt alternativ, den gav oss möjligheten att
se ellinjerna ur en annan synvinkel, summerar
Hakamäki.
Hakamäki berättar att det planeras helikoptergranskningar också till sommaren
2016. Meddelande om eventuella granskningar kommer att publiceras i lokaltidningar
innan arbetet inleds, för att exempelvis pälsfarmer och häststall ska kunna förbereda sig
på helikoptern som kan störa djuren.
Den erfarna piloten Koivuniemi berättar att helikoptern Eurocopter EC120 kan, förutom piloten ta fyra passagerare och att den lämpar sig utmärkt för att granska ellinjer eftersom den är lätt men stabil att flyga.
6
nette 3/2015
PÅ KUNDBESÖK
Samuli Kivimäki tycker om att Sports supportrar för mycket väsen. Kampsångerna ljuder högt även då laget spelar dåligt.
Vasa Sport siktar
mot playoff
Efter en 39 år lång väntan är Vasa Sport tillbaka i FM-ligan och laget ser
optimistiskt på årets säsong. Spelet flyter bättre än i fjol och laget satsar
på att ta sig till playoff, det vill säga slutspel.
Vasa Sports tränare för andra året i rad,
Tomek Valtonen, litar på sin trupp. Spelarna
känner till sina styrkor och kan sina roller.
– Vi siktar på en playoff-plats. Kalla fakta
är att vi måste vinna ungefär hälften av alla
våra matcher, säger Tomek Valtonen och
medger att det kommer att krävas både hårt
arbete och uthållighet för att nå målet. Spelarna måste försöka bli bättre för varje dag.
Lagandan skapas i hemmahallen
Vasa Sport tränar och förbereder sig för årets
säsong i sin hemmahall, Vasa ishall. Träningsschemat styrs av matchprogrammet. Ibland
Text: Anne Kytölä
Foto: Mikko Lehtimäki och Jenni Alanen
kan en vecka omfatta upp till fem träningar
och två matcher. Om matchen spelas i exempelvis östra Finland eller på annan långväga
ort blir antalet träningar färre, för att spelarna ska hinna återhämta sig från matchen
och resandet.
Ishallen i Vasa är en arena som faller både
huvudtränaren och spelarna i smaken. De
uppskattar framför allt närheten mellan läktare och spelplan. Supporterstödet är viktigt
för spelarna.
nette 3/2015
7
Hur spelas hockeyligan?
Säsongen 2015–2016 är FM-ligan indelad i fem zoner, med tre lag i vardera.
Samtliga lag möter varandra två gånger på hemmaplan och två gånger på
bortaplan. Dessutom spelas en dubbel serie i varje zon. I grundserien spelar
varje lag således totalt 60 matcher.
De lag som placerar sig på platserna 1–6 går direkt till slutspelen, medan
de lag som placerar sig 7–10 i grundserien spelar slutspelskval där två segrar
räcker för avancemang. I slutspelet krävs fyra vinster för att avancera.
Finländsk mästare blir det lag som vinner fyra matcher i finalserien. Förlorarna i semifinalerna gör upp om bronset i en match.
Källa: http://liiga.fi/liiga/kilpailusaannot
Vasa ishall (Vasa Arena)
byggd 1971
renoverad åren 1980, 1999, 2012 och 2014
fyra rinkar: en tävlingsrink och tre träningsrinkar
publikkapacitet: 4500 åskådare
i hallen spelas årligen över 500 officiella matcher
areal cirka 18 000 m²
förutom av ishockeyspelare används hallen av konståkare samt av curlare
och ringettespelare
lämpar sig även för konserter och andra publikevenemang
har årligen cirka 260 000 besökare, varav 165 000 använder sig av isen
Vasa Sport
På taket står kylsystemets kondensorer på rad.
Vasa sports historia inleddes då IF Sport grundade en ishockeysektion år
1962 År 1979 blev ishockeysektionen en egen förening som tog namnet
Vasa Sport
spelade i FM-ligan 1975–1976
steg från mästarligan till FM-ligan via kabinettsbeslut när Jokerit gav
upp sin ligaplats
huvudtränare: Tomek Valtonen
Vasa Sport är redo för den nya ligasäsongen
8
nette 3/2015
– Vi har ligans bästa supportrar, berömmer
Valtonen.
Lagets vänsterforward Samuli Kivimäki
väntar ivrigt på att få komma in på isen. Förra
säsongen hann han spela bara sju matcher
innan en gammal broskskada i knät tvingade
honom till sjukledighet. Knäet opererades i
november och i maj fick Kivimäki läkartillstånd att ta på sig skridskorna igen.
Den 27-åriga Kivimäki har fått sin ishockeyutbildning inom Vasa Sports juniorverksamhet. Som alla andra juniorer drömde han
om att en dag få spela i representationslaget.
Att drömmen blev sann och Kivimäki blev
ishockeyproffs har enligt honom själv många
olika orsaker. Bitarna måste falla på plats och
som spelare måste man lyckas vid rätt tillfällen. Det gäller att sätta ett mål för sig själv
som man målmedvetet strävar till.
Hallchef Tommi Pullola ansvarar för underhållet av hallen. Här mäter han
isens temperatur: -5,2 grader. Pullola är själv gammal hockeyspelare, han
spelade i Sport på 1980-talet.
– Jag var förmodligen en av de sämsta
spelarna i laget då jag började med hockey.
Men övning ger färdighet, säger Kivimäki.
Hemmaarenans elförbrukning ökar
under matcherna
Samkommunen Vasa Arenors hallchef Tommi
Pullola berättar att förberedelserna i ishallen
börjar redan ett dygn innan åskådarna anländer för själva matchen. Isen måste kylas ned
eftersom publiken värmer upp luften i hallen,
vilket i sin tur gör att isen mjuknar. Ishallens
elförbrukning stiger därmed i samband med
en match.
Finlands 220 ishallar kräver mycket energi.
Mest energi går åt till kylsystemet för isen.
Uppvärmning och belysning behöver också
energi. Vasa ishalls årliga elräkning ligger på
cirka 240 000 euro och årsförbrukningen på
2,7 miljoner kWh.
– Ishallen i Vasa förbrukar lika mycket el
som 150 egnahemshus med direktverkande
elvärme, jämför Tommi Pullola. Ett egnahemshus med direktverkande elvärme har en
årsförbrukning på cirka 18 000 kWh.
Vattenförbrukningen i ishallen är cirka
9 000 kubikmeter om året.
Fjärrvärme gav inbesparingar
Vasa ishall värmdes tidigare med olja. I
samband med att ishallen byggdes ut i fjol
byttes systemet ut mot fjärrvärme. I och med
att Vasa Sport säkrade sin ligaplats byggdes
det till fler läktarplatser och arenan fick en ny,
2 500 kvadratmeter stor träningshall.
– Tack vare fjärrvärmen sparar vi cirka 30
procent på uppvärmningskostnaderna jämfört med föregående år, säger Pullola och
påpekar att den verkliga inbesparingen är
ännu större eftersom byggnadsvolymen som
nu ska värmas är större. Den årliga fjärrvärmeförbrukningen är cirka 1 000 MWh.
Elförbrukningen har reducerats ytterligare
genom att byta belysningen till led- och leslampor. Pullola bedömer att det ger en årlig
inbesparing på cirka 15 000 euro. Det nya
belysningssystemet har även andra fördelar:
– Ljuset i hallen är nu klarare och jämnare
än förut. Och dessutom håller isen bättre eftersom lamporna inte värmer upp den och gör
den mjuk, berömmer Samuli Kivimäki.
Även uppgraderingen av programvaran för
fastighetsunderhåll har gett inbesparingar, då
ventilation och kylsystem kan regleras automatiskt.
nette 3/2015
9
Text: Anne Kytölä
Foto: Mikko Lehtimäki
Elbilen dyr att köpa
men billig i drift
Helsingforsfamilj har ofta rest
utomlands i elbil
Familjen Sauliala blev förtjust i elbilar för ett
par år sedan. De har kört över tio olika modeller av elbilar i Finland och utomlands.
Någon egen elbil äger familjen Sauliala
inte.
– De är alldeles för dyra, säger Anu Sauliala.
Saulialas gör vanligtvis sina resor till arbete, daghem och skola med cykel eller kol-
10
nette 3/2015
lektivtrafik. Den egna dieselbilen som rullat
många kilometer står nuförtiden mest på
parkeringen. Då familjen åker på resa hyr de
en elbil istället.
– Att hyra en elbil är enkelt och exempelvis då vi åker till sommarstugan blir det billigare att hyra elbil än att köra med vår egen
bil, berättar Tuomas Sauliala.
Då familjen åker på stugsemester styr de
kosan till Kimitoön eller Kuusankoski. Båda
stugorna är belägna cirka hundra kilometer
från familjens hem i norra Helsingfors. Tuomas Sauliala har beräknat att den tvåhundra
kilometer långa resan fram och tillbaka slukar
så mycket diesel att det lönar sig att lämna
den egna bilen hem.
– Att hyra en elbil över veckoslutet kostar
strax under 90 euro, säger Tuomas Sauliala.
Att köra elbil är förmånligt. Enligt ett test
som genomfördes av YLE i juni kostade det
2,53 euro att köra hundra kilometer med
elbil. Jämfört med en bensindriven bil var
Under huven på en elbil finns mindre grejer än på en bil med förbränningsmotor, till exempel växellåda och avgasrör saknas helt.
inbesparingen 8,23 euro och jämfört med en
dieselbil 5,52 euro. Beräkningen beaktar endast medelpriserna för el och bränslen, inte
fordonens inköpspris, underhållskostnader
eller skattekostnader.
Tystnaden det bästa
Tuomas Sauliala körde elbil för första gången
år 2013. Redan den första körupplevelsen var
så pass övertygande att han på stående fot
blev elbilsentusiast. I ett par års tid har han
grundligt bekantat sig med elbilar och olika
laddningsanläggningar.
Tuomas Sauliala har kört 13 olika elbilsmodeller, om man räknar med olika årsmodeller
av samma märke och hybridbilar, det vill säga
bilar med både förbränningsmotor och elmotor. Sauliala skriver två bloggar där han delar
med sig av sina erfarenheter.
– Den ljudlösa och vibrationsfria framfarten är de mest imponerande egenskaperna,
som gjorde att jag blev förtjust i elbilar, säger
Tuomas Sauliala.
Lämplig för stadstrafik
Tuomas Sauliala gillar när bilen åker iväg
mjukt och ljudlöst. Även Anu Sauliala tycker
om elbilens ljudlösa framfart men hon uppskattar också bilens snabba acceleration.
– Jag vågar mig mycket bättre på omkörningar med elbil än med vår egen bil, säger
Anu Sauliala.
Enligt Tuomas och Anu Sauliala är elbilen
som hemma i stadstrafik. Speciellt i rusningstid är den tysta och utsläppsfria elbilen som
bäst.
– Det är behändigt att skjutsa barnen till
deras aktiviteter med elbil, säger Anu Sauliala. Det har hon också gjort med hyrbil vid
ett par tillfällen. Familjens barn, 7-åriga Ilona
och 5-åriga Otso utövar båda simning i simhallen. Dessutom är Otso cirkuselev och Ilona
scout.
Semesterresan måste
planeras noga
Det höga inköpspriset är en orsak till att det
inte säljs många elbilar i Finland. Elbilarna
kostar cirka 10 000–15 000 euro mer än bilar
med förbränningsmotor.
En annan orsak är att en elbil inte kan köras lika långt på en ”tankning” som en konventionell bil. Tekniken har förvisso förbättrats och aktionsradien blivit längre. Längst
körsträcka, till och med över 500 kilometer,
utlovas för Teslas modell S.
– Biltillverkarnas utlovade aktionsradier
är teoretiska. I praktiken blir de kortare, vet
Tuomas Sauliala och säger att man i verklig-
heten i medeltal kommer 130–150 kilometer
på en laddning.
Bilens energiförbrukning påverkas bland
annat av utomhustemperaturen och körhastigheten. Att köra på motorväg tömmer batterierna fortare än lugn körning på mindre
vägar. Om sommaren går det dessutom åt
energi till luftkonditioneringen och om vintern till uppvärmningen.
Då resan ska göras med en elbil gäller det
också att planera rutten noggrant på förhand, för att inte bli stående på vägrenen.
– Det går till exempel inte att av en ingivelse göra en avstickare till en trevlig loppmarknad utan att först kontrollera om det
finns tillräckligt med kapacitet i batteriet,
säger Anu Sauliala.
Internet och smarttelefon till
förarens hjälp
Hos Familjen Sauliala är det pappa Tuomas
som på förhand tar reda på var det finns laddplatser och planerar färdrutten.
– Utan internet och smarttelefon skulle
det inte bli till någonting, säger Tuomas Sauliala.
Han planerar rutten hemma på förhand
med hjälp av datorn och kontrollerar uppgift­
erna längs vägen i smarttelefonen. Via de
nette 3/2015
11
stadskartor som finns på internet går det ganska bra att på förhand lokalisera laddplatser.
Förutom själva platsen måste chauffören
också ta reda på vilka betalningssätt som
står till buds och om laddplatsens teknik är
kompatibel med den egna bilen. Exempelvis
Vasa Elektriskas snabbladdningsstationer i
Vasa använder laddningskontakter av typerna
Chademo- och ComboCCS.
– Vanligtvis går det inte att betala med
slantar och sedlar, utan man måste skaffa sig
en RFID-tagg och registrera sig i systemet,
säger Tuomas Sauliala. Vilken praxis som gäller i olika länder har han hittat ganska enkelt
på internet.
nedförsbacke lagras energin från motorbromsningen i batteriet.
Anu Sauliala har haft sitt värsta missöde
i Finland. Resan såg ut att sluta tidigare än
planerat, då laddplatsen visade sig vara trasig
och hon inte fick någon ny ström till batteriet.
– Som elbilist är det bra att alltid ha en
reservplan. I mitt fall körde jag hem till en
släkting för att ladda istället, berättar Anu
Sauliala.
Många laddplatser i Holland
De flesta elbilar är i Tuomas Saulialas tycke lite för små att ha som familjebil. Bagaget blir snabbt fyllt till bredden
och ett takräcke går inte att montera på alla modeller.
Saulialas har kört elbil i Sverige, Holland, Österrike och Tyskland. Holland är enligt Tuomas
Sauliala det hittills bästa landet ur elbilistens
synvinkel.
– Speciellt i Amsterdam finns det en laddplats bakom varje hörn, säger han.
I Tyskland är det verkligt förmånligt att
hyra elbil och till och med gratis att köra, om
man hyr en Tesla. Att ladda vid Teslas egna
stationer är nämligen gratis.
Familjens utlandsresor har alltid förlöpt
väl, de har aldrig blivit stående på vägrenen
utan elektricitet.
– En gång i Österrike blev vi lite nervösa
om batteriet skulle räcka till, då vi körde i Alperna och blev tvungna att ta en omväg på
grund av lavinrisken. Som tur gick allt bra,
berättar Tuomas Sauliala.
Elbilar har en inbyggd egenskap som gör
att de själv laddar batteriet. Då bilen körs i
Elbilisten har alltid med sig de sladdar och kontakter
som behövs vid laddning.
12
nette 3/2015
Populariteten växer långsamt
I Finland fanns det enligt statistik från Trafi
786 hybridbilar och 488 elbilar i slutet av juni.
Året innan var antalet registrerade elbilar 246
stycken.
Det energistöd som beviljas av staten har
gett en liten ökning i antalet nyregistrerade
elbilar. Företag har fått stöd för att köpa elbilar och för att bygga laddplatser.
Eftersom beskattningen favoriserar bilar
med låga koldioxidutsläpp har elbilarna även
lägre bilskatt, grundskatt och drivkraftsskatt
än bilar med förbränningsmotor. Tuomas Sauliala tror att framför allt hybridbilarna kommer
att växa i antal i framtiden eftersom det finns
EU-direktiv som tvingar staterna att minska
utsläppen från trafiken.
Anu Sauliala tror att det skulle köpas
många fler elbilar om biltillverkarna begrep
att marknadsföra en lätthanterlig och nästan
underhållsfri bil speciellt till kvinnor.
– I dagsläget talas det alldeles för mycket
ingenjörsspråk, säger Anu Sauliala och berättar att exempelvis hennes egen 60-åriga
mamma har ett stort intresse för elbilar.
Klarar man sig med elbil i Finland?
Enligt Tuomas Sauliala klarar en elbil av vanlig vardagskörning ganska bra. De flesta har
en resa på några tiotals kilometer tur-retur
mellan hemmet och arbetsplatsen. Om körsträckorna är längre är en hybridbil ett bättre
alternativ än en renodlad elbil.
Vintern utgör inget problem för elbilarna.
Saulialas erfarenhet är att elbilen till och
med är mer lättstartad än en förbränningsmotor. Aktionsradien blir visserligen kortare
på vintern eftersom den lagrade energin i
batteriet förbrukas fortare i kallt väder. Om
vintern behövs det dessutom energi till att
värma upp kupén.
– Det kan även hända att kontakterna
för snabbladdning får en isbeläggning, säger
Tuomas Sauliala.
Från Helsingfors till Uleåborg på
ett halvt dygn
Tuomas Sauliala har räknat ut hur länge en
resa mellan Helsingfors och Uleåborg skulle
ta med elbil, och hur många laddningspauser
det behövs på vägen.
”I princip går resan att genomföra med vilken elbil som helst, om man har tid att vänta
vid laddplatsen. Själv skulle jag dock inte
köra en sådan sträcka med något annat än en
Tesla Model S, men även då skulle jag ladda
batteriet på förhand med Schuko-kontakt
(en vanlig stickpropp) och en speciell adapter. Jag skulle dessutom köra mycket ekonomiskt för att inte slösa med elektriciteten.”
Om man åker via Vasa skulle körtiden bli
knappt nio timmar. Dessutom måste batteriet
först laddas i 20 minuter vid snabbladdningsstationen i Ackas, följt av en full laddning
med Chademo-kontakt i Vasa i cirka två timmar.
Via Jyväskylä blir körtiden cirka åtta timmar men det skulle förmodligen gå åt längre
tid till laddning.
Uleåborg
Vasa
Jyväskylä
Ackas
Helsingfors
Elbilens historia och framtid
De första eldrivna fordonen byggdes redan
på 1830-talet, kort efter att Michael Faraday
hade uppfunnit elmotorns funktionsprinciper.
I början av 1900-talet var de ljudlösa och stiliga elbilarna populära men förbränningsmotorerna konkurrerade snart ut elmotorerna från
bilmarknaden.
På 1990-talet vaknade intresset för elbilar
på nytt och till exempel Posten i Finland började använda elbilar i sin distribution. Projektet
kom dock till vägs ände i början av 2000-talet.
Projektet Elbilar – Nu! strävade till att främja
elbilismen i Finland genom att konvertera bilar
med förbränningsmotor till elbilar i början av
2000-talet. Efter de inledande prototyperna
har dock verksamheten varit avstannande.
EU:s direktiv angående koldioxidutsläpp har
på 2000-talet gjort biltillverkarna intresserade
av elbilar på nytt och elbilarna förutspås stiga
i antal i framtiden. Enligt försiktiga prognoser
är 5–10 procent av de bilar som säljs i Europa
år 2020 elbilar.
nette 3/2015
13
NETTE TESTAR
Nettes testgrupp bestod denna gång av scouter. Nico Hautakoski (t.v.) och Eero Suomela från Mustasaaren Ahjopartio och Sara Ikonen och Sanna Rajamäki från
Vaasan Partiotytöt tillredde mellanmål med hjälp av blendrar.
Blendrar
i test
Text: Anne Kytölä
Foto: Katja Lösönen
En blender möjliggör ett enkelt och snabbt sätt att tillreda ett nyttigt
mellanmål för skolbarn. Det finns apparater i alla prisklasser men hur stor
skillnad är det på dem?
14
nette 3/2015
Scouterna Eero Suomela och Nico Hautakoski från Mustasaaren Ahjopartio samt
Sanna Rajamäki och Sara Ikonen från
Vaasan Partiotytöt testade blendrar genom
att göra mellanmål då de kommit hem från
skolan. Samtliga apparater provkördes av alla
i testgruppen.
De 12- och 13-åriga ungdomarna hade i
förväg fått en lista över saker att vara uppmärksamma på. Varje apparat skulle bedömas
bland annat efter hur enkel och säker den var
att använda och rengöra. Även utseendet och
ljudnivån bedömdes.
essade
Den str ns räddning
mamma
är
blåb
ub b a r
jordg
man g o
er fr y s t
ll
e
k
s
r
ä
f
peljuice
s s a d äp
e
r
p
k
s
r
fä
lk
eller mjö
I testet ingick OBH Nordica 7760 Smoothie
Twister, Electrolux Expressionist ESB7300S
och Kenwood kMix BLX50RD.
Prisskillnaden på apparaterna är stor. OBH
Nordica är billigast och kostar 29 euro. Elec­
trolux Expressionist kostar 94,40 euro medan
normalpriset för den dyraste Kenwood kMix
är 179 euro. Samma modell hittades till extrapris för 150 euro.
Lättanvända apparater
Smoothie är ett välbekant koncept för ungdomarna som hunnit vara scouter i 4–7 år.
De har alla åtminstone någon gång blandat
sig en dryck av bär och saft. Sara och San- smoothie utan vidare omsvep. Nico bekantar
na berättar att de dessutom är ivriga bagare sig också med instruktionerna, men först efsom åstadkommer allsköns söta delikatesser ter att han redan provat alla knappar.
i köket.
Testarna tycker att testets samtliga ap- Kan användas
parater är lätta att använda och att det inte utan närvarande förälder
krävs några speciella åtgärder för att komma Apparaterna för ganska mycket oväsen men
igång. Det är bara att lyfta ut blendern ur pa- det är ingen som blir rädd för ljudet. Ungketet, skölja av kannan, montera knivinsatsen domarnas föräldrar är hemma för att hjälpa
och sätta i stickproppen. Eftersom det inte till med testandet men Sara, Sanna, Eero och
finns speciellt många knappar på apparater- Nico intygar att en närvarande förälder inte
na går det att lista ut hur de fungerar även är nödvändig.
– Äldre barn kan tryggt använda en blender
utan att läsa bruksanvisningen. Alla testare
utom Sara sätter genast igång med att göra på egen hand, konstaterar ungdomarna. Ap-
nette 3/2015
15
paraterna är säkra bland annat tack vare att
de inte går att starta om inte alla delar sitter
ordentligt på plats.
Skillnad på
kapacitet och effekt
Motoreffekten i den billigaste apparaten är
300 W, i de dyrare 800 och 900 W. I praktik­
en märks effektskillnaden till exempel på att
OBH Nordica inte klarar av att krossa isbitar,
trots att den egenskapen utlovas i produkt­
informationen.
Den sex deciliter stora kannan på den billigaste apparaten räcker bara för mellanmål till
en person. Electrolux och Kenwoods kannor
rymmer cirka en liter mer, vilket är tillräckligt
för att även kompisarna ska få mellanmål.
De dyrare modellerna är även tyngre och
större än testets billigaste apparat. En tyngre apparat betyder ofta att den är byggd av
mera hållbart material, men ur konsumentens
synvinkel kan storleken och vikten även vara
negativa egenskaper.
– En stor apparat tar upp mera utrymme i
köket än en liten, påpekar ungdomarna.
Nätta OBH Nordica 7760
Smoothie Twister
Liten, behändig och lätt är adjektiv som testgruppen tar till för att beskriva OBH Nordica
7760 Smoothie Twister.
– Jag tycker den är söt då den är så liten.
Att kannan kan användas som en dricksflaska
man kan ta med sig är också en kul detalj,
berömmer Sanna.
Smoothien tillreds direkt i dricksflaskan
som sätts fast upp och ner på apparaten. När
det är klart byts knivinsatsen ut mot ett lock
med drickpip och mellanmålet kan sedan tas
med exempelvis på scouting.
Priset tycker testarna också är lämpligt.
– Det här är en prisvärd blender, säger ungdomarna.
Recepten på nyttiga mellanmål är tagna ur
Petra Sippolas bok Mehukas.
Blendern startas genom att trycka på
strömbrytaren och sedan väljer man anting­
en hög eller låg hastighet. Dessutom finns
tre specialfunktioner. Pulsfunktionen (Pulse)
används då man vill att apparaten ska gå i
korta intervaller. För att krossa is trycker man
Intressanta Electrolux
på Crush-knappen. Med hjälp av funktionen
Expressionist
som kallas Smooth blandas en slät smoothie.
Pojkarnas favorit är Electrolux Expressionist.
– Isbitarna krossade apparaten verkligt fort
Sex elektroniska knappar gör den till en in­ och bra, säger Sanna.
tressant apparat.
Flickorna anser dock att Electrolux har för
– Valmöjligheterna är många men den är högt ljud. Nico tröttnade i sin tur på de sigändå lätt att använda, säger Eero.
nalljud apparaten gav i från sig.
16
nette 3/2015
nt
nde grö
ka
Uppfris
s p e na
s e fr y s t
1 på
nan e r
2 ba
ifruk t
1 kiw
ka do
1 avo
pre s s ad
färsk juice
apelsin
t
– Varje gång man ställde kannan på plats
hördes det ett pip. Det blev lite irriterande i
längden, säger Nico.
Färgglad Kenwood kräver kraft
Kenwood kMix ser bra ut tycker ungdomarna,
testmaskinen är fräscht röd.
– Om man inte gillar rött finns den i många
andra färger, påpekar Nico.
Kanske är det just designen som gör den
till flickornas favorit. De tycker även att
Kenwood har en lägre ljudnivå än Electrolux.
Ungdomarna tog inte tid då de tillredde sina
ti
”Effek
v”
”Stilig”
”Billig”
OBH Nordica
7760 Smoothie Twister
Electrolux Expressionist
ESB7300S
Kenwood kMix
BLX50RD
Pris
29 € från Prismas nätbutik
94,90 € från Verkkokauppa.com
149,99 € från Netanttila.com
(normalpris 179 €)
Effekt
300 W
900 W
800 W
Funktioner
Pulsfunktion och en hastighet
Två hastigheter, pulsfunktion, smoothie
och iskrossning
Fyra hastigheter, iskrossning, dippar,
drycker, soppor, pulsfunktion
Volym
Flaska 2 x 600 ml
Kanna 1,7 liter
Kanna 1,6 liter
Egenskaper
Drycken tillreds direkt i en av de två
medföljande flaskorna.
Blendern startar då flaskan trycks nedåt.
Glaskannan tål temperatur på högst
90 grader. Den fyrbladiga knivinsatsen
har titanbeläggning.
Elektroniska knappar.
Glaskanna, motordel av aluminium,
rostfri knivinsats.
Övrigt
Får köras kontinuerligt i högst
3 minuter, efter vilket det krävs en
15 minuters paus.
Ej lämplig för varma vätskor.
Automatisk avstängning
efter 30 minuter.
Finns i många färger.
Plus
+ Liten
+ Lätt
+ Portabel dricksflaska
+ Många funktioner
+ Tillreder även varma drycker
+ Effektiv iskrossning
+ Stilig
+ Många färgalternativ
+ Många olika funktioner
Minus
– Endast en portion i gången.
– Inte tillräckligt effektiv för att krossa is.
– Ganska högljudd
– Rätt så dyr
– Trögt lock
– Dyr
mellanmål men de fick känslan av att Kenwood fixade smoothien snabbast.
Nico är av annan åsikt: i sina anteckningar
har han skrivit att OBH Nordica är snabbast
och Kenwood långsammast.
Locket sitter dock väldigt hårt fast på
denna blender och testarna tycker att det är
svårt att få av. De blev tvungna att hålla fast
kannan mellan knäna och vrida kraftigt med
båda händerna.
– I det här fallet behövdes faktiskt hjälp av
en förälder, säger Sara.
Mer och mindre
lättdiskade
Sara har fört noggranna anteckningar om varje apparat, angående vilka delar som tål ma­
skindisk och vilka som måste diskas för hand.
Kenwood kMix är inte för den som är lat på
att diska eftersom samtliga delar måste rengöras för hand. På OBH Nordica kan alla delar
diskas i maskin, med undantag för tätningen
som tas loss från knivinsatsen och rengörs för
hand. En plastpinne för att ta bort och sätta
tillbaka tätningen ingår i paketet.
På Electrolux Expressionist tål kannan,
locket och mätkoppen maskindisk men kniv­
insatsen måste tas bort och rengöras för hand.
nette 3/2015
17
I KORTHET
Satsningar mot miljövänligare
fjärrvärme
Under de senaste åren har satsningar mot
en energieffektivare och miljövänligare fjärrvärme gjorts i Vasa. I dagens läge är över 50
procent av fjärrvärmeproduktionen i Vasa
koldioxidfri. Detta är mycket tack vare Vaskiluodon Voimas förgasningsanläggning
som utnyttjar skogsenergi och Westenergys
avfallsanläggning som utnyttjar avfall som
inte kan återvinnas.
– Det har gjorts mycket i Vasa för att utveckla fjärrvärmen mot ett miljövänligare
håll. Om statens planerade beskattningsåtgärder blir verklighet drabbar de inte oss lika
Under de senaste åren har antalet fjärrvärmekunder vuxit stadigt inom Vasa Elektriskas område.
hårt som andra städer i Finland. Om vi fortfarande skulle använda endast olja och kol
som bränsle skulle situationen vara helt annan, säger Håkan Bodö, chef för fjärrvärme­
enhetens kundtjänst.
Vasa Elektriskas fjärrvärme tillgodoser
I Finland begränsas koldioxidutsläppen orI Finland beskattas bränslen som används över 80 procent av värmebehovet i Vasa. År
sakade av fjärrvärmen på två sätt; genom i fjärrvärme produktion på olika sätt, även 2014 uppvärmdes 953 höghus och 1 777 egutsläppshandel och bränsleskatt för vär- produktionsanläggningarna beskattas olika. nahemshus i området med fjärrvärme. Anmeproduktion. I övriga EU-länder är ut- Jämfört med anläggningar som enbart pro- talet kunder har ökat med över 10 procent
släppshandeln det primära styrmedlet. Be- ducerar värme har beskattningen för anlägg- under de senaste fem åren.
– Vi ser positivt på framtiden. Bolaget
skattningen av bränslen som används vid ningar som producerar både el och värme
fjärrvärmeproduktion samt utsläppshandeln varit lindrigare. Nu har staten fattat ett prin- bygger gärna ut fjärrvärmenätet för att kunär i första hand klimatpolitik, men också cipbeslut om att avskaffa skatteförmånen na erbjuda allt fler kunder ett bekymmersregionpolitik. På detta sätt riktas skatte­ för anläggningar med samproduktion. Detta fritt och miljövänligt uppvärmningsalternativ.
bördan som staten uppbär på städernas in- beslut försvagar avsevärt förutsättningarna Hittills har vi lyckats hålla även priset på en
vånare som bor i hus som värms upp med för anläggningar med samproduktion av el konkurrenskraftig nivå, konstaterar Bodö.
fjärrvärme. Samtidigt strävar staten efter och värme, som är en förnuftig lösning för
PS: Läs mer om fjärrvärme
att öka sysselsättningen för landsbygdens Finlands energiförsörjning.
i tidningens ledare!
bränsleleverantörer.
Beskattningen på fjärrvärme höjs
– hur påverkas Vasa?
Elens ursprung
Den elektricitet som Vasa Elektriska Ab
sålde år 2014 kom från
tre olika energikällor.
2014
27,6 %
Förnybara
energikällor
34,7%
Kärnkraft
37,7%
Fossila
energikällor
Den år 2014 sålda elektricitetens specifika värde på koldioxidutsläppet var 233 g/
kWh. Vid elproduktionen uppstod 0,8 mg/kWh förbrukat kärnbränsle per kWh.
Av den el som producerats med förnybara energikällor har 2,0 % sålts i form av
vind- eller vattenel.
18
nette 3/2015
Vi ses på
byggmässan
i oktober!
Vasa Elektriska deltar
i höstens byggmässa, som arrangeras i
Botniahallen 24–25.10.2015. Från vår
avdeling får du information om hur man
skaffar en elanslutning, om fjärrvärme som
ett uppvärmingsalternativ samt om att ansluta din privata elproduktion till nätet. Vi
ger dig också nyttiga tips hur du kan spara
energi. Vi ses!
KORSORD
473 läsare skickade in lösningen på Nette-tidningens korsord i mars!
Namn
Näradress
Postnummer och -ort
Telefon
Skicka ditt svar senast
2.11.2015 till adressen:
”NetteKorsord”
Vasa Elektriska Ab
PB 26, 65101 Vasa
eller som e-postbilaga till:
[email protected]
Bland korsordslösarna utlottas
2 st. produktpaket från
Vasa Elektriska.
Vinnare av
Nette-korsord 2/2015:
Ville Skyttä, Esbo och
Robert Lindholm, Pargas
Rätt lösning på föregående korsord.
nette 3/2015
19
Byt till e-faktura!
E-fakturan är ett säkert, enkelt och förmånligt sätt
att betala räkningarna.
För att betala en e-faktura räcker det med ett klick i din
nätbank före förfallodagen. Inga fler fakturablanketter
att hantera eller långa referensnummer att knappa in!
Avtal om e-faktura gör du behändigt i nätbanken. Det enda
du behöver är ditt kundnummer och faktureringsavtalsnummer från Vasa Elektriska, dessa hittar du på fakturan.
Bland alla som bytt till e-faktura senast 30.11.2015 lottar vi ut
tre stycken filtar.
akturan.
mer på f
m
u
n
ls
a
t
:
.
reringsav
erar det
nätbank
ch faktu
o
r
e
Så fung
m
Ab i din
m
u
a
n
k
s
d
ri
n
t
u
k
k
eget
Vasa Ele
upp ditt
uror med
t
k
a
f
bank.
1. Sök
e
tal om
n till din
v
ra
a
u
t
t
t
k
e
a
r
f
agen.
ar e
2. Gö
förfallod
ska skick
å
.
p
ri
t
k
t
k
n
k
a
le
is
b
t
E
t
a
ä
n autom
3. Vasa
g i din n
blir synli
etalas de
b
n
n
ra
u
ra
t
u
k
t
a
k
4. F
dkänt fa
att du go
r
te
f
banken.
t
E
ä
n
5.
eras i
iv
rk
a
n
ura
6. Fakt