1. No category

AKTUELLT FRÅN ORSA NR 1 2015
I detta nummer:
Nytt nummer
Ny regim
Ny organisation
Nyanlända - och vad dom kommer ifrån
Nya bredbandstag
Aktuellt från Orsa
1
Utmaningar
och
möjligheter
THALINS
TANKAR
Jag är så oerhört
glad och stolt över
det förtroende jag
fått att leda Orsa
Kommun de kommande åren. Det är
en stor utmaning,
men framförallt en
fantastisk förmån att
få vara med och utveckla den bygd där
jag bott och verkat i
hela mitt liv.
Mitt uppdrag startade vid årsskiftet och sedan
dess har jag ägnat en stor del av min tid åt att sätta mig in i både kommunens verksamheter och
också kommunens näringsliv, framförallt genom
att träffa många medarbetare och företagare. Det
här är något jag kommer att fortsätta med. Jag
tror att det i mitt uppdrag är väldigt viktigt att ha
en tät och kontinuerlig dialog med företagarna.
De utgör en viktig grund för kommunens tillväxt
och att vi får in skattepengar att bedriva kommunal service för.
Dina tankar är viktiga
Lika viktigt för mig är att höra Dina tankar om
framtiden i Orsa. Och samtidigt kanske få berätta
om mina. Välkommen att höra av dig, besök mig
på kommunhuset eller träffa mig på möten. Öppenhet och dialog tror jag är en av de viktigaste
sakerna för att bygga en bättre kommun.
2
Aktuellt från Orsa
Orsa har många utmaningar men också många
möjligheter. Till utmaningarna hör ekonomin.
Orsa kommun har under en följd av år bedrivit en
dyrare verksamhet än vi har råd med. Engångsintäkter har dolt underskotten. Även om förra året
var ett trendbrott där de stora förvaltningarna klarade budget, behöver vi nu ta krafttag för framtida
ekonomisk kontroll. Det finns många kunniga och
engagerade medarbetare i kommunen. För att säkra en framtida bra skola och äldreomsorg måste vi
tänka nytt och förändra vårt sätt att jobba.
Vi behöver träffas och
prata!
Bredband
Orsa har kommit längre än de flesta Dala-kommuner när det gäller utbyggnaden av bredbandsnätet som nu knyter ihop de flesta av våra byar. Med
en offensiv utbyggnadstakt kan alla som vill få tillgång till fiber inom några år. Här finns en av våra
många möjligheter. Med bra boendemiljöer i attraktiva, gärna strandnära lägen och bra kommunikationer kan vi attrahera fler att bosätta sig här.
Besöksnäringen förväntas växa och även här har vi
en möjlighet med en fantastisk bygd att erbjuda besökarna. Orsa som känd musikkommun är ytterligare en möjlighet.
Jag har börjat jobba i
Borlänge och då måste
man naturligtvis gå och
se den film som spelats
in om det Somailska
bandylaget som deltog
i VM i bandy i Sibirien.
Filmen heter ”Trevligt folk” och handlar
om några i Borlänge
som kommer på den
tokiga idéen att starta
ett landslag i bandy
för somalier som bor i
Borlänge.
MARIES
Jag vill att vi blir fler som ser Orsas möjligheter.
Det finns så mycket positiv kraft i att tala väl om
Orsa, att se möjligheterna och att var och en bidrar
utifrån sina förutsättningar till en bättre kommun.
I detta har vi alla ett ansvar. Jag ser fram emot att
bidra.
Vi är en del av världen. Den finns helt enkelt här hos oss också. Det är väl knappast
något nytt för er. Men det tål att reflekteras
över. Vi ser dagligen människor som kommit hit från andra hörn av världen.
Blir vi nyfikna? Vill vi veta varför de är
här? Läser man på Facebook undrar man
ibland.
Jag hoppas ändå ni är nyfikna, för en stor
del av det här numret handlar om var dom
kommer ifrån och varför. Oftast handlar
det om att de kommer från förhållanden
där de skulle älska att få käbbla om politis-
SPALT
Praktisk integration
Hela tanken var att starta ett praktiskt arbete med
integration genom idrotten. Har ni möjlighet, så gå
och se den. Den visar på vilka möjligheter vi har
tillsammans om vi bara träffas, pratar med varandra och gör saker tillsammans. Det är fantastiskt
att se hur alla utvecklas och växer om vi träffas och
jobbar tillsammans.
VI
OCH
VÄR(L)DEN
ka frågor Sånt vi ibland
trött gäspar åt.
Kraven och drömmarna är desamma hos
dom och oss. Men när vi
gläds oss åt bättre resultat i PISA-undersökningar i skolan, gläds kurdiska barn åt att få ett militärtält så att de har tak
över huvudet i skolan.
Det får en att tänka.
Jag tror att den främlingsfientlighet som finns
skulle minska betydligt om vi bara tar steget och
lär känna varandra. Orsa har många föreningar
som skulle kunna bidra till detta. En del gör
det redan, men det finns utrymme för fler. Som
förening har man dessutom möjlighet att söka
pengar från kommunen för att arbeta just med
integration. Det finns redan verksamheter som
startat eller är på gång att starta. Varför inte
delta i en Mångfaldskör eller gå på ett språkkafe
och fika och prata lite. Det enklaste vi kan göra
är kanske att heja på varandra och prata lite när
vi möts. Man kan bli språkvän och lära känna
någon lite mer. Det finns oändliga möjligheter att
lära känna andra människor och höra varandras
berättelser om livet. På det sättet skapar vi förståelse för varandra.
Givande samtal
Jag har genom åren som kommunalråd vid
flera tillfällen tagit emot språkpraktikanter som
behöver träna det svenska språket. Det har inte
bara varit till nytta för dem, utan till stor nytta
för mig.
Jag har haft förmånen att få höra deras berättelser om varför de flytt, hur det ser ut i landet
de kommer från, hur det var att sitta och vänta
ibland i många år i flyktingläger, hur det kändes
att få komma till Sverige och hur det är att bo
och leva här. Jag har kunnat dela med mig av
mitt liv, hur olika saker fungerar i Sverige och
hur jag ser på Sverige. Det har varit oerhört
givande samtal och jag önskar att fler får den
förmånen eller tar sig den förmånen, för det kan
man göra själv om man väljer att göra det.
I DETTA NUMMER:
Redaktör´n
Thalins tankar.........................................................sid 2
Maries spalt............................................................sid 3
Skola, äldreomsorg och tillväxt............................sid 4
Så förändras den politiska organisationen........sid 5
Våra pollitiker och representanter 2015-18..........sid 6
Skidor i väntan på friheten................................... sid 8
Ulf vaktade freden................................................sid 11
De åkte ner och gjorde skillnad.........................sid 12
I sommar slocknar ADSL.....................................sid 15
Miljökontorets spalt.............................................sid 16
Aktuellt
Aktuelltfrån
frånOrsa
Orsa
33
Orsas nya styre prioriterar
Skola, äldreomsorg och tillväxt
Så förändras den
politiska organisationen
Ny org
-V
erktyget för att nå framgång med den
politiska planen är det politiska ledarskapet. Det är därför vi knyter verksamheterna närmare kommun-styrelsen genom att göra
barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden till utskott direkt under ks. Det är ett
första steg för att få en tydligare ledning.
N
y mandatperiod – ny majoritet. Givetvis
innebär det förändringar. Men vi kommer också att känna igen en del saker
de kommande fyra åren. Inte minst vad gäller
personer. Prioriteringarna påminner också om
tidigare majoritets vilket inte heller är konstigt.
Det handlar ju om kommunens primära verksamheter.
Se över förvaltningar
Nästa steg blir att se
om och hur vi behöver
förändra förvaltningsorganisationen för att
matcha de politiska intentionerna. Det blir
ett uppdrag för den
nya kommunchefen
att ta tag i. Det handlar om att få en bra
styrning och möjlighet till uppföljning.
Att vi gör rätt saker
på rätt plats. Jag vill
att vi skapar en bättre
koppling mellan beslut
och verkstad och att vi
får tydligare strukturer.
Mikael Thalin nygammalt kommunalråd
- Det handlar om skola,
äldreomsorg och tillväxt.
Den sistnämnda frågan
är en nödvändighet för
att klara skola och äldreomsorg. Vi måste få
folk att vilja bo och trivas i Orsa för att kunna
klara servicen. Då behövs boende och jobb.
Viktiga frågor
De tre huvudmålen är
därmed inga kioskvältare, men inte desto mindre viktiga.
- Vi säger i vår politiska
plattform att vi vill ha
en väl fungerande skola
med hög kunskapsnivå.
44 Aktuellt
Aktuelltfrån
frånOrsa
Orsa
Det är vår huvuduppgift just nu och en klar
utmaning. Vi har fortfarande en hög andel som
inte når skolans mål.
Samtidigt har vi haft
mer resurser än i jämförbara kommuner.
Jobba rätt
- Vi måste jobba på rätt
sätt. Vi har haft dålig
kontinuitet på ledarsidan och det skapar oro.
Vi ska veta att det finns
mycket bra i Orsas skolor, det gäller att lyfta
fram det genom att skapa ett tryggt ledarskap
och ha fokus på skolan –
från min roll som kommunalråd och ut i verksamheten. De här problemen är nationella.
Vi är inte ensamma om
dom.
Vi blir äldre
Oddsen talar för att vi
är många som kommer
att utnyttja äldreomsorgen och det rätt länge.
Vi blir helt enkelt äldre
och är friska länge. Men
när vi väl blir sjuka kan
vi bli ganska vårdkrävande. Det är en utmaning.
Se fram emot att åldras
- Äldreomsorgen ska
bli så bra att man kan
se fram emot att åldras,
skriver vi i plattformen.
Jag vet att vi har stora
utmaningar. Vi får en
äldre befolkning med
andra och kanske mer
krävande behov. Dessutom är en del av vår
personal äldre och går
snart i pension, vilket
gör att vi kan få ett rekryteringsproblem inom
några år.
- Vi vill skapa trygga
boendeformer och säkra
resurser för äldreomsorgen och då handlar det
inte bara om ekonomi
utan också personellt.
Tillväxt
Så har vi då tillväxtfrågan. Den som primärt
handlar om pengar in
till kommunal service
och om att skapa ett bra
liv för Orsaborna, med
bra boende och arbetstillfällen
- Vi ska jobba strategiskt med frågan; från
tillgång till bra boende
till ett bra näringslivsklimat. Vi måste fortsätta ha en ständig dialog med näringslivet för
att vi från båda håll ska
förstå varandra roller.
Det beslutade Tillväxt
och Tillsynsprojektet är
ett viktigt instrument
för att öka dialogen.
instrument för att öka
dialogen. Bredbandsutbyggnaden är också viktig för näringslivet och
där ligger Orsa faktiskt
ganska bra till.
Text: Janne Bäckman
Foto: Kola Productions
- Vi har definierat tre
huvudområden, säger
nya kommunalrådet
Mikael Thalin. Eller
snarare nygamla kommunalrådet. En gång
var han Sveriges yngsta kommunalråd. Han
har i runda slängar 25
års erfarenhet som kommunpolitiker.
Projektsjuka
- Vi drabbas lite av projektsjuka ibland. Jag vill
att vi i större utsträckning ska lösa problem
som dyker upp i den
vanliga vardagen.
Den nya ledningen har
också ambitionen att få
lite mer fart i fullmäktige.
Håkan Yngström tar rodret
i socialutskottet
- Vi vill skapa större
delaktighet och diskussion. Bland annat har vi
ett förslag om att inrätta
en demokratiberedning
för att öka utbyte och
tankar inom organisationen. Jag kan tänka
mig att ungdomsfrågorna hamnar där.
Färre politiker
Den politiska omorganisationen har inte undgått kritik. Det har pratats om makt-koncentration och en mindre demokratisk process.
- Nackdelen är det bli
färre förtroendevalda.
Men inte så många
som man kan tro,
eftersom det förekom flera ”dubbelsittningar” även
tidigare. Vi är
medvetna om faran. Men vi vill ha
förändring, vi har
en ekonomisk utmaning och en utmaning i att verkligen leverera och
då behöver vi spetsa
ledningen. Ett vitaliseras fullmäktige kan förhoppningsvis motverka
det. Jag har suttit 25 år i
fullmäktige och har sett
hur det kommunala livet blivit mer komplext.
Kommunerna har fått
mer och mer ansvar.
Samtidigt har fullmäktige, kommunens högsta organ blivit mindre
aktivt. Det är inte heller bra ur demokratisk
synvinkel.
”Nykomlingen” Jan Lovén
axlar barn- och utbildningsutskottet
Aktuellt
Aktuelltfrån
frånOrsa
Orsa
55
VÅRA POLITIKER OCH REPRESENTANTER 2015-2018
Kommunfullmäktige
Rosanna Thyrén ordf
Åke Falk, 1:e v ordf Anders Rosell 2:e v ordf
Mikael Thalin
Håkan Yngström
Jan Lovén
Anne-Marie Fröjdh
Fia Bernle
Bernt Westerhagen
Johan Smids
Vanja Difs
Jimmy Olsson
Susann Lindblad
Anders Jemthagen
Anette Franz
Bengt-Åke Svahn
Jan Segerstedt
Marie Olsson
Abdiraham Ahmed Nur
Gunilla Elings Friberg
Hans Sternbro
Pia Ström
Hans-Göran Olsson
Magnus Bjurman
Annika Persson
Anders Johansson Gunnar Håkansson
Jan-Olov Brandt
Roine Andersson
Ronny Backäng
Nils Brandt
Ersättare
Ulla Stenfeldt Rosensson
Bo Lindblad
Sophie Fröjdh
Ronnie Lovén
Liselott Länsmans
Anders Ors
Bo Hermansson
Hjördis Nyström
Olle Jobs
Shigeru Ishida
Ulf Björklund
Malin Sundin
Ulla Myrström
Olle Bengtsson
Maria Tapper
Hans Nahlbom
Lennart Rosell
Bitte Nohrin Jernberg
Tony Samuelsson
66 C
C
S
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
M
FP
KD
MP
S
S
S
S
S
S
S
V
V
SD
SD
SD
SD
SD
C
C
C
C
C
C
M
M
FP
FP
KD
KD
MP
MP
S
S
S
S
V
Aktuelltfrån
frånOrsa
Orsa
Aktuellt
Kommunstyrelsen
Mikael Thalin ordf C
Håkan Yngström 1 v ordf C
Marie Olsson 2 v ordf S
Fia Bernle
C
Vanja Difs C
Jan Lovén C
Bengt-Åke Svahn KD
Jan Segerstedt MP Magnus Bjurman S
Gunilla Elings Friberg S Tony Samuelsson V
Gunnar Håkansson SD Roine Andersson SD Ersättare
Liselotte Länsmans C
Ronnie Lovén C
Susann Lindblad C
Anders Ors C
Rosanna Thyrén C
Renate Tegethoff-Jobs FP
Anders Jemthagen M
Hans-Göran Olsson S
Hans Sternbro S
Anders Rosell S
Annika Persson
V
Ronny Backäng SD
Björn Brandt SD
KS arbetsutskott
Mikael Thalin ordf C
Håkan Yngströmv ordf C
Marie Olsson 2 v ordf S
Jan Lovén
C
Magnus Bjurman
S
Ersättare
Liselotte Länsmans
C
Jan Segerstedt
MP
Bengt-Åke Svahn
KD
Anders Rosell
S
Hans-Göran Olsson
S
Kultur och serviceutskottet
Mikael Thalin ordf C
Hans Sternbro v ordf S
Rosanna Thyrén
C
Anders Jemthagen
M
Tony Samuelsson
V
Ersättare
Ronnie Lovén
C
Jan Lovén
C
Renate Tegethoff Jobs
FP
Anders Rosell
S
Hans-Göran Olsson
S
Socialutskottet
Håkan Yngström ordf C
Gunilla Elings Friberg v ordf S
Susann Linblad
C
Jan Segerstedt
MP
Marie Olsson
S
Ersättare
Vanja Difs
C
Rosanna Thyrén
C
Anders Jemthagen
M
Magnus Bjurman
S
Hans-Göran Olsson
S
Barn- och utbildningsutskottet
Jan Lovén ordf C
Anders Rosell v ordf S
Liselotte Länsmans
C
Bengt-Åke Svahn
KD
Annika Persson
V
Ersättare
Fia Bernle
C
Anders Ors
C
Renate Tegethoff Jobs FP
Gunilla Elings Friberg
S
Magnus Bjurman
S
Byggnadsnämnd
Bo Lindblad ordf Lennart Rosell v ordf Anders Borg
Lars Olof Simu Pia Ström
Ersättare
Johan Smids
Lars-Erik Björkqvist
Shigeru Ishida Bitte Norin Jernberg
Hans Lindström
C
S
C
KD
S
C
C
FP
S
S
Så förändras den politiska organisationen:
Den stora förändringen är att Barn- och utbildningsnämnden och
socialnämnden försvinner som egna nämnder. De ersätts av utskott
som bemannas av kommunstyrelseledamöter. Kulturutskottet och
fritids- och serviceutskottet slås ihop till ett kultur- och serviceutskott.
Den enda helt egna nämnd som blir kvar är byggnadsnämnden.
Miljönämnden är redan idag gemensam med Mora, liksom ett antal
servicenämnder för gemensamma verksamheter.
Gemensam miljönämnd
m Mora
Åke Falk v ordf C
Örjan Gustavsson
C
Irene Westergaard
MP
Hans Nahlbom S
Ersättare
Ulla Stenfelt Rosensson C
Karin Wahlund- Finnpers C
Malin Sundin
KD
Kenneth Lilja S
Gemensam servicenämnd
i Mora IS/IT
Mikael Thalin ordf C
Ersättare
Marie Olsson S
Gemensam servicenämnd
i Älvdalen Lön
Mikael Thalin v ordf C
Ersättare
Marie Olsson
S
Gemensam gymnasienämnd
i Mora
Jan Lovén ordf C
Shigeru Ishida FP
Anders Rosell S
Ersättare
Liselotte Länsman C
Anders Ors C
Per Hansen S
Gemensam nämnd för
social myndighetsutövning i Mora
Håkan Yngström ordf Ersättare
Gunilla Elings Friberg
C
S
Ordförande i Brottsförebyggande
rådet, BRÅ
Håkan Yngström C
Ledamot och ersättare till
Stiftelsen Skattungeskolan
Renate Tegethoff Jobs
FP
Ersättare
Tony Samuelsson V
Kommunens folkhälsoråd
Håkan Yngström C
Olle Jobs FP
Kennet Lilja S
Orsa byaråd
Mikael Thalin Marie Olsson C
S
Kommunens revisorer
Elsmari Laggar Bärjegård ordf Susanne Bogg v ordf Sten Hansson van Nes Mats Wahlström Kåre Olsson C
S
M
S
opol
Ordförande och representanter
i landstingets samverkansberedning
Jan Segerstedt ordf MP
Håkan Yngström C
Gunilla Elings-Friberg S
Hjälpmedelsnämnden Dalarna
Håkan Yngström Ersättare
Maria Tapper Norra Dalarnas samordningsförbund, Finsam
Jan Segerstedt
Ersättare
Hans-Göran Olsson C
S
MP
S
Gode män enl. fastighetsbildnings-lagen,
Jordbruks- eller skogsförhållanden
Åke Falk C
Anders Rosell S
Tätortsförhållanden:
Rolf Ström Karin Bolhlin
KD
S
Revisor och reviorsersättare till bostadsrättsföreningen Borrbo
Johan Hult
Ersättare
Sara Laggar
Dalabanans intressenter
Bengt Åke Svahn Ersättare
Anders Rosell
KD
Styrelsen för
Oreälvens kraft
Ronnie Lovén Hans-Göran Olsson
Ersättare
Carina Gillgren
C
S
S
Styrelsen för Orsa Vatten
och Avfall
Jimmy Olsson ordf Karin Bohlin v ordf Lars Olof Uleander KD
Anders Höjer Per Thyrén Ersättare:
Lars Särström Kenneth Lilja Styrelsen för NODAVA
Jimmy Olsson Karin Bohlin Ersättare
Barbara Sundberg KD
Anders Höi jer C
S
S
C
M
S
C
S
S
Orsa Lokaler AB och
Orsabostäder AB:
Bernt Westerhagen ordf C
Hans-Göran Olsson v ordf S
Ronnie Persson M
Hans Lans
S
Leif Dahlfors C
Ersättare:
Yngve Björklund C
Aino Eurenius C
Robert Söderberg KD
Abdirahman Nur
S
Anders Johansson
V
Ombud och ersättare vid
bolags-, förenings, och
jordägarstämmor
Mikael Thalin Ersättare
Jan Lovén 1:e ers
Marie Olsson 2:e ers Magnus Bjurman 3 ers C
C
S
S
MP
Styrelsen för Siljan Turism
Bo Hermansson
M
Styrelsen för Orsabostäder och Orsa
lokaler AB
Leif Dahlfors
C
Ersättare
Yngve Björklund S
Aktuellt
Aktuellt från
från Orsa
Orsa
7
7
Skidor i väntan
på friheten
Från första snökontakt till Vasaloppet på några få
månader. Ibland går det undan...
Foto: Adam Johansson
Fast vi kan börja där.
Hur de upplever Orsa.
De är helt enkelt positivt
inställda till byn. Det
är en samtydig bild att
mottagandet har fungerat väldigt bra.
- Jag tycker om Orsa.
Det är en liten stad.
Min familj flydde först
från Afghanistan till
Iran. Vi kom till en stad
med 2 miljoner invånare, säger Abbas på förbluffande bra svenska.
Som dom andra går
han på S:t Mikaelsskolan. Abbas och Salman
har fått tillbaka ett par
prov idag. Det har gått
88 bra. En sak som slår
mig är deras motivation.
Skolan är viktig. Hur
viktig förstår jag snart.
Vi återkommer till det.
Visst – det var lite ensamt i början när de
kom. Men flera har
skaffat kompisar. Aktiviteter är det gott om. De
går på judo, gym, simmar, några jobbar lite
extra, går på språkcaféet och tränar fotboll.
- Men både på språkcaféet och fotbollen är det
för få svenskar. Svenska
ungdomar vill visst mest
spela hockey eller innebandy.
Aktuellt
Aktuelltfrån
frånOrsa
Orsa
Skidor
Och så åker de skidor.
Adam Johansson har
dragit igång en skidåkargrupp, med målet
Stafett-Vasan.
- Det är riktigt kul!
Orsasjön och Grönklitt
är två pärlor i Orsa som
nämns när vi pratar om
Orsas fördelar. Busstationen tillhör nackdelarna, men det är övergående.
Vad alla vill är klart:
- Vi vill jobba och tjäna
pengar!
Det är drömmen för de
flesta. Fotbollsspelare
och advokat är drömmar som far tvärs över
rummet.
just nu. Jag vet inte om
jag får stanna. Jag var
den första som kom hit.
De andra har fått besked, men inte jag. Jag
ska på intervju hos Migrationsverket den 30
mars. Sen tar det 2-3
månader att få svar.
Hans familj är kvar i
Pakistan. Han känner
stort ansvar för familjen. Pappan dog i cancer när Salman var 6 år.
Nu har han inte träffat
dom sen 2013. Han vill
kunna hjälpa sin familj.
- Men just nu vågar jag
inte drömma.
Det kan varken fotbollsträningar eller skidåkning ändra på.
Kan inte drömma
När vi pratar drömmar
sitter Salman tyst. När
intervjun börjar ebba ut
berättar han.
- Jag kan inte drömma
Tareq från Homs
Eftersom fokus just nu
är stort på Syrien – över
2,5 miljoner människor
har flytt landet, de flesta
till grannländerna – har
av Janne Bäckman
S
edan ifjol har Orsa kommun tagit emot ensamkommande ungdomar. Kommunen har
för närvarande avtal med Migrationsverket
om 12 platser i boendet på Storgärdet. Ungdomarna är i huvudsak i åldern 16-17 år. Den
här artikeln var tänkt att handla om hur det gått
de månader som de varit här. Hur de trivs i
Orsa och så vidare. Den kom att ändra inriktning under samtalets gång.
Rebeller från Fria Syriska armén avfyrar
en granat mot regeringssoldaterna.
Foto: REUTERS/Yousef Homs
jag bett att få prata lite
extra med Tareq. Han
är en av de 2,5 miljonerna.
Hans hemstad är Homs.
Revolutionens huvudstad har den kallats.
Vid folkräkningen 2004
fanns 650 000 människor i staden. Det var
i Homs som folket först
tog till vapen mot regeringstrupperna sedan
dessa attackerat fredliga regimkritiska demonstranter under den
s k Arabvåren. Homs är
mer eller mindre totalförstört idag.
- Men det är inte bara
Homs som är farligt.
Syrien är ett litet land.
Vi bor 24 miljoner på
en väldigt liten yta.
När striderna började flydde familjen först
till Egypten via Libanon. Familjen är kvar i
Egypten.
- Pappa är gammal.
Min ena broder har
skadat sig och den andra är bara barnet. Sen
har jag också en syster.
Men just nu är jag den
sonen som har ansvaret
för familjen. Jag tänker
mycket på det. Det är
svårt att sova om nätterna.
Det är inte så säkert i
Egypten heller. Det var
skottlossning i området
där familjen bor nyligen. Med ett ökat flyktingtryck ökar pressen
på de syrier som tagit
sig dit. Egyptierna har
hittills blundat för att
många syrier är där illegalt. Men det börjar
svänga.
500 i 18 metersbåt
Tareq flydde alltså vidare från Egypten. Det
var under förhållanden
som det rapporteras om
i svenska media. Inte
sällan när någon flyktingbåt gått i kvav.
- Vi var 500 människor
på en 18 meter lång båt.
Flykten tog 12 dagar. Vi
fick sitta på huk större
delen av tiden – när vi
inte letade efter vatten
och mat.
Tareq hjälpte två flickor under flykten som tog
honom till Italien och
sedan till Sverige via
Tyskland. Han klarade
sig förbi flera kontroller.
Den sista var i
München.
- Då var jag tillsammans med en afrikansk
kille. De tog honom
men inte mej…
Så småningom kom han
fram till Malmö där
han sökte asyl.
sta som slog mig. Var är
allt folk? Jag vill ha mer
folk omkring mig. Men
jag har fått vänner och
träffar en hel del folk
här. Även svenskar.
Tareq har fått uppehållstillstånd och han
har sin målsättning
klar. Han ska utbilda sig
till läkare.
- Jag gillar folket här.
Men det känns lite ensamt. Det var det för-
”Dom är desertörer”
På min Facebooksida
dök det upp inlägg som
- Jag vill ha ett bra liv.
Träffa någon och skaffa familj. Jag försöker
att hitta jobb så jag kan
skicka pengar till familjen redan nu. Men det
kommer nog att dröja
innan jag kan åka tillbaka till Syrien.
Nu kommer vi in på den
komplicerade situationen i Syrien.
Aktuellt
Aktuelltfrån
frånOrsa
Orsa
99
Ulf vaktade freden
Tareq drömmer om att kunna återvända och bygga
upp det nya Syrien som
läkare. Foto: Janne Bäckman
Vad flyr dom från Ulf + arbetskraft
Regeringen i Syrien är
visserligen på papperet
parlamentarisk med yttrandefrihet, medborgerliga friheter och rättssäkerhet inskrivna i författningen. I realiteten
har familjen Assad styrt
landet med järnhand
i decennier. Man har
val – men bara regimtrogna partier är tillåtna. Det var det här som
oppositionella i Homs –
liksom i resten av arabvärlden – reste sig mot
under den s k arabvå10
10 ren. När president Assad beordrade ut militär
mot demonstranterna
tändes gnistan till inbördeskriget. Som så
ofta i det här området
blev den till synes lokala konflikten storpolitik. Bland annat Iran,
Kina och Ryssland har
gett ekonomiskt stöd till
regeringssidan, medan
Saudiarabien, Qatar,
Jordan, Turkiet och andra sunnitiska regimer
och grupper samt några västeuropeisk länder,
och USA, har gett stöd
till rebeller.
Sommaren 2013 blev
det allt vanligare med
sammanstötningar mellan islamistgrupper anknutna till terrornätverket al-Qaida och andra
rebellgrupper samt mellan islamister och kurdisk gerilla i norr. Vi
lärde oss en nya förkortningar. Först ISIS och
sedan IS, Islamska sta-
Aktuellt
Aktuelltfrån
frånOrsa
Orsa
ten, som ockuperade
flera städer i regionen
och genomförde brutala
utrensningar av minoriteter och folk som helt
enkelt inte föll organisationen på läppen.
Alla har en själ
- IS kunde hugga händerna av folk som inte
gjorde som dom ville,
säger Tareq. Han är
själv muslim, men känner inte igen sig i IS
budskap.
- I min bok finns inget
stöd för sånt. Alla har
en själ, oavsett om man
är muslim eller kristen.
Den som gör gott får
gott tillbaka. Min Muhammed sa att man inte
ska döda.
IS har inte så stort stöd
i Syrien, men genom sin
terror skapar man kaos
och kan ställa till mycket med relativt begränsade medel.
- Vår president blundar
för dödandet. Jag stöder
inte att polisen dödar
demonstranter. Jag stöder inte IS och jag stöder inte heller dom som
dödar poliserna. Det är
helt enkelt fel med allt
det här dödandet.
Återvänder som doktor
- Jag vill tillbaka till Syrien. Men jag tror det
kommer att ta tid. Först
måste den nuvarande
presidenten försvinna.
Sen får vi se vad som
händer efter honom.
Men det räcker inte. De
muslimska grupperna
måste också lägga ner
sina stridigheter sinsemellan. Och IS – det
är onda människor. De
måste försvinna. När
det sker vill jag återvända till hem som doktor
och hjälpa till att bygga
upp det nya Syrien.
O
rsas personalchef Ulf Back har personliga erfarenheter av det
oroliga hörn av världen som kallas Mellanöstern. Åren 92-93 var
han i Syrien och i Libanon på olika FN-uppdrag som obesrvatör.
Dels bevakade man tillbakadragandet från de strategiska Golanhöjderna vid vapenstilleståndsavtalet mellan Israel och Syrien, dels övervakade man vapenstilleståndsavtalet mellan IsraelHenrik
och Libanon.
FN har varit på plats i
grogrund för uppror.
gets förödelse var denområdet allt sedan staDet kom också så småsamma.
ten Israel bildades 1949. ningom.
- Syrien var inte så
Området är en smältkrigshärjat. Men det
degel av religioner, folkStat mot stat
fanns väldigt många
grupper och politiska
- Konflikten när
jag
var
minerade områden i
Iza
intressen.
där gällde stat mot stat. gränsområdena. Båda
- Ofta har de samexiste- Idag handlar det om en sidor kunde utnyttja
rat utan problem. Men
revolt som växt till inungdomar för att förolika extrema grupper
bördeskrig. Det har fösåtsminera för den anhar utnyttjat de olika
rekommit tidigare i Sy- dra sidan. Ibland riskegrupperingarna för sina rien, med just Homs
rade de livet för ett par
ekonomiska och politissom utgångspunkt, men Adidasskor. Man visste
ka syften.
inte i den här omfattatt utnyttja den sociala
- Just då var Syrien reningen. Ju mer upplysta situationen. Man skalativt lugnt. Det var och folk blir desto mer upp- pade social trygghet för
är inte formellt en dikta- rorsbenägna blir man.
de fattigaste för ett tag –
tur, men det är definitivt Man ser alternativen.
sedan blev de lättare att
ett envälde under Assad, Det var det som var
utnyttja.
som dessutom uppbackupprinnelsen till Arabats av Ryssland.
våren. Sen gick den
Minerat
Framförallt såg man en
snett på många sätt.
Ulf såg resultatet på
enorm skillnad mellan
Konflikten såg annornära håll.
fattiga och rika.
lunda ut när Ulf var i
- Vi kom till en plats
Det brukar i sig vara en
Mellanöstern. Men kri- där en mina sprängt
två personer i stycken.
När man började samla ihop kvarlevorna hittade man plötsligt fem
armar. Det visade sig att
en tredje person levt ett
tag och kravlat sig ut på
ett fält innan han dött.
Han fick ligga kvar där
till vildhundarna dragit
omkring kroppen innan
man tog hand om honom. Inte sälla försåtminerade man nämligen de döda kropparna.
Sådana upplevelser ger
perspektiv på livet.
Ödmjuk
- Man blir tacksam för
att man bor där man
bor. Problemen hemma
blir små. Priset på mjölk
blir mindre viktigt.
Man blir mer ödmjuk
när man ser hur det ser
ut när kriget verkligen
brutit ut.
Dessutom får man distans till den svenska
självbilden.
Aktuellt
Aktuelltfrån
frånOrsa
Orsa
11
11
av Janne Bäckman
hävdade att flyktingarna från Syrien var desertörer och att dom
inte ställde upp för sitt
land. Det är lätt skrivet
utifrån svenska förhållanden. Betydligt svårare att förhålla sig till i
Syrien. Kriget där är ett
inbördeskrig med flera
olika grupperingar inblandade. Vem ska man
vara lojal mot?
Ulf vid sin postering
Foto: Privat
12
12 utbildning och det beror
på att vi har den åldersstruktur vi har. Vi måste se de som kommer hit
som den resurs de är.
För vi kommer att behöva deras arbetskraft.
- Det går mycket rykten om hur mycket ersättningar flyktingar
får och annat. Men det
handlar lika mycket
om att det kommer hit
människor som är vana
att klara sig själva på
mycket mindre medel
än vad vi har, och som
är vana att jobba.
FN:s roll är ofta i stöpsleven och vi hör mycket
om innefiktivitet.
- FN gör nytta. Men
mandaten är begränsade. De verkar i länder
som till stor del är beroende av eller styrs av
olika länder i säkerhetsrådet. Därför blir uppdragen lätt rumphuggna, vad gäller den militära delen. UNHCR,
flyktingorganet gör dock
ett fantastiskt arbete. Vi
ska komma ihåg att den
överväldigande majoriteten av flyktingar finns
i grannländerna.
- Vi märkte att vi gjorde nytta på plats också.
Det hände att det small
i samhällen före och efter att vi varit där, men
inte medan vi var där.
Så vi kanske räddade
några liv. Uppdraget
var också att ha dialog
med befolkningen och
de rivaliserande parterna.
-Kanske visade vi på alternativ för någon i alla
fall.
Aktuellt
Aktuelltfrån
frånOrsa
Orsa
De åkte ner och gjorde skillnad
Isa Bozdogan åkte ner och köpte skoltält
till sina landsmän och Henrik Göthberg hjälpte till att
bygga upp en folkhögskola. Foto: Janne Bäckman
P
å den numer svenskaste av miljöer – en
pizzeria driven av en kurd – träffar jag
Isa Bozdogen och Henrik Göthberg. Båda har
gjort skillnad på plats i det konfliktfyllda området. I det land som är uppdelat mellan fyra
länder – Kurdistan. Isa upprördes av IS framfart i Kobane och åkte tillsammans med bland
andra sin kollega Hasan Kizil ner och köpte
tält att användas till skolor för flyktingarna och
förnödenheter. Henrik har varit där för att bygga upp en folkhögskola efter svensk modell.
- Titta, säger Isa och
visar en film på sin iphone. På filmen rör sig
ett antal svartklädda
män. Dom demonstrerar sitt stöd för IS, den
så kallade Islamiska
staten.
- Dom är mitt i Istanbul nu.
Oundvikligt prata IS
Det är oundvikligt att
prata om IS när man
pratar om Kurdistan.
Men frågan är hur
stort inflytande de kan
nå, även om de varit framgångsrika. De
bygger sin framgång
på terror och hjärntvätt. När de intar en
by dödar de ett antal
människor för att sta-
tuera exempel. Så går
det om ni inte är med
oss. När man sen fått
in dem i organisationen sätter hjärntvätten
igång. De som rekryteras från Europa kommer ofta av samma anledning som att vissa
hamnar i kriminella
gäng. De får en identitet och en tillhörighet. I
Europa lever man i arbetslöshet och utanförskap. Plötsligt får man
en identitet, pengar och
t o m en fru. Och eftersom vi alla vill rättfärdiga vår existens så blir
man lätt offer för hjärntvätt – för att rättfärdiga sitt agerande.
- Personligen tror jag
aldrig att IS kommer att
Röken ligger tät över Kobane. I dag räknas staden
som befriad. Men minor gör att återflytten går sakta.
Foto: BULENT KILIC
få särskilt mycket makt,
säger Isa. Men de kommer att förstöra oerhört
mycket.
Isa menar att Syriens
president Assad spelat
ett rävspel. Han hjälpte initialt IS och när de
blivit en aktör att räkna
med sa han – Titta. Det
här är vad ni får om ni
inte håller er till mig.
- De utnyttjar också att
det finns sånt hat mellan
folkgrupper i området.
I första hand kurder
Isa är kurd och muslim.
En inte speciellt religiös
muslim.
- Jag gör inte sånt dom
folk säger att muslimer
ska göra säger han och
ler. Han har skinka på
sina pizza.
Kurderna är i allmänhet också i första hand
kurder. Möjligen i andra
hand muslimer.
- Men vi har aldrig
gjort så stort väsen av
det där. Jag är uppväxt
i en lite en by med 3000
invånare i turkiska Kurdistan. Ungefär hälf-
ten var muslimer, andra hälften kristna och
vi gick ut och in i husen utan att bry oss vem
som var vad. Vi frågade
inte vad våra kompisar
hade för religion när vi
sov över hos dom. Jag är
född i en muslimsk familj men mitt namn Isa
betyder faktiskt Jesus…
- Jag ifrågasätter om IS
verkligen är muslimer.
De följer i alla fall inte
nåt som mitt islam står
för, nämligen respekt
för människor och natur. Ibland undrar jag
om någon skapa IS för
att sprida en dålig bild
av islam.
Isa tar fram sin iPhone
igen. Nu visar han en
bild med ett torg fyllt
med kvinnor i svarta
niqab.
- Titta. De säljer kvinnorna på marknaden.
Det här är inte islam!
De tillåter 8-9 åringar
att gifta sig. Vad är det
för värld de vill ha!
- Det värsta man kan
göra någon enligt islam är att döda en män-
niska. Det är bara Gud
som får råda över liv
och död.
Delad stad
Isas hemstad är en delad stad. Halva ligger i
Syrien och halva i Turkiet. Gränszonen är minerad.
- Jag har halva släkten i
Syrien och halva i Turkiet.
Länge betraktades de
kurder som hamnade
i Syrien när gränsen
drogs som flyktingar –
fast de var födda där!
– Det var när Assad behövde oss som han började utfärda pass och
vi kunde röra oss över
gränsen och återförena
familjerna.
Samlade pengar
Att se Kobane raseras
blev droppen för Isa och
hans vänner. De började samla in pengar och
kläder.
-Vi fick rådet att åka
ner med pengarna och
se att de kom till användning direkt istället.
Med hjälp av bland andra Julius Aspman och
Björn Daniels samlade
in de in 116 000 kronor
och såg på plats till att
pengarna kom till nytta.
- Köpte tre tält att användas som skolor. Vi
köpte 500 paket välling,
500 nappflaskor 700
skolväskor med pennor
och suddgummin, 500
mappar.
- När vi köpt det hade
vi 13 000 kvar. Där vi
var fanns det 10 unga
kvinnliga frivllliga lärare och via deras organisation styrde vi de pengarna till dem.
Tuff resa
- De första tre dagarna
var svåra. Det gjorde
ont. Kurdiska män gråter inte. Men det gjorde. Vi träffade en kvinna som samlade sand
för att täta nederdelen
av sitt tält. När vi frågade henne om hur hon
trodde det skulle gå sa
hon att hon var beredd
att äta upp sanden för
att få komma tillbaka
Aktuellt från
från Orsa
Orsa
Aktuellt
13
13
av Janne Bäckman
- Vi inbillar oss att
alla tänker och är som
vi. Men Sverige är en
rätt ”extrem” stat. Där
nere tycker man t ex
att kvinnorna är jämställda för att de har sin
bestämda roll. De är
inte i närheten av vår
situation. Religionen
har också haft ett större inflytande längre här
nere. Det är som det var
hos oss fram till början
av 1900-talet. Det tar
tid att ändra ett tankesätt. Det gjorde det för
oss också.
Ibland är det just det
som invandrarkritiker
framför. Men skapar det
annorlunda tankesättet problem när de kommer hit?
- Det är egentligen enkelt och borde inte skapa problem. Svensk lag
gäller här. När jag var
där nere hade jag ett
tillfälligt medborgarskap och då gällde de
lagar som fanns där.
Visst var det kulturkrockar.
- Jag kan defintivt förstå varför man flyr. Folk
har alltid flytt från krig.
I det här området handlar det också mycket om
stormaktsstrider. De
enskilda länderna och
grupperna är i händerna på andra makter.
Sverige översvämmas
knappast heller av flyktingar. De flesta finns i
närområdet.
- Vi bor ca 22 pers per
kvadratkilometer. Vi
har plats… Däremot
måste vi öka tempot vad
gäller integration och
till Kobane. Vi träffade
en 80-årig kvinna som
hade hand om tre små
barn, det yngsta 9 månader. Föräldrarna var
försvunna.
Kobane förvandlades
under striderna om staden till en spökstad – en
grushög. När Isa och
hans kamrater frågade
vad flyktingarna egenligen hade att återvända
till blev svaret – Marken
är våran
- I staden vi var bodde
10-12 000 människor.
Dit kom 50 000 flyktingar…
Den turkiska regimen
ger inte någon hjälp till
dessa läger. Möjligen är
man rädd att stöta sig
med IS som kontrollerar
viktiga oljekällor i Kurdistan.
- Kurdiska myndigheterna har däremot organiserat sig i kommuner efter svensk modell
– trots att de knappt
finns officiellt i turkiska
ögon – och gör vad de
kan för att hjälpa till.
USA bombade
Under tiden Isa och
hans kamrater var i Kobane vände kriget. USA
hade satt in bombningar mot IS-styrkorna.
- Jag har aldrig använt vapen. Jag har aldrig stöttat krig någonstans. Men när jag såg
och kände bomberna
över Kobane jublade jag
inombords för då visste jag att man bombade IS.
Mellanöstern är som
sagt en smältdegel av
14 14
grupperingar. Men för
kurderna är situationen
är än mer utsatt. Det är
ett folk utan land.
Ett folk med otur
- Vi kurder har haft
otur. Kurdistan ligger
inom Turkiet, Iran, Irak
och Syrien. Fyra av de
värsta länderna i världen. Vi är klämda mellan arabvärlden, perser
och turkar och de kommer inte överens. Dessutom är kurder – ungefär som svenskar – inte
helt enade heller. Vi är
ett folk, men det finns
många åsikter och grupperingar även bland oss.
I det fallet har IS gjort
oss en tjänst. IS har blivit en enande faktor
som gjort att kurderna
tagit ett rejält kliv framåt. Det är kurderna som
tagit striden med IS i
första hand.
Visst Målet är ett självständigt Kurdistan på
något sätt. Men det första målet är mänskliga
rättigheter i de länder
där kurderna lever idag.
Den fängslade PKKledaren Öcalan tar det
ännu längre och säger
att så länge inte kvinnan befrias så kommer
vi ingenstans.
- Först när vi fått jämställdhet kan det bli en
riktig förändring.
”Svensk” folkhögskola
Henrik kom till Irakiska Kurdistan för att utveckla en folkhögskola
som startats två år tidigare av kurder som gått
på folkhögskola i Sve-
Aktuelltfrån
frånOrsa
Orsa
Aktuellt
rige. Ett led i att bygga
upp utbildningsväsendet
efter Saddam Husseins
välde.
- Skolorna där nere är
i stor utsträckning en
gammal brittisk auktoritär skola kryddat med
Saddams pedagogik.
Jag mötte 20-åriga elever som blivit slagna för
att de ställt frågor i skolan. Precis tvärtemot
vad vi arbetar för i Sverige.
Att det är just folkhögskoleidén som fått fotfäste beror i hög grad
på att det krävs en stor
och bred utbildningsinsats som samtidigt kan
ge behörighet för högre
studier.
- Det visade sig vara lätt
att ändra inställningen
till utbildningsväsendet.
Intresset för vår modell
var mycket stort. Man
köpte folkhögskoletanken till fullo.
Däremot stötte man på
andra strukturella problem.
Privatisering
- Vi var sanktionerade
av den kurdiske utbildningsministern. Men så
bytte man minister. Den
nya minstern kom från
pertiet KDP som bl a
varit till Sverige och studerat friskolesystemet.
Han drev linjen att alla
skolor skulle privatiseras. Det skulle innebära att bara en tredjedel
av eleverna vid får skola skulle ha råd att fortsätta. Och då skulle det
inte vara nån folkhögskola längre.
Just nu ligger skolan i
träda. Men det har inte
gått bra för ministern
heller. Han har fängslats för korruption.
- Skolan kommer sannolikt att starta igen. Behovet är stort.
Henrik hade bland annat fortbildning i pedagogik med 30 skolledare. Det bidrog till att
skolledarna också började ställa krav på utbildningsdepartementet.
Behovet av att förändra skolan är stort – och
det går. Nu finns det en
sponsor som är villig att
gå in så det blir kanske
nån slags kompromisslösning.
- Men just nu är det ett
land i krig.
Närområdet fullt
Den kurdiska regeringen sitter i Erbil och IS
är bara tre timmar därifrån. Den mångtusenåriga kulturstaden förvandlas mer och mer till
ett flyktingläger. Men
i prövningarnas stund
visas ofta de bästa sidorna hos människor.
TT kablar ut bilder om
hur muslimska kurdiska
kvinnor hjälper kristna
som flytt från IS. Människan först – religionen sen.
- Det höjs ofta röster för
att vi ska hjälpa flyktingar i närområdet.
Det är bara det att närområdet är full.Cirka
tre miljoner flyktingar
finns bara i Bashurområdet - ett område stort
som Jämtland. De har
kommit på ett halvår.
I SOMMAR SLOCKNAR ADSL
- men alternativen finns
C
irka 2000 invånare i Dalarna riskerar att stå utan
bredband i samband med att Quadracom lägger
ned sina ADSL-stationer. Arbete pågår med att
identifiera alternativ på kort och lång sikt. De som har internet via telefonjack, är anslutna till ADSL-station som
ägs av Quadracom och bor i byarna nedan påverkas av
den aktuella ADSL-nedläggningen.
Ort/by/station
Erbjuds flytt till
Telias station?
Finns fiber
fram till byn?
Finns områdesnät
i byn?
Fungerar 4G?
Skattungbyn
Nej
Ja
Nej
Utreds
Mässbacken
Nej
Ja
Delvis
Utreds
Kallmora
Nej
Ja
Ja
Utreds
Nederberga
Nej
Ja
Nej
Utreds
Björken
Nej
Ja
Nej
Utreds
Kallholen
Nej
Ja
Nej
Utreds
Åberga
Nej
Ja
Ja
Utreds
Mickelvål
Nej
Ja
Nej
Utreds
Orsbleck
Nej
Ja
Nej
Utreds
Bjus
Nej
Nej
Nej
Utreds
Hornberga
Nej
Nej
Nej
Utreds
Fryksås
Nej
Ja
Ja
Utreds
Grönklitt
Nej
Ja
Delvis
Utreds
Förutsättningarna för
framtidssäker bredbandsleverans ser i
dagsläget lite olika ut
beroende på vilken by
det handlar om. Se tabellen ovan.
I grund och botten finns
det ingen skyldighet för
vare sig en kommun eller någon annan att leverera bredband överallt – telekommarknaden avreglerades på
90-talet. Det ligger dock
i samhällets intresse att
verka för en god och
attraktiv livsmiljö, något
som självfallet inkluderar modern infrastruktur. Kommunen verkar
därför för att på bästa
sätt bidra till att situationen löser sig. Ett eget
engagemang för bättre framtida bredband i
byn kan dock vara avgörande för vad som de
facto erbjuds i den egna
byn!
Vad görs i dagsläget?
Kommunen tillsammans med Bredbandsforum Dalarna och Kansliet Digitala Dalarna arbetar för att få fram så
bra alternativ som möjligt för de aktuella byarna. Resultatet kommer
att presenteras på den
här sidan. Det går också bra att kontakta John
Wallén, Stadsnätansvarig för mer information. Kansliet Digitala
Dalarna kan också vara
behjälpligt och svara på
frågor.
Quadracom är ett av de
företag som äger ADSL-stationer i Dalarna.
Företaget är uppköpt av
TeliaSonera och kommer att upphöra med
sin verksamhet. På de
platser där Telia har
egen telestation kommer de drabbade kunderna att erbjudas överflyttning till denna istället. Det betyder att
man kan fortsätta köpa
en DSL-tjänst och blir
då hänvisad till Telias
tjänsteutbud. De som
redan är Telia-kunder
påverkas inte av nedläggningen.
På lång sikt kommer
samhällets behov av internet, telefoni, strömmad TV och liknande
datakommunikation i
huvudsak att ske med
fiberoptik. Som komplement till detta finns
olika former av radiokommunikation som
till exempel WiFi och
LTE/4G. Regeringen
har satt upp ett mål om
att 90 procent av alla
hushåll och företag ska
ha tillgång till bredband
om minst 100 Mbit/s år
2020 vilket i praktiken
betyder en omfattande
fiberutbyggnad i Dalarna.
Kontaktuppgifter
Fiberutbyggnaden i Dalarna
samordnas inom ramen för
Bredbandsforum Dalarna, där
bland annat kommunerna, Länsstyrelsen och Region Dalarna
ingår. Gruppen hålls samman av
ett gemensamt kansli kallat
Digitala Dalarna.
www.lansstyrelsen.se/dalarna/
Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/infrastruktur-och-it/bredband/Pages/default.aspx
Johan Wallén nås på
tel 0250-55 21 35
Aktuellt
från
Orsa
Aktuellt
från
Orsa
1515
Aktuellt från miljökontoret
Foto: Per Ax
Du läser nu den första spalten
från Miljökontoret. Här kommer
du framöver att kunna läsa om
aktuella ämnen som rör våra arbetsområden, miljö, hälsoskydd,
livsmedel, energirådgivning och
naturvård.
Vi finns sedan 1968 i gamla
brandstationen här i Orsa. Ända
sedan dess har vi jobbat för både
Orsa och Mora kommuner. Från
början jobbade endast en person
på kontoret men genom åren har
vi blivit fler och fler och idag är
vi hela 18 anställda.
Vår vision är ”God livskvalitet
för generationer”. För att nå dit
arbetar vi för att skydda människors hälsa, säkerställa god livs-
medelshygien, bevara den biologiska mångfalden, främja hushållning av naturresurser och
förhindra utsläpp som förorenar
luft, mark eller vatten.
Visste du att vi sköter om kommunens naturreservat? Det innebär bland annat att vi gör reservaten tillgängliga genom att märka upp och underhålla leder och
vindskydd. Vi ser också till att
det finns ved i slogbodarna så att
ni under er skidtur nu på vårvintern kan njuta av en värmande
brasa.
God tur!
Hälsningar
Miljökontoret
Kontakta
Orsa kommun
Kommunens växel
55 21 00
Kassan,
tis, tors, fred 9.30-11.30
55 21 32
Kommunalråd Mikael Thalin
55 21 13
Arbetsmarknadsenhet
55 23 00
Anhörigstöd
55 22 64
Bibliotek
55 22 61
Borgerlig begravning
55 21 00
Borgerlig vigsel
55 21 00
Informationsansvarig
55 21 29
Kommunrevision
55 21 00
Konsumentvägledning (Mora kulturhus)
Besökstid bokas på
267 72
Kulturhus/Bildarkiv
55 22 65
Miljökontor
55 21 57
NODAVA (v/a, renhållning) 020 - 55 27 00
Näringslivskontor
55 21 18
Grönklittsgruppen
462 00
Orsabostäder AB
55 21 76
Räddningstjänsten
55 21 88
Räddning, akuta situationer
112
Barn- och utbildningskontor
55 23 23
Barnomsorg
55 22 11
Socialkontor
55 23 50
Stadsförvaltningskontor/
Byggnadsnämnd
26 200
Fritids- och servicekontoret
55 21 44
Siljan Turism, Orsa
55 25 50
Överförmyndare
må, ti 13-15, to, fr 10-12
263 53
Returbutiken
55 24 06
Aktuellt från Orsa
55 21 29
Andra viktiga nummer:
Orsa vårdscentral
49 88 00
Polisen
114 14
SOS
112
Information vid olyckor och kris 113 13
AKTUELLT FRÅN ORSA
Vinnare i Orsakrysset!
utges av Orsa kommun
och kommer ut med 4 nr per år.
Ansvarig utgivare: Göran Grå
Redaktör: Janne Bäckman
tel 0250-55 21 29
[email protected]
Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB 2015
Omslagsfoto: Adam Johansson
Här är vinnarna av det första
Orsakrysset. Nytt kryss nästa
nummer!
16 Aktuellt från Orsa
ORSA KOMMUN
BOX 23
794 21 ORSA
[email protected]
www.orsa.se
www.destinationorsa.se
Christina Hassis, Orsa
Jan Persson, Solna
Gertrud Back, Orsa
kommer att få ett bokpaket.