DEMOKRATI OCH DIKTATUR HT. 2015 DEMOKRATI • BEGREPPET DEMOKRATI KOMMER FRÅN GREKISKANS DEMOS – FOLK OCH KRATOS – STYRE, BETYDER ALLTSÅ FOLKSTYRE • DIREKT DEMOKRATI: HELA FOLKET RÖSTAR OM EN SPECIELL FRÅGA (FOLKOMRÖSTNING) • REPRESENTATIV DEMOKRATI: VI RÖSTAR FRAM POLITIKER SOM REPRESENTERAR OCH FATTAR BESLUT ÅT OSS. KRITERIER FÖR ATT ETT LAND SKA KUNNA KALLAS DEMOKRATISKT • ÅSIKTSFRIHET OCH YTTRANDEFRIHET: DU FÅR FRITT UTTRYCKA DINA ÅSIKTER I SAMHÄLLET, T.EX. I OLIKA MEDIER • ALLMÄN, LIKA OCH HEMLIG RÖSTRÄTT: ALLA HAR LIKA MÅNGA RÖSTER, ALLA VUXNA MEDBORGARE FÅR RÖSTA OCH DU BEHÖVER INTE BERÄTTA FÖR NÅGON VAD DU RÖSTAR PÅ. • FRIA OCH REGELBUNDNA VAL: VALET MÅSTE UTLYSAS I GOD TID. FLERA PARTIER FINNS ATT VÄLJA MELLAN. VAL MED JÄMNA MELLANRUM. KONTROLLANTER ÖVERVAKAR VALET. • RÄTTSSÄKERHET: ALLA DOMAR OCH STRAFF SKA FINNAS I LAGEN. LAGEN SKA VARA LIKA FÖR ALLA. DU HAR RÄTT TILL EN ADVOKAT. DU HAR RÄTT ATT ÖVERKLAGA EN DOM. NÄR ÄR DET DIKTATUR? ÅSIKTSFRIHET OCH YTTRANDEFRIHET: I DE FLESTA DIKTATURER KONTROLLERAR MAKTHAVARNA (DE SOM STYR) MASSMEDIA, DETTA FÖR ATT INGA KRITISKA ÅSIKTER ETC. SKA SPRIDAS. ALLMÄN OCH LIKA RÖSTRÄTT: KVINNOR KANSKE INTE HAR RÖSTRÄTT. VISSA PERSONER KANSKE HAR FLER RÖSTER ÄN ANDRA. FRIA OCH HEMLIGA VAL: IBLAND FINNS DET BARA ETT PARTI OCH RÖSTA PÅ. VISSA PERSONER FÖRBJUDS ATT STÄLLA UPP I VALET. FUSK VID RÄKNINGEN AV RÖSTERNA. RÄTTSSÄKERHET: VISSA SOM RIKTAT KRITIK/MOTSTÅND MOT DE SOM STYR KAN TVINGAS ERKÄNNA BROTT DE ALDRIG BEGÅTT. DÖDSSTRAFF FÖREKOMMER. • UNGEFÄR 80 LÄNDER AV VÄRLDENS 196 UPPFYLLER KRAVEN FÖR ATT KUNNA KALLAS DEMOKRATIER. • RESTEN AV LÄNDERNA ÄR MER ELLER MINDRE DIKTATURER. DOCK KAN DESSA LÄNDER VARA BRA I VISSA AVSEENDEN, KANSKE HAR DE YTTRANDEFRIHET, MEN ÄR SÄMRE PÅ ANNAT, T.E.X ATT DOMSTOLARNA ÄR ORÄTTVISA. • I DE ALLRA VÄRSTA DIKTATURERNA HAR MÄNNISKOR NÄSTAN INGEN FRIHET OCH INGA RÄTTIGHETER ALLS. LANDET SOM BRUKAR KOMMA SIST I DEMOKRATIMÄTNINGAR ÄR NORDKOREA. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER • FN GRUNDADES 1945. • TANKEN VAR ATT DET ALDRIG SKULLE FÅ HÄNDA IGEN (ANDRA VÄRLDSKRIGET). DÄRFÖR BEHÖVDES EN ORGANISATION SOM JOBBADE FÖR FRED. • 1948 SAMMANFATTADES DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA I FN:S DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA. • DEKLARATIONEN BESTÅR AV 30 ARTIKLAR, SOM TAR UPP EXEMPELVIS EN MÄNNISKAS RÄTT TILL LIV, FRIHET OCH PERSONLIG SÄKERHET. • FINNS ATT LÄSA I SIN HELHET HÄR: HTTP://WWW.FN.SE/FN-INFO/VAD-GOR-FN/MANSKLIGARATTIGHETER-OCH-DEMOKRATI/FNS-ALLMANA-FORKLARING-OM-DE-MANSKLIGARATTIGHETERNA-/
© Copyright 2024