DEMOKRATI OCH DIKTATUR
HT. 2015
DEMOKRATI
• BEGREPPET DEMOKRATI KOMMER FRÅN GREKISKANS DEMOS – FOLK OCH KRATOS – STYRE,
BETYDER ALLTSÅ FOLKSTYRE
• DIREKT DEMOKRATI: HELA FOLKET RÖSTAR OM EN SPECIELL FRÅGA (FOLKOMRÖSTNING)
• REPRESENTATIV DEMOKRATI: VI RÖSTAR FRAM POLITIKER SOM REPRESENTERAR OCH FATTAR
BESLUT ÅT OSS.
KRITERIER FÖR ATT ETT LAND SKA KUNNA KALLAS
DEMOKRATISKT
• ÅSIKTSFRIHET OCH YTTRANDEFRIHET: DU FÅR FRITT UTTRYCKA DINA ÅSIKTER I SAMHÄLLET,
T.EX. I OLIKA MEDIER
• ALLMÄN, LIKA OCH HEMLIG RÖSTRÄTT: ALLA HAR LIKA MÅNGA RÖSTER, ALLA VUXNA
MEDBORGARE FÅR RÖSTA OCH DU BEHÖVER INTE BERÄTTA FÖR NÅGON VAD DU RÖSTAR PÅ.
• FRIA OCH REGELBUNDNA VAL: VALET MÅSTE UTLYSAS I GOD TID. FLERA PARTIER FINNS ATT
VÄLJA MELLAN. VAL MED JÄMNA MELLANRUM. KONTROLLANTER ÖVERVAKAR VALET.
• RÄTTSSÄKERHET: ALLA DOMAR OCH STRAFF SKA FINNAS I LAGEN. LAGEN SKA VARA LIKA
FÖR ALLA. DU HAR RÄTT TILL EN ADVOKAT. DU HAR RÄTT ATT ÖVERKLAGA EN DOM.
NÄR ÄR DET DIKTATUR?
ÅSIKTSFRIHET OCH YTTRANDEFRIHET: I DE FLESTA DIKTATURER KONTROLLERAR MAKTHAVARNA
(DE SOM STYR) MASSMEDIA, DETTA FÖR ATT INGA KRITISKA ÅSIKTER ETC. SKA SPRIDAS.
ALLMÄN OCH LIKA RÖSTRÄTT: KVINNOR KANSKE INTE HAR RÖSTRÄTT. VISSA PERSONER
KANSKE HAR FLER RÖSTER ÄN ANDRA.
FRIA OCH HEMLIGA VAL: IBLAND FINNS DET BARA ETT PARTI OCH RÖSTA PÅ. VISSA PERSONER
FÖRBJUDS ATT STÄLLA UPP I VALET. FUSK VID RÄKNINGEN AV RÖSTERNA.
RÄTTSSÄKERHET: VISSA SOM RIKTAT KRITIK/MOTSTÅND MOT DE SOM STYR KAN TVINGAS
ERKÄNNA BROTT DE ALDRIG BEGÅTT. DÖDSSTRAFF FÖREKOMMER.
• UNGEFÄR 80 LÄNDER AV VÄRLDENS 196 UPPFYLLER KRAVEN FÖR ATT KUNNA KALLAS
DEMOKRATIER.
• RESTEN AV LÄNDERNA ÄR MER ELLER MINDRE DIKTATURER. DOCK KAN DESSA LÄNDER VARA
BRA I VISSA AVSEENDEN, KANSKE HAR DE YTTRANDEFRIHET, MEN ÄR SÄMRE PÅ ANNAT, T.E.X
ATT DOMSTOLARNA ÄR ORÄTTVISA.
• I DE ALLRA VÄRSTA DIKTATURERNA HAR MÄNNISKOR NÄSTAN INGEN FRIHET OCH INGA
RÄTTIGHETER ALLS. LANDET SOM BRUKAR KOMMA SIST I DEMOKRATIMÄTNINGAR ÄR
NORDKOREA.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
• FN GRUNDADES 1945.
• TANKEN VAR ATT DET ALDRIG SKULLE FÅ HÄNDA IGEN (ANDRA VÄRLDSKRIGET). DÄRFÖR
BEHÖVDES EN ORGANISATION SOM JOBBADE FÖR FRED.
• 1948 SAMMANFATTADES DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA I FN:S DEKLARATION OM DE
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA.
• DEKLARATIONEN BESTÅR AV 30 ARTIKLAR, SOM TAR UPP EXEMPELVIS EN MÄNNISKAS RÄTT TILL
LIV, FRIHET OCH PERSONLIG SÄKERHET.
• FINNS ATT LÄSA I SIN HELHET HÄR: HTTP://WWW.FN.SE/FN-INFO/VAD-GOR-FN/MANSKLIGARATTIGHETER-OCH-DEMOKRATI/FNS-ALLMANA-FORKLARING-OM-DE-MANSKLIGARATTIGHETERNA-/