SÃ¥ styrs Sverige (powerpoint)
Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur • Demokrati – – – – – – – – – – Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa och till ägande Jämlikhet Rättssäkerhet • Diktatur – – – – – – – – Ej allmän och lika rösträtt Ofta samlad makt Ej fria val Ej åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Ingen tryckfrihet Ingen äganderätt och begränsade reserättigheter Ingen jämlikhet Ingen rättsäkerhet Allmän och lika rösträtt • Alla har rätt att rösta • Alla har samma rösträtt och varje röst är lika mycket värd, ingens röst är värd mer än någon annans • (ofta är det någon form av begränsning ändå för vem som får rösta, medborgarskap, ålder, eller att man måste bott i landet en viss tid!) • Alla har rättighet att delta i fria val som ordnas med jämna mellanrum – i Sverige var fjärde år Maktdelning • Är olika principer hur man delar upp makt inom ett land eller mellan länder • Det kan ske mellan olika delar som har olika former av makt på samma nivå • Det kan ske mellan olika delar inom ett land – att staten ger mindre delar inom staten makt att bestämma själva • I Sverige använder vi oss av folksuveränitetsprincipen – vilken innebär att alla egentlig makt ligger hos riksdagen – den lagstiftande makten – men att arbetsuppgifterna skiftar. Hur delas maktens arbete upp i Sverige? • Beslutande makten/lagstiftande makten? – Riksdagen • Verkställande makten/utförande makten? – Regeringen • Dömande makten/efterföljande makten? – Domstolarna / HD Beslutsnivåer • EU – (Europaparlamentet – Kommissionen – Ministerrådet) • Sverige (Riksdag – Regering) • Landsting (Landstingsfullmäktige – Landstingsstyrelsen) • Kommuner (Kommunfullmäktige – Kommunstyrelsen) Parlamentarism • Innebär att den styrande makten måste ha stöd av den lagstiftande makten för att kunna regera • I Sverige handlar detta om att regeringen måste ha riksdagens stöd för att kunna bestämma i Sverige Offentlighetsprincipen • Innebär att alla medborgare har som rätt att ta del av all offentlig makts (Stat, kommuner, landsting, myndigheter, etc) beslut och vad som ligger till grund för det! • Enkelt innebär det att man har rättighet att få läsa de papper som finns angående beslut som har fattats inom (Stat, kommuner, landsting, myndigheter, etc). Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet • Detta innebär att du har rätt att ha vilka åsikter du vill, att du har rätt att framföra dem och att du har rätt att ha vilken religion du vill. • Begränsningarna i detta är att det du säger inte får vara kränkande eller hets mot folkgrupp. Tryckfrihet • Innebär att man inom samhället har rättighet att ta fram och trycka skrifter och annat utan att någon censur sker • Censur är de begräsningar som finns i detta och att man inte heller här får kränka eller utsätta någon folkgrupp. Rätt till ägande och resande • Det är de rättigheter som anger att du har rätt att äga saker och att de då är dina och inte en del av något större eller tillhör någon annan • Dessutom att du själv får bestämma om ditt eget resande (inom landet, men också huruvida du vill resa ut från landet!) Jämlikhet • Är förutsättningarna inom ett land att alla människor har lika värde • Att alla människor har samma skyldigheter och rättigheter • Gällande att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar talar man om jämställdhet Rättssäkerhet • Är det skydd inom en demokrati som ska se till att alla får samma behandling inför lagen och att det sker effektivt och förutsägbart • Dessutom att ingen ska bli utsatt av någon annan, vare sig av staten eller enskild Att träna på! • Vilka är förutsättningarna för demokrati? • Beskriv var och en av förutsättningarna för dig själv, vad den innebär! • Olikheterna mellan demokrati och diktatur har jag visat, men finns det några likheter? OLO Riksdagen • • • • 349 medlemmar – riksdagsledamöter Val var fjärde år – andra söndagen i september Svenska medborgare över 18 år har rösträtt Vi väljer in representanter för partierna – och från olika delar av landet – genom de 29 valkretsarna • Proportionellt valsystem = 20% av rösterna ger 20% av platserna i riksdagen, ungefär 70 platser • För att komma in i riksdagen måste ett parti ha 4% av rösterna eller mer än 12% i en enskild valkrets, om det senare sker får det en ledamot i riksdagen. Riksdagens uppgifter • • • • • Stiftar lagar Beslutar om statsbudgeten Kontrollerar regeringen och olika myndigheter Sverige och EU Utrikespolitiken ihop med regeringen Partierna i riksdagen • Borgerliga blocket: Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna (Alliansen) • Socialistiska blocket: Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och (Miljöpartiet) (Rödgröna) • Sverigedemokraterna Partiledare - Språkrör • • • • • • • • Moderaterna – Fredrik Reinfeldt Folkpartiet – Jan Björklund Centern – Annie Lööf Kristdemokraterna – Göran Hägglund Socialdemokraterna – Stefan Löfvén Vänsterpartiet – Jonas Sjöstedt Miljöpartiet– Gustav Fridolin/Åsa Romson Sverigedemokraterna – Jimmie Åkesson Olika typer av regeringen • • • • Majoritetsregering Minoritetsregering Samlingsregering Koalitionsregering Regeringens uppgifter • Regeringen lämnar förslag till riksdagen – propositioner • Regeringen ser till att besluten som riksdagen fattat genomförs – verkställer • Regeringen ansvarar för utrikespolitiken • Regeringen leder förvaltningen • Regeringen utser höga chefer inom statliga myndigheter Kommunerna • Grundar sig på föreställningen om lokal självstyrelse – att kommunerna har rättighet att sköta sig själva gällande vissa saker i förhållande till staten • De saker som bestäms inom kommunerna kan delas in i tre olika nivåer: – Det kommunerna måste göra – Det kommunerna bör eller ska göra – Det kommunerna beslutar om själv Kommunerna • • • • Måste göra: Vård, skola och omsorg Ska göra: Vatten, avlopp, sophämtning, etc Väljer att göra: Fritidsaktiviteter, etc Pengarna kommer från – Skatter – Avgifter – Statsbidrag Två uppgifter • Beskriv en kommuns kostnader: dela in dem i måste, ska och väljer! • Beskriv en kommuns intäkter: var ifrån kommer de pengar som finns i en kommun? Folkomröstningar • Vissa saker som man anser för svåra eller för känsliga för att låta politikerna besluta om kan man anordna folkomröstningar, där hela folket får säga sitt. • Det är ofta stora frågor som hela befolkningen blir direkt berörd av och som de allra flesta har starka åsikter om • De vi haft hittills har varit rådgivande Folkomröstningar • 1922 – Förbud mot alkohol – 51% röstade nej • 1955 – Övergång till höger trafik – 83% röstade nej, genomfördes iaf 1967 • 1957 – Pensionsformer – ATP, var den reform som fick flest röster och genomfördes, har nu ersatts av en annan pensionsreform • 1980 – Kärnkraften – fanns tre linjer, den som fick flest röster var de som ville avveckla kärnkraften • 1994 – EU-medlemskap – 52,3% röstade ja, vi gick med i EU • 2003 – EMU-medlemskap – en majoritet röstade nej och vi står nu utanför euron.
© Copyright 2024