Arbetsgruppen för bildningsväsendet

Vasaregionens
kommunindelningsutredning
2014
Expertgrupp för bildningsväsendet
Mellanrapport
1. Inledning
2. Bildningsväsendets servicestruktur
3. Bildningsväsendets administration
4. Pågående reformer inom bildningsväsendet
5. Serviceenheter inom bildningsväsendet
5.1 Småbarnsfostran
5.2 Grundläggande utbildning
5.3 Andra stadiets utbildning
5.4 Grundläggande konstundervisning
5.5 Fritt bildningsarbete
5.6 Fritidsväsende
6. Kommunstrukturens betydelse för bildningsväsendet
7. Sammanfattning
2
1. INLEDNING
En kommunindelningsutredning genomförs i tio kommuner och städer i Vasaregionen.
Arbetsgrupper
har
tillsatts
för
att
förse
de
statliga
utredningsmännen
med
bakgrundsinformation. En av dessa arbetsgrupper ansvarar för att material rörande
bildningsväsendet sammanställs.
Arbetsgruppen för bildningsväsendet har utrett bildningsväsendets service. I synnerhet
nuläge, kvantitet och kvalitet samt regional placering och samarbete vad gäller
utbildningsservicen. Arbetsgruppen har bedömt en eventuell framtida servicestruktur och
dess dimensionering genom att som bakgrund utnyttja prognoserna gällande förändringar i
servicebehovet. Som en specialfråga har ungdomarnas behov i serviceproduktionen
beaktas. Till arbetsgruppens område har hört barnomsorg, grundläggande utbildning,
andra stadiets utbildning, kultur- och fritidsverksamhet samt ungdomsfrågor.
Granskningsperioden sträcker sig till år 2030.
Arbetsgruppen för bildningsväsendet har själv producerat material till utredningen men
har även använt sig av FCG’s material som sträcker sig fram till år 2029 samt övrig
tillgänglig statistik enligt behov.
I hela rapporten bör man beakta att kommunernas rapporteringssystem och budgetmoment
skiljer sig från varandra varför de siffror som ingår i denna rapport inte till fullo är
jämförbara.
Arbetsgruppen har bestått av barnomsorgsledare Birgitta Blomqvist, Korsnäs;
bildningschef Helena Emaus, Vörå; avdelningschef Erkki Kela, Kaskö; bildningsdirektör
Christina Knookala, Vasa; rektor Antero Kulonpää, Kristinestad; bildningsdirektör Raija
Leikola, Storkyrö; bildningsdirektör Agneta Martin, Malax; direktör för bildnings- och
fritidsväsendet Jaakko Perttu, Laihela; bildningsdirektör Åsa Snickars, Närpes och
bildningsdirektör Maj-Len Swanljung, Korsholm. Arbetstagarna har representerats av
Hans Backman, Korsholm och Jarmo Juupaluoma, Vasa. Arbetsgruppens sekreterare har
varit ekonomichef Eivor Becker, Närpes. Arbetsgruppens ordförande har varit Åsa
Snickars.
3
2. BILDNINGSVÄSENDETS SERVICESTRUKTUR
Inom bildningsväsendet kan man särskilja mellan sådan kommunal service vars tillgång är
strikt lagstadgad och mellan sådan kommunal service vars tillgänglighet för
kommuninvånarna inte i sig är lagstadgad men som om den erbjuds i kommunen bygger
på lagstiftning.
Inom utredningsområdet erbjuds följande kommunala service vars tillgång är lagstadgad:

Barnomsorg

Grundläggande utbildning
Kommunen är skyldig att ordna barnomsorg och grundläggande utbildning för
kommuninvånarna. Antingen producerar kommunen servicen själv eller så organiserar
man tillgången på service i form av köptjänst av en annan kommun eller annan privat
serviceproducent. Inom utredningsområdet både producerar man lagstadgad service och
köper tjänster av andra kommuner eller serviceproducenter inom serviceformerna
barnomsorg och grundläggande utbildning.
Inom utredningsområdet erbjuds följande kommunala service vars tillgång inte är
lagstadgad:

Kultur

Idrott

Ungdomsfrågor

Fritt bildningsarbete

Andra stadiets utbildning

Grundläggande konstundervisning
4
En jämförelse inom utredningsområdet baserat på 2013 års bokslut har gjorts mellan
lagstadgad service och icke-lagstadgad service inom bildningsväsendet. I jämförelsen kan
man konstatera att sex av kommunerna använder 20-25% av budgetmedlen inom
bildningsväsendet till icke-lagstadgad verksamhet. Inom hela utredningsområdet är 78 %
av bildningsväsendenas budgeter knutna till lagstadgad basservice.
KOMMUNVIS JÄMFÖRELSE I PROCENT AV DAGVÅRDENS OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS
NETTOKOSTNADER I RELATION TILL DE TOTALA NETTOKOSTNADERNA RÄKENSKAPSÅRET 2013
10 KOMMUNER
Kommun
1€
Isokyrö
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Laihia
Malax
Närpes
Vasa
Vörå
Totalt
Totalt intäkter
693382
99385
2954494
296955
939908
1069037
1078365
896956
7697733
1222654
16948869
Totalt kostnader
-6824600
-1524169
-34269859
-3915396
-9220129
-12698154
-10261075
-13657123
-92377667
-12557224
-197305396
Netto
-6131218
-1424784
-31315365
-3618441
-8280221
-11629117
-9182710
-12760167
-84679934
-11334570
-180356527
%
78 %
73 %
87 %
89 %
76 %
83 %
83 %
77 %
73 %
79 %
78 %
I kommunmodellen 7+3 är den totala andelen av budgeten som kommunerna använder för
lagstadgad verksamhet 78% respektive 76%.
KOMMUNVIS JÄMFÖRELSE I PROCENT AV DAGVÅRDENS OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS
NETTOKOSTNADER I RELATION TILL DE TOTALA NETTOKOSTNADERNA RÄKENSKAPSÅRET 2013
7 KOMMUNER
Kommun
Isokyrö
Korsholm
Korsnäs
Laihia
Malax
Vasa
Vörå
Totalt
1€
Totalt intäkter
Totalt kostnader
693382
2954494
296955
1069037
1078365
7697733
1222654
15012620
5
-6824600
-34269859
-3915396
-12698154
-10261075
-92377667
-12557224
-172903975
Netto
-6131218
-31315365
-3618441
-11629117
-9182710
-84679934
-11334570
-157891355
%
78 %
87 %
89 %
83 %
83 %
73 %
79 %
78 %
KOMMUNVIS JÄMFÖRELSE I PROCENT AV DAGVÅRDENS OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS
NETTOKOSTNADER I RELATION TILL DE TOTALA NETTOKOSTNADERNA RÄKENSKAPSÅRET 2013
3 KOMMUNER
Kommun
1€
Totalt intäkter
Kaskö
Kristinestad
Närpes
Totalt
99385
939908
896956
1936249
Totalt kostnader
-1524169
-9220129
-13657123
-24401421
Netto
-1424784
-8280221
-12760167
-22465172
Kan klargöras att relationstalet för Vasa stad gällande dagvårdens och den grundläggande
utbildningens nettokostnader i relation till de totala nettokostnaderna, påverkas av Vasa
övningsskola (573 elever) , Vasa kristliga skola och Vasa Steinerskola (totalt 178 elever). Dessa
kostnader finns inte i Vasa stads bokslut.
6
%
73 %
76 %
77 %
76 %
3. BILDNINGSVÄSENDETS ADMINISTRATION
I de tio utredningskommunerna är det totalt 28 nämnder som handlägger ärenden som hör
till
bildningsväsendets
olika
serviceproduktionsområden.
Ytterligare
tillkommer
direktioner och sektioner i flera av utredningskommunerna på bland annat språkliga
grunder. Kommunernas nämnder och direktioner/sektioner varierar i storlek och
uppdragen skiljer sig delvis. Bland annat sorterar arbetarinstituten i Vasa under
direktioner medan arbetarinstituten i flera andra kommuner sorterar under nämnder.
Administrationen i utredningskommunerna fördelar sig enligt följande på nämndnivå:
Isokyrö
Bildningsnämnd
Kaskö
Bildningsnämnd
Korsholm
Bildningsnämnd
Fritidsnämnd
Kultur- och
fritidsnämnd
Korsnäs
Bildningsnämnd
Kristinestad
Svenskspråkiga
Finskspråkiga
Bildnings-
utbildningsnämnden
utbildningsnämnden
fritidsnämnd
Nämnden för
Fritidsnämnd
Laihia
bildnings- och
småbarnsfostran
Malax
Bildningsnämnd
Fritidsnämnd
MI-nämnd
Finska
skolnämnden
Närpes
Bildningsnämnd
Fritidsnämnd
7
Nämnden för
Nämnden för
fri bildning
musikinstitut
Vasa
Nämnd för små-
Nämnd för andra
barnsfostran och
stadiets utbildning
Fritidsnämnd
biblioteksnämnd
grundläggande
utbildning
Teater- och
Museinämnd
orkesternämnd
Vörå
Svenska
Finska
Kultur- och
bildningsnämnden
bildningsnämnden
fritidsnämnden
8
Kultur- och
4. PÅGÅENDE REFORMER INOM BILDNINGSVÄSENDET

Ny barnomsorgslag är under beredning

Den grundläggande utbildningens timfördelning samt läroplan förnyas från
1.8.2015

Ny elev- och studerandevårdslag för den grundläggande utbildningen samt
utbildning på andra stadiet från 1.8.2014

Gymnasie- och yrkesutbildningen samt den fria bildningens upprätthållartillstånd
skall sökas på nytt hösten 2015. Samtidigt reformeras finansieringssystemet för
dessa utbildningsformer.

Studentskrivningarna blir elektroniska hösten 2016

Gymnasiets timfördelning och läroplan förnyas från 1.8.2016

Förändringar i lag om grundläggande yrkesutbildning samt i lag om yrkesinriktad
vuxenutbildning

Yrkesutbildningens examensstruktur förnyas

Yrkesinriktad vuxenutbildning ombildas i aktiebolagsform

Idrottslagen §2

Ungdomslagen §3
9
5. SERVICE ENHETER INOM BILDNINGSVÄSENDET
5.1.
Småbarnsfostran
Småbarnsfostran erbjuds åt barn i åldern 0-6 år. Rätten till dagvård är subjektiv för
familjerna. Nedan en tabell över den procentuella andelen barn i åldern 0-6 år
inom utredningsområdet baserat på statistik från 2012.
Småbarnsfostran ges i olika former och erbjöds i utredningskommunerna den
30.4.2014 enligt följande:
Dagvårdsenheter
Antal enheter
Antal avd.
Antal
Kommuner
barn
Kommunala
daghem
Privata daghem
Familjedagvårdare i
eget hem
95
261
4345
Samtliga kommuner
11
434
Närpes, Vasa
211
857
Samtliga kommuner
Isokyrö, Kristinestad,
Kommunala
gruppfamiljedaghem
55
571
Korsnäs, Korsholm,
Laihia, Malax, Närpes,
Vasa, Vörå
Privata
gruppfamiljedaghem
3
26
Laihia, Vasa
Isokyrö, Korsnäs,
Skiftesvård
9
242
Kristinestad, Korsholm,
Laihia, Vasa
Öppna daghem /
Klubbar
18
207
10
Närpes, Vasa
Kommunerna betalar ytterligare hemvårdsstöd via FPA till alla familjer som
vårdar sina under 3-åriga barn hemma. Utöver detta erbjuds barnfamiljerna i Vasa
som inte använder den kommunala dagvården ett Vasa-tillägg enligt fastställda
principer.
2012 Andel 0-6 åringar %
Källa: Statistikcentralen
Kommun
%
8,0
4,7
9,6
6,7
5,3
9,8
6,5
7,5
7,9
8,0
7,8
Isokyrö
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Laihia
Närpes
Malax
Vasa
Vörå
Fasta Finland
11
Tabellen nedan visar nettokostnaderna år 2012 för barndagvård per barn i åldern 06 år (produktiviteten/barn). Statistiken visar att det finns skillnader i kommunernas
kostnader för barndagvård.
Nettokostnad 2012 för barndagvård, €/0-6 åring
Källa: Statistikcentralen
Nettokostnad, €
Kommun
4118
5277
5876
7040
4939
4270
5995
5556
7165
5798
6056
Isokyrö
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Laihia
Närpes
Malax
Vasa
Vörå
Fasta Finland
12
Även då man jämför nettokostnaderna för barndagvården per invånare finns det
skillnader. Korsholm och Vasa satsar enligt statistiken från 2012 mera än landets
genomsnitt på barndagvården.
Nettokostnad 2012 för barndagvård, €/invånare
Källa: Statistikcentralen
Nettokostnad, €
Kommun
328
248
567
470
263
419
389
417
565
464
474
Isokyrö
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Laihia
Närpes
Malax
Vasa
Vörå
Fasta Finland
13
Antal barn i dagvård och personalårsverken per 30.4.2014
Kommun
Isokyrö
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Laihia
Malax
Närpes
Vasa
Vörå
Totalt
Antal barn i dagvård
Årsverken
198
43
1154
107
226
448
241
398
3605
318
6738
47
9
242
28
59
91
61
86
729
70
1422
Relationstal
Antal barn/årsverke
4,21
4,78
4,77
3,82
3,83
4,92
3,95
4,63
4,95
4,54
4,74
Underlaget från kommunerna är inte helt jämförbart!
Moment i kommunernas verksamhet som delvis kan vara orsak till variationer i relationstalen
mellan antalet barn och personalårsverken kan vara tillgången på assistenter inom dagvården,
barn med invandrarbakgrund eller flyktingbarn som i en del kommuner upptar mer än 1 plats /
barn för att underlätta integreringen och språkträningen.
14
1–6-vuotiaat ja kunnallisessa päivähoidossa olevat
Muutos 2012-2029:
1-6 -vuotiaat
+6%
Vaasan selvitysalue
Pohjanmaa yhteensä
Koko Maa
110
2012=100 .
105
100
95
90
2 012
2 017
2 021
2 025
2 029
Lähde:Tilastokeskus
Vaasan selvitysalue
Pohjanmaa yhteensä
Koko Maa
Vaasan selvitysalue
1-6 -vuotiaat
2012=100
1-6 -vuotiaat
2012=100
1-6 -vuotiaat
2012=100
Päivähoidossa*
2 012
2 017
2 021
2 025
2 029
8 862
100
12 894
9 219
104
13 326
9 438
106
13 669
9 482
107
13 727
9 389
106
13 609
100
103
106
106
106
365 144
369 459
373 819
373 733
369 253
100
101
102
102
101
6 206
6 456
6 609
6 640
6 575
*Kunnan kustantamassa päivähoidossa 2012 olleet 1-6-vuotiaat (Sotkanet), muutos suhteutettu 1-6 -vuotiaiden määrän kehitykseen.
Statistiken visar att antalet barn i kommunal dagvård inom Vasaregionens
utredningsområde stiger med 6%
fram till 2029. Utredningsområdet ligger i
paritet med Österbotten som helhet. Däremot visar statistiken att både Österbotten
som helhet och Vasaregionens utredningsområde kommer att ha fler barn i
kommunal dagvård i framtiden än landets genomsnitt. År 2017 är skillnaden
mellan utredningskommunerna och hela landet 3% medan skillnaden har ökat till
5% år 2029 i nämnda områden.
15
Jämför man statistiskt de tio utredningskommunerna sinsemellan så finns det
skillnader i behovet av kommunal dagvård i framtiden. I Kaskö och Kristinestad
minskar behovet av kommunal dagvård, i Isokyrö och Malax är behovet
varierande under jämförelseperioden men om man jämför 2012 och 2029 så är
behovet konstant medan Korsnäs, Laihela, Korsholm, Närpes, Vasa och Vörå visar
på ett ökat behov av kommunal dagvård under hela perioden. (Statistiken hämtad
från det FCG- material som tillställts utredningsgrupperna.)
Utgående från statistiken kan vi prognostisera behovet av ökat antal årsverken i de
kommuner där behovet av kommunal dagvård ökar eller mindre antal årsverken i
de kommuner där behovet av kommunal dagvård minskar. Svårare är det att
prognostisera eventuella behov av tilläggsutrymmen i form av till exempel nya
daghem. Föräldrarnas önskemål om dagvårdsformer påverkar delvis utformningen
av vården. Detsamma gäller även var i den enskilda kommunen behovet av
dagvård ökar.
16
5.2.
Grundläggande utbildning
Grundläggande utbildning anordnas enligt Lagen om grundläggande utbildning
(1998/628). Kommunerna är skyldiga att för barn i läropliktsåldern som bor på
kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning
året innan läroplikten uppkommer. De tjänster som avses i Lagen om
grundläggande utbildning kan kommunen ordna själv eller i samråd med andra
kommuner eller genom att skaffa tjänsterna av anordnare av grundläggande
utbildning. Kommunen svarar för att de tjänster som den skaffar ordnas enligt
Lagen om grundläggande utbildning.
Inom utredningsområdet fanns det per 20.9.2013 följande enheter inom den
grundläggande utbildningen (båda språkgrupperna):
Antal
enheter
Antal elever
Förskolan i dagvård
73
1241
Isokyrö, Kaskö, Korsholm, Laihia,
Malax, Vasa, Vörå
Förskolan i skolan
15
190
Isokyrö, Korsnäs, Kristinestad,
Närpes, Vörå
Klass 1-6
72
6799
Samtliga kommuner
Klass 7-9
12
3471
Isokyrö, Korsholm, Kristinestad,
Laihia, Malax, Närpes, Vasa, Vörå
Klass 1-9
3
1001
Korsholm, Vasa
Specialskolor
2
67
Vasa
Privata upprätthållare
2
178
Vasa
179
12947
Utbildningsenheter
Totalt
17
Kommuner i vilka servicen ges
I Vasas stad finns Vasa Övningsskola som ägs av Åbo Akademi och inte finns
medräknade i ovanstående statistik. 20.9.2013 så gick det totalt 573 elever i F-9 i
Vasa Övningsskola vilket är en ansenlig mängd elever. Vasa är den enda
kommunen i utredningsområdet som upprätthåller specialskolor (en på svenska
och två på finska). Dessa specialskolor säljer även service åt flera av
utredningskommunerna.
I flera av utredningskommunerna ger man förberedande undervisning för den
grundläggande utbildningen för elever med främmande modersmål. Denna
utbildningsform finns antingen som permanenta klasser i kommunerna eller startas
då behov finns och fungerar sålunda flexibelt enligt elevernas behov.
Påbyggnadsundervisning finns i några kommuner och detsamma gäller även Jopoklasser.
Sjukhusundervisningen sker vid Vasa centralsjukhus för kortare eller längre
perioder för elever som är i behov av sjukhusvård eller är på utredningsperioder.
18
31.12.2012 Andel 7-14 åringar %
Källa: Statistikcentralen
Kommun
Isokyrö
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Laihia
Närpes
Malax
Vasa
Vörå
Fasta Finland
%
9,3
6,6
10,0
7,5
6,4
9,7
7,2
7,6
8,2
8,4
8,6
19
Nettokostnad 2012 för egen grundläggande utbildning, € / elev
Källa: Statistikcentralen
Kommun
Isokyrö
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Laihia
Närpes
Malax
Vasa
Vörå
Fasta Finland
Nettokostnad, €
7255
11978
9151
14284
11287
7137
10577
10995
8793
11832
8520
Elevpriset påverkas av elevskjutsar i vidsträckta kommuner och huruvida
en kommun har undervisning för åk 7-9 eller inte.
20
Nettokostnad 2012 för egen grundläggande utbildning, € / invånare
Källa: Statistikcentralen
Kommun
Isokyrö
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Laihia
Närpes
Malax
Vasa
Vörå
Fasta Finland
Nettokostnad, €
780
863
1018
1136
847
771
883
955
801
1208
830
Elevpriset påverkas av elevskjutsar i vidsträckta kommuner och huruvida
en kommun har undervisning för åk 7-9 eller inte.
21
Antal barn i grundläggande utbildning och personalårsverken per 20.9.2013
Kommun
Isokyrö
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Laihia
Malax
Närpes
Vasa
Vörå
Totalt
Antal elever
Årsverken
554
78
2403
130
595
965
612
862
5120
732
12051
49
11
264
26
99
86
92
109
515
107
1358
22
Relationstal
Antal elever/årsverke
11,31
7,09
9,10
5,00
6,01
11,22
6,65
7,91
9,94
6,84
8,87
7–15-vuotiaat ja oman perusopetuksen oppilaat
Muutos 2011-2029:
+20%
7-15 -vuotiaat
Vaasan selvitysalue
Pohjanmaa yhteensä
125
Koko maa
120
2012=100 .
115
110
105
100
95
90
2 012
Vaasan selvitysalue
Pohjanmaa yhteensä
2 017
7-15 -vuotiaat
2012=100
7-15 -vuotiaat
2 021
2 025
2 029
Lähde:Tilastokeskus
2 012
2 017
2 021
2 025
2 029
12 290
100
18 073
13 491
110
19 550
14 157
115
20 422
14 555
118
20 912
14 746
120
21 228
100
108
113
116
117
2012=100
Koko maa
7-15 -vuotiaat
2012=100
527 458
100
546 078
104
561 772
107
569 032
108
572 904
109
Vaasan selvitysalue
Oppilaat*
11 760
12 909
13 546
13 927
14 110
*Laskentaperusteena perusopetuksen oppilaat 2012, muutos suhteutettu 7-15 -vuotiaiden määrän kehitykseen
När det gäller servicebehovet inom den grundläggande utbildningen fram till 2029
ser vi att behovet ökar markant för utredningsområdets del eftersom antalet elever
ökar. Även i Österbotten som helhet och i hela landet finns ett ökat servicebehov
men ökningen är större i utredningsområdet.
Jämför man utvecklingen av elevantalet mellan utredningskommunerna ser man att
i Kaskö och Kristinestad minskar antalet elever i åldern 7-15 år. I Isokyrö är
antalet i det närmaste konstant med en liten ökning år 2029. I alla de övriga
kommunerna ser vi en rejäl förhöjning av antalet elever inom denna
ålderskategori. Vasa ligger i paritet med utredningsområdets utveckling. Det finns
23
även kommuner som överstiger utredningsområdets totala ökning av antalet elever
( Korsnäs, Laihia, Malax, Korsholm, Närpes och Vörå).
År 2029 skall 2350 fler elever än 2012 undervisas i utredningsområdets
grundskolor. Utgående från den allmänna statistiken kan man se att det främst är
kranskommunerna till Vasa som väntas öka i elevmängd, vilket bör beaktas i
samband med allmän samhällsplanering och utveckling av skolväsendet.
24
5.3.
Andra stadiets utbildning (gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad
vuxenutbildning och läroavtal)
Av utredningskommunerna är det åtta kommuner som upprätthåller egen
gymnasieutbildning för unga. Antalet elever är per 20.1.2014.
Kommun
Antal gymnasium
Antal elever
Årsverken
Isokyrö
1
102
11
Korsholm
1
238
15
Kristinestad
2
135
20
Laihia
1
130
11
Malax
1
124
14
Närpes
1
131
15
Vasa
3
932
72
Vörå
1
171
23
Totalt
10
1833
181
Flera av gymnasiernas årsverken är gemensamma för både högstadiet och gymnasiet.
För de små gymnasierna är det av mycket stor vikt att man kan ha gemensamma lärare
med åk 7-9. För en del upprätthållare är det alldeles nödvändigt.
En del årsverken är tidsbundna medan majoriteten är tillsvidare anställningar.
Vasa stad upprätthåller via Vasa svenska aftonläroverk gymnasieutbildning för vuxna
på svenska med 68 studerande samt via Vaasan lyseon lukio gymnasieutbildning för
vuxna på finska med 50 studerande. Aftonläroverket ger distansundervisning vilket
möjliggör
att
aftonläroverket
betjänar
hela
svenskfinland.
Vörå
har
specialidrottsgymnasium som omfattar hela svenskfinland. Vi7 utreder som bäst hur
ett
regiongymnasium
skulle
fungera
25
både
ekonomiskt
och
verksamhetsverksamhetsmässigt. Orsaken till utredningen är statens aviserade
ändringar i statsandelsystemet samt förnyandet av upprätthållartillstånden.
Nettokostnaderna per elev för gymnasieutbildning för unga år 2012 finns nedan.
Nettokostnad 2012 för egen gymnasieutbildning, € / elev
Källa: Statistikcentralen
Nettokostnad, €
Kommun
10078
0
6435
0
9986
8041
8603
8219
6692
10543
7069
Isokyrö
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Laihia
Närpes
Malax
Vasa
Vörå
Fasta Finland
26
Antal elever i kommunal gymnasieutbildning och personalårsverken per 20.1.201
Kommun
Isokyrö
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Laihia
Malax
Närpes
Vasa
Vörå
Totalt
Antal elever
Årsverke
n
102
0
238
0
135
130
124
131
1031
171
2062
11
0
15
0
21
11
14
15
72
23
182
27
Relationstal
Antal elever/årsverke
9,27
0,00
15,87
0,00
6,43
11,82
8,86
8,73
14,32
7,43
11,33
16-18 åringar och den egna gymnasieutbildningen
Muutos 2012-2029:
+9%
Vaasan selvitysalue
130
Pohjanmaa yhteensä
Koko maa
16-18 -vuotiaat
2012=100 .
120
110
100
90
80
2 012
2 017
2 021
2 025
2 029
Lähde:Tilastokeskus
Vaasan selvitysalue
Pohjanmaa yhteensä
16-18 -vuotiaat
2012=100
16-18 -vuotiaat
2012=100
2 012
2 017
2 021
2 025
2 029
4 498
100
6 712
4 237
94
6 164
4 473
99
6 419
4 820
107
6 954
4 918
109
7 009
100
92
96
104
104
Koko maa
16-18 -vuotiaat
2012=100
193 545
100
177 343
92
181 100
94
189 059
98
190 972
99
Vaasan selvitysalue
Lukion oppilaat*
2 100
1 978
2 088
2 250
2 296
*Laskentaperusteena oman lukiokoulutuksen (sis. aikuislukio) oppilaat 2011, muutos suhteutettu 16-18 -vuotiaiden määrän kehitykseen
Statistiken visar att inom hela utredningsområdet kommer antalet unga i åldern 16-18
år att minska fram till år 2017 medan antalet 16-18 åringar ökar igen efter år 2021.
Antalet studerande vid en gymnasieutbildning inom utredningsområdet kommer enligt
statistiken att vara fler år 2029 än det var 2012. Dock sker en minskning från
nuvarande nivå fram till år 2021 vartefter antalet elever ökar igen.
Då
man
sinsemellan
jämför
antalet
ungdomar
i
åldern
16-18
år
i
utredningskommunerna kan man konstatera att alla kommuner förutom två fluktuerar
under perioden 2012 till 2029. Endast Laihia och Vörå har under hela den period som
28
statistiken sträcker sig ett ökat antal ungdomar i denna ålder. Kaskö, Kristinestad och
Närpes har enligt statistiken färre invånare i 16-18 års ålder år 2029 än kommunerna
hade år 2012. Övriga kommuner inom utredningsområdet visar ett ökat antal 16-18
åringar år 2029 jämfört med år 2012.
Antalet studerande i utredningskommunernas egna gymnasier visar på stora
variationer kommunerna sinsemellan, men även variationer inom den egna kommunen
under tidsperioden 2012-2029 (FCG-statistik per kommun).
Andra stadiets yrkesutbildning på svenska för både unga och vuxna produceras av
samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk) där
alla utredningskommuner förutom Isokyrö och Laihia är medlemmar. Andra stadiets
yrkesutbildning på finska och svenska för unga och vuxna produceras av Vasa stad
och på finska av Seinäjoen koulutuskuntayhtymä.
Vasa vuxenutbildningscenter som upprätthålls av Vasa stad erbjuder yrkesinriktad
vuxenutbildning på finska och svenska. Utöver detta finns det i regionen flera andra
aktörer inom vuxenutbildningen men dessa upprätthålls inte av någon av
utredningskommunerna.
Läroavtalsutbildningen
i
utredningskommunerna
upprätthålls
av
Vasa
stad.
Läroavtals-utbildningen leder till samma yrkesinriktade examina som den utbildning
som ordnas i yrkesläroanstalterna. Läroavtalsutbildningen erbjuder också möjligheter
till tilläggsutbildning.
5.4.
Grundläggande konstundervisning
Grundläggande konstundervisning inom musik, dans och bildkonst ges vid Kuulainstitutet, Korsholms musikinstitut, Musikinstitutet Legato, Etelä-Pohjanmaan käsi- ja
taideteollisuus r.y, Vasa arbetarinstitut, Vaasan työväenopisto, Vörå-Oravais-Maxmo
medborgarinstitut, Närpes Vuxeninstitut, Malax-Korsnäs medborgarinstitut och
Kristinestads medborgarinstitut.
29
5.5.
Fritt bildningsarbete
Till fritt bildningsarbete hör bibliotek och medborgarinstitut / vuxeninstitut /
arbetarinstitut. Vasa stadsbibliotek fungerar som landskapsbibliotek.
Kommun
Bibliotek
Personal
Vuxeninstitut
Personal
Isokyrö
Ja
4
Kaskö
Ja
1,32
Ja
2,6
Korsnäs
Ja
1,7
Ja*
-
Kristinestad
Ja
6
Ja
3
Korsholm
Ja
13
Ja
13
Laihia
Ja
6,5
Ja**
-
Malax
Ja
3,28
Ja
3,4
Närpes
Ja
7
Ja
11
Vasa
Ja
62
Ja
25
Vörå
Ja
5,8
Ja
4,7
*I samarbete med Malax kommun
Ja**
-
**Vaasa-opisto producerar tjänsterna
Nettokostnad 2012 för bibliotek, € / invånare
Källa: Statistikcentralen
Nettokostnad, €
Kommun
57
106
52
67
53
51
55
56
66
61
58
Isokyrö
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Laihia
Närpes
Malax
Vasa
Vörå
Fasta Finland
30
5.6.
Fritidsväsende (kultur, idrott och ungdom)
Till fritidsväsendet i kommunerna hör kultur-, idrotts- och ungdomsverksamhet. På
vilket sätt kommunerna ordnar denna service varierar mellan kommunerna. Dels
sköts denna serviceform som egen kommunal verksamhet och dels sköts servicen
via samkommuner.
I tabellen nedan redogörs för antalet ordinarie anställda inom kultur-, idrotts- och
ungdomsverksamheten inom utredningsområdet
Kommun
Antalet anställda inom
kultur, idrotts- och
ungdomsväsendet
Isokyrö
2
Kaskö
1,4
Korsholm
10,85
Korsnäs
0,2
Kristinestad
6
Laihia
8
Malax
1
Närpes
6,25
Vasa
196
Vörå
1,3
Totalt
233
31
Nettokostnad 2012 för kulturverksamhet, € / invånare
Källa: Statistikcentralen
Nettokostnad, €
Kommun
Isokyrö
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Laihia
Närpes
Malax
331
287
199
178
121
177
168
133
Vasa
Vörå
372
180
Fasta Finland
268
Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur dit alla utredningskommuner förutom Laihia och Storkyrö hör, handhar Wasa Teater. Kommunerna
betalar kommunandelar till samkommunen för bland annat teaterverksamheten.
32
Vasa stad finansierar i sin helhet Vaasan kaupunginteatteri och Vasa stadsorkester
ochde har på samma sätt som Wasa teater ett regionalt uppdrag.
Nettokostnad 2012 för idrott och friluftsliv, € / invånare
Källa: Statistikcentralen
Nettokostnad, €
Kommun
Isokyrö
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Laihia
Närpes
Malax
188
64
75
42
16
87
50
13
Vasa
Vörå
110
47
Fasta Finland
94
33
Drifts- samt personalkostnaderna för Botniahallen och Ishallen i Vasa ingår i Vasa
stads siffror för idrotts- och friluftsliv. Anläggningarna sköts av Kuntayhtymä
Arena som upprätthålls av Korsholm och Vasa.
34
6. KOMMUNSTRUKTURENS BETYDELSE FÖR BILDNINGSVÄSENDET
Det framtida behovet av service inom bildningsväsendets område är avgörande då
beslut om eventuella ändringar i kommunstrukturen görs. Den statistik som utgör
grunden för bildningsväsendets mellanrapport visar tydligt hur stort behovet av service
är de kommande 15 åren inom utredningsområdets kommuner för dels de
ålderskategorier som omfattas av bildningsväsendets lagstadgade tjänster men även
inom fria bildningens-, kulturens- och fritidsväsendets område.
Närservice
Arbetsgruppen för bildningsväsendet konstaterar att tillgången på närservice är mycket
viktigt för den enskilda invånaren i de tio utredningskommunerna. Närservice kan
definieras som en serviceform som kommuninvånarna dagligen behöver och som
beroende på kommuninvånarens ålder kan variera i tillgänglighetsgrad.
Noteras bör att olika verksamhetsformer i mellanrapporten utgår från jämlika
serviceformer på de båda inhemska språken.
Det som är viktigt för den enskilda kommuninvånaren är att det finns tillräckligt med
service på rimligt avstånd så som dagvårdsplatser (både dag- och nattvård), att
skolnätet möjliggör skolgång utan alltför långa skolresor (regleras bland annat via
lagen om grundläggande utbildning), att tillräckliga resurser finns för psykolog-,
kurators- och talterapitjänster, tillgång till specialundervisning och att man kan delta i
sådan fritidsverksamhet som gynnar det personliga välbefinnandet.
Till sådan närservice inom bildningsväsendet som måste finnas inom nära avstånd från
kommuninvånaren hör:

Dagvård

Grundläggande utbildning åk 1-6

Grundläggande utbildning åk 7-9
35
Till sådan närservice inom bildningsväsendet som måste finnas inom rimligt avstånd
från kommuninvånaren hör:

Gymnasie- och yrkesutbildning

Bibliotekstjänster

Tillgång till tjänster inom den fria bildningen

Tillgång till tjänster inom kultur-, ungdoms- och fritidsväsendet
En eventuell kommunsammanslagning bör trygga demokratiskt medbestämmande, trygga
produktionen av närservice och utvecklingen av service på orten samt ge möjlighet till
specialisering inom något specifikt område inom olika delar av en ny kommun.
Kommuninvånarna bör ha jämlik rättighet och närhet till service på rimliga avstånd (till
exempel tillgången till andra stadiets utbildningsformer).
För den enskilda invånaren kan en större kommun möjliggöra att man till exempel kan
lämna barnet på dagis närmare sin arbetsplats eller längs arbetsvägen för att förkorta
dagarna för barnet (gäller till exempel de som pendlar från hemkommunen till sin
arbetsplats).
Utredningskommunerna har idag olika elevgränser för när en åk 1-6 skola dras in. Antalet
elever som krävs för att en skola skall få fortsätta sin verksamhet varierar från 20-36. Vid
en kommunsammanslagning bör detta konsolideras vilket kan innebära att enheter stängs.
Konsekvenser av ny lagstiftning
Andra stadiets utbildningsformer kommer att få ny lagstiftning både vad gäller
statsandelssystemet,
timplaner,
läroplaner,
examinationsformer
etc.
Framförallt
möjligheten att få nya upprätthållartillstånd för yrkesutbildningsanstalter och gymnasier
kommer att leda till diskussioner kring upprätthållarnas antal och storlekar i hela
Österbotten.
Inom
utredningsområdet
kan
en
möjlighet
då
vara
att
de
samkommuner/upprätthållare som finns idag utökar sin verksamhet så att både
36
yrkesutbildning och gymnasieutbildning samsas inom samma organisation (så gör Vasa
stad redan idag). En annan möjlighet är att yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen
fortfarande hålls åtskilda via olika samkommuner, regiongymnasier etc. Vid en eventuell
kommunsammanslagning skulle behovet av samkommuner/regiongymnasier minska och
den nya kommunen skulle handha både yrkesutbildning och gymnasieutbildning. Vid
konsolidering av andrastadiets utbildningar är det högst troligt att alla verksamhetspunkter
inte kan finnas kvar vilket naturligtvis inverkar på tillgången av service i de olika
kommundelarna och kan ha en negativ inverkan på enskilda studerande. Däremot kan en
kommunsammanslagning eventuellt bredda kursutbudet och möjliggöra specialiseringar
vilket ur den studerandes synvinkel är positivt. De gymnasier som hör till Vi7-nätverket
utreder som bäst hur ett möjligt regiongymnasium kunde se ut både verksamhetsmässigt,
organisatoriskt och ekonomiskt. I flera utredningskommuner har man gemensamma lärare
inom årskurs 7-9 samt gymnasiet. Om gymnasierna skulle regionaliseras så bör
tjänstestrukturerna beaktas i kommunerna så att åk 7-9 inte får ett sämre utgångsläge
rekryteringsmässigt sett. För en del kommuner är detta särdeles viktigt med tanke på
rekrytering av behöriga ämneslärare.
Delar av yrkesinriktade vuxenutbildning (arbetspolitisk utbildning, avgiftsbelagd service)
måste enligt ny lagstiftning flyttas över till ett aktiebolag. Ur den enskilda studerandens
synvinkel ändrar inte detta på något i studierna eller möjligheten till att studera som
vuxen. Men ett större aktiebolag inom den yrkesinriktade yrkesutbildningen kan eventuellt
vara mer konkurrenskraftig i framtiden. En kommunsammanslagning skulle möjliggöra ett
större
aktiebolag
men
detta
kan
även
ske
via
separata
avtal
mellan
kommuner/samkommuner.
Övriga områden inom bildningsväsendet som regleras via lagstiftning är idrotts- och
ungdomsfrågor. Tillgången till denna service är en kommuns skyldighet att ordna och
kommuninvånarens rättighet att få. Vid en eventuell kommunsammanslagning kan mindre
kommundelar dra nytta av en större helhet vad gäller anläggningar och gemensamma
tjänster inom till exempel ungdomsväsendet som i många mindre kommuner sköts via
deltidsbefattningar. En bättre koordinering kunde eventuellt även göras i lite större
sammanhang.
37
Bibliotekstjänster är viktiga för alla invånare och förekommer redan nu i olika former;
huvudbibliotek, filialbibliotek och bokbussar.
Personalfrågor
Vid en eventuell kommunsammanslagning bör en harmonisering av personalens
tjänstestrukturer ske inom bland annat följande områden:

förskollärarna hör till olika tjänste- och kollektivavtal i de olika kommunerna idag
beroende på om förskolan sker inom dagvården eller den grundläggande
utbildningen

dyrortsklasserna skiljer sig i lönesättningen mellan kommunerna idag (endast
OAJ-personal)
Samarbetsfrågor
Områden som kommunerna inom utredningsområdet kunde samarbeta kring även om en
kommunsammanslagning inte skulle ske är:

olika yrkeskompetenser inom specialområden så som till exempel socialarbetare,
kuratorer och psykologer

planläggningen i de olika kommunerna bör beakta kommungränserna så att man
inte planerar daghem, skolor, bespisningspunkter och idrottsanläggningar i
närheten av kommungränserna vilket eventuellt kan göra att det finns dubbleringar
av serviceformer inom korta avstånd

delar av den fria bildningen, kultur- och idrottsväsendet, bibliotekstjänster och
museiväsendet kan samarbeta kring anläggningar och utbud av service
38
7. SAMMANFATTNING
Generella iakttagelser
Arbetsgruppen för bildningsväsendet har utrett nuläget för bildningsväsendets service i
tio kommuner. Eftersom kommunerna varierar i storlek och språkstruktur så kan
konstateras att varje kommun har sin egenart, detta är viktigt att tänka på så att
jämförelsematerialet inte generaliseras.
Under arbetets gång har företrädarna för bildningssektorerna stegvis lärt sig att förstå
varandras arbetsfält men framför allt också att reflektera över sin egen position bland
andra, både styrkor och svagheter. Förvånansvärt många likheter i tänkande och
organisation har framkommit i bildningssektorerna i de olika kommunerna.
Dagvårdens och den grundläggande utbildningens nettokostnader i relation till de
totala nettokostnaderna 2013 är hela 78 % för de tio utredningskommunerna. Fokus
och tyngdpunkt har således varit på dessa två huvudsektorer där också kraven på
närservice ute i bygden är av mycket central betydelse i vardagen för regionens
invånare, vilket försvarar att kommunerna spenderar 78% av bildningssektorns budget
på just dessa två lagstadgade områden. Detta är av mycket central betydelse för det
fortsatta arbetet inom kommunutredningen.
Iakttagelser inför framtiden
I paritet med det att barndagvården och den grundläggande utbildningen står för 78%
av bildningssektorernas gemensamma kaka så kan konstateras att nuläge och
framtidsanalys av dessa två lagstadgade serviceformer framgår detaljerat av sidorna
11-25 i mellanrapporten. Bl.a. framgår det av statistiken att antalet barn i kommunal
dagvård inom Vasa utredningsområde stiger med 6% fram till 2029. Samma
uppåtgående trend är fallet när det gäller servicebehovet inom den grundläggande
utbildningen fram till 2029. Detta faktum har upplevts redan nu som mycket
pragmatiskt i framtida planering av dessa två huvudsektorer inom bildningsväsendet.
39
Reflektion
Under arbetets gång har känslan infunnit sig av att en koordinering mellan olika
arbetsgrupper skulle strategiskt ha underlättat arbetet. Speciellt arbetsgruppen för
demokrati- och framtid skulle ha varit av mycket central betydelse som vägledande
arbetsgrupp. De facto består den av alla kommuners ledande förtroendevalda som i en
eller annan egenskap skall fatta beslut i utredningskommunerna angående kommande
kommunstruktur. I de övriga arbetsgrupperna har tjänstemän som experter arbetat och
otvivelaktigt har det blivit ett tomrum mellan politik och expertkunnande.
40