Sidan 1 av 65 - Haninge kommun
Sidan 1 av 65 Sidan 2 av 65 Sidan 3 av 65 15 juli 2015 Dnr SN 2015/107 Peo Boström Lejonetsgatan 348 136 60 Brandbergen Angående Medborgarförslag rörande handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och samarbete med kvinnojourer Hej Peo Du har lämnat ett medborgarförslag rörande handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och samarbete med kvinnojourer. Enligt socialnämndens reglemente § 24, innan ett medborgarförslag överlämnas till socialförvaltningen för beredning ska förslagsställaren bjudas in till socialnämnden och där erbjudas möjlighet att presentera sitt förslag som en informationspunkt. När medborgarförslaget sedan slutbehandlas i socialnämnden ska förslagsställaren åter bjudas in till socialnämnden för ytterligare en möjlighet att presentera sitt förslag. Förslagsställaren får delta i överläggningarna men inte i beslutet. Med detta brev vill vi bjuda dig till socialnämndens sammanträdde för att presentera ditt förslag som en informationspunkt. Avsatt tid 5 minuter. Datum: Klockan: Plats: 2015-08-25 16:50 Handen - Rudsjöterassen 2 - Kommunhuset i Haninge Konferensavdelningen på plan 0 - Sammanträdesrummet Utö Om du har frågor är du välkommen att kontakta mig Xerxes Fallah Utredare Socialförvaltningen/Kansliet Direkt: 08-606 73 02 SMS: 076 59 85 27 [email protected] 1 Sidan 4 av 65 1 september 2015 SN 2015/204 Kommunstyrelseförvaltningen Jesper Schönberg Socialnämnden Socialförvaltningen Helena Dahlin Kasse Plan för boendemöjligheter för flyktingmottagande Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i april 2015 att teckna en överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen om att ta emot 98 nyanlända flyktingar per år. Kommunfullmäktige gav samtidigt socialnämnden i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen ta fram en plan för tillgång till fler lägenheter. Socialförvaltningen föreslår efter samråd med kommunstyrelseförvaltningen en plan för att möta bostadsbehoven för nyanlända flyktingar. Ett operativt samarbete ska inledas för att skapa en pool av genomgångslägenheter för mottagna flyktingar. Ett fortsatt samarbete mellan förvaltningarna behövs därefter då ett kontinuerligt inflöde av lägenheter för målgruppen behöver åstadkommas. Underlag för beslut Plan för boendemöjligheter för flyktingmottagande. Förslag till beslut 1. Socialnämnden antar planen för boendemöjligheter för flyktingmottagande. Siw Lideståhl förvaltningschef Anders Chronqvist avdelningschef Vuxen 1 Sidan 5 av 65 Bakgrund De senaste åren har många asylsökande kommit till Sverige. Detta innebär utmaningar för kommunerna. För att få en fungerande mottagning av flyktingar är det viktigt att det finns tillgång till bostäder. Ansvaret för flyktingmottagande och bosättning av nyanlända är uppdelat på flera olika myndigheter, däribland Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna och kommunerna. För att mottagningsprocessen ska kunna fungera är det viktigt att kommunerna tar sin del av ansvaret och tar fram bostäder för att kunna ta emot de personer som fått permanent uppehållstillstånd. Asylsökande kan välja eget boende under väntetiden eller vänta i ett anläggningsboende. De som sedan beviljas uppehållstillstånd får vänta på så kallad kommunplacering eller hittar sitt boende på egen hand. Migrationsverket har svårt att hitta kommuner som med tillräcklig beredskap och kapacitet kan ta emot nyanlända. Därför blir många asylsökande kvar länge i Migrationsverkets anläggningsboenden i väntan på kommunplacering. Detta leder till en försenad etablering för individen och en stor kostnad för staten. Den 1 februari 2015 bodde fler än 9 300 personer med uppehållstillstånd kvar i Migrationsverkets anläggningsbostäder. Svårigheterna med flyktingars bosättning i kommunerna beror på en kombination av orsaker; bostadsbristen, det höga antalet asylsökande samt de organisatoriska förändringar som genomfördes då ansvaret för flyktingmottagandet övergick till Arbetsförmedlingen 2010. Kommunfullmäktige beslutade 13 april 2015 att teckna en överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen om att ta emot 98 nyanlända flyktingar per år. Samtidigt gavs uppdrag till socialnämnden att i samråd med kommunstyrelsen ta fram en plan för att öka tillgången till fler lägenheter, varför socialförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen tillsammans berett frågan. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom utvecklingsteamet på socialförvaltningen och ekonomiavdelningen på kommunstyrelseförvaltningen. Förvaltningens synpunkter Behov För att kunna ta emot 98 flyktingar om året behöver ett antal lägenheter för andrahandsuthyrning tillgängliggöras varje år. Antal lägenheter som behövs beror i hög grad på lägenheternas storlek och storleken på de familjer som väntar på en kommunplacering. Då de flesta som nu väntar på kommunplacering är småhushåll finns ett större behov av mindre lägenheter, 1-2 rum och kök/kokvrå. Utifrån detta uppskattas Haninge kommuns behov till 30-50 lägenheter per år, både större och mindre lägenheter. Dessa lägenheter utgör den pool av genomgångslägenheter som behöver finnas till målgruppen. 2 Sidan 6 av 65 Målsättningen med de integrationsinsatser som görs för flyktingar som beviljats asyl är att de snabbt ska kunna komma i arbete och därigenom klara sin egen försörjning. Efter en inledande etableringsperiod bör en stor andel av de nyanlända flyktingarna kunna bli godkända för ett eget kontrakt. Lägenheterna hyrs därför endast ut i andra hand. Utöver de lägenheter som behövs till lägenhetspoolen behöver kommunen teckna avtal med de fastighetsägare som producerar nya hyresrätter om inhyrning av en andel av dessa lägenheter för kommunens olika behov. Uppskattningsvis behövs ett inflöde på ca 10 lägenheter om året för att klara kommunens behov för flyktingmottagande. Åtagandet för bostäder till flyktingar måste ses ur ett kommunalt helhetsperspektiv och måste harmoniera med socialförvaltningens övriga åtaganden. Utgångspunkten måste vara de riktlinjer för bostadsförsörjning som finns. Utöver behovet av bostäder för flyktingmottagandet har kommunen också ett behov av genomgångslägenheter till andra grupper som har svårt att få eget boende och som behöver stöd. För att kunna arbeta bosocialt med individer som behöver stöd, och att dessa efter social rehabilitering ska kunna få ett eget kontrakt, uppskattas att socialförvaltningen behöver ett kontinuerligt inflöde av ytterligare 20 nya lägenheter om året. På detta sätt kan lägenhetstilldelningen bli långsiktigt hållbar. Risken för intern konkurrens om lägenheter undanröjs och kommunens kostnader för tillfälligt boende blir lägre. Planen Den modell som föreslås är att erbjuda mottagna flyktingar en genomgångslägenhet med andrahandskontrakt med avstående från besittningsskydd under två år. Under boendetiden ges bosocialt stöd så att de mottagna på sikt kan skaffa sig en egen lägenhet. För att kunna möta kommunens åtagande behöver en pool med 75 till 100 genomgångslägenheter skapas. Lägenheterna behöver vara av varierande storlekar men till övervägande del bestå av ettor och tvåor. Förvaltningarna föreslår fyra alternativ för att säkra tillgången till lägenheter: - I första hand införskaffas lägenheter till lägenhetspoolen genom friställande av lägenheter som kommunen hyr eller äger idag och som just nu inte används till bostadsändamål. Även inhyrning av enskilda lägenheter i det befintliga beståndet av hyreshus i kommunen kan bli aktuellt. - I andra hand införskaffas lägenheter genom inhyrning av enskilda bostäder eller blockförhyrning av grupper av lägenheter i de hyreshus som uppförs genom nyproduktion i kommunen. 3 Sidan 7 av 65 - I tredje hand införskaffas lägenheter genom inköp av bostadsrätter. Detta kan dock endast ske efter att beslut om investeringsbudget tagits i ett särskilt ärende. - I fjärde hand genom uppförande av tillfälliga byggnader på tidsbegränsat bygglov. Detta kan dock endast ske efter att beslut om investeringsbudget tagits i ett särskilt ärende. Ansvarsfördelning Socialförvaltningen ansvarar för förvaltning och tillsyn av lägenheterna i lägenhetspoolen avseende kontakter med fastighetsägare, kontraktsskrivning och löpande kontakt med andrahandshyresgäster. Lediga lägenheter i lägenhetspoolen anmäls av socialförvaltningen till arbetsförmedlingen, som är kommunens samarbetspart för kommunplacering av nyanlända flyktingar. Anskaffning av lägenheter till lägenhetspoolen hanteras av kommunstyrelseförvaltningens lokalförsörjningsenhet. Exploateringsenheten på kommunstyrelseförvaltningen har ansvaret för att i samband med tecknande av markanvisningsavtal och exploateringsavtal avseende flerfamiljshus förhandla om att kommunen ska få tillgång till en andel av de lägenheter som produceras för att tillgodose kommunens behov av lägenheter. Aktuell situation Den 1 september 2015 har kommunen tagit emot 20 nyanlända flyktingar enligt avtalet där boendet erbjudits genom: En femrumslägenhet (bostadsrätt som kommunen äger) i Handen från och med sommaren 2015. Två lägenheter i Jordbro (en trea och en fyra) från socialförvaltningens bestånd av genomgångslägenheter från och med 1 juli respektive 1 september På gång: Tretton tvårumslägenheter i tillfällig byggnad med tidsbegränsat bygglov i Brandbergen som nu används som evakueringslägenheter för Skansvägens boende för personer med psykisk funktionsnedsättning. Lägenheterna finns tillgängliga från och med våren 2016. Fem tvårumslägenheter under uppförande i Vega från och med hösten 2016. _____________ Exp. Akt KSF Flyktingsamordnare 4 Sidan 8 av 65 Sidan 9 av 65 Sidan 10 av 65 Sidan 11 av 65 Sidan 12 av 65 Sidan 13 av 65 Sidan 14 av 65 Sidan 15 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 1 Sidan 16 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) på uppdrag av presidierna för landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd och KSLs styrelse. För information om vilka kommuner som antagit överenskommelsen se KSLs webbplats: www.ksl.se Stockholm i maj 2015 2 Sidan 17 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN 1. Inledning 1.1 Bakgrund Socialstyrelsens föreskrift om bedömningen av egenvård1 gäller inom verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen2 och till vissa delar socialtjänstlagen3 och LSS4. Föreskriften ställer krav på att huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten tillsammans ska utarbeta övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård. Detta dokument har tillkommit för att uppfylla kravet. Begreppet egenvård avser en hälso- och sjukvårds åtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att den enskilde/patienten själv kan utföra eller ansvara för med praktisk hjälp. 1.2 Målgrupp Målgruppen är individer som oavsett ålder kan ansvara5 för egenvård men inte har förmåga att helt eller delvis utföra den och därför behöver praktisk hjälp med sin egenvård. Med stigande ålder och ändrad sjukdomsbild avtar ofta den kognitiva förmågan. Det medför att egenvårdsbedömningar har särskilt stor betydelse för äldre. 1.3 Syfte Överenskommelsen syftar till att främja den enskildes/patientens autonomi, beslutsförmåga, delaktighet och integritet, samt hög patientsäkerhet. Vidare syftar den till att parterna ska ha en gemensam tolkning av begreppet egenvård. Ett annat syfte är att tydliggöra hälso- och sjukvårdens ansvar för bedömning, planering och uppföljning av egenvård samt att ange vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. 1.4Mål Den enskilde/patienten som har bedömts kunna ta ansvar för att en hälso- och sjukvårds åtgärd kan utföras som egenvård och behöver hjälp med genomförandet, ska få hjälp på ett säkert sätt och med bibehållen integritet. Den enskilde/patienten ska uppleva vården och omsorgen som en helhet vid hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och i förekommande fall socialtjänstens biståndsbeslut om praktisk hjälp vid egenvård. 1.5 Definitioner Egenvård En hälso- och sjukvårdsåtgärd som den behandlande legitimerade yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården inom sitt ansvarsområde har bedömt att en individ själv kan ansvara för och utföra, med eller utan praktisk hjälp. En hälso- och sjukvårdsåtgärd som har bedömts som egenvård räknas inte som hälso- och sjukvård och omfattas inte av hälsooch sjukvårdslagstiftningen. Socialstyrelsens Meddelandeblad (nr 6/2013), Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, Cirkulär (2009:71) om egenvård samt Skolverkets Mer om…Egenvård i förskolan och skolan (18 februari 2014) förtydligar detta. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 3 Socialtjänstlag (2001:453). 4 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 5 Se avsnitt 2.2, Gränsdragningsfrågor. 1 2 3 Sidan 18 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN Hälso- och sjukvård Åtgärder som endast kan utföras av hälso- och sjukvårdspersonal eller åtgärder som kräver mer omfattande instruktion och handledd träning (SOSFS 2009:6). Bedömning, riskanalys, planering och uppföljning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan genomföras som egenvård eller inte. Socialtjänst Verksamhet enligt socialtjänstlag (2001:453) och lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1.6Lokal samverkansöverenskommelse Enligt Socialstyrelsens föreskrift om egenvård ska huvudmännen säkerställa att det finns övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård. Denna överenskommelse innehåller sådana övergripande rutiner. Det finns dock fördelar med att i en lokal överenskommelse ytterligare tydliggöra samverkansformer mellan verksamheter som bedömer den enskilde/patientens behov av egenvård och verksamheter som ska hjälpa till med egenvården. 1.7 Överenskommelsen gäller inom alla områden där hjälp med egenvård utförs av personal Landstinget och kommunen ansvarar för att den överenskommelse som har träffats infogas som krav i avtal med upphandlade entreprenörer enligt LOU6 samt i kraven för att godkänna aktörer enligt (LOV)7 . 1.8IT-system Dokumentation sker ofta digitalt och det är viktigt att de befintliga IT-systemen vidareutvecklas så att de är till nytta när olika aktörer samverkar, men självfallet måste de enskilda samtycka till informationshantering mellan olika aktörer. IT-systemen kan också behöva utvecklas för att förenkla uppföljningen. 1.9Parter Stockholms läns landsting genom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och ansvariga nämnder i länets kommuner. 1.10 Giltighetstid Överenskommelsen börjar gälla från parternas beslut i respektive ansvarig nämnd. 1.11Kunskapsspridning Det är mycket viktigt att de personer som ska arbeta enligt överenskommelsen har fått information om innehållet och förstår hur den ska tillämpas. Verksamhetschefer för hälso- och sjukvården i landsting och kommun och förvaltningschefer eller motsvarande i samverkan med medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS8, eller medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR9, i kommunen har ett särskilt stort ansvar att informera och utbilda kring innehållet i överenskommelsen så att den blir känd och följs i respektive verksamhet. Detta arbete ska göras tillsammans med underställda chefer på alla nivåer inom landstinget och kommunen. Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Lag (2008:962) om valfrihetssystem 8 MAS = Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska enligt 24 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 9 MAR = Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Sjukgymnast/fysioterapeut eller arbetsterapeut som i verksamhet omfattande rehabilitering enligt 24§ hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) har samma uppdrag som MAS. 6 7 4 Sidan 19 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN 2. Omfattning och gränsdragningsfrågor 2.1 Relation till andra delöverenskommelser 2.1.1 Samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Överenskommelsen om in- och utskrivning i slutenvården anger att det ska framgå av vårdplanen vilka åtgärder den behandlande läkaren har bedömt som hälso- och sjukvård, alternativt egenvård, och vem som ska vidta respektive åtgärd.10 2.1.2 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Rehabiliteringsåtgärder kan i vissa fall bedömas som egenvård. Av den anledningen kan det finnas ett behov av att beakta överenskommelsen om habilitering och rehabilitering. 2.1.3God läkemedelanvändning - gemensam målbild Delöverenskommelsen om en gemensam målbild för läkemedelsanvändning inom särskilda boendeformer för äldre tydliggör att den ansvarige läkaren ansvarar för att patientens samlade läkemedelsordinationer är aktuella och att läkemedelslistan är uppdaterad. Detta har stor betydelse i samband med egenvård när det gäller läkemedel. 2.1.4Samverkan mellan läkarorganisation/läkare och kommunfinansierad hälso- och sjukvårdsorganisation/personal Delöverenskommelsen om samverkan mellan läkare och hälso- och sjukvårdspersonal i särskilda boendeformer för äldre kräver att en lokal överenskommelse om samarbete ska träffas. I den lokala överenskommelsen kan man välja att också hantera samverkan av egenvårdsbedömningar i särskilda boendeformer för äldre. 2.2Gränsdragningsfrågor Stockholms läns landsting, SLL, ansvarar för hälso- och sjukvården i ordinärt boende, medan kommunerna ansvarar för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer och biståndsbedömda dagverksamheter enligt socialtjänstlagen11, samt i särskilda boendeformer och dagliga verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade12. Kommunens ansvar omfattar inte läkarinsatser. Denna egenvårdsöverenskommelse avser individer där en legitimerad yrkesutövare har bedömt att den enskilde/patienten själv kan ansvara för, men inte helt självständigt klarar att utföra, en hälso- och sjukvårdsåtgärd som har bedömts som egenvård. Överenskommelsen gäller därmed dem som behöver praktisk hjälp av personal med utförandet. Grunden är att den enskilde/patienten själv ska kunna ansvara för sin egenvård. I vissa enskilda fall kan dock egenvård bedömas för en enskild/patient som inte helt självständigt kan ansvara för sin egenvård, till exempel för barn och enskilda/patienter med kognitiv svikt som kan få hjälp av en närstående med läkemedelshantering. En förutsättning är att den som gör egenvårdsbedömningen bedömer att den närstående kan utföra åtgärden på ett säkert sätt. Det kan också gälla till exempel en personlig assistent som känner den assistansberättigade och dennes förhållanden väl. En förutsättning är att ett fåtal personliga assistenter är knutna till den enskilde/patienten samt att det råder hög kontinuitet hos de personliga assistenterna. I dessa undantagsfall är det särskilt viktigt att göra en genomgripande riskanalys. Se avsnitt 3.1.3, Samråd och information. Socialtjänstlag (2001:453). 12 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). 10 11 5 Sidan 20 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN Gränsen för vad som är egenvård respektive hälso- och sjukvård kan inte anges generellt, utan beror på omständigheterna för varje enskild person i varje enskild situation och förhållande. En åtgärd kan vara hälso- och sjukvård vissa veckodagar eller vissa tider på dygnet och egenvård vid andra tider. En åtgärd kan också bedömas som egenvård när närstående utför den, men som hälso- och sjukvård när den enskilde/patienten vistas i dagverksamhet (SOL) eller daglig verksamhet (LSS). Bedömningen beror på i vilken situationden enskilde/ patienten kan få hjälp med egenvård på ett säkert sätt. I samband med bedömningen av behovet av praktisk hjälp med läkemedel tas också ställning till om hjälpen även ska innefatta införskaffning av läkemedel. I de situationer och förhållanden när en aktuell åtgärd bedöms som hälso- och sjukvård ska den utföras av hälso- och sjukvårdspersonal.13 Närstående till en vuxen person har ingen skyldighet att utföra insatser som egenvård. Inget hindrar dock att en närstående hjälper till med egenvård om den enskilde/patienten och den närstående är överens om att det är en bra lösning. Förutsättningen är att den som bedömer egenvården efter en riskanalys anser att egenvården kan utföras på ett säkert sätt. I ett sådant fall behöver socialtjänsten inte involveras och denna överenskommelse tillämpas inte. 3. Bedömning, planering, uppföljning och bistånd 3.1 Bedömningsprocessen 3.1.1 Bedömning av egenvård Egenvård tydliggör den vuxne enskildes/patientens eget ansvar. En individuell bedömning av dennes hälsotillstånd och förmåga att ta ansvar för egenvården görs av den behandlande, legitimerade yrkesutövaren14. Bedömningen ska göras i samråd med den enskilde/patienten och utgå från dennes fysiska och psykiska hälsa, samt med respekt för den enskildes/patientens självbestämmande och integritet. Vid bedömningen ska hänsyn tas till den enskildes/ patientens hela livssituation (se figur 1, sid 14). Det är inte diagnosen som avgör i vilken utsträckning den enskilde/patienten bedöms kunna ta ansvar för sin egenvård, utan den vuxnes kognitiva funktionsförmåga. Den vuxne enskilde/ patienten måste i första hand själv kunna ta ansvar för åtgärden, även om den inte kan utföras rent praktiskt. För vissa enskilda/patienter sker en gradvis försämring av den kognitiva förmågan, till exempel för dem som har drabbats av en demenssjukdom. Egenvård är möjlig i ett tidigt stadium då den enskilde/patienten har förutsättningar att själv klara av att ta ansvar för åtgärden och instruera någon att hjälpa till. Olika yrkesgrupper behöver samverka med varandra så att egenvården kan genomföras på ett säkert sätt. Det gäller såväl inom respektive berörd verksamhet som mellan kommunens och landstingets olika verksamheter. 3.1.2Riskanalys och riskbedömning Den som gör bedömningen måste analysera om det finns några risker med att åtgärden bedöms som egenvård. Utredningen ska visa om ansvaret för att den aktuella hälso- och sjukvårdsåtgärden kan utföras som egenvård på ett säkert sätt kan läggas på den enskilde/ nligt patientsäkerhetslagen kan hälso- och sjukvårdspersonal i vissa fall delegera en hälso- och sjukvårdsuppgift till annan persoE nal. Detaljerade regler kring delegeringen finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Denna överenskommelse behandlar dock egenvård som inte är hälso- och sjukvård varför delegering inte tas upp mer här. 14 Vid utskrivning från slutenvård är det endast den behandlande läkaren som kan bedöma om en åtgärd kan utföras som egenvård. Se vidare under avsnitt 3.1.3, Samråd och information. 13 6 Sidan 21 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN patienten, även om denne behöver praktisk hjälp av någon annan. I de undantagsfall som beskrivs i avsnitt 2.2, Gränsdragningsfrågor, är en riskanalys särskilt viktig. Samråd ska genomföras med den verksamhet som ska hjälpa till med egenvården. Syftet är att ta reda på om den eller de som ska hjälpa till med egenvården kan utföra åtgärden på ett säkert sätt. Den genomförda riskanalysen ska dokumenteras i journalen. En hälso- och sjukvårdsåtgärd får inte bedömas som egenvård om analysen visar att det finns en risk att den enskilde/patienten skadas. 3.1.3Samråd och information Om den enskilde/patienten behöver praktisk hjälp att utföra egenvården ska den som gör bedömningen, med hänsyn till regler om tystnadsplikt och sekretess, samråda med den som ska hjälpa till att utföra egenvården. Det kan till exempel vara närstående, skolpersonal eller hemtjänstpersonal. Samråd ska också ske kring beslut och administrativa rutiner, till exempel med ansvarig verksamhetschef inom socialtjänsten, biståndshandläggare eller den ansvariga arbetsledningen hos en annan aktör, till exempel rektorn för en skola. Bedömningen ska göras i samråd med den enskilde/patienten och utifrån respekt för dennes självbestämmande och integritet. Den som gör bedömningen ska informera den enskilde/ patienten om vad egenvården innebär, hur den ska följas upp och omprövas om förutsättningarna ändras. I samband med utskrivning från slutenvård behöver den behandlande läkare som har bedömt att en åtgärd kan utföras som egenvård kommunicera bedömningen med den läkare i primärvården som övertar ansvaret för den enskilde. Den ansvarige läkaren inom primärvården tar då över uppföljningsansvaret.15 3.1.4Planering och samordnad individuell plan, SIP Om den enskilde/patienten behöver hjälp i samband med egenvård ansvarar den som har gjort bedömningen för att en dokumenterad planering görs tillsammans med den enskilde. Av planeringen ska framgå 1. vilken åtgärd som har bedömts som egenvård 2. om den enskilde/patienten själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården 3. hur information och instruktioner ska ges till dem som ska utföra egenvården 4. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om den enskilde/patienten har drabbats av, eller har utsatts för risk för, skada eller sjukdom i samband med egenvården 5. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om den enskildes/patientens situation förändras 6. hur och när bedömningen av egenvården ska följas upp, till exempel om förutsättningarna ändras 7. när en omprövning av bedömningen av egenvård ska göras t.ex. om förutsättningarna ändras Om den enskilde/patienten har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården, ska ansvariga aktörer och samverkanspartner som berörs inom kommunen och landstinget upprätta en så kallad samordnad individuell plan, SIP16, tillsammans med den enskilde/patienten, enligt gällande regelverk i hälso- och sjukvårdslagen, HSL, och socialtjänstlagen, SoL17. Se avsnitt 2.1, Relation till andra överenskommelser, angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvård. Kommunförbundet och Stockholms läns landsting har tagit fram Vägledning samordnad individuell plan, SIP, för vuxna och äldre i Stockholms län. Se www.ksl.se. 17 2 kap 7 § socialtjänstlag (2001: 453) och 3f § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 15 16 7 Sidan 22 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN 3.1.5Blanketten Planering av egenvård med hjälp För att säkerställa information vid egenvård, samråd vid planering och underlätta om det är aktuellt att bistå med praktisk hjälp, ska blanketten Planering av egenvård med hjälp upprättas. Den som gjort bedömningen av egenvården ansvarar för detta. Blanketten ska alltid användas av berörda parter och bifogas ansökan om bistånd för egenvård18. Se även Vård information i Storstockholm, www.viss.nu (Bilaga 1). 3.1.6Dokumentation Bedömningen av egenvård och dess planering ska dokumenteras i den enskildes/patientens journal. Den enskilde/patienten ska erhålla en kopia på planeringsdokumentationen. Vid ansökan om bistånd från socialtjänsten ska en kopia av planeringen bifogas. 3.1.7 Ansökan om bistånd När det gäller insatser för egenvård med praktisk hjälp måste den enskilde/patienten själv ansöka om bistånd hos kommunens biståndshandläggare. En ifylld blankett, Planering av egenvård med hjälp, bifogas ansökan. Med planeringsblanketten som underlag från den enhet som har bedömt egenvården, inleder biståndshandläggaren snarast möjligt en utredning och fattar ett beslut. Planeringsblanketten tillförs utredningen i det underlag biståndshandläggaren använder för att utreda och besluta om rätten till ansökt insats. Biståndshandläggaren meddelar den enskilde/patienten, och efter samtycke även den enhet som har bedömt egenvården, att bistånd har beviljats samt hur och när insatsen kan påbörjas. Den ska påbörjas skyndsamt när biståndet har beviljats. Kommunen kan avslå ansökan om det bedöms att behovet kan tillgodoses på annat sätt än genom bistånd. Biståndsbeslut som innebär ett avslag på ansökan kan överklagas till förvaltningsrätten. Om en legitimerad yrkesutövare har bedömt att en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård kan den enskilde/patienten inte kräva att få åtgärden utförd i form av hälsooch sjukvård, även om kommunen har fattat ett beslut om att avslå ansökan om bistånd. I de fall bistånd avslås kan dock en ny bedömning från den legitimerade behandlande yrkesutövaren utifrån den nya situationen behövas. 3.1.8Genomförande För hjälp med egenvård som kräver ett biståndsbeslut (gäller vuxna och personer med funktionsnedsättning) ges information och vid behov enklare instruktioner till berörd personal när bistånd för hjälp med egenvård har beviljats. När personalen har erhållit information eller enklare instruktioner från hälso- och sjukvården, enligt planeringen i avsnitt 3.1.4. lämnas klartecken till den ansvarige biståndsbedömaren som informerar den som har bedömt egenvården om när hjälpen med egenvård kan påbörjas. Processen från bedömning till utförande av egenvård kan därför dröja i vissa fall. För verksamheter som inte kräver ett biståndsbeslut, till exempel förskola eller skola, påbörjas insatsen sedan chef eller motsvarande för verksamheten har beslutat om och lämnat skriftlig information om startdatum till den som har bedömt egenvården. Dokumentation av bedömningen och information lämnas på blanketten Planering av egenvård med hjälp. 3.1.9Omprövning av bedömning av egenvård Den hälso- och sjukvårdspersonal som gjort egenvårdsbedömningen har uppföljningsansvar och ska omedelbart ompröva sin bedömning om den enskildes/patientens förmåga att ansvara för egenvården försämras, till exempel vid ändrade förutsättningar. Det är därför I de fall ett journalsystem har en digital blankett med identiskt innehåll kan denna användas. 18 8 Sidan 23 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN viktigt att de som ser individen i vardagen rapporterar sina iakttagelser så att en ny bedömning kan genomföras. 3.1.10 Uppföljning av planering Av planeringen ska det tydligt framgå när uppföljning och omprövning ska genomföras och vem som ansvarar för detta. Bedömningen av egenvård ska följas upp regelbundet. Uppföljningsansvaret får överlämnas till en annan aktör, till exempel från slutenvård till primärvård, om det finns acceptans för detta hos den nya aktören. Uppföljningsansvaret kan bara innehas av hälso- och sjukvårdspersonal. Här kan den enskildes/patientens, närstående och personal bidra med viktiga observationer. 3.2Egenvård med praktisk hjälp till vuxna respektive barn 3.2.1Vuxna – egenvård i ordinärt boende Personal inom kommunalt finansierad verksamhet ska efter beviljat bistånd hjälpa den enskilde/patienten att utföra egenvård. Vanligtvis innebär det att den enskilde/patienten får praktisk hjälp att ta sina läkemedel och hjälp med andra enklare hälso- och sjukvårdsåtgärder som har bedömts att de kan utföras som egenvård. Biståndshandläggaren ansvarar för att meddela den enskilde/patienten samt den enhet som har bedömt egenvården att bistånd har beviljats, samt när insatsen kan påbörjas. Insatsen ska påbörjas skyndsamt när biståndet har beviljats. Blanketten Planering av egenvård med hjälp ska användas. 3.2.2Vuxna – egenvård i bostad med särskild service, särskilt boende inom till exempel socialpsykiatri, daglig verksamhet, samt dagverksamhet Personal inom de verksamheter som anges ovan ska hjälpa den enskilde/patienten med egenvård när åtgärden av hälso- och sjukvårdspersonal bedömts som egenvård med praktisk hjälp. En bedömning av egenvård måste göras för var och en av de berörda verksamheter där den enskilde/patienten vistas. Blanketten Planering av egenvård med hjälp ska användas och kommuniceras till de berörda verksamheternas chefer för samråd om hur och när insatsen kan påbörjas. Insatsen ska påbörjas skyndsamt när chefen har bekräftat att informationen har tagits emot. 3.2.3Barn19 och elever – egenvård i förskola och skola, inklusive specialskola, gymnasieskola, fritidshem, hem för vård eller boende, HVB, samt korttidsboende Barn och elever kan inte ha ett självständigt ansvar för sin egenvård. Föräldrar ansvarar för att hjälpa sina barn med egenvård under förutsättning att egenvården kan ske på ett säkert sätt. Egenvården måste bedömas för var och en av de berörda verksamheterna där barnet eller eleven vistas. När ett barn börjar eller byter skola, eller får en insats från socialtjänsten, måste en ny bedömning av egenvården göras utifrån de nya förutsättningarna. För en korrekt bedömning ska samråd ske med föräldrarna, skolan eller socialtjänsten (den verksamhet som ska hjälpa till med egenvården). En legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården ansvarar för en omprövning av egenvårdsbedömningen och analyserar personalens förutsättningar att kunna utföra den aktuella åtgärden på ett säkert sätt. I de fall personalen inte klarar av att utföra åtgärden på ett säkert sätt får åtgärden inte bedömas som egenvård i skolan eller inom socialtjänsten. Ansvaret för åtgärden ligger då på hälso- och sjukvården. En åtgärd kan bedömas som egenvård när föräldrar eller närstående utför den men kan räknas som hälso- och sjukvård när barnet befinner sig i skolan eller på till exempel ett Yngre än 18 år. 19 9 Sidan 24 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN korttidsboende. Skolan ansvarar för att eleverna får hjälp med sin egenvård, till exempel att ta sina läkemedel.20 Elevhälsan arbetar främst förebyggande och ansvarar inte för att hjälpa till med egenvård. Den har dock ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling i det individuellt riktade arbetet. Därmed kan elevhälsan involveras i arbetet med elevers egenvård, till exempel vid planering och samverkan. Om personal i förskola eller skola ska hjälpa ett barn eller en elev med egenvård är det den hälso- och sjukvårdspersonal som anges på planeringsblanketten som ska informera personalen om hur egenvården ska utföras. I förekommande fall ges informationen tillsammans med vårdnadshavare. Vid bedömning och riskanalys används blanketten Planering av egenvård med hjälp. Samråd ska ske med rektor eller chefen för verksamheten om hur och när insatsen kan påbörjas. Insatsen ska påbörjas skyndsamt sedan den verksamhet som ska hjälpa till med egenvården fattat beslut om att personalen nu har tillräcklig information och att hjälpen kan inledas. När det gäller läkemedelshantering för barn som vistas i korttidsboende är landstinget och kommunen överens om att det inte är lämpligt att i dessa fall bedöma en hälso- och sjukvårdsåtgärd som egenvård. Om personal i sådan verksamhet ska utföra läkemedelshantering krävs därför en delegering. 3.2.4Vuxna och barn – egenvård med hjälp i ordinärt boende med personlig assistans enligt LSS, och socialförsäkringsbalken, SFB Personliga assistenter kan hjälpa den enskilde/patienten med egenvård när åtgärden av behandlande hälso- och sjukvårdspersonal har bedömts som egenvård och ryms inom den beviljade tiden. Blanketten Planering av egenvård med hjälp ska användas och kommuniceras till chefen för personlig assistans för samråd om hur och när insatsen kan påbörjas. Insatsen ska påbörjas skyndsamt när chefen har bekräftat att informationen har tagits emot. Om det behövs ytterligare tid för att utföra egenvården måste den enskilde/patienten ansöka om utökad assistansersättning hos Försäkringskassan. 4. Ansvar, åtaganden och infytande 4.1 Ansvar och åtaganden för respektive part Ansvaret för att utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd kvarstår hos hälso- och sjukvården till dess den verksamhet som ska hjälpa till med egenvården tagit över. Övertagandet sker först när det har fattats ett beslut om praktisk hjälp med egenvårdsinsats. Beroende på var hjälpen ska utföras sker detta via antingen ett biståndsbeslut (gäller vuxna och personer med funktionsnedsättning) eller genom underskrift på blanketten Planering av egenvård med hjälp från ansvarig chef att all personal inom verksamheten som ska hjälpa till med egenvården klarar uppgiften. Vid behov ska den berörda personalen då ha erhållit en handledning eller en enkel instruktion av den landstingsfinansierade hälso- och sjukvårdspersonalen. Den verksamhet vars personal bistår med egenvårdsinsatsen ska utföra denna tills en ny bedömning har gjorts. 4.2Ansvar och åtaganden hos den berörda verksamheten 4.2.1Ledning och chefer Den verksamhetsansvarige ansvarar för att respektive verksamhets ledningssystem innehåller en beskrivning av de processer, aktiviteter och rutiner som behövs hos respektive verksamhet Skolverket, Egenvård i förskolan och skolan (2014-02-18). 20 10 Sidan 25 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN för att bedömningen av och hjälpen med egenvården ska fungera på ett säkert sätt. Se vidare punkt 7. 4.2.2 Personal och yrkesgrupper När legitimerad personal har bedömt att den enskilde/patienten själv kan ansvara för sin egenvård men behöver hjälp med denna ska, efter samtycke, ett samråd ske med socialtjänsten eller den aktör i den kommunalt finansierade verksamheten som ska hjälpa till med egenvården. Vid in- och utskrivning i slutenvården är det den behandlande läkaren som ska bedöma om åtgärden kan utföras som egenvård. Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalens bedömning, planering och uppföljning görs under eget yrkesansvar, enligt patientsäkerhetslagen.21 Det är av stor vikt att de personer som ser den enskilde/patienten i vardagen rapporterar sina iakttagelser så att behovet av en ny bedömning och vårdplanering uppmärksammas. Vidare ska kända framtida förändringar rapporteras, till exempel skolstart, beviljad korttidsplats, deltagande i dagverksamhet och daglig verksamhet, eller en planerad inflyttning i särskild boendeform. Rapporteringen görs till den hälso- och sjukvårdspersonal som anges på planeringsblanketten. 4.3Inflytande (information och delaktighet) och sekretess för berörda personalgrupper, enskilda och närstående En bedömning av egenvården ska göras i samråd med den enskilde/patienten och, om den enskilde/patienten så önskar, dennes närstående. Utifrån respekt för den enskildes/patientens självbestämmande och integritet ska denne ha möjlighet att delta i samråd vid bedömningar av egenvård. Den enskilde/patienten ska informeras om vad egenvården innebär samt erbjudas att delta i planeringen. Om den enskilde/patienten avstår från att delta ska detta dokumenteras. I de fall den enskilde/patienten behöver praktisk hjälp att utföra egenvården ska den som gör bedömningen, med hänsyn till reglerna om sekretess och tystnadsplikt, först samråda med den som ska hjälpa till. Den enskilde/patienten samt övriga berörda parter ska erhålla en kopia av den dokumenterade planeringen. Det ska framgå av dokumentationen vilka som har erhållit kopior av planeringen. 5. Säkerhet 5.1 Hur den enskilde/patienten kan medverka i säkerhetsarbetet Bedömningen av egenvård ska alltid göras i samråd med den enskilde/patienten. Den vuxne enskilde/patienten har ett eget ansvar för att se till att de som hjälper till med egenvården genomför åtgärden på ett säkert sätt. 5.2Information om risker och avvikelser mellan parter och verksamheter Om en individ som har hjälp av personal med egenvården drabbas av, eller riskerar att drabbas av, missförhållande eller vårdskada i samband med egenvården, ska en chef eller person i motsvarande befattning informera den verksamhet eller person som anges i blanketten Planering av egenvård med hjälp. Vanligtvis är det den husläkarmottagning eller vårdcentral där den enskilde/patienten är listad. Blanketten Rapport om brister/risker gällande egenvård med hjälp ska användas (se www.viss.nu). Om det råder osäkerhet angående vem som ska kontaktas, tas kontakt med den husläkarverksamhet som ligger geografiskt närmast. Den mottagande vårdcentralen, husläkarmottagningen eller annan Patientsäkerhetslag (2010:659). 21 11 Sidan 26 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN verksamhet ska snarast göra en ny bedömning. Den som skickar en rapport om brister ska skyndsamt erhålla en bekräftelse att rapporten har tagits emot, samt få en bedömning av bristen. Den verksamhet vars personal bistår med egenvårdsinsatsen svarar för utförandet tills en ny bedömning har gjorts. Biståndshandläggaren eller utförarchefen kontaktar även den som har gjort bedömningen av egenvården, det vill säga patientens husläkarmottagning eller någon annan verksamhet, om patientens livssituation har förändrats, till exempel på grund av ett byte av skola, boendeform med mera, så att en ny bedömning kan utföras. Blanketten Rapport om brister/risker gällande egenvård med hjälp finns i bilaga 2. • Om den enskilde/patienten drabbas av, eller utsätts för risk att drabbas av, allvarlig vårdskada på grund av bedömningen om egenvård, ska detta anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, enligt lex Maria, patientsäkerhetslagen22. Hälso- och sjukvården ansvarar för att bedömningen är riktigt gjord och att den omprövas när förutsättningarna ändras. Det kan bli aktuellt med patientskadeersättning enligt patientskadelagen23 om det finns en övervägande sannolikhet att skadan har orsakats av en felaktig bedömning. • Om den enskilde/patienten själv utför sin egenvård har denne ett eget ansvar för sina handlingar. Om egenvården utförs bristfälligt av närstående kan utförandet bedömas ur antingen en skadeståndsrättslig eller straffrättslig aspekt. • Personal som utför egenvård bedöms på samma sätt som närstående, men där har kommunen eller annan arbetsgivare det skadeståndsrättsliga ansvaret för sin personal enligt principalansvaret. Det straffrättsliga ansvaret finns alltid kvar hos den anställde. • Om någon drabbas av, eller utsätts för risk att drabbas av, allvarligt missförhållande i samband med egenvård som utförs av personal inom verksamhet enligt socialtjänstlagen, SoL, eller lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är personalen skyldig att rapportera brister och eventuella missförhållanden enligt lex Sarah, SoL och LSS. 6. Ekonomi 6.1Avgifter för den enskilde/patienten Kommunen tar ut en avgift för biståndsbedömd hjälp med egenvård enligt gällande taxa i respektive kommun. 7. Ledningssystem Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter om ledningssystem24 som ställer krav på vårdgivare och dem som bedriver socialtjänst att de upprättar ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete. De som bedriver verksamhet enligt SoL och LSS ska identifiera processer där det behövs samverkan för att säkra kvaliteten på de insatser som ges enligt SoL och verksamhet enligt LSS. För vårdgivare inom hälso- och sjukvård gäller samma krav på att identifiera processer där det behövs samverkan för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. För varje process ska de aktiviteter som ingår identifieras. Vidare ska det fastställas 3 kap 5§ patientsäkerhetslag (2010:659). Patientskadelag (1996:799) enligt 14 Kap. 2 § ff SoL, 24 a – 24 b §§ LSS. 24 4 kap. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9), Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 22 23 12 Sidan 27 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN i vilken ordning aktiviteterna behöver ske. För varje aktivitet ska de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet beskrivas. Det ska framgå av ledningssystemet dels hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten, dels hur samverkansmöjligheter säkerställs med andra aktörer. Det gäller till exempel andra vårdgivare, andra verksamheter enligt SoL eller enligt LSS, samt myndigheter och organisationer. Ledningssystemet hos respektive verksamhet ska således innehålla de processer (med aktiviteter och rutiner) som behövs inom den egna verksamheten för att säkra god kvalitet när det gäller samverkan med andra verksamheter, med hänvisning till denna överenskommelse. Verksamhetschefer och övriga chefer har ett stort ansvar att realisera detta. 8. Uppföljning Parterna har ett gemensamt ansvar att regelbundet följa upp överenskommelsen och stämma av resultatet med varandra. Det första året är det angeläget att följa upp hur känd överenskommelsen är av dem som ska följa den i sitt dagliga arbete. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Kommunförbundet Stockholms län tar fram ett antal indikatorer som ska följas upp årligen lokalt av parterna. Ett särskilt dokument om uppföljning ska utarbetas i särskild ordning. 9. Kontaktpersoner Parterna ska utse varsin kontaktperson med ansvar för överenskommelsen. När en part byter kontaktperson ska detta skriftligen meddelas den andra parten. 9.1Lokala kontaktpersoner I eventuella lokala överenskommelserna anges lokala kontaktpersoner. För kommunfinansierad verksamhet kan till exempel en ansvarig beställarchef vara lämplig och inom landstings finansierad verksamhet kan exempelvis ansvariga verksamhetschefer inom primärvården vara lämpliga. 10. Bilagor 1. Blankett – Planering av egenvård med hjälp (se sid 15) 2. Blankett – Rapport om brister/risker gällande egenvård med hjälp (se sid 17) Ifyllningsbara blanketter hämtas från www.viss.nu under fliken ”Blanketter” 11. Referenser • Socialtjänstlag, SoL (2001:453). • Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. • Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). • Patientsäkerhetslag (2010:659). • Patientskadelag (1996:799). • Socialförsäkringsbalk (SFS 2010:110, kap 51). 13 Sidan 28 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (1997:14). Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. • Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6). Bedömning av om en hälsooch sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. • SKL:s Cirkulär 2009:71, Egenvård. • Socialstyrelsens Meddelandeblad, april 2013. • Skolverket, Egenvård i förskolan och skolan, 2014-02-18 • VISS – Vårdinformation i Storstockholm, www.viss.nu Figur 1. V ägledning i bedömningsprocess om egenvård Grunden är att den enskilde/patienten själv ansvarar för sin egenvård för att den ska kunna bedömas. I övriga situationer finns vissa möjligheter att bedöma egenvård med hjälp av annan. Se avsnitt 2.2, Gränsdragningsfrågor. Kan den enskilde/patienten själv ansvara för säkerheten i egenvården? Kan enskilde/patienten själv utföra alla olika praktiska moment i behandlingen? * Ja Nej Ja Egenvård Hälso- och sjukvård Nej Egenvård med praktisk hjälp av annan* Hälso- och sjukvård Under förutsättning att hjälp med åtgärden kan utföras av någon annan på ett säkert sätt. 14 Sidan 29 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN Bilaga 1 PLANERING AV ”EGENVÅRD MED HJÄLP” Ansvarig vårdenhet/vårdgivare: Avser: Adress: Personnummer: Telefonnummer: Namn: Namn: Adress: Befattning: Postadress: Ev. hemjänstutförare: Jag ger mitt samtycke till att personal som ska hjälpa mig/mitt barn med egenvården och beslutsfattare inom kommun samt ansvariga inom hälso.- och sjukvården får utbyta information om frågor som rör egenvården: Datum: Underskrift: Följande hälso- och sjukvårdsåtgärd har bedömts som egenvård: Åtgärden beräknas pågå: Information och handledning/enkel instruktion behöv av legitimerad personal, till den eller dem som skall utföra egenvården? Nej, den vuxna patienten instruerar själv Ja (om ja, namn på den som ansvarar för instruktionen, vad som ska instrueras, på vilket sätt och när detta ska ske) Följande åtgärder ska vidtas om den enskilda drabbas av eller riskerar att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvården: Kontakta: Telefon: HSF aug 2012 15 Sidan 30 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN Följande ska vidtas om patientens situation förändras: Åtgärd: Kontakta: Telefon: Bedömning av egenvården följs upp av legitimerad personal (ange hur och när): Omprövning av bedömningen av egenvården ska göras vid följande (ge gärna exempel på situtation/händelse): Namn på legitimerad yrkesutövare som har ansvar för bedömningen och befattning: Underskrift: Denna blankett har lämnats/skickats till: Den enskilde (OBS! Skall bifogas till ansökan om bistånd) Chef för verksamhet som utför egenvården t ex i förskoleverksamhet/skola eller inom socialtänstens enheter där nytt biståndsbeslut inte behöver fattas med anledning av detta Bekräftelse – Härmed bekräftas mottagande av blanketten. Insatser beräknas komma igång (ange datum): Namn och titel: Underskrift: Datum: Blanketten skickas tillbaka till legitimerad yrkesutövare hos landstingsfinansierad verksamhet. Meddelande kan ske även per telefon. 16 Sidan 31 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN Bilaga 2 RAPPORT OM BRISTER/RISKER GÄLLANDE EGENVÅRD MED HJÄLP (Kommunen) Uppgiftslämnare: Handläggare/chef: Telefonnummer: Verksamhet (namn och adress): Datum: Ansvarig vårdenhet/vårdgivare: Avser: Personnummer: Namn: Adress: Postadress: Omständigheter/observationer som föranleder avvikelsen Den enskilde /företrädaren är informerad om rapporteringen Ja Nej Chefs underskrift Chef skickar blanketten till berörd vårdenhet. (Kopia skickas i förekommande fall till biståndshandläggare.) (Landstinget) Bedömning gällande avvikelse vid egenvård har skett (datum): Bedömningen resulterade i att: Planering av bedömd egenvård kvarstår Nyplanering av bedömd egenvård Åtgärden övergår till hälso- och sjukvårdsansvar Underskrift: Namnförtydligande Befattning: Telefonnummer: Skickas tillbaka till chef i kommunen enligt ovan (som i förekommande fall i sin tur skickar kopia till biståndshandläggare). HSF aug 2012 17 Sidan 32 av 65 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLMS LÄN Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102 39 Stockholm Telefon: 08-123 132 00 www.vardgivarguiden.se Kommunförbundet Stockholms Län Box 38145, 100 64 Stockholm Telefon: 08-615 94 00 www.ksl.se 18 Sidan 33 av 65 Förvaltning Dokumenttyp Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Sida Avdelning Datum Diarienummer Kansli 2015-08-25 SN 2015/57 1 (3) Handläggare Leo Bogle, verksamhetscontroller Svar på remiss - Översiktsplan 2030 – med utblick mot 2050 Sammanfattning Översiktsplan 2030 – med utblick mot 2050 visar på förslag på Haninge kommuns långsiktiga utveckling av den fysiska miljön i syfte att skapa en hållbar utveckling och en god livsmiljö för alla. I grunden omfattar planförslaget hur kommunens mark- och vattenområden ska användas i framtiden. Här beskrivs exempelvis var nya bostäder, vägar och företagsområden kan tillkomma men även hur och vilka natur- och kulturmiljöer som ska värnas och utvecklas. Översiktsplanen remitteras med syftet att få in synpunkter från en bred skara av berörda. Efter samrådet kommer planförslaget att omarbetas med utgångspunkt ibland annat dessa synpunkter för att ställas ut för granskning under sommaren 2016. Då kommer berörda åter ges möjlighet att lämna sina synpunkter. Planen kommer därefter att föras fram till antagande av kommunfullmäktige och är sedan vägledande vid beslut om bygglov, detaljplanläggning och andra myndighetsbeslut. De målgrupper som socialförvaltningen kommer i kontakt med har ofta funktionsnedsättningar eller begränsade resurser och har också svårigheter att själva framföra behoven. Socialförvaltningen ser det som en angelägenhet att dessa målgruppers behov beaktas i den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön liksom vid byggande av bostäder. Detta i syfte att skapa en hållbar utveckling och en god livsmiljö för alla. Underlag för beslut - http://www.haninge.se/op2030 Förslag till beslut 1. Yttrande överlämnas till kommunstyrelseförvaltningen POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Sidan 34 av 65 Förvaltning Dokumenttyp Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Sida 2 (3) Avdelning Diarienummer Kansli SN 2015/57 Handläggare Leo Bogle, verksamhetscontroller Siw Lideståhl Gerlofstig förvaltningschef Lena avdelningschef Sidan 35 av 65 Förvaltning Dokumenttyp Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Sida 3 (3) Avdelning Diarienummer Kansli SN 2015/57 Handläggare Leo Bogle, verksamhetscontroller Ärendets beredning Ärendet har beretts inom förvaltningen genom arbetsgrupp för lokalfrågor. Förvaltningens synpunkter Socialförvaltningen ställer sig positiv till översiktsplanen. Socialnämndens och socialförvaltningens uppgift är att arbeta för att Haninge utformas med hänsyn till människors olika behov. Enligt den politiska visionen ska alla känna sig trygga och stolta över att bo i Haninge. Alla människors lika värde, rättigheter och skyldigheter är grundläggande. De målgrupper som socialförvaltningen kommer i kontakt med har ofta funktionsnedsättningar eller begränsade resurser och har också svårigheter att själva framföra behoven. Socialförvaltningen ser det som en angelägenhet att dessa målgruppers behov beaktas i den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön liksom vid byggande av bostäder. Detta i syfte att skapa en hållbar utveckling och en god livsmiljö för alla. ___________ Expedieras: Kommunstyrelseförvaltningen Akt Sidan 36 av 65 Förvaltning Dokumenttyp Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Sida Avdelning Datum Diarienummer Kansliet 2015-08-19 SN 2015/211 1 (2) Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Svar på remiss – Central krisledningsplan för Haninge kommun Sammanfattning Kommunen ska enligt lag fastställa en krisledningsplan vid varje mandatperiod. Kommunstyrelseförvaltningen har uppdaterat gällande plan och utformat ett förslag till ny plan. Socialnämnden har fått möjlighet att lämna synpunkter på planen. Förändringarna är i huvudsak följande: - Förtydligande att krisledning även kan aktiveras i andra fall än vid extraordinära händelser. - Beskrivning av IT-stöd vi larmning (kris-app), samverkansfunktionen Stockholms län samt nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning (RAKEL). - Förtydliganden om hur nämnderna ska ta fram egna planer som harmoniserar med den övergripande planen. Socialförvaltningen föreslår nämnden att ställa sig positiv till den föreslagna planen. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse – Svar på remiss - Central krisledningsplan för Haninge kommun - Central krisledningsplan för Haninge kommun - Missiv Förslag till beslut 1. Socialnämnden ställer sig positiv till planen. 2. Remissvaret lämnas till kommunstyrelseförvaltningen. Siw Lideståhl Gerlofstig förvaltningschef Lena avdelningschef POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Sidan 37 av 65 Förvaltning Dokumenttyp Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Sida 2 (2) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/211 Handläggare Förnamn Efternamn, Utredare Bakgrund Kommunen ska enligt lag fastställa en krisledningsplan vid varje mandatperiod. Kommunstyrelseförvaltningen har uppdaterat gällande plan och utformat ett förslag till ny plan. Socialnämnden har fått möjlighet att lämna synpunkter på planen. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom kansliet. Förvaltningens synpunkter Den föreslagna planen följder samma metodik och förhållningssätt som den tidigare planen. Förändringarna är i huvudsak följande: - Förtydligande att krisledning även kan aktiveras i andra fall än vid extraordinära händelser. - Beskrivning av IT-stöd vid larmning (kris-app), samverkansfunktionen Stockholms län samt nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning (RAKEL). - Förtydliganden om hur nämnderna ska ta fram egna planer som harmoniserar med den övergripande planen. Socialförvaltningen anser att den föreslagna planen är bra. Förvaltningen föreslår nämnden att ställa sig positiv till den föreslagna planen. ___________ Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Sidan 38 av 65 Sidan 39 av 65 1 Central krisledningsplan för Haninge kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser, och höjd beredskap 2015 - 2019 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Plan Central krisledningsplan för extraordinär händelse, annan oönskad händelse och höjd beredskap 2015 – 2019 2015-xx-xx 2015-xx-xx Beslutat av Ansvarig avdelning och dokumentförvaltare (namn) Reviderad Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltningen/säkerhet Bo Jensen Ersätter föregående krisledningsplan KS 149/2010 Dokumentinformation Krisledningsplanen har koppling till Program för Haninge kommuns säkerhets- och riskhanteringsarbete (beslut i KF 7 mars 2011). Planen uppdateras vid varje ny mandatperiod. Diarienr Version 1.0 Sidan 40 av 65 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Mål och tillämpning 1.3 Läsanvisning 2. Definitioner 2.1 Extraordinär händelse 2.2 Kris 2.3 Höjd beredskap 2.4 Samhällsviktig verksamhet 3. Övergripande strategi inför och vid krisledning 3.1 Verksamheter 3.2 Förvaltningsledningar 3.3 Central krisledning 3.4 Kommunmodell för riskinventering och analys 3.5 Principer 4. Central krisledningsorganisation 4.1 Krisledningsgrupp (beredningsgrupp) 4.2 Analysfunktion 4.3 Informations- och kommunikationsfunktion 4.4 Administrativ funktion 4.5 Stödfunktion (Data – tele) 4.6 Stödfunktion (Service) 4.7 Krisledningsnämnd 4.8 POSOM, psykiskt och socialt omhändertagande 4.9 Organisationsuppbyggnad 5. Larmning och aktivering 5.1 Larmning 5.2 Aktivering 5.3 Beskrivning av dimensioner 6. Väsentliga förberedelser för framgångsrik krisledning 6.1 Regional samverkan 6.2 Krisledningsplatser 6.3 Uthållighet 6.4 Geografiskt områdesansvar 6.5 Samband 6.6 Utbildning – övning 6.7 Kostnadsredovisning 6.8 Avslut och utvärdering 3 3 3 4 4 4 4 4 5 5 5 5 6 6 7 7 7 8 8 8 8 9 9 10 11 11 11 12 13 13 13 14 14 15 15 15 15 7. Bilagor 16 8. Relaterade dokument 16 Sidan 41 av 65 3 1. Inledning När en allvarlig händelse inträffar måste det finnas en förmåga och beredskap för att snarast kunna hantera händelsen och mildra de negativa effekterna av det inträffade. I en händelses inledningsskede då det kan råda stor osäkerhet om vad som hänt och vad som behöver göras, ställs stora krav på främst funktionerna ledning, samordning och information. Medborgarna har förväntningar på att kommunen har förmåga och tillräckliga resurser för att kunna ge den hjälp som behövs och bidra till att konsekvenserna blir så små som möjligt. Av Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap framgår att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fredstid. Kommuner och landsting ska för varje mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. 1.1 Syfte Syftet med krisledningsplanen är att klargöra hur kommunen ska organiseras och bedrivas vid en kris, extraordinär händelse samt vid höjd beredskap då ordinarie ledningsstrukturer behöver anpassas så att nödvändig krisledning kan uppnås. Planen ska också utgöra grund för nämnders och förvaltningars egen planering för verksamhet vid kriser och extraordinära händelser. 1.2 Mål och tillämpning Krisledningens inriktningsmål är att verka för att vid extraordinära händelser eller andra kriser upprätthålla acceptabla nivåer i kommunala samhällsviktiga verksamheter och uppnå god förmåga att i övrigt hantera uppgifter som krävs för att begränsa eller förhindra negativa konsekvenser till följd av en händelse. Planen tillämpas vid situationer då en extraordinär händelse inträffar och drabbar kommunens medborgare, företag, egna verksamhet eller på annat sätt påverkar kommunen. Planen tillämpas även för andra kriser eller allvarliga händelser som kräver samordnade insatser där delar eller hela kommunala verksamheter behöver ledningsstöd. 1.3 Läsanvisning Planen för central krisledning beskriver inte i detalj utförandet i själva krisledningsarbetet. Anvisningar för dessa uppgifter finns förklarade i den konkreta vägledningen Handbok för krisledning. Särskilda rutiner för larmning av personer/funktioner ingående i central krisledning finns som bilaga i dokumentet Larmning av kommunala funktioner i Haninge kommun.¹ Alla förtroendevalda och tjänstemän som ingår i krisledningsorganisationen ska ha tillgång till ett eget exemplar av Handbok för krisledning och larminstruktionen Sidan 42 av 65 4 _________________________ ¹ Bilagan är sekretessbelagd med hänvisning till Offentlighets- och sekretesslagen 18 kap. 13§. 2. Definitioner Betydelsen av begreppen kris och extraordinär händelse ligger nära varandra. En händelse som är en kris kan samtidigt eller i ett annat skede övergå till att vara en extraordinär händelse. En kris kan trots att den är omfattande också innebära att den inte lever upp till kriterierna för extraordinär händelse. Haninge kommun planerar och förbereder hanteringen av kriser eller extraordinära händelser enligt samma principer och det blir i det här avseende mindre viktigt vilket av begreppen som är tillämpligt. En utgångspunkt mellan begreppen kan ändå vara hur stor påverkan på samhällsviktig verksamhet en händelse har. Att kriterierna för extraordinär händelse är uppfyllda är särskilt viktigt när det gäller eventuell aktivering av krisledningsnämnd. 2.1 Extraordinär händelse Med en extraordinär händelse² menas ett tillstånd eller en sådan händelse som avviker från det normala innebär en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner eller innebär överhängande fara för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser för att kunna hanteras 2.2 Kris Ordet kris har olika betydelser i olika sammanhang. I arbetet med samhällets krisberedskap är kris ett tillstånd där konsekvenserna av en händelse är så svåra och allvarliga att de vanliga resurserna inte räcker till för att hantera händelsen. En kris drabbar många människor och delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. 2.3 Höjd beredskap För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Beslut om höjd beredskap³ fattas och meddelas av regeringen. Vid höjd beredskap ska kommunen vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under rådande förhållandena ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. 2.4 Samhällsviktig verksamhet Definitionen av samhällsviktig verksamhet4 är en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Sidan 43 av 65 5 _________________________ ² Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ³ Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap 4 MSBFS 2010:6 Föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser 3. Övergripande strategi inför och vid krisledning Strategin för krisledning vid en inträffad kris eller extraordinär händelse innebär att kommunens organisation så långt det är möjligt ska följa den ordinarie linjeverksamheten och hantera det inträffade med vardagliga rutiner och resurser. I de fall en kris eller extraordinär händelse eskalerar i omfattning kan kommunen välja att aktivera sin centrala krisledningsorganisation. Krisledningsorganisationen anpassas då till händelsens art och behov. Det säkerställs också att kommunens samlade resurser utnyttjas så effektivt som möjligt och att nödvändig samverkan med externa berörda aktörer uppnås. Kommunens förvaltningar och verksamheter ska i det förberedande arbetet följa en gemensam struktur vid upprättande av egna krisledningsplaner och genomförande av lokalt krisledningsarbete. Syftet är att kvalitetssäkra krishanteringen, underlätta samverkan mellan olika kommunala nivåer samt undvika onödigt merarbete. ”En röd tråd ska gå genom den centrala krisledningen via förvaltningarna och ytterst enskild verksamhet och tvärtom”. Kommunstyrelseförvaltningens säkerhetsenhet och förvaltningarnas säkerhetssamordnare ger stöd i framtagande av krisledningsplaner och övrig planering som följer önskad struktur. Under mandatperioden genomför förvaltningar och verksamheter riskinventering och riskanalys enligt kommungemensam modell. 3.1 Verksamheter Varje verksamhet har ansvar för att hantera en uppkommen kris och begränsa skador som kan uppstå och att upprätthålla eller så snart som möjligt återgå till normal servicenivå och funktion. Verksamheten ska kunna samverka med nödvändiga interna och externa aktörer. Verksamheten har också ansvar att rapportera om inträffade kriser linjärt i den egna förvaltningen. I varje verksamhet ska det finnas dokumenterad planering för att kunna hantera och leda en uppkommen kris. Planeringen ska utgå från lokalt genomförd riskinventering och riskanalys enligt kommungemensam modell. 3.2 Förvaltningsledningar Varje förvaltningsledning har ansvar att stödja drabbad verksamhet i att hantera uppkommen kris eller extraordinär händelse inom ramen för förvaltningens åtaganden. Förvaltningsledningen har också ansvar att samverka internt och externt med nödvändiga funktioner/aktörer och informera central krisledningsnivå om händelsen får konsekvenser utanför egen verksamhet. Förvaltningsledningarna krisledningsplaner ska i sin utformning följa samma struktur som den centrala krisledningsplanen. Arbetsmetodiken för krisledningsarbetet ska också baseras på samma metodik som anges i denna centrala krisledningsplan. Sidan 44 av 65 6 3.3 Central krisledning Vid situationer där en kris eller extraordinär händelse drabbar hela eller flera förvaltningar samtidigt och behov uppstår av samordning eller utökat ledningsstöd aktiveras central krisledning. Central krisledning har ansvar för att ytterligare samverkan uppnås i händelsen med andra krishanterande myndigheter och organisationer. Central krisledning följer det som beskrivs vidare i detta planeringsdokument. 3.4 Kommunmodell för riskinventering och riskanalys För mandatperioden finns en kommunmodell framtagen för riskinventering och riskanalys. Utifrån scenariobedömningar identifierar verksamheterna risker och brister samt kritiska beroenden till andra aktörer och deras leveranser. Vidare leder inventeringen till att upprätta kontinuitets- och krisledningsplan. Med kontinuitetsplanering menas här att ha förberett alternativa sätt att bedriva samhällsviktig verksamhet. Genomförandet sker i workshopsform och leds av kommunstyrelseförvaltningens säkerhetsenhet tillsammans med förvaltningarnas säkerhetssamordnare. Målet är att all samhällsviktig verksamhet har genomfört detta senast under mandatperiodens första två år. 3.5 Principer Den övergripande strategin för planering inför och genomförande av krisledning/krishantering utgår från principer enligt det nationella krishanteringssystemet. Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen innebär så långt det är möjligt att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också ska ha motsvarande ansvar vid en krissituation. Närhetsprincipen Närhetsprincipen innebär så långt det är möjligt att allvarliga händelser eller kriser ska hanteras så nära de berörda som möjligt. Den instans som är närmast ansvarig ska svara för ledning av de åtgärder som krävs för att kunna hantera händelsen effektivt. Krishantering bör endast lyftas till högre beslutsnivåer om detta krävs för samordning och prioriteringar av resurser och åtgärder. Likhetsprincipen Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt det är möjligt kan upprätthållas vid en kris. Förändringar ska inte göras mer omfattande än vad som krävs med hänsyn till händelsens art. Sidan 45 av 65 7 4. Central krisledningsorganisation Som en del i förmågan att hantera en kris är det nödvändigt att krisledningsorganisationen och förhållandena mellan ingående nivåer och funktioner är tydligt definierade avseende uppgifter, befogenheter att fatta beslut och genomföra åtgärder. Det är viktigt att komma ihåg att trots det inte går att fastställa på förhand ett exakt och optimalt förlopp för krisledning i alla typer av händelser. Krisledningsorganisationen behöver därför ha förmåga att vara anpassningsbar och kunna växla i nivåer. 4.1 Krisledningsgrupp (beredningsgrupp) Krisledningsgruppen utövar den strategiska ledningen vid en kris eller annan oönskad händelse. Som en sorts stab bereds underlag för nödvändiga, rimliga och taktiska beslut. Vid extraordinära händelser bereder krisledningsgruppen underlag för beslut till krisledningsnämnden och verkställer nämndens fattade beslut. Krisledningsgruppen leds i ett uppbyggt skede av kommundirektören eller dennes ersättare. Gruppen är sammansatt utöver kommundirektör eller dennes ersättare, med förvaltningschefer och särskild adjungerad sakkunnig personal. Vid behov ingår samverkanspersoner från andra myndigheter eller organisationer. Krisledningsgruppens/stabens uppgifter är bl a att verka för att följande uppnås: Skapa lägesbilder och uppnå gemensam lägesuppfattning genom bedömningar och bevakning av händelseutvecklingen Bedömning av omedelbara och långsiktiga konsekvenser Bedömning av omedelbara och långsiktiga behov av åtgärder och resurser Samordning och samverkan med externa och interna aktörer Samordning av extern och intern information Samordning av åtgärder och ledningsstöd då flera verksamhetsområden berörs Förbereda beslutsunderlag till krisledningsnämnd och verkställa fattade beslut Rapportering till länsstyrelsen om händelseutveckling, tillstånd och vidtagna åtgärder Kontinuerlig och slutlig uppföljning och utvärdering av genomförda insatser Följande uppgifter fördelas inom krisledningsgruppen/staben utifrån av behov och händelse: Informations- och kommunikationsarbete, internt och externt Dokumentationsarbete och uppföljning Analys och bedömningsfunktion Omvärldsbevakning Planering av uthållighet för krisledningsorganisationens verksamma funktioner Samverkansfunktioner Sidan 46 av 65 8 Handboken för krisledning tillämpas som stöd. Här finns utförlig beskrivning av hur uppgiftsinsamling, stabsgenomgångar och ingående funktioner i krisledningsorganisationen kan bedrivas. Krisledningsgruppen har ansvar för att dokumentation förs över allt arbete och hur fattade beslut påverkar hanteringen av händelsen. Viktigt att kostnader för insatser redovisas. 4.2 Analysfunktion Funktionens uppgift är att skapa lägesbild och för krisledningen en gemensam lägesuppfattning. Sedan regelbundet analysera det mest sannolika och även det värsta alternativet avseende konsekvenser och hur händelsen/situationen kan utvecklas i korta och längre perspektiv. Till funktionen knyts specialister beroende på händelse. Specialister kan vara förvaltningschefer eller andra med god inblick i de verksamheter som drabbats eller kan drabbas. Funktionen leds av säkerhetschefen. Handboken för krisledning tillämpas som stöd. 4.3 Informations- och kommunikationsfunktion Kommunikationschefen är ansvarig för funktionen och arbetar efter de direktiv som anges av krisledningen. Ansvaret innebär att bedöma resursbehov, organisera, leda och fördela arbetet rörande informationsverksamheten. Informationsfunktionen ska vara så sammansatt att följande delar kan hanteras samtidigt: Samordning av intern och extern information mellan berörda aktörer Information till allmänhet och myndigheter Kontakter med media Informations- och kommunikationsbehovet vid en inträffad händelse kommer tidigt att vara stort. Inledningsvis kommer information att flöda och det är troligt att den kommer att tolkas på flera olika sätt. Kommunens krisinformation kännetecknas därför av att vara uppdaterad, lättbegriplig, korrekt och entydig samt lämnas skyndsamt och regelbundet. Funktionen tillämpar Handbok för krisledning där anvisningar och stöd finns för ingående uppgifter. 4.4 Administrativ funktion Inom krisledningsgruppen etableras en administrativ funktion. Kanslichefen ansvarar för att denna funktion finns aktiverad under hela krisledningens verksamhetstid. Personal för funktionen är vana att föra protokoll och i övrigt hålla ordning på dokumentation och annan mötesmetodik. Krav på dokumentation är lagstadgat och funktionen ska tidigt aktiveras vid stabsuppbyggnad. Uppgifter är bl a: Dokumentation och registrering av händelseförlopp och vidtagna åtgärder Framställning av underlag till stabsgenomgångar Lägesbild och lägesuppföljning Planera för uthållighet hos krisledningen (skiftgång) Samtlig ingående personal i stab behöver ha tillgång till nödvändig information kring en händelse. Information ska därför finnas tillgänglig i stabsmiljön i form av whiteboard, kartor, dator/kanon, loggböcker, kontaktuppgifter etc. Förberedande och genomförda åtgärder ska också tidssättas. Mallar för att föra loggbok och dokumentera uppgifter finns i Handbok för krisledning. Sidan 47 av 65 9 4.5 Stödfunktion (Data – tele) Funktionens uppgift är att säkerställa tillgång till fungerande data- och telekommunikation. Chef för kommunens Beställarorganisation IT (BIT) ansvarar för att funktionen finns tillgänglig under krisledningsarbetet. 4.6 Stödfunktion (Service) Funktionens uppgift är att säkerställa praktiskt och övrig stöd samt lokaltillgång. I uppgiften ingår också att planera och ordna för kost och annan förplägnad till personal i krisledningen. Servicechefen ansvarar för att funktionen finns tillgänglig under krisledningsarbetet. 4.7 Krisledningsnämnd Haninge kommun har en krisledningsnämnd inrättad som ska kunna fullgöra uppgifter under en extraordinär händelse. Utöver bestämmelserna i ovan nämnda lag5 ska kommunallagen tillämpas. Krisledningsnämnden är utsedd av kommunfullmäktige och består av tre ledamöter och tre ersättare, totalt sex förtroendevalda. Krisledningsnämndens uppgift är att, utifrån analys och information från krisledningens beredningsgrupp, fatta beslut kring åtgärder inför och under den extraordinära händelsen. Nämnden utgör då kommunens normativa ledning vid den extraordinära händelsen och kan fatta principiella och övergripande beslut. Nämnden fastställer inriktning samt sätter ramar för den strategiska ledningen (krisledningsgrupp). Nedan ges exempel på uppgifter för krisledningsnämnden efter beslut om att nämnden aktiverats: Besluta om att överta hela eller delar av övriga nämnders verksamhet Besluta i frågor som får stora ekonomiska konsekvenser Besluta om inriktningar och prioriteringar som krävs med hänsyn till händelsen Besluta om väsentligt sänkta servicenivåer eller tillfälligt avbryta verksamheter Besluta om omfördelning av kommunala resurser Besluta i frågor som innebär att betydande enskilda intressen påverkas Besluta om att begära hjälp från andra kommuner Krisledningsnämnden är beslutför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Ordföranden eller, om denne har förhinder, vice ordföranden får besluta på nämndens vägar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. När förhållandena medger ska nämnden besluta att de uppgifter som övertagits från andra nämnder återgår till ordinarie nämnd. Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Utförligare beskrivning av uppgifter som krisledningsnämnden har att fullgöra framgår av nämndens reglemente. Handbok för krisledning ska användas i tillämpliga delar. Krisledningsnämnden har eget ansvar för dokumentation av fattade beslut och hur besluten påverkar hanteringen av händelsen. 4.8 POSOM, Psykiskt och socialt omhändertagande POSOM är en förkortning för Psykiskt och socialt omhändertagande. I Haninge kommun finns en POSOM-organisation som kan aktiveras vid svåra olyckor eller kriser då det Sidan 48 av 65 10 inträffade sker i Haninge kommun eller i övrigt då Haningebor är drabbade. Situationer är då av sådan art eller omfattning att samhällets normala resurser för stöd och hjälp behöver förstärkas. POSOM: s uppgift är att försöka lindra i situationer och därigenom förebygga psykisk ohälsa på sikt. Socialchefen eller dennes ersättare aktiverar verksamheten. En POSOM-insats kan genomföras enskilt och utan att den centrala krisledningen behöver vara aktiverad. Till organisationen knyts externa aktörer från landstinget, trossamfund, frivilligorganisationer m fl. POSOM följer egna upprättade planer och riktlinjer. _________________________ Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 5 4.9 Organisationsuppbyggnad Figuren nedan åskådliggör hur nämnda funktioner i avsnitt 4 är tänkt att samordnas i ett upprättat krisledningssystem. Det är dock viktigt att komma ihåg att det på förhand inte går att fastställa ett exakt och optimalt förlopp för krisledning i alla typer av händelser. Noterbart är alltså att händelsens art styr hur systemet aktiveras och växlar upp. Kommunfullmäktige KS Extraordinär händelse Politisk beslutsgrupp Nivå 2 Krisledningsnämnd Annan krissituation Politisk beslutsgrupp Nivå 1 KS Presidium Tjänstemannastab Nivå 1 Ordinarie Kommundirektör Förvaltningschefer Säkerhetsstrateg Ansvarig kommunikation Adjungerade Ansvarig HR Ansvarig Service Ansvarig Ekonomi Ansvarig Kansli Ansvarig POSOM Ansvarig Ansvarig Service IT Stabsstöd Kommunikation Stabsstöd Administration Dokumentation Ekonomi Tjänstemannastab Nivå 2 (beredningsgrupp) Ordinarie Kommundirektör Förvaltningschefer Säkerhetsstrateg Ansvarig kommunikation VD Tornberget Adjungerade Teknisk försörjning Lokalförsörjning Ansvarig POSOM Juridik Ansvarig HR Ansvarig Ekonomi Ansvarig Service Ansvarig IT Ansvarig Kansli VD Haninge Bostäder Stabsstöd IT-support Sidan 49 av 65 11 Stabsstöd Intern service Samverkande aktörer (exempel) Polisen Sjukvård Brandförsvar Andra kommuner Försvaret Länsstyrelsen Myndigheter Företag Frivilligorganisationer Trossamfund Kollektivtrafik Vattenfall SRV Återvinning SMOHF *Figur 2 Organisationsuppbyggnad 5. Larmning och aktivering Mot bakgrund av närhets-, likhets- och ansvarsprinciperna förväntas att larmning och aktivering av central krisledningsorganisation så långt det är möjligt följer den ordinarie ansvarsfördelningen mellan tjänstemannaorganisationen och de politiska organen. Överliggande nivåer aktiveras således efterhand i den takt behov föreligger. 5.1 Larmning Om en extraordinär händelse eller annan krissituation inträffar under verksamhetstid sker larmning genom att drabbad verksamhet larmar överliggande chefsnivåer som i sin tur larmar uppåt osv. I de fall händelser inträffar utanför ordinarie verksamhetstid larmar kommunala jourer som t ex VA-jour, socialjour, fastighetsjour överliggande chefsnivåer enligt egna rutiner. Då polis, brandförsvar eller sjukvård är de som först får kännedom och inleder hanteringen av en händelse larmar de kommunen genom en särskild larmrutin ”Rutiner och kontaktlista för larmning av kommunala funktioner i Haninge kommun”. Rutinen gäller även för de fall då det inträffar utanför kommunal verksamhet men i kommunens geografiska område. Är händelsen av regional eller nationell karaktär och påverkar Haninge kan även Länsstyrelsen larma via deras tjänsteman i beredskap (TIB). Larmrutinen finns hos de funktioner/personer som ingår i krisledningsorganisationen och vid brandförsvaret, lokalpolisen och länsstyrelsen. Brandförsvarets ledningscentral har en nyckelroll i att säkerställa att larmning till ansvarig funktion i kommunen sker utanför normal arbetstid. Som ytterligare stöd vid inlarmning används också en applikation i telefonerna, en s.k. krisapp. Krisappen möjliggör en ytterligare effektiv och säker spridning av information mellan funktioner i krisledningen, särskilt i det tidiga inlarmningsskedet. Sidan 50 av 65 12 5.2 Aktivering Aktivering av krisledning och hur den leds beror av vad som inträffat. En händelse kan hanteras i minst två dimensioner, tjänstemannaledd (nivå 1 fig. 2) alternativt politiskt ledd (nivå 2 fig. 2). De tjänstemän inom kommunens beredningsgrupp för krisledning som larmas i första hand och enligt turordning är säkerhetsstrateg, kommundirektör och chef för socialförvaltningen. Om dessa har förfall fortsätter turordningen till övriga förvaltningschefer, informationschef och VD för Tornberget. Personerna utgör krisledningsnämndens beredningsgrupp och ingår efter behov i etablerad krisledningsstab. Var för sig har dessa efter att ha blivit larmade befogenhet att initiera aktivering av krisledningsgrupp och skyldighet att hålla kommundirektör och kommunstyrelsens ordförande alt krisledningsnämndens ordförande löpande informerade om händelsen och vidtagna åtgärder samt ansvara för den inledningsvisa lägesuppföljningen. Haninge kommuns krisledningsorganisation ska ha förmåga att: Bedriva normativ och strategisk ledning inom 1 timme på plats alt distans Verkställa normativa och strategiska beslut inom 2 timmar på plats alt distans Verkställa situationsanpassade resursförstärkningar inom 4 timmar på plats Krisledningsnämnden sammankallas inför eller vid extraordinära händelser på initiativ av ordförande alt vice ordförande efter samråd med kommundirektör eller dennes ersättare. 5.3 Beskrivning av dimensioner För att skapa förståelse kring anpassad krisledning och förmåga att växla upp i dimension kan nedanstående förklara olika alternativ i aktivering och ledning. Resonemanget bygger på erfarenheter av larmning och aktivering vid tidigare inträffade händelser som har hanterats. Nivå 1 Effekter uppstår och påverkar eller riskera påverka samhällsviktiga verksamheter och ytterst kommunmedborgarna. Behov av skyndsamma samordade beslut och åtgärder föreligger. Händelsen blir omfattande men inte tillräckligt komplicerad för att krisledningsnämnden behöver aktiveras. Hanteringen verkställs av berörda förvaltningar enligt kommunens ordinarie styrmodell. Aktiverad tjänstemannastab rapporterar till KS presidium. Politisk beslutsgrupp KS presidium Berörda förvaltningar Tjänstemannastab för krisledning Stabsstöd Samverkan * Schematisk skiss nivå 1 Nivå 2 De oönskade effekterna är så omfattande att de uppfyller kriterierna för extraordinär händelse enligt lag och behov uppstår att aktivera krisledningsnämnden. Händelsen kräver extraordinära beslut och prioriteringar i den samlade kommunala verksamheten. Krisledningsnämnden och beredningsgrupp övertar det krisledningsarbete och åtgärder som kan ha inletts i nivå 1 läge. Krisledningsnämnden rapporterar till kommunfullmäktige. Politisk beslutsgrupp Krisledningsnämnd Sidan 51 av 65 13 Kommunens samlade resurser Beredningsgrupp för krisledning Stabsstöd Samverkan * Schematisk skiss nivå 2 Forum för tidig lägesbild och analys Vid i förväg kända händelser kan ett forum för tidig lägesbild och analys aktiveras. Forumet utgör en operativ stab i ett skede där samordnad lägesbild och identifiering av behov är nödvändigt men kriterierna för att aktivera krisledning enligt nivå 1 och nivå 2 är ännu inte uppfyllda. Beroende av händelsens art besätts forumet med representanter från centrala stödfunktioner och av de förvaltningar som kan påverkas. Forumet ska vara identifierande och kunna vara åtgärdande som ex inledande kontakter med samverkansaktörer. Forumet kan också tillåtas att vara planerande. Forumet rapporterar till kommundirektör och berörda förvaltningschefer. Kommundirektör Förvaltningschefer Forum för tidig lägesbild och analys inför och vid inträffad händelse * Schematisk skiss forum för tidig lägesbild och analys 6. Väsentliga förberedelser för framgångsrik krisledning 6.1 Regional samverkan Alla kommuner i Stockholms län tillsammans med flera krishanterande aktörer/myndigheter ingår i ett gemensamt samverkansforum för en trygg, säker och störningsfri region. Denna samverkan syftar till att stärka förmåga kring samordning i att förebygga och minimera oönskade effekter av kända eller plötsliga händelser, olyckor och kriser som inträffar i Stockholmsregionen. Genom samsyn utvecklas metoder och strukturer för den gemensamma krishanteringen. Länsstyrelsen i Stockholms län har ansvar som samordnande och sammankallande funktion. Samverkan enligt ovan kan ske utifrån ordinarie eller aktiverat läge. Ordinarie läge innebär veckovisa avstämningar som genomförs med samtliga inblandade aktörer. Här sker delning av information kring kommande planerade händelser och uppföljning av genomförda planerade händelser som kan ha samtidig påverkan inom flera aktörers områden. Genom de regelbundna avstämningarna identifieras i förväg olika samverkansbehov och gemensamma planeringsförutsättningar. Exempel på sådana händelser är större evenemang, planerade trafikomläggningar, trender inom brand och akutsjukvård, ordningsrelaterat, kronprinsessbröllopet, Obamas statsbesök, övriga hotbilder. Aktiverat läge innebär skyndsam aktivering då händelser plötsligt inträffar eller vid överhängande risk att de inträffar och samtidigt påverkar flera aktörer/områden i regionen. Exempel på sådana inträffade händelser är tågurspårningar med stora konsekvenser för kollektivtrafiken, social oro, vädervarningar, avbrott i teknisk försörjning, större olyckor och inträffade attentat inom och utanför landet. Sidan 52 av 65 14 I båda dessa lägen representeras Haninge kommun av kommunstyrelseförvaltningens säkerhetsenhet. Beroende av händelsers art kan ytterligare funktioner involveras från förvaltningarna. 6.2 Krisledningsplatser I första hand och om inget annat anges i larmbeskedet ska krisledningsnämnd och krisledningsgrupp med tillhörande servicefunktioner infinna sig och etablera funktion i kommunhuset. Lokaler som är ämnade för de olika nivåerna och funktionerna är ordinarie mötesrum som är utrustade med möjligheter till effektivt funktionsarbete, beslutsmöten och lägesuppföljningar. Enskilt arbete med tilldelade uppgifter mellan stabsgenomgångar sker i respektive ordinarie arbetsrum om uppgiften tillåter. En inträffad händelse som innebär att krisledning behöver gå i funktion har företräde till nämnda lokaler. Tabell över lokaler för krisledning Funktion Lokal Syfte Samlingsplats vid inlarmning KS - salen Samling, uppstart Krisledningsnämnd 5C02 Fredrika Bremer Sammanträden Krisledningsgrupp, inledning 6C24 Kommundirektörsrum Lägesbild, bedömning Krisledningsgrupp, utökad ledning 5C49 Väduren Lägesuppföljning, planering, stabsorientering (redovisning o tilldelning av uppgifter) Krisledningsgrupp, förstärkt utökad ledning 5D03 Skytten Lägesuppföljning, planering, stabsorientering (redovisning o tilldelning av uppgifter) Informationsfunktion 6B15 Grupprum Avstämningar Upplysningsfunktion 0C13 Huvudskär Upplysningscentral i samverkan med växel Servicefunktion Utgår från ordinarie tjänsteplats Säkerställa teknisk funktion Underhållstjänst Administration Där krisledning verkar Dokumentation POSOM Utsikten Ledning av stödinsatser Reservledningsplats Anläggarvägen 6 Alternativ ledningsplats Sidan 53 av 65 15 6.3 Uthållighet Varje funktion i krisledningsorganisationen ansvarar för att den egna uthålligheten säkerställs på ett tillfredsställande sätt. Tidigt bör bedömning ske om hur länge krisledningen kan behövas vara aktiverad och därmed verka för upprättande av bemanningslistor med avlösningsmöjligheter. Listor upprättas för alla stabsfunktioner. Status för uthållighet stäms av vid stabsgenomgångar. Personalplanering för krisorganisationens funktioner ska utgå från arbete i två skift under kortare tid (1 – 2 dygn) samt i tre skift vid händelser som överstiger 2 dygn. Planeringen ska hålla för uthållighet i två veckor. 6.4 Geografiskt områdesansvar Det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt utifrån geografiskt områdesansvar och sektorsansvar. Geografiskt områdesansvar finns på kommunal, regional och nationell nivå. Ansvaret innebär att Haninge kommun ska verka för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som kan krävas före, under och efter en krissituation inom kommunens geografiska område. Exempel på uppgifter med det kommunala områdesansvaret under en kris: • Tillsammans med berörda externa aktörer uppnå gemensam lägesbild över situationen • Samordna information till allmänheten • Informera länsstyrelsen och berörda aktörer • Verka för ett effektivt resursutnyttjande Områdesansvaret innebär inte att kommunen tar över andra aktörers ansvar. Däremot bygger ett verkansfullt arbete på alla inblandade aktörers vilja att medverka till samordning i krishanteringen. Förutsättningar för det geografiska områdesansvaret är grundat i det vardagliga arbete som sker i olika nätverk där kommunen och andra samhällsaktörer tillsammans ingår. Nätverken blir således betydelsefulla som utgångspunkt i samverkan och samordning inför och under händelser. 6.5 Samband I första hand används normala kommunikationsvägar som möten, telefonsamtal, sms, mejl etc. För de fall telefoni och elektronisk kommunikation inte fungerar eller är kraftigt störd kan krisledningen använda RAKEL. Det är ett nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning. Haninge kommun har fyra Rakelenheter att fördela inom den centrala krisledningen. Dessa är programmerade enligt en standard som möjliggör att ha kontakt dels internt inom egen krisledning och med de aktörer som finns i det regionala samverkansforumet. 6.6 Utbildning – övning För att uppnå effektiv krisledning och god förmåga att hantera extraordinära händelser och andra oönskade händelser krävs att ingående personer är utbildade och tränade för dessa situationer. Sidan 54 av 65 16 Utbildningar och övningar planeras med hänsyn till behov och genom bedömning av troliga situationer som kan uppstå. Under varje mandatperiod ska samtliga som ingår i den centrala krisledningen minst: Ha god kunskap om kommunens krisledningsorganisation och samhällets krishanteringssystem Delta i krisledningsövning i seminarieform Delta i krisledningsövning i spelform Utbildning och övning för varje mandatperiod planläggs av säkerhetsenheten på kommunstyrelseförvaltningen. 6.7 Kostnadsredovisning Samtliga kostnader för krisledningsorganisationen och övriga merkostnader med anledning av händelsen redovisas separat. Det är angeläget att kommunens kostnader särredovisas i förhållande till övriga aktörers kostnader då omfattande och långvariga insatser kan bli föremål för fördelning av statliga bidrag i efterhand. 6.8 Avslut och utvärdering Krisledningsorganisationen ska löpande bedöma om när man på bästa sätt kan avveckla krisledningen och låta nödvändigt arbete handläggas av samhällets normala strukturer. Krisledningsnämndens ordförande beslutar när händelsen inte längre är att betrakta som en extraordinär händelse och att nämndens aktivitet och ansvar ska upphöra. Kommunfullmäktige får också besluta om när krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. Oavsett vilket av ovanstående fall så återgår verksamhetsansvaret till de ordinarie nämnderna. Beslutet om krisledningsnämndens avveckling ska anmälas vid närmast följande kommunfullmäktige. Fullmäktige beslutar om omfattning av krisledningsnämndens redovisning. Avveckling av inrättad krisledningsorganisation på tjänstemannanivå beslutas av kommundirektör eller dennes ersättare. Kommundirektören initierar snarast att en utvärdering av händelsen och kommunens insatser görs. I Handbok för krisledning finns vägledning för genomförande av utvärdering. Utvärderingen ska snarast delges kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. 7. Bilagor Till central krisledningsplan hör följande bilagor: Handbok för krisledning Larmning av kommunala funktioner i Haninge kommun 8. Relaterade dokument Program för Haninge kommuns säkerhet och riskhanteringsarbete Handlingsplan Krisberedskap 2015 – 2019 Kommunmodell för risk- och sårbarhetsarbete Sidan 55 av 65 17 Sidan 58 av 65 Sidan 59 av 65 Sidan 60 av 65 Sidan 61 av 65 Sidan 62 av 65 Sidan 63 av 65 Sidan 64 av 65 Sidan 65 av 65
© Copyright 2024