1. No category

Dnr
1.4.1-2015-444
SwePub – en nationell tjänst för
analys och bibliometri
________________________________________________________________________
Lägesrapport
Projekt vidareutveckling av SwePub
Kungliga biblioteket
Maj 2015
Innehållsförteckning
1. Inledning ................................................................................................. 3
1.1. Bakgrund .............................................................................................. 3
1.2. Syfte ................................................................................................. 4
2. Metadatahantering i SwePub ............................................................... 5
2.1. Systemmodell....................................................................................... 6
2.3. Datakvalitet .......................................................................................... 7
2.4. Täckningsgrad ...................................................................................... 9
2.5. Auktoritetsregister över publiceringskanaler ..................................... 10
3. Kvalitetssäkring av lokala publikationsdatabaser ........................... 11
3.1. Tre kravnivåer för data i lokala publikationsdatabaser ...................... 11
4. Nationell data i SwePub i relation till lokala publikationsdatabaser
- exemplet open access .......................................................... 16
4.1. Registrering av OA ........................................................................... 16
4.2. SwePub som datakälla för OA-analyser ........................................... 17
4.3. Andelen OA i SwePub ....................................................................... 17
4.4. Uppföljning av OA ............................................................................ 18
4.5. Behov av kvalitetshöjande insatser .................................................... 18
5. Vilka bibliometriska analyser stödjer SwePub ................................. 19
5.1. Forskningsaktivitet............................................................................. 19
5.2 Publiceringsmönster............................................................................ 20
5.3. Samarbetsanalyser ............................................................................. 20
5.4. Genomslag ......................................................................................... 20
5.5. Återrapportering av open access ........................................................ 21
5.6. Införande av en publiceringsindikator .............................................. 21
6. Vidareutvecklingen av SwePub .......................................................... 21
6.1. Projektleveranser 2015 ...................................................................... 21
6.2. Framtida utvecklingsinsatser ............................................................. 22
7. Sammanfattning ................................................................................... 23
7.1. Datakvalitet, täckningsgrad & auktoritetsregister över
publiceringskanaler ............................................................... 23
7.2. Bibliometriska analyser ..................................................................... 24
7.3. Möjligheter med SwePub för analys och bibliometri ........................ 25
7.4 Utmaningar för berörda aktörer .......................................................... 25
8. Appendix ............................................................................................... 27
8.1. Vidareutveckling av formatspecifikationen SwePub MODS ............ 27
8.2. Andelen open access i SwePub......................................................... 28
8.3. KB:s roll och ansvarsområden inom FOKUS-modellen ................... 32
2 (34)
1. Inledning
Projekt vidareutveckling av SwePub genomförs som en följd av ett uppdrag som
Kungl. biblioteket mottog från regeringen 2013. Enligt uppdraget ska SwePub
vidareutvecklas för att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska analyser.
Projektet genomförs i samarbete med Vetenskapsrådet (VR) och lärosätena via
Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och avslutas i juni 2015. En
andra fas fortsätter till hösten 2015.
SwePub etablerades som en nationell aggregerad databas 2009 och samlar in och
tillgängliggör metadata om forskningspublikationer från publikationsdatabaserna
vid svenska lärosäten.1 SwePub för analys och bibliometri har utvecklats som en
separat databas skild från den tidigare söktjänsten och är ett system för datauttag
för bibliometriska analyser.2 Projektet gör i denna rapport en andra avstämning av
det nya systemet och lyfter fram dess relevans för SUHF och dess medlemmars
behov av underlag för bibliometriska analyser och kvalitetssäkring. 3
1.1. Bakgrund
SUHF publicerade 2009 en rekommendation som uttrycker att dess medlemmar
“bör ha eller vara anslutna till en publikationsdatabas som löpande registrerar
lärosätenas publikationer och som följer de nationella formatrekommendationerna
och som därför kan leverera till SwePub.”4 Rekommendationen har följts av flera
utredningar och rapporter som undersöker datakvaliteten både hos lokala
publikationsdatabaser och hos SwePub. Förutom rekommendationen initierade
SUHF samma år en utredning som undersökte hur kvaliteten i lärosätenas
publikationsdatabaser skulle kunna höjas, vilken följdes av rapporten Kvalitet och
publikationsdatabaser.5 Resultatet låg till grund för den rekommendation som
SUHF utfärdade till sina medlemmar 2010 om att anpassa sina
publikationsdatabaser så att underlagen är tillförlitliga och kan användas för
bibliometriska analyser och ekonomisk resursfördelning.6 Med anledning av
rapporten påbörjades även en vidareutveckling av formatspecifikationen för
SwePub MODS genom bildandet av en nationell samordningsgrupp vars
1
SwePub söktjänst fortsätter som tidigare och kommer på sikt att integreras i LIBRIS XL
tillsammans med de tjänster som utvecklas inom den arkitekturen. http://www.kb.se/libris/OmLIBRIS/aktuella-projekt/
2
SwePub för analys och bibliometri: http://info.swepub.kb.se
3
Projektet gjorde en första avstämning hösten 2014 i lägesrapporten SwePub Analys och underlag
till bibliometriska analyser - två exempel, Kungl. biblioteket, Stockholm, 2014
http://bit.ly/1F8xP7A
4
Rekommendation om tillgång till publikationsdatabas (REK 2009:03), SUHF, Stockholm, 2009
http://bit.ly/1cHPrww
5
Carlsson, Håkan et al., Kvalitet och publikationsdatabaser, SUHF, Stockholm, 2010
http://bit.ly/1GYDoSV
6
Rekommendationer med anledning av rapporten Kvalitet och publikationsdatabaser, SUHF,
Stockholm, 2010
http://bit.ly/1JBs4PA
3 (34)
slutrapport kom 2012.7 Förra året publicerade VR sitt förslag till en ny
utvärderingsmodell, FOKUS, som innebär nya krav på data som ska ligga till
grund för utvärdering.8
Datakvaliteten i SwePub har även behandlats i rapporter som KB tagit initiativ
till. Förutsättningarna för att använda SwePub för bibliometrisk analys
undersöktes inom ramen för programmet OpenAccess.se 2013 då lokala
publikationsdatabaser granskades utifrån aspekterna kvalitet, enhetlighet och
täckning.9 En rapport som publicerades förra året använde SwePub som
primärkälla för att kartlägga och mäta svensk open access-publicering eftersom
den har större täckning av svensk forskning inom alla ämnesområden än Web of
Science (WoS) och Scopus.10 Med utgångspunkt i FOKUS-modellen gjorde
projektet en mätning i december 2014 av datakvaliteten i SwePub som resulterade
i rapporten SwePub Analys och underlag till bibliometriska analyser.11
1.2. Syfte
Syftet med lägesrapporten är att beskriva:
● datakvaliteten och täckningsgraden i SwePub
● vilka bibliometriska analyser som systemet stödjer utifrån de krav som
ställs på kvalitetssäkring av data för bibliometriska analyser
Inledningsvis beskrivs metadatahanteringen i SwePub samt uppbyggnaden av ett
svenskt auktoritetsregister över publiceringskanaler. Detta följs av ett avsnitt som
beskriver lärosätenas publikationsdatabaser och SwePub:s roll och funktion i den
kontexten. Vidare beskrivs nationell data i SwePub i relation till lokala
publikationsdatabaser genom exemplet OA för att visa på att datakvaliteten och de
analyser som kan göras på nationell nivå är direkt avhängig datakvaliteten och
täckningsgraden i de lokala publikationsdatabaserna. Därefter beskrivs vilka
bibliometriska analyser som är möjliga att göra. Avslutningsvis sammanfattas
möjligheter med SwePub och utmaningar för projektets aktörer.
7
Andersson, Stefan et al., Slutrapport: SUHF Arbetsgrupp för vidareutveckling av
formatspecifikationen för SwePub MODS på nationell nivå, SUHF, Stockholm, 2012
http://bit.ly/1cHPRDb
8
Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS. Redovisning av ett regeringsuppdrag
rörande modell för resursfördelning till universitet och högskolor innefattande
sakkunniggranskning av forskningens kvalitet och relevans, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2014
http://bit.ly/1EvJNmQ
9
Norman, Ulf & Scheutz, David, Kvalitet, enhetlighet och täckning: granskning av lokala
publikationsdatabaser, KTH, Stockholm, 2013
http://bit.ly/1Hcqjeb
10
Fathli, M., Lundén, T., Sjögårde, P., Open access publicering vid svenska lärosäten - en
kartläggning av året 2011, s. 13, 28.
http://bit.ly/1L4vPxe
11
SwePub Analys och underlag till bibliometriska analyser - två exempel
http://bit.ly/1F8xP7A
4 (34)
2. Metadatahantering i SwePub
SwePub spelar en central roll för aggregering och kvalitetssäkring av metadata om
forskningspublikationer från svenska lärosäten som ligger till grund för
bibliometriska analyser och medelstilldelning.12 Aggregeringen sker via det
nationella överföringsformatet SwePub MODS och skördas av KB för central
lagring och bearbetning. Data konverteras från det nationella överföringsformatet
till länkad data13 och lagras i ett nytt datalager som utgör grunden för SwePub för
analys och bibliometri.14 Datalagret är tillgängligt både via API för länkad data
och via ett publikt gränssnitt.15
Dubbletthanteringen är en väsentlig del av metadatahanteringen och bygger på en
databearbetning baserad på ett flertal algoritmer. Utöver den maskinella
hanteringen krävs även en manuell bearbetning av potentiella dubbletter av
lärosätena. För den manuella hanteringen har projektet utvecklat ett särskilt
verktyg för detta som nås via det publika gränssnittet.16
12
Ingående publikationsdatabaser: Pure (Luleå tekniska universitet och Lunds universitet),
Converis (Handelshögskolan och Sveriges lantbruksuniversitet), Scigloo (Chalmers och Göteborgs
universitet), Dspace (Malmö högskola), egenutvecklad (Karolinska institutet) samt DiVA (övriga
lärosäten).
13
För information om länkad data se:
http://en.wikipedia.org/wiki/Resource_Description_Framework
14
Data lagras i en s.k. triple store. För en definition se: http://en.wikipedia.org/wiki/Triplestore
15
SwePub för analys och bibliometri: http://info.swepub.kb.se
16
För information om dubbletthanteringen i SwePub och verktyget för detta:
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/dubbletthantering/
5 (34)
2.1. Systemmodell
Originaldatalagret består av bibliografisk metadata om forskningspublikationer
som de är registrerade av lärosätena. Originaldata data normaliseras, berikas och
optimeras till viss del för att skapa strukturen för länkade dataelement och
innehåller både lokala och nationella dubbletter.
Utöver originaldata finns berikad data som skapas genom att all bibliografisk
metadata sammanförs med varandra för att skapa mer fullständigt data om en och
samma publikation, t.ex. genom tillförande av identifikatorer. De ursprungliga
bibliografiska posterna länkas ihop för att generera information om nya begrepp
som är av intresse för bibliometrisk analys som “creative work”, “creative work
instance”, “affilliation”, ”fraktioner” m.fl. Begrepp som är vanligt förekommande
element i datamodeller för bibliometriska analyser. 17
Processen innebär att systemet först analyserar data utifrån reglerna för
datakvalitet och markerar de publikationsposter som inte följer reglerna med olika
feltyper.18 Endast poster som är tillräckligt fullständiga går igenom
dubblettkontrollen i systemet, vilket säkerställer att beskrivningen av ett “creative
work” och dess metadata gäller för en och samma publikation och att uppgifter
om upphov, affiliering och publiceringskanal är kvalitetssäkrade. Bibliografiska
poster omvandlas sedan till bibliometriska andelar och aspekter utan att
spårbarheten försvinner.
Ovanstående bild visualiserar den bibliometriska modellen där begreppet
“creative work” länkas till “creative work instance” som i detta exempel består av
två inrapporterade publikationsposter från två olika organisationer. Från “creative
work” finns även länkar till upphovspersoner “creatorship” med uträknade
fraktioner (0,25) och deras affiliering “affiliation” till respektive organisation
17
Mallig, Nicolai, A relational database for bibliometric analysis, 2010 (Fraunhofer ISI
discussion papers Innovation systems and policy analysis, 2010:22)
http://bit.ly/1JBtUQp
18
För information om feltyper i SwePub se:
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/stod-for-bearbetning-av-data/
6 (34)
(organisationskoderna gu och oru). Slutligen finns det en länk till “creator count”
med uppgift om det totala antalet upphovspersoner (4).
2.2. Kvalitetssäkringsprocessen
I SwePub görs inga kontroller om leverans av data sker. SwePub fungerar däremot
som ett filter i kvalitetssäkringsprocessen för att höja och säkerställa
datakvaliteten i den samlade mängden. Processen börjar på lärosätena med
registrering och validering av metadata och fortsätter i SwePub med inbyggda
kontroller av bibliografisk metadata, identifiering av feltyper och
dubblettkandidater. Dessa kontroller resulterar i underlag som lärosätena själva
kan generera för att genomföra olika åtgärder i syfte att förbättra datakvaliteten.
Slutligen behöver lärosätena åtgärda fel och dubbletter och ansvara för att
publikationsdatabaserna håller hög kvalitet och god täckning.
2.3. Datakvalitet
Det finns ett antal regler i SwePub som identifierar brister i datakvalitet, s.k.
feltyper.19 Reglerna kan utesluta publikationsposter från dubblettkontroll eller
påverka uttagen av data som endast ska innehålla unika publikationsposter.
Beroende på hur mycket feltypen påverkar dubblettkontrollen har de delats in i
kategorier:
19
För mer information om feltyper i SwePub för analys och bibliometri se:
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/stod-for-bearbetning-av-data/
7 (34)
1. Brist i datakvalitet av lägre dignitet där publikationsposten kommer med i
dubbletthanteringen (t.ex. saknas ämnesklassifikation)
2. Brist i datakvalitet som påverkar vissa typer av bibliometriska analyser men
där publikationsposten kommer med i dubbletthanteringen (t.ex. olika
namnvarianter)
3. Brist i datakvalitet av hög bibliografisk karaktär vilket utesluter
publikationsposten från dubbletthanteringen (t.ex. saknade eller felaktiga
identifikatorer)
De mest förekommande feltyperna under kategori 3 är:
a. Lokalt personid eller ORCID saknas
b. Lokal upphovsperson saknas
c. Uppgift om totalt antal upphovspersoner saknas
d. ISSN saknas
e. Konferensbidrag saknar titel för värdpublikation
SwePub innehåller cirka en miljon poster. Omkring 50 % av databasen består av
data med feltyper inom kategori 1 och 2 och saknar bland annat ämnesklassning.
Poster med dessa feltyper kommer med i dubbletthanteringen eftersom de inte
påverkar systemets möjligheter att skapa “creative works” men påverkar många
analystyper där man vill använda aspekten ämne. Följande kategorier ingår också
i dubbletthanteringen: helt felfria poster (23 %) och poster utan fel enligt kategori
3 (25 %). Det finns totalt ca 5-10 % dubblettkandidater i hela databasen.
Den kvalitetssäkrade delen av databasen som består av poster som uppfyller
samtliga krav enligt kategorierna 1-3 samt har genomgått dubblettkontrollen
uppgår till ca 25 %.20 Andelen kvalitetssäkrad data beskriver ett läge då lärosätena
ännu inte kommit igång med tillämpningen av praxis som den beskrivs i NR och
inte heller har börjat leverera data enligt det uppdaterade nationella
överföringsformatet SwePub MODS.21 Det har också gått för kort tid sedan den
förra avstämningen av datakvaliteten för att det skulle kunna ha skett några större
förändringar.22
20
Av 980 000 poster i SwePub är 170 000 poster som inte ingår i det inrapporterade lärosätets
produktion (dvs. har inte någon affiliering till det inrapporterande lärosätet) eller har status
opublicerad.
21
Drake, Tuija et al., Nationella riktlinjer för dataleveranser till SwePub för forskningsoutput och
analys, Kungl. biblioteket, Stockholm, 2014
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/format-och-praxis/ och
Kronman, Ulf, SwePub MODS metadata format specification - version 2.5, Kungl. biblioteket,
Stockholm, 2014
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/format-och-praxis/
22
SwePub Analys och underlag till bibliometriska analyser - två exempel
http://bit.ly/1F8xP7A
8 (34)
2.4. Täckningsgrad
Ett sätt att mäta täckningsgraden i SwePub är att se hur stor andel av de svenska
lärosätena som är anslutna. Av 34 lärosäten är samtliga utom två anslutna till
SwePub.23 Hur stor del av det enskilda lärosätets produktion som återfinns i
SwePub varierar dock.24 Varje lärosäte har lämnat uppgift om bästa täckningsgrad
men projektet har inte undersökt vidare om lärosätena uppfyller SUHF:s kravnivå
angående god täckning av lärosätets forskningspublicering. Enligt en rapport
initierad av KB så sammanfaller bäst täckning i databasen ofta med införandet av
en publiceringspolicy som föreskriver att forskarna ska registrera sina
publikationer i lokala publikationsdatabaser samt med användandet av underlag
från publikationsdatabaserna för årsredovisningar, medelsfördelning och
forskningsutvärdering.25
Ett annat sätt är att mäta täckningsgraden är att undersöka hur stor andel WoS som
återfinns i SwePub eftersom WoS är en av de huvudsakliga källor som används
vid bibliometriska analyser. En mätning gjord av VR undersökte både hur stor
andel av WoS som återfinns i SwePub och det omvända.26 Mätningen begränsades
till publikationer utgivna mellan 2010-2014. När det gäller SwePub täcker
databasen 85 % av publikationerna med minst en svensk adress i VR:s databas.
Bland de saknade publikationerna kommer en del från svenska organisationer som
inte deltar i SwePub men som publicerar vetenskapliga artiklar. Andelen kommer
att öka när lärosätena börjar registrera sjukhuspublikationer enligt Nationella
riktlinjer för dataleverans till SwePub.27
När det gäller det omvända så täcker VR:s databas 59 % av publikationerna i
SwePub (71 % om konferensbidrag inte inkluderas). Att andelen är lägre beroende
på att SwePub innehåller publiceringskanaler som inte finns i VR:S databas. I
databasen saknas dels forskning som kommuniceras på svenska, dels forskning
för vissa vetenskapsområden där en stor del av den vetenskapliga publiceringen
sker i form av böcker och inte tidskrifter. Därför blir också ett urval av tidskrifter
inte representativt för områdena som helhet.
23
Kungl. konsthögskolan och Stockholms konsthögskola är ännu inte anslutna till SwePub (den
förra är på väg att anslutas till DiVA och den senare saknar publikationsdatabas).
24
Deltagande organisationer och täckningsgrad finns beskrivna i SwePub för analys och
bibliometri. Företag och andra ej offentligt finansierade organisationer deltar inte.
http://info.swepub.kb.se/om-swepub-2/beskrivning-av-innehall/
25
Norman & Scheutz, s. 51 f.
http://bit.ly/1Hcqjeb
26
Aldberg, Henrik, Datakvalitet i SwePub, PM, Stockholm, Vetenskapsrådet, 2015-04-16.
Mätningen baseras på Vetenskapsrådets publikationsdatabas, som ungefärligen motsvarar WoS,
samt SwePub.
27
Universitetssjukhusens publikationer och fraktioner tillräknas det affilierade lärosätet. Se
avsnittet “Affilieringar” i NR.
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/format-och-praxis/
9 (34)
2.5. Auktoritetsregister över publiceringskanaler
Ett auktoritetsregister över publiceringskanaler skulle skapa förutsättningar för
mer enhetliga lokala och nationella analyser men saknas idag.28 I det nuvarande
distribuerade systemet med lokala publikationsdatabaser registreras
publikationsposterna vid respektive lärosäten som sakkunniggranskad, övrig
vetenskaplig och populärvetenskaplig. Denna märkning skulle kunna ersättas av
ett nationellt auktoriserat register över publiceringskanaler.
Projektet har utvecklat en prototyp till auktoritetsregister över publiceringskanaler
som baseras på en aggregering av de norska, finska och danska
auktoritetsregistren. Till detta sammanslagna register har därefter de tidskrifter
som finns i SwePub men som saknas i de nordiska registren lagts till efter en
matchning mot LIBRIS-poster med hjälp av ISSN-identifikatorn.29 Fortfarande
återstår dock ca 15 % av de publiceringskanaler som används i SwePub som inte
har varit möjliga att mappa vare sig till det nordiska kanalregistret eller till
LIBRIS. Tillsvidare innehåller denna prototyp enbart tidskrifter men på sikt bör
även förlag läggas till. Prototypen kan nås via ett öppet API.30
Tanken bakom registret är att markera de publiceringskanaler som är
auktoriserade, dvs. är sakkunniggranskade, men även övriga vetenskapligt
granskade publiceringskanaler kan komma att finnas med. Däremot är det inte
tänkt att det svenska auktoritetsregistret ska nivåindelas som man har gjort i de
nordiska länderna. Uppgiften har ändå tagits med från de övriga registren
eftersom den kan underlätta vid bedömningar och jämförelser.
Vad gäller ämnesklassificering finns det önskemål från lärosätenas sida att
publiceringskanalerna ska vara klassificerade för att ge stöd vid lokal registrering
och klassificering av forskningspublikationer. Tidskrifter i WoS är
ämnesklassificerade och det finns en mappning mot OECD Field och Science and
Technology (FOS) Classification31 som i sin tur motsvarar de svenska
forskningsämnena utarbetad av SCB/UKÄ.32 För ämnesområden som WoS inte
täcker lika bra skulle man kunna utnyttja ämnesklassifikationen i det nordiska
registret och i LIBRIS för att göra en mappning till svenska forskningsämnen.
Ämnesklassificeringen skulle dock enbart gälla för tidskrifter och serier, inte för
förlag.
28
Haapalainen, Marja, Auktoritetsregister över publiceringskanaler och organisationer, PM,
Kungl. biblioteket, Stockholm, 2015-03-24
http://bit.ly/1H9jUgW
29
LIBRIS: http://libris.kb.se
30
Länk till information om prototypen:
http://info.swepub.kb.se/om-swepub-2/auktoritetsregister-over-publiceringskanaler/
31
Mappningen mellan OECD Classification och Web of Science Subject Headings:
http://incites.isiknowledge.com/common/help/h_field_category_oecd_wos.html
32
Pettersson, Ingrid & Söder, Isabelle (red.), Standard för svensk indelning av forskningsämnen
2011 : uppdaterad 18 december 2012, Högskoleverket, Stockholm, 2012
http://bit.ly/1F8xodv
10 (34)
Utöver själva auktoritetsregistret behövs också, liksom i övriga nordiska länder,
en tjänst för att kunna ta emot förslag på nya publiceringskanaler. Processen för
verifiering och bedömning av inkomna förslag är arbetskrävande. Kanalerna
behöver märkas så att det framgår att de är under bedömning så att lärosätena kan
arbeta vidare med registreringen av sina forskningspublikationer oavsett
publiceringskanalens status i bedömningsprocessen.
En framtida utveckling av ett auktoritetsregister över publiceringskanaler omfattar
följande:
●
●
●
●
●
●
●
●
publikt gränssnitt för registrering av förslag på nya kanaler
administrativt gränssnitt för verifiering och bearbetning
öppna API:er för integrering med andra system
verifieringsfunktion av open access-status via DOAJ33 och
SHERPA/RoMEO34
utveckling av arbetsprocessen kring ämnesklasificering, urval och
bedömning där märkning av kanalernas status i processen framgår, t.ex.
förslag, antagen, ej antagen, under utredning, open access mm
utbyggnad med förlag
förvaltningsplanering
teknisk lösning för ett planerat gemensamt nordiskt auktoritetsregister
3. Kvalitetssäkring av lokala publikationsdatabaser
Eftersom SwePub är en aggregerad databas är kvalitetsnivån på data beroende av
hur god datakvaliteten är i lokala publikationsdatabaser. SUHF-rapporten Kvalitet
och publikationsdatabaser definierar tre kravnivåer på data för att underlag från
publikationsdatabaser ska fungera i bibliometriska analyser. Kravnivåerna och
beskrivningarna i följande tabell bygger på rapporten och tar upp SwePub:s roll
och funktion i förhållande till respektive kravnivå.35
3.1. Tre kravnivåer för data i lokala publikationsdatabaser
Kravnivå 1. Underlag från publikationsdatabaserna ska kunna användas för bibliometriska
analyser vid svenska lärosäten.
Publikationsdatabasen ska
SwePub:s roll/funktion
33
Anmärkning
DOAJ – Directory of Open Access Journals: http://doaj.org/
SHERPA/RoMEO - Publisher copyright policies & self-archiving:
http://www.sherpa.ac.uk/romeo/
35
Carlsson, Håkan et al., Kvalitet och publikationsdatabaser, SUHF, Stockholm, 2010
http://bit.ly/1GYDoSV
34
11 (34)
innehålla:
a.
Lärosätets egen
forskningspublicering med
god täckning.
Tillhandahålla infrastruktur
för datainsamling,
tillgängliggörande och
återanvändning av data.
SwePub bygger på frivilligt
deltagande. Det sker inga
kontroller om leverans av data
sker eller om kvalitetshöjande
åtgärder utförs. Det finns
således inga garantier för en
fullständig täckning av
lärosätenas produktion eller
garantier för kvalitetshöjning
av data lokalt.
b.
Data som är uppställda på
ett sådant sätt att det går att
jämföra olika lärosätens
publicering.
Tillhandahålla Nationella
riktlinjer för dataleverans
till SwePub (NR)36 och
SwePub MODS
formatspecifikation.37
NR och formatspecifikation är
anpassade för bibliometri som
ställer nya krav på praxis,
registrering och dataleverans.
Omarbetade och nya
outputs. 38
c.
Möjligheten att lätt avgöra
vilka publikationer i externa
databaser (t.ex. Web of
Science) som motsvaras av
databasens
publikationsregistreringar.
Tillhandahålla NR och
SwePub MODS
formatspecifikation.
Nya krav på registrering av
identifikatorer för
publikationer i NR och
formatspecifikationen: t.ex.
ISI-ID. 39
d.
Klara kopplingar mellan
publikationsregistreringarna
s författare och specifika
forskare och organisationer
vid lärosätet.
Tillhandahålla NR och
SwePub MODS
formatspecifikation.
Se ovan.
e.
Uppgift om publikationens
ämne/vetenskapsområde.
Tillhandahålla NR och
SwePub MODS
formatspecifikation.
Krav på ämnesklassificering
enligt “Standard för svensk
indelning av
forskningsämnen.”40
36
Drake, Tuija et al., Nationella riktlinjer för dataleveranser till SwePub för forskningsoutput och
analys, Kungl. biblioteket, Stockholm, 2014
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/format-och-praxis/
37
Kronman, Ulf, SwePub MODS metadata format specification - version 2.5, Kungl. biblioteket,
Stockholm, 2014
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/format-och-praxis/
38
Outputs i enlighet med Nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub, v. 1.2.:
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/format-och-praxis/
39
Kronman, Ulf, Thomson Reuters publikations-id:n i SwePub-systemet, PM, Kungl. biblioteket,
Stockholm, 2014-10-28
40
Pettersson, Ingrid & Söder, Isabelle (red.), Standard för svensk indelning av forskningsämnen
2011, Högskoleverket, Stockholm, 2012
http://bit.ly/1F8xodv
12 (34)
f.
Data om tidskrift (ISSN)
och förlag med hög kvalitet.
Tillhandahålla NR och
SwePub MODS
formatspecifikation.
Auktoritetsregister över
publiceringskanaler under
utredning av KB och VR.41
g.
Bibliografiska uppgifter
som i övrigt är fullständiga,
korrekta och validerade.
Valideringskontroll i
systemet utifrån fastställda
feltyper.42 Tillhandahålla
underlag till lärosäten för
kvalitetshöjande åtgärder.
Kräver kontinuerlig, manuell
databearbetning av lärosätet
med stöd av underlag från
SwePub.
Endast data som uppfyller
krav enligt NR och SwePub
MODS formatspecifikation tas
med vid uttag av
kvalitetssäkrad data.
h.
En publikationsmängd utan
dubblettposter.
Automatisk identifiering
av lokala och nationella
dubbletter i systemet.
Se ovan.
Tillhandahålla verktyg för
dubbletthantering. 43
Kravnivå 2. Underlag från publikationsdatabaserna ska kunna användas för
resursfördelning vid svenska lärosäten. Samtliga krav enligt a-h samt:
i.
Slutanvändarna/forskarna
och lärosätenas ledningar
ska kunna överblicka hur
deras produktion visas upp
och bedöms.
Tillhandahålla en publik
tjänst för utsökningar:
SwePub för analys och
bibliometri.
j.
Publikationsunderlaget bör
explicit ha validerats av
forskarna och/eller av
institutionens prefekt
Valideringskontroll i
systemet utifrån fastställda
feltyper.44
Det görs inga bedömningar i
SwePub, enbart att metadata
uppfyller de framtagna
kriterier som gäller för
kvalitetssäkrad data.
Tillhandahålla frivillig
märkning av ickevaliderade poster.
Poster märkta som ickevaliderade inkluderas inte i
dubbletthanteringen och
därmed inte i uttag av
kvalitetssäkrade data.
Tillhandahålla underlag till
lärosätena för
kvalitetshöjande åtgärder.
Data som bedöms som
kvalitetssäkrade enligt
systemet behöver kontrolleras
41
Haapalainen, Marja, Auktoritetsregister över publiceringskanaler och organisationer, PM,
Kungl. biblioteket, Stockholm, 2015-03-24
http://bit.ly/1H9jUgW
42
För information om feltyper:
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/stod-for-bearbetning-av-data/
43
Dubbletthantering i SwePub: http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/dubbletthantering/
44
Valideringskontroll i SwePub:
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/stod-for-bearbetning-av-data/
13 (34)
av det mänskliga ögat
eftersom t.ex. en affiliering
kan vara korrekt enligt
systemet men inkorrekt enligt
lärosätets register över
anställda.
Underlag genereras vid behov
av lärosätena själva.
Kravnivå 3. Data från publikationsdatabaserna ska kunna överföras till nationell nivå
k.
Data bör aggregeras
centralt.
Tillhandahålla infrastruktur
för datainsamling,
tillgängliggörande och
återanvändning av data.
KB:s roll som
systemförvaltare är att
samordna vidareutveckling av
infrastruktur, kvalitetssäkring,
NR och SwePub MODS med
SUHF och VR.
l.
Data bör de-dupliceras
centralt.
Automatisk identifiering
av lokala och nationella
dubbletter.
Se ovan.
Tillhandahålla verktyg för
dubbletthantering.
m.
Ett nationellt
överföringsformat som kan
överföra de data som krävs
för analyser och
medelsfördelning enligt
ovan.
Tillhandahålla och
utveckla NR och SwePub
MODS
formatspecifikation.
Se ovan.
n.
Lärosätena kan leverera
publikationsdata enligt detta
format.
Tillhandahålla infrastruktur
för datainsamling,
tillgängliggörande och
återanvändning av data.
Se ovan.
Tillhandahålla API:er och
publik tjänst för
utsökningar.
Svenska lärosäten har sedan länge uttryckt ett stort behov av nationella riktlinjer
kring praxis för beskrivning av forskningsoutput. KB-rapporten Kvalitet,
enhetlighet och täckning beskriver de skillnader som finns vad gäller hur man
registrerar publikationer i de lokala publikationsdatabaserna. Rapporten
identifierar flera problemområden som kan härledas till att lokal praxis skiljer sig
åt vad gäller bl.a. sakkunniggranskning, beskrivning av konferensbidrag,
affiliering, upphovspersoners antal och ordning. Registrering av forskningsoutput
sker också på olika sätt med varierande kvalitet: av forskarna, av
bibliotekspersonal och genom importer från referensdatabaser som WoS och
14 (34)
Scopus. Lärosätena har också olika publiceringspolicyer kring vad och hur mycket
som ska registreras i de lokala databaserna.45
Projekt vidareutveckling av SwePub har utarbetat NR i syfte att de ska utgöra ett
stöd för definition, beskrivning och utformning av metadata om
forskningspublikationer inför dataleverans till SwePub.46 I de lokala databaserna
kan publikationer registreras utifrån lokala behov, men vid leverans till SwePub
för analys och bibliometri ska metadata och dess semantik överensstämma med
nationell praxis. Målgruppen för riktlinjerna är både de som registrerar och
kvalitetskontrollerar bibliografiska poster i lokala publikationsdatabaser och
analytiker/bibliometriker. Riktlinjerna är anpassade efter bibliometriska behov
liksom det nationella överföringsformatet SwePub MODS. Stor vikt har lagts vid
att möjliggöra fraktionerad statistik. Utöver VR:s behov och krav, utgår de
förändringar som är gjorda ifrån slutrapporten från SUHF:s arbetsgrupp för
vidareutveckling av formatspecifikationen.47 48
Projektet har också omarbetat befintliga publikationstyper/forskningsoutput och
tagit fram förslag på nya outputtyper, t.ex. output för konstnärlig forskning, vilket
innebär att alla forskningsområden därmed kan beskrivas och synliggöras på
enhetlig grund.49 Riktlinjer, outputs och format har utarbetats i nära dialog med
VR.
Vidare har projektet utvecklat en prototyp till auktoritetsregister över
publiceringskanaler som kan utgöra ett stöd vid registrering och verifiering av
metadata om tidskrifter och förlag.50 Projektet har även utarbetat en prototyp till
auktoritetsregister över organisationer till stöd för fraktioneringslogiken och vid
registrering av metadata.51
45
Norman, Ulf & Scheutz, David, Kvalitet, enhetlighet och täckning: granskning av lokala
publikationsdatabaser, KTH, Stockholm, 2013
http://bit.ly/1Hcqjeb
46
Drake, Tuija et al., Nationella riktlinjer för dataleveranser till SwePub för forskningsoutput och
analys, Kungl. biblioteket, Stockholm, 2014
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/format-och-praxis/
47
För en sammanställning av förändringarna se Appendix 8.1.
48
Andersson, Stefan et al., Slutrapport : SUHF Arbetsgrupp för vidareutveckling av
formatspecifikationen för SwePub MODS på nationell nivå, SUHF, Stockholm, 2012
http://bit.ly/1cHPRDb
49
Outputs i enlighet med Nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub, v. 1.2.:
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/format-och-praxis/
50
Se avsnitt 2.5.
51
Haapalainen, Marja, Auktoritetsregister över publiceringskanaler och organisationer, PM,
Kungl. biblioteket, Stockholm, 2015-03-24
http://bit.ly/1H9jUgW
15 (34)
4. Nationell data i SwePub i relation till lokala
publikationsdatabaser - exemplet open access
Uppföljning av open access (OA) utgör ett exempel på en analys som görs på
nationell nivå med data från SwePub. Datakvaliteten och de analyser som kan
göras på nationell nivå är direkt avhängig datakvaliteten och täckningsgraden i de
lokala publikationsdatabaserna.
4.1. Registrering av OA
Enligt praxis i NR är det obligatoriskt att registrera en länk till en fritt tillgänglig
forskningspublikation i den lokala publikationsdatabasen om länken finns
tillgänglig vid granskningstillfället.52 En länk som leder till ett lärosätesarkiv
(institutionellt arkiv) ska anges i första hand eftersom den antas vara mer
beständig och föredras i VR:s uppföljning av open access-publicering.53 Beroende
på lokala rutiner kan upphovspersonen eller SHERPA/RoMEO användas som
källa för att verifiera att fulltexten får finnas fritt tillgänglig.54
Registreringen av OA vid lärosätena sker med angivandet av en länk med
definitionen “free”. För att indikera grön OA används definitionen “primary” som
en kvalitetsindikator. Den används dels för att garantera att länken är
automatgenererad och inte skrivs in manuellt och dels för att visa att länken leder
till ett lärosätesarkiv. Enligt NR bör den parallellpublicerade versionen så långt det
är möjligt vara densamma som den publicerade versionen (efter
sakkunniggranskning eller redaktionellt arbete).55 För att indikera gyllene OA,
dvs. när en artikel är publicerad i en open access-tidskrift, gör SwePub en
automatisk verifiering mot DOAJ för uppmärkning. Länkar till fritt tillgängliga
forskningspublikationer på internet registreras endast med definitionen “free” för
att markera att lärosätet/myndigheten inte kontrollerar eller ansvarar för
innehållet. Vid registrering av länkar där åtkomsten inte är fritt tillgänglig anges
länken utan definition.56 Vid fördröjd OA anges embargots slutdatum i formatet
YYYY-MM-DD tillsammans med definitionerna “free” och “primary”.
52
Drake, Tuija et al., Nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub för forskningsoutputs och
analys, Kungl. biblioteket, Stockholm, 2014
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/format-och-praxis/
53
Ibid., se avsnittet: Åtkomst till fulltext.
54
SHERPA/RoMEO - Publisher copyright policies & self-archiving:
http://www.sherpa.ac.uk/romeo/
55
Drake, Tuija et al., Nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub för forskningsoutputs och
analys, Kungl. biblioteket, Stockholm, 2014, s. 23.
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/format-och-praxis/
56
Kronman, Ulf, SwePub MODS metadata format specification - version 2.5, Kungl. biblioteket,
Stockholm, 2014
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/format-och-praxis/
16 (34)
4.2. SwePub som datakälla för OA-analyser
Kartläggningen av svensk OA-publicering som gjordes 2014 i rapporten Open
Access-publicering vid svenska lärosäten mätte open access-publiceringen under
ett enskilt år, 2011, med SwePub-data som primärkälla.57 Året var valt för att även
få med fördröjd OA (embargo). Enligt rapportförfattarna innehåller SwePub fler
publikationsposter än WoS och Scopus och täckningen är därmed bättre för
svensk forskning och inom alla ämnesområden.58 Även om rapportförfattarna
menar att det går att sätta frågetecken kring SwePubs datakvalitet i nuläget anser
de att kvaliteten är “tillräcklig för att få en uppfattning om svensk OA-publicering
på aggregerad nivå” med reservationen att det inte finns information om vilken
version som parallellpublicerats.59 Mätningen av open access begränsades till
refereegranskade tidskriftsartiklar och forskningsöversikter. Rapportförfattarna
gjorde också en verifiering i Google Scholar och Google av fulltextlänkar av ett
slumpvist urval av artiklar som ej var registrerade som OA i SwePub men som
kunde återfinnas som OA i ämnesarkiv, på hemsidor eller på förlagens
webbplatser.60
Resultatet av studien visade att 10, 4 % var grön OA, 9,6 % gyllene OA och
andelen fördröjd OA var 8,7 %. Tre procent av artiklarna överlappade, dvs. var
både publicerade i en OA-tidskrift och parallellbpulicerade. Den sammanlagda
andelen OA hamnade på 25 %. När rapportförfattarna tog hänsyn till den
manuella undersökningen av möjlig OA-publicering hamnade den totala andelen
OA på 52,2 procent.61
4.3. Andelen OA i SwePub
Vid en mätning i april månad 2015 uppgick samtliga forskningspublikationer i
SwePub åren 2010-2014 till 330 000, varav 16,4 % var grön OA och 6,4 %
gyllene OA (totalt 22,8 %). När uttaget begränsades till tidskriftsartiklar 20102014 var antalet publikationer 118 000, varav 11,8 % grön OA och 10,6 gyllene
OA (totalt 22,2 %).62 Till skillnad från OA-rapporten från 2014 baseras mätningen
enbart på fulltextlänkar med definitionen “free” eftersom lärosätena ännu inte
kommit igång med att ange “primary” som indikerar att länken leder till ett
lärosätesarkiv. Trots att OA-rapporten enbart räknade parallellpublicerade artiklar
där länkarna leder till lärosätesarkiv och inte parallellpublicering i allmänhet,
57
Fathli, M., Lundén, T., Sjögårde, P., Open access publicering vid svenska lärosäten - en
kartläggning av året 2011. Projektrapport till Kungliga biblioteket, Stockholm, 2014
http://bit.ly/1L4vPxe
Undersökningen publicerades 2015 i en tidskriftsartikel: Fathli, M., Lundén, T., Sjögårde, P., ‘The
Share of Open Access in Sweden 2011’, ScieCom Info, 2014(10):2
http://bit.ly/1INLRN0
58
Fathli, M., Lundén, T., Sjögårde, P., Open access publicering vid svenska lärosäten - en
kartläggning av året 2011, s. 13, 28. http://bit.ly/1L4vPxe
59
Ibid.
60
Ibid., s. 17.
61
Ibid., s. 18 f.
62
Se Appendix 8.2 för samtliga diagram.
17 (34)
ligger siffrorna från mätningen av OA i SwePub i april 2015 relativt nära OArapportens siffror även om de inte är jämförbara (11, 8 % mot rapportens 10,4 %
för grön OA och 10,6 % mot rapportens 9,6 % för gyllene OA och överlappningen
densamma runt 3 %).
4.4. Uppföljning av OA
I nuläget går det inte att följa de rekommendationer som framförs i NR och VR:s
Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information,63
vilka säger att endast räkna fritt tillgängliga artiklar som finns i etablerade
institutionella arkiv när det gäller grön OA.64 Detta beror på att lärosätena inte har
kommit igång med implementeringen av NR och den uppdaterade
formatspecifikationen och börjat ange kvalitetsindikatorn "primary" som indikerar
att länken automatgenereras och leder till ett lärosätesarkiv. Statistiska uttag i
SwePub baseras därför enbart på definitionen "free" vilket får till följd att
resultatet även kan innehålla länkar till fulltext som inte är arkiverade i ett
institutionellt arkiv. I nuläget finns det inget sätt att särskilja hybridpublikationer
som är fritt tillgängliga mot publiceringsavgift (Article Publication Charge) i en
prenumerationsbaserad tidskrift och det finns ännu inga embargos registrerade i
SwePub.
4.5. Behov av kvalitetshöjande insatser
Deltagande i och användande av SwePub innebär att lärosätena kan påverka både
täckning och datakvalitet rörande OA. I nuläget är dock data om open access inte
kvalitetssäkrade, vilket innebär att:
● definitionen‘primary’ inte kan användas som det är tänkt p.g.a.
ofullständigt data
● uppgift om embargo inte har kontrollerats p.g.a. ofullständigt data
● verifiering av gyllene open access inte är heltäckande eftersom DOAJ i
dagsläget inte innehåller samtliga beständiga OA-tidskrifter
● hybrider, dvs. publikationer som mot publiceringsavgift görs fritt
tillgängliga i en prenumerationsbaserad tidskrift, inte kan särskiljas
63
Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information,
Vetenskapsrådet, Stockholm, 2015
http://bit.ly/1HeVfGJ
64
Även OA-rapporten ger denna rekommendation: att inte räkna fritt tillgängliga artiklar utanför
etablerade arkiv. Med etablerade arkiv räknar de institutionella arkiv
(lärosätesarkiv/publikationsdatabaser) men även ämnesarkiv som PubMed och arXiv som
uppfyller Berlindeklarationens villkor om bland annat beständighet och infrastruktur. Se Fathli,
M., Lundén, T., Sjögårde, P., Open access publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning av
året 2011. Projektrapport till Kungliga biblioteket, Stockholm, 2014, s. 26.
http://bit.ly/1L4vPxe
18 (34)
● det finns publikationsposter som både finns i DOAJ och är deponerade i
lärosätets arkiv vilket leder till överlappningar och därmed till
tolkningsproblem
● det saknas uppgifter om vilken version som parallellpubliceras
● det finns fritt tillgängliga fulltexter som inte registrerats i
publikationsposterna med länk och uppgift om “free”/”primary” och
därmed inte går att verifiera utan manuell insats
Det förekommer också brister i datakvaliteten som gör att posterna inte bedöms
som kvalitetssäkrade och därför inte kommer med i analysen, t.ex.
felaktiga/saknade ISSN, felaktiga/saknade DOI m.m. Utöver detta tillkommer att
inte alla svenska lärosäten har en policy rörande OA som kräver eller
rekommenderar OA-publicering vilket påverkar andelen OA i
publikationsdatabaserna.65
Det kommer att krävas stora arbetsinsatser av lärosätena för att höja kvaliteten på
metadata om fritt tillgängliga publikationer för att efterfölja de krav som både
SUHF och VR ställer och som är bearbetade och införda i NR samt i det nationella
överföringsformatet SwePub MODS formatspecifikation.
Även internationellt finns ett stort behov av förbättrad metadata rörande OA. Nya
rekommendationer från NISO har nyligen utfärdats för metadata om OA som gör
att man kan hantera bland annat fördröjd OA (embargo) och licensinformation
(t.ex. CC-märkning).66 En internationell standard är något som både VR och
lärosätena efterfrågar och behöver beaktas i kommande riktlinjer,
formatspecifikation och utveckling.
5. Vilka bibliometriska analyser stödjer SwePub
SwePub kan till viss del stödja olika typer av analyser i nuläget trots avsaknad av
auktoritetsregister över publiceringskanaler och fastän andelen data som håller
hög kvalitet ännu inte är så stor.67
5.1. Forskningsaktivitet
Forskningsaktivitet, dvs. produktion per organisation, är möjlig att mäta enligt
‘whole count-metoden’68och drygt 70 % av posterna i databasen är också möjliga
65
Svensson, Aina, Open access vid svenska lärosäten : en enkätundersökning, Kungl biblioteket,
Stockholm, 2011
http://bit.ly/1IIKzo3
66
Access license and indicators. A recommended practice of the National Information Standards
Organization (NISO RP-22-2015), NISO, Baltimore, 2015
http://www.niso.org/publications/rp/rp-22-2015
67
Sjöstedt, Elisabeth, Aldberg, Henrik & Jacobsson, Carl, Riktlinjer för användning av bibliometri
vid Vetenskapsrådet, PM, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2014-12-15
http://bit.ly/1H9jJSH
19 (34)
att fraktionera vilket innebär att man kan räkna det rapporterande lärosätets
andelar av en publikation. Det går därmed att analysera produktionsvolym per
lärosäte med reservation för att det kan finnas lokala dubbletter som ännu ej är
åtgärdade av lärosätet men identifierade i kvalitetssäkringsprocessen i SwePub.
Det är möjligt att dela in datauttag i sakkunniggranskat eller övrigt vetenskapligt
men ett auktoritetsregister över publiceringskanaler skulle kunna ersätta den
manuella bedömningen och innehållsmärkningen som görs av lärosätena idag och
skapa ett mer enhetligt underlag.
5.2 Publiceringsmönster
Det återstår en hel del kvalitetshöjande åtgärder av lärosätena med att
ämnesklassificera poster retroaktivt för att det ska bli möjligt att utföra analyser av
publiceringsmönster, vilka baseras på att forskningspublikationer är
ämnesklassificerade.69 Totalt saknar 54 % av posterna i SwePub
ämnesklassificering enligt nivå 2 i “Standard för svensk indelning av
forskningsämnen”. Vid en avgränsning till åren 2012-2014 blir siffran något lägre,
43 %. Istället för att ämnesklassificera publikationsposter kan ett alternativ vara
att ämnesklassificera publiceringskanalerna i auktoritetsregistret över
publiceringskanaler.
5.3. Samarbetsanalyser
Det går att analysera hur stor del av ett lärosätes produktion som utgörs av
sampubliceringar, då inrapporterande lärosäte anger affilieringar för egna
upphovspersoner enligt NR.70 På nationell nivå går det också att specificera vilka
organisationer som ingår och dess andelar, med reservation för att endast 50 % av
posterna uppfyller villkoren för att genomgå dubblettkontroll och därefter utgör
underlag för beräkning av andelar.
5.4. Genomslag
SwePub är mindre tillförlitlig när det gäller att undersöka genomslag för ett
lärosätes forskningsoutput genom citeringsanalyser. Endast 37 % av posterna i
SwePub som ingår i värdpublikationer som återfinns i WoS är märkta med den
identifikator som behövs för denna analystyp. Så snart frågan om WoS-licenser
för utnyttjande av ISI-identifikatorn i SwePub är löst kommer andelen att öka. 71
68
Ibid., s. 4. “Whole count” innebär att om en artikel har flera författare så får varje författare
tillgodoräkna sig hela artikeln. Samma artikel kan då räknas flera gånger och den sammanräknade
produktionen är då överskattad. Detta gäller författare, adresser och ämnen.
69
Ämnesklassificering av forskningspublikationer är ett krav inom FOKUS-modellen.
Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige – FOKUS, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2014
http://bit.ly/1EvJNmQ
70
Se avnsittet om “Affilieringar” i NR och SwePub MODS formatspecifikation:
http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/format-och-praxis/
71
Kronman, Ulf, Thomson Reuters publikations-id:n i SwePub-systemet, PM, Kungl. biblioteket,
Stockholm, 2014-10-28
20 (34)
5.5. Återrapportering av open access
Det går endast att göra oprecisa uppföljningar av open access-publicering i
dagsläget p.g.a. ofullständig data till följd av att lärosätena ännu inte börjat
tillämpa NR och SwePub MODS. En vidareutveckling av dessa är också
nödvändig för att hantera nya standarder och krav.
5.6. Införande av en publiceringsindikator
Ett införande av ett auktoritetsregister över publiceringskanaler skulle påskynda
möjligheterna att börja använda underlag från SwePub till bibliometri, istället för
att invänta att ämnesklassificering av alla publikationsposter utförs.72
Publiceringskanalerna i auktoritetsregistret behöver vara ämnesklassificerade
(som WoS-tidskrifter är) för att stödja bibliometri som utgår från ämne t.ex. vid
studier av publiceringsmönster. Publiceringskanalerna behöver även open accessmärkas för att stödja återrapportering. Vidare skulle direktiv angående tillämpning
av NR och krav på användning av identifikatorer som ORCID och DOI påskynda
en kvalitetshöjning. Med dessa åtgärder skulle en publiceringsindikator som
mäter publiceringsaktivitet kunna etableras, vilket innebär att den vetenskapliga
bedömningen kan ske av tidskrift eller förlag.
6. Vidareutvecklingen av SwePub
6.1. Projektleveranser 2015
Sedan KB fick uppdraget att vidareutveckla SwePub 2013 har projektet utvecklat
ett nytt datalager baserat på data som aggregeras till SwePub. För att stödja den
kvalitetssäkring som SUHF och VR:S förespråkar har projektet genomfört en rad
åtgärder med syfte att stödja bibliometri och nationella analyser och jämförelser.
Projektet har tagit fram:
● nationella riktlinjer för lärosätena kring praxis för beskrivning och
validering av forskningsoutput
● omarbetade och nya forskningsoutputs, som även omfattar output för
konstnärlig forskning, så att alla forskningsområden kan synliggöras och
jämföras på ett enhetligt sätt
● ett uppdaterat nationellt överföringsformat i SwePub MODS
formatspecifikation som stödjer bibliometri
● en prototyp till auktoritetsregister över publiceringskanaler
● en prototyp till auktoritetsregister över organisationer
● ett datalager samt API:er
72
Auktoritetsregister över publiceringskanaler är ett behov som uttrycks inom FOKUS-modellen.
Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige – FOKUS, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2014
http://bit.ly/1EvJNmQ
21 (34)
● betatjänsten SwePub för analys och bibliometri: ett publikt gränssnitt för
datalagret med en samlad åtkomst till dokumentation, riktlinjer och
formatspecifikation, som ska facilitera för målgrupperna att hämta data för
bibliometriska analyser samt underlag för att arbeta med databearbetning
och kvalitetssäkring av data i lokala publikationsdatabaser.
Med dessa kvalitetshöjande åtgärder möter SwePub många av de krav som ställs
av SUHF och lärosätena. Även täckningsgraden har blivit högre sedan
projektstarten då samtliga lärosäten utom två nu är anslutna till SwePub.
SwePub är också en av de datakällor för insamling av metadata om
forskningspublikationer som FOKUS-modellen är tänkt att bygga på.73 De
kvalitetshöjande åtgärderna som räknas upp ovanför har skett i samarbete med
VR, vilket innebär att SwePub är förberett och anpassat för resurstilldelning på
nationell nivå utifrån de krav som ställs i FOKUS-modellen. Hur SwePub är tänkt
att fungera i FOKUS-modellen är närmare beskrivet i rapporten “SwePub Analys
och underlag till bibliometriska analyser”.74 De krav som ställs på KB som
ansvarig myndighet för SwePub finns sammanställda i appendix 8.3 för att
åskådliggöra KB:s roll och ansvar i en eventuell framtida ny
resurstilldelningsmodell.
6.2. Framtida utvecklingsinsatser
Utvecklingsinsatser i projektets andra fas under hösten 2015 omfattar följande:
● vidareutveckla betatjänsten SwePub för analys och bibliometri: datalager,
API:er, publikt gränssnitt samt integration med KB:s IT-infrastruktur
● vidareutveckla processer och stöd för kvalitetssäkring samt validering av
data.
● vidareutveckla NR och SwePub MODS formatspecifikation och anpassa
dem efter nya behov som t.ex. uppföljning av OA
● vidareutveckla prototypen till auktoritetsregister över publiceringskanaler i
samarbete med VR
● planera för samarbete med VR kring förberedelser och pilotprojekt inför
FOKUS
Projektet har även tagit fram ett förslag till förvaltningsmodell som beskriver hur
en framtida samverkan kan struktureras samt hur ansvarsfördelningen kan se ut
73
De övriga källorna för insamling är SCB, UKÄ och Vetenskapsrådet. Se tabell 5, s. 55-56, i
rapporten Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS. Redovisning av ett
regeringsuppdrag rörande modell för resursfördelning till universitet och högskolor innefattande
sakkunniggranskning av forskningens kvalitet och relevans, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2014
https://publikationer.vr.se/wp-content/uploads/2014/12/VR1419_new.pdf
74
SwePub Analys och underlag till bibliometriska analyser - två exempel
http://bit.ly/1HccHPZ
22 (34)
mellan aktörerna. Syftet med förslaget är att säkerställa och bibehålla
datakvaliteten genom samverkan kring utvecklingen av NR, SwePub MODS,
datakvaliteten, förvaltning och utveckling av SwePub-systemet. Aktörerna i
förvaltningsmodellen är:
●
KB - ansvarar för samordning av NR och SwePub MODS,
systemförvaltning, utveckling av teknisk infrastruktur och
kvalitetssäkringsprocesser.
●
Lärosätena genom SUHF - ansvarar för att publikationsdatabaserna
innehåller lärosätets egen forskningspublicering med god täckning samt
tillgängliggör data till SwePub enligt nationella riktlinjer och krav.
●
VR - ansvarar och förvaltar systemen inom forskningsinformationens
infrastruktur samt rekommendationer och standarder kring nationell
utvärdering och resurstilldelning.
7. Sammanfattning
SwePub som nationell nod och aggregator möjliggör att dagens decentraliserade
system med lokala publikationsdatabaser kan fortlöpa. Deltagande i SwePub
bygger dock på frivilliga överenskommelser mellan involverade aktörer vilket
påverkar möjligheterna att kvalitetssäkra innehållet och därmed möjligheterna att
använda SwePub för bibliometri och analys på nationell nivå. Kvalitetssäkring är
en långsiktig process som innebär att lärosätena kontinuerligt behöver bearbeta
och förbättra metadata. Ett incitament att komma igång med datakvalitetshöjande
åtgärder lokalt kan vara att den kvalitetssäkring som utförs också kan
återanvändas i forskningsinformationens infrastruktur (i system som Prisma m.fl.)
och i förlängningen stödja forskarnas och lärosätenas processer. Starka incitament
skulle vara att KB får ett tydligt uppdrag samt resurser att förvalta SwePub efter
projektperioden och att regeringen ställer krav på lärosätena att tillgängliggöra
metadata samt efterfölja NR och SwePub MODS. Ytterligare något som ofta tas
upp är fördelarna med en centraliserad modell där forskningsoutput registreras
direkt i SwePub och exporteras till lokala system liknande LIBRIS-modellen, som
tillämpas för registrering av bibliotekens förvärvade tidskrifter och monografier.
En sådan modell innebär att dubbletthanteringen minskar, kvaliteten höjs och att
det framför allt produceras enhetligt data.
7.1. Datakvalitet, täckningsgrad & auktoritetsregister över
publiceringskanaler
Förutsättningen för en fullständig täckning av svenska lärosätens forskningsoutput
i SwePub är god då nästan samtliga lärosäten är anslutna till SwePub. I dagsläget
saknas endast två lärosäten samt universitetssjukhusens publikationer. Tidpunkten
för bästa täckningsgrad varierar dock för de olika publikationsdatabaserna
beroende på när man infört en publiceringspolicy och om underlag från
23 (34)
databaserna används för årsredovisning, forskningsutvärdering och
medelsfördelning.
Innehållet i SwePub täcker 85 % av innehållet i VR:s databas. En del av de
saknade publikationerna kommer från svenska organisationer som publicerar
vetenskapliga artiklar men där organisationen inte deltar i SwePub. När det gäller
det omvända, så täcker innehållet i VR:s databas 59 % av publikationerna i
SwePub.
Hur stor andel data som är kvalitetssäkrade i SwePub beror på vilken typ av
analys som ska utföras eftersom olika analyser ställer olika krav på data. Hälften
av databasen uppfyller lägre kvalitetskrav och saknar t.ex. ämnesklassificering.
Andelen som uppfyller de strängaste kraven och därmed stödjer flertalet analyser
uppgår till ca en fjärdedel. Detta beskriver ett läge då lärosätena ännu inte kommit
igång med integrering och tillämpning av NR fullt ut. De har därmed inte heller
börjat tillgängliggöra data enligt det uppdaterade nationella överföringsformatet
SwePub MODS.
Ett införande av ett auktoritetsregister över publiceringskanaler skulle påskynda
möjligheterna att börja använda underlag från SwePub till bibliometri. Vidare
skulle direktiv angående tillämpning av NR och krav på användning av
identifikatorer som t.ex. ORCID och DOI påskynda en kvalitetshöjning. Med
dessa åtgärder skulle en publiceringsindikator kunna etableras som mäter
publiceringsmönster där den vetenskapliga bedömningen sker av tidskriften eller
förlaget. Återrapportering av open access skulle också underlättas.
7.2. Bibliometriska analyser
Med reservation för att täckningsgraden och datakvaliteten i SwePub inte är
representativ i nuläget finns det förutsättningar för följande analyser:
● Forskningsaktivitet: möjlig att mäta enligt ‘whole count-metoden’. 70 %
av posterna är möjliga att få ut som fraktionerat underlag. Det går därmed
att analysera produktionsvolym per lärosäte med reservation för att det kan
finnas lokala dubbletter som ännu ej är åtgärdade av lärosätet men
identifierade i kvalitetssäkringsprocessen i SwePub.
● Samarbetsanalyser: möjliga att utföra per lärosäte, dvs. beräkna hur stor
andel av ett lärosätes produktion som utgörs av sampubliceringar. 50 % av
posterna går att använda som underlag för beräkning av andelar på
nationell nivå, då det även går att specificera vilka organisationer som
ingår och deras andelar.
● publiceringsmönster: 57 % av posterna 2012-2014 har ämnesklassning
enligt nivå 2 i “Standard för svensk indelning av forskningsämnen”.
24 (34)
● open access-publicering: endast oprecisa uppskattningar möjliga p.g.a.
ofullständig data. Vidareutveckling av NR och SwePub MODS är
nödvändig.
● citeringsanalyser: 37 % av posterna i SwePub som ingår i
värdpublikationer som återfinns i WoS är märkta med den identifikator
som behövs
7.3. Möjligheter med SwePub för analys och bibliometri
SwePub har stora möjligheter att vara:
● en nationell nod som samlar och synliggör alla forskningsområden
● en nationell och fristående källa för bibliometri baserat på ett
auktoritetsregister för publiceringskanaler som indikator
● ett stöd och verktyg för kvalitetssäkring för lärosätena
● ett stöd för effektivisering av arbets- och dataflöden, integration och
återanvändning av forskningsinformation.
7.4 Utmaningar för berörda aktörer
Lärosätena behöver:
● efterfölja och tillämpa KB:s NR och SwePub MODS
● uppfylla SUHF:s rekommendationer och krav på publikationsdatabaser,
särskilt med avseende på täckningsgrad
● höja datakvaliteten genom en kontinuerlig databearbetning med stöd av
underlag från och kvalitetskontroller i SwePub
● ansvara för kvalitetssäkring och validering av sina forskningspublikationer
● uppfylla VR:s kvalitetskrav på data som ska samlas in till nationell
utvärdering och uppföljning av open access
25 (34)
Kungl. biblioteket behöver:
● bygga upp en förvaltning för samordning och vidareutveckling av
SwePub-systemet
● vidareutveckla processer och stöd för kvalitetssäkring och validering av
data
● vidareutveckla NR och SwePub MODS och anpassa dem efter framtida
behov för att säkerställa datakvaliteten över tid.
Kungl. biblioteket och Vetenskapsrådet behöver:
● samverka med SUHF kring lärosätenas åtagande att tillgängliggöra och
kvalitetssäkra metadata om forskningspublikationer enligt NR och SwePub
MODS
● verka för en fortsatt vidareutveckling för att möjliggöra återanvändning av
data i forskningsinformationens infrastruktur
● upprätta och vidareutveckla ett auktoritetsregister över publiceringskanaler
● arbeta för att nya krav på open access kan följas upp
● förbereda datainsamling inför nationell utvärdering
26 (34)
8. Appendix
8.1. Vidareutveckling av formatspecifikationen SwePub
MODS
Förslag från SUHF:s arbetsgrupp
för vidareutveckling av
formatspecifikationen för SwePub
MODS
Gjorda förändringar och
hänvisningar till SwePub MODS
formatspecifikation/Nationella
riktlinjer (NR)
Alla poster i SwePub ska kunna kopplas till minst
ett svenskt lärosäte på ett kontrollerat sätt via
auktoriserade organisationsidentifierare.
Se formatspecifikation avsnitt 3. I
betaversionen av SwePub för analys och
bibliometri finns en koppling till en prototyp
för ett auktoritetsregister över organisationer.
Alla poster ska kopplas till minst den högsta nivån i
ämnesområde enligt Standard för svensk indelning
av forskningsämnen 2011.
Se formatspecifikation avsnitt 8. Se NR avsnitt
”Ämne”. Ämne anges på minst nivå 2 i minst
en och högst 3 olika ämneskategorier enligt
Standard för svensk indelning av
forskningsämnen 2011.
Författare som tillhör det lärosäte som lagt in
posten ska kunna identifieras med
organisationstillhörighet via auktoriserade
organisationsidentifierare.
Se formatspecifikation avsnitt 13. I
betaversionen av SwePub för analys och
bibliometri finns en koppling till prototyp för
organisationsregister
Uppgift om det totala antalet författare till en
publikation ska finnas i samtliga poster.
Se formatspecifikation avsnitt 14. Se NR
avsnitt ”Antal upphovspersoner.”
Posterna ska innehålla ett fält som anger om
lärosätet godkänt att posten används för analys.
Fältet är tänkt att kunna användas när/om SwePubdata börjar användas för bibliometriska analyser
och eventuell medelsfördelning.
Frivillig flaggning av ogranskade poster i
SwePub införs i nya planerade SwePub
MODS formatspecifikation v. 2.6, avsnitt 3.
Införs i praxisbeskrivningar i NR v. 1.2.
Möjlighet att märka fler publikationstyper med
innehållstypen “refereegranskat” för att öka
möjligheterna till förfinade analyser.
Se NR, avsnitten ”Innehållsmärkning”,
”Outputs” och ”Värdpublikationens titel.”
Inga begränsningar kring
publikationstyper/output som kan anges som
sakkunniggranskade. Nya och omarbetade
outputs framtagna. Koppling till
auktoritetsregister över publiceringskanaler
förberett.
27 (34)
8.2. Andelen open access i SwePub
Samtliga forskningspublikationer
Grön open access: 16,4 % av totalt ca 330 000 publikationer
Gyllene open access: 6,4 %
Ej open access: 77,2 %
Tidskriftsartiklar
Grön open access: 11,8 % av totalt 183 000 tidskriftsartiklar
Gyllene open access: 10,6 %
Ej open access: 77,6 %
28 (34)
Utvecklingen av open access 2010-2014 i SwePub
I tabellerna för utvecklingen av open access-publicering över tid 2010-2014 kan vi
se grön och gyllene open access i jämförelse med traditionell publicering.
Utvecklingen av open access-publicering har ökat långsamt men stadigt under de
senaste fem åren. En viktig förklaring till denna utveckling är de krav på öppen
tillgång som ställs av forskningsfinansiärer och ledningarna vid de olika
lärosätena. Det senaste året har trenden avvikit vilket troligen beror på att alla
publikationer från 2014 ännu inte har registrerats.
Samtliga forskningspublikationer
29 (34)
Tidskriftsartiklar
Utvecklingen av open acess 2010-2014 per ämne i SwePub
De ämnen som publicerar mest open access återfinns inom medicin och
naturvetenskap. Där finns en stark tradition att publicera sina forskningsresultat i
form av tidskriftsartiklar och konferensbidrag i fritt tillgängliga
publiceringskanaler i motsats till statsvetenskap och humaniora som fortfarande
har en stark tradition av publicering i monografier och därför inte återfinns i OAtoppen. Andelen gyllene open access är mindre i OA-toppen över samtliga
publikationstyper eftersom doktorsavhandlingar räknas med. Doktorsavhandlingar
är ofta fritt tillgängliga via lärosätesarkiv.
30 (34)
Samtliga forskningspublikationer per ämne
Tidskriftsartiklar per ämne
31 (34)
8.3. KB:s roll och ansvarsområden inom FOKUS-modellen75
BEHOV: FOKUS/VR
KB:S ROLL
KB:S ANSVAR
“Vetenskapsrådet bör ansvara för att
ta fram de bibliometriska analyser
som ligger till grund för delar av
bedömningsunderlaget och att
leverera dessa till den utförande
organisationen. Dessa analyser
föreslås bygga på innehållet i
SwePub och den befintliga
citeringsdatabasen på
Vetenskapsrådet” (s. 60).
“KB bör fortsatt förvalta
SwePub-databasen och
tillgängliggöra dess innehåll för
Vetenskapsrådet och
den utförande myndigheten.
Specifikationerna om
metadataformatet bör
kontinuerligt ses över i samråd
med Vetenskapsrådet och den
utförande organisationen för
FOKUS” (s. 60).
Samordning av datarapportering
in till SwePub och ut från
SwePub till Vetenskapsrådet.
Förvaltning och
vidareutveckling av Nationella
riktlinjer för dataleverans till
SwePub.
Förvaltning och
vidareutveckling av
formatspecifikation SwePub
MODS.
Drift och utveckling av SwePubsystemet.
“Samtliga lärosäten bör ansluta sig
till SwePub och till den leverera data
om sina forskningsverk.
Datarapporteringen ska avse
forskningsverk från 2012 och
framåt” (s. 60).
Administrera anslutning till
SwePub.
“Vetenskapsrådet bör i samråd med
KB ansvara för att ta fram och
upprätthålla en lista över s.k.
auktoriserade publikationskanaler,
dvs. kanaler som anses vara
sakkunniggranskade och
forskningsmässiga för att kunna
inkluderas i FOKUS – det arbetet
kan med fördel samordnas med
liknande arbete i de övriga nordiska
länderna” (s. 60).
Ta fram och upprätthålla
auktoriserat register över
publiceringskanaler.
Ansvara för utveckling, drift och
underhåll samt vidareutveckling
av kanalregister.
Samverka med Vetenskapsrådet
och övriga nordiska länder kring
register för publiceringskanaler.
Här ingår även administration
som registrering, verifiering och
uppdatering av bibliografisk
metadata.
“Vidare anser Vetenskapsrådet att
uppgifter som samlas in om forskare
och forskningsproduktion inte enbart
ska vara anpassade för FOKUS, utan
bör vara av bredare relevans. Arbetet
med rapportering av statistik och
data ska alltså även komma andra
Samordna effektivisering av
arbetsflöden, automatiserade
dataflöden, integration och
återanvändning.
Stödja och medverka i
integrationsarbeten som t.ex.
Prisma.
“KB kan initialt behöva extra
resurser för att bistå lärosätena i
detta arbete” (s. 60).
Samordning av datarapportering.
Säkerställa att rapporteringen till
SwePub blir enhetlig och av hög
kvalitet.
Tillgängliggöra öppen länkad
data som möjliggör
sammankoppling av system.
75
Sidhänvisningarna i tabellen går till rapporten: Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Redovisning av ett regeringsuppdrag rörande modell för
resursfördelning till universitet och högskolor innefattande sakkunniggranskning av forskningens
kvalitet och relevans, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2014
http://bit.ly/1EvJNmQ
32 (34)
aktörer, forskningsfinansiärer,
beslutsfattare och inte minst
lärosätena själva till del” (s. 54).
“Vetenskapsrådet föreslår därför en
mer indirekt datainsamlingsmetod
där data hämtas nästan uteslutande
från befintliga källor. Det bedöms
som ett viktigt steg för att minimera
både arbetsbördan och de kostnader
som faller på lärosätena för att delta
i utvärderingen” (s. 54).
Möjliggöra att dagens
decentraliserade system med
lokala publikationsdatabaser kan
fortlöpa men ändå utvecklas så
att de möter krav på
standardisering, harmonisering
och kvalitetssäkring.
Förvalta och vidareutveckla
SwePub för analys och
bibliometri.
“Lärosätena ska genom sina lokala
publikationsdatabaser också löpande
rapportera sina publikationer till
SwePub. Lärosätena är ansvariga för
att korrekta data inrapporteras till de
ansvariga myndigheterna. [...]
Lärosätena har möjlighet att
kontinuerligt kontrollera uppgifterna
hos respektive myndighet. Det ligger
även på respektive myndighet att
uppmärksamma lärosätena på
eventuella oklarheter så att dessa kan
korrigeras. De ansvariga
myndigheterna levererar sedan data
till den ansvariga organisationen för
FOKUS. KB ska också leverera
SwePub-data till Vetenskapsrådet
som tar fram citeringsstatistik för
utvärderingen genom myndighetens
befintliga databas, vilken baseras på
innehållet i Web of Science
(Thomson ISI)” (s. 56).
Ta fram särskilda rutiner och
processer för arbetet inför
utvärderingscyklerna.
Ansvara för att data kan
levereras till Vetenskapsrådet.
I samverkan med lärosäten
utarbeta processer och stöd för
kvalitetssäkring och validering
av data.
Samordning av lärosäten inför
utvärderingar.
“KB bör få i uppdrag att, i samråd
med Vetenskapsrådet och i dialog
med SUHF, utveckla en nationell
standard för att kategorisera icketextbaserade forskningsverk i
SwePub. Vidare bör KB i samråd
med SUHF få i uppdrag att ta fram
en nationell standard för hur
konstnärliga forskningsverk ska
dokumenteras digitalt och arkiveras
vid lärosätena” (s. 24).
Ta fram en standard för att
kategorisera icke-textbaserade
forskningsverk i SwePub.
Förvalta och utveckla en
standard över publikationstyper
och output. Se Outputs i enlighet
med Nationella riktlinjer för
dataleverans till SwePub.76
Ta fram en nationell standard för
hur konstnärliga forskningsverk
ska dokumenteras digitalt och
arkiveras vid lärosätena.
Samordning av lärosäten kring
forskningsinformationsfrågor.
Förvalta och vidareutveckla
riktlinjer och standarder.


“All data ska rapporteras enligt
Standard för svensk indelning av
forskningsämnen på 3- eller 5-
Ta fram, definiera och
tydliggöra nya outputtyper som
omfattar alla
76
Se: http://info.swepub.kb.se/leverans-av-data/format-och-praxis/
Ibid.
78
Ibid.
77
33 (34)
Nationella riktlinjer för
dataleverans till
SwePub77
SwePub
formatspecifikation78
Förvalta och utveckla en
standard över publikationstyper
och output. Se Outputs i enlighet
siffernivå. [...] Lärosätena kan dock
behöva stöd i det arbetet i form av
nationella riktlinjer och standarder. I
dag klassificeras en del forskning
som ”övrigt”, vilket gör det svårt att
räkna denna forskning till ett
specifikt forskningsområde. Knappt
fyra procent av forskarna har till
exempel rapporterats som
tillhörande ”övriga”
forskningsämnen. Vetenskapsrådet
anser att användningen av
klassificeringen ”övrigt” bör vara
mer sparsam än i dag och ses över”
(s. 56).
forskningsområden.
“Förberedelser för pilotstudier med
berörda myndigheter start hösten
2015” (s. 78).
Medverka i Vetenskapsrådets
förberedelser inför kommande
pilotstudier hösten 2015.
Samverka med lärosätena.
“Pilotstudier 2016. Test av
datakvalitet i SwePub” (s. 78).
Medverka i Vetenskapsrådets
pilotstudier och test av
datakvalitet under 2016.
Samverka med lärosätena.
“Vetenskapsrådet har ett uppdrag att
ta fram nationella riktlinjer för open
access-publicering” (s. 19).
Samverka med Vetenskapsrådet
kring open access-frågor.
Implementera de riktlinjer som
är applicerbara i SwePub.
I samverkan med lärosäten och
Vetenskapsrådet utveckla och ta
fram standarder och riktlinjer.
med Nationella riktlinjer för
dataleverans till SwePub
Förvalta och vidareutveckla
riktlinjer och standarder.
● Nationella riktlinjer för
dataleverans till SwePub
● SwePub formatspecifikation
34 (34)