VÅRA SPELPLANER - Djurgårdens IF Fotbollförening

VÅRA SPELPLANER
CS R -R E D OVI S N I N G
G E M E N S KAP
•
DJ U RGÅR DSAN DAN
•
KAM RATS KAP
•
U N DE R HÅLLN I NG
D J U R G Å R D E N
20 13
F O T B O L L
FOTO: FREDRIK SEGERBLOM
”Om man studerar minnestal och hyllningsadresser riktade till Djurgårdens IF från de många jubiléer som föreningen firat, skall man finna
många hänvisningar till Djurgårdsparkens natur. Föreningen liknas
vid en av parkens många vördnadsbjudande ekar, som står stadigt,
skjuter nya grenar och visar en frisk och ung grönska varje år. Det ligger
nära till hands att låta föreningen symboliseras av parkens friska och
lummiga grönska och vackra natur” (Ur Djurgårdens IF 100 år).
2
Vå r a s p e l p l a n e r
FOTO OMSLAGET: BILDBYRÅN, FILIP LUNDBERG, JOHANNA LUNDBERG OCH MICHAEL SVANSTRÖM
Innehåll
Förord
4
Ordförande har ordet
5
Föreningsporträtt
6
Djurgården Fotboll i korthet
8
Elitfotboll
9
Arrangemang
11
Volontärer och medarbetare
14
500 matcher
16
Djurgårdsfamiljen
17
Djurgården Ungdom
18
Djurgårdsandan
20
Värdegrund
21
Drive In-Fotboll
22
Jobbchansen
24
Positiv supporterkultur
25
En meningsfull tillvaro
26
Djurgården Fotboll i debatten
28
Ekonomi
30
Leverantörskedja
31
Miljöhänsyn
32
Kommunikation och media
33
CSR – ett verktyg för föreningsutveckling
34
Överväganden
35
GRI-Index
36
Vå r a s p e l p l a n e r
3
Förord
Djurgården Fotboll har beslutat att minst vartannat
år ta fram en redovisning i enlighet med det internationellt erkända ramverket för CSR-rapportering,
GRI G4* (Global Reporting Initiative). Det här är
Djurgården Fotbolls andra. Den första avsåg 2011
men då under namnet ansvarsredovisning. En nyhet för i år är att GRI tillåter mer fokuserade rapporter som tar hänsyn till att organisationer befinner
sig i väldigt olika miljöer och därför har olika typer
av förväntningar på sig. Utifrån intressentdialoger
kan vi dra slutsatser om vad våra intressenter tycker
är viktigast att Djurgården rapporterar om.
ett aktivt CSR-arbete. Med det sagt måste det finnas
en långsiktighet och professionalitet i hur klubben
arbetar som inte låter sig påverkas av den sportsliga
oförutsägbarheten. Vårt CSR-fokus har därför fortsatt högsta prioritet men vi har försökt anpassa informationen så att det blir mer greppbart och dess
nytta tydligare framgår för flera.
I Stockholm finns det ett begränsat stöd för elitfotboll och det ligger därför i vårt intresse att bättre
kommunicera i vilken utsträckning Djurgården
Fotboll faktiskt är en positiv och viktig kraft i Stockholm. Allmänhetens uppfattning, mediebild och
det idrottspolitiska klimatet påverkar i allra högsta
grad vår verksamhet och det är något vi aktivt måste förhålla oss till för att Djurgården åter ska kunna konkurrera med de bästa lagen i Sverige både
sportsligt och ekonomiskt. Djurgården berör en rad
intressenter** som alla har olika förväntningar på
föreningen.
* Rapporteringsramverket GRI G4 har två omfångsnivåer:
Core och Comprehensive. Den här redovisningen följer, enligt vår
mening, riktlinjen Core.
Längre bak i den här redovisningen kan du läsa om
några av de överväganden vi har gjort vad gäller
prioriteringsområden och om hur CSR och föreningsutveckling samspelar.
** Intressenter är grupper och personer som är intresserade av och
påverkar Djurgården Fotboll inom CSR (Corporate Social Responsibility).
Dessa områden ligger till grund för innehållet i denna CSR-redovisning.
Redovisningen omfattar Djurgårdens IF Fotbollförening samt dotterbolagen DEF AB (Djurgården Elitfotboll AB) samt DFF AB (Djurgårdens
Försäljning AB) under 2013. Verksamheten bedrivs på träningsanläggningen Kaknäs, kansliet i Hjorthagen och har huvudkontoret i Klocktornet på Stockholms Stadion, samt runt om i Stockholm, exempelvis på
matcher (Tele2 Arena etc.), på träningar och genom Djurgårdsandans
aktiva samhällsprojekt.
I tider av turbulens, som Djurgården i ärlighetens
namn upplevt sin beskärda del av under 2013 blir
det än viktigare att det finns en tydlighet och uppföljning i hur föreningen arbetar i viktiga frågor.
Det skapar en viktig trygghet hos medlemmar,
publik och samarbetspartners med flera. Sporten
är ofta oförutsägbar och därför blir det extra viktigt att skapa en förutsägbarhet i organisationens
övriga verksamheter. Djurgården Fotboll är en fotbollsklubb och vi är ödmjuka inför det faktum att
uteblivna sportsliga framgångar blir en tålamodsprövning för andra sorters initiativ som till exempel
Till vissa valda
avsnitt i nätversionen
finns videoklipp.
Klicka på DIFTV-symbolen
för att se video.
4
Vå r a s p e l p l a n e r
Ordförande har ordet
2013 har varit ett väldigt
speciellt år där inledningen
på säsongen inte lämnade
någon Djurgårdare oberörd.
Samtidigt kan vi nu med facit i hand se tillbaka på en
säsong där Djurgården Fotboll stod för en comeback
av historiska mått. Jag vill
tacka tränare, spelare, kanslipersonal, våra uthålliga samarbetspartners och
självklart vår fantastiska publik som genom mycket
hårt arbete gjorde vändningen möjlig. När vi summerar 2013 finns ändå, trots den turbulenta inledningen en hel del glädjeämnen, där den värdiga
avtackningen av Stockholms stadion och premiärmatchen på vår nya hemmaplan Tele2 Arena kanske sticker ut lite extra.
Sporten är verkligen oförutsägbar och i det ligger
mycket av charmen i det vi håller på med. Samtidigt ställer det oss inför en rad utmaningar som
inte alltid går att förutse. Vi behöver därför skapa
en trygghet hos våra intressenter att Djurgården är
en professionell organisation att lita på, även i tider
av osäkerhet. Trots att Djurgården har ett otroligt
lojalt supporterstöd och historia och tradition som
många företag i näringslivet bara kan drömma om
så är det en ständigt pågående kamp att få gehör
för verksamheten hos beslutsfattare, sponsorer och
allmänhet. CSR är ett verktyg i det arbetet.
Djurgårdens breda verksamhet
Djurgården Fotboll når varje vecka tiotusentals
människor, som har oss som ett av sina främsta intressen och den allsvenska fotbollen är ett konstant
samtalsämne på många skolor och arbetsplatser.
Vi har 1 700 barn och ungdomar i vår ungdomssektion och cirka 370 ideella ledare. Våra matcher
kan genomföras mycket tack vare alla våra evenemangs- och publikvärdar som arbetar helt ideellt.
Därutöver aktiverar och engagerar Djurgårdsandan, genom sina projekt som du kan läsa mer om i
den här redovisningen, varje vecka hundratals barn
och ungdomar runt om i Stockholm.
Framtiden
För oss är och kommer alltid fotbollen att vara nummer ett och med ett av Sveriges starkaste varumärken och en ny arena i europeisk toppklass har vi
bättre förutsättningar än på länge att positionera
oss där vi hör hemma – i den allsvenska toppen.
Vi ökade också vårt publiksnitt från cirka 9 000 till
knappt 13 000 (15 858 på Tele2 Arena) och vi har
med den nya arenan goda möjligheter att bibehålla
ett mycket fint publiksnitt. Arenans nya faciliteter
gör oss samtidigt till en attraktivare samarbetspartner för många företag. Arenan fyller självklart inte
sig själv och vi är ödmjuka inför det faktum att det
krävs hårt arbete för att uppnå dess fulla potential.
Den sportsliga uppryckningen gjorde att vi till slut
hamnade på en sjundeplats i allsvenskan vilket är
den bästa tabellplaceringen sedan 2007 och vi var
endast ett straffavgörande i Svenska cupen ifrån att
få kvala till Europa League.
Det turbulenta året ligger oss i fatet när vi nu gör
bokslut för 2013 och vi är självklart inte nöjda med
det ekonomiska resultatet för året. Vi redovisar en
förlust på 12 miljoner kronor. Styrelsen och den
nya ledningen har vidtagit åtgärder för att dra ner
kostnaderna betydligt för att få en ekonomi mer i
balans. Det räcker dock inte bara att dra ner kostnaderna om vi skall vara en toppklubb i Allsvenskan,
utan vi måste också öka intäkterna. De två viktigaste
intäkterna är publik- respektive kommersiella intäkter som sponsring och liknande. Vi behöver ditt stöd
genom att dels komma på våra matcher men också
att vi alla ser till att det blir en trevlig upplevelse på
arenan. Tyvärr kostar de återkommande incidenterna på och omkring arenorna, stora belopp genom
framförallt utblivna sponsor- och publikintäkter
men också stora kostnader för säkerhet, ersättning
för skadegörelse och böter. Om Djurgården skall
kunna lyfta intäkterna betydligt framöver så måste
vi gemensamt finna en lösning på dessa problem.
Vå r a s p e l p l a n e r
Lars-Erik Sjöberg
Ordförande Djurgårdens IF Fotbollförening
5
Föreningsporträtt
Djurgårdens Idrottsförening med initialerna D.I.F.
bildades 12 mars 1891 på ett kafé på adressen Alberget 4A av John G. Jansson. Föreningens syfte var
att ”utgöra ett föreningsband” mellan idrottsintresserade djurgårdsbor. DIF:s medlemmar var aktiva
inom många idrottsgrenar under 1890-talet. Allmän idrott, dragkamp, rodd och skidåkning. Man
tävlade också i velocipedåkning, skjutning med salongsgevär, sparkstöttingsåkning, kälkåkning, atletik, simning och skridskoåkning. Denna mångfald
tog sig uttryck också i en ändring av stadgarna.
I stället för att som 1891 ”utgöra ett föreningsband”
för idrottsintresserade djurgårdsbor skulle DIF tre
år senare verka för ”att befrämja idrotter av olika
slag”. Idag är Djurgårdens IF med alla sektioner inräknade Sveriges största och mest framgångsrika
förening.
1899 formerade Djurgårdens IF sitt första fotbollslag och framgången kom snabbt när DIF redan 1901
6
blev svenska mästare. Sedan dess har det blivit elva
SM guld och fyra cuptitlar för blåränderna. Senaste
storhetsperioden ligger inte långt tillbaka i tiden
då DIF blev allsvenska mästare 2002, 2003 och 2005.
Många stora spelare har spelat i den blårandiga tröjan genom tiderna. Bland dessa kan nämnas Gösta
”Knivsta” Sandberg, Sven Tumba, Siggi Parling, Jompa Eriksson, Stewe Galloway och Stefan Rehn.
Ungdomsverksamheten är en oerhört viktig del av
Djurgården. I den återfinns cirka 1 700 aktiva deltagare. Alltifrån sexåriga knattar till fullvuxna nittonåringar i både ungdomslag och akademilag. På så
sätt kan alla få glädje av att spela i djurgårdströjan
där vissa spelar mest för att det är roligt medan andra kan följa drömmen om en professionell karriär
och a-lagsspel. Från och med 2013 har Djurgården
också bättre träningsförutsättningar för ungdomar
i Stockholm genom uppförandet av Johan Björkmans hall på Hjorthagen.
Vå r a s p e l p l a n e r
FOTO: BILDBYRÅN
Djurgården är mycket mer än fotboll och under
2013 intensifierades satsningen på föreningens sociala verksamheter genom Djurgårdsandan, vilket
symboliserades av att Djurgårdsandans nya logotype sattes på matchtröjans finaste plats. Djurgårdsandan är verksamma över hela Stockholm och den
kanske mest kända verksamheten är Drive In-Fotbollen som bäst kan beskrivas som organiserad spontanfotboll dit alla ungdomar är välkomna på helger.
Djurgårdens fotbollsherrar har av en betydande del
av sin existens haft en historisk hemvist på Stockholms Stadion som uppfördes till de olympiska spelen i Stockholm 1912. Men i juli 2013 gick flyttlasset
till nybyggda Tele2 Arena där DIF numera spelar
sina hemmamatcher ackompanjerade av en fantastisk stämning från röststarka supportrar. Förutom
den ökade publikkapaciteten ger arenan också tillgång till restauranger, barer, lounger och loger av
högsta klass vilket förhöjer arenaupplevelsen för
samtliga besökare. Djurgården satsar också mycket
på kommunikation och media. Oberoende undersökningar rankar DIFTV som ledande inom svensk
klubb-tv med ett snitt på över 400 000 visningar
per månad. DIFTV gör live-sändningar, intervjuer,
reportage och studioprogram om A-laget, ungdomsverksamheten, Djurgårdsandan och mycket annat.
För Djurgården är det en självklarhet att vara mer
än en fotbollsförening. Vi kommer alltid att jubla
glatt åt blårandiga mål och sportsliga framgångar
men vi ska framförallt vara en positiv kraft i och
för Stockholm. Djurgården Fotboll når genom sina
kärnverksamheter, elitfotboll, ungdomsfotboll och
Djurgårdsandan hundratusentals människor varje
år. Från och med 2014 ingår även dam- och flickverksamheten i Djurgårdens IF Fotbollförening.
Vå r a s p e l p l a n e r
7
Djurgården Fotboll i korthet
Djurgården Fotboll skiljer på den juridiska strukturen och på hur verksamheten styrs i praktiken.
Verksamheterna inom Djurgården Fotboll bedrivs
i moderföreningen och i tre bolag. Moderföreningen Djurgårdens IF Fotbollförening (DIF FF) har
hand om frågor som rör medlemmar, ungdomsverksamhet och Djurgårdsandan. DIF FF utser
styrelsen till det majoritetsägda dotterbolaget
Djurgårdens Elitfotboll AB (DEF AB), där seniorsidans och de äldsta pojklagens elitverksamhet bedrivs. DEF AB äger i sin tur Djurgårdens Fotboll Försäljning AB (DFF AB), som ansvarar för försäljning
av de kommersiella rättigheterna knutna till Djurgården Fotboll, samt Djurgårdens Fotbolls Arena AB
(DFA AB) som har hand om anläggningsfrågor.
Styrelsen i DIF FF ansvarar för att fastställa riktlinjer
och strategier för hela Djurgården Fotbolls verksamhet samt att övervaka organisationens arbete. Styrelsen utgjordes för merparten av 2013 av Lars-Erik
Sjöberg, Tf ordförande, Ellinor Persson, ledamot,
Gustaf Törngren, ledamot, Johan Lindén, ledamot,
Anders Grönhagen, ledamot samt Per Kotschack,
hedersledamot. Tommy Jacobson och Ingvar Carlsson valde under 2013 att lämna styrelsen. Styrelsen
arbetar ideellt och får ingen ersättning för sitt arbete. CSR är ett uttalat prioriterat område i strategin. Samtliga sex styrelseledamöter är ”oberoende”.
Ingen har någon form av operativt arbete inom
föreningen eller bolagen. Styrelsen utser även den
verkställande direktören i DEF AB som är övergripande verksamhetsansvarig.
Vd har övergripande ansvar för alla CSR-frågor. Respektive område är delegerat till berörd medarbetare. Djurgårdsandans verksamhetsansvarige rapporterar till Vd. Djurgården Fotbolls sportsliga organisation är underställd den verkställande direktören i frågor rörande ekonomi och budget, men rapporterar direkt till styrelsen i övriga frågor.
med fokus på att stärka ekonomin och effektivisera
samt utveckla föreningen.
DIF FF har två till fyra medlemsmöten per kalenderår där medlemmarna har möjlighet att komma
med rekommendationer och synpunkter på hur
verksamheten bedrivs. Då verksamheten är medlemsstyrd existerar ingen minoritetsproblematik.
Medlemmarna har via rösträtt på årsmöte kontroll
över vilka som ingår i föreningens styrelse.
Omsättningen uppgick under året till 105 miljoner
kronor.
Föreningens viktigaste varumärken är Djurgårdens
IF (DIF) samt Djurgårdsandan och några av de viktigaste tjänsterna vi tillhandahåller är fotbollsmatcher, ungdomsverksamhet och socialt arbete.
Djurgården Fotboll är en av medlemsföreningarna
i Svenska Fotbollförbundet (SvFF) som är det nationellt styrande organet för svensk fotboll. Vi tillhör
intresseorganisationen Svensk Elitfotboll (SEF) som
inbegriper allsvenskan och superettan. SEF är en av
Djurgårdens viktigaste kanaler för att påverka sin
egen och svensk fotbolls situation.
Djurgårdens IF Damfotbollförenings dam- och flickverksamhet kommer att från och med säsongen
2014 ingå i Djurgårdens IF Fotbollförening på Hjorthagen, där sedan tidigare DIF Ungdom verkar. Djurgårdens IF Fotbollförening har utvärderat förutsättningarna ur alla perspektiv och kommit fram till att
det finns mycket goda förutsättningar för att på ett
kvalitativt och ekonomiskt lyckat sätt bedriva verksamheten inom sin organisation.
Johan Ahlborg lämnade Vd-posten i november 2013
och kommer istället att leda och verka i flera av de
utskott som styrelsen lanserat med det långsiktiga
målet att stärka klubbens konkurrenskraft, såväl
ekonomiskt som sportsligt. Henrik Berggren tillträde i samband med detta som tillförordnad Vd med
huvuduppdraget att leda den dagliga verksamheten
8
Vå r a s p e l p l a n e r
FOTO: KJELLE SVENSSON
Organisation och styrning
FOTO: BILDBYRÅN
Elitfotboll
Fotbollsverksamhet
I fotbollsverksamheten ingår A-laget och ungdomsoch breddfotbollen. Inom ungdomsfotbollen har
Djurgården Fotboll även en externt finansierad satsning– Akademilagen. Denna satsning leds av Tommy Davidsson och inriktar sig på lagen U-17, U-19,
och U-21 för att utveckla spelare till A-laget.
Under andra halvan av 2013 flyttade Djurgården Fotboll in på nybyggda Tele2 Arena. Djurgården spelar
dessutom en mängd matcher med olika ungdomslag, från elitnivå till breddfotboll i Sankt Erikscupen
och olika turneringar. Spelarna i de yngsta lagen är
åtta år, men redan från 6 år är barn välkomna till
knatteträningen inom ungdomsfotbollen.
Djurgården Fotboll spelade 2013 sin fjortonde raka
säsong i Allsvenskan för herrar och är totalt upp i
59 allsvenska säsonger. Säsongen 2013 startade inte
bra för Djurgården som länge låg på nedflyttningsplats (plats 15-16). Manager Magnus Pehrsson valde
efter yttre påverkan att avgå och in som ansvarig
kom istället Per Matthias Högmo som skrev på ett
korttidskontrakt som gällde året ut. Hans uppdrag
blev att säkra det allsvenska kontraktet. Under
Högmo gjorde Djurgården en ordentlig uppryckning vilket gjorde att Djurgården till slut klättrade
till placering 7. Djurgården var efter omgång sju ett
av Sveriges bästa lag sett till poängskörd. Djurgården nådde 2013 final i Svenska Cupen men förlorade där på straffar mot IFK Göteborg.
Per Matthias Högmo erbjöds i september att från
och med årsskiftet 2013/14 att ta över det norska
fotbollslandslaget vilket han tackade ja till.
Djurgården Fotboll har skrivit ett treårskontrakt
med Pelle Olsson som närmast kommer från 14 säsonger i Gefle IF. Pelle Olsson blir ansvarig tränare
för A-laget och kontraktet trädde i kraft 1 januari
2014. Bosse Andersson tillträdde som sportchef
1 december 2013. I rollen som sportchef ingår bland
annat ansvar för A-laget, U21-laget och personal
knuten till den sportsliga verksamheten samt för
rekryterings- och scoutingverksamheten. Vi hälsar
båda välkomna till Djurgårdens IF.
Vå r a s p e l p l a n e r
9
Djurgården Fotboll
Investeringar i säkerhet, ordning, trygghet och logistik
Kr 6 000 000
Antal ideella matchvolontärer
10
240
Beräknat värde ideella matchvolontärer
Kr 9 500 000
Poliskostnader 2013
Kr 3 300 000
Böter 2013
Kr
Vå r a s p e l p l a n e r
420 000
Arrangemang
Djurgården som arrangör
SLO och läktarvärdar
Djurgården Fotboll lägger stora resurser varje år
för att säkerställa att spelare, funktionärer och besökare ska känna sig trygga på våra arrangemang.
Våra ansträngningar belönades med Svenska Fotbollförbundets gyllene tårtspade för säsongen 2012.
Gyllene Tårtspaden är ett årligt återkommande pris
som delas ut av Svenska Fotbollförbundets matchdelegater, till den förening i Allsvenskan och Superettan som under året har den bästa publikservicen
på Arenan samt den trevligaste atmosfären under
arrangemanget som sådant. Motiveringen löd:
Djurgården har initierat ett antal framgångsrika
metoder för att uppmuntra ett positivt läktarklimat. Vi har bland annat anställt två Supporter Liaison Officers (SLO). Dessa arbetar med lön från Djurgården Fotboll och har som ansvar att fungera som
supportersambandsmän. De arbetar parallellt med
såväl publikvärdar som ordningsvakter och det har
hittills fungerat på ett mycket tillfredsställande sätt.
Djurgårdens två SLO:s är Stefan Ryderfelt och Lena
Gustafson Wiberg. En av SLO:s viktigaste uppgifter
är att genom sin funktion verka för att föreningen
utökar servicen till sina supportrar. Detta genom
att finnas nära supportrarna i deras vardag och vid
matcherna bevaka och följa upp att supportrarnas
behov blir uppmärksammade och tillvaratas på ett
bra sätt. SLO:s bygger relationer inte bara med olika supportergrupper utan efter eget initiativ även
med polis och säkerhetspersonal samt andra aktörer. SLO:s samarbetar med SLO:s hos andra klubbar
innan matcher för att bidra till att supportrarna
uppträder i enlighet med de riktlinjer som gäller
för god säkerhet.
”Föreningen har på ett utmärkt sätt genomfört det sammantaget bästa matcharrangemanget 2012 med betoning på bra stämning, fungerande organisation och ett
stort engagemang”.
FOTO: MICHAEL SVANSTRÖM
I premiärmatchen på Stockholms Stadion 2013
mellan Djurgårdens IF och Mjällby AIF kastades
ett päron in på planen som olyckligtvis träffade en
spelare i Mjällby. Ett beslut om att avbryta matchen
fattades av domarteamet och Mjällby tilldelades
senare segern. Enligt policybeslut i svensk fotboll
ska matcher återupptas så långt det är möjligt men
tyvärr frångick man den policyn vid det aktuella
tillfället. Oavhängigt detta så är det inträffade helt
oacceptabelt och något Djurgården Fotboll starkt
tar avstånd emot. Hela föreningen sattes i intensivt
arbete där allt ifrån kansli, spelare, supporterorganisationer och samarbetspartners ställde upp på
ett fantastiskt sätt. Djurgården satte snarast in ett
åtgärdsprogram som med facit i hand varit väldigt
lyckat. Djurgårdens matcher präglades senare under 2013 av ett mycket bra ordningsläge. Arbetet
med att skapa ett ännu trivsammare klimat i och
omkring Djurgårdens verksamheter är ett högst pågående projekt. Vi strävar alltid efter att bli ännu
bättre som arrangör men vi gör redan idag väldigt
mycket som tyvärr ibland hamnar i skuggan av enskilda negativa incidenter. Djurgården har satt in
både operativa förstärkningar kring våra arrangemang samt intensifierat Djurgårdsandans insatser
vad gäller att ännu tydligare kommunicera hur vi
förväntar oss att vår publik ska uppträda och vad
föreningen står för.
FOTO: LIZA SIMONSSON
I backspegeln
Stefan Ryderfelt och Lena Gustafson Wiberg.
Utöver denna nya funktion har Djurgården Fotboll
infört läktarvärdar, som genom sin närvaro på läktaren kan arbeta ännu närmare supportrarna och
på så sätt fungera som första kontakt vid problem.
Detta har varit ett uppskattat initiativ och Djurgården Fotboll kommer på den fortsatta vägen att
Vå r a s p e l p l a n e r
11
intensifiera och uppmuntra dialogen mellan dels
klubben, dels supportrarna. Läktarvärdarna skiljer
sig från publikvärdens uppgifter då dessa inte har
något som utmärker dem att de är läktarvärdar
utan vår ambition är att dessa skall arbeta mer civilt
och verka utan att synas. Sammantaget har Djurgården Fotboll cirka 240 volontärer som arbetar på
våra evenemang.
Erfarenheter av Tele2 Arena
Nya Tele2 Arena ger Djurgården helt nya möjligheter att erbjuda vår publik platser på sektioner som
bättre överensstämmer med vad man vill få ut av
sin fotbollsupplevelse. Vårdat språksektioner lämpar sig särskilt väl för barnfamiljer och i anslutning
till dessa anordnar Djurgården också barnaktiviteter före, under och efter match.
Djurgården Fotboll är mycket nöjda med Tele2
Arena både vad gäller såväl upplevelse- som säkerhetsaspekter. I vissa avseenden finns behov av förbättringsåtgärder men man måste också ta höjd för
att arenan är helt ny och behöver trimmas in. Invändigt har arenan på Djurgården Fotbolls matcher
präglats av ett mycket bra ordningsläge medan det
utvändigt finns utrymme för vissa logistiska förbättringar, primärt på högriskmatcher.
Djurgårdsandan och A-laget
Inför säsongen 2013 satte Djurgården Djurgårdsandan på matchtröjans mest värdefulla plats för att
ännu mer lyfta fram hur högt vi värdesätter det
arbete som görs inom ramen för Djurgårdsandan. I samband med lanseringen av den
nya tröjan bjöds media in till en paneldebatt där Djurgårdens evenemangsansvarige
Mats Jonsson diskuterade den nationella
utredningen om brottslighet i samband med
idrottsevenemang, som utredare Björn Eriksson under två år arbetat med tillsammans
med Stefan Dellså. Vi har vidare upplåtit betydande reklamplatser, matchvärdskap och kampanjer till Djurgårdsandan för att ytterligare belysa vad Djurgården Fotboll står för.
Björn Eriksson:
– Det är strålande! Vad idrotten behöver göra är att
stå upp för kärnvärden och nu vågar Djurgården
göra det. Det gläder mig och jag är extra glad att vi
12
skrev om Djurgårdsandan i vår utredning. Heder åt
Djurgården. Det känns lite för oss att Djurgården är
en plogbil. Det innebär inte att andra inte gör bra
saker men det är roligt att se på vilket sätt man tar
det här på allvar.
Vi driver som synes frågan på flera olika nivåer och
tar hela tiden nya initiativ för att påverka vår egen
situation och skapa en trygghet hos alla som på något sätt berörs av vår verksamhet.
Balansgång mellan mjuka och hårda
ingripanden
Djurgården Fotboll äger sina arrangemang och förbinder sig att ansvara för att god ordning råder och
med det följer ett stort ansvar. Vi tror mycket på att
ha en långsiktighet i allt vi gör och det inbegriper
även hur vi arbetar mot våra supportrar. Det finns
självklart övertramp på våra arrangemang som i sin
allvarlighetsgrad inte ger oss annat val än att tilllämpa en hård bestraffning men det finns också fall
av mindre allvarlig natur, där vi tror på andra mer
vårdande åtgärder för att nå just den personen. Läs
mer om detta under positiv supporterkultur i den
här redovisningen.
Ett vanligt missförstånd är att klubbar inte agerar
i de fall incidenter inträffar men inte påverkar en
matchs genomförande eller uppmärksammas i
media. Som arrangör måste Djurgården Fotboll, på
samma sätt som polisen arbetar, göra avvägningar
om det är lönt att kliva in i en situation eller om
det inte är det. Under matchen är det sekundoperativa beslut och i de fall ingripanden inte görs i skarpt läge stärker vi upp
med dokumentation i form av noteringar
och filmmaterial. En mycket viktig aspekt
av ett arrangemang är just uppföljning. Detta
gäller oavsett om matchen i sig inte påverkades eller händelsen inte uppmärksammades
av utomstående.
Även för 2013 fick Djurgrden Fotboll mycket goda
omdömen av match- och säkerhetsdelegater. Djurgården arbetar i nära samverkan med Svensk Elitfotboll (SEF) och deras projekt Stå upp för fotbollen.
Tillsammans arbetar vi för en positiv läktarkultur
på våra arenor. Fri från intolerans, rasism, sexism
och våld.
Vå r a s p e l p l a n e r
Arrangemang
Svensk Fotboll har även under flertalet år drivit på
utvecklingen genom att dels tagit fram utbildningsplaner för både publikvärdar, ordningsvakter och
säkerhetsansvariga, samt legat i framkant av att ta
fram åtgärdsplaner för att kunna agera den dag åtgärder krävs för att höja tryggheten och säkerheten.
Ett aktivt arbete har även bedrivits gentemot arenaägare och klubbar för att höja arenastandarden och
därigenom skapa tryggare och säkrare arenarum.
Även regelverket har bearbetats och förfinats för
att skapa ett tydligt ramverk om vad som är tillåtet och inte på en fotbollsarena. Djurgården Fotboll
har arbetat fram planer för att hantera ordningsstörningar och satsat stora resurser på att utveckla
och utbilda personalen för att bli än bättre på att
arbeta trygghetsskapande, där ledorden trygghet,
trivsel och service varit återkommande i arbetet.
Detta kommer att intensifieras under 2014.
FOTO: BLDBYRÅN
Djurgården anordnar nästintill uteslutande offentliga tillställningar av formen idrottsarrangemang.
Varje arrangemang planeras noggrant med samtliga aktörer kring en fotbollsmatch. Beroende av
matchens karaktär kan planeringen skilja sig från
match till match. Polisen (särskilt supporterpolisen
och lokal närpolis) och arrangör, ibland även gästande lag, gör upp planeringen av matchen sinsemellan och går igenom vilket bemanningsbehov
som behövs för att säkerställa den allmänna ordningen och säkerheten vid varje matchtillfälle. Det
planeras även för vissa olika scenarios som kan inträffa för att förbereda en händelsekedja och även
beslutskedja för att stå förberedd inför oförutsedda
situationer. Såväl ordningsvakter och publikvärdar,
samt även andra funktionärer och evenemangsvärdar, arbetar frekvent på matcharrangemangen. Ordningsvakter och publikvärdar hyrs in från Svensk
Evenemangssäkerhet AB. Som krav för att få arbeta
under våra arrangemang är att publikvärdarna har
genomgått en av Djurgården Fotboll delvis framtagen utbildningsplan, samt att ordningsvakterna
har deltagit i polismyndighetens arenautbildning.
Varje match innefattar även att polismyndigheten
har en kommendering kring arrangemanget.
Härutöver tillkommer en mycket stor mängd ideella arbetstimmar (uppskattningsvis drygt 10 000
timmar) som utförs av funktionärer, värdar och evenemangsvärdar.
Vå r a s p e l p l a n e r
13
Volontärer och medarbetare
FOTO: FILIP LUNDBERG
Johan Näslund är
tränare för ett 03-lag
och 04-lag. Här på
Djurgården Ungdoms
årligen återkommande
Stockholmsmästerskapen på Hjorthagens IP.
Föräldraengagemanget bär upp
Djurgårdens ungdomsverksamhet
Johan Näslund är en av alla de ideella ledare som
Djurgårdens ungdomsverksamhet är helt beroende
av. Johan kombinerar yrkesliv och familj med att
coacha två av sina söners Djurgårdslag, ett 03-lag
och ett 04-lag där båda lagen tillhör breddverksamheten. Johan har också bistått Djurgården Ungdoms
kansli i andra typer av initiativ där han varit med
och dragit igång höstlovsverksamhet i Djurgårdens
regi samt introducerat fotboll som fritidsaktivitet
på Manillaskolan. För närvarande spelar 80 barn
fotboll med Djurgården där. Vi tog ett snack med
Johan mellan matcherna under Stockholmsmästerskapen ute på Hjorthagens IP.
Vad är det som driver dig att lägga så mycket tid på att
vara ledare?
– Jag har alltid varit djurgårdare men brinner extra
för ungdomsfotbollen. Jag drivs mest av att mina
egna och andras barn ska ha en meningsfull fritid
och vistas i en bra miljö. Det är viktigt att de får möjlighet att hålla på med saker som de tycker är roligt
så att de fokuserar på bra saker, säger Johan.
Är det svårt att få folk att ställa upp ideellt?
– Jag tror det där är väldigt blandat. Jag tycker
många gånger det finns ett otroligt engagemang.
Även om många har mycket att göra så är de flesta
föräldrar väldigt fokuserade på sina barn och vill att
det ska bli så bra som möjligt.
Vad kan Djurgården Fotboll göra för att underlätta ideellt
engagemang?
– Det där är väldigt lagspecifikt. Det viktigaste är
nog att Djurgården Ungdoms kansli följer med och
har god kontakt med de olika lagen och känner av
14
när ledare och föräldrar behöver uppbackning. Jag
tycker rent generellt att man är bra på att stötta upp
där det behövs. Det fungerar oftast bra och ledarna
har inget emot att dra ett större lass men ibland behövs punktinsatser av olika slag. De flesta föräldrar
hjälper gärna till och det är nödvändigt för att man
ska orka. Där har kansliet en samordningsfunktion
och det fungerar allt som oftast väldigt bra.
– När det gäller A-laget så är den årligt återkommande DIF-dagen på Kaknäs väldigt trevlig. Annat som
är uppskattat är en sådan enkel sak som att spelare
kommer ut och hälsar på och skriver lite autografer.
Senast fick vårt höstlovsläger besök av Simon Tibbling och det är kul för våra spelare.
Vad är det viktigaste att tänka på som barn och ungdomsledare?
– Insikten att alla barn är olika och har olika behov
av stimulans och utmaning. Det ska inte vara för
lätt för alla och det ska inte vara för svårt för alla.
Där måste man hitta en lagom nivå. Det är också
viktigt att ha en bra lagsammanhållning oavsett
hur långt man har kommit i sin utveckling. Vi försöker också samarbeta med de andra lagen i föreningen så att man jobbar tillsammans med olika typer
av utbyten så att man får pröva lite olika saker. Ett
exempel som jag tror mycket på är att ha virtuella
akademilag där de spelarna som kommit lite längre
i sin utveckling kan få testa att spela mot varandra
men där de ändå spelar kvar i sina ordinarie lag.
Vad är den viktigaste framtidsfrågan för ungdomsfotbollen i Stockholm?
– Mer fotbollsplaner och träningstider! Det har blivit mycket bättre med de nya konstgräsplanerna på
Hjorthagen och det nya tältet där vintertid men det
skulle behövas ännu mer.
Vå r a s p e l p l a n e r
Djurgården Fotboll har många anställda, i olika
anställningsformer, som arbetar med försäljning,
ekonomi, media, CSR, säkerhet, fotbollsträning,
sjukgymnastik och A-lagsverksamhet. Vi tvingas
konstatera att vi fortfarande har en ojämn könsfördelning och att det är något vi behöver arbeta med
framöver.
Djurgården Fotboll har idag cirka 610 volontärer
som hjälper föreningen i olika sammanhang, främst
i samband med våra matcher men också inom vår
ungdomsverksamhet. Några få volontärer har en
mindre ersättning i form av timanställning på positioner där vi måste ha specialkunskap – som exempelvis matchsekreterare och säkerhetspersonal –
men de allra flesta ställer upp helt ideellt. Dessa
människor förtjänar att lyftas fram lite extra eftersom det är de som möjliggör för Djurgården Fotboll
att bedriva verksamhet på den nivå som vi gör idag.
Alla som erhåller ersättning från Djurgården Fotboll är anslutna till kollektivavtal. Även Djurgårdens alla ideella medarbetare omfattas av kollektivavtal. Djurgården Fotboll är i sin tur ansluten
till Arbetsgivaralliansen och bundna till Unionen
Idrott. Många ledare inom ungdomssektionen har
kontrakt relaterade till fotbollssäsongen mars till
oktober.
Alla medarbetare är lika viktiga för Djurgården, anställda som ideella, oavsett var i organisationen man
befinner sig. Med det sagt så finns det områden i och
runt Djurgårdens verksamheter som är mer utsatta
än andra och som ställer lite högre krav på Djurgården som arbetsgivare. Det gäller bland annat
säkerheten kring spelare och anställda med utsatta
positioner och miljön för alla våra 1700 barn- och
ungdomsspelare. Djurgården har en heltidsanställd
säkerhetsansvarig som i organisationen inte bara
arbetar för att våra matcher ska kunna genomföras
på ett bra sätt utan även arbetar för att säkerställa
personalens trygghet och välmående i de fall man
upplever att särskilt stöd eller insatser behövs. Även
SLO fyller här en viktig funktion som länk mellan
förening och supportrar. Till A-laget finns utöver
det en player manager alltid tillgänglig som fungerar som stöd i spelare och ledares vardag. Det är en
funktion som är extra nyttig i de fall spelare kommer utifrån och behöver stöd i acklimatiseringsprocessen. Till hela föreningens förfogande finns även
en idrottspsykolog.
En stor fråga att hantera framöver är de allt hårdare
krav Arbetsmiljöverket ställer på arrangörerna vad
gäller arbetsmiljön för de som är inblandade i arrangemanget. Det gäller alltifrån ordningsvakter
till publikvärdar och bollkallar. Djurgården Fotboll
anmäler redan, sedan en tid tillbaka, alla incidenter
som sig bör till Arbetsmiljöverket vilket vi också fått
uppskattning för. Djurgården Fotboll har startat ett
systematiskt arbetsmiljöarbete med representanter
för de olika aktörer som är inbegripna i arrangemanget. Ett unikt initiativ i idrotssverige.
Inom ramen för Djurgårdsandan och ungdomsverksamheten sker kontinuerlig värdegrund- och ledarutbildning för de som på olika sätt engagerar sig
i till exempel Drive In-Fotbollen och ungdomsfotbollen som ledare.
ANTAL MEDARBETARE:*
Djurgårdens IF Fotbollförening
145
Djurgårdens Försäljning AB
42
Djurgården Elitfotboll AB
92
Antal anställda
59
Varav män
55
* I siffrorna ingår alla som vid något tillfälle erhållit ersättning
oavsett storleksordning, under 2013.
FOTO: JONAS RIEDEL
MEDELANTALET ANSTÄLLDA I KONCERNEN 2013
Årets DIF-insats, Åse och Niclas Lillman premierades för sitt
ideella engagemang för Djurgården Fotboll.
Vå r a s p e l p l a n e r
15
500 matcher
– Jonny personifierar en förenings betydelse
länge det är roligt och det går att kombinera med
jobb. Även om matcherna självklart är roliga så är
resorna med kompisarna nästan än roligare.
Många matcher har det alltså blivit och vissa matcher är jobbigare att genomlida än andra. Jonny är inget undantag och för honom kommer nervositeten
långt innan matchstart:
Djurgårdens ordförande Lars-Erik Sjöberg uppvaktar Jonny
Lundin i samband med höstens bortamatch i Kalmar 2013.
Under 2013 i samband med flytten från anrika Stockholms Stadion lyfte Djurgården, genom kampanjen
”Hjältar över hela stan”, några särskilt utvalda Djurgårdshjältar som genom särskilt imponerande prestationer gjort ett bestående avtryck i föreningens
historia. Bland många kan nämnas John ”Jompa”
Eriksson, Gösta ”Knivsta” Sandberg, Tommy Berggren, Sigge Parling, Steve Galloway och Stefan Rehn.
Här ryms också en supporter vars prestation och rekord lär stå sig länge i historieböckerna.
I augusti 1998 missade Jonny Lundin IK Brage borta
på grund av sjukdom, men efter det har han sett
allt i svenska cupen, allsvenskan och europaspel.
På 18 år har Jonny endast missat tre matcher. När
Djurgården spelade allsvensk bortamatch mot Kalmar FF i oktober 2013 jubilerade Jonny med 500
raka matcher. Dessutom har han sett 22 europacupmatcher i rad samt alla svenska cupenmatcher de
senaste 20 åren. Förutom att han på plats i Kalmar
fick motta en signerad matchtröja av Djurgårdens
ordförande Lars-Erik Sjöberg, belönades han också
med en egen entré där en röd matta var utrullad
för att högtidliggöra ögonblicket. Jonny själv är ödmjuk och tackar bra vänner och förstående chefer
för att sviten har kunnat hållas intakt och att han
inte har några planer på att lägga resandet på is:
– Några matcher har jag varit nära att missa men
tack vare bra vänner så har det fixat sig. Jag kör så
16
– Om man som jag lever för Djurgården Fotboll så
är det plågsamt med derbyn. För mig är det jobbigt.
Jag har svårt att koncentrera mig på jobbet och är
väldigt nervös under matchdagen. Det gör så väldigt ont vid förlust. Det känns som att livet rinner
ut. Men vid en vinst är livet underbart efteråt. Då
njuter man.
Jonny känner, liksom de flesta andra Djurgårdare,
en enorm kärlek till Stockholm Stadion och han vill
gärna lyfta fram sin bänkgranne, som om det inte
vore för att Djurgårdens ishockeylag spelat SM-final
2010 faktiskt hade haft ett försprång på Jonny vad
gäller antalet matcher i sträck:
– Det är på Stadion jag har träffat min bästa vän
Daniel ”Håret” Ekström. Utan honom – ingen fotbollssvit.
Vi tycker att Jonnys prestation väl illustrerar den
stora betydelse som en förening har i många människors vardagsliv oavsett typ av engagemang, hur
många matcher man går på eller plats på arenan.
Ibland är vi så ivriga att försöka beskriva idrottens
samhällsnytta, för att värja oss mot vad vi upplever
som i vissa fall orättvis kritik, att vi tenderar att
glömma bort att lyfta fram idrottens egenvärde för
utövare och åskådare.
Fotbollshistorikern Torbjörn Andersson menar att
vi i Sverige länge haft svårt att hantera publikperspektivet, att man inte insett vikten av idrottens
förmåga att ge identitet och skapa gemenskaper.
Fokus i idrottsrörelsen har istället legat på moralfrågor, ungdomsidrott och att få folk engagerade som
ledare och aktiva i idrottsrörelsen. Vi tycker, som
framgår av den här redovisningen att breddverksamhet och socialt ansvar är mycket viktigt, men
anser liksom Torbjörn Andersson att allsvenskan
och lagtillhörigheten borde ges ett mycket större
erkännande. Jonny är ett bra exempel på det.
Vå r a s p e l p l a n e r
Djurgårdsfamiljen
– tillsammans gjorde vi en historisk uppryckning
FOTO: ANNA LU LUNDHOLM
Djurgården Fotboll är sett till antal medlemmar
(ca 12 000) Sveriges största idrottsförening och vi
är mycket stolta över det stöd som föreningen haft
under det gångna året. Om vi ser tillbaka på den
mycket jobbiga inledningen av säsongen 2013 såväl sportsligt som organisatoriskt, så kan vi såhär
med facit i hand konstatera att den gemensamma
kraftansträngning som hela Djurgårdsfamiljen
åstadkommit nästintill saknar motstycke i vår förenings historia och oss veterligen i svensk fotbolls
historia. Efter sju omgångar parkerade Djurgården
på sista plats med endast en inspelad poäng och
det såg minst sagt tungt ut. Inget lag har med en
sådan dålig start lyckats hänga kvar i högsta serien.
Djurgården hängde inte bara kvar utan klättrade
ända till en sjunde plats. Lite intressant kuriosa är
att Djurgården bara förlorade en match mot de lag
som slutade topp-fem. Vi höjde också vårt publiksnitt från 9 182 till 12 475 för 2013. Totalt hade vi
317 465 besökare för hela 2013. Djurgården Fotboll
värdesätter sina medlemmar högt och ser därför
under 2014 över hur medlemskapet kan utvecklas.
MEDLEMSTAL
2011
11 389
2013
11 909
Facebook
100 000
2013 var året som:
Vi med en man utvisad och helt uträknade vände 1-2
sista kvarten till 3-2 seger mot Malmö FF som senare
kom att bli svenska mästare. Det blev vändningen på
hela säsongen.
Vi gav Stockholms Stadion finast möjliga avtackning
både på planen och på läktaren. Djurgårdsspelarna
avslutade med att vinna de fyra sista matcherna och
tillsammans med publiken skapades minnen som vi
bär med oss resten av livet.
Vi flyttade in på nybyggda Tele2 Arena som ger
Djurgården helt nya möjligheter i framtiden.
Vi mer eller mindre sjöng in bollen i mål i hemmavinsten mot Helsingborgs IF.
Vi fick låna världens bästa norrman, Per Mathias
Högmo.
Vi började använda Johan Björkmans hall som ger
vår ungdomssektion helt nya träningsmöjligheter
vintertid.
Vi gladdes åt att DIF-podden som är en podcast
skapad av Djurgårdens supportrar fick pris som
2013 års bästa sportpodcast.
gillar Djurgården
Djurgårdens supporterorganisationer:
Twitter
10 000
följer Djurgården
Instagram
11 500
följer Djurgården
Vå r a s p e l p l a n e r
17
FOTO: FILIP LUNDBERG
Djurgården ungdom
Halvtidssnack i Stokholmsmästerskapen med 100 deltagande lag.
Djurgården bygger för framtiden
Djurgården Fotboll är med sina 1 700 aktiva barnoch ungdomsspelare (varav 250 flickor) en förening
som påverkar otroligt många människor varje dag.
Med det följer ett ansvar att vara en förening som
utbildar spelare, ledare och föräldrar och att de som
representerar föreningen föregår med gott exempel.
Djurgården har sammanlagt över 370 ledare inom
ungdomsverksamheten varav i princip alla är på ideell basis. Många ledare är föräldrar till aktiva barn
och ungdomar som spelar i våra lag, inte minst på
turneringar och matcher. Djurgården tar ett stort
ansvar vad gäller att utbilda samma ledare och föräldrar så att de uppträder på ett sätt som är i linje
med vad Djurgården vill stå för. Varje träning och
match ska genomföras med hänsyn till Djurgårdsandans motto glädje, värdighet och respekt – alltid
oavsett! Budskapet pryder alla ungdomslags matchtröjor för att ytterligare betona vikten av att man
som aktiv i Djurgården har ett sjyst förhållningssätt
till medspelare, motspelare och domare.
Bredd vs elit?
Elitsatsningar är ett missbrukat ord som många
gånger förknippas med negativa utslagningar i
unga åldrar. I Djurgården försiggår ingen utslagning men däremot en nivåindelning i äldre åldrar.
Storklubbarna i Stockholm, Djurgården, AIK, Hammarby och Brommapojkarna sysselsätter 7 000
18
ungdomar vilket är lätt att glömma bort
när man i den allmänna debatten pratar
om elitfotbollsföreningar som något synonymt med utslagningar.
Hos Djurgården Fotboll finns en bestämd
uppfattning om att alla ska få chansen
att spela och hos oss är alla välkomna att
spela fotboll från 6-19 års ålder. Nya initiativ som tagits inom svensk fotboll och som
Djurgården ställer sig mycket positiva till
är att man i åldrarna 8-12 valt att plocka
bort resultat och tabeller för att på så sätt
minska resultatfixeringen. I samband med
detta införde man också tre olika nivåer beroende på hur långt barn och ungdomarna
kommit i sin utveckling. De tre nivåerna är
lätt, medel och svår och möjliggör för en jämnare
nivåindelning mellan de grupper Djurgården anmäler till seriespel. Djurgården har också valt att höja
åldern för sin förstalagsverksamhet och för detta
har man fått positiv feedback från SISU idrottsutbildarna och Stockholms Fotbollförbund. Genomgående för alla Djurgårdens verksamheter är att vi
bättre vill förstå vår omgivning och förbättringspotential och som i ett led i detta anställdes inför säsongen 2013 idrottspsykologen Johan Fallby. Fallby
är mycket inläst på idrottsforskning och en viktig
resurs för ungdomssektionen där han är 80% av sin
arbetstid i Djurgården. Ambitionen är att ungdomssektionens verksamhet så långt som det är möjligt ska vara i samklang med idrottsforskningen.
Läs om våra ställningstaganden på ungdom.dif.se.
Värdegrund med Djurgårdsandan
Djurgårdsandan präglar genomgående ungdomsverksamhetens inriktning vad gäller uppförandekod. Djurgårdsandans värdegrundsutbildning sker
via utbildningar, aktiviteter, stipendier och samarbeten där ungdomarna utbildas i förebyggande
syfte mot mobbning och kränkningar. Alla spelare
i åldrarna 6-12 år kan erövra tre olika utmärkelsetecken under en tävlingssäsong.
Gult – lagmärket för laganda och uppträdande.
Rött – kompismärket för förebyggande arbete
mot mobbning.
Blått – teknikmärket för utveckling av fotbollstekniken.
•
•
•
Vå r a s p e l p l a n e r
Glädje, värdighet och respekt
– alltid oavsett!
Glädje – Det ska vara roligt att spela fotboll i Djurgården. Det är därför vi spelar.
Värdighet – Det innebär att vi inte fuskar, filmar,
slåss eller säger fula ord.
Respekt – Vi respekterar våra motståndare, medspelare, funktionärer, ledare och publik – alla!
Alltid, oavsett! – Det spelar ingen roll om det är på
eller utanför planen, om vi vinner eller förlorar. Vi
är alltid goda Djurgårdsambassadörer.
Extern kvalitetskontroll
Djurgården Fotbolls sociala påverkan på våra ungdomar handlar mycket om att ha trygga grupper
och att föräldrar och omgivning känner stor tilltro
till Djurgårdens verksamhet och ledare. Under 2013
lanserade Djurgården ett system där barn och föräldrar kan rapportera eventuella missförhållanden
till extern part som i sin tur undersöker ärendet och
vidtar lämpliga åtgärder. Systemet har efter utvärdering kommit att ändras i utformning.
Stockholm expanderar och allt fler barn och ungdomar flyttar in. Djurgården Fotboll skulle vilja ta
emot ännu fler ungdomar men är begränsade av
tillgängligheten av planer och träningstider. I Stockholm finns det inte tillräckligt många fotbollsplaner
för att kunna täcka ett allt större behov. Djurgården
Fotboll arbetar därför långsiktigt och envist för att
öka antalet idrottsplatser och skapa möjligheter att
välkomna ännu fler ungdomar i våra ungdomslag
och spontanidrottsverksamheter. 2009 anlade Djurgården en egen konstgräsplan vid Manillaskolan.
Föreningen har, mer eller mindre, på egen hand
uppfört en ny upp- och nedtagbar inomhushall på
Hjorthagens IP, Johan Björkmans hall, som är till
stor glädje för föreningens 1 700 barn och ungdomar. Långt gångna planer finns på att anlägga en
mindre konstgräsplan för de yngsta knattarna vid
Manillaskolan. Föreningen hoppas även kunna anlägga en konstgräsplan (7-mannaplan) på Ekhagen
vid universitetet. Vad gäller vintertid ser vi över
möjligheten att anlägga ytterligare konstgräsytor
inomhus. Här finns lokaler som idag står oanvända
som kan omvandlas till inomhusytor för idrott.
Vå r a s p e l p l a n e r
FOTO: JONAS RIEDEL
Nya fotbollsplaner i Stockholm
Aktiva barn och ungdomar
1 700
Lag i seriespel
102
Aktiva ledare
370
Deltagartillfällen barn/ungdom
82 228
Deltagartillfällen ledare
14 208
19
Djurgårdsandan
– Djurgården tar socialt ansvar
Inom ramen för Djurgårdsandan har vi initierat ett
antal dokumenterat framgångsrika sociala initiativ
där Drive In-Fotbollen är det mest uthålliga och kanske mest kända. Sedan 2006 har vi tillsammans med
ideella krafter, bidragsgivare, samarbetspartners
från privat sektor och med stöd av offentlig sektor
på flera områden gått från idé till verklighet och är
nu verksamma på flera platser runt om i Stockholm.
Inom ramen för Djurgårdsandan bedrivs, utöver
Drive In-Fotbollen ett omfattande värdegrundsarbete, ett arbetsmarknadsprojekt, anordnas fotbollsturneringar, sommarkollo och sjukhusbesök.
Djurgårdsandan arbetar också för en positiv läktarkultur. Under 2013 har vi dessutom låtit ta fram en
omfattande rapport med akademisk bärkraft. Där
diskuteras den nytta som en socialt expansiv förening bidrar med i samhället. Lika mycket som det är
en inventering av vad som redan görs, är det dessutom en fingervisning om vilka goda initiativ och
samarbeten som kan åstadkommas när olika delar
från samhället gör gemensam sak.
Djurgården som samarbetspartner
i Stockholm
Vi inser att det i Stockholm finns ett begränsat stöd
för elitfotbollsverksamhet och strävar därför efter
att parallellt med den sportsliga satsningen ytterligare utveckla de verksamheter som samlas inom
ramen för Djurgårdsandan. Samhället ser stora
värden i att så många som möjligt är med så länge
som möjligt och genom att bredda våra sysselsättningsområden och därigenom locka nya målgrupper hoppas vi uppbåda ett större samhälleligt stöd
för föreningen i Stockholm. Vi ser att potentiella
samarbetspartners allt mer riktar sitt stöd till just
barn och ungdomar i en lokal miljö, där ett av de
huvudsakliga målen är att främja rörelse och välbefinnande för flera. Djurgården vill vara en samarbetspartner för de som vill hjälpa till och stötta den
här typen av arrangemang.
FOTO: JONAS RIEDEL
I Djurgården är vi övertygade om att framtidens
idrottsförening har en mycket viktig position i samhället tillsammans med andra samhällsaktörer. Det
behövs nya idéer och partnerskap för att tillgodose
det ökade behovet av spontanidrottsplatser och bidra till att fler tar del av aktiviteter som syftar till
integration och bättre motion och hälsa.
20
Vå r a s p e l p l a n e r
Värdegrund med Djurgårdsandan
– i samarbete med ungdomsverksamheten
Djurgårdsandan har ett väl utarbetat värdegrundsprogram som förtydligar hur vi vill att föreningens
företrädare ska agera. Syftet är att alla spelare, ledare och föräldrar inom Djurgården Fotboll ska vara
delaktiga och goda ambassadörer för föreningen. I
det nya värdegrundsprogrammet har vi inom femoch sjumanna fotbollen infört tre stycken märken
för att premiera goda händelser och beteenden. För
elvamanna fotbollen så kommer vi att börja med ett
treårigt projekt som heter Trygg Idrott i samarbete
med Friends. I år införs även en skriftlig överenskommelse mellan Djurgården Fotboll och våra spelare och föräldrar i nio- och elvamannalagen.
”
Vi vill att våra spelare inne på planen och
utanför planen uppträder på ett sjyst sätt.
Ta våra ledare, så ska de vara föredömen både
för spelare, föräldrar, motståndare, domare och
alla som träffar på ett Djurgårdslag. Det är viktigt för oss. Det ska
vara kul att möta Djurgården
och det ska vara trevligt att möta
Djurgården. Man ska känna att
där är en idrottsförening som
verkligen tar tag i de delar som
verkligen är vad idrott ska vara.
”
Mats Lundholm, arbetar dagligen med värdegrund
på Djurgården Ungdom och han betonar vikten av
att man som representant för föreningen agerar
som ett föredöme.
FOTO: DIF FOTBOLL
För att få delta vid lagets matcher måste överenskommelsen var undertecknad och inlämnad till
föreningen. Inför varje ny säsong ska ledarna för
respektive träningsgrupp gå igenom överenskommelsen och diskutera tillsammans huruvida man
tycker sig ha levt upp till sina åtaganden.
Vå r a s p e l p l a n e r
21
Drive In-Fotboll
– organiserad spontanfotboll
Djurgårdsinitiativet Drive In-Fotboll öppnar sedan
sju år tillbaka upp idrottshallar i ytterstadsområdena Kista, Rinkeby, Tensta, Spånga och Alby. Nytt för
2013 är att Drive In-Fotbollen även startats upp i Sollentuna i samarbete med Sollentuna kommun och
anläggningsföretaget SVEAB. Tobias Andersson, Vd
SVEAB, utsågs för detta 2013 till Årets Initiativtagare av kultur- och fritidsnämnden i Sollentuna.
Drive In-Fotbollen kan beskrivas som organiserad
spontanfotboll dit ungdomar är välkomna fredag
kväll till söndag kväll för att spela fotboll under ordnade former med lokalt rekryterade och av Djurgården utbildade ledare. Rekryteringen av ledare pågår
kontinuerligt för att tillgodose den stora efterfrågan på Drive In-ledare.
I snitt deltar 600 ungdomar i Drive In-Fotbollen varje vecka. Drive In-Fotbollens framgångsrecept är att
det är de lokala ungdomarna som själva driver och
sätter sin prägel på verksamheten. Ungdomarna får
själva ta ansvar men hela tiden med en stöttning
från Djurgårdsandan och de lokala förgreningar vi
samarbetar med. Strategin tar sin utgångspunkt i
erkänd forskning kring hur man bäst uppnår framgång i integrationsarbete. Vanliga integrationsfällor är brist på förankring och att initiativet kommer ”uppifrån” eller ”utifrån”. Genom att bygga en
organisation som stöttar det lokala engagemanget,
en slags hjälp till självhjälp, skapas en annars svåruppnåelig tillit hos ungdomarna. Drive In-Fotbollen
har fortsatt att växa stadigt under flera år nu vilket
tyder på en uthållighet som ibland saknas i den här
22
typen av projekt. På så sätt har Djurgårdsandan
uppnått en hög trovärdighet i de här områdena vilket ungdomarna själva vittnar om.
Flera ledare berättar att Drive In-Fotbollen har kommit att fungera som mötesplats vilken för många
ungdomar blir ett bra alternativ till att hänga i
centrum kvällstid. Drive In-projektet har uppmärksammats av flera styrande politiker på riksnivå och
även av Riksidrottsförbundet. Genomgående för de
projekt Djurgårdsandan driver är att de ofta sker i
partnerskap med aktörer från ideell, offentlig och
privat sektor där respektive aktör kan tillhandahålla de resurser och kompetenser som de förfogar
över. Ett sådant exempel är uppstartandet av Drive
In-Fotboll i Sollentuna.
Man brukar säga att det på idrottsplatser kan ske tre
typer av aktiviteter och att idrotten har potential att
vara den största mötesplatsen vi har i samhället. De
tre aktiviteterna är:
• Nödvändiga aktiviteter
(träna, hämta och lämna)
• Valfria aktiviteter
(spontanidrott, hänga, åskåda, se och träna)
• Sociala aktiviteter
(följdaktivitet, fika, prata och umgås)
På idrottsplatser sker oftast endast nödvändiga aktiviteter. På Drive In-Fotbollen pågår nödvändiga, valfria och sociala aktiviteter och det är en av de saker
som vi tycker är unikt med Drive In-Fotbollen.
Vå r a s p e l p l a n e r
Antal deltagare totalt Drive In-Fotboll 2013*
3500
3000
”
2500
2000
1500
1000
500
0
Alby
Rinkeby
Spånga
Deltagare totalt
Pojkar
Tensta
Ärvinge
Flickor
Publik
* Sollentuna startades under 2013 och är inte med i statistiken
Ali får stipendiet för sitt brinnande engagemang
att lyfta sitt område och förena människor som
har olika bakgrund genom idrotten. Ali är platschef för Drive In-Fotbollen i Alby sporthall som är
ett samarbete mellan Djurgården,
Konyaspor och Botkyrka kommun.
Drive In-Fotbollen är spontanfotboll som spelas i Alby sporthall
där alla är välkomna. Varje vecka
får hundratals ungdomar en
trygg och meningsfull sysselsättning genom spontanfotbollen.
Den varma stämning som råder
i Albyhallen är till stor del Alis förtjänst. Han har
ett ord och ett öga för alla, deltagare såväl som
ledare och han får alla att känna sig sedda och
uppskattade.
”
Antal deltagare totalt Drive In-Fotboll 2013/2011
Ali Kahlil tilldelades Botkyrkas idrottsstipendium
2013 för sitt arbete med Djurgårdsandans Drive InFotboll. Citatet ovan är hämtat från Botkyrka kommuns hemsida.
15000
12000
9000
6000
3000
0
Pojkar
Flickor
Publik
FOTO: JOHANNA LUNDBERG
Deltagare
Vå r a s p e l p l a n e r
23
Jobbchansen
– ett unikt arbetsmarknadsprojekt
Jobbchansen är ett arbetsmarknadsprojekt för ungdomar som vi har inhämtat från den norska klubben Vålerengen som i sin tur valde att ”importera”
Drive In-Fotbollen från Djurgården. Jobbchansen
är ett samarbete mellan Djurgårdsandan, Djurgårdens samarbetspartners, Min väg, Järvalyftet Idrott,
Jobbtorget Stockholm och Arbetsförmedlingen i
Rinkeby/Kista och Spånga/Tensta som syftar till att
hjälpa ungdomar in på arbetsmarknaden.
Ungdomarna, som är i åldrarna 18-24 år utbildas
första månaden hos Djurgården på Stockholms Stadion för att senare praktisera tre månader på något
av de företag som är med i satsningen. Projekten
bygger delvis på ”teambuilding”, där gruppen av
ungdomar tillsammans stärker varandra genom
hela utbildningen. Gruppen leds av Rickard Nordstrand som är en av Sveriges mest framgångsrika
Thaiboxare. Rickard är van att arbeta med ungdomar och har värdefulla ledaregenskaper som kommer väl till pass i projektet. Det är just kombinationen av att varva mer lättsamma idrottsaktiviteter,
inspirationsföreläsningar och praktik på företagen
som är hemligheten tror Patrik Asplund och Rickard Nordstrand som håller i projektet.
Djurgårdsandans Jobbchansen tilldelades i november 2013 Svenska Spels fotbollsfonds pris för sina
insatser i närsamhället.
”
24
Hos Djurgårdsandan har jag fått uppleva det
mesta och det bästa. Mycket lärorika föreläsningar som har gett mig en ny
inblick i livet om att allt är
möjligt. Efter praktik har jag nu
lyckats få deltidsjobb hos ICA.
Något som jag verkligen ville ha.
Tack för all er hjälp, ni har varit
ett mycket stort stöd.
”
Atilla Köyluoglu fick, efter utmärkt genomförd praktik via Jobbchansen, anställning på ICA Vanadisplan. Atilla är en av många ungdomar som tack vare
Jobbchansen fått ett arbete.
FOTO: RICKARD NORDSTRAND
– Jag tror att framgångsreceptet är att man stärker
gruppen under projektets gång, att man varvar ut-
bildning och praktik med övningar som förbereder
ungdomarna för arbetslivet. Där får vi en viktig roll.
Vi blir allt i ett. Vi blir jobbcoacher, förebilder och
kompisar. Man ska komma ihåg att det här är ungdomar som inte har arbetslivsvana med alla förväntningar som följer med det, säger Patrik.
Vå r a s p e l p l a n e r
Positiv supporterkultur
– en hållbar publikutveckling
Vad gäller arbetet för ännu tryggare arrangemang så
kan det sägas falla under såväl under arrangemang
i den här redovisningen som Djurgårdsandans arbete för en positiv supporterkultur. För tydlighetens
skull har SLO-funktionen, vårdat-språk initiativet
och andra åtgärder som Djurgården vidtar för att
skapa ett trevligt klimat kring våra matcher lagts
under arrangemang. Med det sagt pågår en hel del
löpande projekt som ligger inom ramen för Djurgårdsandans funktion. Ett av dessa är ett samarbete
med Livsstilsmottagningen. Det här är ett arbete
som utvecklas och förfinas kontinuerligt.
Alternativa avstängningar används i de fall ett övertramp har begåtts som föranleder åtgärder men där
vi tror att personen ifråga går att påverka i en positiv riktning. Personen får gå på våra matcher under
tydligt formulerade premisser. Personen är under
uppsikt och ifall överenskommelsen bryts träder avstängningen in. 26 av 28 alternativa avstängningar
har varit framgångsrika. Djurgården Fotbolls evenemangsansvarige Mats Jonsson kommenterar:
”
Vi måste ha en trovärdighet i allt vi gör och det
arbetssätt vi har. Det måste inkludera både de
hårda värdena, bestraffning, konsekvenser för
ett felaktigt handlande men det finns en annan
sida av myntet också och det är personen ifråga.
Hur når vi bäst den personen?
Är det via bestraffningar eller är
det via en annan väg? Jag tror
på inkludering i de fall det är en
möjlig väg framåt. Förhoppningsvis växer man med uppgiften. Gör
man det inte, ja då får vi avbryta
programmet.
”
FOTO: BILDBYRÅN
Djurgården Fotboll har ett samarbete med Livsstilsmottagningen som vi har fått kontakt med via
evenemangspolisen. Där finns läkare, psykologer
och beteendevetare som har specialiserat sig på
ungdomar mellan 18 och 25. I flera fall har Djurgården fungerat som ett stöd för ungdomar som av
olika anledningar mår dåligt. Det kan till exempel
handla om alkohol- och narkotikaproblem Det är
inte alltid man vill ta det med nära och kära eller
gå till socialtjänsten och här har Djurgården via
sina kanaler kunnat göra stor nytta. I Djurgårdens
organisation finns flera personer med nyttiga erfarenheter och stort förtroendekapital bland de här
ungdomarna och det är något vi är mycket stolta
över och vill intensifiera.
Djurgården Fotboll har primärt tre verktyg att använda sig av i de fall en viss handling kräver specifika åtgärder från vår sida: arrangörsavstängning,
tillträdesförbud och alternativa avstängningar.
Vå r a s p e l p l a n e r
25
Djurgården tillhandahåller
en meningsfull tillvaro
FOTO: JONAS HELLERUP
– Måndagar är den bästa dagen på veckan. De sprider en sådan glädje och måndagar ger verkligen
perspektiv på livet. Det är svårt att vara på dåligt humör när de är här och deras närvaro är bästa medicinen i motgång. De är verkligen uppskattade hos oss
och hjälper oss verkligen i vårt arbete.
Fredrik från Frösunda hjälper till i det dagliga arbetet.
Varje måndag lever Djurgården Ungdoms kansli
upp lite extra mycket. Då får nämligen det vackert
belägna kansliet vid Hjorthagens Idrottsplats besök
av Gunilla, Lasse och Fredrik från Frösunda. Frösunda är en organisation som hjälper människor
med olika typer av funktionshinder och som därför
behöver stöd och omsorg för att få möjlighet att
komma ut och känna sig behövda och samtidigt få
en meningsfull tillvaro.
Frösunda-trion hjälper till med alltifrån städning av
omklädningsrum, spelplaner, disk och tvätt samt
andra enklare arbetsuppgifter. Med ett sällsynt engagemang tar de sig an sina arbetsuppgifter och de
sprider en glädje omkring sig som är omöjlig att ta
miste på. Det samtidigt som de hjälper ungdomskansliet med dagliga sysslor som behöver göras.
Sjukhusbesök
Djurgården Fotboll och Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge och Solna bedriver sedan cirka 12 år
tillbaka ett uppskattat och värdefullt samarbete där
spelarna bland annat besöker avdelningarna på respektive sjukhus två gånger per år. Barnen och deras
familjer får även möjlighet att gå på Djurgårdens
matcher två gånger per säsong. Barnen bjuds också
in till träffar på träningsanläggningen Kaknäs och
utvalda sjukhusmentorer turas om att ta ut de barn
som har möjlighet att besöka Djurgårdens matcher.
Turneringar, sommarkollo och fotbollsskola
Andra aktiviteter riktade till barn och ungdomar inbegriper turneringar, sommarkollo och skollovsaktiviteter. Fotbollsträningen är inte på något sätt
elitinriktad och deltagarna behöver inte ens spela i
någon förening för att få vara med. Djurgårdsandan
delar varje år ut flera stipendier till skolelever som
får sin kollovecka på Rådmansö fullt betald.
Ytterligare en organisation som Ungdom samarbetar med är MISA. MISA stöttar personer som har en
önskan att få arbeta men som har svårigheter att
på egen hand ta sig fram i arbetslivet. MISA arbetar
med att matcha personers kompetens och styrkor
med passande arbetsplats och arbetsuppgifter. De
hjälper till med statistikföring, medlemshantering,
artiklar och andra administrativa uppgifter.
Djurgården Ungdom sysselsätter tillsammans med
Djurgårdsandan idag cirka åtta personer som i varierande utsträckning och av olika anledningar
behöver ett stöd i sitt yrkesutförande. De tillför organisationen välbehövlig kompetens, glädje och ett
engagemang som ger såväl perspektiv som ödmjukhet i tillvaron.
Marcus Tjärnberg och Mats Lundholm på ungdom
lyser upp när de ska beskriva måndagsbesöken:
26
DIF-dagen på Kaknäs
En viktig dag på året är DIF-dagen på Kaknäs. Dit är
alla Djurgårdare välkomna att träffa spelarna, bekanta sig med träningsanläggningen och ta del av
en rad aktiviteter som är särskilt lämpade för barnfamiljer.
Vå r a s p e l p l a n e r
FOTO: ANNA SCHRÖDER
”De viktigaste synfälten är skölden (märket), dräkten och priset. Ingendera får se ut
hur som helst. Därför är också medaljgravören och tröjtvättaren väl så inblandade
som spelaren eller tränaren. Om man bläddrar i hävderna för Djurgårdens ärorika,
mångförgrenade 100-åriga historia märker man snart att de första decennierna är
fyllda av tydlig omsorg om dessa kännetecken utåt. En idrottsförenings existens skulle
tydliggöras för ögat. De estetiska uttrycken för att ge föreningen slagkraft, var lika
viktiga som resultaten. Genom heraldiken visar och bevisar man sina anspråk och
sitt ansikte” (Ur Djurgårdens IF 100 år).
Djurgården Fotboll i debatten
– opinionsbildning allt viktigare
Föreningsidrotten har i Sverige något av en särställning och mycket fokus ligger på ideellt engagemang, breddidrotten och ungdomsidrottens förtjänster i form av skapandet av socialt kapital,
folkhälsa och utbildning. I Sverige tenderar vi att
klassificera idrotten i å ena sidan den ideellt driva
ungdoms- och breddidrotten som ”välkomnar alla”
och å andra sidan den kommersiella elitidrotten
som ”utesluter många”. Den ena uppfattas som viktig för samhället och den andra uppfattas som ett
särintresse. Det här är en olycklig förenkling som
hindrar utvecklingen av Stockholm som idrottsstad, eftersom man per automatik utesluter alla de
framgångsrika initiativ som har kommit till genom
samverkan mellan ideell, offentlig och privat sektor. Djurgården Fotboll är aktiv inom samtliga dessa
sektorer och har tagit flera initiativ som syftar till
att utvinna resurser och kompetenser i samverkan
med ideell, offentlig och privat sektor. Det i sin tur
skapar mervärden som kommer fler till glädje. Se
Djurgårdsandans projekt i den här redovisningen.
Djurgården är helt beroende av ideella krafter i anslutning till främst ungdomsverksamheten (ideella
ledare och föräldraengagemang) och A-lagsmatcher
(publikvärdar och evenemangsvärdar). Den offentliga sektorn har stor glädje av de sociala projekt
Djurgården bedriver ute i Stockholms ytterstadsområden och den privata sektorn har tillhandahållit
utbildning, praktik- och arbetsplatser i Djurgårdens
arbetsmarknadsprojekt Jobbchansen samt tillfört
resurser till Djurgårdens uppskattade Drive In-Fotboll. Ett nytänkande behövs och vi behöver röra oss
bort ifrån den klassiska distinktionen mellan ideellt
folkrörelsebaserad ungdom- och breddidrott och
kommersiell elitidrott. De är inte ömsesidigt uteslutande. Vi har förstått att vi själva måste bli en aktivare part i den här debatten och bättre kommunicera den nytta som en socialt expansiv förening som
Djurgården faktiskt tillhandahåller i Stockholm.
28
Djurgårdens samhällsnyttiga bidrag
Djurgården Fotboll publicerade i januari 2013 en
omfattande rapport med akademisk bärkraft som
redogör för de samhällsnyttiga värden som Djurgården genom sina verksamheter bidrar med årligen
i Stockholm. Rapporten ”Djurgården Stockholm–
Idrott och samhällsnytta i förening” lyftes fram av
den nationella utredaren Björn Eriksson i dennes
utredning om våld i samband med idrottsevenemang. Han menade att man i diskussionen om till
exempel samhällets kostnader för idrott måste ta
hänsyn till de stora värden idrotten ger tillbaka till
samhället:
Den tidigare nationella samordnaren Björn Eriksson
under en av Djurgården anordnad paneldebatt om ordningsstörningar i samband med idrott. Här tillsammans
med sin sekreterare Stefan Dellså och Djurgårdens
evenemangsansvarige Mats Jonsson.
”
Den andra frågan är att söka att ta ett fastare grepp
över idrottens intäktssida i ett samhällsekonomiskt
perspektiv. Det är lätt att beskriva vad samhället
satsar i form av ett antal budgetkronor men svårare
att kvantifiera de värden man får tillbaka i form
av bättre hälsotillstånd, lägre sjukvårdskostnader,
högre välbefinnande hos medborgarna, ökade
skatteintäkter etc. Av rent egenintresse bör idrotten
centralt ta ett fastare tag i denna fråga. Försök i
denna riktning har gjorts vad gäller den regionala
nivån och i vissa klubbar. Som ett exempel kan
nämnas en rapport som publicerad i början av detta
år Djurgården Stockholm – Idrott och samhällsnytta
i förening (projektansvarig Filip Lundberg). I denna
publikation finns vidare att antal artiklar som också
tar upp det nationella perspektivet på detta område,
säger Björn Eriksson.
Vå r a s p e l p l a n e r
”
Poliskostnader vid hemmamatcher
Djurgården samarbetar med kunskapscenter
Djurgården Fotboll har tagit en väldigt aktiv roll i
arbetet mot poliskostnaderna eftersom de på intet
sätt hjälper oss i vår ambition att bli en ännu bättre
arrangör. Vi presenterade i augusti 2013 en omfattande genomlysning av hela poliskostnadsfrågan.
CSR och föreningsutveckling löper parallellt och vi
är därför mycket glada att vi har hittat formerna
för att utveckla samarbete med ett universitet som
är erkänt duktiga på just området footballmanagement. Djurgården Fotboll och Linnéuniversitetet
har inlett ett samarbete. Bakgrunden är att dagens
och morgondagens idrottsorganisationer i allt
högre grad behöver basera sin verksamhet på solid
kunskapsgrund. Detta gäller särskilt det som benämns organisering och ledning, dvs sport management. Vår avsikt är att samarbetet kan omfatta
följande tre områden:
• Utbildning. Detta kan exempelvis ske i form av
att studenter utför utbildningsaktiviteter (uppsatser, undersökningar, etc.) på/i Djurgårdens IF Fotbolls verksamhet och i form av att personer från
föreningen ställer upp som gästföreläsare eller handledare i utbildningen. Samarbetet kan också handla
om att personal från Linnéuniversitetet genomför
utbildning skräddarsydd för Djurgårdens IF Fotboll
och dess partners.
• Forskning. Detta kan exempelvis ske i form av
att Djurgårdens IF Fotboll fungerar som studieobjekt för forskning och i form av gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt.
• Utveckling. Detta kan exempelvis ske i form av
workshops med syfte att åstadkomma konkret utveckling av Djurgårdens IF Fotbolls verksamhet.
Rapporten som vi gav titeln ”Incitament”, utifrån
det felaktiga antagandet att vi behöver ha ett så kalllat ekonomiskt incitament för att arbeta med säkerhetsfrågor, avslöjade en rad missförhållanden. Vi
kunde där belägga att såväl den politiska processen
som den polisoperativa handläggningen innehöll
allvarliga faktafel och missförstånd. Utöver det saknades ett verksamhetsperspektiv där vår verklighet
gavs litet utrymme.
Rapportens innehåll blev underlag för en debattartikel på Dagens Nyheters debattsida som Djurgården
Fotboll tillsammans med Svensk Elitfotboll (SEF)
och Svenska Hockeyligan (SHL) skrev under. Rapporten innehöll mycket ny information och tillsammans med debattartikeln fick den stort genomslag
i debatten och regeringen gjorde sedermera en helomvändning i frågan och beslutade att ersättningen för polisbevakningen ska upphöra från och med
1 januari 2014. Vi fortsätter bevaka frågan då den i
juridiskt och politiskt hänseende fortfarande lever.
Samarbetet ska präglas av öppenhet och förtroende. I grunden finns en insikt om att det är ovanligt
med fördjupade samarbeten mellan universitet och
idrottsföreningar när det gäller sport management.
Det är därför viktigt med gemensam ödmjukhet inför samarbetet.
Djurgården Stockholm
– Idrott och samhällsnytta
i förening
I NCI
TAM
E
S A
M M
A N
S T
Ä L
L N
I N
G
A V
N...
T
Samarbetet ger föreningen tillgång till expertis och
stärker vårt förtroendekapital.
P O
L I S
K O
S T
N A
D S
F R
Å G
A N
Vå r a s p e l p l a n e r
29
Ekonomi
Årets resultat i koncernen uppgick till -12,0 (-1,5)
miljoner kronor. Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -3,3 (4,0) miljoner kronor. Avskrivningar på balanserade spelarförvärv har skett med
4,8 (5,6) och aktier i Dif Invest har nedskrivits med
2,6 (0). Kostnaderna för att bedriva verksamheten
har ökat jämfört med 2012. Ökningen består främst
av kostnader för personal (inkl. spelare), säkerhet,
arenahyra, omställnings- och marknadsföringskostnader med anledning av flytten till Tele2 Arena
samt poliskostnader.
fokuserar på ett följa utvecklingen av resultatet och
det egna kapitalet samt likviditeten. Det är nödvändigt att både höja intäkterna under verksamhetsåret 2014 och att minska den totala kostnadsmassan. Då verksamheten under 2013 genererat en
betydande förlust så är marginalerna för avvikelser
i likviditetsbudgeten starkt begränsade. Styrelsen
och ledningen jobbar med hänsyn till detta mycket
aktivt för att förbättra dessa marginaler. Styrelsens
bedömning är att föreningens finansiering för innevarande år är säkerställd.
Det försämrade resultatet och minskningen av det
egna kapitalet är inte tillfredsställande. Det är oerhört viktigt att styrelsen och ledningen under 2014
Koncernens resultaträkning redovisas nedan. Hela
årsredovisningen finns att läsa på dif.se.
DJURGÅRDENS IF FOTBOLLFÖRENING
802015-5043
KONCERNENS RESULTATRÄKNING
Rörelsens intäkter
Medlemsavgifter
Bidrag
Nettoomsättning
Övriga föreningsintäkter
Not
2013
2012
1, 2
3
3 153 523
3 626 267
80 040 024
18 652 752
2 965 214
4 074 459
85 778 185
3 850 250
105 472 566
96 668 108
-4 218 722
-3 754 586
-48 521 028
-52 271 402
-3 949 926
-3 997 602
-34 889 513
-49 800 094
-3 293 172
4 030 973
-988 157
-4 811 694
-326 515
-5 604 395
-9 093 023
-1 899 937
-2 641 100
94 877
-377 752
0
99 329
-43 023
-12 016 998
-1 843 631
0
-23 941
4 531
-19 500
370 634
743
-12 036 408
-1 491 754
Summa rörelsens intäkter
Rörelsens kostnader
Handelsvaror
Föreningskostnader
Övriga externa kostnader/försäljnings- och materialkostnader
Personalkostnader
2, 5, 6
4
Rörelseresultat före avskrivningar
Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
Avskrivningar på balanserade spelarförvärv
8-13
7
Rörelseresultat
Resultat från finansiella poster
Nedskrivning aktier i intresseföretag
Ränteintäkter
Räntekostnader
16
Resultat efter finansiella poster
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
Minoritetens andel av årets resultat
14
ÅRETS RESULTAT
30
Vå r a s p e l p l a n e r
Leverantörskedja
Hållbarhetspolicy
Leverantörskrav:
Djurgården Fotbolls medarbetare och leverantörer
har undertecknat en uppförandekod/hållbarhetspolicy. Där framgår att Djurgården Fotboll ska arbeta
aktivt med att följa de mänskliga rättigheterna,
minska miljöpåverkan, motverka korruption och
främja goda arbetsvillkor. Vi förväntar oss att våra
samarbetspartners och leverantörer arbetar på ett
sätt som är förenligt med Djurgårdens värderingar
på de här områdena.
Vi ställer krav på att samarbetspartners och leverantörer följer samma regler som vi.
• Respektera nationella och internationella regler
och riktlinjer inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljöpåverkan och antikorruption.
• Respektera leverantörskontroll, så som svara på
enkäter och godta inspektioner.
• Rapportera om en överträdelse från leverantörskraven upptäcks.
Åtgärder vidtas om:
• Leverantören visar brist på vilja att respektera
kraven eller om leverantören inte godkänner kontroll.
FOTO: ANNA SCHRÖDER
Djurgården Fotbolls kärnverksamhet är fotboll
och ur produkt- och leverantörhänseende säljer vi
primärt biljetter och underhållning. Vi har relativt
få leverantörer och är inte en särskilt inköpstung
organisation. Med det sagt förväntar vi oss att våra
leverantörer lever upp till Djurgården Fotbolls hållbarhetspolicy. Våra leverantörer har skrivit under
denna hållbarhetspolicy och här framgår de krav vi
ställer på våra leverantörer.
• Respektera och efterfölja våra hållbarhetskrav
för leverantörer bilagda alla avtal.
Vå r a s p e l p l a n e r
31
FOTO: DAVID BOGERIUS
Miljöhänsyn
Djurgården Fotboll verkar i fem anläggningar;
matcharenan Tele2 Arena, träningsanläggningen
vid Kaknäs, ungdomskansliet i Hjorthagen, butiken
på Nybrogatan och kansliet i Klocktornet på Stockholms Stadion.
Djurgårdens hemmaarena Tele2 Arena är nog
Stockholms närmaste arena. I arenaområdet finns
inte mindre än 6 tunnelbane- och tvärbanestationer
och 40 busslinjer. Arenan ligger på gångavstånd för
många och för de som väljer att cykla finns utmärkta cykelleder ifrån city och inte mindre än 1 000
cykelparkeringar att tillgå i anslutning till arenan.
En stor majoritet av våra besökare reser därför kollektivt när de ska till och från våra hemmamatcher.
Arenan är vidare miljöklassad till högsta nivå (Guld)
enligt miljöbyggnad.
32
Under 2013 skedde en övergång till förnyelsebar energi såsom vind och vattenkraft för att minska vår
klimatpåverkan. Vi arbetar med riktlinjen att alltid
välja det miljövänligaste alternativet för våra resor
och produkter i den mån det är möjligt. I vår värdekedja premierar vi leverantörer som tar ett aktivt
miljöansvar. Djurgården Fotboll har som mål att
verksamheten ska vara helt CO2-neutral.
På de flesta anläggningar som Djurgården Fotboll
verkar, är föreningen hyresgäster till Stockholm
Stad. Vi har därför begränsade påverkansmöjligheter vad gäller de stora besluten. Med det sagt försöker vi ha ett miljötänk i vår dagliga verksamhet. Det
är ofta gynnsamt för såväl miljö som ekonomi.
Vå r a s p e l p l a n e r
Kommunikation och media
I efterdyningarna av ett oannonserat besök på Alagets träningsanläggning Kaknäs och olika spekulationer som följde av det här besöket uppmärksammades Djurgården Fotboll på att kommunikationskanalerna behöver förbättras och ett antal
förhållningsregler upprättas. Vid ett medlemsmöte
bestämdes därför att en arbetsgrupp skulle tillsättas
för att ta fram förslag på hur man kan gå tillväga.
Djurgården Fotboll är en medlemsstyrd förening
och att ha en god transparens och löpande dialog
med föreningens medlemmar och supportrar är en
självklarhet men det måste ske på föreningens villkor, där det finns tydliga ordningsregler att förhålla
sig till och på förhand bestämda konsekvenser om
man bryter mot dessa regler. En viktig ingrediens
i det här arbetet är att förankra det hos så många
som möjligt.
Arbetsgruppen leds av Johan Lindén och Gustaf
Törngren från styrelsen i samverkan med representanter från Djurgården Fotbolls kansli och officiella
supporterorganisationen Järnkaminerna. Vi från
Djurgården Fotboll sida känner oss trygga i att vi i
samförstånd ska kunna enas om en uppförandekod
som alla kan skriva under på. Det här kommer vara
ett kontinuerligt dokument som uppdateras efter
behov. I det löpande arbetet att säkerställa en konstruktiv dialog har Djurgården Fotbolls två SLO en
viktig funktion att fylla.
Förutom ett beslutande årsmöte bjuder Djurgården
Fotboll varje år in till två medlemsmöten som syftar
till att informera medlemmar om vad som händer i
föreningen och ge en möjlighet, till de som vill, att
ställa frågor till ansvariga inom organisationen. Det
är inte heller ovanligt att föreningen bjuder in till
öppna frågestunder med evenemangsansvarig och
SLO för att avhandla frågor som rör Djurgårdens
arrangemang. Djurgården Fotboll kommunicerar
huvudsakligen genom hemsidan dif.se, den egenproducerade DIFTV samt genom mailutskick.
Ytterligare en åtgärd är att styrelsen återupptar
arbetet med rapportering från föreningens styrelsemöten.
Vi är mycket stolta över vår egen medieavdelning
som ligger i framkant i Sverige. Dif.se är en av allsvenskans mest välbesökta hemsidor och DIFTV är
en av de största webbaserade fotbollskanalerna i
Sverige. Under 2013 lanserade DIFTV sin nya plattform. Här producerar man livesändningar, lägger
upp videoklippen utifrån kategorier och här kan
också fansen ladda upp egna videoklipp från minnesvärda matcher som bland annat avslutningen
på Stockholms stadion och första matchen på Tele2
Arena.
Under 2014 lanserar Djurgården en ny responsiv
hemsida.
Djurgården Fotboll har under 2013 antagit en ny
policy inom kommunikation och media. Där tydliggörs riktlinjer, förhållningssätt till medlemmar
och media och vilka som ska uttala sig i vilka frågor.
Vi vill vara så transparenta som det bara är möjligt
och en konkret åtgärd värd att nämna är att alla
träningar numera är öppna tills något annat kommuniceras.
Vå r a s p e l p l a n e r
dif.se
En av allsvenskans mest
välbesökta hemsidor
I snitt 45 000 unika besökare
varje vecka
DIFTV
400 000 tittare varje månad
Över 8 000 tittare per klipp
En av de största webbaserade
fotbollskanalerna i Sverige
Nyhetsbrev
17 000 följer
Djurgården
33
CSR
– ett verktyg för föreningsutveckling
CSR har av Djurgården kommunicerats som ett sätt att
visa att vi tar ansvar för den
påverkan vi har på vår omgivning. Genom att arbeta med
CSR har vi velat skapa en trovärdighet och uppskattning
kring föreningens förehavanden på en rad områden, vilket
Filip Lundberg,
CSR-frågor.
i sin tur förhoppningsvis ska
utmana några av de vanliga
fördomar som finns och generera positiva mervärden i ett nästa led. Samtidigt ska man vara ödmjuk
och införstådd med att vi befinner oss på en marknad som belönar kortsiktiga framgångar sportsligt och ekonomiskt och straffar oss obönhörligen
vid incidenter. Man kan vädja om tålamod, men
tålamod får inte heller bli en ursäkt, för vad som
upplevs som uteblivna resultat. Om man tar ansvar
vill man också få någonting tillbaka. Att skapa en
förankring för strategin internt och få legitimitet
hos medlemmarna måste därför ha förtur framför
allt annat. Den nytta vi upplever oss få ut av det
här arbetet måste vi i vår tur kommunicera på ett
trovärdigt sätt. Trovärdighet och legitimitet i den
utsträckning vi önskar, får vi först när vi behärskar
frågan till den grad att de som berörs av verksamheten tycker att vi arbetar på rätt sätt. Förväntningarna på oss kan skilja sig rätt mycket beroende på vilken relation man har till föreningen och det måste
vi ha en förståelse för och agera efter.
CSR är ett relativt nytt men växande fenomen inom
svensk fotboll. Jag har full förståelse för att man kan
undra varför Djurgården ska lägga tid och kraft på
initiativ, som vid en första anblick, ligger vid sidan
om den sportsliga verksamheten. Samtidigt tror jag
34
det är få som anser att vi inte måste ta höjd för den
utveckling som pågår överallt runt omkring oss och
som man faktiskt, kanske utan att tänka på det,
dagligen diskuterar i olika supporterforum, på arbetsplatsen, med familj och vänner. Det gäller det
idrottspolitiska klimatet i Stockholm, poliskostnader, allmänhetens uppfattning om svensk fotboll
och ett helt nytt sponsringsklimat, där elitfotboll
nästintill kommit att bli ett skällsord. Olika omständigheter som har en direkt påverkan på Djurgården
Fotboll.
Fokus i CSR-arbetet bör ligga mer på att utveckla
föreningen och dess olika avdelningar snarare
än att förvänta sig plötsliga intäktsökningar. Förhoppningsvis genererar det ena det andra. Ökad
öppenhet ställer högre krav på organisationen att
utvecklas eftersom man på ett helt annat sätt behöver redovisa hur och varför man arbetar som man
gör. Medlemmarna har här en möjlighet att påverka föreningens förehavanden genom att på årlig
basis ställa ”kontrollfrågor” med utgångspunkt i
de utfästelser föreningen gjort. Man skapar på så
sätt en organisationskultur som främjar utvärdering, redovisning och uppföljning. Det blir i sin
tur en kvalitetssäkring av hela verksamheten. Om
man gör det i den ordningen så är jag övertygad
om att föreningen i ett nästa skede ger sig själv förutsättningar att växa kompetens- och intäktsmässigt samtidigt som man stärker varumärket Djurgården Fotbolls attraktionskraft och trovärdighet.
Där och då kan vi utvärdera den CSR-satsning som
Djurgården företagit sig. CSR som fenomen löser
inte alla de utmaningar föreningen står inför men
det är ett utmärkt verktyg om man använder det
på bästa möjliga sätt. Jag tror och hoppas att vi börjar hitta rätt i det arbetet.
Vå r a s p e l p l a n e r
Överväganden i denna redovisning
Djurgården Fotboll har i framtagandet av den här
redovisningen utfört en så kallad intressentkartläggning och väsentlighetsanalys för att fastställa
vilka områden vi ska fokusera på. Genom en intern
analys, som genomfördes i form av en workshop
med ledning och nyckelpersoner, har vi identifierat tre områden som särskilt relevanta. De tre områden som framträder som viktigast är klubbens
ekonomiska ställning, sportsliga framgångar och
att Djurgården tar ett ansvar för sin omgivning genom breddverksamhet och sociala initiativ. Genom
enkätutskick till våra intressenter, en extern analys,
kontrollerar vi i vilken mån de anser att Djurgården
gör rätt prioriteringar. Den bild som framträder är
i mångt och mycket överensstämmande med den
interna analysen. Värt att tillägga är att intressenterna lyfter fram vikten av att ha en öppen och tydlig dialog med medlemmar, supportrar och kunder.
Föreningsmodellens värden står sig med andra ord
starka. Till de redogjorda prioriteringsområdena
kan vi själva, av egen erfarenhet, lägga till säkerhetsarbetet. Det som sker på matchdagar har en
otroligt stor inverkan på föreningens verksamheter och i händelse av negativa incidenter blir det
än tydligare. Oavsett insatser på andra områden.
Djurgården Fotbolls primära intressentgrupper är:
samarbetspartners, kunder, spelare, medlemmar,
föräldrar, publik och supporterorganisationer.
Påverkan intressentgrupper: Olika intressentgrupper har olika förväntningar på oss. Vår publik och
våra medlemmar förväntar sig trygga och välkomnande arrangemang och att Djurgården Fotboll
värnar de föreningsdemokratiska värderingarna.
Våra kunder och samarbetspartners förväntar sig
att vi står för bra värderingar, lever upp till våra
åtaganden och att våra verksamheter väcker positiva associationer. Föräldrar förväntar sig att vi
tillhandahåller bästa möjliga miljö för deras idrottande barn och ungdomar. Alla dessa förväntningar är rimliga och genom vår CSR-redovisning vill vi
redovisa såväl initiativ som är tagna och initiativ
som kommer att behöva tas för att skapa en trygghet för vad Djurgården Fotboll står för. Eftersom
Djurgårdens CSR-redovisning för 2011 var försenad har vi i informationsinsamlingsstadiet fått ta
hänsyn till att några av våra intressenter relativt
nyligen deltagit i en så kallad intressentkartläggning. Det gäller bland annat det så kallade nöjdkund-indexet. Intressentdialogen har därför inte
varit explicit för CSR-redovisningen utan vävts in
i andra undersökningar. Deltagande i externa enkätundersökningar har varit av det frivilliga slaget
samtidigt som vi utökat kommunikationen av CSR
via våra informationskanaler. Där har man också
uppmanats att skicka in feedback till organisationens CSR-ansvarige. Vi utvärderar nu hur man kan
utveckla intressentdialogen (och CSR-projektet
som helhet) framöver för att få ett tätare utbyte
med de olika intressenterna. Det behöver finnas ett
incitament för att engagera sig i en sådan dialog.
Här behöver vi se över hur den kommunikationen
ser ut och huruvida det går att göra mer attraktivt
och begripligt.
Implementeringen och förankringen av CSR-arbetet, både internt och externt, måste få ta tid och
man behöver förstå de stora utmaningar som föreligger i den föränderliga miljö vi befinner oss i.
Idag finns hos en del uppfattningen att CSR är ett
sidospår som tar fokus ifrån Djurgården Fotbolls
kärnverksamhet både vad gäller ekonomiska och
personella resurser. Det är delvis ett resultat av det
faktum att CSR är något väldigt nytt inom fotbollen och idrotten men också självpåtaget i den mån
Djurgården kanske har brustit i förankringsprocessen och inte varit nog transparenta. Här föreligger
en organisatorisk och kommunikativ utmaning.
Utvecklingen av organisationen sker primärt genom att man utmanar organisationen att ompröva
bekvämligheten i vedertagna arbetssätt och i högre
utsträckning anamma nya kravställningar från det
omgivande samhället. Att medverka till transparens genom en CSR-redovisning är en del men den
verkliga transparensen uppnås genom det dagliga
utbytet med intressenterna. Där finns utrymme för
förbättringar. Här behöver också ske en samordning
mellan avdelningar och systematisering av var/när/
hur vi inhämtar den typen av information för att så
hög validitet som möjligt ska kunna uppnås.
Vid frågor kring den här redovisningen, se kontaktuppgifter på sista sidan.
Vå r a s p e l p l a n e r
35
GRI Content Index
for ”In accordance” – Core
GENERAL STANDARD DISCLOSURES
STRATEGI OCH ANALYS
G4-1
SIDA
Uttalande från ordförande om relevansen av hållbar utveckling för
organisationen och dess strategi
KOMMENTAR
5
ORGANISATIONSPROFIL
G4-3
Organisationens namn
8
G4-4
De viktigaste varumärkena
8
G4-5
Lokalisering av organisationens huvudkontor
4
G4-6
Antal länder som organisationen har verksamhet i
4
G4-7
Ägarstruktur och företagsform
8
G4-8
Marknader som organisationen är verksam på
G4-9
Organisationens storlek
15
G4-10
Total personalstyrka uppdelad på anställningsform, anställningsvillkor,
kön och region
15
G4-11
Procentandel medarbetare som omfattas av kollektivavtal
15
G4-12
Leverantörskedja
31
G4-13
Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod
G4-14
Vidtagna initiativ för att påverka den egna utvecklingen proaktivt
G4-15
Externt utvecklade ekonomiska, miljömässiga och sociala deklarationer,
principer eller andra initiativ som organisationen anslutit sig till eller stödjer
Medlemskap i organisationer
G4-16
9, 18, 20
8, 34, 35
28, 29
4
8
MATERIALITET OCH GRÄNSDRAGNINGAR
G4-17
Beskriv eventuella särskilda begränsningar för redovisningens omfattning
eller avgränsning
G4-18
Processer för definition av innehållet i redovisningen
34, 35
G4-19
Viktiga områden och frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter
34, 35
G4-20
Redogör för var i organisationen aspekter är väsentliga
35
G4-21
Redogör för aspekters externa gränsdragningar
35
G4-22
Förklaring av effekten och skälen för förändringar av information som
lämnats i tidigare redovisningar
G4-23
Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod
vad gäller avgränsning eller omfattning
8, 35
4, 34, 35
35
INTRESSENTDIALOG
G4-24
Lista de intressentgrupper som organisationen har kontakt med
35
G4-25
Princip för identifiering och urval av intressenter
35
G4-26
Tillvägagångssätt vid kommunikation med intressenter, inklusive hur ofta
och vilken typ av kontakter, per typ och per intressentgrupp
G4-27
Viktiga områden och frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter
G4-28
Redovisningsperiod (t.ex. räkenskapsår/kalenderår) för den
redovisade informationen
36
Vå r a s p e l p l a n e r
Endast verksamhet
i Sverige.
35
4, 35
4
GRI, Global Compact
INFORMATION OM REDOVISNINGEN
SIDA
G4-29
Datum för publiceringen av den senaste redovisningen
G4-30
Redovisningscykel (ettårig/tvåårig)
G4-31
Kontaktperson för frågor angående redovisningen och dess innehåll
G4-32
GRI Index
KOMMENTAR
4
4
40
36, 37
STYRNING
G4-34
Redogörelse för organisationens bolagsstyrning, inklusive kommittéer
som är underställda styrelsen och som är ansvariga för specifika uppgifter
så som att fastställa strategi eller att utöva tillsyn över organisationen
och beskriv eventuellt direkt ansvar för ekonomiska, sociala och
miljömässiga frågor
8
ETIK OCH INTEGRITET
G4-56
Beskriv organisationens värdegrund och uppförandekod
18, 19, 21, 31
SPECIFIC STANDARD DISCLOSURES
G4-EC1
Direkt ekonomiskt värde som organisationen skapat
30
G4-EC8, G4SO1
Indirekt ekonomisk påverkan på samhället och lokalsamhällen
28
G4-LA9
Utbildning och träning för medarbetare
13, 15, 18, 21, 22
G4-HR7
Publiksäkerhet och säkerhetsrutiner
10, 11, 12, 13, 25
G4-
Sportsliga framgångar
Se publikation
”Djurgården
Stockholm
– Idrott och
samhällsnytta
i förening”.
9, 34
Djurgården Fotboll har valt att inte använda sig av tredje part i framtagandet av denna CSR-redovisning,
se överväganden i denna redovisning, sidan 35.
Vå r a s p e l p l a n e r
37
38
Vå r a s p e l p l a n e r
FOTO: ANNA LU LUNDHOLM
KANSLI
Djurgården Fotboll
Klocktornet Stadion
114 33 Stockholm
Tel: 08-545 158 00
Fax: 08-545 158 01
www.dif.se
[email protected]
UNGDOMSKANSLI
Hjorthagens IP
Tel: 08-545 158 50
CSR-REDOVISNING
Filip Lundberg, CSR-frågor
Tel: 076-0263 671
[email protected]
Grafisk form: Formination AB
Tryck: Wallén Grafiska 2014