1. No category

TA HAND OM
LADAN
1
Inledning
Lador finns av skilda typer, exempelvis brädlador och
timmerlador. Den här skriften beskriver de olika stegen vid
restaurering av en brädlada. Förutsättning och svårighetsgrad
från en lada till en annan kan vara vitt skilda. Att byta några
brädor kan de flesta göra. För lador där det är aktuellt med
byte av bottensyll, grundstockar, väggband och riktning av
byggnaden, fordras emellertid hög hantverkskompetens.
Man bör tänka på att vara två personer, dels för att det är ett
tungt jobb, dels av säkerhetsmässiga skäl. Genomsnittstiden
för två skickliga hantverkare att renovera en lada – med
byte av bottensyll, grundstockar och panel samt riktning –
är fem till sex dagar. Är man ovan är det rimligt att räkna
med 15–20 arbetsdagar för en lada med ett genomsnittligt
restaureringsbehov.
I underhållet av ladorna är det viktigt att beakta
grundprincipen vid arbete med kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse, det vill säga att inte byta ut mer material än
nödvändigt och att i möjligaste mån använda samma teknik
och material som ursprungligen nyttjats.
2
3
Ladlandskapet
Ladan är det norrländska odlingslandskapets vanligaste
byggnad och ger landskapet dess särprägel. Den är som regel en
mycket enkel byggnad för förvaring av hö, och speglar det som
förr var den viktigaste verksamheten, nämligen boskapsskötseln.
De många ladorna var en nödvändighet för att djuren skulle
överleva vintern. Djuren i sin tur gav gödsel som användes på
åkrarna för att säden skulle växa bra och de bidrog med många
av de produkter som bonden använde och sålde: mjölk, smör,
ost, kött, ull och hudar.
Backfors, Bjurholm. Foto: Sune Jonsson 1972.
Längre än annat höarbete minns kroppen knoget i åkerladorna,
avlastning och läggning därinne av invräkta höfamnar, solsteka
under taket, det heta och torra dammet som sotar slemhinnorna
i näsa och svalg, det eviga trampandet och stoppandet som får
ledkulorna att värka. Men sen kommer krälandet på händer och
knän, rädsla att riva rygg och huvudsvål på de rostiga takpinnarna,
det eviga ropandet:
– Det är dåligt stoppat, nog kan ni väl stoppa bättre!
Arbetsdagen tycktes oändlig och kraven omättliga.
Ur Sune Jonsson Tiden viskar 1991
4
Byggnadens namn kommer från det gamla begreppet ”att lada”
som betyder att lägga på hög, samla förråd, stapla upp. Lador
byggdes på alla platser som användes som fodertäkt. Det kunde
vara ängsmark i närheten av byn, men även myrar, utängar
och älvstränder. Ofta används begreppet ängslada men i det
norrländska landskapet är ladorna också vanliga på åkermark.
Från slutet av 1800-talet uppfördes många lador direkt för
vallodling på åker, dessa brukar benämnas åkerlador. Efter
sommarens slåtter fick höet torka på hässjor, sedan lastades det
in i ladorna och hämtades hem under vintern när vinterföret
underlättade transporten. Till ladlandskapen hör ibland
också slåtterstugor där man övernattade under det hektiska
slåtterarbetet.
Ladorna tillhör en byggnadskultur med rötter i medeltiden som
fortsatt fram till 1950-talet. De äldsta ladorna är uppförda i
timmer medan de yngre är byggda av brädor. I Västerbottens
södra kustland är brädladan den mest förekommande typen.
Den blev ett vanligt inslag i odlingslandskapet i början på
1900-talet när gårdsägarna fick bättre tillgång till billigt sågat
virke från sågverk i trakten.
5
Rote
Nockås
Konstruktion
Raft
Väggband
Stödstolpe
Hörnstolpe
Sträva
Spikregel
Panel
Bottensyll
Mellansten
6
Grundstock
Brädladan består av en stomme av stolpar eller
reglar på en bottensyll som vilar på grundstockar,
vilka i sin tur ligger på hörn- och mellanstenar.
Sadeltakets nockås stöttas av stödstolpar i
gavlarna. Över rafterna eller taksparrarna ligger
rotet i form av längsgående brädor på vilka spånet
eller, sedermera vanligare, takplåten fästs. Om
byggnaden är lång kan nockåsen stöttas på mitten
av en stolpe. Konstruktionen hålls samman med
bottensyll och väggband, och stabiliseras ytterligare
med snedställda strävor. Utanpå ramverket spikas
stående panel.
Ladan har ofta rejält tilltagna dörrar i bägge
gavlarna men det förekommer varianter med
lucka en bit upp på gavelväggen. Under 1950- och
1960-talen när jordbruket moderniserades togs
dörrarna bort och dörröppningarna breddades på
många av ladorna. Detta innebar ofta att ladorna
blev instabila och föll samman. På de flesta av
brädladornas tak ligger i dag pannplåt, som
successivt har ersatt den ursprungliga täckningen
med hyvlat spån.
Grundsten
7
Planering
Inventering och uppmätning av ladan görs för att få kännedom
om skick och för beräkning av material och tidsåtgång. Ladan
fotograferas lämpligen före, under och efter renoveringen, från
alla möjliga håll och ur alla tänkbara vinklar.
För att säkerställa att ladan ska kunna stå emot väder och
vind i många år väljer man byggnadsmaterialet med omsorg,
allra bäst är tätvuxen furu. Om ladan ligger i oländig terräng
kan det vara lämpligt att sköta materialtransporterna med
snöskoter under vinterhalvåret. I många fall är den lada som
ska repareras full av hö och andra rester från tidigare bruk. För
att undvika sorkpesten är andningsskydd att rekommendera vid
röjningsarbetet.
CHECKLISTA
Skyddsutrustning
Hjälm
Visir
Skyddsbyxor
Skyddsskor
Hörselskydd
Andningsskydd
Fallskyddspaket
Jordfelsbrytare
Kastskydd på motorsågen
Skyddshandskar
Första hjälpen-låda
Arbetsställning
Verktyg
Husdomkraft
Motorsåg
Elverk
Vattenpass
Timmersax
Kofot
Slägga
Stege
Yxa
Spett
Kap- och gersåg
Timmersax
Fogsvans
Tänk på att en välstädad arbetsplats minskar risken för
olyckor, samtidigt som man slipper ägna tid åt att leta
efter verktyg.
Tätvuxen furu.
8
9
Grund
utgrävning.
Ofta har ladorna sjunkit ner i marken under
årens lopp då grundstockar och bottensyll ruttnat. En orsak till
förruttnelsen är att jord har plogats upp mot ladväggarna vid
åkerbruket. Detta gör att man måste gräva ut runt ladan, på både
in- och utsida, för att frilägga panel, bottensyll och grundstockar.
förebyggande .
Grundstockar, bottensyll och nederdel av
panelbrädor måste även fortsättningsvis skyddas från fuktskador
genom att man ser till att jord inte blir liggande mot ladväggarna.
Om marken fortfarande brukas gräver man lämpligen ut runt
ladan vartannat år. Har ladan satt sig bör den hissas upp till rätt
nivå och pallas upp med grundstenar. Träd och buskar som växer
mot ladan tas bort. Man bör röja bort vegetationen varje år. Är
byggnaden rödfärgad med slamfärg kan den fortsättningsvis
regelbundet målas med samma färg för att ett fullgott skydd mot
röta ska erhållas.
Ladan före…
…och efter utgrävning.
10
11
Stomme
byte av bottensyll .
Har ladan sjunkit ner i marken så att
fasadbrädor, bottensyll och stolpverk skadats kan stolparna
kapas 15–30 cm. Då blir det enkelt att justera in bottensyllen
i våg. Vid användning av denna metod kan en stor del av
fasadbrädorna behållas intakta. Dock bör man noga se till att
ladan inte blir för låg.
”HALVT I HALVT”
Om mer än hälften av en sidas bottensyll är dålig byts
hela syllstocken ut. Vid iskarvning av nytt material i
befintlig syll används metoden ”halvt i halvt”.
Vid byte och iskarvning av bottensyll placeras en husdomkraft
vid varje hörnstolpe. En regel spikas fast vid stolpen för att ha
något att lyfta i. Om hörnstolparna behöver kapas är det dags nu.
Viktigt är att få samma längd på hörnstolparna vid kapningen,
och att frigöra syllen från panelbrädorna innan kapningen av
hörnstolparna sätts i gång.
Iskarvning ”halvt i halvt” i bottensyll.
12
Kapad hörnstolpe säkrad med
fastspikad regel och domkraft.
13
Nu kan bottensyllen på gavlarna bytas eller lagas. Lämpligen
görs en kryssmätning för att säkerställa att gavelsyllarna ligger
i rät vinkel i förhållande till varandra. I ändarna på syllen görs
utsågningar halvt i halvt. När syllen är i rätt läge pallas den upp
provisoriskt med brädbitar eller stenar. Samma moment upprepas
på ladans långsidor, en i taget.
riktning.
Om ladan är skev och vind ska den riktas. Det finns ett
flertal metoder för detta arbete. Ett sätt är att använda kraftiga
spännband. Vi använder emellertid i stället en kraftig regel eller
stolpe tillsammans med en husdomkraft. Innan riktningen inleds
måste dåliga väggband och stolpar bytas ut. Regelns ovandel
ställs i cirka 45 graders vinkel mot väggbandet på den del av
ladan som ska riktas. Domkraftens klack sätts mot en utsågad
avsats på regelns nederdel. Sakta och varsamt vevas domkraften
under noggrann kontroll av att riktningen är den rätta. Efter
att ha gjort detta bör man komplettera med nya strävor om de
gamla inte går att använda.
KRYSSMÄTNING
När diagonalerna är lika långa, blir vinklarna i hörnen 90°.
Större avvikelse måste justeras.
90°
90°
Riktning av lada med hjälp av regel och domkraft.
14
15
En orsak till att många lador är sneda och skeva eller helt har
rasat samman, är att dörrarna tagits bort och att dörröppningarna
breddats i och med jordbrukets modernisering och nya behov
under 1950- och -60-talen.
För att få denna förhållandevis stora lada stabil igen, måste man bygga igen
minst halva öppningen. Det finns dock en tvådelad dörr på motstående
långsida och en dörr på ena gaveln som gör att byggnaden kan fortsätta
att nyttjas.
16
byte av grundstock.
Efter riktning av ladan är det dags att lägga
grundstockar under syllen. Bottensyllen hissas med domkrafter
där grundstocken ska placeras på lämpliga grundstenar. Stenarna
bör vara naturstenar med stor anläggningsyta vilket säkerställer
att ladan kommer att stå stabilt.
Grundstocken har placerats under bottensyllen.
17
Fasad
Genom att flytta panelbrädor kan man bevara en hel del av
ursprunglig panel utan att behöva skarva alltför mycket. Vid
gavelväggarna kan man ta en längre mittbräda, korta den och
placera den närmare hörnet. Brädor kan också vändas så att den
skadade änden hamnar under taksprånget. Har ladan sänkts kan
en stor del av fasadbrädorna bibehållas. Vid komplettering bör de
nya brädorna vara av samma utförande som de gamla, därefter
kapas brädorna cirka fem millimeter under nederkanten av
bottensyllen för att undvika fuktskador på denna.
Ladvägg före…
Panelbrädornas utformning varierar mellan olika lador, ibland
kan det till och med skilja mellan väggarna på samma lada –
kantad panel, lockpanel, panel med läkt och vankantad panel.
Denna mångfald beror troligen på att ladbyggaren har tagit det
som för tillfället funnits tillgängligt.
…och efter komplettering med fasadbrädor.
18
19
Tak
Ett bra tak är av största vikt för att bevara ladan. Om taket blir
skadat och vatten tränger in går sönderfallet fort. Om det är
omfattande skador läggs hela taket om. När det gamla taket är
borttaget ser man om det är nödvändigt att komplettera med nytt
rote och nya rafter. Behöver taket riktas bör man kryssmäta för
att se att vinklarna blir räta.
Pannplåt läggs ovanpå gammalt spåntak.
Ursprungligen hade de flesta ladorna en taktäckning av spån.
Numera är plåt betydligt vanligare, särskilt galvaniserad
pannplåt. Om det finns gammal pannplåt i bra skick kan man
med fördel använda den.
Spikning av takspån.
20
21
Dörr och gångjärn
Om det finns gamla panelbitar kvar från fasaden på ladan
som restaureras kan dessa med fördel användas till dörren.
Vid renovering av ladans dörrar bör man återanvända gamla
gångjärn. Har man tur kan saknade järn återfinnas på marken
i närheten av ladan. Annars är räddningslöst sammanrasade
lador en bra fyndplats. Ytterligare ett alternativ är nytillverkade
gångjärn i gammaldags utförande som finns i välsorterade
byggnadsvårdsbutiker. Kostnaden blir förvisso högre men
slutresultatet så mycket bättre när man använder samma teknik
och material som de ursprungliga ladbyggarna.
Ladans dörr före och efter renovering samt gamla gångjärn.
22
23
Skriften har tagits fram av Västerbottens
museum inom Ladprojekt Umeå efter
att museet genomfört restaureringar
av lador på slätten söder om Umeå, i
byarna Röbäck, Stöcksjö, Degernäs och
Stöcke. Projektet har finansierats av
Utvald miljö, som var en åtgärd inom
det svenska landsbygdsprogrammet
mellan 2007 och 2013. Åtgärden har
ekonomiskt stöttat insatser som bevarar
och förstärker odlingslandskapets natur-,
kultur- och rekreationsvärden.
text, idé & bild
24
projektledare
bearbetning grafisk form Kenneth Blom
Maria Appelstam Häll
Anders Björkman
Anna Robertsson