1. No category

text
Plan
för olycka vid kärnteknisk
anläggning
0(51)
PLAN
2015-03-19
Dnr: 452-1708-2015
Förord
En olycka i en kärnteknisk anläggning som medför utsläpp av radioaktiva ämnen till
omgivningen kommer att ha stor påverkan på samhället, även om utsläppet är litet.
Länsstyrelsen i Hallands län är ett av tre län som har kärnkraftverk vilket ställer stora
krav på beredskapen hos alla inblandade aktörer såväl inom som utanför länet. Plan för
olycka vid kärnteknisk anläggning är en handlingsplan för berörda aktörer som ingår i
kärnenergiberedskapen. Planen ska tillämpas oberoende av vilken typ av händelse som
leder till utsläpp av radioaktiva ämnen eller hot om sådana utsläpp.
Vid en större olycka är det viktigt att myndigheter och organisationer snabbt och effektivt samarbetar för att lösa de problem som uppstår. Detta för att trygga medborgarna
och samhällets välbefinnande samt effektivisera resursanvändandet. Det är inte bara
viktigt att ha ett väl fungerande samarbete under en olycka utan också i skedena före
och efter. Likaså är det avgörande att information kring olyckor och särskilt en kärnteknisk olycka präglas av öppenhet, samstämmighet och saklighet. Det är av stor vikt för
att allmänheten ska känna förtroende och förståelse för myndigheters krishanterande arbete.
Omvärlden är ständigt i förändring och planen måste kontinuerligt anpassas därefter för
att följa med i utvecklingen. Jag ser därför vikten av att dra lärdomar från övningar och
verkliga olyckor vilket ska omsättas till förbättringar inom kärnenergiberedskapen.
Lena Sommestad
Landshövding
Länsstyrelsen i Hallands län
Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning
Ludwig Jägerfall & Kenneth Mattsson
Meddelandenummer: 2015:4
ISSN 1101-1084
ISRN LSTY-N-M-2015/4-SE
1(51)
Innehållsförteckning
1. Inledning .............................................................................................................................................. 4
1.1. Planens syfte ................................................................................................................................ 4
1.2. Revidering av plan för olycka vid kärnteknisk anläggning ............................................................ 5
1.2.1. Sändlista vid remiss ................................................................................................................... 5
1.2.2. Sändlista vid fastställande ......................................................................................................... 5
2. Grundläggande förhållanden .............................................................................................................. 6
2.1. Lagstiftning ................................................................................................................................... 6
2.2. Samhällets krisberedskap ............................................................................................................. 7
2.2.1. Vägledande principer ................................................................................................................ 7
2.2.2. Geografiskt områdesansvar, sektorsansvar och enskilt ansvar ................................................ 8
2.3. Hot, risker och sårbarheter samt samhällsviktig verksamhet ...................................................... 9
2.3.1. Utsläpp av radioaktiva ämnen................................................................................................. 10
2.4. Åtgärder efter en kärnteknisk olycka på Ringhals ...................................................................... 10
2.5. Inre beredskapszon och indikeringszon ..................................................................................... 11
2.5.1. Inre beredskapszon ................................................................................................................. 11
2.5.2. Indikeringszon ......................................................................................................................... 12
3. Alarmering ......................................................................................................................................... 13
3.1. Larmnivåer.................................................................................................................................. 13
3.1.1. Höjd beredskap ....................................................................................................................... 13
3.1.2. Haverilarm ............................................................................................................................... 13
3.2. Alarmeringsvägar till allmänheten ............................................................................................. 14
4. Organisation, ledning och samordning ............................................................................................. 15
4.1. Allmänt ....................................................................................................................................... 15
4.2. Organisation ............................................................................................................................... 16
4.3. Funktioner .................................................................................................................................. 18
5. Samband ............................................................................................................................................ 20
5.1. Allmänt ....................................................................................................................................... 20
5.2. Telefoni ....................................................................................................................................... 20
5.3. Samverkanskonferenser ............................................................................................................. 20
2(51)
5.4. RAKEL .......................................................................................................................................... 21
5.5. Lync............................................................................................................................................. 21
5.6. Videokonferens .......................................................................................................................... 21
5.7. E-post.......................................................................................................................................... 22
5.8. WIS ............................................................................................................................................. 22
5.9. Dagbok........................................................................................................................................ 22
5.10. Signalskydd ............................................................................................................................... 22
5.11. Radgis ....................................................................................................................................... 23
6. Information, kommunikation och samverkan ................................................................................... 24
6.1. Allmänt ....................................................................................................................................... 24
6.2. Kriskommunikation .................................................................................................................... 24
6.3. Förhandsinformation till allmänheten ....................................................................................... 25
6.4. Samverkan med berörda myndigheter ...................................................................................... 25
6.5. Information till allmänheten vid larm ........................................................................................ 27
6.5.1. Särskild information till grupper med specifika behov ........................................................... 27
6.6. Särskild information till sjötrafik ................................................................................................ 28
6.7. Information till lantbrukare och andra näringsidkare ................................................................ 28
6.8. Sociala medier ............................................................................................................................ 28
6.9. Information till massmedia ........................................................................................................ 29
6.9.1. Media i fält .............................................................................................................................. 29
7. Strålningsmätning och indikering ...................................................................................................... 31
7.1. Allmänt ....................................................................................................................................... 31
7.2. Indikeringsorganisationen .......................................................................................................... 32
7.2.1. Indikeringsledaren ................................................................................................................... 32
7.2.2. Indikeringssamordnaren ......................................................................................................... 32
7.2.3. Indikeringspatruller ................................................................................................................. 33
7.3. Fasta mätstationer ..................................................................................................................... 33
8. Personella och materiella resurser i länet......................................................................................... 34
8.1. Allmänt ....................................................................................................................................... 34
9. Skyddsåtgärder .................................................................................................................................. 35
3(51)
9.1. Allmänt ....................................................................................................................................... 35
9.2. Utrymning................................................................................................................................... 35
9.3. Upprättande av mottagningsplatser .......................................................................................... 36
9.4. Jodtabletter ................................................................................................................................ 37
9.5. Livsmedelsrestriktioner .............................................................................................................. 37
10. Saneringsmetoder ........................................................................................................................... 39
10.1. Allmänt ..................................................................................................................................... 39
10.2. Saneringsansvar........................................................................................................................ 39
11. Nationellt bistånd ............................................................................................................................ 40
11.1. Allmänt ..................................................................................................................................... 40
11.2. Mottagande av nationellt bistånd ............................................................................................ 40
11.3. Frivilliga resursgruppen Halland ............................................................................................... 40
12. Internationell hjälp .......................................................................................................................... 41
12.1. Allmänt ..................................................................................................................................... 41
12.2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap...................................................................... 41
12.3. Strålsäkerhetsmyndigheten ..................................................................................................... 41
12.4. Länsstyrelsen ............................................................................................................................ 42
13. Nationell beredskapsplan ................................................................................................................ 43
13.1. Allmänt ..................................................................................................................................... 43
Bilaga ..................................................................................................................................................... 44
Bilaga 1. Sändlista vid remiss............................................................................................................. 44
Bilaga 2. Sändlista vid fastställande .................................................................................................. 46
4(51)
1. Inledning
Föreliggande plan utgör en del av Länsstyrelsen i Hallands läns program för
räddningstjänst vid kärntekniska olyckor och svarar tillsammans med saneringsplanen, andra operativa planer, stödplaner och dokument, mot de krav
som ställs i lag (2003:778) om skydd mot olyckor1 samt förordning
(2003:789) om skydd mot olyckor.2
En mer djupgående översyn av planen sker vartannat år. Där emellan ses
planen över och revideras fortlöpande. Särskilt sker det i de fall då Länsstyrelsen i Hallands län blir uppmärksammande på att något måste förändras.
Planen finns därför i begränsad upplaga i tryckt form och finns även publicerad på Länsstyrelsens hemsida. Revideringar och eventuella uppdateringar
kommer att aviseras till berörda via e-post.
Berörda organisationer uppmanas att ha planen utskriven och tillgänglig i
krisledningsplatser och motsvarande.
1.1. Planens syfte
Länsstyrelsen har som sin uppgift vid en olycka, eller vid en överhängande
risk för ett utsläpp på en kärnteknisk anläggning att vidta de åtgärder som
krävs för att skydda människor i det egna länet från skadlig inverkan av joniserande strålning. Detta är oberoende om olyckan skett i Sverige eller utomlands.
Denna plan syftar till att, med beaktande av behovet av ett snabbt ingripande,
det hotade intressets vikt, kostnaden för insatsen och omständigheterna i övrigt, säkerställa att samhällets samlade resurser kommer till effektiv användning för att skydda allmänheten i händelse av en kärnteknisk olycka.
Denna plan fastställer den grund som ska vara vägledande för arbetet vid en
kärnteknisk olycka. I planen inkluderas b.la. vad de olika larmnivåerna höjd
beredskap och haverilarm innebär samt vilka alarmeringsvägar som finns för
att varna allmänheten om en kärnteknisk olycka. Vidare inkluderas exempelvis de riktlinjer som finns för att informera allmänheten och press om olyckan m.m. Det är svårt att förutse alla situationer samt de rådande omständig-
1
2
SFS 2003:778. Lag om skydd mot olyckor. Stockholm: Försvarsdepartementet
SFS 2003:789. Förordning om skydd mot olyckor. Stockholm: Försvarsdepartementet
5(51)
heterna och därför ska planen även vara en grund för improvisationer d.v.s.
hanteringen av situationer som inte förutsätts i planen.
Huvudsakligen är planen avsedd för att hantera eventuella händelser på
Ringhals kärnkraftverk men planen är även aktuell för händelser som har sin
grund vid en annan kärnteknisk anläggning, i Sverige eller utomlands. Primärt riktar sig denna plan till de aktörer som är kopplade till kärnenergiberedskapen men även till andra intressenter. Planen ska huvudsakligen användas som ett operativt redskap vid en kärnteknisk olycka men planen är även
utformad för att användas som en informationskälla och för utbildning.
1.2. Revidering av plan för olycka vid kärnteknisk anläggning
Översyn av planen görs vartannat år och vid behov. Nästa större översyn
sker efter kärnkraftsövningen Gripen, år 2016.
Bilagor till denna plan är under revidering och publiceras under april år
2015.
Länsstyrelsen har även påbörjat en revidering av nuvarande saneringsplan.
Datum för revision
Fastställd
Diarienummer
2015-03-06
2015-03-19
452-1708-2015
1.2.1. Sändlista vid remiss
Se bilaga 1.
1.2.2. Sändlista vid fastställande
Se bilaga 2.
Kommentar
Utgåva 1
6(51)
2. Grundläggande förhållanden
2.1. Lagstiftning
Länsstyrelsen ansvarar enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor för
räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten eller då överhängande fara för sådant utsläpp föreligger.3
Länsstyrelsen ansvarar även för sanering efter en sådan olycka.4 Sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen handlar om åtgärder för att möjliggöra att
man åter kan använda mark, vatten, anläggningar och annan egendom som
förorenats. Länsstyrelsen har en särskild plan för hur ansvaret vid sanering
efter en kärnteknisk olycka ska hanteras.
Förutom ansvaret för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva
ämnen är det Länsstyrelsens ansvar att säkerställa att den befolkning inom
länet som troligen kommer att beröras av en nödsituation som medför risk
för strålning, underrättas om olyckan och ges information om de hälsoskyddsåtgärder som ska vidtas samt om de regler som gäller för en sådan situation.5
Då räddningstjänst råder, gäller även bestämmelserna om tjänsteplikt enligt
lagen om skydd mot olyckor (LSO).6 Tjänsteplikt är inte gällande under saneringsarbetet, däremot kan saneringsledaren enligt LSO i vissa fall göra ingrepp i annans rätt.7
Statliga myndigheter och kommuner är enligt LSO skyldiga att medverka
med personal och egendom vid räddningsinsatsen såväl som vid saneringsarbetet. Denna skyldighet är dock bara gällande om kommunen eller myndigheten har lämpliga resurser och deltagandet inte allvarligt hindrar den
vanliga verksamheten. Kommunerna är även skyldiga att delta i planeringsarbetet inför en kärnteknisk olycka.8
3
SFS 2003:778. Lag om skydd mot olyckor. Stockholm: Försvarsdepartementet. Kap. 4, 6§
Ibid, Kap. 4, 8§
5
SFS 2003:789. Förordning om skydd mot olyckor. Stockholm: Försvarsdepartementet. Kap. 4, 18§
6
SFS 2003:778. Lag om skydd mot olyckor. Stockholm: Försvarsdepartementet. Kap. 6, 1§
7
Ibid, Kap 6, 2§
8
Ibid, Kap. 6, 10§
4
7(51)
Enligt förordningen om skydd mot olyckor (2003:789) ska Länsstyrelsen
även upprätta ett program för räddningstjänst och sanering. Därmed tar
denna plan sitt ursprung i förordningen om skydd mot olyckor (FSO) i vilken
det uttrycks vad en länsstyrelses plan för olycka vid kärnteknisk anläggning
ska behandla:
1. Organisation och ledning
2. Samband
3. Strålningsmätning
4. Information till allmänheten
5. Personella och materiella resurser i länet
6. Saneringsmetoder
7. Andra frågor av betydelse för beredskapen
Utöver ovanstående ska kärnkraftslänens (Halland, Kalmar och Uppsala)
länsstyrelser också behandla frågor som rör alarmering, utrymning, utdelning
av jodtabletter och ha en personalberedskap för räddningstjänst att bistå
andra länsstyrelser med. Som nämnts tidigare ligger ovanstående till grund
för planen men även övrig information som Länsstyrelsen i Hallands län anser vara relevant för beredskapen vid en kärnteknisk olycka är inkluderat i
denna plan.9
2.2. Samhällets krisberedskap
Samhällets krisberedskap bygger på att förhindra och hantera olyckor genom
samhällets ordinarie verksamhet. De vardagliga resurserna kan förstärkas vid
en allvarligare händelse eller kris som drabbar samhället. Därmed är krisberedskapen den förmåga som skapas av många olika aktörers vardagliga verksamhet d.v.s. en integrerad del av olika aktörers ordinarie verksamhet. Nedan
beskrivs vilka principer och grundläggande ansvar som samhällets krisberedskap bygger på.
2.2.1. Vägledande principer
Inom samhällets krisberedskap finns det fyra grundläggande principer: närhetsprincipen, likhetsprincipen, ansvarsprincipen och solidaritetsprincipen.

9
Närhetsprincipen grundar sig på att en kris ska hanteras så nära händelsen
som möjligt där kunskapen om aktuella förhållanden är störst.
SFS 2003:789. Förordning om skydd mot olyckor. Stockholm: Försvarsdepartementet. Kap. 4 21§
8(51)



Likhetsprincipen innebär att samma principer och organisation som i den ordinarie verksamheten ska gälla vid en kris.
Ansvarsprincipen innebär att ansvaret för verksamheten inte förändras då en
kris inträffar. Den verksamhetsansvarige har ett oförändrat ansvar vid en
kris.
Solidaritetsprincipen innebär att EU:s medlemsstater ska bistå med stöd och
resurser vid en kris i ett enskilt medlemsland. Utöver detta omfattas Sverige
av en solidaritetsförklaring vilken gäller de nordiska länderna som Sverige
kan mottaga bistånd ifrån och även stödja med bistånd.
2.2.2. Geografiskt områdesansvar, sektorsansvar och enskilt ansvar
Utöver ovanstående principer finns även ett geografiskt områdesansvar inom
krisberedskapen vilket innebär att en viss aktör ansvarar för ett visst geografiskt område vilket kan vara en kommun, ett län eller hela landet. Enligt förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion är länsstyrelsen geografiskt
områdesansvarig myndighet i länet10 och ska vidare enligt krisberedskapsförordningen (2006:942) vara den sammanhållande funktionen mellan lokala
aktörer och den nationella nivån.11 Detta innebär således att länsstyrelsen ska
ha utpekade presumtiv räddningsledare, som ska verka som statlig räddningsledare med det yttersta operativa ansvaret vid en kärnteknisk olycka,
inom länsstyrelsens geografiska område.
Statliga myndigheter och organisationer har ett sektorsansvar vilket är oberoende av dess geografiska anknytning d.v.s. vid en kris har myndigheter och
organisationer ansvar för sitt eget område inom en verksamhet, exempelvis
har Livsmedelsverket ansvar för kontrollen av livsmedel.
Utöver det som beskrivits ovan bygger samhällets krisberedskap även på den
enskilde individens ansvar d.v.s. människors riskmedvetenhet, ansvarstagande och förmåga. Den enskilda individen har ett primärt ansvar för sitt
eget liv och egendom och bör därför i så stor utsträckning som möjligt, under
en begränsad tid, kunna tillfredsställa sina grundläggande behov, exempelvis
vatten, mat och värme. Utöver det bör den enskilde individen även se till att
ha möjlighet att ta del av information från ansvariga myndigheter och andra
berörda aktörer vid kriser. Först när den enskilde individen inte längre kan
10
11
SFS 2007:825. Förordning med länsstyrelseinstruktion. Stockholm: Socialdepartementet. 52§
SFS 2006:942. Förordning om krisberedskap och höjd beredskap. Stockholm: Försvarsdepartementet. 7§
9(51)
skydda sitt liv eller egendom kan det bli aktuellt med ett ingripande från det
allmänna.12
2.3. Hot, risker och sårbarheter samt samhällsviktig verksamhet
Länet består av sex kommuner vilka är Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Enligt SCB:s statistik från 2014 beräknas
befolkningsmängden vara 307 383 människor och länet består av en areal på
5719 km². Under sommarmånaderna finns det en betydande turism i länet
vilket gör att befolkningsmängden ökar.
Hallands län är en viktig del av förbindelserna mellan två storstadsregioner
genom E6:an och Västkustbanan (Göteborg och Malmö). Det finns tre hamnar och en flygplats i länet. I Länsstyrelsen i Hallands läns risk- och sårbarhetsanalys (2014) har samhällsviktig verksamhet identifierats. Vid bortfall
eller störningar i samhällsviktig verksamhet kan konsekvensen bli att hanteringen av en pågående kris försvåras eller ge upphov till en kris. De identifierade samhällsviktiga verksamheterna i länet är:
 Energiförsörjning (el, drivmedel m.m.)
 Information och kommunikation (teletjänster, internet m.m.)
 Finansiella tjänster och socialförsäkringar (betalningsmedel, tillgång till
kontanter m.m.)
 Hälso- och sjukvård samt omsorg (akutsjukvård, psykiatri m.m.)
 Skydd och säkerhet (räddningstjänst, polis m.m.)
 Transporter (väg- och järnvägstransport m.m.)
 Kommunalteknisk försörjning (dricksvattenförsörjning, avloppshantering
m.m.)
 Livsmedel (jordbruk, kontroll av livsmedel m.m.)
 Handel och industri (stora arbetsgivare, viktiga ekonomiska aktörer
m.m.)
 Offentlig förvaltning och begravningsverksamhet (nationell, regional och
kommunal ledning m.m.)
Vid en kärnteknisk olycka som drabbar länet kommer delar av den identifierade samhällsviktiga verksamheten troligtvis att falla bort eller störas svårt.
12
Prop. 2013/14:144. Lag om sprängämnesprekursorer och redovisning av krisberedskapens utveckling. Stockholm: Försvarsdepartementet. http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/64/27/a1aeec41.pdf
10(51)
2.3.1. Utsläpp av radioaktiva ämnen
Ringhals har ett omfattande säkerhetssystem som byggts för att förhindra eller minska effekterna av olyckor. Säkerhetssystemen har byggts in i betonginneslutningar och viktiga system har flerdubblats. Dessutom har varje anläggning, som en extra säkerhet, försetts med ett reningsfilter med kapacitet
att reducera eventuella utsläppsmängder. Sannolikheten för transportolyckor
och utsläpp från andra radioaktiva källor t.ex. satelliter med radioaktiva ämnen som kraschar mot jordytan är svårare att bedöma men den sammanlagda
risken bedöms vara mycket låg för att en sådan olycka skulle inträffa i Hallands län.
Följderna av ett utsläpp av radioaktiva ämnen är primärt beroende av utsläppets innehåll och storlek, vindriktningen samt Länsstyrelsens och andra samverkande myndigheters förmåga att hantera händelsen och t.ex. genomföra
en evakuering av allmänheten i den inre beredskapszonen. Ett eventuellt haveriutsläpp följer vindriktningen och beroende på de meteorologiska förutsättningarna kan närområdet eller områden längre från Ringhals drabbas av
utsläppsplymen. I det svåraste fallet kan haveriutsläppet medföra sådana nivåer för markbeläggning av radioaktiva ämnen att utrymning eller omflyttning kan behövas i de drabbade områdena. Konsekvenserna för samhället
och allmänheten skulle kunna bli mycket stora om en olycka som leder till
utsläpp av radioaktiva ämnen skulle
inträffa. Även om förebyggande åtgärder, såsom olika larmsystem, utrymningsplaner, mätsystem m.m., finns förberedda så kan det inte uteslutas att
en sådan olycka medför katastrofala konsekvenser.
Se risk- och sårbarhetsanalys för mer information.13
2.4. Åtgärder efter en kärnteknisk olycka på Ringhals
Vid en kärnteknisk olycka på Ringhals som kan komma att leda till ett radioaktivt utsläpp, där allmänheten riskerar att skadas, vidtas åtgärder vilka
grundar sig på förutbestämda planer. Ringhals AB ansvarar för arbetet med
att föra kraftverket till ett säkert läge. Länsstyrelsens ansvar är att se till att
det finns en plan för effektivt nyttjande av samhällets samlade resurser för att
i så stor utsträckning som möjligt skydda allmänheten från olyckan.
13
Länsstyrelsen Halland. Risk- och sårbarhetsanalys för Hallands län 2014. 2014.
http://www.lansstyrelsen.se/halland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/Rapporter/2014/RSA%202014%
20Hallands%20län.pdf
11(51)
2.5. Inre beredskapszon och indikeringszon
Kring varje svenskt kärnkraftverk finns förberedda zoner som definieras i
förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO). Inom 50 km radie
kring kärnkraftverken ligger indikeringszonen. I denna zon är länsstyrelsen
skyldig att ha särskild planering för indikeringsverksamhet. Inom den inre
beredskapszonen, 15-20 km radie från kärnkraftverket, är länsstyrelserna
skyldiga att ha vissa skyddsåtgärder förberedda, bland annat inomhus- och
utomhusvarning samt jodtabletter.
2.5.1. Inre beredskapszon
Den inre beredskapszonen är ett område som sträcker sig 12-15 kilometer
kring Ringhals (se figur 1). Länsstyrelsen har en beredskap för att dels kunna
hjälpa (utrymning m.m.) men även för att varna (se kap. 3) människor i den
inre beredskapszonen. I den inre beredskapszonen beräknas det, enligt siffror
från 2013, finnas 20 866 bosatta människor. Denna siffra är ständigt föränderlig t.ex. under sommarmånaderna då antalet människor i den inre beredskapszonen förväntas öka.
Figur 1, inre beredskapszon, 12-15 km kring Ringhals
12(51)
2.5.2. Indikeringszon
Indikeringszonen sträcker sig inom ett avstånd av 50 kilometer från Ringhals
kärnkraftverk och inom detta område finns det ett antal definierade indikeringspunkter, som det utförs strålningsindikering vid (se figur 2). Dessutom
finns TL-dosimetrar (Termoluminiscent) utplacerade som kan samlas in för
utvärdering.
Figur 2, Indikeringszon med utmarkerade mätplatser på brandstationer
13(51)
3. Alarmering
3.1. Larmnivåer
Vid en extraordinär händelse på Ringhals kärnkraftverk finns det två skilda
larmnivåer fastställda, varpå händelsens karaktär avgör vilken av de två
larmnivåerna som ska utlösas av kärnkraftverkets personal. De två larmnivåerna är höjd beredskap (ej att förväxla med höjd beredskap i förordning
2006:942 om krisberedskap och höjd beredskap) och haverilarm.
3.1.1. Höjd beredskap
En händelse eller störning som hotar anläggningens säkerhet har inträffat vid
en anläggning.
 Anläggningen avviker från förväntad funktion vid störd drift så att minst
två barriärer har genombrutits eller påtagligt hotats, eller
 har utsatts för påverkan vars konsekvenser inte är analyserade eller av
annan anledning inte går att överblicka. Inga utsläpp av radioaktiva ämnen som påkallar skyddsåtgärder för omgivningen har förekommit.
Vid höjd beredskap på kärnkraftverket rapporteras detta omgående till SOS
Alarm som larmar alla aktörer enligt Länsstyrelsens larmplan.
Länsstyrelsen bedömer efter samråd med främst Strålsäkerhetsmyndigheten
(SSM) och kärnkraftverket om ytterligare beredskapsåtgärder kan vara motiverade. Information till allmänheten ges via massmedia enligt Länsstyrelsens
bedömning.
Länsstyrelsen i Hallands län bedömer att vid höjd beredskap fattas det beslut
om räddningstjänst, då de fyra kriterierna för räddningstjänst (1 kap 2 §
LSO, 2003:778) är uppfyllda.
3.1.2. Haverilarm
En händelse eller störning, som medför att utsläpp pågår eller inte kan uteslutas inom de närmaste tolv timmarna, har inträffat vid en anläggning. Händelsen medför att skyddsåtgärder utanför anläggningsområdet är nödvändiga.
Vid haverilarm på kärnkraftverket rapporteras detta ofördröjligen till SOS
Alarm som larmar alla aktörer enligt Länsstyrelsens larmplan.
14(51)
Länsstyrelsen bedömer efter samråd med främst SSM och kärnkraftverket
om ytterligare beredskapsåtgärder kan vara motiverade. Allmänheten inom
den inre beredskapszonen larmas automatiskt med utomhusvarningssystem
och RDS-mottagare.
3.2. Alarmeringsvägar till allmänheten
Om en olycka inträffar i ett svenskt kärnkraftverk varnas alla som bor i den
inre beredskapszonen genom ett ”Viktigt meddelande till allmänheten”
(VMA). Varningen görs med system för både utomhus- och inomhusvarning.
Särskilda RDS-mottagare har delats ut till samtliga hushåll, fritidshushåll
och verksamhetsutövare inom den inre beredskapszonen, 12-15 km runt
Ringhals. RDS-larmet är ett inomhuslarm som larmar allmänheten om en
olycka skulle inträffa vid Ringhals och sedermera håller allmänheten informerad. Ett särskilt varningsmeddelande sänds via Sveriges Radio och utgår
ifrån Sveriges Radios sändningsledning (SÄL) i Stockholm. RDSmottagaren kan aktiveras genom att SÄL sänder en särskild larmkod som
startar samtliga RDS-mottagare inom den inre beredskapszonen. Ett kompletterande varningssystem har nyligen driftsatts där varningar kan skickas
ut av SOS alarm i form av ett talmeddelande till fast telefoni.
Om en allvarlig olycka skulle inträffa vid Ringhals kärnkraftverk kommer
allmänheten att varnas via kraftiga ljudsändare, så kallade tyfoner som finns
runt Ringhals. Signalen ”Viktigt meddelande” utomhus, låter genom en ton i
7 sekunder, tystnad i 14 sekunder, ton i 7 sekunder o.s.v. När faran är över
låter tonen i 30-40 sekunder.
Kompletterande varningssystem är polisens högtalarbilar som kan användas
där allmänheten kan antas sakna information m.m. Även kustbevakningen
har högtalarutrustning som kan användas för att informera sjöfarare, badande
och kustnära boende om larmet samt meddela information kring utrymningsbeslut m.m.
Se bilaga för mer information om alarmering.
15(51)
4. Organisation, ledning och samordning
4.1. Allmänt
Den svenska modellen för samhällsstörningar grundar sig på tre olika nivåer
vilka är den nationella, regionala, och lokala nivån. Länsstyrelsens ansvar
inom den svenska modellen ligger på den regionala nivån, där länsstyrelsen
ska vara den sammanhållande funktionen i länet och verka för samordning
vilket innefattar övergripande lägesbilder, koordinera och inrikta resurser
samt information till allmänheten och media.
Ledning ska ses som en funktion inom krishanteringssystemet i Halland. Det
är den funktion som åstadkommer den inriktning och samordning som krävs
för att lösa den uppgift som krishanteringssystemet står inför14. Samverkan
är ett medel för att lösa uppgiften d.v.s. den samlade insatsen från flera olika
organisationer och aktörer som krävs för att uppnå de effekter som eftersträvas.
Utifrån detta perspektiv kan tre ledningsperspektiv utkristalliseras:



Enhetlig ledning vilket innebär att organisationen är hierarkisk och ledningen utövas av en chef med befogenhet att beordra samordning.
Enhetlig inriktning kan tillämpas där det inte finns en chef med befogenheter att samordna genom befäl och där samverkan i stället är ett resultat
av en gemensam plan som tas fram.
Harmonisering tillämpas när det inte finns någon utpekad chef med befogenhet att samordna genom befäl och där tid inte finns att åstadkomma
en gemensam plan. 15
Hantering av större olyckor och kriser sker ofta under de två senare, enhetlig
inriktning och harmonisering. Länsstyrelsen i Hallands län utgår från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) framtagna metodkoncept,
samordning och inriktning vid stora olyckor och kriser.16Detta kan uttryckas
14
Brehmer, B. (2007). Understanding the functions of C2 is the key to progress. The International C2 Journal, 1,
211-232.
15
Brehmer, B. (2010a). Harmony of efforts. A C2 concept for complex endeavors. Kungl.
Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, No. 2, 108-113.
16
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Regional samordning och inriktning vid stora olyckor och
kriser Utvärdering av ett koncept och en utvecklingsprocess. 2014.
16(51)
vara ett ledningskoncept som i sin tur bygger på två bärande idéer; god helhetsförståelse och stor flexibilitet. God helhetsförståelse är en förutsättning
för att alla inblandade aktörer inklusive Länsstyrelsen ska kunna agera samordnat. Genom metodkonceptet ökar integrationen och samverkan med övriga aktörer. Hög flexibilitet är en förutsättning för att hantera komplexa situationer.
Länsstyrelsen ska verka för att aktörerna inom Länsstyrelsens geografiska
områdesansvar är samordnade och arbetar med en gemensam inriktning.
Samordningens huvuddelar består av åtgärder, resurser, gemensam lägesbild
och information till allmänheten. Målet med samordning är att alla berörda
aktörer arbetar och agerar tillsammans för att uppnå ett gemensamt mål vilket ska medföra att krisen hanteras på ett så effektivt sätt som möjligt.
Länsstyrelsens grundberedskap består av en Tjänsteman i Beredskap (TiB),
beredskapsdirektör och Länsstyrelsens ordinarie organisation. Vid behov kan
beslut tas om att öka grundberedskapen genom att upprätta en stabsorganisation som stödjer länsledningen.
4.2. Organisation
Stab
Figur 3, Länsstyrelsen i Hallands läns organisation
17(51)
Stabsorganisationen vid Länsstyrelsen i Hallands län kan dels beskrivas utifrån ett funktionsperspektiv men även ur ett processperspektiv. Stabsorganisationen är flexibel och anpassningsbar gentemot behov och händelsens art.
Stabsorganisationen omfattar nivåerna grön, gul och röd stabsorganisation
(se figur 5, 6 & 7). Stabschef utses alltid då stabsorganisation initieras. Grön
omfattar i första hand personal från beredskapsfunktionen, information/kommunikation samt specialkompetens beroende på händelsen. Övriga
stabsnivåer är anpassade och resursmässigt differentierade från 3-35 personer. Fullt utbyggd stabsorganisation indelas i olika sektioner och funktioner.
En stabschef leder det sammantagna stabsarbetet.
Stabens arbete omfattar ledningsprocesserna:
17

Genomförandeprocess: Processen ägs normalt av en utsedd person i
genomförande-/plansektionen och utgör en s.k. huvudprocess i stabens
arbete. Vidare ingår ansvar i processen för att säkerställa en regional lägesbild17, utarbeta övergripande strategisk målinriktning samt att leda
och genomföra arbetet i staben utifrån stabschefens valda metodkoncept.
Genomförandeprocessen arbetar på kort och medellång sikt, exempelvis
0-12 h.

Planerings-/analysprocess: Processen ägs normalt av funktionsansvarig
för N 5 (planering och samverkan) som tillsammans med kunskap- och
analyssektionen bidrar till processen. I processen ingår ansvar för planering, analys och utvärderingsverksamheten. Processen arbetar i huvudsak
med analys utifrån de övergripande strategiska målsättningarnas uppfyllande samt utifrån ett ”effektperspektiv” d.v.s. uppnå den rätta effekten
med handlingarna. Planerings-/analysprocessen vars fokus ligger bortom
genomförandeprocessens tidshorisont d.v.s. på medel respektive lång sikt
och med alternativa händelseutvecklingar, s.k. omfallsplanering.

Stödprocess: Processen ägs normalt av utsedd person i resurs och stödsektionen. I processen ingår att utifrån övergripande strategisk målinriktning säkerställa uthållighet och redundans i staben, utgöra stöd till samverkande parter samt säkerställa ett balanserat resursutnyttjande.
Regional lägesbild är sammanställd bild över läget i länet vilket omfattar tidsperspektiven dåtid, nutid och
framtid.
18(51)
Processerna syftar till att skapa en helhetssyn för stabsarbetet samt att nå de
övergripande strategiska målsättningarna i hanteringen av händelsen. De
olika processerna går in i varandra där genomförandeprocessen kan sägas
vara huvudprocess och övriga är delprocesser vilka ska fungera som stöttepelare för genomförandeprocessen.
Normalt omfattar stabsorganisationen tre olika sektioner innehållande de av
händelsen behovssatta funktionerna. Staben är till stöd för länsledning
och/eller utsedd räddningsledare, samverkansledare eller saneringsledare.
Samverkansledare utses endast i de fall då räddningsledare utses vid Länsstyrelsen i Hallands län. Vid kärnteknisk olycka utses även en saneringsledare.
RL
SL
SanL
Stabschef
Bitr. Stabschef
Kunskap/analys sektion
Genomförande/plan
sektion
Figur 4, stabsorganisation
4.3. Funktioner
De olika funktionerna benämns N 1-10.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Personal
Kunskap/analys
Ledning/samordning
Logistik/utrustning
Planering och samverkan
Samband/IT
Information/Kommunikation
Ekonomi
Juridik
Uppgiftsberoende
Resurs och stödsektion
19(51)
Respektive sektion har en utsedd chef och respektive funktion har en utsedd
funktionsansvarig. Det är utsedd stabschef (alt beredskapsdirektör) som indelar och ger direktiv för stabsorganisation och stabsarbetet. Sektionschef är
normalt sett en utsedd funktionsansvarig som har denna roll som tillika uppgift. Både sektionschefer och funktionsansvariga ska kunna agera som assisterande/biträdande stabschefer. Då samverkansforum etableras ingår lednings- och/eller samverkanspersonal i respektive sektion beroende på händelsens typ och omfattning. Se bilaga för mer information om organisation,
ledning och samordning.
Stabschef
Kunskap/analys
sektion
Genomförande/plan
sektion
N3
N5
N7
Resurs och stödsektion
N10
N6
Figur 5, grön stabsorganisation med de behovssatta sektionerna och funktionerna
Stabschef
Kunskap/analys sektion
N2
Genomförande/plan sektion
N10
N3
N5
N7
N9
Resurs och stödsektion
N6
N4
N1
N10
Figur 6, gul stabsorganisation med de behovssatta sektionerna och funktionerna
Stabschef
Bitr. stabschef
Kunskap/analys
sektion
N2
N9
N5
N1
0
Genomförande/plan
sektion
N3
N5
N7
N9
Resurs och stödsektion
N1
N4
N6
N10
Figur 7, röd stabsorganisation med de behovssatta sektionerna och funktionerna
N8
20(51)
5. Samband
5.1. Allmänt
De tekniska system som kommer användas vid en kärnteknisk olycka är i stort
samma som används i vardagen och vid övriga samhällsstörningar. De är telefoni, Rakel, Lync, videokonferens, e-post och WIS. Användandet av dessa
sambandssystem på regional nivå finns reglerat i dokumentet ”Riktlinjer för
tekniska stödsystem vid regional samverkan i Halland18”. Utöver detta används
vid en kärnteknisk olycka också Försvarets telenät, Dagboken, Radgis och
kryptosystem.
En grundläggande sambandslista för larmning och kontakt mellan TiB:ar (eller
motsvarande) ajourhålls av Länsstyrelsen och finns hos SOS Alarm. Vidare
finns grundläggande sambandslistor för kontakt mellan organisationer. Vid en
kärnteknisk olycka sammanställs en detaljerad sambandslista och distribueras
till berörda aktörer. Viktigt att tänka på är att så långt det är möjligt använda
funktionsnummer/e-postadresser för att kunna hantera skiftgång.
5.2. Telefoni
Telefoni och Rakel är de prioriterade systemen för talkommunikation. Vid en
kärnteknisk olycka kommer mobiltelefonnäten att vara hårt belastade. Ingående
organisationer bör på sina stabsplatser inte enbart förlita sig på mobiltelefoner
utan också fasta anknytningar. Särskilt utpekade organisationer, länsstyrelserna, polisen, SSM, Försvarsmakten, Ringhals, Kungsbacka kommun, Falkenbergs kommun och Varbergs kommun har möjlighet att kommunicera via Försvarets telenät, FTN.
5.3. Samverkanskonferenser
Genom MSB:s försorg kan nationella telefonkonferenser anordnas för samverkan, samordning och informationsdelning. Vidare finns det möjligheter att genomföra regionala samverkanskonferenser med berörda aktörer i länet vid en
kris. Samverkanskonferensernas struktur följer den som tagits fram av MSB i
”Samverkanskonferenser – Råd och rekommendationer till dig som leder eller
deltar i samverkanskonferenser”.
18
Länsstyrelsen 2015 453-337-15 Riktlinjer för tekniska stödsystem vid regional samverkan i Halland.
21(51)
5.4. RAKEL
Rakel är ett robust och säkert kommunikationssystem för samverkan. Rakel erbjuder gruppkommunikation för att snabbt sprida viktig information både mellan ledningsplatser och till personal i fält. Den förväntade belastningen på mobiltelefonnät gör att personal i fält bör använda Rakel för att kunna kommunicera. Viktiga rakelbasstationer vid en kärnteknisk olycka är försedda med reservkraft för att kunna fungera vid elbortfall.
För nationell samverkan kommer talgrupper i Nationella riktlinjer19 användas.
För regional samverkan används de talgrupper som finns i ”Riktlinjer för tekniska stödsystem vid regional samverkan i Halland”. De viktigaste är Hall
LednBlå för ledning av räddningstjänst. Hall LednLän för regional samverkan
utöver räddningstjänst. Hall Blå 1-5 för räddningstjänst, t.ex. indikeringsorganisationen. Notera att RAPS talgrupper bör undvikas då regionala och nationella aktörer som Länsstyrelsen, Kustbevakningen och Försvarsmakten inte har
tillgång till dessa.
En kärnteknisk olycka kommer snabbt bli en nationell händelse där resurser
tillförs från andra delar av landet. Länsstyrelsen kommer leda sambandsplaneringen men det praktiska arbetet med talgruppshantering sköts av SOS Alarm
och polisen.
5.5. Lync
Lync kommer på sikt användas för att dela lägesinformation mellan staber och
vid samverkanskonferenser. Det kan också användas för arbetsmöten mellan
staber.
5.6. Videokonferens
Videokonferenssystem ger möjlighet till informationshantering i form av tal,
video, text, bild och kartor vilka främst används mellan större grupper på olika
ledningsplatser och ofta under etablerat stabsarbete vid kriser.
Länsstyrelsen och MSB har bryggor för att ordna flerpartskonferenser.
19
Myndigheten för samhälsskydd och beredskap. Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel. 2012.
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/26216.pdf
22(51)
5.7. E-post
Används för att skicka information och dokument både inom organisationer
och mellan staber. Viktigt är att så långt som möjligt använda funktionsadresser istället för personadresser. Detta för att förhindra att information inte kommer fram vid skiftbyten etc.
5.8. WIS
Ett viktigt verktyg vid samverkan med andra aktörer är WIS (webbaserat informationssystem) som förvaltas av MSB. I WIS delas information med valda
aktörer vilket innefattar sammanställningar om lägesbild, händelseutveckling
och andra byggstenar i kommunikationsarbetet. Vid en kärnteknisk olycka använder Länsstyrelsen WIS för regelbundna lägesrapporter och för att hämta in
information. Dagboken används för minutoperativa meddelanden mellan staber
5.9. Dagbok
Länsstyrelsen har ett digitalt dagbokssystem som används för att förmedla
minutoperativa beslut, meddelanden och information från krisledningsorganisationen vid en kärnteknisk olycka. Aktörer i organisationen har blivit tilldelade
användarnamn och lösenord för att ha möjlighet att logga in, ta del och kommunicera under händelsen, på dagboken från deras respektive stabsrum.
5.10. Signalskydd
För utbyte av känslig och/eller skyddsvärd information har Länsstyrelsen signalskyddsutrustning (kryptofax MGM, kryptotelefon MGL och filkrypto
KSU).
Länsstyrelsernas kryptoberedskap regleras i ”Myndigheten för samhällsskydd
och beredskaps föreskrifter om civila myndigheters kryptoberedskap20”
Till vardags har Länsstyrelsen beredskap att omedelbart ta emot kryptofax mellan kl 9-15. Med en timmes varsel ska Länsstyrelsen kunna ta talsamtal. Under
icke kontorstid kan TiB efter larm ta emot kryptofax och kryptosamtal.
20
MSBFS 2009:11 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
föreskrifter om civila myndigheters kryptoberedskap.
https://www.msb.se/externdata/rs/78ff95a5-815e-4558-88c5-f6e50736328e.pdf
23(51)
Vid en kärnteknisk olycka kan Länsstyrelsen ta emot och sända krypterad information via fax och telefon dygnet runt. Motsvarade utrustning finns hos nationella aktörer.
5.11. Radgis
Radgis är ett verktyg för att samla in, bearbeta och presentera information från
strålningsmätningar. Det hanterar mätningar från de fasta mätplatser som finns
runt Ringhals, mätningar från indikeringsorganisationen och mätningar från
nationella specialistteam.
De flesta organisationer använder bara den del som visar aktuell radiologisk
lägesbild.
24(51)
6. Information, kommunikation och samverkan
6.1. Allmänt
I samband med en kärnteknisk olycka där risk för exponering till följd av radioaktivt nedfall föreligger är kraven extra höga på information och kommunikation. Det är en målsättning att de olika ansvariga centrala, regionala och
lokala myndigheterna agerar samlat och i största möjliga utsträckning hänvisar till Länsstyrelsen som har det övergripande samordningsansvaret i frågor
som rör räddningstjänst och sanering inom det geografiska områdesansvaret.
Informations- och kommunikationsfunktionen (N7) är inkluderad i alla stabsnivåer (se figur 5, 6 & 7). Funktionens arbete vid en kärnteknisk olycka innefattar dels information till allmänheten men även information till berörda
aktörer inom kärnenergiberedskapen.
Information till allmänheten innefattar förhandsinformation om beredskapsplaner, skyddsåtgärder och strålrisker. Vidare omfattas lägesinformation om
en driftstörning eller ett haveri inträffat som medför utsläpp eller hot om utsläpp av radioaktiva ämnen från Ringhals.
Vid en kärnteknisk olycka har länsstyrelsen samordningsansvaret för informationsåtgärderna enligt LSO.
6.2. Kriskommunikation
Kriskommunikationen sker både internt och externt och ska vara:
 Synlig och finnas tillgänglig där den är bäst lämpad,
 saklig, tydlig och objektiv samt anpassad efter mottagarens behov, kunskap och förutsättningar,
 snabb, vilket hindrar att det uppkommer rykten och spekulationer. Informationsbrist kan förvärra situationen.
Den externa informationen ska ha både ett myndighets- och ett medborgarperspektiv. Den ska ge en så korrekt och uppdaterad bild som möjligt av
händelsen samt beskriva planerade och vidtagna åtgärder för att hantera händelsen.
25(51)
Den interna informationen inom Länsstyrelsens egen organisation är viktig
för att skapa motivation och förståelse för krisledningsarbetet, medan information mellan samverkande aktörer är ett operativt redskap i krishanteringen.
6.3. Förhandsinformation till allmänheten
Broschyren "Vid larm från kärnkraftverket i Ringhals" har delats ut till samtliga hushåll och fritidshus inom den inre beredskapszonen. Utdelning har
skett vid flera olika tillfällen i samband med att jodtabletter delats ut till allmänheten.
• Broschyren "Råd till lantbrukare vid larm från kärnkraftverket" har delats
ut till alla lantbrukare i den inre beredskapszonen.
• Särskilda broschyrer har sänts ut i samband med utdelningen av RDSmottagare där även en del uppgifter om beredskapen medtagits.
• Broschyren ”Vid larm från kärnkraftverket Ringhals – gör så här” finns
på flera olika språk.
Den lokala säkerhetsnämnden har ett särskilt ansvar att förmedla information
från ansvariga myndigheter och kärnkraftverket till allmänheten. Säkerhetsnämnden anordnar återkommande offentliga möten med allmänheten där
Länsstyrelsen är inbjuden att delta.
Information finns också tillgängligt via www.lansstyrelsen.se/halland.
6.4. Samverkan med berörda myndigheter
Länsstyrelsen i Hallands län har tagit fram en samverkansstrategi 21 som ska
fungera vid en kris eller större olycka t.ex. en kärnteknisk olycka. Denna
strategi bygger på snabb organisering och effektivt samarbete för att trygga
medborgarna och samhällets välbefinnande samt effektivisera resursanvändandet. Vidare bygger strategin på ett bra samarbete före, under och efter
olyckan samt att informationen som delges präglas av öppenhet, samstämmighet och saklighet.
Länsstyrelsen svarar för att lägesinformation lämnas kontinuerligt till alla
som medverkar i räddningsarbetet. Vidare ska de medverkande aktörerna
21
Länsstyrelsen i Hallands län. Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser. 2013.
http://www.lansstyrelsen.se/halland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-ochsamhalle/krisberedskap/Strategibroschyr%20130129%20l%C3%A5g.pdf
26(51)
även lyssna på radiosändningar från Sveriges Radio P4 i så stor utsträckning
som det är möjligt.
Vid kriser och händelser har Länsstyrelsen i Hallands län ett regionalt råd
som ska fungera som ett operativt forum för regional samverkan:
 Trafikverket
 Räddningstjänsten
 Polismyndigheten
 Kustbevakningen
 Sjöfartsverket
 Luftfartsverket
 Skogsstyrelsen
 Kommunerna
 Försvarsmakten
 Elproducenter
 Radio Halland
 SOS Alarm
 Ringhals AB
 Region Halland
 Hallandstrafiken
 Teleoperatörer
 Svenska kyrkan
 m.fl.
Utöver ovanstående aktörer, samverkar Länsstyrelsen även med följande aktörer vid en kärnteknisk olycka:
 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)
 Socialstyrelsen (SoS)
 Jordbruksverket (SJV)
 Arbetsmiljöverket (AV)
 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
 Lokala säkerhetsnämnden i Varberg
 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
 Länsstyrelser från andra län (i huvudsak från kärnkraftslänen och angränsande län)
 m.fl.
27(51)
6.5. Information till allmänheten vid larm
Av larmmeddelandet från Ringhals Vakthavande Ingenjör (VHI) till SOS
Alarm ska framgå om larmet avser en hotsituation (höjd beredskap) eller en
utsläppssituation (haverilarm).
Enligt lokalradions och riksradions planer uppläses vid larm det förberedda
tillämpliga alternativet i radions program 4, lokalradion (Radio Halland och
Radio Göteborg) alternativt riksradions samtliga programkanaler.
Enligt text-TV:s plan sänds vid larm det förberedda meddelandet textat. Det
textade meddelandet följs av en kartbild vilken visar alarmeringsområdet
(den inre beredskapszonen). Sänds oavsett tid på dygnet - viss tidsfördröjning kan påräknas vid larm under icke sändningstid.
Meddelanden beskriver allmänhetens skyddsåtgärder vid larm och ger en
översiktlig orientering om orsaken till larmet, samt en beskrivning av räddningsorganisationens första åtgärder vid larm. Frågor från allmänheten besvaras av en upplysningscentral på Länsstyrelsen vilket även kan utökas med
stöd av larmnummer 113 13 och, om möjligt, i sociala medier. Utöver
ovanstående delges allmänheten information på mottagningsplatserna som
upprättas vid en kärnteknisk olycka.
6.5.1. Särskild information till grupper med specifika behov
Vid en kärnteknisk olycka som drabbar människor måste inblandade aktörer
ha kunskapen att kommunicera med grupper som har specifika behov. Kontakt med drabbade och närstående vilka kan vara traumatiserade ställer höga
krav på att kommunikationen präglas av enkelhet och förtroende vilket i förlängningen ställer krav på valet av kommunikationskanaler samt aktörernas
samverkan kring denna kommunikation.
Strävan från aktörer ska vara att i så stor utsträckning som möjligt svara på
det som efterfrågas men om det inte finns möjlighet för detta, ska det hänvisas till adekvat informationskälla.
28(51)
6.6. Särskild information till sjötrafik
Förberedda meddelanden vid larm till sjöfarande uppläses i radio respektive
textas i TV i anslutning till förberedda meddelanden till allmänheten. För
hotsituationen (höjd beredskap) respektive utsläppssituationen (haverilarm)
uppläses vid larm av Joint Rescue Coordination Center (JRCC) på de kortvågsfrekvenser som passas av den internationella sjöfarten.
6.7. Information till lantbrukare och andra näringsidkare
En särskilt viktig grupp i informationshänseende är lantbrukare och andra
näringsidkare som i sin verksamhet blir berörda av ett radioaktivt nedfall.
Om en olycka skulle inträffa och utsläpp av radioaktiva ämnen skulle ske i
sådan mängd att särskilda åtgärder krävs, måste åtgärder förberedas för djurens skötsel och vård. Strävan bör vara att så långt som det är möjligt bibehålla normala rutiner. Djurens skötsel får emellertid aldrig försämras i sådan
grad att djuren utsätts för lidande. Särskilda informationsbroschyrer har sänts
till lantbrukare.
6.8. Sociala medier
Sociala medier är en effektiv kanal för att öppna upp en dialog med omvärlden. Länsstyrelsen i Hallands län kan via sociala medier sprida information
och uppmaningar om händelsen. Utöver det finns det även möjlighet att
svara på frågor som ställts på sociala medier av allmänheten eller media.
Därmed är det viktigt att sociala medier är under ständig bevakning och att
det sker en kontinuerlig uppdatering av dem.
Genom att nyttja sociala medier är förhoppningen att en snabb och omfattande spridning kan uppnås. Informationen som delges via sociala medier
ska vara kort, koncis och den ska hänvisa var ytterligare information finns att
hämta.
För mer information om hur Länsstyrelsen kommunicerar i sociala medier
läs Länsstyrelsen i Hallands läns riktlinjer för arbete i sociala medier.
29(51)
6.9. Information till massmedia
Media har en viktig roll som kanal till allmänheten vid en kärnteknisk
olycka. Därför är det viktigt att arbetet med att hantera media är snabbt och
sakligt för att nå dess fulla potential. Information från Länsstyrelsen till
massmedia sker kontinuerligt under händelsens utveckling. Länsstyrelsen
nyttjar ett antal kommunikationskanaler såsom pressmeddelanden, pressträffar, presskonferenser och intervjuer. Länsstyrelsen har tillsammans med informationsansvariga inom kärnenergiberedskapen beslutat att det finns möjlighet att upprätta ett gemensamt presscenter i Varberg för att därmed undvika dubbla budskap om händelsen vilket är en konsekvens av bristfällig
samordning. Pressmeddelanden ska vid en händelse skickas med en för situationen lämplig regelbundenhet och beskriva förändringar eller uppmaningar. Pressträffar eller presskonferenser är tillfällen då media ges möjlighet att
träffa representanter för stabsledning eller räddningsledare för att ställa frågor.
Presscenter kan i de händelser som är av stor omfattning användas för att
underlätta arbetet med att möta media. Länsstyrelsen har presumtiva
presscenter vid bland annat Ringhals, folkets hus i Varberg samt de tre mottagningsplatserna Aranäsgymnasiet i Kungsbacka, Kunskapens Hus i Marks
kommun och Sparbankshallen i Varberg vid en utrymning av den inre beredskapszonen kring Ringhals. Presscenter är platser där en eller flera aktörer
vid en händelse samtidigt kan möta frågor från media och öka närheten till
händelsen.
Sveriges Radio har en särskild roll i kriskommunikationen inom ramen för
deras sändningstillstånd. Därför har Sveriges Radio Halland en egen sändningsstudio i Länsstyrelsens länsledningsplats så att de snabbt och sakligt
kan rapportera om det krishanterande arbetet.
6.9.1. Media i fält
Utöver att finnas tillgängliga på stabsplats där räddningsledare och andra
nyckelpersoner i olyckshanteringen finns till hands eller vid presscentret, bör
Länsstyrelsen ha en beredskap för att möta media på plats nära olyckan.
Denna beredskap beskrivs i Länsstyrelsens kriskommunikationsplan under
avsnittet mobilt team. Arbetet innefattar att så långt det är möjligt kunna
30(51)
upprätta presscenter i olika typer av samlingslokaler runt om i länet som
lämpar sig väl för händelseutvecklingen vid en kärnteknisk olycka.
31(51)
7. Strålningsmätning och indikering
7.1. Allmänt
Både före och efter en olycka med radioaktivt nedfall som drabbar länet är
det av stor vikt att snabbt kunna genomföra strålningsmätning (hädanefter
indikering) för att klargöra strålningsnivåer och nedfallets utbredning. Vid en
kärnteknisk olycka (larmnivå höjd beredskap) i länet påbörjas indikering av
räddningstjänsten på mätpunkterna i indikeringszonen efter beslut (se figur
2).
SSM sammanställer information från bl.a. drabbat kärnkraftverk, SMHI m.fl.
och upprättar prognoser för nedfall och strålningsnivåer.
Länsstyrelsen ansvarar för ledning av regional indikering och sammanställer
värdena som inhämtats av aktörer med särskild utbildning och tilldelad utrustning. Detta arbete leds av indikeringsledaren som ingår i Länsstyrelsens
stab.
Indikering syftar i det inledande skedet till att fastställa huruvida ett utsläpp
har skett eller inte. Om ett utsläpp har skett ska indikeringen avslöja vilka
områden som i första hand berörs av utsläppet.
När man kartlägger utsläppet är det viktigt att beakta vindriktningen som kan
ändras snabbt och om utsläppet varar en längre tid kan plymen spridas i flera
olika riktningar. Därmed är indikeringsresultatet ett viktigt underlag för
räddningsledaren, då underlaget ligger till grund för de rekommendationer
och beslut som ska gälla.
För att kunna genomföra en effektiv och säker indikering är samordningsarbetet från indikeringssamordnaren och indikeringsledaren av stor vikt. Vidare kommer ett stort antal människor att arbeta i en miljö med förhöjda
strålningsnivåer och aspekterna för arbetsmiljö måste därmed beaktas. Dessa
människor är skyldiga att använda skyddsutrustning i form av andningsskydd, dosimeter och jodtabletter.
32(51)
7.2. Indikeringsorganisationen
Indikeringsorganisationens första uppgift är att i ett så tidigt skede som möjligt fastställa haveriutsläppets huvudriktning samt konstatera förekommande
markbeläggning.
Denna första information om haveriutsläppets uppträdande i omgivningen
jämte uppgifter från Ringhals om utsläppsmängder, utsläppsinnehåll, meteorologidata, haveriorsak m.m. kommer att utgöra ett av de första beslutsunderlagen på vilket räddningsledningen har att fatta tidiga beslut om åtgärder
för allmänhetens skydd.
I ett senare skede ska indikeringsorganisationen utföra kvalificerad markindikering, markprovtagning och kvalificerad strålningsmätning på prover från
livsmedelsproduktion varpå dosprognoserna och dylikt utgör ett vidare beslutsunderlag för räddningsledningens åtgärder. Indikeringen utförs inom
den av FSO fastställda indikeringszonen ca 50 km från Ringhals (se figur 2).
Indikeringen utförs med hjälp av SRV 2000 instrument.
7.2.1. Indikeringsledaren
Indikeringsledaren (IL) är en del av N3-funktionen i Länsstyrelsen i Hallands läns krisberedskapsorganisation. IL:s uppgift består av att samordna,
sammanställa, fatta strategiska beslut och anvisa indikeringssamordnaren utifrån indikeringsresultaten som rapporteras in till indikeringsorganisationen
från indikeringssamordnare och genom Radgis (radiologiskt geografiskt informationssystem). I Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation finns tekniska hjälpmedel, t.ex. ArcGis, till indikeringsledarens förfogande. Genom
samtal med SSM fattar IL beslut gällande ytterligare indikeringsinsatser som
kan vara nödvändiga. Vidare har IL till uppgift att via indikeringssamordnaren (IS) stödja indikeringspatrullerna genom att övervaka deras behov av ytterligare personella och materiella resurser. IL:s åtgärder genomförs på order
från räddningsledaren eller saneringsledaren.
7.2.2. Indikeringssamordnaren
IS:s uppgift är att leda och samordna indikeringspatrullerna från främre ledning. IS är direkt underställd IL i Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation
och fungerar som kanalen mellan IL och indikeringspatrullerna. IS ska sam-
33(51)
manställa inrapporterade dosratvärden och vidarebefordra indikeringsresultaten via Radgis eller direkt till IL och SSM.
7.2.3. Indikeringspatruller
Indikeringsorganisationen består initialt av indikeringspatruller från räddningstjänsten Väst och räddningstjänsten Storgöteborg men utökas efterhand
med indikeringsresurser från andra kommuner, andra läns räddningstjänster,
frivilliga och nationella indikeringsresurser.
På längre sikt finns det möjlighet till ytterligare förstärkning genom att tillkalla internationella indikeringsresurser från International Atomic Energy
Agency (IAEA), vilka avropas genom SSM.
Indikeringspatrullernas uppgifter består i det inledande skedet att regelbundet rapportera in indikeringsvärden från indikeringspunkter i den inre beredskapszonen. Vidare ska även indikeringspatrullerna utföra ytterligare indikeringsuppdrag vilka utförs på IL:s order längs ett antal indikeringsslingor i indikeringszonen som anvisas enligt karta eller där IL beordrar.
Rapporteringen från indikeringspatrullerna i den inre beredskapszonen sker
via RAKEL till IS som befinner sig vid räddningstjänsten Väst i Varberg.
Indikeringsvärdena som erhållits genom mätningar, registreras i Radgis så att
SSM och IL kan avläsa dem. Indikeringsresurserna rapporterar sina provtagningsresultat till Radgis eller direkt till IL.
7.3. Fasta mätstationer
Under kommande år fortsätter arbetet med montering av de fasta mätstationerna runtom Ringhals vilka skickar löpande information om strålningsvärdena till SSM. Anledningen till de fasta mätstationerna är för att göra indikeringen säkrare. Däremot utgår inte manuell indikering utan de ska fungera
som ett komplement till de fasta mätstationerna. Alla mätstationer är än så
länge inte monterade, utan arbetet beräknas vara färdigställt under 2015.
Se bilaga för mer information om indikering.
34(51)
8. Personella och materiella resurser i länet
8.1. Allmänt
Såväl statliga myndigheter som kommuner är skyldiga att delta i räddningsinsatser och medverkan vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen om
lämpliga resurser finns och det inte allvarligt hindrar dess normala verksamhet (6 Kap. 7 § LSO).
Statliga myndigheter, kommuner och enskilda ska på begäran av den myndighet som ansvarar för räddningstjänst eller sanering (länsstyrelsen vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering, 4 Kap. 15 § FSO) lämna upplysningar om personal och egendom som kan användas i räddningstjänst eller
vid sanering.
För genomförande av räddningsinsatser och indikering i samband med kärnteknisk olycka, nyttjas i första hand kommunal räddningstjänstpersonal och
Kustbevakningen, vilka har tillgång till b.la. personliga dosimetrar, skyddsutrustning och mätinstrument av typ SRV 2000.
35(51)
9. Skyddsåtgärder
9.1. Allmänt
Vid allvarligare händelser (olyckor, katastrofer eller kriser) behöver människor hjälp. Vi vet emellertid sällan exakt hur dessa hjälpinsatser ska se ut.
Varje insats eller händelse är unik. Det enda vi vet är att antalet människor
som behöver hjälp, vilken slags hjälp de behöver, och när de behöver den,
varierar. Vad dessa situationer har gemensamt är att det finns ett hjälpbehov
som måste tillfredsställas genom lämpliga åtgärder.
Vid en kärnteknisk olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen är det viktigt
att snabbt genomföra åtgärder för att förhindra att människor i den inre beredskapszonen drabbas av strålskador och höga stråldoser men också för att
minska risken för slumpmässiga skador på sikt. Exempel på skyddsåtgärder
är att vistas inomhus, utrymning, livsmedelsrestriktioner samt intag av jodtabletter. Nedan beskrivs detta mer detaljerat. Kontaminationskontroll och sanering av personer som har blivit utrymda sker på mottagningsplatserna
Kunskapens Hus, Aranäsgymnasiet och Sparbankshallen.
9.2. Utrymning
Utrymningsplanläggningen omfattas av hela den inre beredskapszonen. Beslut om att utrymningen ska verkställas fattas av Länsstyrelsens räddningsledare i samråd med landshövdingen eller landshövdingens ställföreträdare,
regionpolismästare, SSM m.fl. Beroende på händelsens beskaffenhet beslutas omfattningen av utrymningen d.v.s. om endast delar av den inre beredskapszonen ska utrymmas eller om hela den inre beredskapszonen ska utrymmas. Utöver det kan även andra områden utanför den inre beredskapszonen behöva utrymmas. Information kring vilka områden som ska utrymmas
meddelas i Sveriges Radio P4.
De utrymmande i den inre beredskapszonen kan antingen söka sig till en
uppsamlingsplats för vidare hjälp med transport till mottagningsplats eller så
kan de söka sig direkt till en mottagningsplats där hjälp i form av vidare
transport, boende m.m. finns att tillgå. Det finns sex uppsamlingsplatser i
den inre beredskapszonen och tre mottagningsplatser som är placerade utanför den inre beredskapszonen (se figur 8).
Se bilaga för mer information om utrymning
36(51)
9.3. Upprättande av mottagningsplatser
Mottagningsplatserna i Kungsbacka, Skene och Varberg samt uppsamlingsplatserna Åsaskolan, Frillesåsskolan, Väröbackaskolan, Vidhögeskolan,
Buaskolan och industriområde Åskloster i den inre beredskapszonen ska
omedelbart upprättas/iordningsställas vid larmnivå höjd beredskap. Se dokument för respektive mottagningsplats, ”Upprättande av mottagningsplats”,
för mer information.22,23,24
Figur 8, Utrymningskarta med utmarkerade uppsamlings- och mottagningsplatser (Håstensskolan har ersatts
som mottagningsplats av Sparbankshallen)
22
Länsstyrelsen i Hallands län. Upprättande av mottagningsplats Kunskapens Hus. Dnr 452-1687-2015.
Länsstyrelsen i Hallands län. Upprättande av mottagningsplats Aranäsgymnasiet. Dnr 452-1704-2015
24
Länsstyrelsen i Hallands län. Upprättande av mottagningsplats Sparbankshallen. Dnr 452-1705-2015
23
37(51)
9.4. Jodtabletter
Vid en kärnteknisk olycka kan radioaktivt jod spridas. Vid inandning av radioaktivt jod koncentreras den i sköldkörteln. Bestrålning av sköldkörteln
kan orsaka cancer men jodtabletter mättar och hindrar sköldkörteln från att ta
upp den radioaktiva jodet, om tabletterna intagits innan radioaktivt jod har
kommit in i kroppen.
Länsstyrelsen fattar beslut om rekommendation att intaga jodtabletter efter
att ha hört med SSM. Beslut ifall intag av jodtabletter ska rekommenderas,
beror på den kärntekniska händelsens beskaffenhet.
Jodtabletter och informationsbroschyrer har delats ut till samtliga hushåll
och fritidshus inom den inre beredskapszonen samt att det sker en kontinuerlig utdelning till nyinflyttade inom området.
Vid en kärnteknisk olycka lagras jodtabletter i räddningsvagnar vilka distribueras vidare till uppsamlingsplatserna där allmänheten kan förses med
jodtabletter. På mottagningsplatserna finns ett reservlager av jodtabletter
som kan komma att användas för utdelning till människor på platsen.
9.5. Livsmedelsrestriktioner
Vid en kärnteknisk olycka kommer akutgränsvärden för foder och livsmedel
att aktiveras. Detta görs för att minska dosen radioaktiva ämnen som människor får i sig via livmedel. Som ett komplement kan Livsmedelsverket ta
fram kostråd till riskgrupper, till exempel för de som äter mycket vilt, bär
och svamp. m.m.
Jordbruksverket kan lämna expertstöd Länsstyrelsen i Hallands län i jordbruksfrågor som blir aktuella vid en kärnteknisk olycka, bland annat det som
rör livsmedelsproducerande djur, sällskapsdjur, djurfoder, djurskyddsfrågor,
utrymning av djur, animaliska biprodukter, växtodlingsfrågor, ekologisk
produktion, ekonomiskt stöd till jordbruksföretag, sanering av jordbruksmiljö, råd och rekommendationer angående olika motåtgärder i primärproduktionen. Dessutom bedriver Jordbruksverket en målgruppsinriktad kriskommunikation med berörda aktörer och allmänheten inom ovan nämnda
38(51)
områden. Länsstyrelsen kan i samråd med Jordbruksverket ta fram rekommendationer för sanering av lantbruk och jordbruksmark.
Se ”Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka”25 och ”Vid larm från
kärnkraftverket Ringhals – gör så här”26 för mer information om skyddsåtgärder vid en kärnteknisk olycka.
25
Länsstyrelsen Halland, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Strålsäkerhetsmyndigheten. Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka. 2011
26
Länsstyrelsen Halland, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Strålsäkerhetsmyndigheten. Vid
larm från kärnkraftverket Ringhals-gör så här. 2011
39(51)
10. Saneringsmetoder
10.1. Allmänt
Utsläpp av radioaktiva ämnen till följd av en kärnteknisk olycka kan leda till
att stora områden förorenas och vid mycket höga stråldoser kan utrymning
vara ett alternativ för att undvika att människor drabbas av akut strålsjuka.
Om strålningsnivåerna är lägre, medför det att konsekvenserna av strålningen inte är lika akuta men strålningen kan på längre sikt t.ex. leda till strålningsinducerad cancer. Därmed kan det krävas saneringsåtgärder i de områden där det förekommer strålning, för att undvika att människor, djur och
miljö utsätts för strålning under en längre tid.
Radioaktiva ämnen går inte att förstöra, utan det är tiden som gör att ett radioaktivt ämne kan upphöra att existera. Därmed syftar saneringsåtgärderna till
att förflytta kontaminerat material till en plats där människor inte riskerar att
bli drabbade av strålningen, vilket mer konkret kan innebära klippning av
buskar och träd, varpå avfallet sedermera förflyttas från området. Vidare är
det viktigt att beakta vissa förhållanden innan saneringsåtgärderna genomförs vilka är väder, nedfallets egenskaper, årstid m.m.
10.2. Saneringsansvar
Enligt lagstiftningen ska saneringsåtgärder vidtas för att göra det möjligt att
åter kunna använda mark, vatten, anläggningar och annan egendom som förorenats genom utsläppet av radioaktiva ämnen. Vidare vidtas endast åtgärder om det är motiverat till följderna av utsläppet, det hotade intressets vikt,
kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt.
Länsstyrelsens ansvar vad gäller sanering omfattar att planera, besluta och
följa upp saneringsinsatsen. Ansvaret för att genomföra saneringsåtgärderna
under ledning av Länsstyrelsen ligger på de organisationer som Länsstyrelsen tillsatt i samband med en händelse. För att arbeta med saneringsåtgärder
krävs det enligt lagstiftning (1998:220 § 7) att personerna ”[…] har god kännedom om de förhållanden, villkor och föreskrifter under vilka verksamheten
bedrivs samt blir upplyst om de risker som kan vara förenade med verksamheten. Den som bedriver verksamheten ska förvissa sig om att den som är
sysselsatt i verksamheten har den utbildning som behövs och vet vad han ska
iaktta för att strålskyddet ska fungera tillfredsställande.” Se saneringsplan för
mer information.
40(51)
11. Nationellt bistånd
11.1. Allmänt
Länsstyrelsen i Hallands län har en skyldighet och en överenskommelse att
bistå de andra länen med förstärkningsresurser vid en kärnteknisk olycka.
Länsstyrelsen i Hallands län kan exempelvis:
 Ställa indikeringspatruller till förfogande från kärnenergiberedskapens
indikeringsorganisation,
 bistå med personal ur staben,
 upprätta sin upplysningscentral för allmänheten och därmed avlasta
drabbat län,
 stöd på distans genom att upprätta en speglad stab,
 bistå i ärenden som rör löpande verksamhet,
 förmedla upparbetade kontakter mellan drabbat län och centrala myndigheter.
Ovanstående bistånd kan endast ställas till förfogande under förutsättning att
Hallands län inte är drabbat av krisen.
11.2. Mottagande av nationellt bistånd
Vid behov av mottagande av nationellt bistånd kommer Länsstyrelsen i Hallands län klargöra behovet tillsammans med MSB och därefter tilldela interna resurser uppgiften att hantera biståndet. MSB:s nationella samverkanskonferenser är ett tillfälle där Länsstyrelsen i Hallands län kan förmedla behovet av resurser till andra län.
11.3. Regionala resursgruppen Halland
Den regionala resursgruppen i Halland (RRG Halland) är en strukturerad
form av samarbete mellan frivilligorganisationer och Länsstyrelsen i Hallands län. Vid en kärnteknisk olycka som drabbar länet kan Länsstyrelsen,
om sådant behov finns, efterfråga extra resurser från RRG Halland som besitter kompetens inom olika områden. Se broschyr om ”Frivillig resursgrupp
Halland” för mer information om RRG Halland.
41(51)
12. Internationell hjälp
12.1. Allmänt
Enligt Statens Offentliga Utredningar (SOU) om ”Sveriges möjligheter att ta
emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid”27 har
Sverige med det nuvarande beredskapssystemet goda möjligheter att ta emot
internationellt stöd vid en kris. I de fall där det kan uppstå problematik gällande mottagande av internationellt stöd handlar det främst om brist på kunskap från de stödjande länderna samt brist på kunskap hos svenska aktörer
om mottagandet av internationellt stöd. Enligt utredningen är det framförallt
genom det nordiska samarbetet, EU, Östersjösamarbetet, Barentssamarbetet,
Nato (EAPR/PFF) och FN som Sverige har möjligheter att begära internationellt stöd vid en händelse eller kris.
12.2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Vid en kris har MSB ansvaret att ställa nationella såväl som internationella
resurser till förfogande till de aktörer som är drabbade av en eventuell kris.
Dessutom ska MSB vara Sveriges kontaktpunkt till EU:s civilskyddsmekanism (ERCC), vilket innebär möjligheten att begära internationellt bistånd och
att lämna bistånd till de länder som deltar i samarbetet inom ramen för EU:s
ministerråds beslut.
MSB har blivit tilldelad uppdraget att genomföra en kompetensutveckling
gällande mottagande av internationellt stöd vilket ska resultera i en högre
kunskap och förmåga på området. Detta uppdrag innebär att utbildningar hos
aktörer som arbetar inom krisberedskapssystemet bör kompletteras med element som behandlar mottagandet av internationellt stöd vid en kris. Utöver
det som beskrivits ovan, utvecklar MSB i samverkan med övriga myndigheter en expertfunktion inom området internationellt stöd som kan stötta aktörerna vid mottagande av internationellt stöd.
12.3. Strålsäkerhetsmyndigheten
Ytterligare internationellt bistånd kan mottagas från IAEA i form av materiella och personella resurser. Kontaktpunkt för bistånd från IAEA är SSM.
27
Regeringen. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid.
2012. http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/18/51/a23a6877.pdf
42(51)
12.4. Länsstyrelsen
Länsstyrelsens roll gällande internationellt stöd handlar om att analysera och
bedöma vilket resursbehov som Länsstyrelsen kan tänkas behöva i sitt arbete
med en kris. Vilket behov av förstärkningsresurser som Länsstyrelsen eftersöker meddelas till MSB och/eller SSM, varpå regeringen sedermera tar beslut vilka resurser Länsstyrelsen ska tilldelas.
43(51)
13. Nationell beredskapsplan
13.1. Allmänt
I Sverige finns det en nationell beredskapsplan vars syfte är att på ett övergripande sätt beskriva den beredskap som finns i Sverige vid en kärnteknisk
olycka. I huvudsak beskrivs de ansvarsförhållanden och den samverkan som
finns myndigheter emellan vilket ger en bild av hur det svenska beredskapssystemet är uppbyggt vid en kärnteknisk olycka.
Den nationella beredskapsplanen riktar sig till dem som vill få en bild av hur
beredskapen ser ut gällande ansvarsfördelning, mandat, beslutsordning och
resursfördelning. Det beskrivs hur det nuvarande beredskapssystemet för
kärnteknisk olycka är uppbyggt, vilka resurser som finns att tillgå, hur resurserna används och fördelas, samt vem som är ansvarig för dem.28
28
Länsstyrelsen i Hallands, Kalmar, Uppsala, Skåne & Västerbottens län, SSM, MSB. Nationell beredskapsplan
för hanteringen av en kärnteknisk olycka.
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Nyheter/2015/nationell-beredskapsplan-for-hanteringen-av-enkarnteknisk-olycka.pdf
44(51)
Bilaga
Bilaga 1. Sändlista vid remiss
Kärnkraftverken
Ringhals AB
OKG AB, Simpevarp
Forsmarks Kraftgrupp AB
Länsstyrelser
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Västerbottens län
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Centrala aktörer
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Jordbruksverket
JRCC
Kustbevakningen
SMHI
SOS Alarm
Strålsäkerhetsmyndigheten
Sveriges Radio AB, Sändningsledningen
Trafikverket
Livsmedelsverket
Sjöfartsverket
Luftfartsverket
Tullverket
Regionala aktörer
Polismyndigheten i Hallands län
Polismyndigheten i Västra Götalands län
Militärregion Väst
Region Halland
Hallandstrafiken
Frivillig Resursgrupp
Sveriges Radio Halland
45(51)
Kommunala aktörer
Halmstad kommun
Varbergs kommun
Hylte kommun
Kungsbacka kommun
Laholms kommun
Marks kommun
Falkenbergs kommun
Räddningstjänsten Väst
Räddningstjänsten Halmstad
Räddningstjänsten Storgöteborg
Räddningstjänsten Laholm
Räddningstjänsten Hylte
Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
Övriga aktörer
Lokala säkerhetsnämnden Varberg
Göteborgs Universitet
46(51)
Bilaga 2. Sändlista vid fastställande
Kärnkraftverken
Ringhals AB
OKG AB, Simpevarp
Forsmarks Kraftgrupp AB
Länsstyrelser
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Västerbottens län
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Centrala aktörer
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Jordbruksverket
JRCC
Kustbevakningen
SMHI
SOS Alarm
Strålsäkerhetsmyndigheten
Sveriges Radio AB, Sändningsledningen
Trafikverket
Livsmedelsverket
Sjöfartsverket
Luftfartsverket
Tullverket
Regionala aktörer
Polisområde Väst
Militärregion Väst
Region Halland
Hallandstrafiken
Frivillig Resursgrupp
Sveriges Radio Halland
Kommunala aktörer
Halmstad kommun
Varbergs kommun
Hylte kommun
47(51)
Kungsbacka kommun
Laholms kommun
Marks kommun
Falkenbergs kommun
Räddningstjänsten Väst
Räddningstjänsten Halmstad
Räddningstjänsten Storgöteborg
Räddningstjänsten Laholm
Räddningstjänsten Hylte
Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
Internationella aktörer
Danska beredskabsstyrelsen
Övriga aktörer
Lokala säkerhetsnämnden Varberg
Göteborgs Universitet
Inom Länsstyrelsen i Hallands län
Landshövdingen
Länsrådet
Enhetschefer
Beredskapsfunktionen
TiB
48(51)