Krisplan 2015-16 Klastorp- Essinge skolor (1 MB
Krisplan Klastorp Essinge skolor 2015/16 Klastorpsskolan Atterbomsvägen 1 112 58 Stockholm 08-508 08 280 Essingeskolan Essingestråket 24 112 66 Stockholm 08-508 08 275 1 Innehållsförteckning 1 INLEDNING 6 1.1 Inledning av rektor 6 1.2 Pärminnehavare 7 1.3 Allmänna anvisningar 8 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER 9 2.1 Telefonlista – akuta situationer 9 2.2 Telefonlista – skolans krisgrupp 13 3 KRISGRUPPEN 14 3.1 Krisgruppens funktion 14 3.2 Ansvarsfördelning 15 3.3 Arbetsfördelning inom krisgruppen 16 4 HANDLINGSPLANER 18 4.1 Allvarlig olycka/akut sjukdom – elev 18 4.2 Allvarlig olycka/akut sjukdom/dödsfall – 20 elevs nära anhörig 2 4.3 Dödsfall – elev 22 Elev avlider under skoldagen Elev avlider efter skoldagen 22 25 4.4 Självmordsförsök/självmord – elev 26 4.3.1 4.3.2 4.4.1 Självmordsförsök – elev 4.4.2 Självmord – elev 26 27 4.5 Elev som försvinner 28 4.6 Hämtningsrutiner av elev 30 4.7 Allvarlig olycka/dödsfall – personal 32 4.7.1 4.7.2 Under personalens arbetstid Under personalens ledighet 32 34 4.8 Matförgiftning 35 5 BRAND, MILJÖOLYCKA MM 36 5.1 Brand 36 5.2 Explosion 38 5.3 Miljöolycka 39 6 BOMBHOT 40 6.1 Bombhot – handlingsplan 40 6.2 Bombhot – checklista 42 3 7 KATASTROF 43 7.1 Större olycka i skolan eller dess närhet – 43 handlingsplan 7.2 Större olycka på annan ort – handlingsplan 46 8 HOT OCH VÅLD 47 8.1 Hot och våld – handlingsplan 48 8.1.1 8.1.2 Pågående situation av hot/våld Akut grövre/väpnat våld 50 52 9 OBEHÖRIGA BESÖKARE 54 9.1 Obehöriga besökare – handlingsplan 55 9.2 Massmedia 57 10 RÅD OCH STÖD I KRISSITUATION 58 10.1 Klassrumssamtal – debriefing 58 10.2 Rutiner vid polisförhör av barn 61 10.3 Kriser och deras förlopp 62 10.4 Barns reaktion på sorg 65 10.5 Sorg hos barn – riktlinjer för omsorg 67 10.6 Emotionell första hjälp 68 4 10.7 Anmälan – misstanke om att barn far illa 69 10.8 Begravning – minnesstund 71 11 KRISKOMMUNIKATION 73 12 HUVUDMOMENT O AKTIVITET EFTER KRIS 13 LITTERATURTIPS 74 13 REFERENSER MM 75 73 5 1 Inledning 1.1 Inledning av rektor Någon gång kan vi på skolan vara tvungna att hantera händelser som är svåra och oförutsägbara och som innebär sorg, oro och förtvivlan. När det oväntade sker behöver vi vara rustade för att kunna agera snabbt och professionellt. I en krissituation är det nödvändigt att snabbt skapa ordning. Därför är det viktigt att skolan har en krisplan, där det står hur personalen ska agera vid olika händelser. Det ska också finnas en krisgrupp/krisledningsgrupp som organiserar arbetet. Handlingsplanerna i denna krisplan är tänkta att fungera som stöd för oss, skolans personal. Det har visat sig att en viss mental förberedelse och en tydlig ansvars-fördelning avsevärt underlättar både för den som ska hjälpa och den som är drabbad eller närmast berörd. När krisen inträffar Ta reda på vad som hänt Ge snabb och korrekt information Ta hjälp utifrån vid behov Mediakontakter ansvarar rektor för Vid kriser/katastrofer av större omfattning gäller Stadens krisplan. Synpunkter på förbättringar av krisplanen/handlingsplanerna kan lämnas till någon i krisgruppen. Klastorp Essinge skolor Sandie Sandquist rektor 6 1.2 Pärminnehavare Rektor ........................................................................................ 1 Expedition ................................................................................. 2 Vaktmästare .............................................................................. 3 Skolsköterska ........................................................................... 4 Skolpsykolog ............................................................................. 5 Biträdande rektor ...................................................................... 6 Biträdande rektor ...................................................................... 7 Lärararbetsrum ........................................................................ 8 Lärararbetsrum. ........................................................................ 9 Fritids ...................................................................................... 10 Fritidsklubb ............................................................................. 11 Övrigt....................................................................................... 12 Övrigt....................................................................................... 13 Administrativt nätverk…………………………………………/helaskolan/ 7 1.3 Allmänna anvisningar 1. Varje höst aktualiseras krisplanen av rektor i samband med planeringsdagarna. 2. Krisplanen ska uppdateras varje år. 3. När planen har använts ska den följas upp. 4. Denna krisplan ska finnas på känd plats, pärminnehav se 1.1 5. Vid alla utflykter/lägerskolor ska en kopia på anhöriglista finnas med samt en mobiltelefon. Kopia på elevförteckning och övriga deltagare till skolexpeditionen. 6. Kontinuerlig fortbildning i Fösta hjälpen ska genomföras vartannat år. 7. Aktualisera uppgifter: Elevers och personals anhörighetslistor ska revideras med aktuella telefonnummer Maillistor till vårdnadshavare Listorna ska förvaras på skolexpeditionen. Platsen ska vara känd för alla medarbetare. 8. Krisplanen ska läsas igenom av alla medarbetare innan höstens första arbetsplatsträff. 8 2 Viktiga telefonnummer 2.1 Telefonlista – akuta situationer Kontaktuppgifter till anhöriga o Vårdnadshavare. Kontaktuppgifter finns på skolexpeditionen. o Anhöriga till skolans personal. Kontaktuppgifter finns på skolexpeditionen. Alla adressändringar som gäller elev och personal lämnas till Ginny Falk på skolexpeditionen. Akuta telefonnummer SOS-alarmering, larmnummer Giftinformationscentralen Ambulans, brandkår, polis Akut situation begär giftinformation Mindre akut Vårdguiden, sjukvårdsupplysning Stockholm http://www.1177.se/ Socialjouren Akut situation (Brännkyrkagatan 123) Stöd- och krisjour 112 112 33 12 31 11 77 112 508 40 000 Vid larm var beredd på att svara på följande frågor: Vad har hänt? Var ligger olycksplatsen? Essingeskolan Essingestråket 24 112 66 Stockholm Klastorpsskolan Atterbomsvägen 1 112 58 Stockholm Vilket telefonnummer ringer du ifrån? Med hjälp av telefonnumret kan larmcentralen räkna ut ungefär var du finns och direkt sända ambulans, brandkår eller polis i rätt riktning. 9 Akutmottagningar Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska, Solna akut/barn 517 70 000 Sachsska barnsjukhuset, SÖS, medicinsk akut/barn 616 40 50 616 40 00 akut kirurgi över 15 år 616 10 00 må-to 8.00-16.00 616 37 60 Södersjukhuset Södersjukhusets ögonmottagning - jour ögonakut dagtid, ej tidsbeställning fre 9.00-14.00 S:t Eriks ögonsjukhus – ögonakuten kvällar och helger 672 31 00 BUP, Kungsholmen dagtid 8.00-16.00 514 52 500 BUP, Bromma dagtid 8.00-16.00 514 52 350 BUP, Globen dagtid 8.00-16.00 514 52 650 kvällar, nätter och helger 616 69 00 må-to 7.00-20.30 123 15 680 Barnpsykiatrisk akutmottagning (Sachsgatan 10, bakom SöS) Akut tandvård Folktandvården, Kungsholmen lö-sö 7.45-20.30 S:t Eriks sjukhus, specialisttandvård må-to 7.45-17.30 123 15 600 fr 7.45-16.45 Vårdcentraler Essinge vårdcentral, Primusgatan 112 8.00-17.00 123 39 700 S:t Eriks vårdcentral, Fleminggatan 24 8.00-17.00 519 86 060 Förskolor Förskolor 10 Skolor mm Eiraskolan skolexpedition skolsköterska skolexpedition skolsköterska 508 08 240 508 08 245 508 32 403 508 32 422 Kungsholmens grundskola skolexpedition skolsköterska 508 08 200 508 08 182 Rålambshovsskolan skolexpedition 508 08 700 skolsköterska 508 08 716 skolexpedition 508 38 000 växel 508 460 00 Brandförsvaret växel Polisen huvudväxel Närpolisen, Kungsholmen Norrmalm basstation (polis) Jourhavande präst, Svenska kyrkan Västermalms församling, Arbetargatan 21 Moskén, Stockholm Katolska kyrkan, Stockholm Stadsdelsförvaltningen Kungsholmen växel Barn och Ungdom Kerstin Emriksson Wallin, avdelningschef Social omsorg Susanna Kiesel, avdelningschef Socialjouren Stockholms stad dygnet runt hela året Maria Ungdom rådgivning akutbesök 454 87 00 114 14 114 14 114 14 112 650 49 00 509 10 900 462 66 00 508 08 000 508 08 000 508 08 000 508 40 000 123 47 410 123 47 415 Kristinebergsskolan Kungsholmens gymnasium SISAB, skolans fastighetsvärd Övriga telefonnummer 11 Övriga telefonnummer (forts) Stockholms stad, stadshuset/SLK växel 508 29 000 Utbildningsförvaltningen Håkan Edman, avdelningschef Grundskoleavdelningen Gunnar Wohlin, grundskolechef Ingela Brimberg, verksamhetssekreterare 508 33 920 508 33 043 508 33 635 Avdelning för uppdrag kring lärande och elevhälsa: Skolstöd växel Skolhälsan 1:a skolsköterska skolöverläkare Psykologenheten psykolog 508 32 800 508 33 670 508 33 672 508 33 561 Rädda Barnen BRIS, vuxentelefon om barn 698 90 00 077-150 50 50 Apotek, jour 0771-450 450 Arbetsmiljöverket 010-730 90 00 Taxi Stockholm Taxi Kurir Lokaltrafiken SL Nummerupplysningen upplysningen www.sl.se 15 00 00 30 00 00 600 10 00 118 118 12 2.2 Telefonlista – skolans krisgrupp Namn Befattning Telefon, arbete Mobil Sandie Sandquist Rektor, pressansvarig 08-508 08 277 076-12 08 277 Vakant Biträdande rektor 08-508 08 281 076-12 08 281 Anna Bergman Biträdande rektor 08-508 08 285 076-12 08 285 Lena Hurkmans Intendent 08-508 08 282 076-12 08 282 Ginny Falk Skolkanslist 08-508 08 280 076-12 08 280 ) Jan Svensson Vaktmästare Lisbeth Johansson Skolsköterska Roger Sitbon Skolpsykolog 08-508 08 274, E 08 -508 08 284, K 08-444 90 82, hem Special pedagog 08-508 08 270 Fritids 08-508 08 342/529 Siv Larsson Lärare 08-508 08 280 Jonny Röön Fritids 08-508 08 280 Marina Sandell Special pedagog 08-508 08 274 070-059 75 18 070-770 04 32 (priv) Essingeskolan Louise Elfström Kindberg Elfström Katarina Milic Klastorpsskolan 13 3 Krisgruppen Rektor sammankallar krisgruppen och leder arbetet. Deltagare i skolans krisgrupp se under punkt 2.2. Krisgruppen har regelbundet möten 1-2 gånger per termin, förutom vid en krissituation då gruppen akut sammankallas. Krisgruppens följer Atle Dyregrovs policy enligt följande: Vi vill ha en öppen hållning i krissituation. Skolan ska vara en plats där eleverna kan uttrycka sina tankar känslor på olika sätt. Målsättning ska vara att återgå till vardagliga rutiner så snart som möjligt men med möjlighet att avsätta tid för ritualer och samtal med eleverna. Personalen ska få hjälp att bearbeta sina upplevelser och stöd i sitt arbete med eleverna. Vi ska vara aktiva i vår relation med föräldrar och ge upplysning om vad som hänt, om vilka reaktioner som är vanliga hos barn i kris samt vägleda föräldrarna om vad de kan göra för att hjälpa till. 3.1 Krisgruppens funktion Gruppens funktion är att - Skapa en bild över vad som har hänt, fakta. Organisera och planera vilka insatser som ska göras. Stödja och handleda personalen. Koppla in resurser utanför skolan, såsom sociala myndigheter, kyrkan, vårdcentral m fl. Informera anhöriga om vilken hjälp och vilket stöd som går att få. Följa upp situationen kontinuerligt med personalen. Fortlöpande dokumentera alla insatser. Ansvara för att nyanställd personal informeras om krisplanen. Hålla krisplanen uppdaterad. 14 3.2 Ansvarsfördelning Ledningsansvar Rektor eller den rektor utsedd I rektors frånvaro Biträdande rektor Anna Bergman Kontakt med media Rektor Ta emot samtal från föräldrar Skolexpeditionen omdirigeras till den som tar föräldraansvaret Flaggning Vaktmästaren Uppdatera telefonnummer till elever och föräldrar Klasslärare sedan till skolexpeditionen, Ginny Falk Krispaket Skolexpeditionen Lena Hurkmans 15 3.3 Arbetsfördelning inom krisgruppen Rektor/biträdande rektor o Samla information om händelsen o Samla/kontakta/informera krisgruppen o Samla/kontakta/informera personalen o Organisera åtgärder och delegera uppgifter o Underrätta om dödsfall o Informera/ta emot massmedia o Besluta om flaggning o Kontakt med polis och räddningstjänst o Kontakta skolpsykolog vid behöv Intendent/skolassistent o Ordna telefonlinjer o Svara i telefon o Hålla elev- och personaldata aktuell o Revidera krisplan/pärm o Samla in och förvara information om vidtagna åtgärder kommande utvärdering o Införskaffa och ordna en krislåda, som ska finnas på skolexpeditionen Krispaket/sorgelåda. Den ska innehålla hjälpmedel och rekvisita, som t ex stearinljus, tändstickor, foto-ram, duk, sorgmusik, dikter, uppslag till morgonsamling, pappersnäsdukar mm Vaktmästare o Flagga o Ordna samtalsrum/lokaler o Brandlarmsansvarig Skolsköterska o Medicinsk bedömning. Första hjälpen! o Kontakta akut/sjukvårdspersonal o Kontakta jourhavande präst 16 Övriga medlemmar o Stödjande insatser till elever och föräldrar o Vid behov inkommande telefonsamtal o Övriga uppgifter 17 4 Handlingsplaner 4.1 Allvarlig olycka/akut sjukdom – elev Akuta åtgärder på platsen o Ge första hjälpen Trösta och lugna Undvik att lämna den skadade ensam Skolsköterskan tillkallas till platsen Hålla obehöriga borta o Tillkalla ambulans/polis/brandkår – ring 112 o Kontakta elevens vårdnadshavare eller annan nära anhörig o Se till att någon vuxen som känner eleven och vet vad som hänt följer med till sjukhuset o Ta särskilt hand om de som kan känna skuld till händelsen o Vid dödsfall underrättas anhöriga av polis Information till rektor Ansvarig rektor meddelas omedelbart Information till anhörig Informera om olyckan samt förse föräldrarna med upplysningar de behöver. o Plats, där eleven befinner sig o Namn på läkare eller kontaktperson o Telefonnummer, t ex sjukhuset o Kom överens med föräldrarna om ev information till syskon. Ta reda på om någon bekant, annan anhörig kan ta hand om syskonen Krisgruppen o Rektor sammankallar krisgruppen o Rektor tillsammans med krisgruppen ansvarar för övriga kontakter med elevens föräldrar o Lärare och krisgruppen ansvarar för dokumentation av och omsorg om elev som varit inblandade/vittne till olyckan o Kamratstöd – debriefing till de inblandade, ej samma dag 18 Information till eleverna o Lärarna samlar respektive klass och informerar om vad som hänt o Var saklig. Säg hellre att du inte vet om du är osäker på en uppgift. o Håll klassen samlad resten av skoldagen. o Krisgruppen ordnar så att elever som vill, har möjlighet att stanna på skolan för att prata. Om möjligt ordna fika….. o Läraren kontaktar vårdnadshavare så barnen ges möjlighet att mötas upp av någon vuxen hemma. Information till övriga föräldrar o Personalen ansvar att övriga elevers föräldrar får den information de behöver. o Det kan vara bra med ett föräldramöte någon av de närmaste dagarna. Övrigt o Rektor samlar personalgruppen för information och diskussion om ytterligare åtgärder. o Rektor ansvarar för ev mediakontakt. o Anmälan till arbetsmiljöverket görs av rektor. Även anmälan i RISK till huvudman ska göras. o Krisgruppen samt kontaktpersonerna samlas vid dagens slut. Uppföljning o Morgonen efter samlar rektor personalen för uppföljning och information. o Läraren följer upp elevernas frånvaro noga de närmaste dagarna efter olyckan. o Läraren diskuterar åter igen olyckan med klassen. Eleverna bör få tydlig information om vad som hänt. Bjud in polis eller annan person vid behov. o Vid skador som leder till längre sjukhusvistelse eller en längre tids frånvaro från skolan håller läraren eller annan utsedd kontaktperson kontakt med hemmet och sjukhuset. 19 4.2 Allvarlig olycka/akut sjukdom/dödsfall – elevs nära anhörig Den personal som fått informationen om olyckan/dödsfallet kontaktar rektor. Rektor o Rektor kontaktar krisgruppen Krisgruppen o Fördelar och utser den som ska ha en fortsatt kontakt med förälder. o Var inte rädd att ringa hemmet för att få information om det som har hänt. o Med föräldrarnas medgivande kan vi informera övrig personal och eventuellt andra föräldrar. o Vid allvarlig olycka eller dödsfall informeras den drabbade eleven i första hand av förälder eller nära anhörig. Om detta inte är möjligt, kontakta rektor och ev krisgrupp. o Skolpsykologen erbjuder eleven stödsamtal i samråd med förälder. Lärare o Ta dig tid att visa eleven uppmärksamhet kring det som händer. o Det är betydelsefullt för eleven att känna att läraren/personalen vet och förstår. o Kontakta förälder eller nära anhörig för att prata om hur eleven mår. o Samråd med dem drabbade familjen om hur informationen till övriga kamrater ska genomföras. o Det är en fördel om kamraterna får reda på vad eleven vill att de ska säga eller göra när de kommer tillbaka. Tänk på - Barn som mist nära anhörig mår oftast bäst av att börja skolan så fort som möjligt. - Sorgearbete hos barn tar också tid, och kan ta sig många uttryck. - Det är viktigt att vara öppen i kontakten med barnet kring det som hänt. 20 - Ta några minuter då och då för att fråga och lyssna. Visa att du inte har glömt. Var extra uppmärksam på hur eleven mår vid födelsedagar och helger. Straka sorgeupplevelser ger koncentrationssvårigheter under mycket längre tid än man tror. Det kan handla om år. 21 4.3 Dödsfall – elev 4.3.1 Elev avlider under skoldagen Den som får kännedom om dödsfallet informerar rektor omgående. Polis informerar föräldrarna Polisen ansvarar för att föräldrarna får dödsbudet. Krisgruppen utser en person som ansvarar för kontakt med hemmet. Om situationen medger kan skolans representant närvara när föräldrarna får dödsbudet, annars får den ansvariga ta kontakt med föräldrarna så snart som möjligt. Föräldrarna o Kondoleanser till hemmet. o Efter samråd med anhöriga informera krisgruppen som sedan informerar vidare till elever, personal och övriga föräldrar om hur de vill att skolan ska berätta om det som inträffat. o Efter ett par dagar kontaktar ansvariga de anhöriga för att ta reda på hur de vill ordna inför begravningen. Skolans deltagande och medverkan i samråd med föräldrarna eller annan närstående. Rektor o Sammankallar krisgruppen. o Rektor ansvarar för kontakt med polis och massmedia. o Kontaktar anhöriga eller den som rektor har utsett som ansvarig för kontakt med familjen. o Kondoleanser ska skickas till hemmet. o Minnesstund ska hållas dagen efter dödsbudet, präst kontaktas. o Blommor ordnas till begravningen. o Närvara vid begravningen. Krisgruppen o Sammankallar berörd personal, informerar och ger tillfälle till frågor. o Några ur krisgruppen för vidare information till berörd klass. o Kontakta präst för assistans vid behov. o Informera klasskamraterna. Tänd ljus. Tala om vad som hänt. Se till att fler vuxna är i närheten för att ge akt på elevernas reaktioner. Våga visa sorg men tappa inte kontrollen. o Informera övrig personal som berättar vidare för övriga elever. 22 o Ordna en plats i skolan dit elever och lärare kan vända sig för att få stöd och för att få vara ifred. Personal från krisgruppen bör finnas där samt ett bord där elever kan lämna eventuella teckningar och blommor. o Uppföljning. Klasslärare/fritidspersonal o Samla klassen efter information om det inträffade under resten av skoldagen och gör något tillsammans. o Hämta stödmaterial ur krispaket, som finns på skolexpeditionen, för att använda i klassrummet. o Kontakta föräldrar till de elever som inte är på skolan den dagen. Ge aldrig dödsbud till elev per telefon. o Elever som behöver stöd ska erbjudas samtal hos skolpsykolog. o Uppföljning. I alla situationer då klasskamrat avlider är uppföljning av största vikt. Reaktionsmönstren varierar från elev till elev. Tänk på att många av de som inte omedelbart verkar reagera kan drabbas av reaktioner längre fram. Skolvaktmästare o Hissa flaggan på halv stång efter att elever och personal informerats och sedan under begravningen. o Ordna lokal för minnestund för elever och personal. Råd vid dödsfall Öppen och ärlig kommunikation: - Ge förklaring som passar för olika åldrar. - Undvik abstrakta förklaringar. - Minska förvirring och oklarhet. - Använd inte omskrivningar som ”resa” eller ”sömn” för döden. Ge tid för tankemässig hantering av problem: - Tillåt frågor och samtal, det behövs troligen flera samtal, helst i mindre grupper. - Var beredd att samtalen kan bli korta. - Det kan vara bra att besöka kyrkogården. Gör förlusten verklig: - Visa egna känslor. - Efter samråd med föräldrarna kan klasskamraterna ev vara med på begravningen. - Låt minnen av den döde få vara framme, låt bänken stå kvar. - Markering i skolan, t ex flagga, foto. - Markering i arbetsrummet t ex ljus. 23 - Besök på platsen vid olyckan. Besök den dödes föräldrar efter samråd. Markera minnet på lång sikt, t ex efter 1 år. Uppmuntra känslomässig bearbetning: - Låt skolan fungera som vanligt så långt det är möjligt. - Bevara kontinuitet i hem och skola. - Undvik onödiga separationer. - Prata med eleverna om rädslan för att de själva eller föräldrarna ska dö. - Prata med eleverna om deras eventuella skuldkänslor. 24 4.3.2 Elev avlider efter skoldagen Förälder Anhörig informerar skolan om elevs dödsfall. Mottagande av information Ta reda på så mycket fakta kring händelsen som familjen vill ge. Rektor Den på skolan som får kännedom om dödsfallet informerar omgående rektor. Övrigt Följ handlingsplan enligt elev avlider under skoldagen. 25 4.4 Självmordsförsök, självmord – elev 4.4.1 Självmordsförsök av elev I skolan: Akutåtgärder vidtas. Första hjälpen under ledning av skolsköterska. Ambulans tillkallas. Anhöriga kontaktas. Eleverna hålls borta från den drabbade. Rektor informeras omgående och sammankallar krisgruppen. Vuxen följer med eleven till sjukhus om anhöriga ej hunnit komma. Rektor informerar personalen. Ansvarig klassföreståndare informerar sina elever eventuellt med stöd från krisgruppen. Uppföljning viktig. Utanför skolan: Rektor informeras och sammankallar krisgruppen. Kontakt med anhöriga för att diskutera vilka som bör ha information om det inträffade bland elever och personal och på vilket sätt informationen skall ges. Förbered klassen på att eleven kan vara känsligare då han/hon kommer tillbaka till skolan igen. Uppföljning viktigt, framför allt av den drabbade eleven. Respektera eleven och dennes anhörigas önskemål. 26 4.4.2 Självmord – elev Rektor informeras om dödsfallet. Rektor sammankallar krisgruppen. Rektor eller krisgruppen tar kontakt med elevens familj. Ta reda på hur familjen vill att skolans personal och berörda elever ska informeras. Handlingsplanen kan följas till stor del enligt ovan under punkt 4.3 (Dödsfall – elev). Om budet om självmord inte får framföras så respektera detta. Beskedet om dödsfall får istället framföras med kommentarer att man inte vet vad som orsakat dödsfallet. Information till personal och elever. OBS! Självmord väcker djupa existentiella frågor om liv och död, livets mening, skuld och skam. Många funderar kring om de kunde ha gjort någonting för att förhindra självmordet. En annan vanlig reaktion är ilska över att ha blivit lämnad kvar och att den döda aldrig bad om hjälp på ett tydligt sätt. Det är alltid viktigt att ge utrymme för alla tankar och reaktioner. Det är därför extra viktigt att tänka igenom hur budskapet om dödsfallet/dödsorsaken skall framföras. Här kan församlingsprästen vara behjälplig. 27 4.5 Elev som försvinner Akut åtgärd o o o o Mobilisera alla vuxna som kan hjälpa till att leta Sök av den närmaste omgivningen först Fördela letandet både inne och ute 2-3 personer börjar utanför skolgården inom 15 minuter Inne: Börja i huset, klassrummet, närliggande klassrum, matsalen och andra gemensamma utrymmen. Ute: Leta på skolgården och i förråden. Utanför skolgården: Kan eleven ha gått hem eller till någon kompis? Leta i närområdet där faror finns, ex Mälaren, bilvägarna. Därefter efter elevens färdväg till och från skolan (gång- och cykelbanan). Avsätt direkt 1 person som åker till elevens hem, tills kontakt upprättats med föräldrar eller annan vuxen. Obs! Ta med mobiltelefonen. Föräldrar kontaktas i tidigt skede Den som först får veta att eleven försvunnit är ansvarig för att informera elevens föräldrar. När letande börjar utanför skolgården tas kontakt med föräldrarna. Polis kontaktas i samråd med förälder o Polisen kontaktas efter samtal med förälder ca 20 min efter försvinnandet. o Håll koll på tidpunkten när letandet börjat. o Elevens personnummer och hemadress Kontakta rektor o Informera rektor så fort som möjligt. o Rektor kontaktar polisen om inte annan personal fått uppdraget. o Rektor skriver ev pressmeddelande om det som inträffat. Gäller om kontakt tagits med polisen. o Meddela direkt rektor när eleven hittats. 28 Krisgruppen o Rektor sammankallar krisgruppen om det dröjer innan eleven hittas o Uppföljning av händelsen. Lärare/fritidspersonal Berörda lärare/fritidspersonal informerar eleverna. Ge så konkret information som möjligt. Tänk på att noga ta reda på vilken information som får spridas, tala alltid med den försvunna elevens föräldrar om hu de vill att de andra eleverna ska informeras. Vid utflykt o Ha alltid med mobiltelefon och aktuell närvaro- och anhörighetslista vid utflykter. o Om en elev försvinner avdelas en i personalen som ansvarar för övriga elever, en som börjar leta och en som ansvarar för kontakt med föräldrar och för att skaffa hjälp. Om detta inte är möjligt, ring genast efter hjälp från skolan. o Föräldrarna kontaktas om en elev inte återfunnits inom senast 15 minuter. o I samråd med föräldrarna kontaktas polisen. o Informera rektor 29 4.6 Hämtningsrutiner av elev Hämtning av okänd person o o o o o Lämna aldrig ut en elev till någon okänd person Förälder ska ha meddelat i förväg vem som ska hämta eleven Ge akt på elevens reaktion Fråga rutinmässigt efter namn I tveksamma fall kontrollera med förälder att det är okey innan du lämnar över eleven Hämtning då förälder är alkohol- och/eller drogpåverkad o Om förälder är alkohol och/eller drogpåverkad när eleven ska hämtas måste varje personal bedöma om föräldern är kapabel att ta hand om sitt barn o Informera om att du inte får låta elev gå hem med en kraftigt påverkad förälder. Bemöta dig om att prata lugnt och sansat för att undvika att situationen spårar ur eller blir hotfull. Tala om vad du ser utan att lägga in några moraliska värderingar. Elevens trygghet ska vara i fokus o Utsätt dig inte för onödiga risker! Lämna i så fall eleven till förälder och agera efteråt o Försök om möjligt få föräldern att gå med på att du kontakter den andre föräldern eller någon släkting. Försök få kontakt med rektor/biträdande rektor o I absoluta nödfall kontakta Socialjouren som då tar över ansvaret. Klargör för föräldern att det är din skyldighet att kontakta dem om inget annat alternativ finns o Händelsen rapporteras till rektor 30 Om en elev inte blir hämtat o Ring föräldrarna (hem, arbete, mobilnummer) o Om du inte får tag i föräldrarna, kontakta den person som angivits som extra kontaktperson o Kontakta rektor/biträdande rektor o Om du trots upprepade försök inte når förälder/kontaktperson eller någon i skolledningen ring i så fall socialjouren och i samråd med dem kommer fram till vad som är lämpligast att göra. När ni kommit överens om en åtgärd har Socialjouren ansvaret. Du kan komma överens med dem att ta hand om eleven eller att en person från jouren kommer och hämtar eleven. Ta aldrig hem en elev utan att låta Socialjouren ta ansvar för denna handling. Alla vidare kontakter med föräldrarna efter att du tagit eleven med dig hem sker via Socialjouren o Rapportera händelsen till rektor 31 4.7 Allvarlig olycka/dödsfall – personal 4.7.1 Under personalens arbetstid Akuta åtgärder på olycksplatsen o o o o o o o o o Ge första hjälpen Tillkalla ambulans/polis/brandkår – ring 112 Kontakta närmast anhörig Person som vet vad som hänt följer med i ambulansen Håll obehöriga borta från olycksplatsen Trösta och lugna Ta särskilt hand om de som kan känna skuld till händelsen Polis underrättar anhöriga vid dödsfall Kontakta rektor Rektor o Kontaktar krisgruppen o Rådgör med anhöriga om hur elever, personal och föräldrar ska informeras o Skriva ett informationsbrev till vårdnadshavare med en beskrivning av vad som hänt o Tar hand om massmedia. Var noga med att skydda eleverna från massmediakontakter. Informera och gör eleverna uppmärksamma på vad det eventuellt kan innebära att uttala sig i media o Vid dödsfall ansvarar för kondoleanser till hemmet o Blommor skickas till begravningen o Skolledningen deltar på begravningen Krisgruppen o Planerar fortsatt handläggning av det inträffade o Gruppen utser en person som ansvarar för den första kontakten med hemmet. Om situationen medger kan skolans representant närvara när anhöriga får dödsbudet, annars får den ansvarige ta kontakt med anhöriga så snart som möjligt o Informerar personalen och de direkt berörda eleverna om vad som har hänt. Det är viktigt att vara så konkret och tydlig som 32 o o o o o o o möjligt, för att undvika spekulationer. Ge efter informationen tid för samtal Planerar eventuell stängning av skola hel- eller del av dag. I möjligaste mån sker undervisning enligt planering resten av dagen Ordna en plats i skolan dit elever och lärare kan vända sig för att få stöd och för att få vara ifred. Där bör finnas personal från krisgruppen Bedömer och tar kontakt om annan hjälps behövs, t ex jourpräst Informerar/samlar föräldrarna om vad som har hänt. Samråd med anhöriga innan Vid dödsfall ordnas ett bord med en bok för kondoleanser, teckningar och blommor Minnesstund. Ta hjälp av församlingspräst. Underrätta familjen Någon ur krisgruppen samråder med familjen om begravning Information till eleverna o Läraren samlar respektive klass och informerar om vad som hänt o Om den anställde avlider och är klasslärare ansvarar krisgruppen för den klassen i den akuta fasen, om möjligt tillsammans med någon lärare eller fritidspersonal som känner klassen o Var saklig. Säg hellre att du inte vet om du är osäker på en uppgift o Eleverna eventuell möjlighet att gå till en lokal för att prata o Lärare kontaktar vårdnadshavare så eleverna ges möjlighet att mötas upp av någon vuxen hemma o Vid dödsfall hålls minnesstunder i klasserna. Ta reda på vilken information skolan fått av anhöriga kring minnesstundens utformning Skolvaktmästare Hissa flaggan på halv stång efter att personal och elever informerats och sedan under begravningen Ordna lokal för minnesstund för personal 33 4.7.2 Under personalens ledighet Den som fått informationen om olyckan/dödsfallet kontaktar rektor. Rektor o Kontaktar krisgruppen Krisgruppen o Kontakta personalen för information o Informera berörda föräldrar och elever o Skriftlig information skickas till alla föräldrar Övrigt o I övrigt följ informationen under rubriken personalens arbetstid (4.7.1) 34 4.8 Matförgiftning Om sjukdom inträffar som skulle kunna misstänkas vara orsakat av matförgiftning från skolmaten eller någon annan källa gäller följande handlingsplan: Miljöförvaltningen Akut åtgärd 508 28 800 o Ta hand om akut drabbade. Skolsköterska tillkallas o Larma 112 om mycket allvarligt o Omgående informera rektor Rektor o o o o Kontaktar snarast miljöförvaltningen Sammankallar krisgruppen Pressansvarig Informationsbrev hem till alla elever 1. Snarast, med sakligt innehåll om det inträffade, så här är det/detta misstänks), för att förhindra ryktesspridning 2. Ny information när orsaken är fastställd o Tillbudsanmälan till Arbetsmiljöverket via web www.av.se eller tel 08-475 22 22 o Anmälan via RISK, Stockholms stads skade- och incidentrapportering Krisgruppen o Utse kontaktperson till för miljöförvaltningen o Ta reda på hur många drabbade. Ta hjälp av skolsköterska o Ta reda på vilken mat som har serverats. Ta hjälp av husmor Miljöförvaltningen är ansvarig för att göra en utredning som kan fastslå vilka faktorer som kan ligga bakom utbrottet av matförgiftning för att på så sätt stoppa vidare ryktesspridning 35 5 Brand, miljöolycka mm 5.1 Brand När branden har upptäckts Rädda Rädda Larma Släcka o o o o o o Se till att skolan utryms Försök att skapa en lugn stämning Kontrollera att ditt klassrum är tomt när du går Stäng fönster och dörrar, men lås inte Läraren utser en elev som går först. Läraren går själv ut sist Ta med aktuell klasslista med elevernas hemtelefonnummer och föräldrarnas telefonnummer till arbete, mobilnummer o Om brandlarmet inte utlösts, kontakta vaktmästaren som sätter igång larmet Uppsamlingsplats: o Använd vanliga vägen till uppsamlingsplatsen, om den är framkomlig, i annat fall annan utgång o Samling på uppsamlingsplatsen sker klassvis enligt utrymningsplanen o Undervisande lärare tar hand om sin grupp och kontrollerar närvaron o Därefter rapport till utrymningsledaren o Ingen får lämna uppsamlingsplatsen förrän rektor gett tillstånd Larma, ring 112 Begär brandkår till Essingeskolan, Essingestråket 24 Klastorpsskolan, Atterbomsvägen 1 Släcka o Möt räddningstjänsten och visa vägen o Räddningstjänsten ansvarar för släckningsarbetet 36 o Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag, inblandade personer) Om branden är ett faktum o Ta kontakt med utbildningsförvaltningen o Inga elever släpps hem utan någon vuxen hemma, alla föräldrar måste kontaktas o Information till personalen om händelseförloppet samt hur de skall berätta för eleverna o Eleverna bör snarast möjligt få tillfälle att tillsammans med klasslärare prata igenom vad som hänt Rektor o o o o Sammankallar krisgruppen Kontaktar utbildningsförvaltningen Skriftlig information till vårdnadshavare Pressmeddelande i lokaltidning och dagspressen via informationsansvarig på grundskoleavdelningen Krisgruppen o o o o Organisera och planera det fortsatta arbetet Bedöma behov av alternativa lokaler Kontakta närliggande enheter angående behov av lokaler Dokumentera händelse (plats, datum, klockslag, inblandade personer) o Uppföljning av händelsen 37 5.2 Explosion Akut åtgärd o För undan eventuellt skadade och ge Första hjälpen o Utrym lokalen enligt utrymningsplanen o Larma 112, brandkår och ambulans Tala om vilken typ av skada, skadans omfattning samt vilket ämne som är verksamt o Spärra av området. o Ta reda på om det finns fler gasbehållare i närheten Utrymning o o o o Utrymning enligt utrymningsplanen Klasslärare genomför närvarokontroll Frånvaro rapporteras till Brandpersonal Ingen får lämna uppsamlingsplatsen utan rektors medgivande Övrigt I övrigt följ instruktioner för brand under punkt 5.1. 38 5.3 Miljöolycka Olyckor som till exempel, utsläpp i luft och mark eller kärnkraftutsläpp. Akuta åtgärder o Ring giftinformationen 08-33 12 31, vid brådskande larm ring 112 o Alla barn tas in och samlas under uppsikt o Fastighetsskötare på SISAB kontaktas som stänger all insugventilation, dörrar och fönster o Lyssna på radio, TV och andra media Ring giftinformationen 08-33 12 31, vid brådskande larm ring 112 o Skolvaktmästare kontrollerar att alla dörrar och fönster är stängda o Fastighetsskötare på SISAB kontaktas som stänger all insugventilation o Lyssna på radio, TV och andra media o Rektor kontaktas snarast Rektor o Leder och fördelar arbetet o Sammankallar krisgruppen Krisgruppen o Planerar och organiserar arbetet o Uppföljning av händelsen Information till eleverna o Ta upp närvaron i klassrummet/fritids o Informera om vad som hänt. Låt eleverna tala om sina tankar och känslor o Noter hur eleverna mår o Om inte andra direktiv ges, fortsätt verksamheten som vanligt inomhus Information till föräldrarna o Ansvarig personal meddelar elevernas föräldrar o Meddela telefonnummer dit anhöriga kan ringa Samråd med räddningstjänst sker innan eventuell evakuering 39 6 Bombhot 6.1 Bombhot - handlingsplan Om du tar emot ett bombhot i telefon. Tänk på följande: o o o o o o o o o Var lugn och vänlig Avbryt inte den som hotar Ta hotet på allvar Försök hålla samtalet igång Om det finns fler personer i närheten överväg om högtalarfunktionen på telefonen ska aktiveras Försök att få den som hotar att lämna så mycket upplysning som möjligt Notera skriftlig det hot som framförts samt dokumentera handläggningen Dokumentera händelsen (ditt telefonnummer, plats datum, klockslag, inblandade personer) helst under pågående samtal Meddela omgående rektor Försök om möjligt att spåra samtalet. Gör i enligt följande: o o o o Lägg inte på luren/stäng inte av telefonen Anteckna telefonnumret Ta en annan telefon/mobil Ring 112, polisen och begär spårning av telefonhotet Rektor o I samråd med polis vidtas fortsatta åtgärder o Rektor sammankallar krisgruppen Krisgruppen o Planera och organisera arbetet o Undersök alternativa platser för utrymning 40 Vid eventuell utrymning o o o o o Utrymning enligt utrymningsplanen eller annan lämplig plats Kom ihåg aktuell närvaro- och anhörighetslista Närvarorapportering Informera föräldrarna Väntan kan bli lång. Ge eleverna dryck och eventuellt något att äta o Ingen får lämna uppsamlingsplatsen utan rektors medgivande 41 6.2 Bombhot – checklista Tidpunkt o Datum o Klockslag o Spårning igångsatt Meddelande o Anteckna noggrant hotarens meddelande o Försök att få hotaren att upprepa sig genom att låtsas att du inte uppfattat o Till vilket nummer inkom samtalet Samtal o Var lugn och vänlig o Avbryt inte den som hotar o Försök hålla samtalet igång Tala om för den som hotar att oskyldiga människor kan komma till skada om bomben exploderar Frågor o o o o o o o o o Varför gör du det här? När skall hotet verkställas? Var finns bomben nu? Vad är det för slags bomb? Hur ska bomben detoneras? Vem har placerat ut den? Tillhör du någon organisation, vilken? Vem ringer? Varifrån ringer du? Iakttagelser o Lokalkännedom o Identitet o Attityd o Röstläge o Språkstruktur, fackuttryck o Tal o Dialekt/språk Bakgrundsljud 42 7 Katastrof Definition av katastrof i detta sammanhang är en större olycka där flera av skolans elever/personal har skadats eller omkommit, masseffekt. 7.1 Större olycka i skolan eller dess närhet – handlingsplan Akuta åtgärder o Larma, ring 112 o Informera rektor Den som kan Den som ringt Räddningstjänsten tar över ansvaret så fort de kommit till platsen. Rektor o Sammankallar krisgruppen o Upprätta informationscentral på skolexpeditionen o Ge polisen ett telefonnummer, direktnummer där de kan nå rektor o Meddela omgående närmaste chef, grundskolechef på utbildningsförvaltningen o Informera personal och elever som är i skolan men inte är drabbade o Hålla kontinuerlig kontakt med polisen om räddningsarbetet o Informera föräldrar/anhöriga på skolan o Kontakt med massmedia Inom ett dygn o o o o Samla den personal som deltagit i arbetet med krishantering Ordna minneshögtid Ge elever och personal tid att tala om det som hänt Ge all personal som så önskar möjlighet till stödjande samtal 43 Årsdagen o Uppmärksamma årsdagen av olyckan Skolexpeditionen o Upprätta en informationscentral (blädderblock, pennor, radio) o Bemanna telefonerna och ta emot alla telefonsamtal o Alla inkomna samtal ska registreras Krisgruppen o Ta reda på vilka elever/personal som är direkt inbegripna o Kontrollera fakta: Vad har hänt, när hände detta, vilka är inblandade, och vem är ansvarig på olycksplatsen o Kontakta föräldrar/anhöriga efter samråd med räddningsledningen o De drabbade föräldrarna/anhöriga erbjuds stöd av sjukhusens krisgrupper o Allt ska dokumenteras o Arbetet avslutas när alla föräldrar fått besked om sitt barn o Om någon elev/personal avlidit följ planerna för detta enligt punkt 4 Skolvaktmästare o o o o Anvisa P-platser, hålla tillfarten till skolan öppen Låsa ytterdörren till skolexpeditionen Avvisa obehöriga från skolan Inom ett dygn hala flaggan på halv stång Biträdande rektor o Ta hand om eventuella föräldrar/anhöriga som kommer till skolan o Ta in fler personal om det behövs o Upplåta personalrum åt föräldrar/anhöriga Lärare/fritidspersonal, personal som känner eleven/eleverna o Ta hand om de av polisen uppsamlade ”icke skadade” eleverna o 44 o Hjälpa till att återförena dem med sina föräldrar o Dokumentera varje återförening skriftligt o Ge varje förälder ”Krisinformation” Polisen o Registrerar alla döda och skadade samt till vilket sjukhus de förts o De tar också hand om de ”icke skadade” o Informerar – i samråd med sjukhuspersonal – skadade och döda elevers föräldrar, liksom skadade och döda vuxnas anhöriga 45 7.2 Större olycka på annan ort – handlingsplan Om olyckan skett på annan ort (större avstånd), följ även anvisningar under punkt 7.1 och väntan på besked från räddningstjänsten blir lång: Skolexpeditionen o Koka te/choklad åt anhöriga och personal eventuellt smörgås o Ordna fram filtar Krisgruppen o Upprätta ett samlingsrum för föräldrar/anhöriga o Ge föräldrar/anhöriga ”Krisinformation” o Ta in stödpersoner skolsköterska, skolpsykolog, kyrkan etc, som tar hand om elever, anhöriga och personal i kris o Arbetet avslutas när alla föräldrar fått besked om sitt barn och transporten ordnats o Om någon elev/personal avlidit följ planerna för detta enligt punkt 4 Rektor o Omgående meddela närmaste chef, grundskolchef på utbf o Ordna transporter från olycksplatsen. Ta emot förslag från olycksplatsen o Ta reda på juridiska förhållanden o Ta in personal som avbytare vid behov Klassföreståndare/fritidspersonal o Stödja de ”Icke skadade” eleverna 46 8 Hot och våld Alla elever och medarbetare ska ha en god arbetsmiljö och känna sig trygga och säkra i sin skola/på sin arbetsplats. Därför måste situationer där hot och våld förekommer tas på allvar. Många hot- och våldssituationer kan undvikas genom förebyggande åtgärder och bra rutiner. Det är också viktigt att alla vet vad som ska/kan göras Händelser som kan vara: o o o o o Elev hotar elev Elev hotar medarbetare Medarbetare hotar elev Vuxen hotar medarbetare Hot mot arbetsplats/skola Följande situationer skulle kunna inträffa: o Fysiskt våld till exempel sparkar, slag eller knuffar. Tillhyggen, vapen kan förekomma o Psykiskt/verbalt våld till exempel tillmälen, sexuella trakasserier o Text- och bildburna hot/kränkningar via t ex sms, e-post, sociala medier 47 8.1 Hot och våld – handlingsplan Bedömning av hot och våld o Den som får kännedom om hot och våld gör en första bedömning av om hotet är allvarligt/mycket allvarligt eller ett tomt hot o Om en medarbetare får kännedom om reellt/allvarligt hot som framförs av någon inom skolan ska rektor omedelbart kontaktas Rutiner då hotet bedöms som allvarligt/mycket allvarligt o Om möjligt – prata med den som uttalat hotet o Prata eventuellt med andra vuxna och/eller elever, som kan ha hört eller känner till något om hotet o Hotbedömningen görs av rektor i samråd med nyckelpersoner o Rektor sammankallar krisgruppen om situationen är mycket allvarlig o Kontakt med polis ska övervägas o I hotbedömningen behandla och bedöm källan till hotet ingående Rutiner vid hot via sms, mms, e-post o o o o Kopiera meddelandet Notera när meddelandet kom Meddela rektor Överväga polisanmälan I samråd med rektor Rutiner vid hot via sociala medier o o o o Kopiera meddelandet/ kopiera adressen på websidan Notera när meddelandet kom Meddela rektor Överväg polisanmälan i samråd med rektor Rutiner vid telefonhot Se även handlingsplan och checklista för bombhot under punkt 6. o Lägg inte på luren/stäng inte av telefonen 48 o Om det finns fler personer i närheten överväg om högtalarfunktionen på telefonen ska aktiveras o Var lugn och vänlig o Avbryt inte o Anteckna telefonnummer o Försök att få personen som hotar att lämna så mycket upplysningar som möjligt o Dokumentera telefonhotet helst under pågående samtal o Meddela omgående rektor o Ring polisen 112, och begär spårning av telefonhotet Informera om vilket telefonnummer som du vill ha spårat och ungefärlig tidpunkt när samtalet kom o Överväg om polisanmälan ska göras i samråd med rektor 49 8.1.1 Pågående situation av hot/våld Akuta åtgärder: Varje uppkommen situation är unik och behöver bedömas i varje enskilt fall. Gör en uppskattning av den uppkomna situationen och bedöm om du själv om möjligt kan bryta den eller om någon hjälp/annan medarbetar finns i närheten som kan tillkallas. Om du bedömer att det är möjligt att bryta situationen tänk på: o Var lugn. Iaktta försiktighet för att undvika att en situation blir hotfull o Bryt den akuta situationen o Påkalla hjälp om möjligt o Försök vara lugn och lyssna aktivt o Ta den aggressive på allvar o Avstå från att själv hota eller komma med verbala motargument o Försök hålla samtalet på en saklig nivå o Undsätt nödställd elev eller medarbetare o Den som är angripare avskiljs från situationen och förs till annan plats Vid slagsmål mot/mellan elever Försök att stoppa slagsmålet med en bestämd tillsägelse. Höj rösten om det behövs. Om inte den muntliga tillsägelsen fungerar har du rätt enligt nödvärnsrätten att ingripa fysiskt för att stoppa slagsmålet. Bedöm eventuella skador och ta hjälpa av skolsköterska som också kan dokumentera skadorna. Ta namn på vittnen o Föräldrar ska alltid kontaktas och informeras. Om situationen bedöms som allvarlig tas direkt kontakt med förälder som uppmanas att komma till skolan o Meddela berörd/berörda klassföreståndare om elever är inblandade o Meddela rektor vid allvarliga fall o Larma polisen om det bedöms som nödvändigt o Hotad eller slagen elev/medarbetare erbjuds samtalsstöd o Polisanmälan avgörs från fall till fall 50 Elev som hotar/angriper – allvarligt/mycket allvarligt Rektor tar skyndsamt kontakt med föräldrarna för att planera elevens skolgång i avvaktan att ärendet hanteras. Följande alternativ kan undersökas: 1. Samtal med elev och förälder/föräldrar 2. Samtal med elev och berörd vuxen, först samtal var för sig, för att sondera möjligheten till en normalisering 3. Annan klassplacering 4. Hemundervisning under avgränsad tid 5. Ansökan om tillfällig placering i annan skola 6. Ansökan om placering i Skolakuten Vuxen som hotar/angriper – allvarligt/mycket allvarligt Rektor tar skyndsamt kontakt med den vuxne för samtal kring händelsen. I vissa alternativ ska de fackliga organisationerna involveras. Följande alternativ kan bli aktuella beroende på bedömning av situationen: 1. Lyssna på vad som har hänt. Även ta del av den drabbades version. Försöka få tillstånd ett gemensamt möte för att sondera möjligheten till en normalisering 2. Schemaändring omgående så den vuxne inte har berörd elev i undervisning eller i verksamheten eller arbetar tillsammans med berörd annan vuxen 3. Medarbetare ska så snart som möjligt besöka Företagshälsovården och påbörja samtalsstöd hos dem 4. Coachning i sin lärarroll 5. Handledning av medarbetare angående sitt förhållningssätt till elev/vuxna 6. Vid allvarligt inträffande kan det bli a. Skriftlig varning b. Medarbetare försättas ur tjänstgöring c. Avstängning 30 dagar åt gången 51 8.1.2 Akut grövre/väpnat våld Akut grövre våld avser situation/händelser där till exempel vapen används. I dessa situationer kan det handla om att fatta egna personliga beslut om hur situationen ska/kan hanteras. Det är därför viktigt att du som medarbetare har god kännedom om skolans plan/rutiner vid krissituationer inklusive kart-läggning av skolans lokaler, utrymningsvägar, larm- och låssystem. Akuta åtgärder o Ha kontroll över lokalerna, fönster, dörrar och bedöm var det är tryggt o Om till exempel vapen är inblandade ska medarbetarna fokusera på att få bort alla övriga personer från den som hanterar vapen o Elever och skolpersonal tar sig till ett tryggt utrymme/område/uppsamlingsplats utanför skolgården o Stäng eventuellt av ljudet på telefoner/andra ljudkällor och släck avslöjande ljus o Om det är möjligt - larma - ring skyndsamt polisen 112 o Följ polisens anvisningar o Kontakta rektor Utanför skolbyggnaden o Elever och medarbetare stannar kvar inomhus och de som vistas på skolgården förflyttas omedelbart in i skolbyggnaden o Lås dörrar som leder in till skolbyggnaden, utestängning o Larma - ring polisen 112 o Bedöm situationen utifrån skolans kartläggning av lokaler, utrymningsvägar, larm- och låssystem o Vistas inte vid fönster o Dra ner persienner, dra för gardiner o Förflytta elever mellan utrymmen under kontrollerade former o Bedöm om det är möjligt att fortsätta undervisningen som vanligt 52 Inom skolan o Elever och medarbetare stannar kvar i klassrummet och låser in sig, inrymning o De som befinner sig utanför skolbyggnaden ska inte gå in utan omedelbart lämna området, utrymning o Lås inte dörrar som leder till skolbyggnaden o Larma - ring polisen 112 o Bedöm situationen utifrån skolans kartläggning av lokaler, utrymningsvägar, larm- och låssystem o Om möjligt förflytta elever och medarbetare snabbt och under tystnad till säkrare plats o Släck lampor o Slå av mobilens ljud o Var tyst 53 9 Obehöriga besökare Skolas lokaler eller skolgård är inte en plats där allmänheten har rätt att vistas efter eget godtycke. Den kommunala skolan är inte en allmän plats så länge skolverksamhet pågår. Rektor avgör vad som ska gälla för tillträde till skolans lokaler och skolgård. Skolan har rätt att avvisa personer som man bedömer som obehöriga. o Obehöriga som saknar ärende på skolan o Förälders oönskade besök – enskilt samtal med elev utan tillstånd o Förälders oönskade besök – uppfattat som hotfull/våldsam mot vuxen o Massmedia 54 9.1 Obehöriga besökare – handlingsplan När obehöriga besökare kommer till skolan försök att handla enligt fölande: Fråga vad personen vill och vem personen söker Bedöm om personen/personerna skall avvisas eller om du får en godtagbar förklaring Hänvisa besökaren till skolexpeditionen för att registrera/anmäla sig Om besökaren inte har en godtagbar förklaring – be denne avlägsna sig från platsen. Upplys om att skolan inte är en offentlig plats. Ifråga om journalister hänvisa till rektor eller dennes företrädare Sök hjälp av andra medarbetare om du inte kan avvisa personen/personerna själv Förälders oönskade besök på skolan – elev Förälder får aldrig, utan tillåtelse, komma till skolan och ha enskilda samlat med elev/elever. Om denna situation ändå inträffar gör om möjligt på följande sätt: o Uppmana omedelbart föräldern att avbryta sin aktivitet o Vid allvarliga hot, tillkalla polis o Informera omedelbart rektor/biträdande rektor eller krisgruppens medlemmar o Rektor/biträdande rektor tar kontakt med berörda parter och ordnar ett möte så fort som möjligt o Elev erbjuds samtalsstöd o Det inträffade anmäls till Arbetsmiljöverket (rektor) o Överväg polisanmälan (rektor) Förälders oönskade besök på skolan – vuxen Detta avser endast situationer som uppfattas som hotfull/våldsam och riktad mot vuxen på skolan. Om denna situation skulle uppstå kan du göra enligt följande: o Uppmana föräldern att omedelbart avbryta sin aktivitet 55 o Vid allvarliga hot, tillkalla polis o Informera omedelbart rektor/biträdande rektor eller krisgruppens medlemmar o Den utsatte medarbetaren erbjuds möjlighet att gå hem/uppsöka akut vård/ samtalsstöd. Någon i krisgruppen håller kontakt med den utsatte o Rektor/biträdande rektor tar kontakt med berörda parter och ordnar ett möte så fort som möjligt o Det inträffade anmäls till Arbetsmiljöverket (rektor) o Händelsen anmäls till skolans skyddsombud o I förekommande fall görs arbetsskadeanmälan. Blankett finns på skolexpeditionen o Den utsatte medarbetaren erbjuds besök hos företagshälsovården 56 9.2 Massmedia På skolan gäller följande kring kontakter med massmedia: o Massmedier ska ha rektors tillstånd för att vistas i skolans lokaler och skolgård o Rektor ansvarar för kontakterna med massmedia o Lärare har tystnadsplikt vilket innebär att de inte kan svara på journalisternas frågor o Minderåriga elever kan uppmanas att inte lämna vissa uppgifter o Elever har aldrig någon skyldighet att tala med journalister o Vid massmedieuppbåd kan skolan låsa dörrarna och låta eleverna stanna kvar i skolan. Detta för att skydda eleverna från påträngande intervjuer i känsliga frågor 57 10 Råd och stöd i krissituation En kort sammanställning på stödmaterial från olika skrivelser och böcker som vägledande hjälp vid en krissituation. Detta för att snabbt vid behov kunna ta till sig information och förmedla det vidare till berörda. Det är också tänkt som en inledande hjälp för de vuxna som är ansvariga för att stötta och hjälpa elev som drabbats av sorg. 10.1 Klassrumssamtal – debriefing Det är viktigt att du ger eleverna tid att samtala om det som hänt. Klassrums-samtalet bör hållas inom 2-48 timmar efter det att allvarlig händelse inträffat. När samtalet väl påbörjas avbryter man inte med några pauser. Om du tycker att det är svårt att vara ensam i samtalen ta hjälp av någon på skolan som är känd av eleverna. o Var gärna fler vuxna o Ta reda på fakta som ska delges eleverna o Saklig information om vad som hänt Försök skapa en stämningsfull atmosfär i klassrummet. Var inte rädd för symboliska handlingar. Genom att tända ljus som minne markeras sorg och saknad på ett fint sätt. Tänk på att elever kan ha olika kulturell och religiös bakgrund. Fråga eleven/eleverna om de önskar att vuxna från deras kultur ska vara med vid klassrumssamtal. Syftet med klassrumssamtal är att hjälpa eleverna att o förstå vad som hänt o hantera krisreaktion o stödja varandra Klassrumssamtalet kan ha följande struktur: Inledning o Berätta vad som hänt så konkret som möjligt och varför. 58 Regler o Eleverna informeras om att de efter samtalet, inte får berätta för andra vad klasskamrater sagt o Ingen får efter samtalet reta någon för det de sagt eller gjort under samtalet, därför att inga känslor är fel o Var och en talar för sig själv. Ingen talar för någon annan o Alla ges möjlighet, men ingen ska tvingas att säga något om sina känslor Fakta fasen Den här punkten är till för att ge en gemensam bild på det som inträffade. Det är också ett tillfälle att klara upp eventuella missförstånd och förhindra ryktesspridning. Frågeställningar o Vad gjorde du när olyckan inträffade? o Hur fick du reda på det som hänt? o Vem var det som berättade för dig? o När fick du reda på det? o Vad fick du veta? Känslofasen Många tankar och reaktioner kan komma när någonting allvarligt har hänt och det är viktig att få prata och ge uttryck för sina känslor. Känslofasen kan indelas i en tanke- och reaktionsdel: Tankedelen Frågeställningar o Vad tänkte du när du fick reda på det? Reaktionsdelen Tala om att det är vanligt med reaktioner, betona likheter i känslor och reaktioner och att man kan reagera på många olika sätt. Frågeställningar o Vad har du sett? o Vad har du hört? 59 o Vad har det luktat? o Vad var det värsta med händelsen för dig? Om någon berättar om en reaktion kan frågan ställas om någon annan reagerat på liknade sätt. Eleverna kan behöva ta till papper, penna och målarfärg för att kunna uttrycka vad de känner genom att teckna, måla och/eller skriva. Avslutningsfasen Sammanfattning Den vuxne sammanfattar vad som sagts och informerar om krisreaktioner. o Ge eleverna ytterligare en chans att komma med egna frågor och funderingar o Eventuellt en tyst minut, musik, dikt eller liknande Hur går vi vidare o Planering för den närmaste tiden, schema, mat o Uppmana eleverna att ta kontakt med dig om de behöver samtala ytterligare om vad som hänt o Behöver någon elev särskilt stöd, stödsamtal o Ge eleverna rådet att prata med föräldrar och vänner o Uppföljning. Avsluta samlingen med att boka tid för nästa sammanträffande, 1-5 dygn senare beroende på omständigheter och situation 60 10.2 Rutiner vid polisförhör av barn Vårdnadshavare bör om det är möjligt vara närvarande vid förhör av barn under 18 år. Det är polisens uppgift att informera vårdnadshavare om att förhör ska hållas. Om polisen bedömer det som olämpligt att vårdnadshavare närvarar bör annan vuxen person närvara, exempelvis från skolan eller socialtjänsten. I samband med polisens utredningsarbete är det skolans skyldighet att underlätta för polisens arbete samt att medverka så att nödvändigt förhör kan hållas. Om skolan anser att det är olämpligt att förhör hålls på skolan kan vi föreslå att förhören hålls på polisstationen. Om polisen vill fortsätta förhören på skolan efter skoldagens slut är det polisens uppgift att informera vårdnadshavare om detta. 61 10.3 Kriser och deras förlopp Kriser är något som alla upplever i olika livsskeden. En del av dem, och det är sådana kriser som detta handlar om, förorsakas av olika yttre händelser, t ex någon avlider eller är med om en olycka. Reaktionssättet vid kriser följer ett visst förlopp, som är viktigt att känna till: Chockfasen Denna fas varar från ett kort ögonblick upp till några dygn. Overklighet. De drabbade har en känsla av overklighet. Man kan inte riktigt förstå vad som hänt, det hela är som en ond dröm eller något man ser på film. Okänslig. De drabbade förefaller okänsliga, bedövade. Även om de på ytan kan verka lugna upplever de ett inre kaos och har i efterhand svårt att redogöra för vad som hänt. Detta tillstånd är lätt att missförstå, utanförstående kan tolka reaktionen ”Han tar det så bra” när verkligheten är att personen befinner sig i ett chocktillstånd. Förvirring. I andra fall kan den drabbade reagera genom förtvivlan, förvirring. Panik. Det är sällan de drabbade grips av panik, men det kan inträffa vid hög grad av livs hot kombinerat med tidspress, som t ex vid en brand. Man skall då isolera dem som drabbats av panik, så att de inte kan ”smitta” övriga i gruppen. Det är också mycket viktigt att bekämpa rykten och sprida sann information för att minska risken för panik. Tidsuppfattning. Många drabbas av förändrad tidsuppfattning. Man tycker att händelseförloppet tar oändligt lång tid, när det i själva verket kanske rör sig om minuter. Detta motverkas om de drabbade, t ex vid en bussolycka, får så tät information som möjligt om räddningsarbetet. ”Nu är ambulanserna på väg”, ”Era föräldrar är på väg hit” etc. Fysiska reaktioner. Olika fysiska reaktioner under chockfasen inträffar: man kan få hjärtklappning och hög puls, drabbas av muskelspänningar, darrningar och skakningar, svettas, kan inte hålla urin och avföring, kräks, man blir yr, känner sig matt eller svimfärdig. Ofta är det känslor och tankar inför sin egen reaktion som gör att människor har svårt att komma över kriser. ”Varför kände jag inte sorg?”, ”Är det fel på mig eftersom jag inte blir tillräckligt ledsen?”. 62 Svaret är att kroppen mobiliserar alla krafter och försvar för att klara situationen eftersom man är i chock. Reaktionsfasen Denna fas pågår oftast någon eller några månader. Den drabbade har nu förstått vad som hänt, har tvingats öppna ögonen för det inträffade. Nu kommer sorgereaktionen. Overklighet. Många får svårt att skilja mellan verklighet och det overkliga. Man återupplever och får påträngande minnesbilder. Man kan påminnas av syn- och hörselintryck, lukter, smaker och beröringar. Det kan t.ex. vara helt outhärdligt att känna lukten av grillat kött om man har varit med om en brand. Sårbarhet. Man blir mer sårbar och är rädd för nya olyckor. Rädsla. Man kan känna rädsla inför framtiden. Många barn tänker: ”Jag kommer nog aldrig att bli vuxen”. Faroberedskap. Man får ökad faroberedskap, spritter till vid minsta ljud. Detta gäller speciellt våldsoffer. Generell ångest. Krissituationer sätter så gott som alltid spår i skolsituationen, t.ex. sänkta prestationer eller oförklarliga reaktioner i klassrummet (Eleven vågar kanske inte längre sitta nära dörren etc). Koncentrationssvårigheter. Man kan få svårt att komma ihåg och svårigheter att koncentrera sig. Skola och arbetsgivare bör informeras om detta. Sömnsvårigheter. Man har svårt att somna eller vakna, mardrömmar. Ledsenhet. Sorg, ledsenhet, depression. Många upplever en sänkt livskvalitet. Självförebråelser. Skuld, skam och självförebråelser. Man kan känna skuld över att själv ha överlevt eller förblivit oskadd, likaså över sina reaktioner eller ouppklarade situationer. Aggressiv. Ilska och aggressivitet gentemot den döde, mot den som försökt hjälpa, mot den skyldige. 63 Isolering. Man isolerar sig gentemot omvärlden, drar sig tillbaka. Isolering kan också ta sig uttryck i förnekande av känslor. Man kan t.ex. prata till synes lugnt om dödsfallet eller den egna sjukdomen och förneka betydelsen av det inträffade. Problemet med denna typ av reaktioner är att sorgen inte kan genomarbetas på ett riktigt sätt. Känslorna behöver komma fram! Fysiska reaktioner. Olika fysiska reaktioner, t.ex. nedsatt immunförsvar, olika a sjukdomar, vilka i sin tur kan leda till sjukdomar. Existentiella problem. Man frågar sig om meningen med livet, upplever meningslöshet, man kan tycka sig återse den döde, överge sin tro eller ge sig hän åt religiösa rörelser, spiritism. Självmordsförsök kan förekomma. Reparationsfasen Denna fas pågår från någon till några månader efter händelsen till cirka ett halv eller ett år senare. Nu börjar de drabbade på nytt att vända sig utåt och se framåt. De har accepterat det inträffade och börjar se nya möjligheter i livet. Det är viktigt att tiden före händelsen inte skönmålas, utan att man ser på verkligheten sådan som den var – att man orkar minnas att tiden före krisen också hade sina svårigheter och problem. Nyorienteringsfasen Denna fas har inte någon avslutning. De drabbade lever nu vidare med det förgångna som ärr som finns kvar. Ärren är dock inget hinder för ett relativt normalt liv. Ibland upplever man korta perioder av smärta. 64 10.4 Barns reaktion på sorg Sorgereaktionen kan se olika ut beroende på barnets ålder, vilket släktskap eller relation barnet hade till den döde och vilket stöd barnet får från omgivningen. Sammanställningen av olika reaktioner på sorg gäller förutom dödsfall även vid sjukdom, olyckor och andra separationer. De vanligaste omedelbara reaktionerna Barns sätt att reagera i krissituation är mycket individuella. Det är viktigt att vuxna känner till det och därmed förstår att de flesta reaktioner är normala på en extremt svår händelse. De vanligaste direkta reaktionerna på att någon avlidit är följande: o o o o Chock, tvivel och misstro Rädsla och protester Apati och förlamning Fortsätter med det man håller på med Dessa reaktioner innebär att barnet håller sanningen en bit på avstånd – det behövs lite tid för att riktigt ta in vad som hänt. De vanligaste efter reaktionerna När den första chocken över det som har inträffat har lagt sig kommer andra typer av reaktioner att märkas hos barnet. Nedstämdhet, starka minnen och längtan är det mest framträdande dragen hos den som sörjer. En del barn plågas av sömnstörningar under lång tid. Andra får fysiska symptom som magsmärtor, diarré, sängvätning och huvudvärk. Det kan vara bra att känna till följande vanliga reaktioner. o Ångest. Rädd att vara ensam, för mörker, att bli sjuk o Sårbarhet. Det är vanligt att barn börjar oroa sig mycket för föräldrarna och har svårt att skiljas från dem o Påträngande minnesbilder t ex att gång på gång i minnet höra hur det lät när bilolyckan skedde o Sömnsvårigheter t ex svårt att somna, mardrömmar o Sorg och saknad. Barnet kan känna sig övergivet, ensamt och längtar efter en gemenskap, som inte längre kan uppfyllas 65 o Lättretlighet och vrede. Aggressivitet över att ha blivit ”lämnad” av den döda o Minnesstörningar o Skuldkänslor, självförebråelse och skam. Barnet kan känna skuld över att själv ha överlevt när någon annan dött, förebrå sig något man gjort eller inte har gjort, och oklarhet över om man på något sätt orsakat det inträffade o Problem i skolarbetet. Svårigheter att börja skolan igen, barnet vill inte släppa mamma eller pappa av rädsla att bli lämnad. Svårigheter att koncentrera sig och brist på energi som försämrar prestationsförmågan o En del barn kräver stor uppmärksamhet och kan bli hyperaktivt och ständigt pocka på uppmärksamhet medan andra blir tysta och inåtvända o Kroppsliga symtom t ex huvudvärk, magbesvär, muskelsmärtor mm o Förnekelser. Barn har olika förklaringar för hemska saker som hänt, särskilt då de är små. De kan t ex säga att ”pappa har åkt till USA”, då fadern i själva verket har avlidit. Dessa förnekelser kan förhindra att barnets sorgebearbetning kommer igång. o Depression o Regressivt beteende o Social tillbakadragenhet. Barnet vill t ex inte vara med på rasterna eller träffa kamrater på fritiden 66 10.5 Sorg hos barn – riktlinjer för omsorg Det är viktigt att möta barnet så att ytterligare följdverkningar kan undvikas och processen för bearbetning underlättas. De generella råd man kan ge är att låta livet bli så vardagligt som det går så fort som möjligt, eftersom det ligger en trygghet i att göra vardagliga saker. Låt barnet gå i skolan. Ge barnet konkreta svar på funderingar som efter hand dyker upp. Var beredd på att barnet vill tala om det som hänt i olika omgångar, men att barnet ofta bara vill ha svar på sina frågor eller bekräftelse på sina tankar. I mötet med elever ät det viktigt att komma ihåg att man inte hjälper barnet genom att inte prata om det som inträffat. Möta barns frågor uppriktigt som möjligt, avfärda inte genom att säga saker som att ”det ordnar sig” eller ”tiden läker alla sår”. Öppen och ärlig kommunikation o Ge barnet åldersriktiga förklaringar o Ge så klara besked du kan o Undvik abstrakta förklaringar o Omskriv inte döden! Säg t ex inte att mamma har ”gått bort”, ”åkt på en lång resa”, eller ”sover” Tid till tankemässig bearbetning o Tillåt frågor och samtal o Låt samtalen bli korta o Se på bilder, i album mm o Besök kyrkogården, graven o Acceptera barnens lek Gör förlusten verklig o Var inte rädd att visa dina egna känslor o Låt barnen, om möjligt, se den döde och delta i begravningen. (Att se den döde rör främst de allra närmaste) o Låt minnen av den döde vara framme, ta inte genast bort bänken i skolan, låt teckningar hänga kvar etc 67 10.6 Emotionell första hjälp Försök inte trösta. Ord som ”det är inte så farligt” blir lätt till hån i en sorg. Hjälp den sörjande att sörja istället för att försöka trösta Var nära och var närvarande. Visa att du finns – att du ställer upp och att du deltar. Våga visa din egen sorg och bestörtning Lyssna aktivt. Det finns inga, aldrig så välmenande råd som hjälper. Men lyssna, ta in och bekräfta känslan. Var delaktig Sök gärna kroppskontakt. När du inget kan säga, räcker det långt med att hålla en hand eller kramas Var inte rädd för gråten. Det är kroppens eget sätt att uttrycka en stark känsla. Håller du tillbaka den stoppar du känslan, och den dyker upp senare – ibland efter många år Ge hjälp med orden. Fråga försiktigt hur det var, vad som hände, hur det kändes. Ett sätt att få ur sig av sorgen är att klä den i ord. Samtidigt är det första steget till en bearbetning, som senare hjälper oss vidare Svik inte. Se till att du finns tillgänglig. Lämna ditt telefonnummer och visa att du är beredd att fortsätta samtalet Kom igen. Ta ansvar för att höra efter hur det är. Om det inte går att träffas, skriv gärna ett litet kort ”Tack för samtalet senast. Jag tänker på Dig”. I och med att du skriver finns tankar där – i konkret form Var dig själv. Försök inte vara psykolog, läkare eller diakon – om du inte är det. Vi gömmer oss ofta bakom våra yrkesroller. Här är det bara medmänsklighet, medkänsla och inlevelseförmåga som gäller 68 10.7 Anmäla – misstanke att barn far illa Alla som arbetar med barn är skyldiga att anmäla misstanke om sexuella övergrepp och misshandel till socialnämnden. Anmälningsplikt och uppgiftsskyldighet gäller då underårig misstänks fara illa. Detta i enlighet med 14 kap 1§ SoL (Socialtjänstlagen). Se nedanstående text. Klastorp-Essinge skolors policy Om du misstänker att något barn/elev som gå i verksamheten på Klastorp-Essinge skolor far illa rapportera det omgående till rektor Sandie Sandquist, som skyndsamt gör en oros-anmälan till socialnämnden. Använd skolans blankett när du rapporterar. 14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m m. 1 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 § lagen (1993:335) om Barnombudsman. Lag (2014:761). Nedanstående ett sammandrag ur Socialstyrelsens rapport, Anmäla oro för barn. Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare. Ibland omfattar en misstanke om att ett barn far illa också misstanke om att barnet utsatts för ett brott. Då kan det vara aktuellt för den som gör en anmälan till socialnämnden att också göra en anmälan till polisen. Det är rättsväsendets sak att bedöma om ett brott mot ett barn har begåtts. Socialnämnden har ansvar för att bedöma och tillgodose barnets behov av skydd. 69 Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden (14 kap. 1 c § SoL). Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom är enligt 14 kap. 1 § första stycket SoL skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det innebär att den som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa har ett personligt ansvar för att anmälan görs. Den som omfattas av skyldigheten att anmäla enligt 14 kap. 1 § första stycket SoL är också skyldig att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Den som är skyldig att anmäla till socialnämnden enligt 14 kap. 1 § SoL kan göra det utan hinder av sekretess. Skyldigheten att anmäla och rekommendationen att anmäla gäller vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa. Med barn avses varje människa under 18 år (1 kap. 2 § tredje stycket SoL). Barn kan fara illa i många olika situationer och av en eller flera olika orsaker. Det kan exempelvis handla om barn och ungdomar som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse eller familjer där det förekommer allvarliga relationsproblem mellan barnet och övriga familjen. Barn och ungdomar kan också fara illa på grund av sitt eget beteende, exempelvis på grund av missbruk, kriminalitet och annat självdestruktivt beteende eller för att de utsätts för hot, våld eller andra övergrepp från jämnåriga. Anmälan enligt 14 kap. 1 § första stycket SoL ska göras när den anmälnings-skyldige får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. De som omfattas av skyldigheten att anmäla enligt 14 kap. 1 § första stycket SoL ska genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten är absolut och får inte bli föremål för överväganden av den anmälningsskyldige själv. Är omständigheterna sådana som anges i 14 kap. 1 § SoL ska anmälan göras till socialnämnden. En anmälningsskyldig person kan därför aldrig lova ett barn eller dess föräldrar att inte anmäla uppgifter som tyder på att barnet far illa till socialtjänsten. Han eller hon kan också komma att bli skyldig att lämna uppgifter till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § tredje stycket SoL. Det kan vara bra att tänka på att den som har gjort en anmälan till socialnämnden har en fortsatt skyldighet att anmäla om oro för barnet kvarstår. Den som omfattas av anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § första stycket SoL är också uppgiftsskyldig. Det innebär att han eller hon är skyldig att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd (se 14 kap. 1 § tredje stycket SoL). 70 11 Kriskommunikation När en kris eller katastrof uppkommer måste kriskommunikation få hög prioritet, för att om möjligt minimera de negativa konsekvenser som kan följa om t ex händelsen övergår till att bli en förtroendekris eller brister i den interna kommunikationen. Grundprinciper vid kriskommunikation För att lyckas med vår kriskommunikation så finns ett antal grundprinciper som bör följas: Hantera både krisen och bilden av krisen samtidigt. Kommunicera snabbt! Tappat initiativ är en stor nackdel och leder lättare till negativ publicitet. Symbolhandlingar är mycket effektiva, t ex presskonferenser vid lämpliga tillfällen. Kom ihåg att kommunicera internt. Medierelationer vid en kris Det är väsentligt att vi snabbt kommunicerar och ger vår bild av händelsen/situationen. I annat fall hamnar vi i en försvarsposition gentemot media och därmed allmänheten. Kan vi istället ge vår bild av situationen först, är möjligheten stor att media berättar vår version och då även vår förklaring. Informera om situationen så fort som möjligt. Kommentarerna bör i början vara så generella som möjligt tills vi har mer fakta. Informera tv, radio och tidningar i nämnd ordning. Följande aktiviteter bör ske: Meddela förvaltningens kommunikationschef. Utse kontaktperson för medierna. Utse talesperson för skolan. Talespersonen bör helst ha vana vid att uttala sig för medier. Räkna med att journalisterna vill ha ett uttalande från högste chefen. I Essinge Klastorp skolor är det rektor som är talesperson. Förbered ett första uttalande om krisen respektive katastrofen. Börja bevaka nyhetsförmedlingen, inklusive Internet. Använd webbplatsen för kontinuerlig information till medierna. 71 Förmedla inte bara nyheter, utan även utförlig bakgrundsinformation. Uppmärksamma medierna på viktiga inslag i krishanteringen. Skapa struktur i mediekontakterna, t ex genom fasta tider för pressinformation. Formulera några korta riktlinjer för hur mediekontakterna ska äga rum. Bestäm hur medierna får tillträde till ev lokaler. För loggbok över mediekontakterna och hur de hanterats. Överväg om presskonferens behöver hållas. 72 12 Huvudmoment och aktiviteter efter kris Det är väsentligt att markera ett tydligt slut på krisen respektive katastrofen både internt och vid behov också externt. Av betydelse är även att analysera och utvärdera det kris- respektive katastrofarbete som gjorts inklusive kommunikationsinsatser. Slutligen är det väsentligt att använda utvärdering för att förbättra, justera och revidera kris- och katastrofberedskapen. Utvärdering av den insatsen efter krisen består av tre huvudmoment: Berätta om att krisen är över och lämna över till ordinarie organisation Deklarera att krisen är över – det är viktigt för alla berörda att vi informerar om att krisen verkligen är över, så att arbetet med att återställa tillvaron till det normala kan inledas. Informera internt och vid behov externt. Lämna tydligt över till den ordinarie verksamheten Genomför analys och utvärdering Genomför en analys, d v s gå igenom och analysera vad som hänt och resultatet (både positivt och negativt), t ex vid ett gemensamt möte eller skriftlig redovisning från berörda. Efter analysen – gör en utvärdering, d v s vad kan göras bättre, utvecklas etc. Sammanställ erfarenheter och revidera kris och katastrofplanen Revidera omgående krisplanen baserat på utvärdering och erfarenheter från krisen/katastrofen. Ta reda på bilden av krisen respektive katastrofen via interna och externa aktörer. Övriga aktiviteter Utse ansvarig för uppföljning av drabbade elever och/eller personal. Kontrollera respektive se till att administrativa åtgärder som exempelvis polisanmälan, arbetsskadeanmälan samt anmälan om skador på egendom, material etc är gjort/görs. Se över den långsiktiga kompetensplanen vad gäller kris- och katastrofberedskap. 73 Litteratur (Vuxna) forts Barn i alkoholistfamiljen Barnet och döden Beredd på det ofattbara Den förbjudna sorgen En bro över mörka vatten En gång ska vi alla dö Gråta har sin tid – tankar om Hoppet och vanmakten Julie är död Livet omkring döden Låt oss tala om döden Minnesstund Mörker och ljus Någon blir kvar Olovligt bortförd Sommarlandet Sorg finns Sorg hos barn/handledning Sorg och omsorg Raunda Våga lyssna – att möta flyktingbarn Kerstin Hägerts Maare Tamm Skolverket 2000 Gurli Fyhr Jonsson & Hagström Pär Kide – LIC förlag Gösta Josefsson Maria Leijonhielm K Holm L Sverkström B-G Ribberfalk Svenska Högtidsboken Ingela Bendt S Bohle Socialstyrelsen Eyvind Dyregrov Göran Gyllenswärd Atle Dyregrov Atle Dyregrov och Magne Gustafsson & Lindqvist 74 15 Referenser Vid sammanställning av krisplanen har material hämtats från olika dokument, skrivelser och litteratur från olika författare där bland annat följande kan nämnas: Att möta små barns sorg, Rädda Barnen 1997 Barn i sorg/Rädda Barnens beredskapsplan för skolan 1993 Barn och Ungdomspsykiatri 1986 Beredd på det ofattbara 2000 Bro över mörka vatten Emotionell första hjälp Första hjälpen och krisstöd 1999:7 Ledning av räddningsarbete. SOU-rapport. Räddningsverket Sorg hos barn. Handbok för vuxna Stödmaterial Hot och våld i skolan Tiden läker många sår Våld och hot i skolan. Rapport 2001:6 Nils Andersson Atle Dyregrov M Cederblad Skolverket Johansson & Hagström Stiftelsen Vårsta Diakonigård Arbetarskyddsstyrelsen AFS Gerry Larsson Atle Dyregrov Stockholms stad. 140618 Dagfinn Winje. Psykolog Universitet i Bergen Arbetsmiljöverket Länkar BRIS (Barnens rätt i samhället) www.bris.se Rädda barnen: www.rb.se Röda Korset: www.redcross.se 75
© Copyright 2024