Kommunal Ekonomi
kommunal Medlemstidning för Kommunalekonomernas förening # 1 2015 På gränsen till succé Hans Kenttä och Gunnel Simu ser Haparanda lyfta LEDNING & STYRNING Samspel skapar starka kommuner LANDSTING Tio år med plus för Kalmar KRÖNIKAN Lena Lundkvist: Redovisning med ställtid En effektiv styrning och ledning med Stratsys verktyg Stockholm stad har sedan 2007 hanterat sin löpande styrning och ledningen inom staden i ILS-webb, stadens interna benämning på verktyget Stratsys och styrmodellen ILS, intern styrning och ledning. Stratsys verktyg ger kommunfullmäktige och nämnder stöd i att Med hjälp av ett dedikerat verktyg för styrning och ledning samt ett förmedla övergripande mål inom hela Stockholm stad, ut till för- internt utvecklingsarbete av styrningen har man under åren kunnat valtningar, bolag och verksamheter. Övergripande mål fördelas till se en rad positiva effekter. nämnder i samband med budgetprocessen. Målen planeras, konk- - Stratsys visualiserar stadens styrning på ett bra sätt så att det blir retiseras och följs upp av nämnder och verksamheter genom mål, tydligt på respektive nivå vad som är beslutat av vem. Uppföljnin- indikatorer och aktiviteter. Rapportering kring måluppföljningen sker gen har effektiviserats genom att strukturen är lika över staden och i Stratsys där verksamheterna även tar fram verksamhetsplaner, införandet av indikatorer har också underlättat uppföljningen av tertialrapporter och verksamhetsberättelser. målen, berättar Petra Wårstam Larnhed, Stadsledningskontoret, Stockholm Stad. “Vi har fått en tydligare målformulering, minskad detaljstyrning samt ett ökat fokus på analys. Ett gemensamt verktyg inom hela staden har även inneburit en ökad transparens och bidrar till en lärande organisation.” Petra Wårstam Larnhed, Stadsledningskontoret, Stockholm Stad Gör som 100 kommuner och 60 000 användare! Plan it. Do it. Review it. I Stratsys samlas och struktureras alla planer, möten, mål och aktiviteter på ett ställe. Det spelar ingen roll hur många planer, möten eller projekt ni har. På det här sättet blir det mycket lättare att samarbeta. Med vårt verktyg kan alla involverade se vad som är gjort – och vad som är kvar att göra. Planera, gör och slutför allt –från ett enda möte till hela kommunens verksamhetsplanering. Kostnadsfritt webinar Läs mer och anmäl dig på www.stratsys.se xxxxx Föreningsmötet ut på turné N ytt år innebär ett avslut på det gamla året och bokslut över vad som hänt. Man summerar allt som går att summera och skriver kommentarer och rapporter. Någonstans i detta måste man ta ett halvt steg bakåt och betrakta helheten. Det där halva steget är viktigt för att skapa perspektiv och för att fundera över vad som har summerats och kommenterats. Det är viktigt är att göra bokslut med eftertanke och fundera över vad som är väsentligt att beskriva. DE FÖRSTA TREVANDE dagarna efter julledigheterna bjöd Kommunalekonomernas förening in till Ekonomichefsdagarna på Hotel Hilton Slussen i Stockholm. En punkt på det välfyllda programmet var finansminister Magdalena Andersson som var inbjuden för att presentera sig för de offentliga beslutsfattarna och ge sin syn på svensk ekonomi. Från sitt finansministerperspektiv såg hon behov av att höja kvaliteten i den offentliga verksamheten och öka resurserna till kommuner och landsting. För att detta ska kunna bli verklighet måste först den egna budgeten komma på plats, vilket verkar vara möjligt efter decemberöverenskommelsen. ”Nu vill vi åter uppta en fin tradition från förr.” Innehåll KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 4. Aktuellt. Staten skaffar bättre koll. 6. Agenda. Kalendarium för ekonomer. 8. Konferens. Oenighet om ekonomiska läget. 10–18 tema: Ledning och styrning 10.Samspel. Underlätta för politiken. 12.Tillit. Misstrons kultur i kommunerna? 14.System. Nytt ledningssystem lyfte Motala. PÅ TAL OM perspektiv så vill vi återuppta den gamla traditionen att låta föreningsmötet turnera runt i Sverige. Att resa runt med föreningsmötet till olika orter i Sverige är att återuppta en fin tradition från förr. Föreningsmötena hölls då inte sällan på orter som Mölle eller Åre, långt ifrån naturliga kommunikationshubbar. Hundra år senare, med utvecklade och snabba kommunikationer, hamnar vi väldigt ofta i någon av Sveriges tre största städer. Effektivt, men det ger inte alltid nya och nyttiga perspektiv. Föreningsmötet 2015 kommer att hållas i Skellefteå den 20–21 augusti. Mötet kommer att inramas av en intressent konferens, så att vi tar tillfället i akt att bjuda in till kompetensutveckling när vi träffas. Notera dagarna redan nu, så återkommer vi med mer information och innehåll i programmet. HOPPAS ATT DU gillar nyordningen och kommer till mötet! Tanken är att föreningsmötet ska ambulera de år KOMMEK inte arrangeras. Under år då KOMMEK arrangeras hålls föreningsmötet i Malmö, såklart. Varsågod – tidningen är din. ● 16 reportage: Haparanda går över gränsen 20.Landsting. Tio år med plus i Kalmar. 22.Styrning. Ökat intresse för medborgar dialog. PETER TELLBERG ORDFÖRANDE KOMMUNALEKONOMERNAS FÖRENING Nästa nummer utkommer 7 april 2015 kommunal Utges av Kommunalekonomernas förening www.kommunalekonomi.se ANSVARIG UTGIVARE: Peter Tellberg Regionkansliet, Västra Götalandsregionen 405 44 Göteborg [email protected] REDAKTÖR: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Björcksgatan 32 B, 416 52 Göteborg, tel 031-13 02 56, [email protected] REDAKTIONSRÅD: Peter Tellberg, Kristina Bertov, Annika Wallenskog, Niklas Anemo, Nils-Hugo Johansson och Pierre Donatella 24.IT. Trender och utveckling. 26.Utbildning. 70 år med förvaltnings utbildningen i Göteborg. 30.Krönika. Lena Lundkvist om redovisning. GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Long Tall Sally ANNONSER: Karl-Erik Norlander, KEF Tel. 070-233 54 80, [email protected] FRÅGOR OM DIN PRENUMERATION: 026-12 81 85 E-POST: [email protected] OMSLAGSBILD: Joakim Nordlund ISSN 0282-0099 Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad. Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2015. Miljömärkt Trycksak 341 834 Xxxxxx Noterat 7,8% Landets arbetslöshet i december 2014, säsongsrensad och utjämnad. KEF på FB. Nu finns föreningen på Facebook. Här hittar du bland annat kurser och lediga jobb! Ny prognos. För perioden 2014–2018 räknar SKL med att skatteunderlaget ökar knappt 24 procent (december 2014). Bättre koll på kommunerna Finansdepartementet vill ha bättre koll på den kommunala ekonomin och enskilda kommuners situation. Därför skaffar man sig nu verktyg för bättre kunskap och analys. BILD: ISTOCK n TEXT: THOMAS PETTERSSON H elheten kan ju se bra ut, fast läget ändå kan vara besvärligt i enskilda kommuner. Även de kommunala bolagen ska med i analysen, säger SKL:s Annika Wallenskog som ihop med Henrik Berggren utrett frågan. En del av uppdraget har inneburit att de har analyserat de största riskerna inom kommunsektorn. Utifrån det har de byggt upp rapporter i ett stödsystem. – Vi har tagit fram en metod för att få fram ekonomisk information för hela sektorn. Sedan kan man titta specifikt på kommungrupper, enskilda kommuner, enskilda år och enskilda nyckeltal. En del nya data behöver samlas in. Det rör sig om specificeringar av uppgifter från balans- och resultaträkningarna, eventuellt även kassaflödes analysen. Uppgifter som tas Annika Wallenskog. fram redan idag, så extraarbetet bör bli litet, anser utredarna: – Det kan handla om bolagssektorns investeringar eller lån till banker och kreditinstitut, alltså vissa specificeringar av balansräkningen. Där saknas insamlade uppgifter idag. Inga uppgifter blir offentliga. Finansdepartementets material blir inte någon offentlig rapport om enskilda kommuner, utan ett stöd i det egna analysarbetet. Resultatet: Staten får bättre BEREDDA. Staten vill ha bättre koll på ekonomin i kommunerna, bland annat för att ha bättre krisberedskap. kunskap om det ekonomiska läget, ner på enskild kommunnivå. – Kunskapen kommer till nytta när det gäller Finansdepartementets arbete, det kan gälla allt från uppdatering av utjämningssystemet till riktade statsbidrag. Ny bok om kommunekonomi n LANDETS POLITIKER i kommuner, landsting och regioner har fått en bok med posten. Det är Dagens Samhälles ekonomi reporter Måns Wikstrand som uppdaterat Politikernas Ekonomibok från 2006. Konkurrensverket granskar Falu kommun n KOMMUNEN HAR tillsammans med Svenska skidförbundet bildat ett aktiebolag för att förbereda och genomföra skid-VM i Falun. Därefter ska bolaget ha tagit in en tredje part, vilket innebar att kommunen inte längre var majoritetsägare och på så sätt kunde komma runt upphandlingslagstiftningen. – Om det är ett konstlat upplägg där syftet egentligen är att kringgå att offentligt upphandla kan det bli fråga om en överträdelse, säger Ewa Wennberg vid verkets enhet för Upphandlingstillsyn. 4 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 Dessutom: bättre handlingsberedskap, exempelvis vid en ny ekonomisk kris. – Man kommer att snabbare kunna se vilka kommuner eller landsting som riskerar att råka illa ut, beroende på vad som orsakar krisen, säger Annika Wallenskog. ● ”Om jag skulle ha personliga relationer med politiker så skulle det vara en belastning i besluts situationer.” SKIDFEST. Skid-VM blir en fest, men har kommunen genat i upphandlingskurvan? Citat från ekonomichef i Natkoms rapport Hur organiseras samspelet mellan politiker och tjänstemän? Gratis seminarium: Hitta rätt medarbetare direkt! STOPPA SVINNET I KOMMUNEN! med en platsannons i Kommunal Ekonomi når du merparten av landets kommunal ekonomer, ekonomichefer och kommunchefer. Och många fler. kommunal Få bort onödiga kostnader i måltidshantering och interndebitering. Göteborg 10 mars 2015 Föredragshållare: Jan Antonsson Medlemstidning för as förening Kommunalekonomern # 1 2014 Anmälan på www.kef.se eller www.atronic.se Välkommen! Mmöedte... Pedagog med läslust Så här ser vi på beslutsstöd som det borde vara. Vill du veta mer? s Kommunalekonom 2013 Derk de Beer blev Året TeMa: SKolan En marknad med funktionshinder landSTing Stabila Jönköping i lätt motvind KröniKan den Anna Ekström: Tren i skolan kan vändas #1 Resultatinriktat #7 Framtidssäkrat #9 Effektivt Leder till att beslut kan realiseras, följas upp och ge konkreta resultat. Säkrar att tillväxt och utveckling kan ske i kundens egen takt. Gör att tid och resurser kan användas där de gör mest nytta. När vi levererar beslutsstöd menar vi ett sammanhållet stöd för hela beslutskedjan inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. Vill du veta mer? Välkommen att höra av dig eller besök oss på hypergene.se. Ekonomens agenda 4 NY KOMMUNALLAG n Utredning om en kommunallag för framtiden. Utredare: Johan Höök. Slutredovisning senast 31 mars 2015. Finansdepartementet (Dir 2012:105). UTREDNING OM KOMMUNAL REDOVISNING n En särskild utredare ska se över lagen om kommunal redovisning. Syftet är att åstadkomma en ändamålsenlig redovisningslagstiftning för kommuner och landsting. Utgångspunkten ska bland annat vara att särskilt beakta de redovis ningsprinciper som är av vikt för kommunsektorn. Redovisas senast 30 mars 2016. Finansdeparte mentet. Dir. 2014:125. ÄNDRAD INKOMSTUTJÄMNING FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING n I en promemoria föreslås att inkomstut jämningsavgiften höjs för de kommuner och landsting som betalar avgift vilket sker genom en återgång till de regler för beräkning av inkomstut jämningsavgifter som gällde fram till utgången av 2013. Finansdepartementet: Fi 2015/379. INRÄTTANDE AV UPPHANDLINGS MYNDIGHETEN n En särskild utredare ska förbereda och genom föra bildandet av en ny myndighet för upphand lingsstöd, Upphandlingsmyndigheten. Uppdraget redovisas: senast 31 augusti 2015. Finansdeparte mentet (Dir. 2014:161). DIGITALA TJÄNSTER INOM SOCIALTJÄNST OCH HEMSJUKVÅRD n Myndigheten för delaktighet ska bland annat: • inrätta en funktion med ett utåtriktat uppdrag att stödja kommuner gällande införande, använd ning och implementering av välfärdsteknologi. • inventera kommunernas behov av kravspecifika tioner avseende välfärdsteknologi, Uppdraget redovisas: senast 15 mars 2016. Socialdepartementet (S2014/1398/FST). SKL n 23 FEBRUARI: SKL publicerar ny skatteunder lagsprognos och MakroNytt 1/2015. n FEBRUARI–MARS: Budgetdagarna 2015 i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. n 5 MARS (preliminärt) SCB presenterar kom munernas och landstingens resultat för 2014. n 18 MARS Seminarium om modellverktyget Skatter & bidrag (kommuner) i Stockholm. n 15 APRIL Regeringen presenterar vårproposi tionen. n 17 APRIL (preliminärt) SKL presenterar cirkulär och EkonomiNytt om vårpropositionen. RIKSBANKEN n 12 FEBRUARI: Nytt beslut om reporäntan. Penningpolitisk rapport publiceras. n 29 APRIL: Nytt beslut om reporäntan. Pen ningpolitisk uppföljning publiceras. KONJUNKTURINSTITUTET n 20 FEBRUARI: Konjunkturbarometern n 25 MARS: Konjunkturläget och konjunkturba rometern RKA n RKA har lanserat Jämföraren, ett nytt verktyg i Kolada. Urval och vyer är färdiga, och det finns goda möjligheter till vidare analys av resultaten ända ner på enhetsnivå. SCB n 6 MARS: Räkenskapssammandrag för kommu ner och landsting. n 19 MARS: Kommuner och landstings finansi ella tillgångar och skulder n 20 MARS: Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader Nyckeltal för Sverige • Inflationstakt -0,3 % (december 2014 jämfört december 2013) • Konsumentprisindex, KPI 314,05 (Index 1980 = 100, december 2014) • Omsättning i detaljhandeln 112,4 (Index 2010 = 100, november 2014) • Nationalräkenskaper, BNP 2,1 % (kvartal 3 2014 jämfört samma kvartal 2013) Källa: SCB EKONOMISTYRNINGSVERKET n Regeringen överväger att helt gå över till e-faktura till offentlig sektor. Därför ska Ekonomi styrningsverket utreda konsekvenser av ett krav på e-faktura till offentlig sektor, och hur det i så fall kan gå till. Rapporteras senast den 31 maj. Ledarstudie gav KEF-stipendium Årets KEF-stipendiater i Gävle/Dalakretsen heter Suleyman Alp och Ronnie Huang. I uppsatsen ”Torsbergsandan. Kultur och motivation” belyser de hur ledare kan inspirera sina medarbetare. n F TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT ör Suleyman Alp innebär stipendiet från KEF:s Gävle/Dalakrets och Högskolan i Gävleborg inte bara en bekräftelse på att han gjort ett bra examens6 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 arbete – det hjälpte honom också att få sitt första jobb som ekonom. Sedan början av november finns han på ekonomienheten i Ockelbo kommun. – Det betyder jättemycket att få stipendiet. Utmärkelsen visar jag är en ansvarsfull person, säger han. Varken Suleyman Alp eller hans medförfattare Ronnie Huang hade möjlighet att närvara då stipendiet delades ut vid Gävle/ Dalakretsens årsmöte i Tällberg i slutet av november. Suleyman fick inte ledigt från jobbet och Ronnie har flyttat till Kina. – Han har fått jobb som marknadsförare på ett företag, förklarar Suleyman Alp. Tillsammans har de intervjuat rektorer, lärare och elever vid Torsbergsgymnasiet i Bollnäs. Vad kom ni fram till, hur kan rektorerna inspirera?? – En metod rektorerna använder sig av för att motivera lärarna är att bjuda in föreläsare i olika ämnen. Skolan jobbar också med pedagogiska möten där lärarna utbyter erfarenheter och inspirerar varandra. Stipendiet har syftet att väcka studenters intresse för kommunsektorn, prissumman är 5 000 kronor och det har delats ut i mer än tio år. ● Nu har Kolada blivit ännu lättare att använda Gå in på kolada.se och prova nya Jämföraren! Kvalitet och resultat Nyhet! Befolkning detaljerat Ekonomisk hållbarhet 2000 1500 1000 2011 500 2012 2013 Visa underliggande data 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Födda, antal Döda, antal Utflyttade, antal Inflyttade, antal 2011 2012 Visa underliggande data Nu har vi lanserat Jämföraren – en ny funktion som gör det enklare än någonsin att göra jämförelser i Kolada. Med Jämföraren kan du enkelt få en översiktlig bild av kommunens resultat på olika nivåer, tack vare vårt nyckeltalsurval och våra visuella index med tydliga färger. Du kan också till exempel se utvecklingen över tid och visualisera dina jämförelser i diagramform. Dessutom har vi passat på att ge hela Kolada en ansiktslyftning. Kommun- och landstingsdatabasen Kolada förvaltas och utvecklas av RKA och är helt gratis att använda. Om du behöver stöd i ditt analysarbete, hör gärna av dig till oss! Läs mer på www.rka.nu kolada.se 2013 Ekonomichefsdagarna 2015 BEKYMRAD. – Vi har ett strukturellt underskott på nästan 1 procent av BNP, sade finansministern. Ministern byter pengar mot bostäder Så fort de rödgröna får sin egen budget på plats kan kommuner och landsting räkna med bättre tider, lovade finansminister Magdalena Andersson. Men den som hoppas få del av tillväxtmiljarden måste börja bygga bostäder. n TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: STEFAN BOHLIN N ågot utrymme för ofinansierade reformer finns inte, förklarade finansminister Magdalena Andersson (S), när hon framträdde under Ekonomichefsdagarna 2015 i Stockholm. – Underskottet i de offentliga finanserna är ett bekymmer. Det beror inte bara på dålig konjunktur, vi har också ett strukturellt underskott på nästan en procent av BNP, sade hon. Något stort besparingspaket är inte planerat, försäkrade finansministern. Istället ska underskottet bearbetas steg för steg under mandatperioden. MAGDALENA ANDERSSON UPPREPADE flera gånger att regeringen vill höja kvaliteten i de offentliga verksamheterna och öka resurserna till kommuner och landsting. – Vår ambition är att det ska finnas goda förutsättningar ”Vi vill att tillväxtmiljarden går till dem som ser till att det blir tillväxt – i huvudsak genom att bygga bostäder.” 8 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 för att bedriva en verksamhet så att medborgarna känner sig trygga i livets olika skeden. Hon slog fast att det till exempel inte går att uppnå bättre resultat i skolan och öka läraryrkets attraktivitet utan att tillskjuta resurser. Regeringen vill också sluta så kallade stadsmiljöavtal med kommunerna, där man kommer överens om investeringar i infrastruktur. Kommunerna får pengar för infrastruktursatsningar mot att de förbinder sig att bygga bostäder. Tillväxtmiljarden tänker Magdalena Andersson sprida till fler kommuner. – Istället för att miljarden går till vissa kommuner oavsett om de gör något eller inte, vill vi att den går till dem som ser till att det blir tillväxt – i huvudsak genom att bygga bostäder. ENLIGT FINANSMINISTERN INNEBÄR riksdagens budgetbeslut, där Alliansens förslag fick majoritet, att kommunerna går miste om fyra miljarder jämfört med den rödgröna budgeten. Tack vare decemberöverenskommelsen ser hon ändå goda möjligheter att styra den ekonomiska politiken i rödgrön riktning redan i vårbudgeten. – Det går inte att ändra inkomstskatter mer än på helårsbasis, men det finns andra skatter som man kan ändra vid halvårsskiften eller månadsskiften. Magdalena Andersson meddelade också att regeringen ska ge en utredare i uppdrag att föreslå en reglering av rätten till offentlig finansiering av privat utförd välfärd. – Principen kommer vara att säkra att de skattemedel vi tar in för att använda i välfärden också ska gå till välfärden och inte till privata vinster som kanske hamnar i ett skatteparadis. Stora vinster ska återinvesteras i verksamheten. ● Ekonomichefsdagarna 2015 Fel med nollränta och tomma lador Talet om tomma lador klingar illa i bankekonomen Annika Winsths öron. – Det är dumt att uttrycka sig på det sättet. Det är kontraproduktivt och det kostar. n N ordeas chefsekonom Annika Winsth presenterade sig som förband till finansministern, men gjorde klart att hon inte delar Magdalena Anderssons bedömning av det ekonomiska läget. Att säga att ladorna är tomma ger landet dåligt rykte och skrämmer investerarna. – Värderingsinstituten börjar fundera över om Sverige verkligen ska ha trippel A-rating. Istället framhöll Annika Winsth en rad hälsotecken i den svenska ekonomin: Konsumtionen ligger på en hög nivå, sysselsättningen och de disponibla inkomsterna ökar, många nya jobb har skapats. – Vi är inget krisland, underströk hon. ÄVEN RIKSBANKSCHEFEN Stefan Ingves fick en släng av sleven. Att ligga på nollränta är fel, slog Annika Winsth fast. Redan för ett år sedan trodde hon att botten var nådd i det internationella ränteläget och nu ser hon att risken ökar för en obehaglig reaktion. – Vad händer när de första centralbankerna börjar höja räntan? Det stora kapitalet på marknaden är pensionsfonderna och de har lovat att vi ska få avkastning på våra pengar. Därför ligger de med hög risk. Om centralbankerna höjer räntan kommer marknaden bli nervös och gå mot högre säkerhet. Om alla går samtidigt blir rörelserna gigantiska. Hur ränteläget och marknaden utvecklas beror i hög grad på konjunkturen. Annika Winsth tror på återhämtning, men väntar sig ingen stark högkonjunktur den närmsta tiden. Längst fram ligger USA och Storbritannien. – USA har gjort en bra resa och är idag långt över den nivå där man låg när man gick in i krisen. Storbritannien NOLL FEL. Att ligga på nollränta är fel, ansåg chefsekonom på Nordea. hade det jobbigt i många år, men har ryckt upp sig senaste året. De två länderna är inte bekymrade över konjunkturen, de pratar om vad som blir nästa steg i utvecklingen. EFTER SEX ÅR med en väldigt expansiv penningpolitik kan ”Min känsla är att många kommuner och landsting har glömt hur det kändes när det brann.” Enkät marknaden bli stökig under 2015, varnade Annika Winsth. – Min känsla är att många kommuner och landsting har glömt hur det kändes när det brann, sade hon. ● Vilka är din kommuns största utmaningar 2015? Margareta Tamm-Persson, ekonomichef, Nordanstig: – Hur vi ska klara vår verksamhet med de medel vi har. Vi måste få till en bra skola och klara de ökade kostnaderna inom hemtjänsten. Vi har svårt att rekrytera personal till våra äldreboenden, även om de äldsta inte ökar så mycket i antal just nu. Karoline Sundström, ekonomichef, Bollnäs: – Om utjämningssystemet förändras så att kommuner som bygger bostäder premieras är jag orolig över hur det kommer att slå för oss i Bollnäs kommun. Vår stora utmaning är fler äldreäldre och färre medborgare i arbetsför ålder. Charlotta Rosenquist, ekonom, Gnesta: – Just nu genomför vi bland annat stora förändringar vad gäller resursfördelning inom socialförvaltningen, för att vi i slutändan ska bli mer kostnadseffektiva. Det är en av mina största utmaningar, eftersom jag i första hand arbetar mot den förvaltningen. KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 9 Ledning och styrning Samspelet politiker och tjänstemän är av görande för hur väl kommunsektorn lyckas med sitt uppdrag. Vilket gäller alla nivåer, inte bara högsta ledning en. Det är en stän digt pågående upp gift att skapa tillit och fungerande relatio ner, kan temat sammanfattas. Gott samspel gynnar medborgarna Bra beslutsunderlag i all ära, men lika viktigt är att ge politikerna fungerande rapporter så de kan berätta vad som utförs i verksamheterna. – Politikerna blir inte levan de för medborgarna om de inte kan berätta vad som görs, säger Lena Lindgren på SKL. n TEXT: THOMAS PETTERSSON S å var det dags för en ny mandatperiod i kommuner och landsting. Ett stort antal nyvalda kommunpolitiker ska skolas in i det politiska livet. En viktig del av uppgiften handlar om att hitta en väl fungerande relation med tjänstemännen, en ständigt pågående uppgift även för rutinerade politiker. – Det är lång väg för ett politiskt beslut att 10 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 vandra innan dess effekter kan bedömas av brukarna. Ett bra samspel mellan politiker och tjänstemän ökar möjligheten för de politiska besluten att få genomslag i verksamheten. I slutändan gynnas medborgarna när samspelet i kommunledningen fungerar, säger Lena Lindgren på SKL:s sektion för demokrati och styrning. ENLIGT KOMMUNALLAGEN BÄR politikerna ansvaret för verksamhet och beslut, i praktiken fungerar det inte så. Det räcker inte med modellen ”politiker sysslar med vad-frågor och tjänstemän med ”hur-frågor”, därtill gråzonen är alldeles för stor. – OK för att man har en delegationsordning, men det räcker inte. Det uppstår alltid situationer som inte täcks in av det formella. Det handlar väldigt mycket om att PRATA med varandra, säger hon och fortsätter: – Det är två olika styrsystem som möts. Politikerna drivs ytterst av medborgarnas förtroende, tjänstemännen av sin profession. Man måste ha respekt och förståelse för varandras uppdrag, säger hon. För tjänstemän handlar det mycket om att förstå att de flesta förtroendevalda är fritidspolitiker. – Tjänstemän kan skriva 50-sidiga rapporter de räknar med att politikerna ska hinna läsa. Det gör de inte! Det är viktigt att inse, inte minst för ekonomer som sitter i en kunskapsbaserad maktposition. Det är inte säkert att politikerna vågar fråga om de inte förstår sammanhangen. Användbara och anpassade beslutsunder lag är viktigt för politikerna. Minst lika viktigt är att rapportera vad som faktiskt utförts i verksamheten: – Det är mycket viktigt att politikerna får veta vad man gjort – det glöms ofta bort. Vad ska annars politikerna säga när man möter medborgarna? säger hon bestämt. DET HANDLAR OM att politikerna har ett mindre antal viktiga mål och prioriteringar som man kan relatera till inför medborgarna. Och, förstås, även målsättningar där politiken inte lyckats. – Politikerna blir inte levande för medborgarna om de inte kan berätta vad som utförts i verksamheterna. Man blir inte en Ledning och styrning Ekonomichefen tillbaka i ekonomens roll Ekonomicheferna har tagit ett steg tillbaka, medan kommunchefen flyttat fram sina positioner. Kommunalrådet är fortfarande oomstridd ledare i kommunen, inte minst i budgetsammanhang. n V FULL fart. En kommun med styrfart behöver en ledning som tar ut kursen och eldar på. ILLUST RATION : LASSE WIDLU ND framgångsrik politiker om man inte kan tala om vad man gjort, säger hon. Lena Lindgren har ett mantra hon gärna upprepar, både för sig själv och de tjänste män hon möter: ”Hur kan jag leda mina politiker så att de kan styra mig bättre?” – Om jag servar politikerna med bra beslutsunderlag, samtal och verksamhetsresultat så får jag bra beslut och god styrning tillbaka. Så fungerar det. ● ”Hur kan jag leda mina politiker så att de kan styra mig bättre?” Lena Lindgren. i skriver 2015 och landets ekonomichefer pustar ut lite efter den ekonomiska kris som kom av sig. Och, de kan kosta på sig att kliva ett steg tillbaka och ta en mer ”naturlig” ekonomroll. Uppgifter som att vara innovativ, visionär och drivande i nya projekt har tonats ner. – Under krisåren vägdes ekonomichefens ord på guldvåg. Idag kan man ägna sig mer åt det traditionella ekonomiarbetet och åt att vara chef, säger Rolf Solli som följt utvecklingen bland landets ekonomichefer i fyra rapporter sedan 1998. Samtidigt har arenan för den kommunala ekonomin blivit större efter krisåren. – Ekonomin har fått en större plats, absolut. Ska man verka i kommunledningen måste man behärska det ekonomiska språket, annars får man problem. ETT BRA EXEMPEL på en tung ekonomisk are- na är budgetarbetet. Där upplever ekonomicheferna att den egna positionen stärkts över tid, men den stora vinnaren är kommunchefen som tredubblat inflytandet. – Samtidigt är kommunstyrelsens ordförande helt outstanding i budgetsammanhang. När det gäller kommunchefer är det många som tidigare varit Rolf Solli. ekonomichefer, de behåller förmodligen ett ekonomifokus i sin nya roll, säger han. I DEN FÖRSTA mätningen 1998 visade inte ekonomicheferna något stort intresse för att samarbeta med politikerna. Så är det fortfarande: – Jo, för ekonomicheferna är det viktigare att arbeta nära kollegor och andra ekonomer. Politikerna är inte lika viktiga för dem, säger han. De uttalade samarbetsproblemen med politiker och andra tjänstemän har legat på samma nivå över tid. Ungefär en av tio anger det som en (av flera möjliga) anledningar till att man slutat jobbet. – Det är väl så att andelen envisa ekonomichefer är ganska konstant, säger han, skrattar lite och fortsätter: – Det är dock mer än dubbelt så vanligt att kommunchefen får sluta än att ekonomichefen får sparken. DET ÄR VARKEN kollegor eller politiker som varit det största irritationsmomentet över tid, utan staten. Så icke idag, efter bland annat statens frikostiga stöd under krisåren. – Den största förändringen är annars att andelen kvinnliga ekonomichefer är så mycket större idag. Vi ser det på att enkätsvarens medelvärden blir mera ”kvinno lika”, i så motto att andelen kvinnor nu är så stor att medelvärden påverkas. Till sist: skulle ekonomicheferna tjäna på att få sin befattning reglerad i lag? – Kommunala chefer vill gärna bli lagreglerade för att yrkesrollen ska bli tydliggjord. För ekonomicheferna skulle det kanske vara bra i vissa lägen, man kanske skulle kunna reservera sig mot boksluten. Men, det är ändå svårt att tänka sig hur en reglering i lag skulle kunna fungera. ● ”För ekonomicheferna är det viktigare att arbeta nära kollegor och andra ekonomer. Politikerna är inte lika viktiga för dem.” KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 11 Ledning och styrning ”Politikernas misstro en På föreningens höstkonferens i Tällberg var temat ledning och styrning. Tidningen kunde hämta en hel matnyttigt till vårt eget tema. Som att SKL:s nyblivna chefsekonom Bettina Kashefi inte trodde sina öron när hon besökte några kommuner och pratade med politiker. – Jag blev chockad, aldrig har jag varit med om ett sådant misstroende mot tjänstemännen, sade hon. n TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: HENRIK HANSSON B ettina Kashefi har inte bara arbetat med varenda finansminister i modern tid. Hon har också mer än de flesta haft anledning att fundera över rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän. – Jag blir väldigt förvånad när jag hör representanter för kommunstyrelsen säga att ”det där vet tjänstemännen, men det berättar de inte för oss”. Varför är det så? frågade hon både sig själv och åhörarna. – I statsförvaltningen är det en helt annan relation mellan politiker och tjänstemän. Tjänstemannarollen är tydligare reglerad och man kan luta sig mot regeringsformen. Den vägleder en i allt man gör som tjänsteman. FÖR TYDLIGHETENS SKULL läste Bettina Kashefi högt ur lagtexten: “Regeringen styr riket, regeringskansliet bereder dess ärenden och stöttar statsråden i utövandet av makten.” Hon konstaterade att kommunallagen visserligen slår fast att politikerna bestämmer, men att det finns en gråzon som kräver öppenhet och tydlighet mellan de förtroendevalda och tjänstemännen. Det räcker inte med delegationsordning och andra vägledande dokument. – Det måste också finnas respekt och ett ömsesidigt förtroendet. Vi kan inte bara dra ett streck och säga att här leker ni och här leker vi. Dialogen är viktigast. NÄRKONTAKT. Bettina Kashefi har arbetat med flera statsråd. – Det gällde för mig att krypa in under skinnet på dem och förstå hur de tänkte, sade hon. 12 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 UNDER SINA MÅNGA år i statsförvaltningen var Bettina Kashefi bland annat stats- chock” sekreterare och chef för analysenheten på finansdepartementet. I sitt anförande I Tällberg gav hon lite inblickar i hur hon försökte förstå de statsråd hon arbetade för. – Det gällde för mig att krypa in under skinnet på dem och förstå hur de tänkte. Vi får inte glömma bort att det är politikerna vi tjänstemän ska serva och jag myntade därför begreppet ”jobba i chefs anda”. BETTINA KASHEFI FRAMHÖLL också vikten av att man som tjänsteman har integritet och vågar säga vad man tycker. Det är bra för den egna självkänslan, men väcker också respekt hos de förtroendevalda. – Jag tror att integritet skapar inkludering. I bästa fall blir det ett självspelande piano. Inför Tällbergskonferensen hade Bettina Kashefi hittat en undersökning som trots sina nästan tio år på nacken kändes mycket aktuell. Forskarna bakom rapporten Makten och möjligheten i kommunpolitiken hade ställt frågor om rollfördelningen mellan politiker och tjänstmän till fullmäktigepolitiker i 17 kommuner. MÅNGA POLITIKER UPPGAV att de tyckte att beslutsunderlagen var svåra att förstå och att tjänstemännen levererade för få beslutsalternativ att ta ställning till. Hälften ansåg att de skriftliga besluts underlagen inte beskrev konsekvenserna på ett tillfredsställande sätt. Karl Erik Norlander, utbildningsledare på KEF, var en av flera som tyckte att resultatet var oroväckande. – Jag tycker att vi ekonomer, som en del av dem som skapar underlaget till politikerna, bör ta det här till oss och fundera över på vilket sätt vi kan förbättra det underlag vi tar fram. Vi måste fundera över hur vi med hjälp av IT-stöd och våra kunskaper om verksamheten kan ge politikerna bästa möjliga underlag, sa han. ● ”I statsförvaltningen är det en helt annan relation mellan politiker och tjänstemän.” Ledning och styrning Mötet på gatan väger tyngst Två rutinerade politikerrävar delade med sig av sin långa erfarenhet. Stig Henriksson (V) och Carina Blank (S) lämnade vid årsskiftet sina uppdrag som kommunstyrelsens ordförande i Fagersta och Gävle. Vi sorterar deras samtal under några rubriker. n Förtroendets betydelse Stig: Sluta misstänkliggöra människors motiv. Inom politiken är det lätt att tänka att det bara är man själv som gör saker med ädla motiv. Misstänksamhetskulturen är vanlig inom partierna och även mellan politik och förvaltning. Den är förödande och gör det svårt att bygga upp ett förtroendefullt samarbete. Carina: På vilket sätt stärker man var andra? Den diskussionen är särskilt viktig i kommuner med gemensamt ledarskap. För mig är det också jätteviktigt att känna förtroende för de tjänstemän jag har omkring mig, inte minst ekonomerna. Jag hade inte klarat mitt ledarskap utan att ha tillgång till oerhört skickliga medarbetare som kan presentera den dagliga verksamheten med nyckeltal. Om relationer Stig: Är det något ord som är missbrukat så är det ordet personkemi. Relationer handlar i första hand om att bygga upp något successivt. Det finns många bra saker som sitter i väggarna, inte bara negativa. Uppmuntra en öppen och prestigelös dialog. Carina: Om man inte kan lämna över vissa delar till någon annan, eller göra saker ihop, ja då finns det heller ingen arena för samarbete. Lika eller olika? Stig: Visst blir det mycket trevligare och kortare möten om alla är överens. Olikheter gör att möten blir jobbiga, men olikheter behövs. Sedan försöker man ändå få så många som möjligt att så ofta som möjligt gå åt samma håll. Carina: Olika är bra. Är det två som är precis lika i ett rum kan en lika gärna gå hem. De tråkigaste mötena är de där man lika gärna skulle kunna ligga hemma och tänka ut precis vem som skulle säga vad. Nå ut till medborgarna Stig: Det viktiga är hur du beter dig när du rör dig på stadens gator eller till exempel går på en hockeymatch. Sen kan man dessutom utveckla hemsidan, dela ut en sam- LÅNG VANA. Politikerna Stig Henriksson och Carina Blank var överens om misstrons nedbrytande effekt. manfattning av budgeten och annat. Men viktigast är ändå mötet med medborgarna. Carina: Dialogen med medborgarna ska vi föra via alla kommunens medarbetare. När man presenterar något för medborgarna kan de börja håna en och förlöjliga olika idéer. Hur försvarar och förklarar vi en idé på ett bra sätt? Måste det försvaras och förklaras, och vem gör det? Om jag gör det är risken stor att det uppfattas som ett partipolitiskt utspel och då är hälften emot. Eller ska vi låta kommundirektören göra det med risk för att han eller hon blir desavouerad inför sina förvaltningschefer. Om dokumentation Stig: Jag tycker att det är bra med värdegrunder och policys, men de förändrar inte världen. Inget hindrar att man har en massa dokument, men de lever inte sitt eget liv. En översiktsplan måste vara känd om den ska vara angelägen. Processen för att ta fram olika dokument är viktigare än exakt vad som står i dem. Carina: Vi är en starkt värderingsstyrd organisation och de som jobbar inom kommunen ska veta vilka värderingar vi står för. Varumärkesbyggande Stig: För de allra flesta är det förskolan, skolan och andra delar av den kommunala grå vardagen som är det väsentliga. När man som politiker har hållit på med det några år tycker man att det är sådär roligt. Då vill man göra nya spännande saker, men de är inte alltid viktiga för medborgarna. Vardagsarbetet skapar varumärket, inte att en konsult kommer och rör om. Carina: Vad kommunen har för varumärke är tämligen ointressant. Mer intressant är vad platsen har för symbol. ● KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 13 Ledning och styrning STUDERAR SYSTEM. Arbetet med det nya ledningssystemet i Motala har fört med sig ett nytt sätt att jobba, konstaterar forskaren Leif Jonsson. Skarpare politiker i Motala Tydligare rollfördelning skapar mer professionell ledning. Det kon staterar forskaren Leif Jonsson efter att ha följt arbetet med att ta fram ett nytt ledningssystem i Motala. – Politikerna har tagit befälet, säger han. n D ”Tjänste männen är noga med att följa stat liga regler och bryr sig därför ibland mer om den nationella politiken än den lokala.” 14 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 en lokala politikens möte med förvaltningen står i fokus för Leif Jonsson, forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet. Sedan 2010 har han följt framväxten av ett nytt ledningssystem i Motala. Ett år återstår av studien, men redan nu har han en ganska klar bild. – Man har fått in lokalpolitiken i de styrande dokumenten och lyckats höja statusen på ledningssystemet. Efter decennier med socialdemokratiskt styre blev det 2006 regimskifte i Motala. Alliansen tog över makten med stöd av Miljöpartiet. Den nya majoriteten såg snart tröga strukturer i organisationen och bestämde sig för att införa ett nytt ledningssystem. – Man upplevde också svårigheter att integrera den lokala politiken med den statliga och med EU-politiken. Det var också svårt att integrera ekonomistyrning med verksamhetsstyrning, förklarade Leif Jonsson. INSIKTEN RESULTERADE I ett projekt som sökte svar på frågan hur man får den lokala politiken att smälta in i ett ledningssystem. Leif Jonsson erbjöds att följa arbetet. Han räknar med att avsluta studien nästa år, men gjorde redan nu några sammanfattande reflektioner. – Det är uppenbart att när man har jobbat med ledningssystemet har man fått in lokalpolitiken i de styrande dokumenten. I valet 2010 återtog Socialdemokraterna makten och därför är det nu partiets valmanifest som har mest genomslag i kommunens politiska styrdokument. Den politiska styrningen har även blivit mer centraliserad. Däremot har det inte varit så lätt att gifta ihop den lokala politiken med den nationella. TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: HENRIK HANSSON – De förtroendevalda i Motala är så besjälade av den lokala politiken att de glömmer bort att de har ansvar för att genomföra den nationella. Tjänstemännen är noga med att följa statliga regler och bryr sig därför ibland mer om den nationella politiken än den lokala. NAVET I ARBETET i Motala har varit en beredning under fullmäktige, som tillsattes med uppdrag att ta fram en ny lokal utvecklingsplan. I beredningen sitter förtroendevalda som är väl förtrogna med både ledningsfrågor och lokal politik. – Tjänstemännen är nöjda med den lokala utvecklingsplanen och att det nu för första gången finns ett tydligt politiskt styrdokument som inte är skrivet för tjänstemän. Det visar att den lokala politiken funnit sin väg in i dokumentet. Arbetet med ledningssystemet har på flera sätt fört med sig ett helt nytt sätt att jobba i kommunen. För första gången finns politiska sekreterare – två socialdemokrater, en miljöpartist och en vänsterpartist. De har utgjort skrivargruppen och tagit fram textunderlag till den politiska ledningen. NUMERA FINNS OCKSÅ en strategiberedning med uppgift att se till att ledningssystemet fungerar. Politikerna i beredningen diskuterar ledningsfrågor med controllers och ledande tjänstemän, åker ut till nämnderna och frågar hur det går att sköta ledning och styrning. – På det sättet får man mer uppmärksamhet kring frågorna. Politikerrollen har blivit blir mer professionaliserad. Man har lyckats höja statusen på ledningssystemet, framhöll Leif Jonsson. ● Ledning och styrning Hallå där... Från cykelställ till strategi Politikerna i Motala fick ny energi när deras uppdrag blev tydligare. – Det är roligare att ägna sig åt de stora dragen, säger Ingrid Carlsson (S), ordförande i strategiberedningen. n T BILD: ISTOCK illsammans med beredningens ledamöter har hon ansvaret för att kommunstyrelsen och nämnderna arbetar enligt kommunens nya ledningssystem. – Vi försöker se till att politikerna gör sitt jobb och att tjänstemännen gör sitt. Ingrid Carlsson har varit politiker i Motala i 16 år och var tidigare förtroendevald i en annan kommun. Att nu ställa om till helikopterperspektiv var inte helt lätt. – Som politiker vill man gärna ta tag i det medborgarna ber en om. Behövs det ett nytt cykelställ vill man fixa fram det. Om någon klagar är det också svårt att säga att det där är en sak för tjänstemännen. Då tycker väljarna att man skyller ifrån sig. När rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän ses över passar man också på att rensa bland de många detaljerade styrdokumenten. – De centrala dokumenten ska innehålla huvudlinjerna och sen ska respektive nämnd ta fram egna nedbrutna mål, säger Ingrid Carlsson. ● PÅ GATAN . Politikerna tar gärna ett samtal på gatan. Men de bör akta sig för att hamna i situationer där de tar på sig ansvar för småsaker. Hallå där, Johan Höök, som utreder frågan om en ny kommunallag. Det är snart dags att presentera utredningen En kommunallag för framtiden. Var hamnade ni det gäller de anställdas roll? – Vi lutar åt att reglera kommundirektörens roll. Dels att kommunen ska ha en kommundirektör, dels att direktören har ansvaret för att bereda och verkställa beslut. Vi vill synliggöra det ansvaret i lagen. OK, det blir en lagreglering, men bara för kommundirektörer. Inte för andra tjänstemän, då? – Nej, delegationen till andra tjänstemän fungerar så pass olika. Det blir svårt att hitta en reglering som säger vad de faktiskt ska göra. Något mer, som rör kommundirektören? – Vi vill även ställa krav på processen, att man ska ha en lokal instruktion som reglerar vad kommundirektören ska göra och inte. Betyder det här att kommundirektören blir ”chefernas chef”? – Nej, det blir en fråga man får reglera för varje kommun, i den lokala instruktionen. Hur har politikerna i SKL ställt sig till frågan? – De har varit tveksamma och ifrågasatt om det finns ett behov av en lagreglering. Men de är inte direkt emot en reglering. Kommundirektörernas förening, vad anser man där? – De är positiva till förslaget, de har länge drivit frågan. TEXT: THOMAS PETTERSSON KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 15 Ledning och styrning Barents Center n Nysatsningen Barents Center ligger mitt på gränsen mot Finland och genomförs och finansieras av Avalanche Capital. Företaget, i samverkan med Haparanda kommun, ligger bakom projektet som föregåtts av en omfattande dialogupphandling. När centrumet är färdigt ska det rymma en galleria med ett sjuttiotal butiker, caféer och restauranger. Till detta en multiarena och en gymnasieskola (som kommunen hyr av investerarna delar av året) samt ett hotell byggt av norske entreprenören Petter Stordalen. Det första spadtaget togs i december 2014 och projektet ska vara klart 2016. Efter IKEA:s uppmärksammade etablering i Haparanda tar kommunen nästa steg med Barents Center. En väl organiserad och medveten kommunledning och koll på ekonomin är några av framgångsfaktorerna. n TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: JOAKIM NORDLUND Haparanda lever B e en sörlänning associera till ”Haparanda” och svaret blir förmodligen ”gränsstad”. Så var det åtminstone för tio år sedan. Idag kan svaret lika gärna bli ”IKEA”. Så stor är betydelsen av företagets etablering i staden, anser avgående kommunalrådet Gunnel Simu (S). – IKEA:s etablering är historisk för oss. Först var det freden med ryssarna 1809, sedan kommer IKEA:s etablering 2006, säger Gunnel Simu, skrattar lite och fortsätter: – Vi har ett starkt varumärke idag. Företagare tittar Samarbetet Haparanda-Tornio n Utmärkande för Haparanda stad är det väl utvecklade samarbetet med Tornio på andra sidan älven sedan mer än 25 år tillbaka. För något år sedan öppnade ett gemensamt resecentrum för att förbättra kollektivtrafiken. Det politiska samarbetet innefattar bland annat två gemensamma fullmäktigesamlingar per år och två kommunstyrelsemöten. På tjänstemannasidan finns en heltidstjänst som gränssamarbetsutvecklare i Haparanda. Vidare finns det bland annat gemensamma arbetsgrupper för framför allt skola, fritid, samhällsplanering och näringsliv. 16 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 på hur andra framgångsrika företagare gör. Om Ingvar Kamprad satsar på Haparanda har han förstås goda skäl, säger hon. Det mesta av IKEA:s etablering förs alltså in på kommunens allmänna pluskonto. Ska någon missräkning dras fram är det väl befolkningstillväxten. – Det är fortsatt stor inpendling till kommunen, från båda sidor gränsen. Det blev inte den befolkningstillväxt kommunen hoppades på, säger ekonomichef Hans Kenttä som återvänt till kommunen efter fem år på IKEA och Swedbank. – Inpendling är en trend, inte bara här hos oss. Många vill ha kvar sitt sociala nätverk. Dessutom är husen dyrare i Haparanda än i grannkommunerna, förklarar Gunnel Simu. Den stora utmaningen är förstås att långsiktigt ta vara på de positiva effekterna av IKEA:s etablering. Haparandas lösning är att satsa vidare på handel, upp levelser och logistik. – Vi har ju 3 miljoner besökare om året som vi måste ta vara på. Det ger oss unika möjligheter säger Hans Kenttä. Följdriktigt sätter Haparanda spaden i jorden för nästa steg: mötesplatsen Barents Center mitt på gränsen Sverige-Finland. SAMARBETE. Ekonomichef Hans Kenttä och förra kommunalrådet Gunnel Simu ( S) är en del av traditionen med starka kommunledningar. på gränsen – Det projektet har jag ägnat mycket tid åt under mandatperioden. Barents Center är det största byggprojektet norr om Stockholm just nu. Det rör sig om investeringar på närmare 1,5 miljarder kronor. Vi räknar med 450 nya jobb, säger Gunnel Simu. FÖR ATT VARA en traditionellt stark socialdemokratisk norrlandskommun låter det som tilltron till marknadskrafterna är överraskande stark. Har IKEA inneburit ett nytänk för den S-märkta fullmäktigegruppen? – Nejdå, Haparanda har en stark tradition som gammal handelsplats, säger Gunnel Simu och Hans Kenttä fyller i: – Inom en radie på tre mil bor det 70 000 människor - det ger köpkraft. ”Gränsen är vår möjlighet” brukar vi säga. I en SKL-rapport om innovativa kommuner landet runt som publicerades 2009 tog Haparanda en given plats. En framgångsfaktor som lyftes fram i rapporten var samspelet mellan politiker och tjänstemän. Gunnel och Hans håller med, Haparanda har en bra blandning av formellt och informellt samspel. – Jag tycker att vi är noga med att respektera varandras roller. Och vi har ett antal planerade möten med tjänstemännen, exempelvis planeringsdagar inför budgeten med tjänstemännens ledningsgrupp och kommunstyrelsens arbetsutskott, säger Gunnel Simu. Inför IKEA:s etablering var det dåvarande kommunalrådet Sven-Erik Bucht (S) och kommunchefen Christina Lugnet som angav tonen. Efter framgången gick båda vidare, till rikspolitiken i Buchts fall och Lugnet blev generaldirektör för Tillväxtverket. Hur behåller man ”momentum” efter en sådan generationsväxling? – Det är jätteviktigt att vårt sätt att arbeta inte är personbundet. Vi har vår vision, våra mål och vår styrmodell, det lägger grunden för vårt sätt att arbeta, säger Gunnel Simu, – Vi måste hela tiden jobba på att inte bli beroende av nyckelpersoner. Det gäller inte minst oss tjänstemän. Hur kan vi jobba smartare, hur kan vi samarbeta med andra kommuner när det gäller nyckelfunktioner? säger Hans Kenttä. ”Vi har ett mantra: Det är med resultat man bygger framtid.” UNDER DE SENASTE åren har kommunledningen delvis flyttat fokus till det inre arbetet i förvaltningen. Inte så konstigt kanske, efter en period av utåtriktat arbete. – Vi har jobbat mycket med värderingar och medarbetarskap, så att vi alla drar åt samma håll. Då är det också lättare att generationsväxla i ledningen, säger Gunnel Simu. KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 17 PRISVÄRD. Röda Haparanda har varit en marknadsplats sedan medeltiden. Gunnel Simu synar de röda prislapparna på IKEA. – Vi har ett bättre internt klimat idag än för fem år sedan. Bara det här att ledningsgruppen sitter i samma rum i ett öppet kontorslandskap. Det ger oss mycket bättre förutsättningar för alla chefer att ta på sig helhetskepsen. Man snöar inte in på enbart den egna förvaltningen, säger Hans Kenttä. Till avdelningen framgångsfaktorer för mindre kommuner som vill ta nya grepp hör även ekonomin. – Jag har haft ett uttalat uppdrag att jobba mer med uppföljningen. Vi måste ha god kvalitet i våra verksamheter till låga kostnader så att vi får utrymme att satsa. Årets resultat ser bra ut, plus 18 miljoner i senaste delårsrapporten säger Hans Kenttä och fortsätter: – Vi har ett mantra: Det är med resultat man bygger framtid. Det är så man skapar alternativa vägval. Det blir exempelvis mycket billigare med planerat underhåll, då slipper vi kostsamma brandkårsutryckningar. KOMMUNLEDNINGEN SER FRAMÅT med tillförsikt. Men, bilden är motsägelsefull. Å ena sidan visar kommunledningen politisk handlingskraft, å andra sidan är valdeltagandet landets lägsta. – Här har vi verkligen ansträngt oss hårt, inte bara i valrörelsen. Stor andel finska medborgare, samt stor inoch utflyttning skapar en känsla av utanförskap. Det är tråkigt att vi inte lyckas bättre, säger Gunnel Simu. Å ena sidan stora lyckosamma företagssatsningar, å andra sidan svaga resultat i Svenskt Näringslivs företagsklimatsranking. – Där är nog delvis förklaringen att kommunen saknar flygförbindelser och persontrafik på tågen. Men, det råder ju inte kommunen själv över. Sedan har det nog funnits en osäkerhet inför projektet Barents Center, säger Gunnel Simu. Å ena sidan nöjda medarbetare i kommunens medarbetarundersökningar, å andra sidan hårt stressade chefer. – Vi har haft många vakanta chefstjänster, vilket belastat andra chefer. Vi borde kunna samarbeta med andra kommuner om vissa nyckeltjänster. Och kompetensutveckla de medarbetare vi redan har, som redan delar värdegrund och visioner. Så jobbar man på IKEA, säger Hans Kenttä. När det bara är någon vecka kvar innan Gunnel Simu lämnar kommunalrådsposten delger hon gärna sina tankar om framtiden – Min vision är att samarbetet Haparanda och Tornio tar ett steg till. Att vi exempelvis inrättar gemensamma planerings- och näringslivsfunktioner. Hindren ligger i lagstiftningen, inte hos oss i kommunerna. ● KEF:s kurser i februari–mars Under februari och mars har du hela 26 olika kurser, seminarier och konferenser att välja bland på vår hemsida, kef.se. För några kurser är det hög tid att anmäla sig, för en del kurser har du fortfarande chans att får rabatt om du anmäler dig tidigt. Här nedan ser du ett urval av de kurser vi erbjuder: Grundkurs för omsorgsekonomer 14 Excel-kurser, på fem orter Ekonom i ledningsgrupp Att tala och skriva ekonomi Temadag, jämförelser i Kolada, på två orter Två skattedagar, på två orter Powerpoint, ekonomiska presentationer, på fyra orter Årsmöte i Krets 1 Välkommen till vår hemsida kef.se och ta del av vårt smörgåsbord. Sedan årsskiftet har vi en ny hemsida med bättre överblick av vårt utbud av kurser, seminarier och konferenser. 18 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 Hallå där... Hallå där, Anna Cederqvist, ekonomichef i Lidköping som ger ut boken Kommunens ekonomi – så funkar den! Varför en bok om kommunal ekonomi och vem är målgruppen? – En viktig del i kommunalekonomens arbete är att skapa förståelse för den kommunala ekonomins förutsättningar och utmaningar. Här saknade jag ett material med ett informativt innehåll och ett pedagogiskt upplägg. Målgruppen är i första hand kommunpolitiker och tjänstemän i nyckelfunktioner. Vad har du sett för kunskapsbrister hos politiker och tjänstemän under din tid som ekonomichef ? – Det kan nog vara att ekonomer ses som lite av glädjedödare. Att värna om en god ekonomisk hushållning ger inte många politiska poäng bland invånarna i ett kort perspektiv. Det sägs ofta att ekonomin är begränsningen inom vilken verksamheten kan bedrivas. Tvärtom: en hållbar ekonomi är förutsättningen för att kunna fortsätta leverera service med god kvalitet till kommunens invånare. Vilken är ekonomernas vanligaste missuppfattning om politikerna? – Vi möts med delvis olika bilder av ekonomin och dess förutsättningar. Vi ekonomer tar alltför ofta upp detaljerade förslag till beslut, men sätter inte in besluten i ett sammanhang. Vi förutsätter att politikerna har helhetsbilden över ekonomin vid varje enskilt beslutstillfälle. – De grundläggande ekonomiska begreppen är alltid luriga! Skillnaden mellan en kostnad i en resultaträkning och en utbetalning är inte alltid glasklar. Kunskapsbrister finns även när det gäller regelverken. Ibland saknas också kvalitetsaspekten av besluten: det är lätt att tala om vad det kostar, men vilka resultat förväntas av besluten? Skulle ekonomerna behöva läsa en motsvarande bok om den kommunala politiken och dess spelregler? Vilken är politikernas vanligaste missuppfattning om den kommunala ekonomin och kommunekonomerna? *Böckerna ges ut på förlaget Kommunlitteratur och kan beställas på www.komlitt.se. – Absolut! Det är precis lika viktigt som att politiker och tjänstemän läser ekonomiböcker. Därför ger jag ut en bok som handlar om hur kommunen fungerar till samma målgrupp: Kommunen – så funkar den!* TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: EVA S LILJEDAHL ”Vi ekonomer tar alltför ofta upp detaljerade förslag till beslut, men sätter inte in besluten i ett sammanhang.” Anna Cederqvist. BILD: ISTOCK Noterat TOMT. Bemanningsreglerna handlar om att det mås- te finnas personal dygnet runt och att bemanningen ska vara anpassad efter varje äldre persons behov. Nya bemanningsreglerna skjuts upp n SOCIALSTYRELSEN HAR fattat beslut om att föreskrifterna och allmänna råden om ansva ret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden ska utgå. Även datumet (31 mars 2015) för ikraft trädande av de nya föreskrifterna som ska gälla alla äldre som bor i särskilda boenden behöver skjutas fram. Beslutet om den nya föreskriften är enligt en ny förordning beroende av regeringens medgivande. Regeringen kommer att behandla ärendet först efter att de fått en sammanställning av remissynpunkterna. Bästa förvaltningsberättelsen i Region Skåne n DET BLEV Region Skåne som tog hem priset för Bästa förvaltningsberättelse i årsredovisning 2013. Det var sextonde gången som priset delades ut av PwC och juryn konstaterar att ”en mycket positiv utveckling av årsredovisningarna” skett sedan starten. På minus sidan hamnar Årsredovi sning utvecklingen av 2013 den finansiella analysen som stagnerat något. På plussidan att flera relativt små kommuner uppvisar mycket god kvalitet på sina årsredovisningar. SKÅ1 NEINLED NING – Livs kvalitet i världsk lass KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 19 Landstingsresan Lite bättre i Kalmar Varje dag lite bättre. Både politiker och tjänstemän i Landstinget i Kalmar menar att devisen lett till att finjustera, bättra och effektivisera organisationen. Ett landsting som hela tiden arbetat med att vrida och vända på siffror, jämföra sig med andra och håvat in många statliga bidragsmiljoner för arbetet. n Å TEXT: AGNETA BORGSTRÖM BILD: MALIN GUSTAVSSON ret som gick var det tionde med plusresultat, säger ekonomidirektören Ingeborg Eriksson Gunnarsson som ser en prognos på 149 miljoner kronor plus för förra året. Sedan djupdykningen 2002-2003, då ekonomin var mer eller mindre i fritt fall i landstinget, ser lägesbilden i dag helt annorlunda ut. Tryggt och säkert, ordning och reda. Ekonomidirektören anser att det strategiska beslut för förändringsarbete som togs 2004 under ledordet Varje dag lite bättre var en verklig milstolpe. Under de tio år som gått har ekonomin repat sig genom denna kontinuerliga utvecklingsprocess som färgar den dagliga styrningen av all verksamhet. Kostymen har också krympts, vårdplatser har tagits bort och effektiviseringar har skett på totalt 160-170 miljoner kronor enbart i sjukvården. – För oss har det varit viktigt att få stabilitet i ekonomin och att vi har koll på sista raden hela tiden. Vi har en stark ekonomi och har fokus på nettokostnadsökningen varje månad. Uppföljningar sker på alla verksamhetsnivåer, 20 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 från klinik- upp till koncernnivå. Vi har satsat mycket på ledarskapet och att få rätt chefer som förstår värdet av rätt kvalitet i allt vi gör, säger Ingeborg Eriksson Gunnarsson. HÄLFTEN AV ALLA anställda i landstinget har även utbildats i så kallad förbättringskunskap. Totalt sett är det fyra områden som landstinget haft strålkastare på för arbetet: tillgängligheten, hur patienten upplever vården, den medicinska kvaliteten och ordning på ekonomin. Samtidigt finns det fortfarande problem med övertrasserade budgetar och minusresultat för både vårdcentraler och sjukhusvård som vägs upp av plus i andra verksamheter. Hur får ni kontroll på ekonomin i vården? – Vi gör uppföljningar hela tiden och vi har en särskild koll på den köpta vården. Även på läkemedelssidan har vi extra god uppföljning med så kallat ordnat införande för nya läkemedel, säger Ingeborg Eriksson Gunnarsson. Precis som i andra landsting ökar kostnaderna för vården, bland annat för läkemedel, medicinteknik och hyrpersonal. Kostnadsökningar har också tvingat den ledande S-majoriteten att höja landstingsskatten. 2012 höjdes den med 25 öre på grund av utbyggd kollektivtrafik, vilket gav en hel del protester från de borgerliga partierna. 2014 höjdes skatten med ytterligare 50 öre. DESSA EXTRA INTÄKTER räddar ekonomin precis som de specialdestinerade hundratals miljoner som staten förser landstinget med varje år för arbetet med till exempel Sjukskrivningsmiljarden och Kömiljarden. Kalmars landstingsdirektör Alf Jönsson har gjort sig vida känd för arbetet med öppna jämförelser för att sträva mot bättre kvalitet och fånga upp extra medel. Kalmar ligger i topp i Landstingsresan Landstinget i Kalmar n Invånare: 235 152 n Utdebitering/skattesats: 11,37 kronor n Omslutning (2014): 6 200 miljoner kronor n Soliditet 2013 (inklusive ansvarsförbindelsen): -51 procent n Antal sjukhus: Tre, varav två akutsjukhus n Antal vårdcentraler: 38, varav 27 i egen regi, 11 privata PÅ PROV. På Mörlunda hälsocentral tar Ellinor Nilsson ett blodprov på Anita Almqvist. I bakgrunden förbereder Biserka Ljubomirovic en blodtrycks mätning. n Resultat, prognos för 2014: + 149 miljoner kronor n Ekonomisk styrmodell: Anslagsfinansiering dominerar, men även målrelaterad ersättning n Läkarbesök per invånare: 2,72 n Besök annan personalkategori per invånare: 3,43 n Vårddagar per invånare: 1,05 många kvalitetsligor, bland annat inom vården, enligt de nationella data som samlas in. – De där extra pengarna har varit viktiga finansiellt, men står bara för cirka två procent av de totala intäkterna. Vi har framför allt med de goda resultaten, prestationer i arbetet, kunnat spara pengar, menar ekonomidirektören. TURSAMT NOG HAR det lilla landstinget en politisk enighet i flera stora frågor. En majoritet av S, MP och V har hållit i ledarklubban i fullmäktige sedan 2006. Både landstingsrådet Anders Henriksson (S) och oppositionens Christer Jonsson (C) märker att samtalsklimatet är gott – och den invanda vägen med att jobba med jämförelser som ”ett arbetsredskap” finns hela tiden kvar som en grundbult. Flera som Kommunal Ekonomi talar med är dock bekymrade inför kommande år då flera av de statliga bidragen troligen upphör. En av dem är Christer Jonsson som ser att flera hundra miljoner kronor kan gå förlorade. Den nya S-ledda regeringen har ännu inte beslutat om hur den miljard som aviserats för stimulansstöd till sjukvården ska se ut. – Kömiljarden försvinner och även andra bidrag för oss. För 2015 kan det därför bli tufft att gå runt, för primärvårds- och slutenvårdsförvaltningarna. Ingenting i vår utveckling visar på att vi kommer att få bättre balans, menar Christer Jonsson. Vad säger du om detta Anders Henriksson – hur ska ni klara ekonomin från nu? – Vi fortsätter att hålla nettokostnader nere och jobbar vidare med processerna. På hans bord nu ligger främst frågan om den stora kompetensbrist som råder i landstinget. 2014 blev året FULL FART. Landstinget i Kalmar satsar rejält på friskvård, bland annat i form av Arbetsplatsklassikern där man under 24 veckor avverkar alla distanserna i En Svensk Klassiker då landstinget för första gången var tvunget att använda sig av hyrsjuksköterskor. Brister finns också vad gäller allmänläkare och flera andra läkarspecialiteter. Men smålänningarna rullar inte tummarna, utan försöker sig på en egen lokal lösning. – Genom vårt Vård och omsorgscollege utbildar vi i hela länet, detta i ett samarbete med Linnéuniversitetet. Vi har 120 distansplatser i Oskarshamn och Västervik. Därtill satsar vi på fler ST-platser för att få in mer unga läkare. Viktigt också är att vi har en attraktiv arbetsplats med bra villkor och löner, menar Henriksson, som även nämner att länet måste vara lockande att bo och leva i. Ingeborg Eriksson Gunnarsson. LÄNET PRÄGLAS AV en åldrande befolkning; nästan var fjär- de invånare är över 65 år vilket kan jämföras med rikssiffror på cirka 19 procent. – Vi måste se till att det finns möjligheter att pendla i länet och har gjort satsningar på kollektivtrafiken. Bra samarbete med kommunerna är också viktigt, så att vi tillsammans kan se till att de äldre får rätt vård, menar Henriksson. ● ”Vi har satsat mycket på ledarskapet och att få rätt chefer som förstår värdet av rätt kvalitet i allt vi gör.” Anders Henriksson (S). Christer Jonsson (C). KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 21 Styrning Ökat intresse för medborgardialog Bättre beslut, ökad transparens och mer engagerade invånare – allt fler kommuner har upptäckt fördelarna med medborgardialog. Men ska medborgardialogerna fungera krävs ett helt nytt sätt att hantera kommunala beslut, anser Lena Langlet, TEXT: TOBIAS HAMMAR demokratiexpert på SKL. n D e dök upp första gången internationellt i början av 2000-talet: de dialogforum som syftade till att ge medborgare inflytande över kommunala beslut. Men trots över tre decennier på nacken, är det först på senare år som medborgardialoger på allvar börjat användas i Sverige. – Intresset har ökat markant på senare år. När vi började arbeta med de här frågorna 2006 var det eldsjälarna som kom på våra seminarier. Idag har en lång rad kommuner ett formaliserat arbete med medborgardialoger i sin kommunala styrning, säger Lena Langlet, samordningsansvarig på demokratiområdet på SKL. HON HÅLLER JUST nu på att sammanfatta en rapport med över 250 exempel på medborgardialoger från runt om hela landet. Och hon menar att även motivet för att ta in invånarna i besluten har skiftat: – Från början var det mycket fokus på att få underlag till bättre beslut. Nu handlar det i allt högre grad om att involvera medborgarna för att få ett socialt mer hållbart samhälle. Just social hållbarhet och öppnare, mer transparenta beslutsprocesser är några av de fördelar som brukar framhållas som medborgardialogernas stora fördelar. I en tid då partier och föreningar får allt svårare att kanalisera medborgarnas politiska engagemang, ses det lokala invånarinflytandet som ett sätt att fördjupa demokratin och åstadkomma bättre, mer folkligt förankrade beslut. – DET BLIR en form av kvalitetskontroll av vart pengarna tar vägen, förklarar Lena Langlet, och betonar att medborgardialoger samtidigt ställer stora krav på den politiska styrningen för att fungera. – Menar man allvar med det här så är det inte gratis. Det kräver resurser både i form av personal och nya sätt att arbeta. Framför allt måste man verkligen vara beredd att låta sig påverkas, så att dialogen inte bara blir kosmetika, säger hon och tillägger: – Dessutom är det viktigt att hitta en metod för att prata med dem som normalt inte hörs - annars blir det lätt så att bara de starka lobbygrupperna kommer till tals. Här ser vi hur allt fler kommuner nu går från att bjuda in till dialog i skolmatsalen till att jobba med uppsökande verksamhet. ● ”Menar man allvar med med borgardialog så är det inte gratis.” Lena Langlet. Medborgarinflytande en självklarhet i Piteå Piteå låter sina medborgare påverka allt från skollunchernas innehåll till kommunens mångfaldsplaner. Men kommunstrategen Anna-Lena Pogulis är inte nöjd: hon vill att medborgarna även ska få inflytande över den långsiktiga samhällsutvecklingen i stort. n P iteå hör till de svenska kommuner som arbetat allra längst med olika typer av medborgarinflytande. Den första systematiska medborgardialogen genomförde man redan 2007. Då fick ungdomar möjlighet att via webben påverka 22 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 kommunens ungdomsaktiviteter - en metod som nu genomförs årligen. Sedan dess har insatserna avlöst varandra. Idag bjuder kommunen in medborgarna till allt från samråd och studiecirklar till medborgarbudgetar och medborgarpaneler. Aktuella frågeställningar är allt från innehållet i kommunens måltider till komplexa ämnen som mångfaldsplaner och långsiktig stadsutveckling. BARA I ÅR har kommunen genomfört dialo- ger och samråd med över 9 000 medborgare – av totalt drygt 41 000 invånare totalt. – Vi har av tradition jobbat mycket med att involvera våra medborgare, men sedan slutet av 2000-talet ingår det som ett fundament i vårt styr- och ledningssystem. Vi har säkert 25 olika metoder som vi jobbar med idag. Vi tror att medborgare idag vill påver- ka både den service de får och samhällsbyggandet i stort, säger Anna-Lena Pogulis. MEN ÄVEN OM fördelarna i form av fördjupad lokal demokrati och ökat förtroende för kommunen dominerar, är hon tydlig med att medborgardialoger ställer stora krav på kommunens arbetssätt för att fungera. – Det är viktigt att vara pedagogisk. Dialogerna är ingen folkomröstning, och även om folk ska vara med och tycka till om saker är det fortfarande politiken som ska fatta de slutgiltiga besluten, säger hon, och tillägger: – Innan man startar en dialog är det därför alltid viktigt att dels fundera över när i processen medborgarna ska komma in, dels att se till att deras förväntningar på resultaten ligger rätt. Annars kan det lätt slå fel. ● Medborgardialog – några metoder n Action Planning En strategisk metod som hjälper till att utmejsla vilka steg som krävs för att uppnå vissa givna mål. n 21st Century Town Meeting Ett 21st Century Town Meeting samlar mellan 500 och 5 000 deltagare för att diskutera lokala, regionala eller nationella frågor. n Öppet områdesmöte – medborgarstämma En metod för att skapa en mötesplats mellan medborgare, lokala organisationer och politiker. BILD: KONSTHALLEN MARABOUPARKEN n Walk & Talk DELAKTIGA. I Sundbybergs kommun jobbar man med medborgarstyrning. Bilden är från utställning- en Hembyg(g)d , ett konstprojekt som var en del av stadsplaneringsprocessen i Hallonbergen och Ör. Syftet med metoden är att lösgöra kreativitet och samla in idéer från deltagarna i en grupp genom att vandra tillsammans i naturen eller ute på gator och torg. n Chatt Chatt (småprata) är en metod där deltagare kommunicerar via korta textmeddelanden i realtid. n Diskussionsforum på Internet En metod för att möjliggöra dialog med medborgare via någon form av webbaserat dialogverktyg. n Medborgarpaneler Medborgarbudget nytt verktyg i Upplands Väsby I Upplands Väsby har medborgarbudget blivit en naturlig del av den kommunala styrningen. För ekonomidirektören Anette Ömossa har det inneburit ett nytt sätt att se på kommunens roll i samhället. n U pplands Väsby hade redan genomfört flera medborgardialoger när man 2012 bestämde sig för att testa en medborgarbudget. Ett torg inne i centrum skulle förses med aktiviteter för ungdomar, men istället för att själva ta beslut i frågan lät kommunledningen stadens ungdomar själva bestämma vad de avsatta pengarna skulle gå till. – Det var verkligen en ögonöppnare. Över 200 ungdomar deltog i dialogen och 1 200 totalt kom in med förslag och idéer. Studenter från högskolan hjälpte oss med processen och när allt var klart valdes det vinnande förslaget ut: en parcourbana på torget. Det var en idé som en vanlig budget- beredning aldrig hade kunnat komma på, säger Anette Ömossa. Sedan dess har medborgarbudgetar och dialoger blivit en integrerad del av den kommunala beslutsprocessen. Under åren har de använts till att avgöra allt från stadsparkens utformning till hur kommunens nya centrum ska se ut. Anette Ömossa ser det som att kommunen har tagit ut budgetarbetet från sammanträdesrummet, ut på stan. TECKNAD DIALOG. I Upplands Väsby hölls förra våren en serie medborgardialoger om kommunutveckling. Resultatet illustrerades och lades bland annat upp på hemsidan. Paneler med mellan 10 och 30 representanter från allmänheten som lämnar synpunkter och råd i vissa specifika frågor under en längre tidsperiod. Källa: SKL – För oss är det här ett sätt att involvera medborgarna i kommunens budgetarbete och de prioriteringar som det innebär. Det är också en möjlighet för oss att ta tillvara på våra medborAnette Ömossa. gares idéer och göra dem medskapande i utformningen av både välfärdstjänsterna och samhällsprocessen. Samtidigt, menar hon, ställer medborgarbudgetar också krav på kommunens ekonomer att ändra på sina invanda sätt att arbeta: – Man måste våga släppa kontrollen, öppna upp sig för nya arbetsformer och visa på snabba resultat. Det kräver mod, bra ledarskap – och ett helt nytt sätt att kommunicera på för att nå ut till alla invånare, säger hon och fortsätter: – För mig har det blivit tydligt att kommunen inte ska göra ”allt”, utan snarare fungera som en motor och drivkraft för medborgarna själva att utveckla sitt samhälle och dess välfärdstjänster. ● KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 23 Outsourcing, molntjänster och nya kommunala samarbeten – det är några av de stora trenderna inom IT i kommunsektorn just nu. I fokus för många kommuner ligger att sänka höga kostnader för drift och underhåll. n TEXT: TOBIAS HAMMAR 1 0,56 miljarder kronor. Så mycket pengar lägger Sveriges kommuner på IT 2014, enligt analysföretaget Radar. Näst byggbranschen är IT-sektorn därmed den bransch som säljer mest produkter och tjänster till den svenska kommunsektorn. Enligt Freddie Rinderud, analytiker och rådgivare på Radar, går merparten av pengarna till, som han säger: ”att hålla ljuset tänt”. – Det låter tråkigt, men av kommunsektorns totala IT-budget går 87 procent till löpande drift och optimering. Bara 13 procent används till innovation, utveckling och förändring, vilket kan jämföras med 26 procent inom den privata sektorn. Problemet, menar han, är att många kommunala IT-organisationer sitter med både komplexa uppgifter och en gammal ”ryggsäck” av vissa specifika kompetenser och produktionssätt sedan tidigare – en kombination som inte alltid innebär den mest effektiva IT-leveransen. – Även en liten kommun kanske har mellan 110 och 120 olika verksamhetssystem, vilket är mer än vad man har anställda i den kommunala administrationen. Det kan lätt bli väldigt komplext. MÖJLIGEN ÄR EN förändring snart på väg. Enligt Radars undersökningar satsar allt fler kommuner på att kapa IT-kostnaderna för att få loss resurser till mer effektiva IT-lösningar. – En stor trend vi ser är ökad digitalisering: allt fler kommuner satsar till exempel på e-tjänster för att bli öppnare, effektivare och mer tillgängliga i sina kärnverksam- heter. Samtidigt ser vi att många kommuner också jobbar hårt för att minska sina produktionskostnader. Det sker med hjälp av ”interkommunala samarbeten”, genom outsourcing eller genom att man köper upp färdiga IT-funktioner, exempelvis molntjänster, säger Freddie Rinderud. EN KOMMUN MED erfarenhet av alla dessa olika satsningar är Sandviken, där IT-strategen Lars Flintberg upphandlar en ny plattform för e-tjänster tillsammans med sina kollegor i Gävle, Hofors och Ockelbo: – Vi och Gävle har tidigare haft varsin plattform för e-tjänster, men nu ska vi ta fram en ny lösning som alla fyra grannkommuner ska kunna använda. Det blir betydligt mer kostnadseffektivt, säger han och tillägger: – Om fem, tio år kommer kommunerna inte att ha egna datorhallar. Kraven från verksamheterna att IT ska kunna erbjuda drift dygnet runt gör att fler kommuner måste gå ihop och samverka kring drift av IT-systemen för att klara detta. Det är något alla inser. ● Kollat Vilken är den viktigaste IT-trenden inom kommunsektorn just nu? Magnus Högvall, Head of Business Area Public Sweden, Aditro: – Hittills har trenden övergripande handlat om IT-outsourcing. Att flytta IT-systemen ut i molnet har ännu inte riktigt tagit fart, men kommer troligen på allvar under de närmaste åren. Inom området ekonomi ser vi ökat fokus på e-handel, ett område där ingen egentligen har lyckats fullt ut. Här är det svårt att integrera ett tillräckligt stort antal leverantörer och att få ett system som är enkelt och intuitivt att använda. 24 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 Henrik Lepasoon, vd Stratsys: – Den revolution som har skett i privatlivet med Facebook och Spotify kommer även i arbetslivet. När du använder Spotify upplever du det inte som ”IT”.Kommunernas IT-avdelningar får allt mindre att göra, istället kommer kommunerna att köpa upp funktioner vars utformning styrs av slutanvändarna. En annan trend är digitaliseringen. Program och system kommer att bli mycket lättare att jobba med. Slutanvändarna bestämmer hur det kommer att gå till – på samma sätt som i privatlivet. Per Hidenius, vd Hypergene: – Vi ser en stark trend att kommunerna prioriterar investeringar som syftar till att effektivisera verksamheten. Det drivs av demografiska och ekonomiska makrofaktorer samt av ökat fokus på kvalitet bland annat genom vård- och skolval. För oss får detta som konsekvens att kommunerna söker verktyg som förenklar och effektiviserar enhetschefernas arbete genom bättre, färre och enklare verktyg för planering, styrning och uppföljning. BILD: ISTOCK Kostnadsjakt fokus för IT-satsningar ANGELÄGEN. Estradören och KEF inspiratören Milad Mohammadi talade om mångfald och kommunikation på Skånes Ekonomidagar. PÅ TUR. Föreningen tar upp traditionen med ambulerande årsmöten. Bilden är från årsmötets bankett i Borås 1956. Ambulerande föreningsmöte ■ FÖRENINGEN PLOCKAR upp traditionen med ambulerande årsmöten. Från 2015 kommer föreningsmötet att arrangeras på olika platser runt om i landet de år som KOMMEK inte anordnas. Först ut är Skellefteå som står värd för årets föreningsmöte den 20-21 augusti. Boka in redan nu! Första styrelsemötet … … FÖR ÅRET har gått av stapeln. På agendan stod bland annat: • fortsatt medlemsrekrytering, fokus i första hand på landstingsekonomer • vidareutveckling av Ta Steget med förbättringar av modellen och nya kompetensområden • fortsatt arbete med frågan om certifiering av kommunekonomer. • utveckling av ett program för mentorer, kunskaps inhämtning och pilotmentorer. Minister på besök n FINANSMINISTER Magdalena Andersson mötte sina kollegor i kommunsektorn på Ekonomichefsdagarna 2015. Början till en ny tradition? Läs mer på sid 8. Tips på Kontentan! En perfekt natt. Varför du sover och hur du gör det bättre. Författare: Björn Hedensjö. Uppemot en tredjedel av alla svenskar uppger att de har problem med sömnen. Lyckligtvis kan de allra flesta bli hjälpta till en bättre sömn. Spännande Ekonomidagar i Skåne Skånes Ekonomidagar samlade storpublik och programmet höll hög klass. Allt från Google till finansiell hållbarhet och Brådskans tyranni stod på dagordningen. TEXT: BO GERTSSON BILD: MILAD MOHAMMADI n D en 3–4 december samlades 170 ekonomer till Södra kretsens ”Skånes Ekonomidagar” på Hotel Marienlyst i Helsingör. Ett blandat och digert program med hög kulturfaktor inleddes med musik av elever från Musikskolen i Helsingör. Därpå följde aktualiteter, men framför allt reflektioner, över olika utvecklingar och förhållanden i de områden som berör ekonomer i offentlig förvaltning. Controllerns nya roll, från produktion av information till analys och kommunikation av kunskap (Jan Lindvall, Uppsala universitet) följdes av journalisten Andreas Ekströms hälsosamma eftertänksamhet kring Googles roll i vår tillvaro och i våra liv. UNDER EFTERMIDDAGEN BELYSTES bland annat det finansiella systemets hållbarhet av Andreas Cervenka, Svenska Dagbladet medan professor Bino Catasús poängterade vikten av att personal, verksamhet och ekonomi hänger ihop. Dagen avslutades med sedvanlig middag och fullt kulturös med Alte Kamreren från Lund. Per Törnvall, numera ekonomidirektör i Uppsala, sjöng jämförelsernas lov som verktyg för effektiviseringar, varefter Helena Lans från Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborg berättade om hur man tillsammans med statliga myndigheter samarbetar brottsförebyggande med gott resultat. KONSTEN ATT FÅ tiden att räcka till redovisades av Beata Bjelke som talade som snabb och långsam tid samt Brådskans tyranni. Ekonomidagarnas avslutades av Milad Mohammadi, jurist och statsvetare, som reflekterade kring Mångfald, kommunikation och inspiration under rubriken ”Lika barn leka bäst, men olika barn hittar på de bästa lekarna.” Skånes Ekonomidagar ger medlemmar och ekonomer möjlighet till att fördjupa kompetensen och samtidigt vidga sina nätverk. Välkomna nästa gång i december 2015! ● KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 25 Förvaltningsutbildning ”Vi måste skapa en motvikt till den negativa mediebilden av våra välfärds tjänster. De som menar att offentlig sektor är dålig och ineffektiv blir ofta oemotsagda. Vi måste svara upp mot detta. ” FIRADE 70. Ekonomichef Bo Ekström från Härryda kommun var en av deltagarna på Förvaltningshög skolans jubileums symposium. Kommunerna måste bli mer attraktiva som arbetsgivare, slog han fast. Förvaltningsutbildningen i Göteborg firar 70 år För att fira förvaltningsutbildningens 70-årsjubileum anordnade Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet ett symposium. Efter en historisk tillbakablick uppmärksammades framtidsutmaningar för förvaltningsutbildningar. n TEXT: PIERRE DONATELLA BILD: ANNA ANDERSSON F örvaltningsutbildningen i Göteborg etablerades 1944. Då antogs de första studenterna till den socialkommunala linjen vid Göteborgs Socialinstitut. Här fanns en orientering mot att förena teori och praktik, något som fortfarande lever kvar. Det berättade Lennart Nilsson, docent i offentlig förvaltning och tidigare prefekt vid Förvaltningshögskolan, i samband med förvaltningsutbildningens 70-årsjubileum. Lennart Nilsson konstaterade nöjt att en successiv utveckling skett under årens lopp och att Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, där utbildningen nu ges, idag är en komplett akademisk miljö. – Det finns en grundutbildning på kandi26 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 dat- och masternivå, det finns en forskar utbildning, forskning om olika delar av den offentliga förvaltningen och inte minst en lång och stark tradition av att samverka med det omgivande samhället. Under dagen behandlades också utmaningarna för förvaltningsutbildningarna. Marleen Brans, professor vid KU Leuven i Belgien, pratade om förvaltningsutbildningarnas utmaningar ur ett europeiskt perspektiv. En av framtidsutmaningarna som lyftes fram var att kartlägga vilka kompetenser som studenterna bör ha efter avslutad utbildning. – Kompetenser och inlärningsresultat har blivit allt mer relevanta i universitetsutbildningar. Om inte vi som ansvarar för utbildningarna definierar vilka kompetenser som behövs kommer någon annan att göra det, menade Marleen Brans. UTIFRÅN ETT ARBETSGIVARPERSPEKTIV är det tydligt vad som behöver göras. Inom några år kommer det finnas en enorm efterfrågan på arbetskraft inom stora delar av den offentliga sektorn. För att kompetensförsörjningen skall fungera väl behöver förvaltningsutbildningarna locka till sig ännu fler duktiga och ambitiösa människor. Men kommunerna behöver själva göra en del av arbetet. – Sveriges kommuner är inte med i topp bland mest attraktiva arbetsgivarna. Och det kommer vi kanske aldrig att vara, men det behöver bli bättre, konstaterade Bo Ekström ekonomichef i Härryda kommun. EN BETYDELSEFULL DEL är att förändra bilden av offentlig sektor. – Vi måste skapa en motvikt till den negativa mediebilden av våra välfärdstjänster. De som menar att offentlig sektor är dålig och ineffektiv blir ofta oemotsagda. Vi måste svara upp mot detta. Förhindra mytbildningen, och visa att vi är en attraktiv arbetsgivare med spännande arbetsuppgifter, ansåg Bo Ekström. Medielogiken, där negativa nyheter ges stort utrymme, kan då vara ett problem. Samtidigt påminner Lennart Nilsson om resultaten från SOM-institutets årligen återkommande medborgarundersökningar. – De mest nöjda med välfärdstjänsterna är brukarna. De näst mest nöjda är anhöriga till brukare. De som är minst nöjda med välfärdstjänsterna är dem som inte har någon kontakt alls, vare sig som brukare eller anhöriga till brukare. Det är resultat som är väl värda att ta med sig när välfärdstjänsterna diskuteras. Och även när förvaltningsutbildningarna utvecklas. ● Förvaltningsutbildning Jobben i fokus i Östersund och Borås Både Mittuniversitetet i Östersund och Högskolan i Borås har förvaltningsutbildningar i sina programutbud. Även om innehåll och inriktning skiljer sig åt är deras slutgiltiga målsättning densamma: att förbereda studenterna för jobb inom den offentliga sektorn. n TEXT: TOBIAS HAMMAR ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND H ögskolan i Borås har erbjudit ett ”administratörsprogram” riktat mot den offentliga sektorn sedan 2008. De första två åren var programmet tvåårigt, men 2010 förlängdes utbildningen med ett år för att kunna leda fram till en kandidatexamen. 2012 ändrades programmets huvudområde från företagsekonomi till offentlig förvaltning. – Det var ett led i vårt arbete med att stärka programmets identitet. Vi vill vara tydliga med att vi fokuserar på administration inom stat, kommuner och landsting, säger Glenn Fihn, studierektor för programmet. Administratörsprogrammet är uppbyggt kring ett tvåårigt basblock. Tredje året börjar med metodkurs och uppsatsskrivande, därefter kan studenterna själva välja om de vill göra praktik, studera utomlands eller plocka tilläggskurser på högskolan hemma i Borås. – Hittills har de allra flesta valt att göra praktik, ofta i Göteborg, Borås eller någon av dessa städers kranskommuner. Men det finns också de som väljer att praktisera i någon statlig förvaltning, säger Glenn Fihn, och tillägger att programmets nya, treåriga upplägg verkar falla studen HIPP. Kommun- sektorn måste vara attraktiv för att locka studenter att läsa förvaltningsutbildningar. KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 27 Förvaltningsutbildning ”Man marknadsför entreprenörskap på ett helt annat sätt än vad man marknadsför offentliga jobb. Här måste vi bli bättre på att förklara fördelarna med den offentliga sektorn.” terna i smaken: söktrycket har ökat regelbundet de senaste åren och till höstens 40 nya utbildningsplatser hade totalt 125 förstaansökningar inkommit. – Det rör sig dels om en allmän ökning, men också att allt fler har börjat upptäcka vårt program. Vi har funderingar på att även lägga till en magisternivå, men ännu så länge är inget bestämt. OM BORÅS HAR valt att förlänga sin förvaltningsutbildning, har Mittuniversitetet i Östersund valt att istället göra precis tvärtom. Där kortades nyligen den treåriga utbildningen till två år. – Vi hade haft dåligt söktryck till programmet under flera år, och bestämde oss för att ta nollintag för att kunna göra en ordentlig utredning av hela utbildningssektorn. Målsättningen var att sätta studenternas anställningsbarhet högst genom att skapa en utbildning som svarade an mot de konkreta behov som finns på arbetsmarknaden. Det blev en genomgripande process där vi ifrågasatte och analyserade alla de kurser vi hade, säger Eivind Torp, lektor och docent i juridik på Mittuniversitetet och en av dem som ansvarar för programmets upplägg.* Resultatet blev en kortad utbildning, med två olika studieinriktningar: statsvetenskap och juridik. I programmet får studenterna träning i praktiskt arbete, som att skriva, dra ärenden eller genomföra och presentera rättsfallsutredningar. Dessutom lägger utbildningen stort fokus på den obligatoriska praktikterminen. – Praktikterminen ska fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden. Den ska inriktas mot antingen statsvetenskap eller juridik, vara väl förberedd från vår sida och dessutom integreras i studentens B-uppsatsarbete. De studenter som sedan vill kan också gå ett tredje år, där vi erbjuder en tyngre akademisk fördjupning, förklarar Bo Svensson, lektor och docent i statsvetenskap. Responsen på omläggningen har hittills varit relativt god, med 69 förstaansökande till totalt 40 utbildningsplatser den senaste kursstarten. Men rekryteringen av studenter skulle kunna gå ännu lättare om bara den allmänna bilden av ”den offentliga sektorn” hade varit annorlunda, menar Eivind Torp: – Det finns en väldig hausse mot entreprenörskap och privat sektor från såväl statsmakternas som högskolevärldens sida. Man marknadsför entreprenörskap på ett helt annat sätt än vad man marknadsför offentliga jobb. Här måste vi bli bättre på att förklara fördelarna med den offentliga sektorn, menar han. VARKEN MITTUNIVERSITET ELLER Högskolan i Borås gör några systematiska uppföljningar på vart studenterna tar vägen efter programmens slut. Sporadiska efterforskningar visar dock att många av dem faktiskt uppnår målsättningen med utbildningen - och får jobb inom den offentliga sektorn efter examen. – Framför allt fungerar praktikterminen som en bra ingång in i arbetslivet. Runt en tredjedel av de som gör praktik får en fast anställning på sin praktikplats när de är klara, och ungefär lika många får något slags längre vikariat. Det vittnar om att det vi gör fungerar ganska väl, säger Glenn Fihn på Högskolan i Borås. ● *Högskolan i Kristianstad och Södertörns högskola har tidigare anordnat förvaltningsutbildningar, men har fått lägga ner. Södertörn planerar dock att ta upp programmet igen (man har fortfarande ett masterprogram inom offentlig organisation och ledning). På Malmö högskola och Örebro universitet ges program om 180 poäng i offentlig förvaltning och ledning, med statsvetenskaplig inriktning. Administration till döds FoU-nytt 28 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 ■ FORSKARDUON Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg skriver i sin nya bok om det författarna kallar administrationssamhället. De konstaterar att alla tillgängliga studier och undersökningar pekar mot att det administrativa arbetet ökar och tar upp allt mer av arbetstiden för de anställda, inte minst inom offentlig sektor. Det ska dokumenteras, skrivas rapporter, utvärderingar och planer. Det ska deltas i budgetmöten, ges synpunkter på den nya kvalitetspolicyn eller så ska anställda utsättas för revisorernas granskande blickar. Det finns otaliga exempel på klagomål om att det administrativa arbetet tycks öka och stjäl tid från de ”vanliga” eller ”riktiga” arbetsuppgifterna. Samtidigt sparas det alltmer på det administrativa stödet, vilket gör att administrativt arbete i allt större omfattning flyttar ut på varje anställd – ett slags ”ama törisering” av det administrativa arbetet. Vad vi ser, menar författarna, är ett slags systemfel eller organisationsparadox: Alla dessa admini strativa pålagor och krav gör inte att organisationer fungerar bättre, leder inte till öppenhet och effektivitet i samhället i stort, utan leder i stället till att vi riskerar att administrera oss till döds. Vilka är dina största utmaningar? Ta hjärnvägen till ett modernare affärssystem Läs mer på unit4agresso.se/hjarnkollen Månadens krönikör LENA LUNDKVIST Krönikan Redovisningschef vid Göteborgs universitet. Hon har tidigare bland annat varit budgetchef och biträdande ekonomichef i Mölndals stad. Redovisning med förhinder J a, då har jag, efter 27 år tagit steget från den kommunala till den statliga sektorn. Visst, jag trodde nog att det skulle skilja sig en hel del. Inte minst blev jag påmind om det vid anställningsförfarandet. Först intervjuer och tester, men sedan delgivning med möjlighet att överklaga! Och därefter underskrift av anställningsbevis… ”Vem hade kunnat tänka sig att det skiljer så mycket mellan den kommu nala och statliga sektorn” På ett av mina första möten redovisas budgetförutsättningarna, då nämns flera gånger begreppet avsättning. I mitt kommunala huvud tänks det pensionsavsättningar och avsättningar för återställande av deponi. För visst är väl en avsättning något som är ovisst till belopp och tid? Nej, nu är det dags att lära om! I detta fall är det en öronmärkning av ett anslag . ÄNNU MER FÖRVÅNAD blev jag efter att ha tittat i årsredovis- ningen. Inga belopp i mnkr, utan bara i tkr. Nyfiken som jag är, kikade jag i de övriga lärosätenas årsredovisning och fann att ingen har belopp i mnkr, även om organisationen omsluter 4, 5 eller uppemot 9 miljarder kronor. I min kommunala referensram används beloppet mnkr i årsredovisningen. Men si, en liten statlig förordning reglerar detta. Ja, ja, tänkte jag, det måste väl ändå finnas någon möjlighet att kapa tre nollor? Efter en del letande fann vi att det finns en öppning för att redovisa i miljoner kronor. Inte hittar jag heller Årets resultat i årsredovisningen, men väl Årets kapitalöverföring. Och inte heter det Eget kapital, nej Myndighetskapital är det rätta begreppet. Dessutom ska tjänsteexporten särredovisas... 30 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 Mina tankar går till begreppen disponibelt och investerat stamkapital, kapitalbudgetens respektive driftbudgetens fonder, överföringspost, reservationer och förskott. Vem minns? Ja, man får ha vistats i den kommunala sektorn i ett kvartssekel för att ha varit med om de begreppen. Långa avräkningar som gjordes och som nästan ingen, utom kommunalkamreraren och drätselkamreraren, förstod. SEDAN KOM DEN genombrytande förändringen med Kf/Lf86 eller Ny kommunal budget- och redovisningsmodell. När jag röjde ur mitt kommunala tjänsterum hittade jag de tre välkända häftena om modellen. Då var ett av argumenten för införande av Kf/Lf86 att man inte skulle behöva vara skolad i kommunal ekonomi för att kunna förstå de ekonomiska begreppen. Ett annat argument var att kommuner och landsting skulle ha lättare att rekrytera personer från andra sektorer. Nu är jag där. Skillnaden är att de omkring mig redan kan den statliga redovisningen. Tyvärr blir man lätt bekväm i det gamla invanda, vilket gör det svårare att byta bana och tankesätt. Så, nu gäller det att kämpa på ännu hårdare. Och hoppas på pedagogiska och förstående kollegor som kan förklara och tänka på annat sätt. Det är en stor utmaning att ta hand om skattemedel. Men, vem hade kunnat tänka sig att det skiljer så mycket mellan den kommunala och statliga sektorn – vi tillhör ju båda välfärdssektorn! ● När hjälp ska fram snabbt Kontantkrångel, rekvisitioner och fakturor med posten. Känns det modernt? Med ICA Kontantkort kan ni snabbt betala ut pengar till dem som behöver hjälp. I tio år har kortet fungerat som en smart ersättning för kontanter, och många svenska myndigheter och kommuner har insett vad de kan spara på effektivare utbetalningar. För när arbetet är viktigt känns det bra att lägga tid på rätt saker. Eller hur? Läs mer om ICA Kontantkort på icabanken.se/foretagstjanster Posttidning B Kommunal Ekonomi Box 204 801 03 Gävle Hej då alt + tab! Att slippa växla mellan olika program för att hantera rapportering, förmåner eller flex är bara en av fördelarna med nya Aditro Window. Här har vi samlat alla våra smarta applikationer så att du med en enda inloggning kan hantera allt du behöver. Tjänsten är dessutom behörighetsstyrd, vilket innebär att du alltid når de applikationer som är väsentliga för just dig. Det kallar vi en enklare jobbvardag! 👆 Vill du också komma igång och samla allt på ett och samma ställe? Hör av dig så berättar vi mer om hur Aditro Window kan förändra ditt sätt att arbeta. Tel. 010 451 10 00 aditro.se [email protected] aditro
© Copyright 2024