1. No category

Sida 1(7)
En kulturvandring från Holmentornet,
Industrilandskapet till Konstmuseet
Turistbyrån/Holmentornet/Hattstugan
När du går ut från turistbyrån befinner du dig
i valvet under Holmentornet. Tornet är från
1750 och är en symbol för ingången till det
unika Industrilandskap. Området är klassat
som kulturhistoria och står som ett minne av
1800-talets industrigenombrott i Sverige. Efter
1850 genomgick Norrköping ett industriellt
uppsving utan motstycke i landet. Den stora
omställningen kom när bomulls- och sedan
ylleindustrin mekaniserades. De flesta
fabrikshusen står kvar än idag och används till
andra verksamheter än vad som var avsett från
början. Norrköping berättar genom det bevarade
Industrilandskapet tydligare än någon annan
stad, om den svenska storindustrins början.
Där tornet nu står fanns tidigare ett torn byggt på 1600-talet, men det förstördes vid ryssarnas
härjningar i staden 1719. Nuvarande torn byggdes upp av murarmästare Strubel på resterna av
det gamla. Högst upp i den förgyllda knoppen finns en bronsplatta som bekräftar detta. Tornet
hade en livsviktig funktion då man höll brandvakt härifrån, även arbetstider och dygnets tider
tillkännagavs från tornet.
Tornet är också en symbol för Holmens bruk som var etablerat här i över 350 år.
1609 lades grunden till en vapensmedja här på Kvarnholmen (som faktiskt är en ö). Ur denna
smedja uppstod sedan Holmens bruk. Holmens bruk tillverkade pistoler, musköter, harnesk,
krut och mindre kanoner. Mest känt blev mässingsbruket under tiden Louis de Geer var
finansiär. Louis de Geer var en rik köpman från Liège som kom till Norrköping 1627. Han
betydde mycket för Norrköping och hela landets industriella utveckling på 1600-talet. Inom
några år hade han startat bland annat skeppsbyggeri, repslageri och plåtslageri.
Mässingsbrukets brännhyttor, där mässingen framställdes och kopparkamrarna där den
dyrbara kopparn förvarades, låg på varsin sida om tornet. Dagens byggnader är av avsevärt
senare datum och hyser olika funktioner, till exempel restaurangen Bomullsfabriken till
höger.
Mässingsbrukets avvecklades på 1790-talet. Därefter har Holmen ägnat sig åt pappers- och
textiltillverkning. Redan 1633 startades ett handpappersbruk, som efter två bränder lades ner.
1806 påbörjades på nytt papperstillverkningen och 1837 kom den första pappersmaskinen.
Spill från stadens många textilfabriker gjorde råvaran, lump, lättillgänglig. Utvecklingen
accelererade sedan mot allt fler maskiner, skogsinköp och större produktion. Holmen är än
i dag en storkoncern med huvudkontor i Norrköping och ett modernt pappersbruk, Holmen
Paper AB, som sedan 1977 är etablerat i Braviken strax norr om staden.
Sida 2(7)
Holmen bruk satsade i mitten av 1800-talet även på textiltillverkning. Det var dess
mekanisering och den mycket gynnsamma utvecklingen inom branschen som gjorde att ett
nytt bomullsspinneri såg dagens ljus. Spinneriet blev Norrköpings mäktigaste industribyggnad
och samtidigt uppfördes ett väldigt magasin för att ta emot alla bomullsbalar som väntades
från New Orleans. Den gula byggnaden ser du snett över gatan i kvarteret Konstantinopel.
Byggnaden var rivningshotad på 1960-talet, men man fick aldrig tillstånd till rivning. I dag
äger Hyresbostäder fastigheten och nyttjar själva stora delar av huset.
Åt höger, bakom Bomullsfabriken, ser du ett bra
exempel på vad de gamla industrihusen kan användas
till - konserthuset Louis De Geer konsert & kongress,
invigt 1994. I dessa byggnader tillverkades tidigare
papper. Den sista pappersmaskinen stod i nuvarande
foajén till konserthuset och där själva konsertsalen
ligger beredde man förr pappersmassan. Konsertsalen
rymmer 1 300 personer och Norrköpings
symfoniorkester har här sin hemmaarena.
Den konstgjorda vattenfåran framför Holmentornet har återgett Kvarnholmen sin karaktär av
ö. Den tillkom efter en arkitekttävling, när det gamla Holmenområdet restaurerades i slutet av
1980-talet. För ca 100 år sedan forsade Motala Ström fram här liksom längs Kvarngatan.
Notera att Norrköpingsborna säger bara Strömmen. Strömfåran lades igen på 1920-talet för
att ge plats för ytterligare fabrikslokaler på Holmenområdet.
Byggnaden märkt Telia/Nautilus, med det högt
välvda taket med ljusinsläpp, kallas för Hattstugan.
Det var tidigare ett packhus för Holmen bruk och
är idag kontorslokaler för flera företag. Ljusinsläppet
liknar det teletorn som fanns på Sveriges första
telefonstation på Malmskillnadsgatan i Stockholm.
Arkitekt är Kai Wartiainen, professor vid KTH i
Stockholm, som vann den tidigare nämnda arkitekttävlingen.
Nu lämnar vi Industrilandskapet och följer Dalsgatan åt höger och går mot Dalkarlsbacken,
även kallad Lärkabacken.
Huset i Dalen
När ni korsat Kvarngatan står ni i hörnet av S:t Persgatan och Dalsgatan. Här ligger ett
beige, rappat hus med sockel i natursten. Huset kallas för Huset i Dalen och är ett av
Norrköpings äldsta bevarade hus, byggt 1731. Byggherre och arkitekt är inte kända.
Fastigheten har moderniserats vid några tillfällen och den senaste gjordes 1984 efter ritningar
av Claes Fraenki Arkitektkontor. Vid moderniseringen samarbetade man med länsantikvarien
samt Norrköpings Stadsmuseum. Byggnaden har ett stort kulturhistoriskt värde och är av
högsta klass. I lägenheterna finns många originaldetaljer bevarade, såsom brädgolv,
stuckaturer, kakelugnar och listverk.
Gå nu vidare uppför backen där ni på krönet ser stadens äldsta läroverksbyggnad,
De Geer gymnasiet.
Sida 3(7)
Spårvagnarna
Innan ni når skolgården korsas Nygatan. Har ni tur kanske en av stadens stoltheter
Gula Faran kommer farande.
De första spårvagnarna togs i trafik
1904. Det kostade 10 öre att åka linjen
runt staden och betalningen gjordes till
en bössa som föraren höll i handen. Från
början stod förarna utomhus och ända
fram till 1928 fick de stå upp innan de
fick en stol att sitta på. Förarna var
naturligtvis bara män och för 12 timmars
tjänst om dagen var lönen 70:- i
månaden. 1963 kom de första kvinnliga
förarna. Kvinnliga konduktörer fanns
dock under andra världskriget, men de
hade mycket lägre lön än männen och
fick lämna sina befattningar när männen
kom tillbaka efter sin beredskapstjänstgöring.
De Geer gymnasiet (f d Högre allmänna läroverket)
Läroverket är byggt 1868 och arkitekt var Carl Teodor Malm, stadens första stadsarkitekt.
Flera ”kändisar” har trampat i den ståtliga trapphallen, bland annat författaren Albert
Engström och radiounderhållaren Pekka Langer. Ibland kallas Norrköping för Peking och
historien bakom detta har anknytningar till läroverket. Någon gång på 1910-talet besökte
Sven Hedin, känd forskningsresande, läroverket och höll ett fördrag om sina besök i Kina.
Han nämnde då att Nanking betydde den södra staden och ett par elever frågade då vilken
som var den norra staden. Det är Peking, blev svaret. Några läroverkspojkar tog fasta på det
och döpte snabbt Norrköping till detta. Att Söderköping blev Nanking glömdes bort...
Efter att sneddat över skolgården till höger om byggnaden är ni inne i Södra Promenaden.
Södra Promenaden/Halvars glasskiosk
Stanna till en liten stund och titta till höger på en kulinarisk institution, nämligen Halvars.
Om humöret är det rätta så kanske ni kan gnola på Ulf Lundells visa:
” Du kanske säger: ’Norrköping
det är en djävla stad’
då har du aldrig gått på stadens
södra promenad
Jag går på promenaden
jag dansar fram rentav
Jag går på promenaden
seglar fram på soligt hav”.
” Jag börjar vid bensinstationen
en dag då allt känns kaos
snart kommer jag till Halvars kiosk
där köper jag en glass
Och går på promenaden
och slickar på min strut
Jag går på promenaden
och väntar på att det skall ringa ut”.
Sida 4(7)
Promenaderna har i mer än 100 år gett
karaktär åt Norrköping. De har varit - och
är - en av stadens identiteter som
framsynta män skapade under 1800-talets
senare del med Paris som förebild.
Man ville med promenaderna ge luft och
ljus samt frilägga de stora byggnaderna
Palatsen och kasernerna. Man ville även
skapa bättre trafikleder till och från
järnvägsstationerna, som ofta placerades i
städernas utkanter.
I Norrköping planterades de första promenadträden 1858, norr om den dåvarande
stadsbebyggelsen. Ritningsförslaget gjordes 1855 av trädgårdsarkitekten Knut Forsberg på
uppdrag av Borgerskapets äldste. Forsberg hade tidigare vunnit pris i en tävling om
Boulognearskogen och hade i Paris kommit i kontakt med baron Hausseman och dennes
boulevardplaner. Promenaderna byggdes ut efter hand och i slutet av 1800-talet var "ringen"
runt staden klar och har sedan dess i stort sett haft samma sträckning ända fram till idag.
Promenaderna är sedan mitten på 1990-talet byggnadsminnesförklarade
Innan ni fortsätter promenaden åt vänster, kan ni titta tvärs över gatan där Linghallen ligger.
Den är uppförd 1925 och ritad av Torben Grut. Gymnastikhallen är uppkallad efter den
svenska gymnastikens fader Per Henrik Ling. Huset är ett fint exempel på 1920-talsklassicism.
Nu fortsätter ni vandringen åt vänster. I Södra Promenaden ligger totalt åtta skolor och
folkskolor. De flesta är ritade av C TH Malm och uppförda under 1800-talets andra hälft.
Skolorna är byggda enligt ett idealsystem, Norrköpingssystemet, och placerades i
promenaderna för att man ville ha grönska på skolgården samt ljus och luft i skolsalarna.
Skolan skulle ha flera ingångar så man kunde undvika trängsel och bråk. Vidare skulle skolan
inte rymma mer än 17 klassrum och vindsvåningen inreddes med gymnastiksal, slöjdsal och
matsal.
Fröbelinstitutet
Ni passerar på vänster hand Fröbelinstitutet, byggt 1891. Här startades 1904 en
"Folkkindergarten" av systrarna Ellen och Maria Moberg. Dessa två, som kan kallas
förskolans pionjärer, hade också undervisning av blivande förskollärare. Fröbelinstitutet tog
emot förskolebarn och spädbarn för veckovis vård. Man fungerade också som värmestuga åt
de många Norrköpingsbarn som inte hade någonstans att gå efter skolan. Ett tidigt fritidshem,
med andra ord.
Idéen och namnet kommer från Friederich Fröbel som 1849 grundade en anstalt, kallad
Kindergarten, för barnuppfostran, lek och sysselsättning i Tyskland. Fröbel var lärare och
hade många pedagogiska tankar som är moderna än idag. Han visade på barnens spontana
intresse för allt runt omkring och deras stora verksamhetslust samt att leken var en viktig
del av den aktiva verksamheten. Fröbel menade att barn ur alla samhällsklasser skulle få
möjlighet att gå i Kindergarten.
Sida 5(7)
Södertull/Drottninggatan/ Kristinaskolan/Stadsbiblioteket
Nu är ni framme vid korsningen av Drottninggatan och platsen Södertull. Södertull är ett
medeltida namn, som anger att här fick handelsmän betala tull när stadsgränsen passerades.
Idag är Södertull utbyggd till innerstadens kollektivtrafikcentrum, där spårvägs- och
busslinjer möts. Här ser ni ytterligare en skola på vänster hand, Kristinaskolan byggd 1882.
Från början var här en folkskola, men huset har också inrymt tandläkarmottagning och
används idag som träningslokal för unga musiker. Ett par kvarter ner åt vänster, längs
Drottninggatan, ligger Norrköpings centrum. Där finns ett stort utbud av shopping i både
stora gallerior och i små butiker, caféer och restauranger och mycket annat.
Rakt över Drottninggatan ser ni Norrköpings Stadsbibliotek. 1902 börjar
verksamheten vid stadens första offentliga
bibliotek och 1904 beslutar stadsfullmäktige
att man skulle köpa Finspongssamlingen.
Samlingen innehöll 35 000 band och såldes
för en krona styck av Axel Ekman,
företagsledare på Finspångs bruk.
1906 beslutar stadsfullmäktige om en
sammanslagning av Finspongsbiblioteket
och det offentliga biblioteket. Det nya
biblioteket blev Norrköpings Stadsbibliotek.
Carl Swartz, en gång Sveriges finansminster
och statsminister, donerar 1912 sin villa
(bakom nuvarande Stadsbiblioteket) att
användas som stadsbibliotek och
konstmuseum. Villa Swartz var snart för
liten och 1973 invigdes det nuvarande
biblioteket av Tage Erlander.
Framför biblioteket står en skulptur av Eric Grate, Nike från Sant Andria.
Kristinaplatsen/Konstmuseum
Nu går ni över Södra Promenaden och kommer då till Kristinaplatsen med Konstmuseet i
fonden. Platsen har fått sitt namn av drottning Kristina, som under en tid hade Norrköping som
skatteuppbördsområde. Platsen inramas av finare bostadshus i 1920-talsklassicism och pryds
av popplar, 1920-talsklassicisternas favoritträd.
Sida 6(7)
Nu står ni framför Konstmuseet från 1946 med Kurt von Schmalensee som arkitekt. På
museets framsida står Spiral åtbörd, en aluminiumskulptur av Arne Jones från 1961. Det
är en fontänskulptur som är 8 m hög och gjord av nitad aluminiumplåt.
Ursprungligen var konstverket ett förslag till en tävling utlyst av Statens Kulturråd för
utsmyckning av övre gården vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Arne Jones förslag avslogs
med motiveringen att verket förmodligen var ogenomförbart. Idén till skulpturen fick Jones
bland annat från en artikel om skruvens teknik i Kulturens årsbok 1952. I den första skissen
roterade den yttre spiralen kring den inre, som var orörlig. Tanken var att skulpturens rörliga
del skulle drivas av reaktionskraften från vattenstrålar. I slutversionen omsluter en fast yttre
spiral en inre spiral som roterar med hjälp av en motor, och skulpturen är placerad i en
bassäng i vilken vattnet strålar ner. Skulpturen placerades framför museet 1961 och väckte en
livlig debatt bland stadens invånare. Under åren har Spiral åtbörd blivit en väl etablerad och
allmänt accepterad symbol, bland annat som logotyp för ett av de stora varuhusen i staden.
Museets historia börjar vid sekelskiftet med en generös donation av Pehr Swartz, känd
snusfabrikör och hängiven konstälskare. Hans gåva av flera hundra välkända konstverk
ställdes ut i Villa Swartz. 1946 flyttade museet till den nuvarande museibyggnaden vid
Kristinaplatsen. Samlingarna fortsatte att växa med fokus på 1900-tals konst. Idag har
konstmuseet en av landets bästa samlingar av svensk modernism och de flesta av våra
nyskapande och mest uppmärksammade konstnärer finns representerade.
I museets ägo finns också en av landets största grafiska samlingar på cirka 25.000 blad.
Samlingarna omfattar svensk 1900-talsgrafik och internationell grafik från 1400-talet och
framåt. Välkommen in!
Författare: Karl Westman i samarbete med Upplev Norrköping
Sida 7(7)
En kulturvandring från Holmentornet till Konstmuseet
1
2
3
4
5
6
7
8
Huset i Dalen
Louis De Geer konsert & kongress
Nygatan/Spårvagnsspår
De Geergymnasiet
Linghallen
Fröbelinstitutet
Stadsbiblioteket
Konstmuseet
Källor
- Diktens Norrköping, 1981
- Norrköpings industrilandskap
- Med öppna ögon,Miljöer och hus i Norrköping
- Norrköpings historia 1900-talet
- Norrköpings historia 1870-1920
- Internet, 2007-03-01
Urval: Gunnar Ljunggren, Rune Oxelqvist ISBN 91-27-01125-9
Text: Bonnie Festin
ISBN 91-97-0812-3X
Text: Bonnie Festin
ISBN 91-970872
Redaktör: Hans Nilsson
ISNB 91-7219-848-6
Redaktör: Björn Hemfrid, Salomon Kraft Stockholm 1972
Kommunfakta 2006, Norrköpings stadsbibliotek och konstmuseum