1. No category

Examensarbete
Går svensk Masurbjörk att sälja
utanför den svenska marknaden
- och hur ser den svenska marknaden ut
Författare: Johan Fredriksson
Handledare: Harald Säll
Examinator: Johan Lindeberg
Handledare, företag: Håkan Schüberg,
Torsta AB
Datum: 2015-05-15
Kurskod:2TS10E, 15 hp
Ämne: Skogs- och träteknik,
examensarbete
Nivå: Kandidat
Institutionen för Teknik
Sammanfattning
Masurbjörken utbredningsområde räknas till Norge, Sverige, Finland och ett
bälte in i Baltikum och Vitryssland. Virket är eftertraktat då de i vissa fall
har ett rikligt mönster eller väldigt flammig struktur. Masurbildningen
kommer sig av en naturlig tillväxtstörning vilket gör att masurbjörkar bara
förekommer fritt i naturen som solitärer. Användningsområdet är numer i
huvudsak vid knivtillverkning men även andra mindre snickeriföremål.
Masurbjörken har till några för år sedan även använts till faner och
uppbringat höga råvarupriser för dem som uppfyller kvalitetskraven. Vid
odling är masurbjörkarna skötselintensiva om man vill uppnå hög kvalité.
Masurbjörk började odlas i Sverige under 80-talet och det har fortsatt att i
mindre skala anläggas små bestånd. Kunskapen om masurbjörk är relativt
låg ute i landet och det som framförallt saknas är kunskap om hur man får
avsättning för virket och var man vänder sig för att sälja. Arbetet syftar till
att kartlägga den svenska marknaden för masurbjörk samt att försöka
bestämma virkesvärdet hos två bestånd anlagda i Västerbotten. Arbetet har
genomförts genom en marknadsundersökning och en fältstudie.
Marknadsundersökningen grundar sig i intervjuer och är avgränsad till de
aktörer som använder masurbjörk i serietillverkning (i Sverige), samt
masurbjörksuppköpare (från Finland men även tyska fanertillverkare
ingick). Fältstudien genomfördes genom stickprovsmätningar, 10 provytor
fördelades inom varje bestånd. Diameter och höjd mättes inom provytorna
för att kunna beräkna stamvolym och utifrån marknadsundersökningen
beräkna ett virkesvärde. Typ av masurbildning fastställdes också.
Av marknadsundersökningen framkom att de svenska knivtillverkarna gärna
köper svensk masurbjörk förutsatt att kvalitén är bra nog. Det som
efterfrågas är virke från knöl- eller halsmasur med tätt masurmönster. Av de
utländska aktörerna var det en finsk virkesköpare som ville köpa svenskt
virke. Han köpte all typ av masurbjörk. Virkesvärdet hos de 15 åriga
bestånden i Västerbotten beräknades utifrån priserna den finske
virkesköparen angav och uppkom i ~9400 kr/Ha respektive ~7000kr/Ha.
Att försöka prissätta ett bestånd utan att först fälla det är vanskligt eftersom
kvalitén sätts efter masurstukturen hos trädet och den syns först när trädet är
fällt. Vidare finns ingen standardisering av virkeskvalliten utan allt görs
subjektivt av respektive virkesaktör. Prissättningen bygger på att de träd
med synlig masurbildning och tillräckliga dimensioner uppfyllde
”mönsterkravet”. Efterfrågan internationellt är i dagsläget låg, inom landet
köper knivtillverkarna förhållandevis små volymer av hög kvalitet, så det
går att sälja masurbjörk. Marknaden är trendkänslig som med alla trädslag
och har man ett bestånd så bör skötseln inriktas på att få grova, kvistfria
stammar som genererar hög avkastning. Skall man anlägga ett bestånd är
klonat plantmaterial att föredra.
II
Johan Fredriksson
Abstract
Sedan 80-talet har man i Sverige på försöksnivå anlagt små bestånd av
masurbjörk, stora kunskapsluckor finns framförallt hur man säljer och vem
man säljer virket till. Arbetet syftar till att beskriva marknaden för
masurbjörk samt att beräkna virkesvärdet hos två bestånd i Västerbotten.
Arbetet bygger på en marknadsundersökning och en fältstudie.
I Sverige köper knivtillverkare masurbjörk årligen, det går även att sälja till
finska virkesköpare. För de två undersökta bestånden i Västerbotten, 15 år
gamla beräknades virkesvärde till ~9400 kr/Ha respektive ~7000kr/Ha.
Om man sköter ett masurbjörksbestånd finns det stor chans att få hög
avsättning för virket även i framtiden.
Nyckelord: Masurbjörk, Betula pendula var. carelica, virkesmarknad,
III
Johan Fredriksson
Förord
Med detta arbete avslutas Skogs och träprogrammet vid Linnéuniversitetet.
Iden till arbetet kommer från Håkan Schuberg, Torsta AB som också agerat
som lärare under utbildningens gång. Stort tack Håkan för ditt stöd och dina
motiverande diskussioner.
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Harald Säll vid
Linnéuniversitetet som har stöttat mig genom detta arbete och som först
introducerade masurbjörk och dess potential för mig.
Jag vill även tacka de företag som deltagit i arbetet och gjort arbetet möjligt
samt de markägare som gladeligen visat sina bestånd och berättat om dess
historia.
IV
Johan Fredriksson
Innehållsförteckning
Sammanfattning _________________________________________________ II
Abstract _______________________________________________________ III
Förord ________________________________________________________ IV
Innehållsförteckning _____________________________________________V
1.
Introduktion ________________________________________________ 1
1.1 Bakgrund ___________________________________________________ 1
1.2 Syfte och mål ________________________________________________ 5
1.3 Avgränsningar _______________________________________________ 5
2. Material och metod ____________________________________________ 7
2.1 Metodik ____________________________________________________ 7
2.2 Tillvägagångssätt _____________________________________________ 9
2.2.1 Marknadsundersökning ______________________________________ 9
2.2.2 Fältundersökning __________________________________________ 9
2.3 Material ___________________________________________________ 10
3. Resultat _____________________________________________________ 12
3.1 Marknadsundersökningen ______________________________________ 12
3.1.1 Vilka uppköpare finns______________________________________ 12
3.1.2 Vilka kvalitetskrav har uppköparna? ___________________________ 13
3.1.3 Inom vilket prisspann ligger masurbjörken idag? __________________ 15
3.1.4 Går det att sälja masurbjörk till finska/tyska uppköpare? _____________ 16
3.1.5 Vilka volymer krävs då i så fall? ______________________________ 17
3.1.6 Finns det något maxavstånd för att få över utländska uppköpare? ______ 17
3.2 Fältundersökningen ___________________________________________ 18
3.2.1 Bestånd 1 _______________________________________________ 18
3.2.2 Bestånd 2 _______________________________________________ 18
3.2.3 Virkesvärde _____________________________________________ 19
4. Diskussion och slutsatser _______________________________________ 20
4.1 Diskussion _________________________________________________ 20
4.1.1 Diskussion marknadsundersökning ____________________________ 20
4.1.2 Diskussion fältundersökning _________________________________ 21
4.2 Slutsatser __________________________________________________ 22
4.2.1 Slutsatser marknadsundersökning _____________________________ 22
4.2.2 Slutsatser fältundersökningen ________________________________ 22
5. Referenser ___________________________________________________ 24
6. Bilagor ______________________________________________________ 25
V
Johan Fredriksson
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Masurbjörken naturliga utbredningsområde sträcker sig från södra Norge, in
över Svealand vidare över i södra Finland, Karelen, Baltikum och
Vitryssland (Martinsson, 1995).
Masurbildningen har sitt ursprung i en naturlig genetisk nedärvd
tillväxtstörning hos vårtbjörk. Missbildningen gör att bristningar i kambiet
(tillväxtzonen för ved och bark) uppstår. I själva bristningen upphör
tillväxten, i området runt bristningen fortsätter dock tillväxten vilket gör att
veden blir ojämn med små gropar. Allteftersom trädet försätter att växa
uppstår ofta nya bristningar i anslutning till de gamla och masurbildningen
fortsätter. Vid masurbildning färgas veden i anslutning till bristningarna
bruna och det uppstår en flammig vedyta som beror på att fibrerna kring
bristningarna följer vedytan. Allt detta ger masurbjörken sitt karaktäristiska
utseende (Pettersson & Säll, 2008).
Vanligen delar man in masurbjörk i fyra olika huvudtyper. Dessa är
Knölmasur, Halsmasur, Randmasur och Ringmasur (Nylinder, Pape & Fryk
2006). Oftast är naturligt förekommande masurbjörk en blandning mellan
dessa huvudtyper. Utseendemässigt skiljer sig de olika huvudtyperna åt och
det är framförallt stamformen samt mönstret eller strukturen på veden som
skiljer sig åt.
Stammen hos knölmasur är mer eller mindre knölig av ”småbulor”.
Halsmasur har ansvällningar på stammen där masurbildningen sker. Mellan
ansvällningarna är det smalare partier, ”halsar” där ingen masurbildning sker
och består av ”vanlig” ved. Både knölmasur och Halsmasur utvecklar ved
med de ”typiska” bruna v-formade strecken som syns i stammens tvärsnitt.
Det är även detta mönster som fanerindustrin är intresserad av, även hos
knivtillverkarna är det eftertraktat.
Randmasur har längsgående åsar på stammen med masurbildning i.
Masurbildningen sker ojämnt i stammens längdriktning och är därför inte
lika eftertraktad som knöl- och halsmasur (Pettersson & Säll, 2008).
Ringmasur kännetecknas av att det är åsar som växer (tvärs stammen) och
som bildar ringar på stammen. Ringmasur kallas ibland Ismasur då dess ved
kan var mycket flammig men saknar de bruna v-formade strecken i
masurbildningen.
Eftersom masurbjörken har en tillväxtstörning är den naturligt
förekommande masurbjörken senväxt och har kort, böjd och krokig stam.
Bland självföryngrad masurbjörk finns en klassificering av stamformen där
1
Johan Fredriksson
masurbjörken delas in i tre typklasser: rakstammig, kvistig och buskliknande
(Pettersson & Säll, 2008). Emanuelsson (1999) använder sex klasser för att
dela in masurbjörken efter deras utseende.
Då masurbjörken har en naturlig tillväxtstörning är den inte
konkurrenskraftig nog att förekomma i naturliga bestånd utan endast som
solitärer (Emanuelsson, 1999).
Idag finns det både förädlat frömaterial och klonade plantor för de som vill
anlägga masurbjörksbestånd. Masurbjörk som fritt i naturen pollineras ger
masurplantor i ~ 20 - 30 % av fallen. Förädlat frömaterial ger masurplantor i
upp 60-70%. Vid användning av klonade plantor från en masurbjörk med
känd masurstruktur ger 100 % av plantorna masurbjörk med samma
masurstruktur som ”moderträdet” (Pettersson & Säll, 2008).
1.1.1 Skötsel
Beroende på vilket material som används vid etableringen skiljer sig skötseln
åt initialt.
1.1.2 Förädlat frömaterial
Vid etablering bör det vara mellan 1600 och 2500 plantor/ha, beroende på
förädlingsgrad och marktyp. Röjningen är viktig då masurbjörk kräver
mycket ljus för att masurbildningen skall fortgå samt att tillväxten skall
hållas uppe. Masuregenskaperna visar sig oftast inte förrän vid mellan 7-10
års ålder varför urvalet av plantor som skall röjas bort ofta är svårt. Oftast är
de största plantorna de utan masurbildning. Första gallringen bör ske vid tio
års ålder och då rikta in sig på de träd som saknar masurbildning. Därefter
gallra med tre till tio års mellanrum, masurbjörkarna skall hela tiden ha fritt
uppåt och trädkronorna skall ha utrymme att utvecklas. Beståndet avverkas vi
ca 40-50 års ålder då risken för rödkärna ökar markant efter det.
1.1.3 Klonade plantor
Eftersom masurbildningen kommer att ske i samtliga plantor kan plantantalet
minskas till mellan 800 – 900 plant/ha. Plantorna bör märkas ut så att de
senare går att urskilja från naturligt uppkomna plantor som vid röjningen
skall tas bort. Andra plantor mellan masurbjörkarna fyller ingen funktion.
Första gallringen sker först närmare 15 – 25 års ålder, när trädkronorna börjar
närma sig varandra. Efterföljande gallring var femte till tionde år. Kronorna
skall stå fritt och uppta halva trädhöjden. . Beståndet avverkas vi ca 40-50 års
ålder.
Oavsett hur beståndet är anlagt, börja stamkvista tidigt, när plantan har en
diameter ~3-4 cm vid roten är det lämpligt att börja. Halva trädhöjden skall
hela tiden ha grönkrona för hög tillväxt (i ung ålder kan 2/3 av trädhöjden ha
grönkrona). Stamkvista nerifrån smala grenar, aldrig grövre än ”lillfingret”
2
Johan Fredriksson
för att undvika rödkärna samt att andra skadegörare får möjlighet att etablera
sig (Pettersson & Säll, 2008; Martinsson, 1995).
Vid anläggning av masurbjörksbestånd bör beståndet skyddas mot
viltbetesskador, effektivast är att hägna beståndet med viltstängsel. Eftersom
masurbjörk har högre sockerhalt än vanlig björk (Pettersson & Säll, 2008) är
det mycket begärligt som älgfoder. Med detta i åtanke är det lämpligt att
anlägga bestånden nära bebyggelse eller vägar med mycket rörelse för att
minska risken för viltskador. Även sork kan orsaka skador på masurbjörken,
ett sätt att minimera sorkskador är att försöka hålla undan kraftig gräsväxt.
Det finns även särskilda sorkskydd som kan sättas på plantorna, dessa
fungerar även utmärkt som uppmärkning av plantorna så att de lättare går att
urskilja från självföryngrade björkplantor så att ”rätt” björkplantor röjs bort.
Sorkskydden är gjorda av plast och är konformade, konerna är konstruerade
så att de inte hämmar tillväxten när plantorna växer upp.
1.1.4 Produkter
I Sverige är det endast vid knivtillverkning som masurbjörks används i
serietillverkning. Masurbjörk används i allehanda smyckesföremål och även
möbler men det sker i liten skala och inte i serieproduktion. Både faner av
masurbjörk och massiv masurbjörk används i möbeltillverkning.
Fanertillverkning av masurbjörk har tidigare skett i Sverige men idag finns
ingen sådan verksamhet. 2008 lades Bohmans Fanerfabrik ner och 2014 hade
avvecklingen av Nordisk Fanerfabrik slutförts.
I Finland har användningen av masurbjörk en helt annan tradition. Den
finske konstnären Markku Kosonen har tillverkat konstföremål i masurbjörk
som har ställts ut på flera utställningar världen över. Det finns en utbredd
tillverkning i Finland allehanda föremål, allt från små souvenirer som pennor
och nyckelringar till föremål som köksredskap, skal till mobiltelefoner,
attachéväskor och USB-minnen.
För att kunna serietillverka produkter av masurbjörk måste det finnas
tillgängligt material i tillräckliga volymer. Det måste även vara en jämnhet i
kvalitén så att de första produkterna i en serie är någorlunda lik de sista i
serien. Om masurbjörk skall användas vid serietillverkning av ex möbler är
det endast ”plantager” med klonat material som kan skapa tillräckliga
volymer med den jämnhet som krävs.
1.1.5 Prisbild
När man handlar med masurbjörk köps och säljs masurbjörken per kilo friskt
virke, inte som ”ordinarie” virkeshandel per m³. Masurbjörk väger ca 930
kg/m³, tall och gran väger ca 850 kg/m³. Enligt Sveaskogs prislista för
Norrbotten (Sveaskog 2015) betalas för tall som bäst ca 900 kr/m³to och för
3
Johan Fredriksson
gran som bäst ca 550 kr/m³to. Martinsson (1995) anger att för grenmasur
betalas mellan 4-12 kr/kg, som är den masur som ger sämst avkastning.
Omräknat blir priset/m³ som sämst 3 720 kr/m³ ( 930 kg/m³ x 4 kr/kg ).
1.1.6 Masurbjörken i Sverige
Under 80-talet anlades de första bestånden med masurbjörk. Detta skedde
mer eller mindre som försöksverksamhet då kunskapen i Sverige var liten.
Dessa bestånd anlades genom frösådd då det inte fanns några plantor att få
tag i. I dag är kunskapen i ämnet bättre, i alla fall hos en handfull
sakkunniga/eldsjälar i landet.
Generellt är kunskapen om lövträdskötsel dålig hos de svenska skogsägarna,
kunskapen om masurbjörk är i det närmaste obefintliga. Det finns dock några
visionärer som har vågat att satsa på masurbjörk och anlagt enstaka bestånd.
Lövskogsskötseln är mer skötselintensiv än traditionellt barrskogsbruk. Då
björken har relativt kort omloppstid, 30 - 60 år om målet är kvalitetstimmer
(Skogsstyrelsen, 2014) och tillväxten är som störst i ung ålder gäller det att
skötseln inte blir eftersatt för att hålla tillväxten uppe.
För att få ekonomi i lövskogsbruket krävs det att det finns en marknad som
ger avkastning, tillräckligt stor att det är möjligt att sköta skogen på det sätt
som krävs för att få den efterfrågade kvalitén.
Den kunskap som framförallt saknas hos de skogsägare som satsat på
masurbjörk är kopplade till hur de får avsättning för sin masurbjörk. Hur ser
marknaden ut i Sverige för masurbjörk? Finns det någon efterfrågan? Vad
efterfrågas? Och av vem? Hur ser prisbilden ut? Om kunskapen om
virkesmarknaden kunde sammanställas och göras tillgänglig för skogsägarna
skulle det öka chanserna till att få god avkastning för sitt arbete och kanske
intresset för masurbjörk skulle öka.
Grannlandet Finland som långt tidigare än Sverige har satsat på masurbjörk
har en fungerande handel med masurbjörk. Den fiska Masurbjörksföreningen
som fungerar som en intresseförening och lobbar för ökad användning av
masurbjörk i samhället samt att den breda allmänheten skall upptäcka
masurbjörken, har funnits i över 50 år. I Sverige finns fortfarande ingen
renodlad masurbjörksförening. De finska uppköparna säljer de bästa timret
vidare till Tyskland där det går in i fanerindustrin. Det är de sortimentet som
ger de högsta priserna, men för det krävs god kvalité. Det fanerindustrin
efterfrågar är raka kvistfria stockar som är minst 80 cm lång med riklig
masurstruktur och har en diameter över 18 cm. De ”lägre” kvalitéerna säljs
bla till Sverige och där är kunderna främst olika knivtillverkare.
4
Johan Fredriksson
1.2 Syfte och mål
Syftet med studien är att beskriva den svenska marknaden för masurbjörk
samt att undersöka vilken möjlighet till avsättning som finns utomlands.
Arbetet syftar även till att utifrån marknadsundersökningen uppskatta
virkesvärdet på två bestånd i Västerbotten.
Frågeställningar:

Vilka uppköpare finns?

Vilka kvalitetskrav har de på virket?

Inom vilket prisspann ligger masurbjörken idag?

Går det att sälja masurbjörk till finska (danska, tyska) uppköpare?

Vilka volymer krävs då i så fall?

Finns det något maxavstånd för att få över utländska uppköpare?

Vad är virkesvärdet idag på de två bestånden?
1.3 Avgränsningar
Marknadsundersökningen har avgränsats till de svenska företag som
använder sig av masurbjörk för serieproduktion (totalt sex olika
knivtillverkare). Möbeltillverkare och träsnidare är inte inkluderade i
undersökningen då det inte finns något som tyder på att masurbjörk används
i serietillverkning. Vidare har undersökningen riktats mot knivtillverkarnas
leverantörer/uppköpare i Sverige samt leverantörernas leverantörer.
Bland de utländska aktörerna har fokus legat på de fiska uppköparna och den
finska masurbjörksföreningen eftersom de är väletablerade på den
internationella marknaden. Vidare har även tyska fanerföretag undersökts
då de är de stora fanertillverkarna och de som betalar bäst för masurbjörk.
Fältstudien är avgränsad till de två försöksbestånd i Västerbotten som
anlades år 2000 som del av ett projekt (”Produktutveckling baserad på
lövträd från odlad mark i Norrlands inland”)som drevs av Sveriges
lantbruksuniversitet i Umeå (SLU). Eftersom det fans påbörjade
dokumentation om odlingarna, ex när de anlades samt plantmaterialets
ursprung m.m. var de intressanta att följa upp.
5
Johan Fredriksson
Vid inmätningen av bestånden låg fokus på att mäta in respektive träds
huvudstam. Ingen hänsyn har tagits till ev. andel grenmasur som skulle gå
att sälja då största delen av värdeutvecklingen ligger i stammen. I
virkesvärdesberäkningarna tas bara de träd som har synlig masurutveckling
av typerna knöl-, hals-, rand- och ring-masur. Typen buskmasur är bara
antecknad och inte inmätt, då de sällan växer till någon dimension. Vid
virkesvärdesbedömningen har det antagits att de träd som har tillräckliga
dimensioner också har tillräckligt masurmönster för försäljning.
6
Johan Fredriksson
2. Material och metod
2.1 Metodik
Studien består av två delar, en del där faktainsamlingen skett genom intervju
och en del där insamlingen sker genom fältstudie.
Marknadsundersökningen genomfördes genom att kvalitativa intervjuer med
personal som handlar med eller använder sig av masurbjörk i kommersiellt
syfte. Intervju som datainsamlingsmetod valdes för att få så preciserad och
nyanserad information så möjligt i ämnet (Björklund & Paulsson. 2012).
Intervjuerna genomförs som telefonintervju då respondenterna är spridda
över stor yta.
Intervjuerna har följt en grundmall som har modifierats efter respondenten.
Avvikelser från mallen har gjorts för att kunna fördjupa sig i intressanta
ämnen/infallsvinklar. Frågorna som ställts har varit öppna utan givna
svarsalternativ. Detta för att skapa ett öppet samtal där respondenten berättar
om möjligheter och problematik i sin verksamhet. Intervjuerna som
genomförts betraktas vara av semistrukturerad karaktär (Patel & Davidsson.
2011). Vid några undantag har även intervjufrågor skickats ut via mail för att
få dessa besvarade i skrift. Undantag har gjorts då språkförståelse varit för
dålig för att genomföra telefonintervju (finska virkesköpare) eller då personal
med kunskap i ämnet varit frånvarande vid tillfrågade företag men då
företagen visat intresse för ämnet och haft vilja/intension att delta med
fakta/kunskap.
Anledningen till att marknadsundersökningen grundar sig i intervjuer är
möjligheten till att få en djupare förståelse genom att föra resonemang kring
varför marknaden ser ut som den gör samt att det ger möjlighet att följa upp
intressanta synsätt/vinklar som uppkommer under intervjuns gång.
Företag som undersöktes visas i tabell 1.
7
Johan Fredriksson
Tabell 1. Undersökta företag.
Företag
som
deltog
Företag
som ej
deltog
Holm Trävaror AB
Tjäder-Läder AB
Wallarna Slöjdträ
Visaseru ry
Oy Skandinavisk Träimport AB
Hakalan Puutukku Oy
Finska masurbjörksSvenska knivtillverkare
Svenska återförsäljareföreningen
Finska virkesköpare
Casström AB
Fällkniven AB
Mora of Sweden
SI Machine Tool
EKA-knivar AB
Karesuandokniven AB
Hieton Puu ky
Hiekka Hyttinen ky
Raudusenergia Oy
Kallioinen Oy
Pinecom ky
Virkkalan Jalopuu
Woodjewel
Poropuukko
Finska
knivtillverkare Norska knivtillverkare Tyska fanerhandlare
Schorn & Groth GmbH
Kainuun Puukko A/S Helle Fabrikker
Danzer GmbH
Marttiini Oy
Askvoll & Haugrud AS F. W. Barth &Co.GmbH
Roselli Oy
Brusletto & CO
Holz Bröker GmbH +Co.KG
Knivsmed Strømeng AS Holz Handel Lauenfoerde GmbH
Mehling & Weismann GmbH
Nordbayerische Holzindustrie GmbH
Sönke Bruhn GmbH & Co.KG
8
Johan Fredriksson
Fältstudien är av kvantitativ karaktär och genomfördes genom att mäta in två
bestånd som ligger till grund för en virkesvärdesbedömning. Mätningen
skedde genom stickprovsinventering. Objektiv provyteutläggning
tillämpades.
2.2 Tillvägagångssätt
Tillvägagångsättet delas upp i marknadsundersökning och fältundersökning.
2.2.1 Marknadsundersökning
Urval: Undersökningen startar med att intervjua de som säljer eller använder
sig av masurbjörk nationellt. Dessa intervjuer leder förhoppningsvis fram till
någon sort leverantör som sedan kan intervjuas för att på så sätt leta sig fram
till någon/några olika uppköpare av masurbjörk. ”Snöbollsmetoden”.
Efter att intervjuat ett flertal svenska knivtillverkare och kontaktat deras
leverantörer för att intervjua dem framgår det med tydlighet att i princip all
masurbjörk som används i någon större mängd kommer från finska
leverantörer. Efter att ha kontaktat finska masurbjörksföreningen för att se
om det fanns någon hjälp att få togs kontakt med de virkesköpare som finska
masurbjörksföreningen hade kontaktuppgifter till på deras hemsida (Visaseru
2015). Av de kontaktade företagen på finska masurbjörksföreningens
hemsida var det tre av tio som svarat. En svarade att de inte var intresserad.
Två företag, OY Skandinavisk Träimport AB och Hakalan Puutukku Oy
svarade på ställda frågor. OY Skandinavisk Träimport AB trodde själva att
de var de störst i Finland på handel med masurbjörk. De omsatte årligen ca
200 000 kg masurbjörk. Efter att de finska kontakterna hade betas av söktes
kontakt med Tysk fanerindustri. Där gjordes urvalet bland de som i första
hand hade hemsida med engelsk textning och som visade på handel med
masurbjörk. De tyska företagen kontaktades uteslutande via mail. De finska
och norska knivtillverkare som serietillverkar knivar med masurbjörk
kontaktades också via mail.
Under intervjuernas gång dokumenterades informationen fortlöpande genom
anteckningar. Efter varje intervju renskrevs informationen och
sammanfattades. Vid kvarstående frågor eller oklarheter kontaktades
respondenten på nytt för att undvika brister i intervjumaterialet.
2.2.2 Fältundersökning
Bestånden valdes ut bland de bestånd som ingick SLU:s projekt
”Produktutveckling baserad på lövträd från odlad mark i Norrlands inland”
(Martinsson. 2015).
9
Johan Fredriksson
Kriterier för urval var dels bestånd som sköts enligt gällande kunskap och
som har varit hägnade samt bestånd som varit hägnade men som inte har
skötts. Beståndet planterades år 2000. Plantorna togs fram från fröplantage
med ursprung från finska Loppi.
Mätningen genomfördes under 2 dagar under april-månad 2015. 10 st
cirkelprovytor mättes i varje bestånd. Vid bestånd 1 hade cirkelprovytorna
radien tio meter, dvs. en area på 314 m². Då snödjupet vid bestånd 2 gjorde
att skidor måste användas vid mätningarna, minskades provytornas radie till
5,64 m (radie 100 m²). Provytans radie mäts med måttband av märket
Spencer.
Inom varje cirkelprovyta mäts stamdiametern vid 0,8 m höjd (normalt mäts
diametern på 1,3 m höjd. 0,8 m kommer av att finska Hakalan Puutukku Oy
som kan/vill köpa från Sverige har angett 0,8 m som minsta längd) samt att
masurtypen fastställs genom okulär besiktning och antecknas. De träd vars
diameter överstiger 13 cm mäts stamhöjden till den höjd där stammen håller
13 cm. Diametern mäts genom att ”korsmäta”, d.v.s. mäta trädstammen från
två håll, med 90° vinkel. Därefter tas ett medelvärde av de två uppmätta
diametrarna Till detta används en enkel ”manuell” klave av märket Haglöfs.
Stamhöjden mäts med en tumstock från marken. Därefter genomförs en
förenklad volymberäkning med formeln: Volym (m³) = ᴨ x radien² x
stamhöjden
För att genomföra virkesvärdesbedömningen används de uträknade
volymerna och de lägsta pris för masurbjörk som framkommit under
intervjuerna enligt formeln:
Volym × Lägsta kilopris = Virkesvärde
För att räkna om pris/kg till pris/m³ användes formeln: pris/kg x kg/m³.
För varje provyta summeras värdet på respektive stam så att ett virkesvärde
för respektive provyta uppnås. Därefter räkans medelvirkesvärde för samtliga
provytor ut. Slutligen räknas virkesvärdet/Ha ut genom att multiplicera
medelvirkesvärdet för bestånd 1 med 31,8 och medelvirkesvärdet för bestånd
2 med 100 (provytornas area skiljer sig för de två bestånden).
2.3 Material
Vid fältmätningen användes: manuell klave av märket Haglöfs, Spencer
måttband (25 m), måttstock i trä från Hultafors, anteckningsmaterial (block
A4, blyertspenna), handhållen gps av typen Garmin astro 320.
Bestånd 1: beståndet är anlagt i Västerbotten, ca 40km sydösts om Storuman
och på ca 255 möh. Närmare bestämt N7202928 E0635328 (Sweref 99 TM).
Beståndet ligger på gammal åkermark. Beståndet är 0,8 Ha stort och har ett
stamantal på ~787 st/Ha. Medeldiametern på 0,8 m höjd är 10,9 cm. Vid
anläggning av beståndet användes svart plast mellan plantorna för att hålla
10
Johan Fredriksson
tillbaka gräs. Vidare har gräset slagits mellan plantraderna för att gynna
plantorna. Beståndet har gallrats en gång (för ett år sedan) då stamantalet
halverades, stamkvistning har gjorts över tid men bör intensifieras för att
uppnå maximal virkesvärdesutveckling. Beståndet är anlagt bredvid
skogsägarnas boningshus och är synligt från huset.
Bestånd 2: beståndet är anlagt i Västerbotten, 14 km nordost om Vilhelmina
och är på ca 378 möh. Närmare bestämt N7179907 E0584301. Beståndet är
0,7 Ha stort och har ett stammantal på 1420 stam/Ha.
11
Johan Fredriksson
3. Resultat
Nedan redovisas resultaten från undersökningen, resultaten är uppdelade i
marknadsundersökning och fältundersökning.
3.1 Marknadsundersökningen
Nedan redovisas resultaten från undersökningen utifrån de frågeställningar som
initialt redovisades.
3.1.1 Vilka uppköpare finns
Det finns fyra svenska knivtillverkare som köper masurbjörk för sin
produktion:
Casström AB
Fällkniven AB
Mora of Sweden
SI Machine Tool
Vidare finns tre svenska återförsäljare som köper in masurbjörk och sedan
säljer vidare:
Holm Trävaror AB
Tjäder-Läder AB
Wallarna Slöjdträ
Samtliga uppger att de skulle köpa svensk masurbjörk om kvalitén var
tillräckligt bra. I dagsläget köper en knivtillverkare masurbjörk från
Vitryssland. Två knivtillverkare köper masurbjörk från finska leverantörer,
en av dessa köper masurbjörk där han kommer över bra parti, bästa köpen
uppger respondenten görs på Blocket.se. En knivtillverkare köper
masurbjörk från svensk återförsäljare (som i sin tur köper från Finland).
Tabell 2. Ursprung på masurbjörk hos knivtillverkarna.
Knivtillverkare 1
Knivtillverkare 2
Knivtillverkare 3
Knivtillverkare 4
Svensk
Vitryssland Finland återförsäljare Övriga
X
(←)X
X
X
X
I kolumnen ”Övriga” ingår mindre privata leverantörer, Blocket.se, marknader mm.
Ordningen på knivtillverkarna är inte densamma som i texten ovan.
12
Johan Fredriksson
Tabell 3. Ursprunget på masurbjörken hos de svenska återförsäljarna.
Återförsäljare 1
Återförsäljare 2
Återförsäljare 3
Finsk
masur
X
X
Svensk
masur
X
Ett finskt företag är intresserad av svensk masurbjörk, Hakalan Puutukku
Oy.
Bland de kontaktade tyska företagen angav Schorn & Groh GmbH att de
”normalt” går att sälja direkt till den tyska fanerindustrin. I dagsläget köper
de dock inte in någon masurbjörk alls och har inte gjort så de senaste två
åren, den tyska marknaden för masurbjörksfaner är i princip död i dagsläget.
3.1.2 Vilka kvalitetskrav har uppköparna?
Samtliga knivtillverkare och återförsäljare har definierat kvalité som
kvistfritt virke med så tät masurstruktur som möjligt. Diametern på stocken
spelar även in, då allt för liten diameter minskar möjligheterna till att få ett
högt utbyte vid sågning. De anger även att de skulle köpa fanerkvalité (tätt
mönstrat, kvistfritt med en stockdiameter över 18 cm)om det var möjligt.
Formen på virket som levereras varierar från färskt rundvirke till sågade,
torkade knivämnen i specificerade dimensioner.
Tabell 4. Masurbjörkens bearbetningsform vid leverans, hos
knivtillverkarna.
Knivtillverkare 1
Knivtillverkare 2
Knivtillverkare 3
Knivtillverkare 4
Färskt
rundvirke
Okantat
~50 mm
tjocka,
torkat
X
X
X
Sågat,
lufttorkat
dimension
Sågade
33x33x1000 knivämnen,
mm
torkade
Övrigt
X
X
X
I kolumnen ”Övriga” ingår alla andra former av delning och torkningsgrad.
Av de knivtillverkare som köpte sin masurbjörk med Finskt ursprung, både
direkt och via återförsäljare, angav samtliga att de får sortera bort mycket då
de ej uppfyller ställda krav på masurstruktur. En knivtillverkare försökte
själv ”syna” virket innan det köps. Övriga tillverkare övervägde att
personligt ”syna” virkespartierna innan köp, de uppgav att det var
13
Johan Fredriksson
problematiskt att göra då de beställer från Finland. Det angav även att
problematiken kring klassificeringen av masurstrukturen gjorde att det
kunde variera kraftigt mellan olika leveranser, ibland tät struktur - bland
väldigt gles struktur. Av de tillverkare som medverkat i intervjuerna är det
endast knivtillverkare 4 som kan tänka sig att köpa färskt rundvirke för att
såga de själv. Övriga köper sågat virke i olika grad.
Återförsäljare 1 köper virket torkat, okantat i varierande bredd med
tjocklekar på 26, 40, 52 och 80 mm. Bredden varierar från 100 mm – 250
mm. Längden varierar mellan 0,5 – 1,2 m. Masurstrukturen varierar enligt
återförsäljaren från ”bra” till obefintlig som ser ut som ”vanlig björk”. De
angav själv att de inte var nöjda med kvalitén då masurstrukturen varierade
kraftigt mellan leveranstillfällena. Återförsäljaren besiktar leveransen och
sorterar själv in den i tre klasser: A, B och faner. Klassningen sker
godtyckligt utefter masurstrukturens täthet.
Återförsäljare 1 angav att de skulle köpa svensk masurbjörk om någon
kunde leverera. Virket måste vara sågat, helst torkat, gärna sågat till
knivämnen då knivtillverkare var deras största kunder.
Återförsäljare 2 använder leverantörens klassindelning av kvalité som delar
in träklossarna i tre klasser: standard, super och extrem. Återförsäljare 2 var
nöjd med kvalitén på klossarna och angav att de håller jämn kvalité. De var
bara intresserad av att köpa färdiga knivämnen då de inte sågade något
själva.
Återförsäljare 3 köper in ”svensk lokalodlad” masurbjörk från en
privatperson, både färskt rundvirke och torkat köptes. Återförsäljaren var
nöjd med kvalitén som köptes men angav att det kunde vara svårt att
bedöma masurstrukturens täthet då rundtimmer köptes. Återförsäljare 3
angav att han köpte virke från de som kunde leverera rätt kvalité. Kvalité för
Återförsäljare 3 avgjordes av masurstrukturens täthet.
Hakalan Puutukku Oy skiljer på två olika kvalitéer vid handel, fanerkvalité
och ”kvistig”. Fanerkvalité skall vara kvistfri, rak stam, minsta längd 90 cm
och minsta diameter i topp under bark 19 cm. Tillåten rödkärna är max 6 cm.
Virket får ej ha sprickor. Masurmönstret skall vara ”mycket bra” på båda
sidor av stocken. För ”kvistig” gäller: ”bra” masurstruktur i båda ändar på
stocken, minsta längd 80 cm, minsta diameter 13 cm i topp under bark,
kvistar tillåtna, små böjar tillåtna, ingen rödkärna. Företaget köper alla typer
av masurbjörk, knöl- hals- rand- och ring-masur.
OY Skandinavisk Träimport AB anger att i normalfallet använde de tre
klasser för att kvalitetsklassa masurbjörken, A, B och faner-kvalité. Deras
kunder var i huvudsak kunder som de hade haft länge (upp till tjugo år) och
som visste precis vilken kvalité de ville köpa. Till vissa trogna kunder kunde
de använda sig av upp till sex klasser för att dela in masurbjörken.
14
Johan Fredriksson
Klassindelningen gjordes genom visuell inspektion och byggde på
erfarenhet och oskrivna regler/överenskommelser.
Hos Schorn & Groth GmbH är efterfrågad kvalité: ”fyrsidigt kvistfritt”, rakt,
färskt rundtimmer. Kvantiteterna skall överstiga tio ton för att vara ”säljbart”
samt minsta diametern ˃18 cm med en längd ˃70 cm. Längder över 270 cm
är sällsynt och ger de riktigt höga priserna. Eftersom att masurstrukturen
varierar i stocken betalas lägre pris för de stockar som sämre mönstring.
Ingen definition av bra respektive dåligt mönster.
3.1.3 Inom vilket prisspann ligger masurbjörken idag?
Priserna som knivtillverkarna betalar ligger inom prisspannet 50-150 kr/kg.
Av de som har uppgett priserna är fördelningen som tabell 5.
Tabell 5. Pris som betalas av knivtillverkarna.
Prisbild
(kr/kg)
Knivtillverkare 1
Knivtillverkare 2
Knivtillverkare 3
Knivtillverkare 4
75
87
50-150
Med återförsäljare 1 genomfördes intervjuer med tre olika personer vid
företaget, ingen har kunnat uppge vad de betalar för pris för masurbjörken
utan alla har angett att det beror på hur euro-kursen står.
Återförsäljare 2 betalade vid intervjutillfället mellan 11kr/knivämne för
standard och 102 kr/knivämne för extrem.
Återförsäljare 3 betalar 250 kr/kg för färskt rundvirke. Priset har legat stabilt
lång tid utan större variation.
OY Skandinaviska Träimport AB anger att om de skulle köpa svensk
masurbjörk skulle de inte betala mer än 1,5 €/kg. De hade själv 3-5
uppköpare som köpte, sågade och torkade masurbjörken innan den
levererades.
Hakalan Puutukku Oy har denna säsong betalat 3 €/kg för fanerkvalité och
0,5 €/kg för ”kvistig”. Detta är priser för färskt rundvirke.
Schorn & Groth GmbH uppgav att sedan marknaden dök 2008 har prisnivån
legat still. Priset har således legat mellan 3 – 5 €/kg.
15
Johan Fredriksson
Tabell 6. Prisöversikt
Pris kr/kg
Pris kr/m³
Knivtillverkare 2
75
69 750
Knivtillverkare 3
87
80 910
Knivtillverkare 4
50 – 150
46 500-139 500
Återförsäljare 3
250
232 500
OY Skandinaviska
Träimport AB
14
13 020
Hakalan Puutukku Oy
5 - 28
4 650 – 26 040
Schorn & Groth
GmbH
28 - 46
26 040 – 42 780
3.1.4 Går det att sälja masurbjörk till finska/tyska uppköpare?
OY Skandinaviska Träimport AB ville helst inte köpa svensk masurbjörk.
Det skulle störa den inhemska handeln med masurbjörk och de hade nog
problem med masurbjörk från Vitryssland där de säljer masurbjörken ”för
billigt”.
Hakalan Puutukku Oy vill köpa svensk masurbjörk. De förväntar sig dock
att priserna kommer att sjunka den närmaste tiden, detta då en stor mängd
odlad masurbjörk börjar komma ut på marknaden. De har redan börjat se en
minskning av priserna. Om svenska skogsägare vill sälja virket till dem bör
de kontakta företaget via mail ([email protected]) innan
avverkning påbörjas.
I dagsläget går det ej att sälja fanerstockar av masurbjörk till den tyska
fanerindustrin då marknaden för masurbjörksfaner är i princip död (ett
företag angav att de inte köpt in något sedan 2013). I ”normalfallet” går det.
Tillvägagångssättet för handel är att ca sex månader före planerat uttag
kontakta aktuell chef och redovisa planerat uttag.
16
Johan Fredriksson
3.1.5 Vilka volymer krävs då i så fall?
Mängderna som köps in varierar mellan ~40 kg – 1000 kg per inköp hos
knivtillverkarna. Samtliga knivtillverkare anger att de har sett en ökad
efterfrågan. Det varierar mellan knivtillverkarna hur stora leveranser av
masurbjörk de köper samtidigt. Vid intervjutillfället förbrukar de största
knivtillverkarna ~1000kg/år. Viktigaste parametern i val av leveransstorlek
är tillgången och priset, priset styrs till stor del av valutakursen för den
utländska masurbjörken.
Återförsäljare 1 köper 3~4 ton masurbjörk var annat år. Minsta pott som
köps in ligger kring 300 - 400 kg om kvalitén är bra. För att det skulle vara
intressant att köpa måste volymen ligga kring 300 – 400 kg. Avståndet till
virket är inte avgörande utan det är kvalitén på virket som avgör.
Återförsäljare 2 köper bara in knivämnen. De köper ca 200 ämnen/år, alla
kvalitéer. Återförsäljaren köper uteslutande från finsk leverantör som
specialiserat sig på knivar och knivtillverkning. När de köper in material
försöker de köpa in ”årets förbrukning” vid ett tillfälle, om volymen var
tillgänglig. Återförsäljare 2 angav att de skulle kunna köpa svensk
masurbjörk om någon kunde leverera färdiga knivämnen, minsta volym
skulle vara 200 bitar. Kvalitén skulle minst motsvara den nuvarande
leverantörens och de köpte bara från registrerade företag.
Återförsäljare 3 köper in ”svensk lokalodlad” masurbjörk från en
privatperson. Årligen köps ca 100 kg in. Återförsäljaren angav att det inte är
volymen utan kvalitén som avgör om det blir köp eller inte.
Hakalan Puutukku Oy vill ha minst 10 ton för ”kvistigt” virke och minst 1
ton av fanerstock.
Schorn & Groth GmbH har krav på att volymen skall överstiga tio ton för att
de skulle vara intresserad.
3.1.6 Finns det något maxavstånd för att få över utländska uppköpare?
Finska masurbjörksföreningen ville inte svara på några frågor rörande den
finska handeln med masurbjörk. De hänvisade till de länkar de hade på deras
hemsida.
17
Johan Fredriksson
Hakalan Puutukku Oy anger att det pga avståndet kanske kan vara aktuellt
att såga upp stockarna innan transport för att öka lönsamheten men att det
inte är något krav.
Schorn & Groth GmbH anger att de inte har någon bortre gräns. Det är
efterfrågan som styr.
3.2 Fältundersökningen
Resultaten av fältundersökningen redovisas beståndsvis.
3.2.1 Bestånd 1
Totalt hade 62 % av björken masurbildning av någon typ, en del var
blandningar, för fördelning mellan masurtyperna se tabell 7.
Medeldiametern på 0,8 m höjd var 10,9 cm.
Tabell 7. Utfall masurbildning, bestånd 1.
Knölmasur
Halsmasur
Randmasur
Ringmasur
Buskmasur
Utan
masur
38 %
6%
8%
8%
4%
38 %
Att totala andelen björk ”överstiger” 100 % beror på att några björkar var blandtyper och räknats med
i flera kategorier.
De björkar som inte uppvisar någon masurbildning är tydligt högre och
grövre och bör gallras ur för inte påverka masurbjörkarnas tillväxt negativt,
se Bilaga 1 för träddimensioner.
3.2.2 Bestånd 2
Medeldiametern på 0,8 m höjd är 10 cm. I beståndet är det totalt 65 % av
björkarna som har masurbildning, för fördelning mellan masurtyperna se
tabell 8. Marken som beståndet är anlagt på är gammal åkermark. Beståndet
är hägnat och är i princip helt oskött. När beståndet anlades bodde
skogsägarna ej på orten.
18
Johan Fredriksson
Tabell 8. Utfall masurbildning, bestånd 2.
Knölmasur
Halsmasur
Randmasur
Ringmasur
Buskmasur
Utan
masur
26 %
11 %
11 %
7%
13 %
35 %
Att totala andelen björk ”överstiger” 100 % beror på att några björkar var blandtyper och räknats med
i flera kategorier.
För mätresultat och träddimensioner se Bilaga 2.
3.2.3 Virkesvärde
Efter 15 år är de bedömda virkesvärdet hos bestånd 1 ~9 400 kr/Ha. Efter
samma tid är de bedömda virkesvärdet i bestånd 2, ~7 000 kr/Ha.
19
Johan Fredriksson
4. Diskussion och slutsatser
Diskussion och slutsatser redovisas separat och uppdelade på
marknadsundersökning och fältundersökning.
4.1 Diskussion
Diskussionen delas in i marknadsundersökning och fältundersökning.
4.1.1 Diskussion marknadsundersökning
För att få större nyansering av intervjuerna skulle de helst ha genomförts på
plats hos respektive respondent och inte som telefonintervju som nu
genomfördes. Fler nackdelar med att genomföra intervju över telefon är att
stora delar av det mänskliga mötet missas och den information det kan ge i
form av kroppsspråk, gester och tonfall (Björklund & Paulsson. 2012). Det är
oftast svårare att över telefon skapa samma förtroende som ett mänskligt
möte skapar förutsättningar för. Stora fördelen med telefonintervju är att de
kan genomföras relativt rationellt ur ett tids- samt kostnads-effektivt sätt.
Risken för att påverka respondenten i någon riktning, medvetet eller
omedvetet är också mindre då telefonintervju genomförs.
Vidare hade bättre resultat uppnåtts hos de utländska aktörerna om de hade
kontaktats via telefon och på deras hemspråk, varken personliga intervjuer
eller intervjuer på hemspråken kunde genomföras av ekonomiska skäl samt
bristande språkkunskaper, även tidsaspekten spelade in vid val av
kontaktmetod och intervjugenomförande.
Det hade varit rationellt att genomföra en enkätstudie i ämnet men då hade
möjligheten att fördjupa sig inom vissa aspekter gått förlorad samt att
eftersom marknaden är tämligen begränsad hade möjligheten till att få tipps
om olika aktörer gått förlorad.
Det var lite förvånande att de utländska aktörerna inte var mer intresserad av
att köpa svensk masurbjörk. Detta förklaras såklart av att efterfrågan har gått
ner. Som i alla trendstyrda branscher kommer efterfrågan att gå upp och ner
i cykler. Det är bara att hoppas att de skogsägare som har masurbjörk på sina
marker har ”rätt” masurbjörkstyp och att de sköter sina bestånd så att de blir
intressanta för den svenska marknaden och därmed ger hög avkastning.
20
Johan Fredriksson
4.1.2 Diskussion fältundersökning
De undersökta bestånden var bara 15 år gamla, att undersöka ett bestånd i så
ung ålder kan tyckas vara onödigt då de skall växa till sig i ca 35 år till. Det
har dock varit intressant att se om det finns något virkesvärde
överhuvudtaget i ett så ungt bestånd, vilket det har visa sig att det gör. För
att få visa på masurbjörkens fulla virkesvärdepotential hade det varit
intressantare att mäta in ett äldre välskött bestånd som är avverkningsmoget.
Att masurbjörken kan producera hisnande virkesvärden är tämligen välkänt
däremot från vilken ålder/dimension det går att sälja virket och vad man kan
förvänta sig för pris har inte varit känt.
Eftersom snödjupet och föret i bestånd 2 gjorde att skidor var de enda
alternativet att ta sig fram på var jag av rationella skäl tvungen att minska
radien på provytorna. Med mindre provytor ges ett mindre representativt
mätresultat. Provytornas radie (5,64 m) i kombination med att beståndet var
ett homogent odlad bestånd utan större variationer anser jag mätresultatet
var fullt tillräckligt för att kunna bedöma ett ev virkesvärde.
Med olika storlek på provytorna ger det inte fullt jämförbara resultat
bestånden emellan. Det ger dock en fingervisning huruvida det är någon
skillnad i ett skött respektive ett oskött bestånd. Denna skillnad kommer
givetvis att öka med tiden eftersom de bestånd som nu är gallrat kommer att
fortsätta växa medan de oskötta beståndet med största sannolikhet kommer
att avta i tillväxt och att masurbildningen kan hämmas. Det kan för vissa
skogsägarna vara intressant att se att det finns värde även i ett hittills oskött
bestånd och att det inte är för sent att ta tag i skötseln, även om man i ett
oskött bestånd har tappat i tillväxt och att man inte bör vänta mycket till
innan skötseln startas. Hur masurbjörksvirket klassas kvalitetsmässigt är helt
avhängt på masurstrukturen och på mönstret. Det går inte att se på trädet hur
mönstrat virket är. Först när trädet är fällt går det att få en första uppfattning
genom att se på stockändarna. Därför är det vanskligt att försöka bedöma ett
virkesvärde på stående träd. I virkesvärdesbedömningen som är gjord har jag
utgått från att de träden med tillräckliga dimensioner har ”godkänd”
mönstring. Det som ytterligare försvåraren virkesvärdesbedömning är att det
inte finns någon standard för klassificering av masurbjörksvirke utan all
klassning bygger på en subjektiv bedömning som varierar mellan olika
aktörer i branschen.
Sverige borde likt Finland ha en masurbjörksförening som knyter samman
markägare med ”förbrukare” av masurbjörk, samt förmedlar kunskap. Det
närmaste vi har idag är Svenska lövträdsföreningen som är en ideell
intresseförening som verkar för att tillvarata, samordna och utveckla odling,
produktion och användning av lövträd och andra mindre vanlig träd
(Svenska lövträdföreningen. 2015).
21
Johan Fredriksson
4.2 Slutsatser
Slutsatserna delas in i marknadsundersökning och fältundersökning
4.2.1 Slutsatser marknadsundersökning
Marknaden för masurbjörk i Sverige är begränsad till ett fåtal användare,
den är trots detta fortfarande intressant då företagen som köper sin
masurbjörk från i huvudsak Finland är i överlag missnöjd med kvalitén. Har
man som privat skogsägare ett välskött bestånd med grov masurbjörk finns
möjlighet att få avsättning för virket i Sverige. Detta förutsatt att det är
masurbjörk av typen knölmasur eller halsmasur. För att få högst avkastning
för virket bör det sågas och torkas innan försäljning. Om möjlighet finns
sågas virket upp till knivämnen då det är högst efterfrågan på dessa. För
masurbjörk av typen ring- eller randmasur är det svårare att få avsättning för
virket i Sverige.
På marknaden utomlands har den senaste tiden efterfrågan gått ner. De tyska
fanertillverkarna har i princip slutat att köpa in masurbjörk och den
inhemska finska marknaden störs av att masurbjörk från Vitryssland säljs
billigt. Det går fortfarande att sälja masurbjörk till åtminstone en finsk
uppköpare, denna har även lägre kvalitetskrav än de svenska
knivtillverkarna och köper alla typer av masurbjörk. Som redovisats ovan
finns det till och med avkastning för ett oskött masurbestånd i femtonårs
ålder i dagsläget. Eftersom det inom några år kommer att finnas betydligt
större andel av odlad finsk masurbjörk i avverkningsbar ålder kommer nog
möjligheten att sälja till Finland att minska. Därför bör man som skogsägare
som satsar på masurbjörksodling inrikta sin skötsel mot att odla kvalitativt
sågvirke, dvs grova kvistfria stammar, gärna med klonat material för att
säkerställa att man får den i Sverige efterfrågade knölmasurbjörken.
4.2.2 Slutsatser fältundersökningen
Redan efter 15 år finns det ett relativt högt virkesvärde om man vill sälja de
stammar som gallras ut, man bör dock ha i åtanke att minsta volym för
försäljning till Finland är i dagsläget 10 ton.
På detta tidiga stadium (15 års beståndsålder) är det inte någon avgörande
skillnad på virkesvärdet beroende på om beståndet är skött eller inte,
22
Johan Fredriksson
eftersom den finska virkesköparen bara gjorde skillnad på kvistigt virke och
fanerstockar. Skillnaden kommer dock att ändras med tiden då
värdetillväxten avstannar då bestånden inte sköts.
23
Johan Fredriksson
5. Referenser
Björklund, P & Paulsson, U. (2012). Seminarieboken – att skriva, presentera
och opponera. Lund: Studentlitteratur AB
Hagkvist, R. (2007). Curly birch and its management in Finland. Cost E42 –
Growing value broadleaved treespecies meeting & workshop: Production
and utilization of highquality birch. Finland 10 – 14 June, 2007
Martinsson, O. (1995). Odling av masurbjörk – en outvecklad nisch för
svenskt skogsbruk (Fakta skog: 11) Uppsala: Institutionen för skogsskötsel,
SLU Umeå
Nylinder, M. Pape, R. & Fryk, H.(2006). Björktimmer. Förädling,
egenskaper och skador. Uppsala: Tierps tryckeri AB.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder, att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Pettersson, B-E. & Säll, H. (2008). Masurbjörk. Sävsjö: Klassons Mediebyrå
och Interwere Mediedesign AB.
Skogforsk (2015). Hemsida för Skogforsk.
http://www.kunskapdirekt.se/sv/KunskapDirekt/AllaVerktyg/Volymberakning/ [2015-02-26]
Skogsstyrelsern. (2014). Skogsskötselserien nr 9, Skötsel av Björk, Al och
Asp. Jönköping. Skogsstyrelsen.
Sveaskog (2015). Hemsida för Sveaskog.
http://www.sveaskog.se/Documents/Skogs%C3%A4gare/9775734%20Virkesprislista%20130BD_3.pdf/ [2015-04-08]
Svenska Lövträdsföreningen (2015). Hemsida.
http://www.lovtradforeningen.se/Start/ [2015-05-14]
Visaseru. (2015). Finska masurbjörksföreningens hemsida.
http://www.visaseura.fi/osto-ja-myynti/visapuun-osto/ [2015-02-26]
Muntliga Källor
Owe Martinsson. Pensionerad forskare. SLU. Muntlig kommunikation.
2015-04-14.
24
Johan Fredriksson
6. Bilagor
Bilaga 1: Mätresultat bestånd 1
Bilaga 2: Mätresultat bestånd 2
25
Johan Fredriksson
BILAGA 1
Mätresultat bestånd 1.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
10
18
16
15
14
12
15
10
10
8
9
13
10
5
5
9
17
9
11
7
11
8
17
13
11
13
0,006
0,020
0,016
0,014
0,012
0,009
0,014
0,006
0,006
0,004
0,005
0,011
0,006
0,002
0,002
0,005
0,018
0,005
0,008
0,003
0,008
0,004
0,018
0,011
0,008
0,011
35,3
49,4
84,4
57,2
94,6
74,8
13
13
14
1,4
1,5
0,8
Prov Träd Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd
yta nr del 1 ˃ 0,8 del1 del 1 del 2 del2
(cm) m (m³) (kr) (cm) (m)
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Vol del Värde Ø Höjd Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
2 (m³) del 2 del 3 del 3 del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
bildning
(kr) (cm) (m) (m³) (kr) träd
(kr)
X
0
X
187,1
0
132,0 X
0
X
0
X
57,2
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
170,8
0
X
0
35,3 X
0
49,4 X
0
Värde provyta 1 631,8
0
0,0199 92,5
0,0123 57,2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0,0186 86,4
0
0
0
1
Johan Fredriksson
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
15
8
13
17
6
13
6
11
9
15
15
14
9
9
11
8
11
19
15
8
12
17
11
13
10
10
Prov Träd Ø Höjd
yta nr del 1 ˃ 0,8
(cm) m
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
49,4
49,4
84,4
49,4
0
0
0
0
0
0
49,4
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
(m³) (kr)
träd
bildning
(kr)
X
0
0
0
0
0
0
49,4
198,5
49,4
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
346,6
0
0
0
0
13 1,85 0,02 114,1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Värde provyta 2
Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd
del1 del 1 del 2 del2 del 2 del 2 del 3 del 3
(m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) (cm) (m)
0,014
0,004
0,011
0,018
0,002
0,011
0,002
0,008
0,005
0,014
0,014
0,012
0,005
0,005
0,008
0,004
0,008
0,023
0,014
0,004
0,009
0,018
0,008
0,011
0,006
0,006
2
Johan Fredriksson
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
13
16
8
9
13
10
13
5
9
7
8
14
15
13
16
9
12
8
9
12
14
15
8
10
16
9
10
9
13
12
11
9
9
13
1,1
0,011
0,016
0,004
0,005
0,011
0,006
0,011
0,002
0,005
0,003
0,004
0,012
0,014
0,011
0,016
0,005
0,009
0,004
0,005
0,009
0,012
0,014
0,004
0,006
0,016
0,005
0,006
0,005
0,011
0,009
0,008
0,005
0,005
0,011
49,4
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1,4 0,02 100,2
0,8 0,01 49,4
0
0
0,8 0,01 49,4
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Prov Träd Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde
yta
nr del 1 ˃ 0,8 del1 del 1 del del2 del 2 del 2 del del 3 del del 3
(cm) m (m³) (kr) 2 (m) (m³) (kr) 3 (m) 3
(kr)
(cm
(cm
(m³)
0
0
0
0
49,4
0
0
49,4
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
57,2 14
0
65,7 13
0
0
0
1,2
418,6 13
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Värde provyta 3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
värde masur masur masur masur masur Masur
träd
bildning
(kr)
49,4
49,4
X
X
X
X
157,4
115,1
X
X
X
X
X
X
468,0
49,4
888,5
3
Johan Fredriksson
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
9
8
11
9
13
11
8
14
9
12
11
9
7
10
11
5
5
10
8
10
8
14
12
8
11
14
0,005
0,004
0,008
0,005
0,011
0,008
0,004
0,012 57,2
0,005
0,009
0,008
0,005
0,003
0,006
0,008
0,002
0,002
0,006
0,004
0,006
0,004
0,012
0,009
0,004
0,008
0,012
13
0,8
0
0
0
0
0
0
0
0,01 49,4
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Värde provyta 4
Prov Träd Ø Höjd Vol Värde Ø del 2 Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde
yta
nr del 1 ˃ 0,8 del1 del 1 (cm) del 2 del 2 del 2 del del 3 del 3 del 3
(cm) m (m³) (kr)
(m) (m³) (kr) 3 (m) (m³) (kr)
(cm
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
värde masur masur masur masur masur Masur
träd
bildning
(kr)
106,6
106,6
4
Johan Fredriksson
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
13
11
8
11
14
12
12
5
10
11
12
6
13
10
7
5
6
12
10
1,9 0,011 49,4
0,008
0,004
0,008
0,012
0,009
0,009
0,002
0,006
0,008
0,009
0,002
0,011
0,006
0,003
0,002
0,002
0,009
0,006
49,4
Prov Träd Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
yta nr del 1 ˃ 0,8 del1 del 1 del 2 del2 del del 2 del 3 del 3 del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
(cm) m (m³) (kr) (cm) (m) 2
(kr) (cm) (m) (m³) (kr) träd
bildning
(m³)
(kr)
0
49,4
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Värde provyta 5
5
Johan Fredriksson
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
15
10
10
10
16
13
17
8
8
10
2
9
2
4
0,014
0,006
0,006
0,006
0,016
0,011
0,018
0,004
0,004
0,006
0,000
0,005
0,000
0,001
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Prov Träd Ø Höjd Vol Värde Ø del Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
nr del 1 ˃ 0,8 del1 del 1 2 del2 del del 2 del 3 del 3 del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
yta
bildning
träd
(cm) m (m³) (kr) (cm) (m) 2 (kr) (cm) (m) (m³) (kr)
(kr)
(m³)
X
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Värde provyta 6
6
Johan Fredriksson
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
171
172
173
174
175
176
177
14
19
9
13
9
15
11
13
8
5
13
11
11
11
14
4
5
9
5
13
16
6
13
8
18
9
13
8
1,2
0,012
0,023
0,005
0,011 49,4
0,005
0,014
0,008
0,016 74,0
0,004
0,002
1,04 0,014 64,2
0,008
0,008
0,008
0,012
0,001
0,002
0,005
0,002
0,011
0,016 74,8
0,002
0,011
0,004 18,7
0,020
0,005
0,011
0,004
15
0,8
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0,01 65,7
0
0
0
0
0
0
0
13
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0,8 0,01 49,4
0
0
0
0
0
0
0
Värde provyta 7
49,4
74,0
64,2
189,8
18,7
396,0
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Prov Träd Ø Höjd Vol Värde Ø del Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
yta nr del 1 ˃ 0,8 del1 del 1 2 del 2 del 2 del 2 del 3 del 3 del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
(cm) m (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) träd
bildning
(kr)
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
Johan Fredriksson
178
179
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
194
195
196
197
198
199
200
201
202
203
204
205
206
207
208
209
210
Prov Träd Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol
yta
nr del ˃ 0,8 del1 del 1 del del2 del 2
1
m (m³) (kr) 2 (m) (m³)
(cm
(cm
8
0,004
0
13
0,011
0
10
0,006
0
9
0,005
0
15
0,014 65,7 13 1,5 0,02
8
0,004
0
0
12
0,009
0
13
0,011 49,4
0
14
0,012
0
15
0,014
0
13
0,011
0
13
0,011
0
18
0,020
0
14 1,3 0,020 93,0
0
8
0,004
0
14
0,012
0
12
0,009
0
16
0,016 74,8 13 1,4 0,02
8
0,004
0
12
0,009
0
16
0,016
0
10
0,006
0
12
0,009
0
12
0,009
0
17
0,018
0
8
0,004
0
0
13
0,011
0
9
0,005
0
12
0,009
0
13
0,011 49,4
0
12
0,009
0
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
Värde Ø Höjd Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
del 2 del 3 del 3 del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
(kr) (cm) (m) (m³) (kr) träd
bildning
(kr)
0
0
X
0
X
0
X
92,5
0
158,2
X
0
X
0
X
0
X
0
49,4
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
93,0
X
0
X
0
X
0
X
X
86,4
0
161,1
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
X
0
49,4
X
0
X
Värde provyta 8 511,1
8
Johan Fredriksson
211
212
213
214
215
216
217
218
219
220
221
222
223
224
225
226
227
228
229
230
231
232
233
234
235
236
237
13
13
11
9
13
11
10
11
9
10
7
10
16
9
12
12
16
12
7
12
11
14
16
13
10
Prov Träd Ø Höjd
yta nr del 1 ˃ 0,8
(cm) m
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
49,4
49,4
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
del1 del 1 del 2 del2 del 2 del 2 del 3 del 3 del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
(m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr)
träd
bildning
(kr)
X
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Värde provyta 9
49,4
0,005
0,011
0,008
0,006
0,008
0,0051
0,0063
0,0031
0,0063
0,0161
0,0051
0,009
0,009
0,0161
0,009
0,0031
0,009
0,0076
0
0
0
0
0,011
0,011
0,008
0,0123
0,0161
0,0106
0,0063
9
Johan Fredriksson
238
239
240
241
242
243
244
245
246
247
248
249
250
251
252
253
254
255
256
9
7
12
12
6
6
8
11
13
8
10
11
10
5
7
5
6
9
0,005
0,003
0,009
0,009
0,002
0,002
0,004
0,008
0,011
0,004
0,006
0,008
0,006
0,002
0,003
0,002
0,002
0,005
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
X
0
0
0
X
0
0
0
0
X
0
0
X
0
X
0
0
0
0
0
X
0
X
0
0
0
0
Värde provyta 10
Medellvärde provytorna (kr)298
9476
Virkesvärde/Ha (kr)
15
96
Antal av vardera typ
6%
38%
Andel
Totalt med masurbildning 64%
X
X
X
21
8%
X
X
20
8%
10
4%
X
98
38%
X
X
X
X
X
X
Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
Tot.
Pro Träd Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde
vyta nr del 1 ˃ 0,8 del 1 del 1 del 2 de 2 del 2 del 2 del 3 del 3 del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
bildning
(cm) m (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) träd (kr)
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
Medeldiameter10,9
10
Johan Fredriksson
BILAGA 2
Mätresultat bestånd 2.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
14
9
13
13
13
11
9
7
13
13
9
9
9
13
13
1,2
0,9
0,012
0,005
0,011
0,011
0,011
0,008
0,005
0,003
0,011
0,011
0,005
0,005
0,005
0,016
0,012
49,4
49,4
49,4
49,4
74,0
55,5
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0,0
0,0
Prov Träd Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde
yta nr del 1 ˃0,8 del 1 del 1 del 2 del 2 del 2 del 2 del del 3 del del 3
(cm) m (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) 3 (m) 3 (kr)
(cm
(m³)
)
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
Värde provyta 1
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
värde masur masur masur masur masur Masur
träd
bildning
(kr)
49,4
49,4
49,4
49,4
74,0
55,5
327,0
1
Johan Fredriksson
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
11
13
12
11
9
11
11
10
14
11
9
0,008
0,005
0,008
0,011
0,009
0,008
0,005
0,008
0,008
0,006
0,012
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Prov Träd Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Ø del Höjd Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
yta nr del 1 ˃0,8 del 1 del 1 del 2 del 2 del 2 del 2 3 del 3 del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
(cm) m (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) träd
bildning
(kr)
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
0
0
Värde provyta 2
2
Johan Fredriksson
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
10
11
10
8
5
11
7
5
12
13
11
0,006
0,008
0,006
0,004
0,002
0,008
0,003
0,002
0,009
0,011 49,4
0,008
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
49,4
49,4
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Prov Träd Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
yta nr del 1 ˃0,8 del 1 del 1 del 2 del 2 del 2 del 2 del 3 del 3 del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
(cm) m (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) träd
bildning
(kr)
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
0
0
Värde provyta 3
3
Johan Fredriksson
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
7
12
16
22
7
10
14
10
5
13
0,003
0,009
0,016 74,8
0,030 141,3
0,003
0,006
0,012
0,006
0,002
0,011 49,4
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
74,8
141,3
49,4
265,4
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Prov Träd Ø Höjd Vol Värde Ø del Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
del 2 del 2 del 2 del 3 del 3 del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
2
nr del 1 ˃0,8 del 1 del 1
yta
bildning
träd
(cm) m (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr)
(kr)
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Värde provyta 4
4
Johan Fredriksson
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
12
11
13
11
15
8
7
7
9
11
10
13
10
0,009
0,008
0,011
0,008
0,014
0,004
0,003
0,003
0,005
0,008
0,006
1,2 0,016 74,0
0,006
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
74,0
74,0
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Prov Träd Ø del Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
1 ˃0,8 del 1 del 1 del 2 del 2 del 2 del 2 del 3 del 3 del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
nr
yta
bildning
träd
(cm) m (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr)
(kr)
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
0
0
Värde provyta 5
5
Johan Fredriksson
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
12
10
8
9
9
14
10
6
6
13
11
8
12
0,006
0,004
0,005
0,005
0,012 57,2
0,006
0,002
0,002
0,011 49,4
0,008
0,004
0,009
0,009
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Prov Träd Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Ø del Höjd
del 3
3
nr del 1 ˃0,8 del 1 del 1 del 2 del 2 del 2 del 2
yta
(cm) m (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) (cm) (m)
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
57,2
49,4
106,6
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
bildning
(m³) (kr) träd
(kr)
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Värde provyta 6
6
Johan Fredriksson
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
9
9
13
16
8
11
8
7
13
12
8
7
16
13
0,016
0,004
0,008
0,004
0,003
1,05 0,014 64,8
0,009
0,004
0,003
0,016
0,011 49,4
0,005
0,005
0,011
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Höjd
Prov Träd Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Ø
nr del 1 ˃0,8 del 1 del 1 del 2 del 2 del 2 del 2 del 3 del 3
yta
(cm) m (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) (cm) (m)
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
64,8
49,4
114,1
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
bildning
träd
(m³) (kr)
(kr)
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Värde provyta 7
7
Johan Fredriksson
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
13
5
13
6
11
14
8
7
10
14
8
10
13
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
49,4
0,011
0,002
0,011
0,002
0,008
0,012
0,004
0,003
0,006
0,012
0
0
0
49,4
0,004
0,006
0,011
49,4
49,4
98,7
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Prov Träd Ø del Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
yta
nr
1
˃0,8 del 1 del 1 del del 2 del 2 del 2 del 3 del 3 del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
(cm) m (m³) (kr)
2 (m) (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr)
träd
bildning
(cm
(kr)
)
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
0
0
0
Värde provyta 8
8
Johan Fredriksson
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
8
9
11
5
14
9
11
13
8
8
8
5
10
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0,005
0,008
0,002
0,012
0,005
0,008
0,011
0
0
0
0
0
0,004
0,004
0,004
0,004
0,002
0,006
0
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Prov Träd Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
yta nr del 1 ˃0,8 del 1 del 1 del 2 del 2 del 2 del 2 del 3 del 3 del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
(cm) m (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) träd
bildning
(kr)
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
0
0
0
0
0
Värde provyta 9
9
Johan Fredriksson
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
8
9
11
9
9
9
11
11
5
11
6
6
7
7
7
6
5
6
8
0,004
0,005
0,008
0,005
0,005
0,005
0,008
0,008
0,002
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0,008
0,002
0,002
0,003
0,003
0,003
0,002
0,002
0,002
0,004
0
0
0
0
0
0
0
0
0
X
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Värde provyta 10
Medelvärde provytorna (kr) 70,8
Virkesvärde/Ha (kr) 7080
39
Antal av vardera masurtyp
Andel 26%
16
11%
X
X
17
11%
10
7%
19
13%
X
53
35%
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Prov Träd Ø del Höjd Vol Värde Ø del Höjd Vol Värde Ø Höjd Vol Värde Tot. Knöl- Hals- Rand- Ring- Busk- Utan
1 ˃0,8 del 1 del 1 2 del 2 del 2 del 2 del 3 del 3 del 3 del 3 värde masur masur masur masur masur Masur
yta nr
bildning
träd
(cm) m (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr) (cm) (m) (m³) (kr)
(kr)
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
Medeldiameter 10,0
10
Johan Fredriksson
Fakulteten för teknik
391 82 Kalmar | 351 95 Växjö
Tel 0772-28 80 00
[email protected]
Lnu.se/fakulteten-for-teknik