KRANKORRIDORGALLRING I TÄT UNGSKOG EN METOD FÖR ATT FÅ UT MER BIOENERGI FRÅN SKOGEN Täta ungskogar innehåller stora mängder biomassa. Endast en mindre del av denna biomassa är kommersiellt gångbar som massaved och sådana bestånd är dyra att röja. Den troliga framtida trenden är att istället skörda hela träd för energiändamål. Studier visar att redan idag är det möjligt att utföra lönsam skörd i täta bestånd, om de är grövre än cirka nio centimeter. Genom att använda utvecklad teknik för skörd i kombination med så kallad krankorridorgallring så bör effektiviteten öka vilket medför att täta bestånd med ända ner till sex centimeter diameter kan skördas med lönsamhet. Metoden innebär att träd mellan stickvägar avverkas i smala stråk / korridorer in i bestånden (se bild nedan). MÅNGA SMÅ TRÄD I BUNTAR Krankorridorgallring kan ge en nettoinkomst för skogsägaren, eller åtminstone gå jämt upp, i skogar med träd med en diameter på cirka sex centimeter i brösthöjd, förutsatt att lämplig teknik utvecklas som kontinuerligt fäller träd i korridorer. För att ytterligare maximera lönsamheten i gallringen krävs att träden hanteras buntvis under gallringen, men också buntas och komprimeras före eller vid transport. På så sätt blir transportkostnaderna lägre i såväl terräng som på väg. Det verkar troligt att den teknik som studerats för detta relativt lätt skulle kunna anpassas till konventionella system. NÄRINGSÄMNEN KVAR I SKOGEN Illustration Per Thorneus, publicerad i SKOGEN 11‐06. Hanteringen vid krankorridorgallring med studerad komprimeringsteknik har också den fördelen att en hel del löv och barr från trädet avlägsnas och därmed lämnas näringsämnen kvar i skogen. Det gör också att bränslekvalitén höjs i gallringsvirket eftersom det därmed innehåller mindre andel mineralämnen/aska. DUBBELT SÅ LÖNSAMT MED SNABBARE OCH MER ANPASSAD TEKNIK Redan när krankorridorgallring utförs med konventionell teknik i unga täta bestånd visar studier att produktiviteten ökar med 16 procent. Men om tekniken utvecklas och anpassas särskilt för krankorridorgallring kan produktivitet och kostnadseffektivitet till och med fördubblas. Sådan teknikutveckling bör fokusera på att utveckla och förbättra skördaraggregat som fäller flera träd samtidigt eller på helt nya tekniker för att skörda hela korridorer i en kontinuerlig rörelse. Det förefaller också möjligt att utveckla teknik som arbetar effektivare än den teknik som hittills använts i studier. MER BIOMASSA FRÅN SVENSKA SKOGAR Den här typen av bioenergigallringar har inte bara ekonomiska fördelar jämfört med konventionell röjning, de gör det också möjligt att skörda större volymer, något som är av stort intresse för ett land som Sverige där det årliga uttaget av biomassa närmar sig vad som idag är möjligt att ta ut. Eftersom täta ungskogar utgör cirka 12 procent eller 2, 8 miljoner hektar av den beskogade arealen i Sverige kan dessa forskningsresultat ge stora ekonomiska följder. De visar att det kan vara lönsamt att sköta unga skogar på ett sådant sätt att de blir täta med hög volym biomassa. FULLSKALEFÖRSÖK NÄSTA STEG Nästa steg är att utföra storskaliga försök för att till fullo kunna utvärdera vilka effekter krankorridorgallring har för den fortsatta utvecklingen av gallrade skogsbestånd. Beståndet före gallring och skördaren i arbete med krankorridorgallring i Levar. Det här faktabladet bygger på studier som gjorts i den vetenskapliga avhandlingen Teknik och system för krankorridorskörd i unga, täta skogar, 2009 av Dan Bergström vid Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. FÖRFATTARE Camilla Dopson Eva Fridman BioFuel Region Korridorgallrade träd vid stickvägskant i Levar. Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav