GRANSKNINGSHANDLING Väg 675 delen Valne–Änge
GRANSKNINGSHANDLING Väg 675 delen Valne–Änge Krokoms kommun, Jämtlands län Vägplanbeskrivning inklusive miljöbeskrivning, 2015-03-04 Projektnummer: 131883 Dokumenttitel: Vägplanbeskrivning inklusive miljöbeskrivning, Väg 675 delen Valne–Änge Författare: Karin Ingemansson, WSP Samhällsbyggnad Fotograf: Lennart Vessberg och WSP Dokumentdatum: 2015-03-04 Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2014/50946 Projektnummer: 131883 Version: 1.0 Utgivare: Trafikverket Projektledare och kontaktperson: Karin Nyqvist, Trafikverket Region Mitt, telefon: 0771-921 921 1. Innehåll 1.Sammanfattning......................................................................................5 2. Beskrivning av projektet.........................................................................7 2.1Planläggningsprocessen.......................................................................................7 2.2Bakgrund................................................................................................................. 8 2.3 Ändamål och projektmål.................................................................................... 9 2.4 2.3.1 Övergripande mål och strategier..........................................................................9 2.3.2 Ändamål och projektmål.........................................................................................9 Tidigare utredningar och beslut........................................................................ 9 2.4.1 Samrådsunderlag Väg 675 delen Valne-Änge inkl. kurva i Ede...................9 2.4.2Åtgärdsvalsstudier..................................................................................................10 2.5Miljöbeskrivning................................................................................................. 10 3.Förutsättningar......................................................................................11 3.1 Vägens funktion och standard...........................................................................11 3.2 Trafik och användargrupper..............................................................................12 3.3 Lokalsamhälle och regional utveckling...........................................................15 3.4 3.5 Landskapet och staden......................................................................................16 Byggnadstekniska förutsättningar...................................................................17 3.6 Riksintressen och Natura 2000.......................................................................17 3.1.1 Problem och brister................................................................................................. 11 3.2.1 Allmänna vägnätet.................................................................................................. 12 3.2.2 Trafik nuläge.............................................................................................................. 13 3.2.3Kollektivtrafik............................................................................................................14 3.2.4 Oskyddade trafikanter och tillgänglighet ........................................................14 3.2.5Olycksstatistik.......................................................................................................... 15 3.3.1 Befolkning och bebyggelse................................................................................... 15 3.3.2 Näringsliv och sysselsättning.............................................................................. 16 3.3.3Målpunkter................................................................................................................ 16 3.5.1 Ledningar och annan infrastruktur..................................................................... 17 4. Vägens lokalisering och utformning ....................................................18 4.1 4.2 Val av lokalisering .............................................................................................. 18 Planerad vägutformning ................................................................................... 18 4.2.1 Övergripande utformning.....................................................................................18 4.2.2Typsektion................................................................................................................. 19 4.2.3 Plan och profiljusteringar.....................................................................................20 4.2.4 Korsningar och anslutningar...............................................................................20 4.2.5 Geologi och geoteknik........................................................................................... 21 4.2.6 Hydrologi och hydroteknik................................................................................... 21 4.2.7Kollektivtrafik............................................................................................................ 21 4.2.8 Gång- och cykeltrafik............................................................................................. 21 4.2.9Beläggning................................................................................................................. 21 4.2.10Belysning................................................................................................................... 22 4.2.11Vägräcken................................................................................................................. 22 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs22 5. Miljöbeskrivning med miljökonsekvenser........................................... 24 5.1 Miljöbeskrivningens syfte, avgränsningar, mål och krav..........................24 5.1.1Avgränsningar......................................................................................................... 24 5.1.2 Mål och krav............................................................................................................ 25 5.2Landskapsbild......................................................................................................26 5.2.1Förutsättningar........................................................................................................ 26 5.2.2 Konsekvenser och förslag till åtgärder............................................................. 26 3 5.3Naturmiljö............................................................................................................. 27 5.3.1Förutsättningar.........................................................................................................27 5.3.2 Förslag till åtgärder................................................................................................ 32 5.3.3 Konsekvenser efter inarbetade åtgärder......................................................... 34 5.4Ytvatten.................................................................................................................34 5.4.1Förutsättningar........................................................................................................ 34 5.4.2 Konsekvenser och förslag till åtgärder............................................................. 34 5.5Strandskydd..........................................................................................................36 5.6Kulturmiljö............................................................................................................36 5.6.1Förutsättningar........................................................................................................ 36 5.6.2 Konsekvenser och förslag till åtgärder............................................................. 38 5.7Friluftsliv................................................................................................................39 5.8 5.7.1Förutsättningar........................................................................................................ 39 5.7.2 Konsekvenser och förslag till åtgärder............................................................. 39 Buller och vibrationer.........................................................................................39 5.8.1Förutsättningar........................................................................................................ 39 5.8.2 Nuvarande förhållanden ......................................................................................40 5.8.3 Konsekvenser på bullernivåerna från vägtrafiken..........................................41 5.8.4Vibrationer............................................................................................................... 42 6. Effekter och konsekvenser av projektet ............................................. 43 6.1 Trafik och användargrupper.............................................................................43 6.2 6.3 Lokalsamhälle och regional utveckling......................................................... 44 Påverkan under byggnadstiden.......................................................................45 6.1.1 Trafik framtid...........................................................................................................43 6.1.2Trafiksäkerhet..........................................................................................................44 6.3.1 Åtgärder för att minska störningarna under byggtiden.............................. 45 6.3.2 Tillfälliga upplagsytor och etableringsytor......................................................46 6.3.3Masshantering........................................................................................................46 7. Samlad bedömning................................................................................47 7.1 7.2 Transportpolitiska mål.......................................................................................47 Avstämning mot miljömål................................................................................ 47 8.Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden..................................................................................................... 48 8.1 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler.......................................................... 48 8.2Miljökvalitetsnormer..........................................................................................49 8.3 Hushållning med mark och vattenområden................................................49 9. Markanspråk och pågående markanvändning ................................... 50 10.Genomförande och finansiering........................................................... 51 10.1 Formell hantering ................................................................................................51 10.2 Vägområde för allmän väg............................................................................... 52 10.3 Organisatoriska frågor.......................................................................................53 10.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning....................................................................... 51 10.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet........................................................... 51 10.1.3 Kommunala planer................................................................................................. 52 10.2.1 10.2.2 10.2.3 10.2.4 Vägområde för allmän väg med vägrätt.......................................................... 52 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt........................................ 52 Område med tillfällig nyttjanderätt.................................................................. 53 Område för enskild väg........................................................................................ 53 10.3.1Tidplan....................................................................................................................... 53 10.3.2 Förfrågningsunderlag entreprenad.................................................................... 53 10.4Finansiering..........................................................................................................53 10.5 Tillstånd och dispenser.....................................................................................54 10.6 Kontroll och uppföljning....................................................................................55 4 1. Sammanfattning Projektet väg 675 Valne–Änge omfattar ombyggnad av en ca 12 km lång sträcka mellan Valne och Änge i Krokoms kommun, Jämtlands län, se figur 2.2. Vägen är ett viktigt stråk för arbetspendling. Vägen, som i nuläget är grusad, har en mycket låg standard till följd av bristande bärighet, tvära kurvor, problem med damning och ojämn vägbana, vilket ger en låg framkomlighet och bristande trafiksäkerhet. Vägen har en trafikmängd på ca 130 fordon per dygn i den södra delen, medan trafikmängd den norra delen har en något större. Projektets mål är att väg 675 ska kunna upplåtas för de tyngsta fordonen, bärighetsklass 1, BK 1 året runt. En ombyggnad av väg 675 är högt prioriterad. Vägplanen omfattar beläggning av vägen med bundet slitlager och en generell justering av vägens belagda bredd till 6,5 meter. Förstärkningsåtgärder föreslås på hela vägsträckan. Vägens sidoområde kommer att ses över, diken förbättras och vägtrummor byts ut. Oeftergivliga föremål som stenblock tas bort och stolpar flyttas utanför säkerhetszonen. Ny hastighet på vägen kommer i huvudsak att bli 80 km/h eller 60 km/h, lägre hastighet genom byarna kan bli aktuellt. Projektet ger positiva effekter i och med en förbättrad vägstandard. Viss negativ påverkan på miljön uppstår. Kulturmiljön och landskapsbilden påverkas då vägen breddas och diken fördjupas. Vattendrag riskerar att påverkas av grumling vid omläggning av trummor. De artrika vägkanterna kommer att påverkas vid dikning men bedöms kunna återetablera sig genom att avbaningsmassor används. Skogs- och jordbruksmark tas i anspråk för dikesförbättringar vilket ger vissa konsekvenser för markanvändningen i området. Den fridlysta och hotade fjärilen violett guldvinge och dess värdväxt ormrot förekommer längs vägen, liksom orkidéer och blåsippa. Flera skyddsåtgärder vidtas för att skydda och gynna de miljöer som dom trivs i. Trots detta kan det finnas behov att söka dispens från artskyddsbestämmelserna för de delar av projektet som planeras att utföras på vissa sträckor. Projektet planeras att delfinansieras med regionala medel från bärighetsplan och länstransportplan. Totalkostnaden beräknas till 45 miljoner kronor i 2015 års prisnivå. Byggstart planeras till 2016. Skyddsåtgärder som fastställs Nedan redovisas de skyddsåtgärder som kommer att fastställas och därmed utgör ett åtagande för Trafikverket att genomföra. Åtgärderna har inarbetats på plankartan. • Sk 1 -Trumma som konstrueras så den inte utgör vandringshinder. (Skyddsåtgärd 1, betecknas Sk 1 på plankartan.) 5 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kommer att genomföras men som inte fastställs •Alléer vid km 0/325, västra sidan och km 6/300, östra sidan ska skyddas under byggtiden genom inbrädning. Dränering har föreslagits för att minimera intrång. Dräneringen placeras under vägbanekant för att unvika skada på trädrötter. • En riskanalys inklusive förbesiktning av byggnader ska utföras inför byggtiden för att identifiera hus som kan bli störda under byggtiden. Under byggtiden ska vibrationsmätningar ske vid behov för att kontrollera så närliggande hus inte skadas samt befintliga vattentäkter provtas. • Inventering och besiktning av enskilda brunnar som finns i vägens närhet ska ske inför byggstart samt efter färdigställd entreprenad. Från brunnsregistret samt vid samråd har framkommit att vatten och energibrunnar finns på fastigheterna: Valne 1:12, Västerstavre 2:13, Änge 1:89 och Valne 1:46 • Längs identifierade delsträckor med värdefull flora ska skyddsåtgärder utföras. Markarbeten i anslutning till lämpliga lokaler för violett guldvinge ska utföras under perioden 15 maj till l juli. Uppgrävda grästorvor ska i möjligaste mån läggas tillbaka med vegetationen uppåt, snarast efter grävningsarbetet är slutfört. • På övriga sträckor med värdefull flora ska avbaningsmassor återföras. Översta jordlagret lyfts bort vid dikning och läggs i område med tillfällig nyttjanderätt avsedd för avbaningsmassor. Massorna ska sedan återföras direkt för att bevara floran. Kompletterande insådd av ängsfröblandning utförs vid behov, det gäller hela vägsträckan. Det är viktigt att eventuell insådd sker med rätt artsammansättning. • En skötselplan för de artrika vägkanterna ska upprättas inför framtida drift och underhåll av väganläggningen. • På platser där det finns risk för att erosionsskador ska uppstå ska insådd av ängsfröblandning ske istället för erosionsskydd av stenkross. Vid truminlopp och utlopp bör däremot stenmaterial användas • För att minska spridning av invasiva arter, som på sikt kan riskera att ta över den artrika floran, ska inventering av invasiva arter ske inför byggstart för att möjliggöra beslut om borttagande av sådana arter. • Grumling av vattendrag ska undvikas under anläggningstiden och efteråt genom kort anläggningstid vid låg vattenföring. Vid truminlopp och utlopp bör stenmaterial användas när erosionsskydd erfordras. • Milsten vid km 0/790 ska bevaras i sitt ursprungliga läge genom anpassning av dikena. Milstenen ska skyddas från påkörning eller annan påverkan under byggtiden och försiktighet krävs vid dikning. 6 2. Beskrivning av projektet 2.1 Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild process, se figur 2.1, som styrs av lagar och förordningar som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. Processen kallas planläggningsprocess och arbetet med att ta fram en väg- eller järnvägsplan kallas planläggning. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Resultatet av planläggningsprocessen och utformningen av vägen eller järnvägen beskrivs och redovisas i en väg- eller järnvägsplan. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att samråd sker med bland annat kommun, länsstyrelse och de enskilda som särskilt berörs. Samråd kan ske antingen direkt med de berörda eller genom möten som även är öppna för allmänheten. Synpunkterna som kommer in efter samråd sammanställs i en samrådsredogörelse som också redovisar hur synpunkterna kommer att påverka projektet. När vägförslaget utretts och projekterats hålls vägplanens granskningshandling tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan den görs färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan byggnationen starta. Vägplan/Järnvägsplan Samrådsunderlag Framtagning av underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Samrådshandling Ev. framtagning av alternativa lokaliseringar Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Samråd Ev. tillåtlighets prövning Framtagning av planförslag samt ev MKB Ev regeringens val Länsstyrelsens av alternativ godkännande av ev MKB Granskningshandling Fastställelsehandling Kungörande och granskning Fastställelse Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkande) Figur 2.1. Trafikverkets planläggningsprocess. 7 675 Strömsund 339 751 678 340 748 671 675 Krokom E45 E14 Östersund 746 321 340 674 704 87 752 E45 E14 666 669 339 Åre 677 753 0 619 5 10 15 20 Kilometer Svenstavik E14 618 321 0 5 E45 10 Kilometer Figur 2.2. Vägplaneområdet sträcker sig utmed väg 675 från Valne och korsningen med väg 666 i söder till strax söder om Änge i norr (vid slakteriet). 2.2 Bakgrund Väg 675 sträcker sig i nordvästlig riktning mellan Valne i söder och byn Frankrike vid foten av Offerdalsfjällen i Krokoms kommun, Jämtlands län. Projektet omfattar ombyggnad av en ca 12 km lång sträcka mellan Valne och Änge (till slakteriet, söder om korsningen med väg 677), se figur 2.2. För befolkningen i Ängeområdet är väg 675 ett viktigt stråk för arbetspendling. Mellan Valne och slakteriet i Änge är vägen en grusväg med omkring sex meters bredd. Vägens standard upplevs i nuläget som mycket låg till följd av bristande bärighet, tvära kurvor, problem med damning och ojämn vägbana vilket sammantaget ger en låg framkomlighet och bristande trafiksäkerhet. En ombyggnad av väg 675 är högt prioriterad i gällande Länstransportplan för perioden 2014–2025 för Jämtlands län. Krokoms kommun har prioriterat detta objekt högt. 8 87 2.3 Ändamål och projektmål 2.3.1 Övergripande mål och strategier Riksdagen har gett Trafikverket i uppdrag att sköta de svenska vägarna inklusive ett övergripande ansvar för vägtrafikens säkerhets- och miljöproblem. Det aktuella projektet bedrivs med ett antal målsättningar av olika typer. Somliga är projektspecifika medan andra gäller för hela Trafikverkets verksamhet eller för hela landet. Det transportpolitiska målet I maj 2009 tog riksdagen beslut om nya transportpolitiska mål enligt propositionen ”Mål för framtidens resor och transporter, prop. 2008/09:93”. De tidigare sex delmålen ersätts med två huvudmål; ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa) som stödjer det övergripande målet som behålls oförändrat. •Övergripande mål - ”Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet”. Långsiktigt hållbar avser såväl ekologiskt och ekonomiskt som socialt och kulturellt hållbar. •Funktionsmål (tillgänglighet) - ”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov” •Hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa) - ”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa” 2.3.2 Ändamål och projektmål Ändamålet med vägplanen är att förbättra framkomligheten för näringsliv och boende genom bärighetsförbättring. Projektets mål är att väg 675 ska kunna upplåtas för de tyngsta fordonen, bärighetsklass 1, BK 1 året runt. 2.4 Tidigare utredningar och beslut 2.4.1 Samrådsunderlag Väg 675 delen Valne-Änge inkl. kurva i Ede Ett samrådsunderlag för projektet togs fram i början på 2013. Samrådsunderlaget omfattade väg 675 på sträckan mellan Valne och slakteriet i Änge samt att åtgärda en skarp kurva i Ede (3 km väster om Änge). Trafikverket har därefter beslutat att fortsatt utredning om åtgärder vid kurvan i Ede ska genomföras i ett separat projekt. Länsstyrelsen beslutade den 4:e juli 2013 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär att ingen miljökonsekvensbeskrivning tas fram utan att en miljöbeskrivning istället finns integrerad i detta dokument, se kapitel 5. 9 2.4.2 Åtgärdsvalsstudier Den 1 januari 2013 trädde den nya lagstiftningen om en effektivare planering av infrastruktur i kraft. För att uppnå effektivitet i planeringen och för att tillgodose fyrstegsprincipen vid planering av infrastruktur, förordnas en arbetsmetodik som i tidigt skede innefattar åtgärdsvalsstudier. Genom så kallade åtgärdsvalsstudier är Trafikverkets ambition att fyrstegsprincipen ska tillämpas som metod för att finna kostnadseffektiva lösningar på en identifierad samhällsbrist, främst kopplad till transportsystemet. En åtgärdsvalsstudie är inte gjord för detta projekt. Istället har en analys enligt fyrstegsprincipen gjorts i ett inledande fas i vägplanens samrådsunderlag. Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningssätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. I första hand väljs åtgärder enligt steg 1 och 2. Om det inte är möjligt krävs en konkret byggåtgärd, steg 3 och 4. Genom att använda detta förhållningssätt kan resursslöseri och onödiga negativa effekter undvikas. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: •Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. •Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika aktörer för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. •Steg 3. Vägförbättringsåtgärder och mindre ombyggnader Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning, till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. •Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder till exempel nya vägsträckningar. Tillämpning av principen i det här projektet I samrådsunderlaget har åtgärder enligt steg 1 och 2 i fyrstegsprincipen inte bedömts kunna bidra till att uppfylla projektmålet. Eftersom projektmålet är att väg 675 ska kunna upplåtas för de tyngsta fordonen (BK 1) året runt krävs fysiska åtgärder på vägen. Projektet bedrivs enligt steg 3 i fyrstegsprincipen, vägförbättringsåtgärder och mindre ombyggnader. Större ombyggnadsåtgärder, steg 4, behövs inte för att uppnå projektmålet. 2.5 Miljöbeskrivning Kapitel 5 utgör projektets miljöbeskrivning där vägplanens miljöförutsättningar, miljöeffekter och miljökonsekvenser beskrivs i ett samlat kapitel. Projektets allmänna förutsättningar redovisas i kapitel 3, Förutsättningar. Övriga effekter och konsekvenser av vägplanen beskrivs i kapitel 6, Effekter och konsekvenser av projektet. 10 3. Förutsättningar I detta kapitel beskrivs vägens nuvarande funktion, trafikering och standard samt närområdets bebyggelse, befolkning och landskapsmässiga förutsättningar. Projektets förutsättningar beskrivs huvudsakligen inom ett utredningsområde som sträcker sig ca 1 km på vardera sida om vägen. 3.1 Vägens funktion och standard Trafiken på väg 675 mellan Valne och Änge består främst av boende längs vägen som reser till och från arbete och skola. Den dagliga trafiken består även av godstransporter, taxirörelse, postutlämnare m.fl. Vissa perioder är trafiken av virkestransporter omfattande. Turisttrafik förekommer vintertid (till bl.a. Almåsa skidanläggning). Vägen är även ett alternativ för resor mellan Ängeområdet och Åredalen. Jordbrukstraktorer trafikerar dagligen vägen under barmarksperioden. 3.1.1 Problem och brister Väg 675 mellan Valne och Änge har ett antal brister när det gäller utformning och standard, vilket i sin tur ger problem med framkomligheten och trafiksäkerheten för främst fordonstrafikanter. I samrådsunderlaget gjordes en analys om hur vägen svarar mot de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Följande brister identifierades: •Väg 675 har brister i bärigheten och vägen har de senaste åren tidvis varit avstängd för tung trafik. Detta ger en försämrad tillgänglighet eftersom det finns få alternativa vägar att använda i det glesa vägnätet i området. Bland de som trafikerar sträckan med personbilar och andra lätta fordon är också tillgängligheten till målpunkter i området försämrad då man periodvis väljer bort den aktuella vägsträckan på grund av dess låga standard. För boende längs vägen finns inget alternativ till att färdas på vägavsnittet. Figur 3.1. Väg 675 har några mycket tvära kurvor. Vägen har också bristande bärighet och grusbeläggningen orsakar periodvis problem med damning, hal och slirig vägbana eller löst grus. 11 •Vägen har ett antal långa raksträckor, men även några mycket tvära kurvor. Dessa kurvor, som beror på terrängens eller markens beskaffenhet, har dålig sikt och blir ett överraskningsmoment för trafikanterna. • Fasta hinder vid sidan om vägen. Till exempel stenblock, bergsklackar, stolpar eller branta innerslänter finns på många partier längs vägen. När sådana föremål finns inom den så kallade säkerhetszonen (i detta fall inom tre till fem meter från vägkanten) kan de orsaka stor skada vid avåkningar. • Grusbeläggningen innebär periodvis ojämn, damning, hal och slirig vägbana eller problem med löst grus. Detta leder till bristande tillgänglighet men även försämrad trafiksäkerhet under dessa perioder. • Den varierande vägbredden är ett problem. Vägen är bitvis mycket smal, endast fem meter. Särskilt vintertid är det svårt att hålla bredden vid snöröjningen. På andra partier är vägen för bred för att kunna underhållas tillfredsställande under barmarksperioden. Grusvägar bör vara smala (max 6,0 meter enligt Trafikverket Region Mitts riktlinjer) för att inte hålla onödigt vatten i vägkroppen. • Trafiksäkerheten är generellt låg för gående och cyklister, men få oskyddade trafikanter vistas längs vägen eftersom målpunkterna ligger glest i området. Bussresenärer kliver på och av bussen i vägkanten vid sina bostäder eller destinationer längs väg 675 mellan Valne och Änge. Det innebär att trafiksäkerheten för denna trafikantgrupp är tillfredställande. Tillgängligheten är däremot sämre. Om man upplever det som otryggt att färdas på och vistas längs vägen, är sannolikheten att man avstår från att färdas stor. • Brister i utformning och trafiksäkerhet försämrar i förlängningen möjligheten att bo och arbeta i området, att arbetspendla samt företagens möjligheter att verka i området. Vägens nuvarande utformning och standard motverkar därmed målet om att transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till den regionala utvecklingen. 3.2 Trafik och användargrupper 3.2.1 Allmänna vägnätet I figur 3.2 visas det befintliga vägnätet kring Näldsjön där väg 675 ligger väster om sjön. Öster om sjön, från Krokom ligger väg 340. Norr om sjön går väg 677 från väg 340 till Änge. Söder om sjön ligger väg 666 som passerar samhället Nälden och sedan ansluter till E14. E14 kopplas via väg 339 i Krokom ihop med väg 340. Större målpunkter i närområdet är tätorterna Östersund (ca 2 mil söder om Krokom) och Krokom samt småorterna Nälden, Änge, Ede (3 km väster om Änge) och Kaxås. Vägarna i området har idag varierade standard i avseende på skyltad hastighet och vägbredd, se figur 3.2 och 3.3, där väg 675 är den som har lägst standard och därtill är en grusväg. I Nälden finns en plankorsning för järnvägen (Mittbanan) medan väg 339 i Krokom korsar järnvägen över en bro. I tätorterna reduceras hastigheterna vanligtvis till 50 km/h. 12 Figur 3.2. Allmänna vägnätet kring väg 675 Valne–Änge. Väg (nr) Vägbredd (meter) Hastighet (km/h), övervägande 339 8 70 340 8 80 666 6,5-7 70 / 80 675 6-6,5 70 677 6,5 80 E14 13 70/90 Figur 3.3. Vägstandard 3.2.2 Trafik nuläge I figur 3.4 visas de senaste trafikmätningarna som gjorts på vägarna i området kring Näldsjön, Årsdygnstrafik (ÅDT) med total trafik (tung trafik) år 2008– 2013. Det som också går att se är att trafiken främst håller sig till vägarna med den bästa standarden och att trafiken blir större närmre tätorterna. Över dygnet är trafiken intensivare under morgon- och eftermiddagspendling för att nattetid vara som lägst. Pendling har inte någon specifik riktning utan är jämnt fördelad i båda riktningarna under både morgon och eftermiddag. Det primära vägvalet för trafiken som idag åker från Änge till Krokom eller tvärtom är via väg 340 som i söder ansluter till E14 via väg 339. 13 Figur 3.4. Trafikmätningar på vägarna kring Näldsjön. Till väg 675 ansluter strax norr om mätpunkten väg 674 som har en mätning från år 2008 med ÅDT 110 fordon per dygn varav 10 är tung trafik. Detta bör bidra till att norra delen av väg 675 bör ha en något högre trafikbelastning än den södra. Andelen tung trafik på vägnätet ligger omkring 10 % för samtliga vägar i området. Timinformation från mätningarna visar att den är ganska jämnt fördelad över dagens timmar och att det nattetid på väg 675 Valne-Änge inte förekommer tung trafik medan den på övriga vägar är som lägst nattetid kl. 20.00 till kl. 05.00. 3.2.3 Kollektivtrafik Under terminstid kör Länstrafiken linje 532 längs väg 675. Det går en tur från Nälden till Änge på morgonen och en tur i motsatt riktning på eftermiddagen. Resande är främst elever i årskurs 6-9 från Nälden som åker till skolan Änge. Korsningen i Valne trafikeras av linje 532 Nälden-Alsen-Änge samt 533 AlsenNälden- Östersund med en till två turer i vardera riktningen på vardagar. Mellan Valne och Änge finns inga skyltade busshållplatser. I praktiken stannar bussen där det står på- eller avstigande personer vid vägen, till exempel vid bostadshus eller anslutande väg. 3.2.4 Oskyddade trafikanter och tillgänglighet I området saknas gång- och cykelbanor och trafiksäkra passager helt. Väg 675 saknar vägren, därför är gående och cyklister hänvisade till vägkanten. Ingen kartläggning av gång- och cykeltrafik är utförd men sådan trafik förekommer troligtvis mest inom byarna. 14 3.2.5 Olycksstatistik Under perioden 2003 till oktober 2014 har fyra trafikolyckor som rapporterats till polis och/eller sjukvård inträffat på sträckan Valne-Änge (slakteriet). Samtliga är singelolyckor med bil, förutom en som är en kollision med älg. Vid singelolyckorna har man i flera fall kört på något efter att ha kört av vägen, t.ex. en ledningsstolpe, ett träd eller en slänt till en mindre väg. I ett av fallen skriver man om sladd p.g.a löst grus. De rapporterade olyckorna är främst lindriga, någon har klassats som svår. Ingen dödsolycka har inträffat. Med tanke på att vägen är smal och bitvis kurvig torde avåkningar vara vanliga på vintern, men de syns inte i statistiken, då de oftast inte anmäls. 3.3 Lokalsamhälle och regional utveckling 3.3.1 Befolkning och bebyggelse Krokoms kommun har totalt drygt 14 500 invånare år 2012, varav knappt 2 300 bor i tätorten. Inom Jämtlands län och Krokoms kommun som helhet minskar befolkningen, utom i ett stråk längs E14 mellan Östersund och Åre. Inom utredningsområdet finns uppskattningsvis ett hundratal hus och gårdar, enskilda och i mindre byar. Inom en dryg mils radie från utredningsområdet ligger tätorterna Änge med drygt 300 invånare, Nälden med knappt 900 invånare, Vaplan (cirka 260 invånare), Ytterån (drygt 200 invånare) och Trångsviken (knappt 300 invånare). Dessutom finns småorterna Ede, Kaxås, Tulleråsen och Alsen med vardera omkring 100 invånare. Bebyggelsen i utredningsområdet är i huvudsak koncentrerad till byarna Valne, Lungret, se figur 3.5, och Könsta. Enstaka hus och gårdar finns längs vägen mellan dessa och längs Stavresjön. Några industrilokaler finns i närområdet, bland annat slakteriet i Änge. Figur 3.5. Några byar finns utmed vägsträckan, här vy från Lungret. 15 3.3.2 Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i Krokoms kommun består av cirka 700 aktiva företag. Den största delen är små företag med färre än tio anställda. De största näringarna är verkstad, trä och livsmedel samt verksamheter inom de gröna näringarna. Turism-, mathantverk, service- samt tjänsteföretag är en viktig del av näringsstrukturen. Arbetspendlingen är omfattande till grannkommunen Östersund. Den största arbetsplatsen intill väg 675 inom projektområdet är Änge chark (slakteriet) med cirka åtta anställda. Närmaste service finns i Änge (häsocentral, apotek, matbutik, servicekontor med bibliotek och turistinformation, restaurang och några butiker), samt Nälden (bl.a. matbutik och bensin). Boende i området är hänvisade till Krokom för ett större utbud med bl.a. bank, bibliotek, kommunkontor mm. 3.3.3 Målpunkter I närområdet är målpunkter för trafiken främst korsningarna med vägarna 666 vid Valne och 677 vid Änge. Utanför utredningsområdet är tätorterna Änge och Nälden liksom kommuncentrum i Krokom viktiga målpunkter. En betydande del av trafiken i området har E14 som målpunkt och de viktigaste korsningarna med europavägen finns vid Mörsil, Mattmar, Trångsviken, Ytterån (väg 619), Kingsta (väg 666) och Krokom (väg 340). Norr om utredningsområdet finns Almåsabergets skidbacke och konferensanläggning som är en målpunkt i området vintertid. Nordväst om området ligger Oldfjällen. 3.4 Landskapet och staden Utredningsområdet ligger inom storsjöbygdens jordbruksområde där öppen mark finns i sluttningar ned mot sjöar och vattendrag eller på höjder. Bebyggelsen består av relativt stora byar vilka oftast ligger på stora avsatser utmed dalgångarna eller som en spridd klunga på höjdryggar. I den stora skalan är landskapet kuperat och vidsträckt med stora sjöar, älvdalar och utsträckta bergshöjder. Den aktuella vägsträckan ligger i ett skogsdominerat område mellan Alsensjön och Näldsjön. Skogsmarkerna består främst av granskog med inslag av tall och lövträd, främst björk. Vägens närområde upplevs som relativt slutet, men öppnar upp kring bebyggelse och odlingsmark. Utblickar ges över odlingslandskapet vid Valne, Lungret, Könsta och söder om Änge. Gränsen mellan skogsmarken och de öppna odlingsmarkerna är skarp. Den södra delen från Valne till Lungret är en karaktäristisk rakstakad väg med tvära kurvor och däremellan långa raksträckor. Omgivningen är skogsdominerad med få utblickar. Valneflons myr passeras och en kort utblick ges över ängarna vid Kila. Byn Lungret är belägen i en dalgång mellan sjön Gröningen och Näldsjön, Sågbäcken förbinder sjöarna med varann. Norr om Lungret ändrar vägen karaktär och blir betydligt mer kuperad. Vägen löper på kanten av höjdryggen där terrängen sedan sluttar brant åt öster ner mot Näldsjön. Hällberget ligger långsträckt i väster, däremellan finns ett område med flera myrar. Åt öster ges utblickar mot Högkläppberget och Flatmoklumpen. 16 3.5 Byggnadstekniska förutsättningar Utredningsområdet ligger enligt jordartskartan på lerig morän och grusig morän. I Lungret finns en liten isälvsavlagring av grus och längs väg 675 norr om Könsta finns på en kort sträcka berg i dagen. Enligt SGU:s berggrundskarta utgörs berggrunden i huvudsak av kalksten och lerskiffer. 3.5.1 Ledningar och annan infrastruktur El- och teleledningar i luft och jord följer väg 675 större delen av sträckan Valne-Änge. Ledningsägare är Jämtkraft Elnät AB och Skanova. Utöver dessa finns sannolikt fler ledningar, exempelvis enskilda VA-anläggningar, längs vägen. 3.6 Riksintressen och Natura 2000 I miljöbalkens 3:e och 4:e kapitel finns bestämmelser om skydd av områden som har så höga värden för natur- och kulturmiljö, friluftsliv och olika näringar mm att de antas vara av nationellt intresse. Dessa områden kallas för riksintressen. Områdets värde eller betydelse får inte påtagligt skadas. Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som är utpekade med stöd av EU-direktiv, art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Inga Natura 2000-områden finns inom utredningsområdet. Följande riksintresseområden finns inom utredningsområdet: • Riksintresse för friluftsliv enligt Miljöbalken 3 kap 6 §, Storsjöbygden, berör utredningsområdets södra del. • Två områden av riksintresse för kulturmiljö enligt Miljöbalken 3 kap 6 §, Storsjöbygden i söder och Offerdalsbygden i norr, berör utredningsområdet. Storsjöbygden är en centralbygd i kambrosilurområdet kring Storsjön, med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet med ett tiotal mindre lokalbygder, sedermera sockencentra, med kyrkor och ursprungliga gårds- och bylägen. Riksintresset Offerdalsbygden är ett kuperat odlingslandskap med förhistorisk bosättningskontinuitet. • Riksintresset för naturvård enligt Miljöbalken 3 kap 6 §, Offerdalsbygden, berör utredningsområdets norra del. Riksintresset är utpekat för sitt odlingslandskap och strandtypen limnogena strandkomplex, geologiskt intressanta lokaler samt flera rika fågelbiotoper och intressanta floralokaler. En fördjupad beskrivning av riksintresseområdena och vägplanens beröringspunkter med dessa samt övriga miljöförutsättningar finns samlade i vägplanens miljöbeskrivning, kapitel 5. 17 4. Vägens lokalisering och utformning 4.1 Val av lokalisering Vägplanen omfattar den befintliga ca 12 km långa sträckan av väg 675 från Valne till slakteriet söder om Änge, se figur 4.1 nedan. Inga alternativa sträckningar har varit aktuella. Tre mindre kurvrätningar planeras. 4.2 Planerad vägutformning I detta kapitel beskrivs hur väganordningarna ska utformas och förändras för att projektmålen ska uppnås. Exempel på väganordningar som ingår i en väganläggning är: vägbana, dike, slänt, sidoområde, bro, trumma, vägmärke samt eventuell kantremsa. Det är anordningar som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande. Eftersom projektmålet är att kunna upplåta vägen för de tyngsta fordonen, BK 1 året runt är det främst åtgärder som förbättrar vägens bärighet som är aktuella i projektet. 4.2.1 Övergripande utformning Vägplanen omfattar beläggning av vägen till en enhetlig belagd bredd om 6,5 meter. Vid tvära kurvor sker breddökning. 677 T S Gamla tippen Barktorpet Ny hastighet på vägen kommer att sättas i jämna hastighetssteg, med i huvudsak 60 km/h eller 80 km/h där vägens standard så tillåter. I byarna föreslås hastigheten bli lägre, 40 km/h eller 60 km/h. 675 T S Kilakurvan 674 S T Förstärkningsåtgärder föreslås på hela vägsträckan inom planområdet. Olika typer av förstärkningsåtgärder sker utifrån behov då vägens skick varierar utmed sträckan. Vägens sidoområde kommer att ses över. Bland annat förbättras 666 T S diken och vägtrummor byts ut, då en god avledning av vatten är en 0 1 2 Kilometer förutsättning för vägens bärighet. Oeftergivliga föremål som stenFigur 4.1. Vägprojektets utsträckning, från block tas bort och stolpar flyttas Valne till slakteriet söder om Änge. Tre minutanför säkerhetszonen. dre kurvrätningar föreslås utmed sträckan. § 18 4.2.2 Typsektion Vägplanen omfattar en justering av vägbredden från idag 6-6,5 meter till 7 meter, se figur 4.2. Vardera körfält blir 3,25 meter brett och på vardera sida om vägen anläggs en obelagd stödremsa på 0,25 meter. På odlingsmark används 0,5 meter kantremsa. I skogsmark behövs en kantremsa på 2 meter. Vid tomtmark används ingen kantremsa för att minimera intrånget. Kantremsan behövs för att vidmakthålla väganläggningen, se vidare i kapitel 10.2. Vid tvära kurvor med små radier föreslås en bredare körbana så kallad breddökning. Breddökningen varierar men utgår från reglerna i Vägar och gators utformning, VGU. Standarden på vägens sidoområden varierar utmed planområdet, på vissa ställen är befintliga diken grunda. Nya diken blir generellt 1,25 meter djupa under ny överyta. Vägslänterna anpassas så att vägräcken kan undvikas och utan att göra allt för stor markintrång. Vägens innerslänter är projekterade med en lutning på 1:3 och bakslänterna är projekterade med en generell lutning på 1:2. Vid släntkrön respektive släntfot används en släntavrundning med radie på 5 meter, det ger ca 1 meter i extra markanspråk vid skogsmark och ängs/åkermark. Vid tomtmark görs ingen släntavrundning för att minimera markanspråket. Släntavrundning mildrar risken för erosion och skador på anläggningen och ökar därmed livslängden på dikena. På ett par ställen behöver nya diken och slänter anpassas till att bebyggelse eller naturvärden t.ex. där värdefulla träd finns nära vägen. På dessa ställen kommer täckta diken att användas alternativt sker enbart rensning av befintliga diken, se figur 4.3. Vägens säkerhetszon blir, i enlighet med VGU, 3 meter bred eftersom vägen har en trafikmängd som understiger 1 000 ÅDT och föreslagna åtgärder är ombyggnadsåtgärder. Vid horisontalkurvor med små radier ökas säkerhetszonen till 5 meter. Säkerhetszonen ryms inom det nya, föreslagna vägområdet. Figur 4.2. Ny typsektion för vägen. 19 Figur 4.3. Ny typsektion med täckta diken. Denna typsektion används på de ställen där vägen behöver anpassas till bebyggelse eller naturvärden. 4.2.3 Plan och profiljusteringar Vägen följer i befintlig sträckning utom på tre platser där mindre kurvrätningar föreslås: Kilakurvan, vid km 4/040-4/440 i vägens längdmätning, Barktorpet km 9/550-9/840 och Gamla tippen km 10/920-11/200, se figur 4.1. Vägmitt flyttas på dessa ställen som mest några meter i sidled för att kurvornas radier ska bli större och därmed mer trafiksäkra. Vägbanan höjs generellt 0,5 meter. Genom påbyggnad kan det befintliga vägmaterialet tillvaratas och behållas i den nya väganläggningen. Vid bostäder, anslutande vägar m.m. görs anpassningar av vägens nivå. Vägen har dessutom sjunkit ner vid några myrområden och ligger då lägre än omgivande mark. Vid dessa platser krävs en större höjning av vägkonstruktionen, alternativ annan förstärkningsåtgärd. 4.2.4 Korsningar och anslutningar Anslutande vägar och korsningar med allmänna vägar redovisas i figur 4.4. Övriga anslutningsvägar påverkas genom byte av sidotrummor samt att väg 675 generellt höjs upp 0,5 m. Anslutande vägar justeras, projektets målsättning är att vilplan anläggs vid anslutande vägar där terrängförhållandena medger det. Korsning Km Åtgärd Valne 0/000 Anslutning i befintlig profilnivå mot väg 666. Lungret 6/420 Anpassad profil på väg 675 till anslutande väg 674, korsningen är kvar i befintlig nivå. Figur 4.4. Sammanställning av korsningar med allmänna vägar. 20 4.2.5 Geologi och geoteknik På sträckan har okulärbedömningar, sticksondering samt provtagningar och sondering med borrbandvagn utförts. Utförda undersökningar visar att på vissa sträckor finns relativt tunna lager av löst lagrad torv, mindre än två meters mäktighet. Berg har noterats ytligt i den norra delen av vägsträckan. Vid justering av profiler eller breddning av vägen kan bergsprängning erfordras. Inga större geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras för planerad väg. Lokal urgrävning av torv kan utföras vid breddning av vägen. 4.2.6 Hydrologi och hydroteknik Befintliga diken är grunda och avvattningen fungerar dåligt. Dikena behöver därför förbättras. Generellt avleds dagvatten via öppna diken. Vid behov anläggs täckta diken för att minska konsekvenserna där inttilligande intressen t.ex. då bebyggelse är belägen nära vägen och tillräckliga diken inte ryms samt på platser där det finns skyddsvärda arter. Vägdagvattnet leds även fortsättningsvis till de naturliga vattendrag som korsar sträckan, se figur 5.9. En truminventering har utförts för vägsträckans samtliga vattendrag. Nya vägtrummor vid de naturliga vattendragen har dimensionerats enligt figur 5.9. Övriga vägtrummor ska inte understiga 800 millimeter och sidotrummor 400 millimeter. Ett flertal mindre vattendrag korsar vägen. Inga större vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten finns utmed sträckan. Vid alla naturliga vattendrag får vägtrumman inte utgöra ett vandringshinder utan kommer att åtgärdas. I SGU:s brunnsregister finns vattenbrunnar nära väg 675 på fastigheterna Valne 1:12 i Kanada, Västerstavre 2:13 i Lungret och Änge 1:89 i Könsta. Det finns även en energibrunn på fastigheten Valne 1:46. Inga grundvattenförekomster finns i vägens närområde. Föreslagna åtgärder förväntas inte påverka grundvattnet. Inga förorenade områden är kända. 4.2.7 Kollektivtrafik Inga särskilda åtgärder planeras för kollektivtrafiken. Den gamla vägen vid Barktorpet, km 9/550-9/840, har bevarats vid kurvrätningen och kan användas som tillfällig parkering och hållplats. 4.2.8 Gång- och cykeltrafik Inga särskilda åtgärder planeras för gående och cyklister. 4.2.9 Beläggning Hela vägsträckan beläggs med bitumenbundet slitlager. 21 4.2.10 Belysning Befintliga belysningsstolpar finns i två byar längs väg 675. I Valne finns fem belysningsstolpar och i Lungret finns två belysningsstolpar. Anläggningarna ägs av två vägföreningar. För de belysningsstolpar som är belägna inom säkerhetszonen (tre till fem meter från vägkant) kommer flytt eller borttagande bli aktuellt. Besiktning av befintliga stolpar kommer att ske tillsammans med anläggningsägarna som kommer att avgöra i vilken omfattning stolpar ska ersättas med nya alternativt tas bort. Samråd med berörda kommer att ske i bygghandlingsskedet. Inga nya belysningsanläggningar planeras utmed vägen. 4.2.11 Vägräcken Befintliga räcken behålls eller ersätts om de är i dåligt skick. Behov och placering av eventuella tillkommande räcken avgörs i senare faser. Inga vägräcken erfordras ur miljöskyddsaspekter. Eventuella vägräcken påverkar inte markanspråket då de kommer att rymmas inom det föreslagna vägområdet. 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Följande skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att förebygga störningar och olägenheter på hälsa och miljö föreslås. Nedan redovisas de skyddsåtgärder som kommer att fastställas och därmed utgör ett åtagande för Trafikverket att genomföra. Åtgärderna har inarbetats på plankartan. • Sk 1 -Trumma som konstrueras så den inte utgör vandringshinder. (Skyddsåtgärd 1, betecknas Sk 1 på plankartan.) Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kommer att genomföras men som inte fastställs •Alléer vid km 0/325, västra sidan och km 6/300, östra sidan ska skyddas under byggtiden genom inbrädning. Dränering har föreslagits för att minimera intrång. Dräneringen placeras under vägbanekant för att unvika skada på trädrötter. • En riskanalys inklusive förbesiktning av byggnader ska utföras inför byggtiden för att identifiera hus som kan bli störda under byggtiden. Under byggtiden ska vibrationsmätningar ske vid behov för att kontrollera så närliggande hus inte skadas samt befintliga vattentäkter provtas. • Inventering och besiktning av enskilda brunnar som finns i vägens närhet ska ske inför byggstart samt efter färdigställd entreprenad. Från brunnsregistret samt vid samråd har framkommit att vatten och energibrunnar finns på fastigheterna: Valne 1:12, Västerstavre 2:13, Änge 1:89 och Valne 1:46 22 • Längs identifierade delsträckor med värdefull flora ska skyddsåtgärder utföras. Markarbeten i anslutning till lämpliga lokaler för violett guldvinge ska utföras under perioden 15 maj till l juli. Uppgrävda grästorvor ska i möjligaste mån läggas tillbaka med vegetationen uppåt, snarast efter grävningsarbetet är slutfört. • På övriga sträckor med värdefull flora ska avbaningsmassor återföras. Översta jordlagret lyfts bort vid dikning och läggs i område med tillfällig nyttjanderätt avsedd för avbaningsmassor. Massorna ska sedan återföras direkt för att bevara floran. Kompletterande insådd av ängsfröblandning utförs vid behov, det gäller hela vägsträckan. Det är viktigt att eventuell insådd sker med rätt artsammansättning. • En skötselplan för de artrika vägkanterna ska upprättas inför framtida drift och underhåll av väganläggningen. • På platser där det finns risk för att erosionsskador ska uppstå ska insådd av ängsfröblandning ske istället för erosionsskydd av stenkross. Vid truminlopp och utlopp bör däremot stenmaterial användas • För att minska spridning av invasiva arter, som på sikt kan riskera att ta över den artrika floran, ska inventering av invasiva arter ske inför byggstart för att möjliggöra beslut om borttagande av sådana arter. • Grumling av vattendrag ska undvikas under anläggningstiden och efteråt genom kort anläggningstid vid låg vattenföring. Vid truminlopp och utlopp bör stenmaterial användas när erosionsskydd erfordras. • Milsten vid km 0/790 ska bevaras i sitt ursprungliga läge genom anpassning av dikena. Milstenen ska skyddas från påkörning eller annan påverkan under byggtiden och försiktighet krävs vid dikning. 23 5.5 Strandskydd Strandskydd regleras enligt 7:e kapitlet miljöbalken (§13–18) och omfattar vanligtvis en zon på 100 meter från såväl land- som vattensidan av strandkanten (generellt strandskyddsområde). För samtliga av projektet berörda vattendrag gäller det generella strandskyddet om 100 meter. Inom strandskyddsområde får normalt inte åtgärder vidtas som går emot strandskyddets syften. Dispens från strandskyddet behövs inte för åtgärder som fastställs i vägplan enligt väglagen (1971:948). De åtgärder som blir nödvändiga inom strandskyddad zon innebär främst byte av trummor samt justering av diken och slänter vid de naturliga vattendragen. Längs vägsträckan finns ett antal vattendrag som rinner längs befintliga vägdiken, se figur 5.9. I samband med vägarbetena kommer befintliga diken att justeras enligt normalsektion. Dessa arbeten (terrassering och omläggning av vattendrag) föreslås att ske i samband med låg vattenföring. Anmälan om vattenverksamhet kommer att ske för samtliga åtgärder enligt figur 5.9. De planerade vägåtgärderna innebär nytt markanspråk inom strandskyddat område. Utökningen av vägområdet beror främst på att vägens slänter justeras och vägdikena fördjupas. Vägplanens förslag motverkar ej syftet med strandskyddet. Det begränsade intrång som uppstår inom strandskyddat område sker i direkt anslutning till befintlig väg. Därmed blir effekten av intrånget marginellt. 5.6 Kulturmiljö 5.6.1 Förutsättningar Vägen går i gränslandet mellan Offerdalsbygden och Storsjöbygden, kulturbygder som varit befolkade sedan stenåldern. Spår av fasta bosättningar finns från 1000-talet. Två områden av riksintresse för kulturmiljö enligt Miljöbalken 3 kap 6 §, Storsjöbygden i söder och Offerdalsbygden i norr berör utredningsområdet, se figur 5.10. Storsjöbygden är en centralbygd i kambrosilurområdet kring Storsjön, med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet med ett tiotal mindre lokalbygder, sedermera sockencentra, med kyrkor och ursprungliga gårds- och bylägen. Riksintresset Offerdalsbygden är ett kuperat odlingslandskap med förhistorisk bosättningskontinuitet. Båtrutten Änge-Nälden var tidigare mycket viktig för kommunikationerna med Offerdalsområdet. Tillkomsten av vägsträckan Nälden-Valne-Änge bidrog till att ångbåtstrafiken upphörde på Näldsjön i början på 1900-talet. Istället för att anpassa landskapet med skärningar och bankar när man byggde vägen är den anpassad för att följa landskapets konturer vilket gör att även själva vägen har kulturmiljövärden. 36 ( ! ( ! !! ( ( ( ! § ( ! ( ! KM: Offerdalsbygden ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( !! ( ! ( ( ! ( !! ( ( ! ( ! ( ! ( ! Offerdal 326:1 !! ( ( ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! Offerdal 118:1 ( ! ( ! ( !! ( ( ! ! ( ( ! ( ! ( (! ! (! (! ! ( ( ! ( ! ( ! ! ( ( ! ( ! FL: Storsjöbygden ! ( ( ! ( ! ! ( ( ! KM: Storsjöbygden Teckenförklaring ! ( ( ! Projektets utsträckning Riksintresse Friluftsliv Riksintresse Kulturmiljövård ( ! Fornlämning ( ! Övrig kulturhistorisk lämning ( ! Fornlämningsområde 0 0,5 ( ! ( ! ( ! ( ! Alsen 26:1 1 Kilometer ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! Figur 5.10. Kulturmiljö- och friluftslivsintressen i närheten av väg 675. 37 Figur 5.11. En milsten finns strax norr om Valne. Ett antal registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar finns inom utredningsområdet, se figur 5.10 och 5.12. En milsten finns strax norr om Valne, ca km 0/720, den är dock oregistrerad, se figur 5.11. Följande objekt finns registrerade i Riksantikvarieämbetets databas: Km Vad Kommentar Alsen 25:1 Annan byggnad, borttagen Offerdal 118:1 Fyndplats Offerdal 326:1, 1 och 2 Område med fossil åkermark Figur 5.12. Fornminnen utmed vägen. 5.6.2 Konsekvenser och förslag till åtgärder Vägförslaget bedöms inte påverka riksintressena Storsjöbygden och Offerdalsbygden. Vägmiljön är inte en särskilt utpekad del i riksintresset men då Storsjöbygdens bebyggelsestruktur och ursprungliga gårds- och bylägen är värdefulla kan vägens utformning genom byarna vara en del i värdet. Inom riksintresseområdet finns Valne by. De åtgärder som planeras på vägsträckan bedöms ge obetydliga konskevenser Offerdal 326:1, 1 och 2 är områden där odling pågått under lång tid. Inga särskilda åtgärder planeras men skulle arkeologiska fynd påträffas under arbetets gång måste arbetet enligt Kulturmiljölagen avbrytas och förhållandena anmälas till Länsstyrelsen. Milsten vid km 0/790 ska bevaras i sitt ursprungliga läge genom anpassning av dikena. Milstenen ska skyddas från påkörning eller annan påverkan under byggtiden och försiktighet krävs vid dikning. Vägförslagets påverkan på kulturmiljön består främst i att den nya vägen med beläggning och höjning av vägbanken gör att en del av vägens kulturmiljövärden förloras. Konsekvenserna bedöms som obetydligt negativa. 38 5.7 Friluftsliv 5.7.1 Förutsättningar Riksintresse för friluftsliv enligt Miljöbalken 3 kap 6 §, Storsjöbygden, berör utredningsområdets södra del, se figur 5.10. Från väg 675 nås bär- svamp- och jaktmarker samt fiskevatten. Vattendragen i området ingår i Näldsjöns och Alsensjöns fiskevårdsområdesföreningar. Vandringsleden Pilgrimsleden/Mittnordenleden följer väg 666 och passerar alltså korsningen med väg 675 i Valne. 5.7.2 Konsekvenser och förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder för friluftslivet planeras. I och med att vägens standard förbättras blir de omgivande skogsmarkerna lättare att nå vilket kan ge positiva effekter för friluftslivet i området. Ingen negativ påverkan på riksintresset för friluftsliv förväntas. 5.8 Buller och vibrationer 5.8.1 Förutsättningar Buller brukar definieras som ljud som inte är önskvärt. Därför kan den musik du själv njuter av vara buller för din granne. Buller är ett stort folkhälsoproblem, framför allt i större tätorter och längs de stora infrastrukturstråken. I Sverige utgör trafiken den vanligaste orsaken till bullerstörningar. För beskrivning av ljud används ofta ljudnivå i decibel med beteckningen dBA. Indexet ”A” anger att de olika frekvenserna i ljudet har viktats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar ljud. I Sverige används två olika störningsmått för trafikbuller; ekvivalent respektive maximal ljudnivå. • Ekvivalent ljudnivå är en form av medelljudnivå under ett normaldygn. • Maximal ljudnivå är den högsta ljudnivå som uppkommer vid en enstaka händelse, till exempel vid passage av en lastbil, tung trafik. Både ekvivalent och maximal ljudnivå mäts i dBA. Decibelbegreppet är ett logaritmiskt begrepp. Detta innebär bland annat att vid addition av buller från två lika starka bullerkällor så ökar ljudnivån med 3 dBA. På samma sätt ger en fördubbling/halvering av trafikmängden 3 dBA högre/lägre ekvivalent ljudnivå. När det gäller upplevelsen av skillnader i bullernivå kan följande anges: • 3 dBA upplevs som en knappt hörbar förändring • 8–10 dBA upplevs som en fördubbling/halvering av ljudet Trafikbuller kan påverka människors hälsa negativt. Vilka bullernivåer som uppfattas som störande är mycket individuellt och beroende av en mängd omgivningsfaktorer. Det anses inte acceptabelt att boende ska behöva utsättas för mycket höga bullernivåer från den dagliga trafiken. Därför genomförs olika typer av åtgärder för att dämpa bullret utmed vägarna, huvudsakligen i samband med om- eller nybyggnadsprojekt. 39 Riktvärden I mars 1997 fastställde Riksdagen riktvärden för trafikbuller (proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdena är 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus, 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid, 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) samt 70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Planerad ombyggnad av väg 675 klassas som ej väsentlig ombyggnad eftersom de åtgärder som utförs endast kommer att leda till marginellt ökade trafikmängder och störningar. Vidare behålls vägen i befintlig sträckning, utan större kurvrätningar eller större profiljusteringar invid bostadsbebyggelse dock med förändrade hastighetsbegränsningar. Det innebär att Trafikverkets riktvärden för trafikbuller i befintlig miljö tillämpas i projektet. Dessa innebär att följande nivåer utgör riktvärden för övervägande av åtgärd: • Över 65 dB(A) ekvivalentnivå utomhus vid fasad. • Över 80 dB(A) maximalnivå utomhus vid fasad (Får överskridas max fem gånger per natt, a22.00–06.00). Eventuella bullerdämpande åtgärder ska vara tekniskt möjliga att genomföra och ekonomiskt rimliga, åtgärderna sker i samråd med fastighetsägaren. Trafikbuller analyseras bäst genom att man beräknar bullernivåerna. Beräkningsmodeller gör det även möjligt att beskriva hur ändrade förutsättningar utmed en väg kan påverka ljudmiljön. Att mäta sig fram till rättvisande dygnsmedelvärde eller maxnivå är komplicerat eftersom en mängd faktorer påverkar resultatet såsom väder och vind och ljud från andra källor än trafiken. Redovisade bullernivåer är beräknade med Trivector Buller väg II som använder Naturvårdsverkets nordiska beräkningsmodeller för vägbuller. De nordiska beräkningsmodellerna utgår från trafikmängd, trafikslag, hastighet, terrängförhållanden och bebyggelse. Bullerberäkningen är baserad på beräknade trafikmängder år 2014 vilka redovisas i figur 3.4. Referenshastighet för nuläget på 50km/h och 70km/h samt för prognosåret 60km/h respektive 80 km/h. Prognosåret är 2035. 5.8.2 Nuvarande förhållanden Utmed vägsträckan finns flera bostadshus belägna nära vägen. Ett antal bullerberäkningar har gjorts för att identifiera eventuella överskridanden samt för att få en generell bild över hur bullersituationen kommer att se ut vid prognosåret, se figur 5.13. I vägförordningen (2007:707) finns krav på att förteckna samtliga fastigheter med bostadsbyggnader som utan bullerdämpande åtgärder beräknas utsättas för buller som överskrider riktvärden (riktvärdena i prop. 1996/97:53) för trafikbuller. Dessa fastighetsägare finns redovisade i fastighetsförteckningen del 4. Vid normal trafikering av vägen klarar alla bostadsfastigheter riktvärdena vid ej väsentlig ombyggnad, både ekvivalentnivå på 65 dBA utomhus vid fasad respektive maxnivåvärdet på 80 dBA underskrids. 40 Vägsektion Fastighet km Prognos år 2035 Nuläge Ljudnivå (dBA) från vägLjudnivå (dBA) från trafik vägtrafik Utan föreslagna bullerskyddsåtgärder Max ute Ekv ute Max ute vid Ekv ute vid vid fasad, vid fasad, fasad, fasad, vån 1 vån 1 vån 1 vån 1 Erbjuden bullerskyddsåtgärd 0/250 Valne 1:42 60 40 62 42 Nej 0/340 Valne 1:27 70 47 71 49 Nej 0/600 Valne 1:46 69 47 71 48 Nej Valne 1:12 65 44 67 45 Nej Västerstavre 2:37 72 50 74 51 Nej Västerstavre 2:37 67 45 69 47 Nej Västerstavre 2:30 63 42 64 44 Nej 6/440 Västerstavre 2:24 63 41 65 43 Nej 6/515 Västerstavre 2:28 67 45 69 47 Nej 6/720 Västerstavre 2:17 76 51 77 53 Nej 8/600 Offerdals-Prästbord 1:27 64 43 65 44 Nej 11/515 Änge 1:94 68 45 69 47 Nej 1/470 6/050 6/070 6/130 Figur 5.13. Bullervärden i nuläget och vid prognosåret 2035 . 5.8.3 Konsekvenser på bullernivåerna från vägtrafiken En förändring av bullernivåerna kommer att ske från nuläget då vägen breddas, beläggs samt att hastighetsförändring av tillåten hastighet utgör del av förutsättningar. Trafikmätningar upp till 20 år bakåt visar att trafiken nästintill varit oförändrad eller till och med minskat för alla vägarna i området med undantag för väg 340 som ökat något och för E14. Med standardhöjning av väg 675 är det möjligt att viss ökning av trafiken på väg 675 kan komma att ske. Ökningen kommer i så fall bli marginell då restiden är längre, vägbredden är smalare och antalet korsningar, som innebär inbromsning och acceleration, fortfarande är fler via väg 675 än via väg 340. Av samma anledning bedöms ingen ökning av tung trafik nattetid. Även vid prognosåret 2035 och med normal trafikering av vägen klarar alla bostadsfastigheter riktvärdena vid ej väsentlig ombyggnad, både ekvivalentnivå på 65 dBA utomhus vid fasad respektive maxnivåvärdet på 80 dBA underskrids. 41 5.8.4 Vibrationer Förutsättningar Vibrationer från vägtrafik uppstår främst av tung trafik på vägar med ojämn vägbana. Människor upplever normalt obehag av vibrationer långt innan det finns risk för att byggnader skadas. Kraftiga och långvariga vibrationer kan bland annat orsaka stressreaktioner. Risken för störningar av vibrationer är störst när både väg och byggnad är uppförda på lerjordar. Om grunden utgörs av lös lera kan störande vibrationer spridas upp till 100 meter vid trafikering i 70 km/h. På moränmark sprids vibrationerna under motsvarande förhållanden endast omkring 5 meter. Vibrationer i mark anges oftast i storheten svängningshastighet (mm/s). Vibrationsnivån inomhus anges som komfortvärde i mm/s vägd RMS där RMS är medelvärdet av vibrationens energi under en sekund. Att åtgärda vibrationer i befintlig miljö är mycket svårt och kostsamt. Vid mycket höga vibrationsnivåer, högre än 2,5 mm/s vägd RMS nattetid, ska Trafikverket åtgärda detta. Om komfortnivån överstiger 0,4 mm/s vägd RMS överväger Trafikverket åtgärd. Den vanligaste åtgärden vid mycket höga vibrationsnivåer är inlösen av fastigheten. Konsekvenser På vissa sträckor av projektområdet är vägen och omgivande hus byggda på finkorniga jordarter som sprider vibrationer lättare än grövre jordar. Med föreslagna förstärkningsåtgärder samt en jämnare beläggning förbättras förhållandena. Förslag till åtgärder Vägbanan bör i fortsättningen hållas i ett gott skick för att inte håligheter och ojämnheter i vägen ska skapa vibrationer. Vibrationsinventering sker inför byggskedet och mätning ska ske under byggtiden för att minimera risken för skador på byggnader och säkerställa kvalitén vid eventuell skadereglering. 42 6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1 Trafik och användargrupper 6.1.1 Trafik framtid Trafikmätningar 20 år bakåt med uppmätt ÅDT, se figur 6.1, visar att trafiken nästintill varit oförändrad eller till och med minskat för alla vägarna i området med undantag för väg 340 som ökat något och för E14. Trafiken på väg 675 förväntas därför 20 år framåt i tiden, fram till prognosåret 2035 i stort sett bli oförändrad. Väg År 1994 År 2004 År 2008 675 150 140 (15) 130 (15) Väg År 2001 År 2008 666 1670 1640 Förändring i % per år -1 Förändring i % per år -0,26 Väg År 1999 År 2005 År 2008 Förändring i % per år 677 1090 1080 1090 0 Väg År 2005 År 2009 År 2013 Förändring i % per år 340 1210 1330 1360 1,5 Väg År 2002 År 2006 År 2010 Förändring i % per år E14 3680 4700 5410 4,93 Figur 6.1. ÅDT upp till 20 år bakåt. Den stora förändringen i framtiden är att väg 675 får en högre standard genom breddning till 7 meter på 12 km väg, vägen beläggs och hastighetsgränserna förändras från 70 km/h respektive 50 km/h till 60 km/h respektive 40 km/h och där förutsättningarna finns även 80 km/h. Väg 675 mellan Valne-Änge kommer därmed att ha samma längd som innan standardhöjningen men restiden kan kortas. Den beräknade restiden på väg 675, enligt blå rutt nedan blir omkring 30 minuter (den beräknade restiden kan variera från verkligheten). Se figur 6.2. Gul rutt via väg 340: 28,7 km med en restid omkring 27 minuter. På sträckan finns en korsning (väg 677/väg 340) med väjningsplikt och en cirkulationsplats(väg 340/väg 339). Blå rutt via väg 675: 29 km med en restid omkring 30 minuter. På sträckan finns en korsning (väg 675/väg 666) med väjningsplikt, en plankorsning med järnvägen i Nälden och en korsning (väg 666/E14) med stopplikt. Då restiden är något längre via väg 675 kommer trafikanterna fortsatt att välja väg 340 som det primära valet. Väg 677 (7,5 km, bredd 6,5 m, 80 km/h) leder ut till väg 340 som är bredare med 8 meters bredd. Rutten har även färre korsningar som kräver inbromsningar och accelerationer. Som jämförelse är det 22,2 km på blå rutt där vägbredden är 7 meter eller mindre. 43 Figur 6.2 Ruttexempel efter standardhöjning av väg 675 Väg 675 är idag relativt lågt belastad i jämförelse med andra liknande vägar med samma standard och sträckning, därmed skulle denna väg klara ökad trafik i framtiden om så skulle bli fallet. Med standardhöjning av väg 657 är det dock möjligt att viss ökning av trafiken på väg 675 kan komma att ske. Ökningen skulle i så fall bli marginell då både restiden är längre, vägbredden smalare och antalet korsningar, som innebär inbromsning och acceleration, fortfarande är fler via väg 675 än via väg 340. 6.1.2 Trafiksäkerhet De senaste 11 åren har endast fyra trafikolyckor registrerats på väg 675. Ingen betydande trafikökning förväntas ske på vägen. Statistik om hur många oskyddade trafikanter som utnyttjar väg 675 finns inte framtaget. De som rör sig på vägen är dels boende samt skolungdomar som går till och från busshållplatser. Därmed ökar riskerna under främst morgon och eftermiddag i samband med skolpendling. Risken att skador uppkommer på natur och infrastuktur får anses som liten då vägen redan idag, innan upprustning, har haft få olyckor de senaste åren. 6.2 Lokalsamhälle och regional utveckling Vägförslaget ger positiva effekter för närområdet i och med att möjligheterna till arbetspendling förbättras. Att vägen kan trafikeras av tunga fordon året runt förbättrar förutsättningarna för företag som är beroende av lastbilstransporter. 44 6.3 Påverkan under byggnadstiden Förväntade störningar för planerade arbeten är främst påverkan genom byggtransporter vilket ger upphov till buller, vibrationer, damning m.m. Även trafiken på väg 675 kommer att påverkas av vägbygget. Det handlar om lägre framkomlighet och försämrad komfort vid arbeten som urgrävningar, byte av trummor, förstärkningsåtgärder vid myrar samt påförsel av krossmaterial. Ev. omledning av trafiken kan komma att behövas. De negativa konsekvenserna som förutses uppstå under byggtiden bedöms bli måttliga. 6.3.1 Åtgärder för att minska störningarna under byggtiden Trafikverket jobbar efter ”Generella miljökrav vid entreprenadupphandling” och ”Gemensamma miljökrav för entreprenader”. I dessa dokument ställs en rad krav som omfattar entreprenören vid byggfas. Kraven omfattar följande: • Miljökompetens • Riskhantering • Buller och vibrationer • Naturmiljö (skydd av mark, vegetation, träd samt trummor, grumling etc.) • Hantering av material och kemiska produkter • Fordon och arbetsmaskiner •Avfall • Redovisning och uppföljning Vägplanen och miljöbeskrivningen ska ligga till grund för den fortsatta miljöstyrningen av byggandet av vägen. Miljöstyrningen ska dock anpassas till förändrade förhållanden, nya krav eller nya metoder och kunskaper som kan komma fram under projektets gång. Aspekter som kan behöva återkommande behandling är: • Trafiken på väg 675 och angränsande vägnät • Omledning • Lokalisering av etableringsområden och uppläggningsytor ska ske med hänsyn till planeringen av byggverksamheten, åtkomsten via transportvägar och känsligheten på mark- och vattenområden. •Arbetsytorna begränsas så mycket som möjligt för att inte påverka naturvärden, flora eller fauna och kulturobjekt mer än nödvändigt. • Trumbyten ska planeras utifrån hänsyn till fiskens vandrings- och lekperioder. • Transporter ska begränsas och utföras så att störningar minimeras. •Vibrationsmätare ska installeras på de hus som är belägna nära vägen före arbetena påbörjas för att se att inga vibrationsskador uppkommer under byggtiden. • I god tid innan byggstart ska berörda fastighetsägare informeras om vilka verksamheter som ska bedrivas och vilka störningar som kan uppkomma. 45 6.3.2 Tillfälliga upplagsytor och etableringsytor En lämplig etablerings och upplagsyta har identifierats och föreslagits i planen, ca km 2/340-2/400. Ytan består av ett avverkat skogsområde som tidigare använts för uppställning av fordon m.m. Ytan har inventerats avseende skyddsvärda arter och har inga biologiska värden. Eventuella etablerings- och upplagsytor m.m. utöver redovisad yta i planen får regleras genom separata överenskommelser och tillstånd. 6.3.3 Masshantering Inom all projektering eftersträvas massbalans, något som sparar såväl miljö som resurser, tid och pengar. I detta projekt behöver nytt överbyggnadsmaterial tillföras, ca 55 000m3. Projektets schakt – och terrasseringsmängder har beräknats till ca 60 000 m3 varav ca 25 000 m3 beräknas kunna återanvändas i projektet genom utfyllnad av slänter m.m. Utskiftning av tjälfarliga jordmassor och urgrävning av lösa jordar bedöms till ca 30 000m3, vid dessa platser behöver återfyll av icke tjälfarliga vägbyggnadsmassor även tillföras, ca 30 000m3. I händelse av att markföroreningar påträffas omhändertas dessa enligt gällande lagstiftning. 46 7. Samlad bedömning 7.1 Transportpolitiska mål Med de åtgärder som planeras på väg 675 uppfylls de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen, presenterade i kapitel 2.3.1. Vägplanens åtgärdsförslag har utgått från en analys i samrådsunderlaget om hur vägens utformning svarar mot de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Med föreslagna åtgärder får vägen en högre trafiksäkerhet samtidigt som framkomligheten och tillgängligheten höjs. 7.2 Avstämning mot miljömål Flera av miljömålen berör transportsektorn genom bränsleförbrukning och utsläppsbegränsningar. Vägprojekt kan ha en viss påverkan på dessa mål genom att bland annat gynna eller missgynna olika transportslag. I det aktuella projektet sker en upprustning av en befintlig väg där möjligheterna till alternativa transportsystem är begränsade. Vägens kapacitet och hastighetsstandard kommer inte att förändras i någon betydande omfattning. Säkerheten kommer lokalt att öka då bärigheten förbättras och vägen breddas. Trafikmängden på vägen bedöms bli så liten att målen kring luftutsläpp och bullerstörningar inte påverkas märkbart av åtgärderna. Störningar uppkommer särskilt under byggtiden vilken är begränsad. Kemikalier och giftiga ämnen kan ibland förekomma i samband med byggande av väg. Det kan handla om drivmedel och oljor i arbetsmaskiner, eller giftiga ämnen som finns i den gamla vägkroppen. Projektet har en begränsad omfattning och kemikalier ska inte användas på ett sådant sätt att de sprids i omgivningen. Därmed blir påverkan på miljömålet försumbar. Under byggskedet riskerar påverkan på vatten och djurliv att ske. Det är därför viktigt att planera trumbyten med hänsyn till fiskens vandrings- och lekperioder. Sammanfattningsvis medför projektet en mycket liten inverkan på miljömålen. Effekterna är både positiva och negativa. 47 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 8.1 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna enligt miljöbalkens 2:a kapitel syftar till att dels förebygga negativa effekter av verksamheter och åtgärder, dels att miljöhänsynen ska öka. Hänsynsreglerna ska tillämpas i alla sammanhang där miljöbalkens bestämmelser gäller, bland annat vid vägplanering. Reglerna kan sammanfattas som följer: • Det är den som bedriver en verksamhet som är ansvarig för att reglerna följs och att inga föroreningar eller andra störningar sprids på felaktigt sätt. • Finns det en risk för att människor eller miljö kommer att påverkas måste åtgärder vidtas. • Bästa möjliga teknik som finns tillgänglig i branschen ska användas och produkter som är skadliga för människor eller miljö ska väljas bort och ersättas av mindre farliga produkter. • Råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt. • Rätt lokalisering minskar de miljöeffekter och störningar som uppkommer i samband med en verksamhet. Hänsynsreglerna har genomsyrat Trafikverkets planeringsprocess. De är förenliga med fyrstegsprincipen där det mest resurssnåla alternativet väljs i första hand. Miljöbeskrivningen syftar till att konsekvenserna av projektet ska bli så små som möjligt för människors hälsa och miljö och skyddsåtgärder föreslås/ vidtas där så behövs. Några miljökvalitetsnormer åsidosätts inte och det planerade arbetet bedöms inte komma att medföra någon permanent miljöskada. Skulle ändå någon oförutsedd miljöskada ske kommer åtgärder att vidtas för att avhjälpa skadan eller olägenheten i den utsträckning som krävs. Inga alternativa lokaliseringar har varit aktuella. Vid ombyggnad av väg 675 har såväl allmänna som enskilda intressen beaktats via samråd. Vid ombyggnaden av väg 675 ska hushållning ske med råvaror och energi. Bergkross ska användas före naturgrus där det är teknisk och miljömässigt möjligt. De överskottsmassor som uppfyller tekniska krav ska återanvändas med hänsyn tagen till avfalls- och föroreningsaspekter. Trafikverket ställer miljökrav på fordon och maskiner som används i entreprenader. Trafikverkets normer och krav medför att bästa möjliga teknik omfattar både den teknologi som används och på vilket sätt en anläggning konstrueras, byggs, underhålls och avvecklas. 48 8.2 Miljökvalitetsnormer Inga vattenförekomster som omfattas av Miljökvalitetsnormer, MKN, för yt- och grundvatten påverkas av vägprojektet. MKN för luft påverkas inte då trafikmängden på sträckan är alltför låg (vid ca 15 000 fordon finns risk för överskridande) och vägen är belägen i ett öppet landskap vilket gör att föroreningshalterna blir låga. Väg 675 har alltför låg trafikmängd för att omfattas av MKN för buller. Bullerdirektivet (2002/49/EG) syftar till att minska buller från större källor såsom större vägar, järnvägar, flygplatser och större industrier. Inga vatten som omfattas av miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten finns inom utredningsområdet. 8.3 Hushållning med mark och vattenområden Vägprojektet bedöms inte skada de områden av riksintresse för kulturmiljö samt friluftslivet som finns inom planområdet. Se konsekvensbedömning under respektive rubrik i kapitel 5. 49 9. Markanspråk och pågående markanvändning För att genomföra de föreslagna åtgärderna inom vägplanen behöver mark tas i anspråk. Vilken mark som berörs framgår av plankartor och i fastighetsförteckningen. Främst är det skogsmark som ianspråktas. Täckta diken har använts vid vissa bostadsfastigheter för att minska markanspråket. Mark som behöver tas i anspråk permanent med vägrätt omfattar mark vid kurvrätningar samt för breddning av vägen, utökning av slänter och fördjupning av diken. Trafikverket behöver även ha tillgång till områden med tillfällig nyttjanderätt under byggtiden för att kunna genomföra anläggningsarbetena. Mark som har avsatts för tillfällig nyttjanderätt får tas i anspråk under en begränsad tid. För områden markerade med T1 på plankartan gäller den tillfälliga nyttjanderätten som längst till och med 3 månader efter godkänd slutbesiktning och för områden markerade med T2 på plankartan gäller den till och med godkänd slutbesiktning. Projektet kommer att ta en del ny mark i anspråk. En avvägning har dock gjorts mellan markintrångskonsekvenser samt miljöpåverkan och tänkbara miljöåtgärder. Mark med inskränkt vägrätt tas i anspråk för att säkra den fortsatta driften av vägtrummorna. Inskränkt vägrätt innebär att väghållaren har rätt till marken men med vissa villkor, se vidare kapitel 10.2.2. Alla tillkommande arealer med nytt markanspråk redovisas under kapitel 10.2. 50 10. Genomförande och finansiering 10.1 Formell hantering Denna vägplan kommer att ställas ut för granskning och genomgå fastställelseprövning. Trafikverket kommer att informera om att planen finns tillgänglig för granskning genom en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning eller endera av dem. Av Kungörelsen framgår var och när planen finns tillgänglig samt inom vilken tid synpunkter kan lämnas. Under granskningstiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny granskning behöva göras. Vägplanen och granskningsutlåtandet översänds till Länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Därefter begärs fastställelse av vägplanen. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit under granskningstiden, bland annat Länsstyrelsens utlåtande. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. När beslut att fastställa vägplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas till regeringen. Vägplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur vägplaner ska granskas och fastställas regleras i 17–19 § väglagen och 3 kap 15–27 § vägförordningen. 10.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de eventuella villkor som tas upp i beslutet. 10.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Fastställelsebeslut som vinner laga kraft får följande rättsverkningar: •Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. •Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. •Väghållaren erhåller en tidsbegränsad nyttjanderätt till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen, t.ex. för tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk i och med fastställd vägplan erhåller berörda fastighetsägare ersättning. •Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 51 10.1.3 Kommunala planer Krokom kommuns gällande översiktsplan är från 1991, men en ny översiktsplan kommer att antas under våren 2015. Inga detaljplanelagda områden finns inom utredningsområdet. 10.2 Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 4. Dessutom ingår i vägområdet en 0,5 meter bred kantremsa på båda sidor om vägen på jordbruksmark samt 2 meter på skogsmark. Kantremsan behövs för att vidmakthålla väganläggningen, det vill säga hålla undan rötter, sly och trädgrenar från vägen samt förhindra att diken vid åkermark plöjs igen. Säkerhetszonen, som finns för att minska kollissionsriskerna vid avkörningar, ryms inom det nya vägområdet. På plankartorna framgår befintligt och nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Tillkommande vägområde för allmän väg enligt denna vägplan omfattar ca 91 400 m². 10.2.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in från allmänt underhåll. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. 10.2.2 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt I vägplanen redovisas områden med inskränkt vägrätt. Väghållaren har, inom markerat område för inskränkt vägrätt, endast rätt att rensa befintliga diken samt tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. I övrigt får markägaren använda marken så länge som denna användning inte medför negativ påverkan på vägens eller väganordningens (dikets) utformning, funktion eller brukande. Områden med inskränkt vägrätt berör ca 800 m2, bestående av skogs- och jordbruksmark. Berörda markytor och fastigheter framgår av plankartorna. Vägrätten upphör när vägen dras in. 52 10.2.3 Område med tillfällig nyttjanderätt I vägplanen föreslås att totalt ca 4 500 m2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Aktuella områden har markerats på plankartorna. Två olika typer av tillfällig nyttjanderätt finns: • T1 -Tillfällig nyttjanderätt/etableringsyta, materialupplag gäller under byggtiden, dock längst till och med 3 månader från godkänd slutbesiktning. • T2 - Tillfällig nyttjanderätt/upplag. Jordmassor och fröbank. Gäller under byggtiden, dock längst till och med godkänd slutbesiktning. 10.2.4 Område för enskild väg Inga behov av omläggningar av enskilda vägar/ägovägar har identifierats 10.3 Organisatoriska frågor 10.3.1 Tidplan Aktivitet Tidigast möjlig tidpunkt Granskningshandling ställs ut maj 2015 Begäran om fastställelse hösten 2015 Fastställd vägplan våren 2016 Byggstart 2016 Figur 10.1. Tidplan. 10.3.2 Förfrågningsunderlag entreprenad Arbetet med förfrågningsunderlag för kommande entreprenadsarbeten kommer att påbörjas under hösten 2015 och beräknas vara klart under våren 2016. Upphandling av entreprenör kan genomföras då vägplanen vunnit laga kraft. Byggstart beräknas ske under år 2016. 10.4 Finansiering Projektet planeras att delfinansieras med regionala medel från bärighetsplan och länstransportplan. Totalkostnaden beräknas till 45 miljoner kronor i 2015 års prisnivå. Byggstart planeras till 2016. 53 10.5 Tillstånd och dispenser Dispenser, lov, tillstånd och anmälan är nödvändiga vid byggande av väg. I vissa delar innebär fastställd vägplan (tillstånd för vägprojektet) att tillstånd finns. Tillståndet gäller för den statliga vägen och dess anläggningar, men inte för enskilda vägar. De dispenser, tillstånd och anmälningar som kan bli aktuella inom detta projekt redovisas i figur 10.2. Aktuellt Anmälan om vattenverksamhet Vid byte av trumma i vattendrag med Miljöbalken medelvattenföring (11 kap) under 1 m3/s & högst 500 m2 bottenyta. Verksamheten får påbörjas tidigast åtta veckor Länsstyrelsen efter att anmälan gjorts. Strandskyddsdispens Samtliga kända åtgärder inom strands- Miljöbalken skyddsområde (7 kap.) fastställs i vägplanen. Strandskyddsdispens behövs inte för åtgärder som fastställs i vägplanen. Samtliga kända Dispens generel- åtgärder inom geneMiljöbalken la biotopskydds- rella biotopskydds(7 kap. 11§) områden område fastställs i vägplanen. Biotopskyddsdispens behövs inte för åtgärder som fastställs i vägplanen. Dispens artskyddsförordningen Lagstiftning Anmärkning Ansvarig myndighet Typ av ärende Dispens kan komma Artskyddsatt krävas enligt 14§ förordning och 15§ för berörda (14§ & 15§) djur & växter Samråd enligt 12 kap 6§ gällande åtgärder Samråd enligt 12 Miljöbalken som väsentligt kan kap. 6 § (12 kap. 6 §) komma att ändra naturmiljön. Länsstyrelsen Länsstyrelsen Violett guldvinge, nämnda orkidéer, Länsstyrelsen blåsippa Samrådsskyldigheten gäller inte åtgärder som anges i en fastställd vägplan. Länsstyrelsen Tillstånd för mil- Upplag av avfall och Miljöbalken jöfarlig verksam- massor kräver till(9 kap.) het stånd eller anmälan. Länsstyrelsen eller kommunen beroende på miljöpåverkan Transporter av avfall Tillstånd krävs för Miljöbalken transport av avfall (15 kap.) såsom schaktmassor. Länsstyrelsen Fornlämningar Om en fornlämning påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas Kulturmiljöoch förhållandet lagen anmälas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen Figur 10.2. Åtgärder som kräver tillstånd, dispens, anmälan eller samråd. 54 10.6 Kontroll och uppföljning Uppföljning av identifierade behov av anpassningar, försiktighetsmått och skyddsåtgärder sker enligt Trafikverkets dokument Miljösäkring plan och bygg. Dokumentet tas fram under planläggningen och uppdateras innan arbetet med bygghandlingen påbörjas. På så sätt följs de skyddsåtgärder som fastställs i vägplanen fortlöpande upp under kommande projekterings- och byggskede. Projektets miljökonsekvenser bedöms inte vara av sådan art och dignitet att de behöver ytterligare uppföljning efter att de planerade åtgärderna är genomförda. Östersund, 2015-03-04 Ort, datum __________________ Karin Nyqvist, Projektledare 55 Trafikverket, Region Mitt, Östersund. Besöksadress: Kyrkogatan 43B. Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket .se
© Copyright 2024