VA-PLAN 2014 - Karlstads kommun
KO M A 20 MUN NTA 15 FU GE -0 LL N 5- M I 21 Ä §1 KTI 9 GE 1 VA-PLAN 2014 VA-plan 2014 KARLSTADS KOMMUN 2 VA-plan 2014 INNEHÅLL 3 Sammanfattning.............................................................................................. 4 1 Inledning...................................................................................................... 5 1.1 Bakgrund och syfte................................................................................. 5 1.2 Antagande och uppdatering av VA-planen............................................... 5 1.3 Planprocessen.......................................................................................... 6 1.4 VA-planens uppbyggnad.......................................................................... 6 2 Den översiktiga planeringen i Karlstad – förhållningssätt och kopplingar................................................................. 7 2.1 Landsbygdsprogram för Värmlands län.................................................... 7 2.2 Vision Livskvalitet Karlstad 100 000....................................................... 7 2.3 ÖP2012 – Samband och konsekvenser...................................................... 8 2.4 Mellankommunala frågor........................................................................ 9 2.5 Miljökonsekvensbeskrivning...................................................................10 3 Riksintressen ..............................................................................................11 3.1 Riksintressen ........................................................................................11 3.2 Diskussion kring VA-planens påverkan på riksintressen .........................11 4 Enskilda VA-anläggningar och anslutning till kommunalt VA................13 4.1 Behov av förändrad VA-struktur i områden med samlad bebyggelse........13 4.2 Modell för bedömning av behov.............................................................13 4.3 VA-utbyggnadsområden........................................................................ 17 4.4 Utredningsområden...............................................................................19 4.5 Bevakningsområden.............................................................................. 20 4.6 Samlad bebyggelse i väntan på förändrad VA-struktur........................... 20 4.7 Inventering av enskilda avloppsanläggningar.......................................... 22 4.8 Åtgärder enskilda VA-anläggningar och anslutning till kommunalt VA............................................................................... 24 5 Driftsäkerhet.............................................................................................. 25 5.1 Åtgärder driftsäkerhet........................................................................... 25 6 Reservvatten och nödvatten...................................................................... 26 6.1 Åtgärder reservvatten och nödvatten...................................................... 26 7 Dagvatten och dräneringsvatten............................................................... 27 7.1 Åtgärder dagvatten och dräneringsvatten............................................... 27 8 Organisation och samarbete...................................................................... 28 8.1 Åtgärder organisation och samarbete..................................................... 28 9 Kommunikation......................................................................................... 29 9.1 Åtgärder kommunikation...................................................................... 29 Bilagor........................................................................................................... 30 VA-plan 2014 SAMMANFATTNING 4 Hösten 2011 startade Karlstads kommun ett förvaltningsövergripande arbete med strategisk VA-planering för hela kommunen. Målet är att förbättra möjligheten att fatta väl avvägda och långsiktigt strategiska beslut rörande vatten- och avloppsförsörjningen, vilket är nödvändigt för en hållbar utveckling av kommunen. Detta dokument är en vatten- och avloppsplan, VA-plan, för Karlstads kommun. I VA-planen omsätts de ställningstaganden som presenteras i VA-policyn, föregående steg i den strategiska VA-planeringen, i åtgärder inom och utanför verksamhetsområdet för vatten och avlopp. VA-planen anger vilka åtgärder som behövs inom VA-försörjningen, i vilken prioriteringsordning åtgärderna bör genomföras samt en tidplan för åtgärderna. Bland åtgärderna finns utbyggnad av allmän VA-försörjning. Alla områden som inte tydligt kommer att ha en enskild VA-försörjning även i framtiden har bedömts utifrån områdets behov av en förändrad VA-struktur. Bedömningen har resulterat i att områdena klassats som bevakningsområden, utredningsområden eller utbyggnadsområden. Totalt 13 områden inom kommunen benämns i VA-planen som utbyggnadsområden vilket betyder att allmänt VA planeras att byggas ut före 2027. I områden som ska anslutas till allmänt VA är åtgärder i väntan på anslutning viktiga att belysa. Det handlar bland annat om inventering av enskilda avloppsanläggningar och riktlinjer för vad som gäller i väntan på anslutning, t.ex. vid ansökan om bygglov för ombyggnad eller nybyggnation. VA-plan 2014 VA-planen omfattar också åtgärder kopplade till den befintliga allmänna VA anläggningen. Åtgärderna ska säkerställa att rätt resurser finns, att säkerheten i hela VA-försörjningen upprätthålls och att åtgärder utförs i rätt tid. Åtgärder som anges handlar bland annat om beredskap att agera i händelse av driftstörning, skapande av vattenskyddsområden, förnyelseplan för ledningsnätet samt en ändamålsenlig taxeutveckling. Åtgärder avseende dagvatten omfattar bland annat hur dagvattenfrågan hanteras i samband med planläggning och förnyelsearbete på ledningsnätet. Andra viktiga åtgärder i VA-planen handlar om hur kommunen ska ta sig an andra viktiga frågor som rör VA-försörjningen, t.ex. inom organisation och kommunikation. Sådana åtgärder är bland annat samarbete i en förvaltningsövergripande VA-grupp och regelbunden avstämning mot andra berörda samarbetsgrupper inom kommunen. Andra åtgärder handlar om tydlig och tillgänglig kommunikation till invånarna vid VA-utbyggnad och att kommunicera den nytta man som abonnent får av sin VA-avgift. VA-planen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. VA-planen har tagits fram med utgångspunkt i de tidigare utformade dokumenten VA-översikt och VA-policy. Innehållet i VA-planen har tagits fram i ett förvaltningsövergripande samarbete och diskussioner i politiskt forum. Aktualiseringsförklaring eller revidering av VA-planen bör ske vart fjärde år. I kommande arbete ska VA-planens åtgärder genomföras och följas upp. 1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE Denna VA-plan är det tredje dokumentet som ingår i kommunens övergripande VA-planering. De två tidigare dokumenten är VA-översikt färdigställd under 2012 samt en VA-policy antagen av kommunfullmäktige 2013-09-19 §20. Denna VA-plan bygger på de beskrivningar som finns i VA-översikten och på de ställningstaganden som finns i VA-policyn. Syftet med planen är att skapa en tydlig och långsiktig vatten- och avloppsförsörjning i Karlstads kommun både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde för allmänt VA. VA-planen anger vilka åtgärder som behövs inom VA-försörjningen, i vilken prioriteringsordning åtgärderna bör genomföras samt tidplan för åtgärderna. VA-planen omfattar även åtgärder som visar hur kommunen ska ta sig an andra viktiga frågor som rör VA-försörjningen, t.ex. inom organisation och kommunikation. Rapportens huvudsakliga fokus är åtgärder för områden med samlad bebyggelse utanför nuvarande verksamhetsområde. I Karlstads kommun, liksom i många andra kommuner, finns många områden med behov av en förändrad VA-struktur. I den nulägesanalys som gjordes i VA-översikten för Karlstads kommun identifierades områden med samlad bebyggelse utanför nuvarande verksamhetsområde (ca tio eller fler hus som ligger nära varandra). Statusen för vatten och avlopp bedömdes, då det inom dessa områden finns risk för att avloppsanläggningar påverkar dricksvattenbrunnar då anläggningarna ligger nära varandra. Resultatet blev 96 identifierade områden med samlad bebyggelse. Flera av dessa områden kan bli så kallade ”§ 6områden” inom vilka det ställs krav på kommunen att ordna vatten- och/eller avloppsförsörjning i ett större sammanhang med stöd i 6§ i lagen om allmänna vattentjänster (LAV), se nedan. 5 6§ LAV Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1.bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2.se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va anläggning. I rättspraxis infaller skyldigheten från ca 20-30 hushåll men tolkningen är oklar och även lägre antal hushåll har bedömts utgöra ”§6-områden” VA-planen omfattar även åtgärder inom nuvarande verksamhetsområde för allmänt VA samt glesbebyggda områden som inte utgör samlad bebyggelse och där enskild VA-försörjning bedöms vara möjlig att lösa på ett tillfredsställande sätt. 1.2 VA-PLANEN – TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN 2012 Översiktsplan 2012 (ÖP2012) är ett strategiskt dokument som redovisar framtida mark- och vattenanvändning samt kommunens långsiktiga vision för den fysiska planeringen inom Karlstads kommun. Översiktsplanen gör avvägningar mellan olika allmänna intressen och är ett viktigt styrdokument för all fysisk utveckling inom kommunen. Denna VA-plan kommer att utgöra ett tematiskt tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen (ÖP2012). Ett tematiskt tillägg behandlar antingen ett större begränsat område som kräver en fördjupad utredning och samordning, eller en specifik fråga som behöver en utredas ytterligare - t.ex vatten- och avloppsfrågor, LIS eller kulturmiljö. Tematiska tillägg tas fram och beslutas på samma sätt som översiktsplanen, genom en öppen, demokratisk process. VA-plan 2014 6 Figur 1. Planprocessen 1.3 PLANPROCESSEN Planprocessen regleras i Plan- och bygglagen (PBL 2010:900), se figuren ovan. Denna VA-plan är det tredje dokumentet som ingår i kommunens övergripande VA-planering. De två tidigare dokumenten är VA-översikt färdigställd under 2012 samt en VA-policy antagen av kommunfullmäktige 2013-09-19 §20. Under arbetet med VA-planen togs ett beslut om att den ska utgöra ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Arbetet har till stora delar pågått parallellt med de övriga stegen i kommunens VA-planering, och har resulterat i ett samråd under våren 2014. Under samrådet ges Länsstyrelsen, berörda kommuner, regionplaneorgan, allmänhet, fastighetsägare, organisationer m.fl. möjlighet att yttra sig över förslaget. För att uppfylla kraven enligt plan- och bygglagen (PBL) krävs att VA-planen kompletteras med viss information samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), varför ett nytt samråd kommer att hållas under sommaren 2014. Därefter kommer samtliga synpunkter under samrådstiderna att sammanställas i en samrådsredogörelse, där synpunkter kommenteras och planen revideras i de avseenden där kommunen bedömer att skäl finns. En utställning av planen kommer därefter att ske, med remissorgan likt under samrådet, innan planen kan antas av Kommunfullmäktige. 1.4 VA-PLANENS UPPBYGGNAD Ställningstaganden från VA-policyn tillsammans med de förutsättningar som beskrivs i VA-översikten leder tillsammans fram till de åtgärder som presenteras i VA-planen. Åtgärderna syftar till att uppfylla respektive ställningstagande, givet de förutsättningar som utgör nuläget. Åtgärder i VA-planen anges kopplade till respektive ställningstagande i VA-policyn, fördelat i nedanstående kapitel: VA-plan 2014 •Kapitel 4 Enskilda VA-anläggningar och anslutning till kommunalt VA • Kapitel 5 Driftsäkerhet • Kapitel 6 Reservvatten och nödvatten • Kapitel 7 Dagvatten och dränvatten • Kapitel 8 Organisation och samarbete • Kapitel 9 Kommunikation Kapitel 4 om Enskilda VA-anläggningar och anslutning till kommunalt VA är mer omfattande än övriga kapitel eftersom fokus i Karlstads kommuns VA-plan är åtgärder för områden utanför nuvarande verksamhetsområde och framförallt behov av utbyggnad av allmän VA-försörjning. Kapitlet innehåller en förklaring av olika typområden för VA-försörjning samt på vilka grunder uppdelningen har gjorts. I detta kapitel behandlas också prioriteringsordning för inventering av enskilda avloppsanläggningar och hantering i väntan på en förändring av VA-struktur. Kapitel 5-7 hanterar åtgärder som föreslås huvudsakligen inom den befintliga allmänna VA-försörjningen och omfattar både verksamhet under normala förhållanden såsom drift och underhåll men också beredskap att agera i händelse av störning i den normala driften. Kapitel 8 och 9 redogör för åtgärder som ska stärka och tydliggöra kommunens organisation kring frågor som rör VA-försörjning och hur kommunikation kring VA-frågor sker både internt i kommunens organisation och externt till invånare i Karlstads kommun. Kapitel 2 och 3 behandlar den översiktliga planeringen i Karlstad och riksintressen. I bilaga 1 presenteras den prioriteringsmetod som ligger till grund för bedömning av det behov som finns av anslutning till allmänt VA. I bilaga 2 redovisas vilka åtgärder som föreslås genomföras, kopplat till plats och tid. 2. DEN ÖVERSIKTLIGA PLANERINGEN I KARLSTAD – FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH KOPPLINGAR 2.1 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR VÄRMLANDS LÄN Staten delar årligen ut regionala medel för att stödja landsbygdens utveckling genom ett Landsbygdsprogram för länet. Insatserna ska stimulera ett framtidsinriktat och lönsamt företagande och ett attraktivt och hållbart liv på landsbygden. Aktiviteterna ska präglas av en helhetssyn och främja en hållbar utveckling ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Landsbygdsprogrammet för 2014-2020 presenterades nyligen och har inriktningen ”Smart och hållbar tillväxt för alla”. Programmet har sex fokusområden, där det inom fokusområde 4 ”Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jordbruk” finns kopplingar till VA och vattenkvalitet, genom bl a punkterna förbättra vattenförvaltningen samt återställa, förbättra och bevara biologisk mångfald. Landsbygdsprogrammet ska under den närmaste tiden kompletteras med regionala handlingsplaner 7 där bland annat prioriteringar och anvisningar för sökande av stöd ska framgå. Landsbygdsprogrammet kan eventuellt innebära att det kan finnas incitament att bedriva jordbruksverksamhet på ett för vattenkvalitet och miljö än mer hållbart sätt. Det kan också innebära att möjligheterna för en fortsatt levande landsbygd kan förbättras. Detta kan inverka på VA-planen så till vida att belastningen på miljön och recipienten för avvattningsföretag kan minskas. Samtidigt ställs fortsatta höga krav på enskilda avloppsreningsanläggningar på landsbygden. 2.2 VISION LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Kommunens vision, strategiska plan och värdegrund och styrmodell har varit utgångspunkt för arbetet med översiktsplanen samt det tematiska tillägget till översiktsplan avseende VA. Grundtanken i visionen är att kommuninvånarna är grunden för tillväxten Figur 2. Vision Livskvalitet Karlstad 100 000 VA-plan 2014 8 och välfärden i kommunen. Visionen innebär att Karlstads kommun ska växa till 100 000 invånare, vilket är en ökning med ca 13 500 personer från dagens invånarantal. För att Karlstad kommun ska nå visionen ”Livskvalitet Karlstad 100 000” har de olika förvaltningarna ett antal åtaganden som ska genomföras under åren 2013-2015. 2.3 ÖP2012 – SAMBAND OCH KONSEKVENSER I ÖP2012 anges en utbyggnadsinriktning utifrån olika principer. Det finns delar av de strategiska övervägandena som kan ha inverkan på eller påverkas av VA-situationen. En förteckning av detta finns redovisad i kapitel 4 i VA-översikten från 2012. En sammanfattning av detta redovisas nedan, där sambanden med och konsekvenserna för ÖP2012 vs VA-planen diskuteras. Utveckling av staden I översiktsplan 2012 anges en utvecklingsinriktning för staden utifrån fyra stadsbyggnadsprinciper. Utvecklingsområden som pekas ut är bland annat Västkust, Stockfallet, Jakobsberg, Eriksberg, Välsviken m fl. Utvecklingen förväntas ske koncentriskt samtidigt som utbyggnadsinriktningen även pekar mot en expansion av staden utåt. VA-planen fokuserar närmast på området utanför Karlstad stad, även om delar av VA-planen (Skutberget, Dingelsundet, sträckan mellan Alster och Skattkärr, delar av Klarälven mot Skåre samt stråket mot Alstern och Edsgatan) även innefattar det som i ÖP2012 definieras som stad. I de flesta fall pekar VA-planen ut och prioriterar dessa områden nära staden som utbyggnadsområden där anslutning ska ske till den allmänna VA-anläggningen. Utveckling av övriga tätorter och landsbygden samt kopplingar till LIS-planen Tätorterna i kommunen har stor betydelse för Karlstads möjlighet till utveckling och tillväxt. I de VA-plan 2014 större tätorterna finns allmänna avloppsreningsanläggningar och vattentäkter, med varierande kapacitet och standard. Vissa begränsningar utifrån VA-synpunkt finns i vissa av dessa tätorter såsom Ulvsby-Vallargärdet, Vålberg-Edsvalla, Molkom och Skattkärr. Det kan exempelvis handla om trånga flaskhalsar i ledningsnätet eller behov av större ledningsdimensioner i överföringsledningar och pumpstationer för att klara av framtida expansion och utveckling. Det är fortsatt viktigt för kommunen att bland annat utifrån VA-synpunkt, möjliggöra fortsatt utveckling inom befintliga VA-verksamhetsområden och dess omnejd. För utveckling på landsbygden finns riktlinjer i ÖP2012 där behovet av tillfredställande VA-lösningar påtalas. Utvecklingen av landsbygden och de utmaningar utifrån VA-synpunkt som där finns genom framför allt enskilda avlopp är också huvudfokus i VA-planen. Förslag till LIS-plan, som har varit utskickat på remiss för samråd under våren 2014, pekar ut 23 föreslagna LIS-områden och 2 utvecklingsområden där landsbygdsutveckling i strandnära lägen bedöms kunna ske. LIS-områden har pekats ut utifrån de kriterier som formulerats i samma plan. I vissa fall har LIS-områden bedömts lämpliga där även VA-planens prioriterade områden har pekats ut. Att låta VAplanens prioriterade områden vara styrande för LIS-områdenas utpekande låter sig inte göras av flera anledningar. Inom ramen för LIS-planen behöver bland annat hänsyn tas till avgränsningen av Karlstad stad (vilket undantar Dingelsundet, all kust ut mot Skutberget, mot Skattkärr, mot Alstern och mot Skåre). Hänsyn har också behövt tas till restriktivitetsperspektivet vid Vänerkusten. Främjandet av ny bebyggelse invid vägar och tätorter, utifrån ett hållbarhetsperspektiv har också varit viktiga grundförutsättningar för utpekande av LIS. Ett samlat grepp om VA-situationen inom de utbyggnads, utrednings och bevakningsområden kan få som konsekvens att befintlig bebyggelse och dagens miljöpåverkan kan förbättras, samtidigt som möjligheter samtidigt kan finnas att utveckla för ny bebyggelse. Man kan säga att ett helhetsgrepp om VA-frågan inom ett större område på landsbygden i förlängningen kan ge möjlighet att pröva ny bebyggelse. Det omvända gäller dock inte automatiskt, då en översyn av ett större område i syfte att utveckla för ny bebyggelse kan innebära att lämpligheten av ett sådant förslag kan omkullkastas på grund av att den samlade miljöpåverkan från befintlig och ny bebyggelse kan bedömas som för stor. Detta även om en lokalt godtagbar VA-lösning kan skapas för nytillkommande bebyggelse, eftersom man oftast vid utveckling av ny bebyggelse normalt inte kan få med sig befintliga fastighetsägare, i en miljömässigt bättre VA-anläggning som inte är kommunal, på frivillig basis. Om nytillkommande bebyggelse på landsbygden, utanför det allmänna VA-verksamhetsområdet, går att lösa eller ej behöver dock bedömas från fall till fall. Fortsatt prövning Att lösa en långsiktigt hållbar VA-försörjning inom bland- eller omvandlingsområden, som flera av de prioriterade utbyggnadsområdena i VA-planen utgörs av, ger ofta höga kostnader och låga intäkter för VA-kollektivet. Detta kan i vissa fall jämnas ut något, genom att samordna med en utveckling av ny bostadsbebyggelse. I möjligaste mån har sådana områden där både ett behov av en förändrad VAstruktur behövs samt möjliga områden för utveckling av bostäder identifierats, bland annat inom ramen för LIS-planen. Det finns dock flera lokaliseringsgrunder att ta hänsyn till och väga samman, och i vissa fall finns fog för utpekande av LIS-områden där inte samma behov finns av en förändrad VA-struktur, och vice versa. Det har således, enligt ovanstående resonemang, inte varit möjligt att enbart genom LIS-planen främja utveckling inom områden som prioriteras inom VA-planen och korrelera dessa planer fullt ut. Däremot finns det enligt översiktsplanen (ÖP2012) ett önskemål att utveckla staden utåt mot vattennära lägen, en utveckling som delvis pågår (Västkust/ Dingelsundet, Edsgatan, Alstern m m) samt inom de större tätorterna. En fortsatt utveckling och prövning av ny bebyggelse inom de områden som pekas ut i VAplanen bör ske med VA-planen som grund, och i enlighet med vad som anges i kapitel 4.6 samt i ÖP2012. Det finns inom vissa områden i kommunen som helhet möjligheter till kompletterande bebyggelse som prövas genom förhandsbesked/bygglov, inom andra områden detaljplan, medan vissa områden kan komma att kräva en planmässigt mer övergripande studie. Och inom några områden kan VA-situationen innebära att nytillkommande bebyggelse försvåras eller omöjliggörs till dess att en långsiktigt hållbar VA-lösning kommer till stånd. Inom de i VA-planen prioriterade områdena (utbyggnads- utrednings och bevakningsområden) kan också planmässiga studier behöva göras, framför allt om det finns ett högt tryck på ny bebyggelse inom området eller dess närhet. 2.4 MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Enligt förslag till VA-plan finns de flesta områden som har identifierats och bedömts, inom kommunens inre delar. Undantagen är Dingelsundet, som gränsar mot Hammarö kommun, samt Brattforsheden, som ligger i närheten av gränsen mot Filipstads kommun. De avrinningsområden som berörs är belägna inom eller har en recipient ”nedströms” kommunen, det vill säga Vänern. Underhandskontakter har tagits med Hammarö kommun, kring bland annat Dingelsundet mellan samråd 1 och 2. VA-plan 2014 9 10 2.5 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för denna VA-plan har upprättats och innehåller tre delar samt en bilaga. Del I behandlar inledningsvis vad en MKB är, beskrivning av planen, alternativ och avgränsningar. Del II behandlar VA-planens förhållande till och konsekvenser för nationella och regionala mål och del III behandlar de sakfrågor som bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan. Bilagan innehåller resultatet av MKB:n i tabellform. I MKB ska alternativ redovisas och beskrivas (i jämförelsesyfte). Alternativen är: • VA-planalternativet • miljöfaktoralternativet • nollalternativ (ingen VA-plan - åtgärder för säkerställande av fungerande VA-lösningar, exempelvis enligt 6§ LAV, prövas från fall till fall, utan inbördes prioritering) De frågor som har bedömts viktiga att beröra i MKB:n är modell för bedömning av behov av förändrad VA-struktur, konsekvenser för vattenkvaliteten (MKN), konsekvenser för översvämningsrisk, konsekvenser för den allmänna VA-anläggningen samt konsekvenser för utvecklingen inom kommunen. En stor del av miljöhänsynen och förhindrande av allvarliga miljökonsekvenser, tas genom tillämpningen av modellen för bedömning av behov av en förändrad VA-struktur. Denna modell leder också till en optimering av de satsningar som ska göras inom VA-området fram till år 2027. Planens syfte och inriktning gör att dess konsekvenser bedöms vara positiva för vattenkvaliteten och hanteringen och utbyggnaden av den allmänna VA-anläggningen. Planen medger också att en fortsatt utveckling inom kommunen främjas, i de stråk med högt bebyggelsetryck, som till stor del är belägna i stadens randzon. Tabell 1. Resultat av miljökonsekvensbeskrivningen i tabellform. Miljöaspekter Planalternativet Miljöfaktoralternativet Nollalternativet ++ + 0 Giftfri miljö ++ + + Ingen övergödning ++ + – Levande sjöar och vattendrag ++ + – Grundvatten av god kvalitet ++ ++ 0 + + 0 Modell för bedömning ++ + – Vattenkvaliteten (MKN) ++ + – Översvämningsrisk + + 0 Allmänna VA-anläggningen + + 0 ++ + – 19 st + 12 st + 1 st +, 6 st 0, 5 st – Del II Konsekvenser för: Vattendirektivet och miljökvalitetsnormer för vatten Nationella och regionala miljömål: God bebyggd miljö Del III Konsekvenser för: Utvecklingen inom kommunen TOTALT Förklaring: ++ + 0 – –– Viktigt för måluppfyllelse/potentiellt mycket positiva konsekvenser Bidrar till måluppfyllelse/potentiellt positiva konsekvenser Ingen skillnad mot i dag/varken positivt eller negativt Motverkar måluppfyllelse/potentiellt negativa konsekvenser Motverkar måluppfyllelse/ potentiellt mycket negativa konsekvenser VA-plan 2014 3. RIKSINTRESSEN I kommunens översiktsplan ÖP2012 finns i bilaga 1 ”Riksintressen enligt miljöbalken” en förteckning och beskrivning av de riksintressen som finns inom kommunens yta. Under våren 2014 har riksintresse för friluftslivet (Norra Vänerskärgården) aktualiserats och riksintresse för vindproduktion ändrats. Detta bedöms dock inte påverka eller påverkas av VA-planen. Beskrivningarna i övrigt är i all väsentlighet fortfarande aktuella varför ytterligare redogörelse av de värden som där finns representerade anses nödvändigt. 3.1 RIKSINTRESSEN De riksintressen som finns inom kommunen kan indelas i olika kategorier. Följande kategorier finns representerade inom kommunen – riksintresse för: • Yrkesfiske • Naturvård • Friluftsliv • Kulturmiljö • Anläggningar/infrastruktur • Totalförsvaret • Särskilda hushållningsbestämmelser • Natura 2000 Kattfjorden – eventuellt riksintresseområde för vattenförsörjningen På Havs- och vattenmyndighetens (HaV) begäran har Länsstyrelsen tagit fram ett regionalt förslag och pekat ut Sörmon/Kattfjorden som ett eventuellt riksintresseområde för vattenförsörjningen. Det finns olika kriterier för sådana utpekanden, där storlekskriteriet väger tyngst, och innebär att den vattenförsörjande anläggningen ska försörja minst 50 000 människor. Detta innebär att det för Värmlands del endast är anläggningen i Sörmon som uppfyller kravet (förser totalt 83-96 000 personer). Dricksvattenförsörjningsanläggningen, som tar 11 sitt vatten från grundvattentäkten i Sörmon samt ytvatten från Kattfjorden som infiltreras i grundvattentäkten, kommer enligt förslaget att påverka stora mark- och vattenområden. Själva riksintresseområdet föreslås inrymma marken omkring anläggningen och infiltrationsområdet vid Sörmon samt en framtida expansionsmöjlighet vid Östra Sörmon. Utöver detta föreslås riksintresset åtföljas av två influensområden – ett mindre för Sörmon och ett större för Kattfjorden, som inrymmer större delarna av Segerstadhalvön och marken norrut mot E18, stora delar av västra Karlstad och västra delen av Hammarön inklusive delar av Skoghall och Skoghallsverken. Denna avgränsning sammanfaller med vattenskyddsområdets avgränsning. 3.2 DISKUSSION KRING VA-PLANENS PÅVERKAN PÅ RIKSINTRESSEN De flesta riksintressena bedöms inte påverkas av VA-planen i vare sig positivt eller negativt avseende. Riksintresse för kulturmiljö, anläggningar/ infrastruktur, totalförsvaret och i största mån även yrkesfisket bedöms inte påverkas nämnvärt av VA-planen. Riksintresse för naturvård samt Natura 2000 kan i vissa områden tänkas påverkas positivt av VA-planen. Klarälvsdeltat, Klarälvens nedre lopp och Kaplansholmen bedöms kunna påverkas positivt av VA-planen då flera av de naturvärden som finns inom dessa riksintresseområden gynnas av minskade utsläpp från enskilda avlopp. Det omvända kan dock i vissa fall också inträffa, men i mindre omfattning och betydelse, för arter som gynnas av näringsrika vatten. Exempelvis igenväxning av vass kan på sina ställen komma att minska. Brattforsheden, Panken och Värmlandsskärgården (Arnöskärgården och Segerstads skärgård) bedöms också kunna påverkas VA-plan 2014 12 positivt, men i mer begränsad omfattning. Riksintresse för friluftslivet (Vänerskärgården) samt geografiska hushållningsbestämmelser (Vänern med öar och strandområden) bedöms kunna påverkas positivt av VA-planens genomförande då ett mer näringsfattigt vatten kan leda till minskad igenväxning av vass i vikar och vid vattendragsutlopp, vilket kan gynna det rörliga friluftslivet. Det föreslagna riksintresseområdet för vattenförsörjningen vid Sörmon bedöms kunna tillgodoses genom VA-planen. Höga krav ställs redan idag på befintlig och nytillkommande bebyggelse genom de restriktiv som finns i form av riksintresse och vattenskyddsområde. Av de utredda områdena i VA-planen som har utsläppspunkt som berör det föreslagna influensområdet (Kattfjorden) är Dingelsundet (norra) med som utbyggnadsområde. I övrigt är Dingelsundet (södra), Bomstad, Randviken och Klenstad listade som utredningsområden, och övriga som bevakningsområden. Bomstad fick enligt prioriteringsmodellen en hög prioritet, främst på grund av den höga andelen totala hushåll, men har flyttats ned på grund av den mycket låga andelen permanent boende inom området idag. Bomstad har i övrigt liknande förutsättningar som Randviken och Klenstad. Att områdena runt Kattviken inte är utpekade VA-plan 2014 som utbyggnadsområden beror på utvärderingen enligt prioriteringsmodellen samt ett efterföljande resonemang kring faktiska förutsättningar. Att huvuddelen av områdena vid Kattfjorden ligger som utrednings- och bevakningsområden innebär fortfarande att utvecklingen vid dessa områden nogsamt följs, och skulle behov uppstå av en annan ordning (exempelvis efter fortsatta utredningar) kan prioriteringarna ändras. Även den prioriteringsmodell som används för fortsatta inventeringar av enskilda avlopp gynnar det föreslagna riksintresseområdet genom att skyddsområde för grund- och ytvattentäkter hamnar högt upp i den ordningen. 4. ENSKILDA VA-ANLÄGGNINGAR OCH ANSLUTNING TILL KOMMUNALT VA INLEDNING I kapitlet redovisas hur Karlstads kommun ska hantera VA-frågor inom samlad bebyggelse. Även inventering i spridd bebyggelse, hantering av bygglov och förhandsbesked samt åtgärder kopplade till ställningstagande från VA-policyn kring enskilda anläggningar och anslutning till kommunalt (allmänt) VA redovisas. 4.1 BEHOV AV FÖRÄNDRAD VA-STRUKTUR I OMRÅDEN MED SAMLAD BEBYGGELSE I VA-översikten anges 96 områden i kommunen som utgörs av samlad bebyggelse och som idag har enskild VA-försörjning. Två av dessa områden har vid arbetet med VA-planen delats upp i delområden1 vilket leder till 98 istället för 96 områden. De 98 områden som utgör samlad bebyggelse har bedömts utifrån behov av förändrad VA-struktur. Bedömningen grundas på miljö- och/eller hälsomässiga förutsättningar att uppnå en tillfredsställande VA-försörjning. 55 av de 98 områdena bedöms även fortsättningsvis kunna uppnå en tillfredsställande VA-försörjning med enskilda VA-anläggningar. Detta så länge förutsättningarna inte ändras till följd av t.ex. exploatering. I VA-planen benämns dessa områden Område med tillfredställande VA-struktur. Motiven till att ett område inte bedöms vara i behov av en förändrad VA-struktur är en sammanvägning där ett eller flera av följande kriterier uppfylls: • Området har en sådan karaktär att omhändertagande av avlopp kan lösas enskilt även i framtiden till följd av exempelvis få fastigheter, gynnsamma geologiska förhållanden, stora tomter eller stora avstånd mellan tomterna. • Området har gemensamt omhändertagande av avlopp. • Området har anslutning till allmän vattenförsörjning eller en gemensam lokal anläggning för vattenförsörjning. Åtgärder för områden med tillfredställande VA-struktur samt områden med enskild VA-försörjning utanför samlad bebyggelse beskrivs i kapitel 4.7 och 4.8. Av de 98 områdena bedöms 43 områden ha sådan karaktär att ovanstående kriterier inte är uppfyllda. Dessa områden kan ha behov av en förändrad VA-struktur i hela eller delar av området. I figur 3 på nästa sida redovisas alla områden med samlad bebyggelse. De områden som utgörs av samlad bebyggelse med enskild VA-försörjning idag och bedöms uppnå en tillfredsställande VA-försörjning med befintlig VA-struktur är grönmarkerade. 4.2 MODELL FÖR BEDÖMNING AV BEHOV De 43 områden som bedöms ha behov av en förändrad VA-struktur har analyserats med hänsyn till aspekter kopplade till samhälle, miljö och hälsa. Detta för att kommunen ska kunna se i vilka områden en förändrad VA-struktur är mest angeläget och få en grund för prioritering av anslutning till allmän VA-försörjningen. Analysen har gjorts med hjälp av en prioriteringsmodell framtagen för detta ändamål. Modellen beskrivs i sin helhet i bilaga 1. Utifrån det resultat modellen ger delas de 43 områdena in i typområden; VA-utbyggnadsområden, Utredningsområden och Bevakningsområden. VA-utbyggnadsområden kommer inom en viss tidsperiod att inkluderas i verksamhetsområdet för allmänt VA. Områden som benämns Utredningsområde och Bevakningsområde kan betraktas som ”tillfälliga tillstånd” även om ett område kan tillhöra denna typ i många år medan de åtgärder som är förknippade med områdestypen genomförs. Åtgärder som genomförs framöver, såsom VA-utredningar, inventeringar etc. visar om dessa områden ska klassas som VA-utbyggnadsområde eller som ett Område med tillfredställande VA-struktur. I tabell 1 och figur 4 på följande sidor redovisas resultatet från behovsanalysen. 1.Område 18 är uppdelat i 18 A, 18 B och område 35 är uppdelat i 35 A samt 35 B. VA-plan 2014 13 14 Områden med samlad bebyggelse ! ( ! ( Områden med tillfredsställande VA-struktur ¨ 1, Lillerud lantbruksgymnasium 27, Sanna 59, Älvsbacka by 80, Böj 2, Lövudden 28, Botorp 60, Tidafors 81, Fågelviks bäck 3, Segerstadsbyn 29, Lindtjärnen 61, Acksjön 82, Östra Fågelvik 4, Frubacka 31, Rudskogen 62, Jonsbyn 85, Rörsvik-Stavnäs 5, Götviksudden 32, Grava-Rud 63, Nyeds hulteby 86, Inre Sållaren 6, Bryggudden 34, Steffensminne/Norra Kronoparken 64, Borserud 7, Åsundasundet 40, Alsters-Lindrågen 65, Fageråshöjd 88, Grän 17, Bergviks villaområde 44, Alsters-Ås 67, Slängserudstorp 90, Jäverön 19, Stora Bårum 46, Alsters-Kyrkby 68, Nyeds-Hedås 91, Herrön 20, Bryngelserud 47, Döle 69, Gaperud 96, Mjölnartorpets Ekoby 21, Smedstad 48, Finnsnäs 70, Arviken 87, Strandvik H H AA G G FF O OR R SS KK O OM MM MU UN N 22, Skåne-Bergsbråten 49, Snårstad/Uddevik 71, Flatvik 23, Bofasterud KK O OM MM MU UN N 54, Getebol Udden 73, Viberg 24, Bråne 56, Norra Norum 76, Väse Kyrkby 26, Kätterud 57, Österängarna 77, Arnön-Långerud M MU UN N KK FF O OR R SS Gräsmången Områden i behov av förändrad VA-struktur 8, Bråte 9, Hasselnäset 45, Åstorp (tidigare Alstrum) 50, Svedenäs södra och östra 10, Göviken/liljenäs SS U UN NN N EE KK O OM MM MU UN N 51, 11, Randviken Norra Svedenäs 12, Klenstad 52, Hasselbol 13, Bomstad 53, Getebol 14, Skutberget/Fintatorp 55, Getebol Ängslycktan 15, Axelins väg 58, Nordby Örtenäs Mjönäs V Örten 66, Sutterhöjden 72, Jonsbol/Flatvik Acksjön Norra Rådom 18B, Dingelsundet norra, mellan 74, Glumserud 75, Ve 30, Söder om Farsjön 78, Arnön-Mjöviksudd 33, Järpetan 79, Örnäs 35A, Långenäs 83, Spånga utanför verksamhetsområde 35B, Ringåker 84, Boberg 36, Steffensminne 89, Fågelviks-Rud Blombacka Molkom Österängarna Molkomssjön Brattforsheden Lindfors Borssjön Fageråsen Sutterhöjden Hult Bäckelid Hedås Norum Bäckelid Getebol Björknästorp 93, Busterud Gapern Forshaga 39, Alsters Gräsås 94, Lungvik 41, Gräsåsholmen 95, Alster-Busterud 42, Mosstorp Ulvsby Mången FF O OR R SS H H AA G G AA KK O OM MM MU UN N 25, Önnerud-Önnerudstorp 38, Höja/Björby Stora Böckeln Acksjön Tidafors 18A, Dingelsundet södra 92, KK II LL SS KK O OM MM MU UN N Torsked Ö Örten 16, Fintatorpsvägen/Kattviken 37, Edsgatan FF II LL II PP SS TTAA D D SS KK O OM MM MU UN N Östanås 43, Strömhall Gaperud Tågås Göranstorp Svedenäs Snårstad Kil SS TT O OR R FF O OR R SS KK O OM MM MU UN N Mosserud Flatvik Gapern Heden S Hyn Rudsta Hynboholm en Karlstads flygplats Edsvalla GRUMS KOMMUN Ulvsbyn Rud Väg 62 Skåre Gräsås Alstern Väg 63 Långenäs Härtsöga Lillerud Kätterud Önnerud Maxstad Öckna Karlstad KK AA R R LL SS TTAA D D SS KK O OM MM MU UN N Byn Böj Skattkärr Spånga Herrön Rud Kärne Ekholmen Hultsberg Faxstad Mjöviksudd Vänern Abborrtan Arnön H H AA M MM M AA R RÖ Ö KK O OM MM MU UN N Åsfjorden Hovlanda Strandvik Bottenviken Hultön Sandnäs Lunnerviken Sättersholmsfjärden Skoghall Solberg Väse Arnöfjorden Jäverön Skutberget Bomstad KK R R II SS TT II N N EE H H AA M MN N SS KK O OM MM MU UN N Silkesta E18 E18 Edsberg Hedetången Ve Göstahult Alster Vålberg Älvenäs Backa Söre Hult Mellerudstorp Trossnäs E45 Hulteby Lövhöjden Hult Åstorp Kl a lv rä Bryngelsrud Linjen Vallargärdet Botorp 0 1 2 4 6 8 10 Km Värmlandsskärgårdens Åsundatorp naturreservat Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 131122 Rudsviken Hammarön Åsundaön Figur 3. Områden med samlad bebyggelse. Områden med tillfredställande VA-struktur är markerade med gröna prickar och områden med behov av förändrad VA-struktur är markerade med vita prickar. VA-plan 2014 Tabell 2. Behovsprioritering av områden med behov av förändrad VA-struktur. 15 Prioriteringsmodell Grundinformation Område Samlad bebyggelse Basfaktorer Ingår i analysen Påverkansfaktorer Behovsprioritering Antal hushåll Andel permanentboende Samhälle (s) Miljö (m) Hälsa (h) Prioriteringspoäng (q) (0-10) Rangordning 1G 37. Edsgatan Ja 46 0,83 +++ +++ +++ 10,0 1 1G 36. Steffensminne Ja 33 0,76 +++ +++ +++ 8,7 2 1C 18 A. Dingelsundet (södra) Ja 54 0,59 +++ ++ +++ 7,2 3 1K 95. Alsters-Busterud Ja 54 0,63 +++ + +++ 7,0 4 1G 38. Höja/Björby Ja 35 0,80 +++ +++ ++ 6,9 5 1B 13. Bomstad Ja 186 0,16 ++ +++ ++ 6,7 6 1K 94. Lungvik Ja 65 0,51 +++ + +++ 6,5 7 1G 43. Strömhall (tidigare Alsters Åstorp) Ja 28 0,93 +++ ++ ++ 6,3 8 1G 39. Alsters Gräsås Ja 35 0,89 +++ ++ ++ 6,3 9 1G 42. Mosstorp Ulvsby Ja 43 0,84 +++ ++ ++ 6,2 10 1F 25. ÖnnerudÖnnnerudstorp Ja 32 1,00 +++ + ++ 6,1 11 1G 35 A. Långenäs Ja 20 0,50 +++ +++ +++ 5,7 12 1F 33. Järpetan Ja 35 0,89 +++ + ++ 5,6 13 1G 45. Åstorp (tidigare Alstrum) Ja 26 0,81 +++ ++ ++ 5,5 14 1K 89. Fågelviks-Rud Ja 75 0,48 +++ + ++ 4,6 15 1K 93. Busterud Ja 38 0,63 +++ + ++ 4,4 16 1I 66. Sutterhöjden Ja 25 0,88 + ++ ++ 4,1 17 1A 11. Randviken Ja 38 0,50 ++ +++ ++ 4,1 18 1K 84. Boberg Ja 14 0,93 +++ + + 4,1 19 1C 18 B. Dingelsundet (norra och mellersta) Ja 54 0,57 +++ ++ + 4,0 20 1J 75. Ve Ja 21 0,86 + ++ ++ 4,0 21 1K 92. Björknästorp Ja 15 0,87 +++ + + 3,9 22 1G 52. Hasselbol Ja 29 0,45 ++ +++ ++ 3,5 23 1G 41. Gräsåsholmen Ja 13 0,46 +++ +++ + 3,1 24 1G 50. Svedenäs södra och östra Ja 56 0,36 ++ ++ ++ 3,1 25 1K 83. Spånga utanför VO Ja 52 0,58 + + ++ 3,0 26 1J 74. Glumserud Ja 15 0,60 + ++ ++ 2,8 27 1B 16. Fintatorpvägen/ Kattviken Ja 14 0,71 ++ ++ + 2,8 28 1A 12. Klenstad Ja 21 0,29 ++ +++ ++ 2,3 29 1G 51. Norra Svedenäs Ja 26 0,31 ++ ++ ++ 2,1 30 1G 35 B. Ringsåker Ja 18 0,28 + +++ ++ 2,0 31 1I 53. Getebol Ja 14 0,29 + +++ ++ 1,9 32 1J 78. Arnön-Mjöviksudd Ja 81 0,05 + + ++ 1,7 33 1K 79. Örnäs Ja 12 0,25 + +++ ++ 1,6 34 1A 10. Göviken/Liljenäs Ja 20 0,20 + +++ + 1,3 35 1B 15. Axelins väg Ja 16 0,25 ++ ++ + 1,2 36 1F 30. Söder om Farsjön Ja 11 0,27 + + ++ 1,2 37 1A 08. Bråte Ja 15 0,20 + +++ + 1,1 38 1A 09. Hasselnäset Ja 22 0,09 + +++ ++ 1,1 39 1J 72. Jonsbol/Flatvik Jonsbyn/Flatvik Ja 19 0,05 + +++ ++ 0,8 40 1I 58. Nordby Ja 14 0,14 + + + 0,5 41 1B 14. Fintatorp Ja 20 0,00 ++ + + 0,3 42 1I 55. Getebol Ängslycktan Ja 14 0,00 + ++ + 0,2 43 VA-plan 2014 VA-plan 2014 Reningsverk >2000 pe " S D Låg ? Figur 4. Behovsprioritering enligt tabell 1 beskriven i karta. Åsfjorden Åsundatorp Abborrtan 8 9 11 12 14 E18 25 Vänern a Botorp Kl 18 18 Kätterud Skåre Väg 62 16 15 Härtsöga Väg 61 S Hyn Skutberget 13 Bomstad Önnerud Mellerudstorp Rudsviken 10 Lillerud Edsberg Trossnäs Solberg Vålberg Älvenäs E45 Karlstads flygplats Hynboholm Kil 33 Rud Forshaga Skoghall 30 n Edsvalla Linjen Bryngelsrud ¨ K K II LL S S K KO OM MM MU UN N l ve rä GRUMS KOMMUN Hög Rudsta Samlad bebyggelse med behov av förändrad VA-struktur Verksamhetsområde, avlopp Överföringsledning, avlopp Vattenverk Reningsverk 200-2000 pe S " Karlstads kommun Behovsprioritering ? 37 38 Hammarön Ulvsbyn 45 35 35 Långenäs 36 53 51 52 Hult E18 93 Herrön 89 Sandnäs Bottenviken 0 Hultön 1 2 Lunnerviken 4 Hedetången Backa Lövhöjden Strandvik Väse Söre 74 Hulteby 6 8 10 Km K KR R II S S TT II N NE EH HA AM MN NS S K KO OM MM MU UN N Göranstorp Bäckelid Sutterhöjden 66 S S S TT O OR R FF O OR RS K KO OM MM MU UN N naturreservat Värmlandsskärgårdens Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 131122 Arnön Bäckelid Fageråsen Brattforsheden Mången Mosserud Hultsberg 75 Ve Hovlanda Ekholmen Arnöfjorden Faxstad Hult Silkesta Maxstad Hult Tågås Hedås Heden Flatvik Böj Kärne 84 Mjöviksudd78 Rud Spånga 83 Sättersholmsfjärden Jäverön 92 Skattkärr 94 Alster 95 Öckna 79 72 Gapern Gaperud Norum Snårstad Gapern 55 Österängarna Lindfors Stora Böckeln Blombacka Borssjön Acksjön Acksjön Molkomssjön Molkom Tidafors K KA AR R LL S S TTA AD DS S K KO OM MM MU UN N Göstahult Byn Norra Rådom Getebol Svedenäs50 Alstern H HA AM MM MA AR RÖ Ö K KO OM MM MU UN N Karlstad Väg 63 39 Gräsås 41 42 43 Åstorp Vallargärdet FF O OR RS SH HA AG GA A K KO OM MM MU UN N 58 V Örten 16 Resultatet från prioriteringsmodellen visar var i kommunen behovet av en förändrad VA-struktur, i enskilda områden eller i grupper av områden, är som störst. Kommunen drar slutsatsen att områden med hög prioriteringspoäng bör åtgärdas först. Åtgärder kan bestå i anslutning till verksamhetsområde för allmänt VA, gemensamma VA-anläggningar inom området med eller utan anslutning till allmänt VA eller fortsatt men förbättrad enskilda VA-anläggningar. 4.3 VA-UTBYGGNADSOMRÅDEN VA-utbyggnadsområden är områden där kommunen kommer att bygga ut allmänt VA och ansluta området till verksamhetsområdet innan år 2027. VA-utbyggnad pågår i områdena Järpetan, Edsgatan och Steffensminne. För att skapa en prioriteringsordning mellan de områden som utgör VA-utbyggnadsområden bedöms för dessa områden även möjlighet för anslutning till allmänt VA. Urvalet för VAutbyggnadsområden har gjorts enligt följande kriterier där alla ska vara uppfyllda: • hög rangordning i behovsprioriteringen • antalet hushåll är 25 eller fler • hög andel permanentboende, 50 procent eller fler • goda möjligheter till anslutning till befintliga reningsverk via ledning i utbyggnadsstråk • inte aktuellt med lokala lösningar. För respektive VA-utbyggnadsområde anges när i tid VA-utbyggnad är aktuell och en uppskattning av kostnaden för att ansluta området, se tabell 2 nedan. Kommunen kan även ha ansvar att säkerställa förbättrad VA-struktur genom anslutning till verksamhetsområde för allmänt VA, i andra områden (se utredningsområden och bevakningsområden) vilket kommer att visas genom de åtgärder som vidtas till följd av denna VA-plan. Se figur 5. Tabell 3. Prioriteringsordning för VA-utbyggnadsområden inklusive tidplan och kostnadsbedömning för VA-utbyggnad. Tid anger ungefärlig byggstart, detaljprojektering sker före. VA-utbyggnadsområde Prio (nr hänvisar till numrering av områden samlad bebyggelse) Tidplan Kostnadsbedömning, kommentar 1 37. Edsgatan pågående 2 36. Steffensminne pågående Investeringspengar beviljade, ca 45 Mkr inkl. överföringsledning 3 33. Järpetan pågående Investeringspengar beviljade. 4 18 A. Dingelsundet södra 2016 Ca 18,4 Mkr inkl. 5,5 Mkr för överföringsledning och pumpstation 5 95. Alsters Busterud 2017-2020 Ca 18,3 Mkr inkl. 1,8 Mkr för överföringsledning 6 94. Lungvik 2017-2020 Ca 30,1 Mkr inkl.15,6 Mkr för överföringsledning från Välsviken och pumpstationer 7 93. Busterud 2017-2020 Ca 10,3 Mkr. Överföringsledningen fortsätter till Skattkärr för att avlasta befintligt VA-nät i samhället. 8 38. Höja/Björby 2021-2026 Ca 13,7 Mkr 9 42. Mosstorp Ulvsby 2021-2026 Ca 13,1 Mkr inkl. överföringsledning och pumpstation 10 43. Strömhall/Alsters Åstorp 2021-2026 Ca 9,1 Mkr inkl. överföringsledning och pumpstation 11 45. Åstorp/Alstrum 2021-2026 Ca 8,3 Mkr inkl. överföringsledning och pumpstation. Överföringsledningen fortsätter till Vallargärdet där befintligt reningsverk och vattenverk avvecklas. 12 39. Alsters Gräsås 2021-2026 Ca 10,1 Mkr inkl. överföringsledning och pumpstation VA-plan 2014 17 VA-plan 2014 Figur 5. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp E45 Lillerud Edsberg Trossnäs Bryngelsrud Solberg Abborrtan Rudsta E18 Härtsöga Botorp ¨ Kätterud Väg 62 Skutberget Bomstad Önnerud Mellerudstorp Väg 61 Hynboholm Karlstads flygplats Bevakningsområde - Inte aktuellt, miljöförvaltningens tillsynsansvar. Utredningsområde - Inte på kort sikt, krävs mer utredningar Ü Ü VA-utbyggnadsområde -Utbyggnad fram till 2026 Ü Karlstads kommun Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp Rud Väg 63 Gräsås Åstorp Långenäs Ulvsbyn E18 Göstahult Byn Svedenäs Getebol Norum Hult 0 Strandvik Söre Hultsberg Ve Hovlanda Ekholmen Silkesta Hult 2,5 5 Göranstorp Bäckelid Sutterhöjden Hedetången Backa Lövhöjden Mosserud Bäckelid Fageråsen Lindfors Hulteby 10 km Sandnäs Kartan framställd av Kart och GIS gruppen stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 140203 Faxstad Kärne Böj Maxstad Hult Tågås Hedås Heden Flatvik Acksjön Mjöviksudd Rud Spånga Öckna Snårstad Gaperud Österängarna Herrön Norra Rådom Tidafors 18 4.4 UTREDNINGSOMRÅDEN Utredningsområden har ett identifierat behov av förändrad VA-struktur i hela eller delar av området. Innan ett utredningsområde kan klassas som VA-utbyggnadsområde eller område med tillfredsställande VA-struktur behöver ytterligare utredningar genomföras. Utredningar kan avse områdets geografiska avgränsning eller teknisk möjlighet att ordna en förändrad VA-struktur inom eller till/från området. Ofta krävs också en utredning för att påvisa om de miljö- och/eller hälsomässiga förhållandena är sådana att det finns ett kommunalt ansvar2 att ordna en förändrad VA-struktur genom anslutning i verksamhetsområde för allmänt VA. Utredningar som genomförs kan visa att tillfredsställande VA-försörjning i ett område helt eller delvis går att uppnå med enskilda eller gemensamma VA-anläggningar som inte ansluts till den allmänna VA-anläggningen. Tabell 4. Områden för utredning. Utredningsområde Kommentar Dingelsundet norra och mellersta (18 B) Delar av området har anslutning till allmän vattenförsörjning via gemensamhetsanläggning. Högt bebyggelsetryck, fördjupad översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 2014-11-20. Kommunalt ansvar för området enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) §6 behöver utredas. Utredning prioriterad med tanke på VA-utbyggnad till Dingelsundet södra. Björknästorp (92), Gräsåsholmen (41), Långenäs (35 A) Områden med 20 hushåll eller färre men ligger nära VA-utbyggnadsområden. Kommunalt ansvar enligt 6 § för områdena behöver utredas. Utredning sker före utbyggnad i närliggande VA-utbyggnadsområden. Bomstad (13), Randviken (11), Klenstad (12) Vänernära omvandlingsområden inom vattenskyddsområde. Bomstad har hög prioriteringspoäng i behovsmodellen framförallt pga högt antal hushåll annars likande förutsättningar som de närliggande områdena Randviken och Klenstad. Kommunalt ansvar för områdena enligt 6 § och möjliga VA-lösningar behöver utredas. Före nästa revidering av VA-planen. Önnerudstorp (25) Område med hög andel permanentboende på landsbygden, möjligheten för lokala VA-lösningar och kommunalt ansvar enligt 6 § för hela eller delar av området behöver utredas. Före nästa revidering av VA-planen. Fågelviks-Rud (89) Vänernära omvandlingsområde på landsbygden, möjligheten för lokala VA-lösningar och kommunalt ansvar enligt 6 § för hela eller delar av området behöver utredas. Före nästa revidering av VA-planen. Norra Svedenäs (51), Hasselbol (52), Svedenäs södra och östra (50) Omvandlingsområden vid känslig recipient Gapern samt längs väg riksväg 63, möjligheten för lokala VA-lösningar och kommunalt ansvar enligt 6 § för hela eller delar av området behöver utredas. Före nästa revidering av VA-planen. Spånga utanför VO (83) Området ligger i närheten av allmänt verksamhetsområde (VO). Kommunalt ansvar enligt 6 § för hela eller delar av området behöver utredas. Före nästa revidering av VA-planen. 2.Enligt Lag (2006:412)om allmänna vattentjänster, 6 §. VA-plan 2014 19 20 4.5 BEVAKNINGSOMRÅDEN Bevakningsområden har mindre behov av en förändrad VA-försörjning än utredningsområden. I dessa områden bedöms en tillfredsställande VA-försörjning vara möjlig att uppnå utan anslutning till allmän VA-försörjning, dock kan en förändrad VA-struktur, t.ex. genom fler gemensamhetsanläggningar vara nödvändig. Områdena behöver bevakas eftersom förutsättningar för VA-försörjningen kan förändras vid t.ex exploatering, omvandling till permanentboende eller ökad VA-standard hos hushållen. Sker betydande förändringar behöver nya bedömningar och avvägningar göras för att bedöma om enskild VA-försörjning kan ske fortsatt eller om det uppkommit behov av anslutning till allmänt VA. Åtgärder som föreslås i bevakningsområden är förstudier och inventeringar av enskilda VA-anläggningar. Den prioriteringsordning som anges nedan redovisas närmare i kapitel 3.7.2. Syftet är att åtgärda bebyggelse belägen vid övergödningspåverkade vattenförekomster eller inom vattenskyddsområden först. Tabell 5. Lista över bevakningsområden sorterad efter inventeringsordning. Bevakningsområde 1. Ve (75) 2. Glumserud (74) 3. Sutterhöjden (66) 4. Ringsåker (35 B) 4.6 SAMLAD BEBYGGELSE I VÄNTAN PÅ FÖRÄNDRAD VA-STRUKTUR Allmänna förhållningssätt • Vid förfrågningar om avlopp och bygglov/ förhandsbesked inom identifierade områden ska fastighetsägaren så fort som möjligt meddelas de planer som finns för vatten och avlopp inom området. • Inom VA-utbyggnadsområden och utredningsområden kommer inventering av befintliga avloppsanläggningar inte att prioriteras innan VA är utbyggt eller en VA-utredning finns som visar på ett behov av inventering. Nybyggnation av bostadshus Förhandsbesked/bygglov för nybyggnation inom samlad bebyggelse måste hänsyn tas till följande: • Tillfredställande dricksvattenförsörjning, med avseende på risk för påverkan från avloppsanläggningar, kan anordnas. • Omhändertagande av avloppsvatten kan göras på ett godtagbart sätt med hänsyn till skydd av närliggande befintliga och tillkommande vattentäkter 3. • Avledning av dagvatten/eget omhändertagande kan anordnas utan att orsaka olägenheter för omkringliggande fastigheter. • Den nya bebyggelsen inte försämrar områdets möjligheter till en hållbar VA-försörjning. 5. Getebol (53) 6. Örnäs (79) 7. Jonsbol/Flatvik (72) 8. Göviken/Liljenäs (10) 9. Fintatorp (14) 10 Bråte (8) 11. Getebol Ängslyckan (55) 12. Hasselnäset (9) 13. Boberg (84) 14. Fintatorpsvägen/Kattviken (16) 15. Arnön- Mjöviksudd (78) 16. Axelins väg (15) 17. Söder om farsjön (30) 18. Nordby (58) Inom VA-utbyggnadsområden kan en tillfällig VAanläggning få anordnas om förutsättningarna ovan inte visar på ökad påverkan inom området. Om den nya bebyggelsen ligger inom ett område som har en gemensamhetsanläggning för vatten och/eller avlopp finns följande alternativ: • Möjlighet ska finnas att ansluta den nya bebyggelsen till gemensamhetsanläggning för vatten och/eller avlopp. • Möjlighet ska finnas att ordna enskild VA-försörjning enligt punkterna ovan om det saknas möjlighet att ansluta till befintlig gemensamhetsanläggning. 3.På närliggande fastigheter som vid datum för förhandsbeskedet är avstyckade för bostadsändamål. VA-plan 2014 Tillbyggnad av bostadshus Tillbyggnad av bostadshus kan ge ett ökat brukande vilket kan innebära ökat upptag av dricksvatten och ökat utsläpp av avloppsvatten. Om huset har en bristfällig avloppsanläggning ökar risken för påverkan på närbelägna dricksvattentäkter (egen och grannarnas). Saknar bostadshuset vattenbrunn och/ eller avloppsanläggning höjs ofta VA-standarden vid ombyggnad. Det är viktigt att kommuninvånarna vid tillbyggnad inom samlad bebyggelse direkt får information om vad som gäller avseende vatten och avlopp för den fastighet de planerar att bygga ut. Bygglov som stadsbyggnadsförvaltningen bedömer kan ge ökade avloppsutsläpp ska skickas på remiss till miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen kontrollerar om: • Tillfredställande dricksvattenförsörjning med avseende på risk för påverkan från avloppsanläggningar finns eller kan anordnas. • Omhändertagande av avloppsvatten görs eller kan göras på ett godtagbart sätt med hänsyn till skydd av närliggande befintliga och tillkommande vattentäkter4. Om tillbyggnaden ger en ökad mängd dagvatten till exempel på grund av ökad takyta ska stadsbyggnadsförvaltningen pröva om det finns en möjlig lösning för dagvattenhantering utan att påverka omkringliggande fastigheter genom till exempel försumpning. Tillstånd för ny avloppsanläggning Vid tillstånd för ny avloppsanläggning inom samlad bebyggelse ska tillstånd endast ges under förutsättning att: • Omhändertagande av avloppsvatten kan göras på ett godtagbart sätt med hänsyn till skydd av närliggande befintliga och tillkommande vattentäkter 4. • Avloppsanläggningen inte försämra hela områdets möjligheter till en hållbar VA-lösning. Vid tillstånd för nytt avlopp inom VA-utbyggnadsområden kan lägre krav ställas på skyddsnivå för miljöskydd. Motivet är att avloppsanläggningen snart kommer att bytas ut och att den extra kostnad som tillförs fastighetsägaren för extra fosforrening inte är skälig p.g.a. den korta tidsperiod anläggningen ska nyttjas. Tillräckliga krav med avseende på hälsoskydd (smittskydd) ska alltid ställas. Om lägre krav ställs på fosforrening ska tillståndet tidsbegränsas till två år efter planerad utbyggnad. Behov av remisser För att få ett bättre underlag för beslut i de ärenden rörande förhandsbesked/bygglov/tillstånd enskilda avlopp som hanteras hos stadsbyggnadsförvaltningen eller miljöförvaltningen behöver underlag inhämtas från berörda instanser såväl inom som utom kommunens organisation. Nedan framgår i vilka ärenden som olika remissinstanser bör ges möjlighet att yttra sig innan beslut fattas. VA-enheten, Teknik- och fastighetsförvaltningen •Bygglov som kan ge ökade avloppsutsläpp inom VA-utbyggnadsområden. • Förhandsbesked inom VA-utbyggnadsområden. •Tillståndsansökningar för avloppsanläggning inom VA-utbyggnadsområden. •Tillståndsansökningar om gemensamhetsanläggningar för avlopp inom samlad bebyggelse. •Bygglov/förhandsbesked inom områden med gemensamhetsanläggningar för vatten och/eller avlopp som leds till allmänt VA-system. Miljöförvaltningen •Bygglov inom samlad bebyggelse som stadsbyggnadsförvaltningen bedömer kan ge ökade avloppsutsläpp. •Förhandsbesked eller bygglov5 för nybyggnation av hus som behöver vatten och avloppsförsörjning och som ligger utanför verksamhetsområde för allmänt VA. Styrelsen för gemensamhetsanläggningen •Bygglov/förhandsbesked inom områden som har gemensamhetsanläggningar för vatten och/ eller avloppsförsörjning. 4.På närliggande fastigheter som vid datum för förhandsbeskedet är avstyckade för bostadsändamål. VA-plan 2014 21 22 4.7 INVENTERING AV ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR Inventering av enskilda avloppsanläggningar är en viktig åtgärd i syfte att minska risk för påverkan på människors hälsa och miljön. Inventeringen sker enligt en prioritering som baseras på nedanstående kriterier. På detta sätt förutser kommunen att uppnå minskade utsläpp av näringsämnen och minskad risk för smittspridning från enskilda avlopp på kortas möjliga tid. • Typ av avloppsanläggning • Områdets känslighet 4.7.1 Prioritering utifrån typ behöver ställa krav på hög skyddsnivå med avseende på miljöskydd. I rapporten anger länsstyrelsen att dessa områden bör prioriteras för inventering. Avloppsanläggningar inom vattenskyddsområden prioriteras ur hälsoskyddssynpunkt då de kan påverka kvaliteten i vattentäkterna. Samlad bebyggelse prioriteras ur hälsoskyddssynpunkt då enskilda avloppsanläggningar riskerar att påverka kvaliteten i närbelägna vattentäkter. Ovanstående prioriteringsordning avseende områdets känslighet beaktar både miljö- och hälsoskyddsaspekter. Inventering pågår inom Glummans avrinningsområde. Fortsatt inventering genomförs med syfte att åtgärda de mest känsliga områdena först. av avloppsanläggning För att få den största nyttan för miljö och hälsa behöver de typer av avloppsanläggningar som utgör störst risk för påverkan prioriteras först för inventering. Vilka typer av avloppsanläggningar som bedöms utgöra den största risken visas i tabell 5, där prio 1-3 bedöms ha den största miljö- och hälsopåverkan. Medan prio 4-7 har en mindre påverkan. 4.7.2 Prioritering utifrån områdets känslighet Länsstyrelsen i Värmlands län presenterar i rapporten Enskilda avlopp – Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering7 områden inom vilka kommunerna 4.7.3 Inventering i olika typer av områden Behovet av inventering är olika mellan spridd bebyggelse och för olika typer av samlad bebyggelse. För spridd bebyggelse är miljöpåverkan den största påverkansfaktorn medan det inom samlad bebyggelse även är en risk för hälsopåverkan genom många närliggande dricksvattentäkter. Vid inventering inom de olika typerna av samlad bebyggelse behöver även avvägningar göras om det finns behov av gemensam avloppsanläggning. Inventering sker därför på olika sätt inom de olika områdena. Tabell 6. Avloppsanläggningar som ska prioriteras vid inventering. Prio Typ av avloppsanläggning 6 1 Avlopp för permanenthushåll med direktutsläpp eller endast slamavskiljare 2 Avlopp för permanenthushåll med WC utan tillstånd 3 Avlopp inom samlad bebyggelse (permanent och fritidshus samt gemensamhetsanläggningar) 4 Avlopp för fritidshus med WC utan tillstånd 5 Avloppsanläggningar med tillstånd WC (permanent- och fritidshus) 6 BDT anläggningar utan anmälan (permanent- och fritidshus) 7 BDT- anläggningar med anmälan (permanent och fritidshus) 5.Gäller då bygglov ej föregås av förhandsbesked där behov av vatten – och avloppsförsörjning har beaktas. 6.Avlopp från företag bedöms efter sin nyttjandegrad som antingen permanenthus eller fritidshus. VA-plan 2014 Tabell 7. Områden som prioriteras vid inventering. 23 Prio Områden 1 Glummans avrinningsområde 2 Strandkanten (100 m) runt övergödda sjöar/vattendrag 3 Primärt och sekundärt skyddsområde grundvattentäkter 4 Primärt skyddsområde ytvattentäkter 5 Område med hög skyddsnivå miljöskydd 6 Samlad bebyggelse med gemensam vattentäkt 7 Övrig samlad bebyggelse i behov av inventering som är med i VA-planen 8 Övriga delar inom avrinningsområdet till vattenförekomster som inte klarar god status övergödning 9 Sekundärt skyddsområde ytvattentäkter 10 Avlopp inom avrinningsområde till övergödda vattenförekomster som ligger utanför hög skyddsnivå 11 Tertiärt skyddsområde grundvattentäkter, grundvattenförekomster i VISS 12 Tertiärt skyddsområde ytvattentäkter 13 Avrinningsområde till vattenförekomster med god status där det anges en risk för övergödning 14 Utanför prioriterade områden • Spridd bebyggelse – Enbart avloppsanläggningar enligt prio 1-3 inventeras i nuläget för att snabbt minska den totala miljöpåverkan. Inventering av prio 4-7 sker efter att all annan inventering enligt planen är utförd. • Samlad bebyggelse med tillfredställande VA-struktur – Alla avloppsanläggningar (prio 1-7) inventeras för att minska miljöpåverkan men även minska risken för påverkan mellan dricksvattentäkter. • Bevakningsområden – Alla avloppsanläggningar (prio 1-7) inventeras. Innan föreläggande om åtgärd utför tillsynsmyndigheten en bedömning om det finns ett behov av gemensamma avloppslösningar (förstudie). I de fall behovet visar sig finnas i ett större område behandlas området som ett utredningsområde. Visar förstudien att behovet inte finns i ett större område ställs krav på åtgärdande av avloppsanläggningen vilket kan utgöras av en enskild avloppsanläggning eller mindre gemensamma anläggningar. Kommunens möjligheter att stötta enskilda fastighetsägare att anlägga gemensamma anläggningar kommer utredas. • Utredningsområden – Ingen platsinventering genomförs innan utredning påbörjas. Själva utredningen kan dock innehålla en inventering. Utredningen kan resultera i att området eller delar av området bedöms ha en tillfredställande VA-struktur eller utgör ett bevakningsområde. Fortsatt inventering sker då i enlighet med principen för dessa områden. • VA-utbyggnadsområden – Ingen inventering genomförs innan VA-utbyggnad påbörjas. Efter utbyggnad ska en inventering göras för eventuella fastigheter som inte har anslutit sig till allmänt avloppssystem. • Grundvattenförekomster och grundvattentäkter – Alla avloppsanläggningar ska inventeras (prio 1-7) för att bibehålla god grundvattenkvalitet. 7.Publ nr 2011:15 VA-plan 2014 24 4.8 ÅTGÄRDER ENSKILDA VA-ANLÄGGNINGAR OCH ANSLUTNING TILL KOMMUNALT VA Nedan följer VA-policyns ställningstaganden för Enskilda VA-anläggningar och anslutning till kommunalt VA samt vilka åtgärder som kopplas till respektive ställningstagande. I bilaga 2 och tidigare avsnitt under kapitel 3 återfinns information om vilka områden som berörs av respektive åtgärd, vilken prioriteringsordning som föreslås och även tidsperiod för genomförande. • S 1. Standarden på enskilda VA-anläggningar ska vara känd av såväl tillsynsmyndighet som av berörda fastighetsägare. Åtgärder: 1. VA-utredning för utredningsområden. 2.Förstudie och tillsyn genom inventering för bevakningsområde. 3.Tillsyn enligt miljöbalken genom inventering av övriga enskilda VA-anläggningar. • S 2. Byggnation på landsbygden ska beakta säkerställande av en långsiktigt hållbar VA-försörjning, med hänsyn till hälsa, miljö och ekonomi. Åtgärder: Implementering av VA-planens förhållningssätt för hantering av förhandsbesked, bygglov och tillstånd för avloppsanläggningar. • S 3. Möjligheten att anordna gemensamhetsanläggningar ska beaktas i förhandsbesked/bygglov vid byggnation av tre eller fler bostadshus vid samma tillfälle. Åtgärder: 1.Implementering av VA-planens förhållningssätt för hantering av förhandsbesked, bygglov och tillstånd för avloppsanläggningar. 2.Se över behovet av stöd vid anläggande av gemensamhetsanläggningar. VA-plan 2014 • S 4. För varje område där det är aktuellt att se över dagens VA-lösningar ska både alternativa lokala lösningar och anslutning till allmän VA-försörjning utredas. Det ska finnas tydliga prioriteringsgrunder, utifrån behov och möjligheter, som ligger till grund för om områden ska eller inte ska anslutas till allmän VA-försörjning. Åtgärder: 1. Ta fram prioriteringsgrunder för utredningen. 2.Bestämma kriterier för innehållet i en VA-utredning och förstudie. 3. VA-utredning/förstudie i enlighet med kriterierna. • S 5. Det ska finnas en långsiktigt hållbar och kretsloppsanpassad hantering av slamfraktionen från enskilda avloppsanläggningar. Åtgärder: 1.w Möjliggöra mottagning av slam från enskilda avlopp vid Sjöstads reningsverk. 2.w Se över slamtransporterna och undersök om det går att optimera. 3.w Verka för ett lokalt omhändertagande av slam från enskilda avlopp. 4.w Bevaka alternativ hantering av slam från enskilda avlopp. • S 6. I kommunen ska det finnas en funktion för rådgivning avseende enskilt VA inom kommunen. Åtgärder: Bestämma behov och ansvar för VA rådgivning. 5. DRIFTSÄKERHET VA-huvudmannen utformar planer och åtgärder för den allmänna VA-anläggningen utifrån de förutsättningar som ges i VA-verksamheten. Utöver planering av drift, underhåll och förnyelse av den befintliga anläggningen behövs också planering för att säkerställa framtida vattenförsörjning, till exempel skyddsföreskrifter för befintliga eller framtida vattentäkter inklusive reservvattentäkter. 5.1 ÅTGÄRDER DRIFTSÄKERHET Nedan följer VA-policyns ställningstaganden för Driftsäkerhet samt vilka åtgärder som kopplas till respektive ställningstagande. • S7. Anslutna abonnenter inom den allmänna VA-anläggningen ska ha tillgång till ett dricksvatten av god kvalitet och tillräcklig mängd. Åtgärder: 1.Uppdatera prognos för den framtida vattenförbrukningen. 2.Säkerställ tillräcklig framtida produktionskapacitet för vattenverken. 3. Säkerställ tillräckligt råvatten av god kvalitet. 4.Upprätta en dimensioneringsplan för huvudledningsnätet. • S8. Den allmänna VA-anläggningen ska drivas så att negativa effekter för människa, miljö och samhälle undviks. Åtgärder: 1.Vid varje reinvestering beakta om energieffektiviserande åtgärder kan vidtas (på energikrävande processer). 2.Eftersträva användande av arbetssätt, material och ämnen med låg miljöpåverkan. 3.Minimera bräddningar av orenat spillvatten till känsliga recipienter. 4.Förebyggande åtgärder ska vidtas i syfte att minimera förekomsten av oönskade ämnen i avloppsvattnet. 5.Kontinuerlig utbildning av personal i miljöfrågor. 6.Säkerställ tillräcklig hydraulisk kapacitet för avloppsanläggningen. 7.Tillräcklig säkerhet mot översvämning genom baktryck. • S9. Kommunens allmänna dricksvattentäkter ska ha aktuella vattenskyddsområden och skyddsföre- 25 skrifter. Liknande skydd ska finnas för stora enskilda vattentäkter. Åtgärder: 1.Upprätta vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter. 2.Informera huvudmännen för större enskilda vattentäkter om behovet av vattenskyddsområden. • S10. Kommunens VA-verksamhet ska hålla jämn taxeutveckling genom långsiktig ekonomisk planering för att klara kommande behov i VA-anläggningar och VA-ledningsnätet. Åtgärder: 1.Säkerställ en taxa som klarar förändringar i VA-verksamheten. 2.Inventera förnyelsebehovet och framtida bedömt utbyggnadsbehov av den allmänna VA-anläggningen som underlag till budgetäskanden. • S 11. Det ska finnas beredskap avseende såväl utrustning som manskap och kompetens för händelse av driftstörning i den allmänna VA-försörjningen. Åtgärder: 1.Fastställ vilken ambitionsnivå som ska råda för att kunna hantera störningar i den allmänna VA-anläggningen, såväl under ordinarie arbetstid som utanför denna. 2.Upprätthålla aktuell förteckning över materiel och personella resurser som krävs för att säkerställa beredskap. 3.Kontinuerligt öva hela organisationen på olika händelser som kräver fungerande beredskap. • S12. Kommunens VA-verksamhet ska ha en förnyelse- och underhållsplan för allmänna VA-anläggningar för att möjliggöra långsiktigt hållbar planering av åtgärder. Åtgärder: 1.Ta fram långsiktig förnyelseplan- och åtgärdsplan för ledningsnätet. 2.Ta fram underhållsplan för VA-anläggningen. 3.Skapa en långsiktig förnyelse- och åtgärdsplan för vatten- och avloppsreningsverken, inklusive tryckstegringsstationer och reservoarer. Befintlig förnyelseplan för pumpstationer införlivas. VA-plan 2014 6. RESERVVATTEN OCH NÖDVATTEN 26 Tillgång till rent dricksvatten är en nödvändighet för ett fungerande samhälle. Vid situationer då det inträffat en störning i den ordinarie försörjningen behöver en alternativ försörjning kunna sättas in för att förse medborgarnas behov av dricksvatten. Vid kortvarig störning kan nödvattenförsörjning tillgodose det mest akuta behovet. Vid längre driftstörningar behöver reservvattenförsörjning kunna sättas in för att täcka ett nära normalt behov av vatten. 6.1 ÅTGÄRDER RESERVVATTEN OCH NÖDVATTEN Nedan följer VA-policyns ställningstaganden för Reservvatten och nödvatten samt vilka åtgärder som kopplas till respektive ställningstagande. • S13. Sörmons vattentäkt inklusive Kattfjorden ska även fortsatt vara kommunens huvudvattentäkt för Karlstads tätort, Skattkärr, Väse och delar av Skåre, samt Hammarö kommun. Sörmons vattentäkt ska även fungera som reservvattentäkt för vattentäkten i Törne eller Mellerudstorp. Åtgärder: Utred behov av reservvattentäkt för Kattfjorden. VA-plan 2014 • S14. Nödvattenplan ska finnas för alla områden med allmän dricksvattenförsörjning och vara känd av alla berörda. Åtgärder: 1.Komplettera befintlig nödvattenplan med de områden som saknas. 2. Informera berörda om nödvattenplanen. • S15. Kommunen ska eftersträva en hög täckningsgrad av normalbehovet i situationer då reservvattenförsörjning nyttjas. Åtgärder: Upprätthålla en god funktion på Sörmon reservvattenförsörjning (fällningsverket och reservkraft). • S16. Kommunen ska skydda grundvattenförekomster som är potentiella dricksvattenresurser för allmän vattenförsörjning. Åtgärder: Upprätta förslag till vattenskyddsområde likt Östra Sörmon vid Brattforsheden för framtida dricksvattenproduktion i samverkan med Filipstads kommun. 7. DAGVATTEN OCH DRÄNERINGSVATTEN I ett klimat i förändring blir dagvattenfrågan allt viktigare. Ökade nederbördsmängder skärper kraven på fungerande avvattning och avledning av nederbörd. Vattendirektivets fokus på recipientstatus leder till frågeställningar om dagvattenkvalitet och behandling av dagvatten. 7.1 ÅTGÄRDER DAGVATTEN OCH DRÄNERINGSVATTEN Nedan följer VA-policyns ställningstaganden för Dagvatten och dräneringsvatten samt vilka åtgärder som kopplas till respektive ställningstagande. • S17. Dagvattenhanteringen ska lyftas fram i samhällsplaneringen med beaktande av klimatförändringar och miljöbelastning genom att dagvattenfrågan belyses tidigt i planprocessen eller i utredningsskedet. Åtgärder: 1.Dagvattenfrågan ska behandlas tidigt i planarbetet. 2.I samband med framtagandet av en detaljplan ska, vid behov, en dagvattenutredning utföras för planområdet. 3.Riktlinjer för dagvatten/dagvattenpolicy för Karlstads kommun ska tas fram där det bland annat ska framgå vad som ska ingå i en dagvattenutredning i samband med framtagande av en detaljplan. • S18. Ansvarsfrågan för dagvattenhanteringen i kommunen ska vara tydlig. Samarbetet över förvaltningsgränser ska vara väl utvecklat. Åtgärder: I ovanstående angivna riktlinjer/policy ska klarläggas vem som ansvarar för dagvattenfrågan i planerings-, utförande- och driftskedet då denna fråga berör flera förvaltningar inom kommunen. • S19. Hållbar dagvattenhantering ska eftersträvas vilket innebär att man inom samlad bebyggelse försöker efterlikna naturens sätt att ta hand om dagvattnet genom avdunstning, fördröjning eller infiltration i mark. Detta innebär att dagvatten ska infiltreras och fördröjas så nära källan som möjligt. Åtgärder: 1.I samband med framtagandet av en detaljplan ska en dagvattenutredning utföras för planområdet, när så bedöms nödvändigt. Av detaljplanen ska det bland annat framgå hur dagvatten ska fördröjas/ infiltreras inom fastighet och/eller allmänplatsmark. 2.I ovanstående angivna riktlinjer/policy ska principer redovisas för fördröjning/infiltration. 3.För områden med befintligt dagvattensystem där ledningar har kapacitetsbrist, dagvattenrening saknas mm ska åtgärder utredas för att åstadkomma en hållbar dagvattenhantering, ingår i förnyelsearbetet för ledningsnätet. • S20. Föroreningar i dagvattnet ska avskiljas innan dessa når recipienten om möjligt redan vid föroreningskällan. Åtgärder: 1.I samband med plansamråd för detaljplan ska en dagvattenutredning utföras för planområdet, när så bedöms nödvändigt. Av detaljplanen ska det framgå om mark behöver användas för dagvattenrening 2.I ovanstående angivna riktlinjer/policy ska riktvärden redovisas för rening av dagvatten. 3. Minimera direktutsläpp av förorenat dagvatten. • S 21. Kommunen ska aktivt arbeta med att koppla bort dag-och dräneringsvattnet från allmän spillvattenledning. Åtgärder: 1.Resurser finns för att inventera felkopplat dag-och dränvatten. 2.Krav ställs på åtgärder vid felaktiga anslutningar. VA-plan 2014 27 8. ORGANISATION OCH SAMARBETE 28 En väl fungerande organisation kring VA-frågor inom kommunen nyttjar varandras kompetens och möjligheter vilket ger en enhetlig och konsekvent grund för beslut. Genom att skapa förutsättningar för samordningsvinster uppnås största möjliga utväxling av satsade pengar, tid etc. 8.1 ÅTGÄRDER ORGANISATION OCH SAMARBETE Nedan följer VA-policyns ställningstaganden för Organisation och samarbete samt vilka åtgärder som kopplas till respektive ställningstagande. • S 22. Teknik- och fastighetsförvaltningen, miljöförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen ska utveckla samarbetet i frågor som berör vatten- och avloppsförsörjningen. Åtgärder: 1.Bestämma former och ansvar för en förvaltningsövergripande VA-grupp, samt utse sammankallande förvaltning. 2.Hålla regelbundna möten i VA-gruppen – varje förvaltning utser representanter till gruppen. 3. Former för uppföljning av åtgärder i VA-planen. VA-plan 2014 • S 23. Det ska finnas tydliga nyckeltal för VA-verksamheten så att den nytta man bidrar med till samhällets utveckling blir mätbar. Åtgärder: 1.Komplettera befintliga nyckeltal om behov finns. 2.Uppföljning av nyckeltal. Har vi nått våra mål kopplat till nyckeltalen? Varför/varför inte och vad behöver vi justera för att nå dem bättre nästa år? • S 24. Kommunen ska eftersträva att investeringar inom vatten- och avloppsförsörjning ger största möjliga nytta i förhållande till kostnaden. Åtgärder: Utföra kostnads-nyttoanalys inom ramen för utredningar som föregår investeringsbeslut samt kommunicera resultatets innebörd för beslutsfattare. • S 25. Kommande VA-utbyggnadsområden ska föregås av en avstämning mot kommunens planarbetsprogram. Åtgärder: 1.Kontinuerlig avstämning mot stadbyggnadsförvaltningen för VA-utbyggnadsområden. 2.Avstämning mot stadbyggnadsförvaltningen om behov uppstår för utredningsområden. 9. KOMMUNIKATION God kommunikation i alla led, såväl inom kommunen som gentemot andra samhällsfunktioner och medborgare, skapar trovärdighet, underlättar arbetet och är en förutsättning för att kunna agera utifrån bästa möjliga förutsättningar för ”helheten” i kommunen. 9.1 ÅTGÄRDER KOMMUNIKATION Nedan följer VA-policyns ställningstaganden för Kommunikation samt vilka åtgärder som kopplas till respektive ställningstagande. • S 26. Kommunen ska tydligt kommunicera till medborgarna vilka områden som inom överskådlig framtid inte är aktuella för anslutning till allmän vatten- och avloppsförsörjning, vilka områden där anslutning kan komma att bli aktuell på sikt samt i vilka områden anslutning planeras. Åtgärder: 1.Va-planen är en del i översiktsplanen och kommer att gå ut på samråd. 2.Uppdatera kommunens hemsida med information om VA-planen. 3.Ta fram kommunikationsmaterial till VA-utbyggnadsområden och informera berörda bl.a. via hemsidan. 29 • S 27. Kommunen ska varje år mäta kundnöjdhet avseende kvalitet och leverans hos sina VA-abonnenter. Vid den årliga mätningen ska resultatet visa på fortsatt gott resultat (2012: Nöjd-Medborgar-Index 84). Åtgärder: Mätning och uppföljning av kundnöjdhet samt analys av åtgärder att vidta under kommande år för att öka indexet vid nästa års mätning. S 28. Kommunen ska tydliggöra och kommunicera den nytta som erhålls för VA-avgiften och inte bara kommunicera en kostnad. Därigenom ska kommunen verka för att betalningsviljan för en långsiktigt hållbar VA-försörjning ökar. Åtgärder: 1.Kommunikationsplan för ”VA-nytta” där det tydligt framgår hur nyttan ska kommuniceras och vilka budskap som ska lyftas fram; –Tackbrev till VA-abonnenter; ”Din VA-taxa har i år bidragit till….(nyttor för VA-kollektivet räknas upp)”. 2.Situationsanpassad kommunikation; –Tex i samband med VA-räkningen, hemsida, broschyrer, ”Kommundagar”, ”Vattendagar”, tidningskampanjer, kampanjer för ”VA-nyfikenhet”, sociala medier, andra event i kommunen etc. 3.Ambassadörer för VA-verksamheten (kommuninvånare, tjänstemän m.fl. ges en utbildning i nyttan). VA-plan 2014 BILAGOR 30 VA-plan 2014 BILAGA 1 31 PRIORITERINGSMODELL FÖR OMRÅDEN I BEHOV AV FÖRÄNDRAD VA-STRUKTUR I föreliggande bilaga beskrivs den modell som utarbetats av Sweco för att underlätta Karlstad kommuns arbete med att prioritera områden i behov av en förändrad VA-struktur. Nedan beskrivs bl.a. vilka faktorer som tas hänsyn till i modellen, hur de bedöms och hur ett så kallat prioriteringspoäng beräknas för att underlätta jämförelsen mellan olika områden. Översikt Behovet av en förändrad VA-struktur varierar mellan olika områdena och beror av faktorer relaterade till exempelvis miljö och hälsa samt bebyggelsetryck. Den modell som utarbetats syftar bl.a. till att beräkna ett så kallat prioriteringspoäng mellan 0-10, vilket illustrerar det relativa behovet av en förändrad VA-struktur i de analyserade områdena. Poäng- beräkningen underlättar jämförelsen mellan områdena då det är en sammanvägning av ett antal faktorer. Prioriteringen baseras på antalet hushåll och andelen permanentboenden men även bebyggelsetrycket, miljöaspekter och hälsoaspekter vägs in. Modellen är uppbyggd i Excel och exemplet i Figur 1 visar vilken information som kan matas in och vilka resultat som erhålls. För respektive område anges i modellen antalet hushåll och andelen permanentboende. Dessa två faktorer utgör basen för det prioriteringspoäng som beräknas. Poänget justeras dock upp med hjälp av tre så kallade påverkansfaktorer som representerar behovet relaterat till: samhälle, miljö och hälsa. Dessa faktorer förklaras mer ingående nedan. Figur 1. Utdrag från prioriteringsverktyget som visar vilken information som anges och hur prioriteringen presenteras. Prioriteringsmodell Grundinformation Område Samlad bebyggelse Basfaktorer Ingår i analysen Påverkansfaktorer Behovsprioritering Antal hushåll Andel permanentboende Samhälle (s) Miljö (m) Hälsa (h) Prioriteringspoäng (q) (0-10) Rangordning 1G 37. Edsgatan Ja 46 0,83 +++ +++ +++ 10,0 1 1G 36. Steffensminne Ja 33 0,76 +++ +++ +++ 8,7 2 1C 18 A. Dingelsundet (södra) Ja 54 0,59 +++ ++ +++ 7,2 3 1K 95. Alsters-Busterud Ja 54 0,63 +++ + +++ 7,0 4 1G 38. Höja/Björby Ja 35 0,80 +++ +++ ++ 6,9 5 1B 13. Bomstad Ja 186 0,16 ++ +++ ++ 6,7 6 1K 94. Lungvik Ja 65 0,51 +++ + +++ 6,5 7 1G 43. Strömhall (tidigare Alsters Åstorp) Ja 28 0,93 +++ ++ ++ 6,3 8 1G 39. Alsters Gräsås Ja 35 0,89 +++ ++ ++ 6,3 9 VA-plan 2014 32 representerar bebyggelsetrycket, vilket är störst inom sju olika stråk i kommunen (Figur 2). Ett område som ligger inom dessa stråk bedöms ha ett bebyggelsetryck. Hur starkt trycket är beror på var i stråket området ligger och klassningen görs i tre nivåer: +++Området ligger i ett av sju områden med hög andel bygglov/negativa förhandsbesked. ++Området är ett omvandlingsområde i närhet av stan eller har bra kommunikationer. +Området ligger utanför ovan angivna områden. Samhällsfaktorn representerar närhet till en känslig recipient (Figur 3) och klassningen görs i tre nivåer: +++Området ligger i direkt anslutning till en vattenförekomst (inom 100 meter) som inte uppnår god ekologisk status p.g.a. övergödning eller inom primär zon för vattenskyddsområde. ++Området har hög skyddsnivå (miljöskydd) eller ligger inom sekundär zon för ett vattenskyddsområde. +Området ligger utanför ovan angivna områden. Miljöfaktorn VA-plan 2014 är baserad på en bedömning av sannolikheten för att det finns en påverkan på befintliga dricksvattentäktet från befintliga avloppslösningar. Bedömningen görs i tre nivåer: +++Sannolikheten för påverkan på dricksvatten av avloppsvatten är hög. ++Sannolikheten för påverkan på dricksvatten av avloppsvatten är måttlig. +Sannolikheten för påverkan på dricksvatten av avloppsvatten är låg. Hälsofaktorn 33 Samhällsfaktor H HA AG G FF O OR RS S K KO OM MM MU UN N M MU UN NK K FF O OR RS S K KO OM MM MU UN N Karlstads kommun ! ! . Beviljade bygglov 2008 - 2012 l ? Negativa förhandsbesked !8 ( Områden med behov av förändrad VA-struktur Gräsmången FF II LL II P PS S TT A AD DS S K KO OM MM MU UN N Östanås Kollektivtrafik S SU UN NN NE E Gräns stad och landsbygd K KO OM MM MU UN N Örtenäs Område med hög andel bygglov/negativa förhandsbesked (+++) Omvandlingsområde i närhet av staden eller har bra kommunikationer (++) Mjönäs Torsked Ö Örten ¨ Stora V Örten Acksjön Böckeln Tidafors Acksjön Norra Rådom Mången FF O OR RS SH HA AG GA A K KO OM MM MU UN N Blombacka Molkom Österängarna Molkomssjön Brattforsheden Lindfors Borssjön Fageråsen Sutterhöjden Hult Bäckelid Hedås Norum Bäckelid Getebol K K II LL S S K KO OM MM MU UN N Gapern Forshaga Gaperud Tågås Göranstorp Svedenäs Mosserud Flatvik Snårstad Kil Gapern Heden S Hyn Rudsta rä Hynboholm n lve Bryngelsrud Karlstads flygplats E45 Gräsås Alstern Långenäs Kätterud Önnerud Maxstad Öckna Karlstad K KA AR R LL S S TTA AD DS S K KO OM MM MU UN N Byn Väg 63 Härtsöga Lillerud Böj Skattkärr Spånga Herrön Kärne Ekholmen Hultsberg Faxstad Hovlanda Strandvik Bottenviken Mjöviksudd Arnön Hultön Sandnäs Lunnerviken Sättersholmsfjärden Skoghall Solberg Väse Arnöfjorden Jäverön Vänern Abborrtan K KR R II S S TT II N NE EH HA AM MN NS S K KO OM MM MU UN N Silkesta E18 Rud Skutberget Bomstad Hedetången Ve E18 Edsberg Backa Söre Göstahult Alster Vålberg Älvenäs Hulteby Lövhöjden Hult Mellerudstorp Trossnäs Ulvsbyn Rud Väg 62 Skåre Edsvalla Hult Åstorp Kl a Linjen GRUM S KOM MUN Vallargärdet Botorp H HA AM MM MA AR RÖ Ö K KO OM MM MU UN N Åsfjorden Värmlandsskärgårdens Åsundatorp naturreservat Rudsviken Hammarön Åsundaön Bärön 0 1 2 4 6 8 10 Km Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 131105 Figur 2. Karta som beskriver underlagsinformationen samt bedömningarna av samhällsfaktorn för de olika områdena. Områden inringade med heldragen linje kategoriseras som +++, streckad linje ++ och övriga +. VA-plan 2014 34 Miljöfaktor Karlstads kommun Kommunalt vattenverk Vattenskyddsområde Vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer, eller där uttaget är större än 10 m3/dag Östanås Inre skyddsområde Älvsbacka Yttre skyddsområde Vattentäktzon Områden med behov av förändrad VA-struktur Örtenäs Primär skyddszon Skyddsnivå miljöskydd Mjönäs Torsked Sekundär skyddszon Hög skyddsnivå Tertiär skyddszon Acksjön Vänervikar med hög skyddsnivå Tidafors Norra Miljökvalitetsnormer för vatten Rådom Överskrider idag miljökvalitetsnorm p.g.a. övergödning Lindfors Sandtorp Fageråsen Sutterhöjden Hult Österängarna Bäckelid Hedås Norum Bäckelid Getebol Gaperud Tågås Svedenäs Snårstad Ulvsby Göranstorp Mosserud Flatvik Heden Hult Botorp Rudsta Hynboholm Bryngelsrud Väg 62 Backa Söre Böj Långenäs Ve Göstahult Spånga Kätterud Önnerud Hedetången Byn Väg 63 Härtsöga Lillerud Maxstad Öckna Gräsås Härtsöga Mellerudstorp Törne Ulvsbyn Rud Karlstads flygplats Trossnäs Hulteby Hult Mellerudstorp E45 Lövhöjden Åstorp Hynboholm Silkesta E18 Herrön Rud Kärne Ekholmen E18 Edsberg Skutberget Bomstad Sörmon Hultsberg Hovlanda Faxstad Strandvik Mjöviksudd Abborrtan Sandnäs Solberg Åsundatorp Rudsviken 0 2,5 5 10 km Kartan framställd av Kart och GIS gruppen stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 131105 Figur 3. Karta som beskriver underlagsinformationen för bedömningen av miljöfaktorn. VA-plan 2014 Beräkning av prioriteringspoäng Som ovan beskrivits beräknas prioriteringspoänget baserat på antalet hushåll, andelen permanentboende samt tre påverkansfaktorer (samhälle, miljö och hälsa). Basfaktorerna (antalet hushåll och andelen permanentboende) anses utgöra grunden för ett områdes behov av förändrad VA-struktur. Det bör påpekas att prioriteringsmodellen endast tillämpas på de områden som anses vara i behov av en förändrad VA-struktur. De områden som direkt bedöms kunna fortsätta med befintlig VA-försörjning ingår således inte utan har tidigare sorterats bort. För att beräkna prioriteringspoänget, som går mellan 0-10, skalas basfaktorerna om innan de adderas till varandra och avslutningsvis justeras upp baserat på påverkansfaktorerna. Detta sker enligt beräkningsstegstegen som beskrivs nedan. Antalet hushåll normaliseras, d.v.s. skalas om så att värdena går mellan 0-1 där det område med störst antal hushåll får värdet 1. Det normaliserade värdet (xi) för område i beräknas enligt: xi = antal hushåll i områdei max antal hushåll Även andelen permanentboende normaliseras och beräknas för område i (yi) enligt: yi = andel permanentboende i område i max andel permanentboende Max antal hushåll och max andel permanentboende motsvarar således det största antalet hushåll respektive den största andelen permanentboende bland de analyserade områdena. Syftet med normaliseringen är att möjliggöra en sammanslagning av två faktorer som inte beskrivs med samma enhet eller skala. Denna teknik är vanligt använd i så kallade multikriterieanalyser där sammanvägningar göras av faktorer/kriterier med olika enheter och skalor. De normaliserade värdena för basfaktorerna (xi och yi) adderas och skalas upp (ui) baserat på påverkansfaktorerna samhälle (si), miljö (mi) och hälsa (hi): ( )( ui = x i + y i ⋅ 1+ si + mi + hi ) Värdet på påverkansfaktorerna avgörs av den klassning (+, ++ eller +++) som görs för områdena med avseende på respektive påverkansfaktor. Värdet på si, mi och hi ansätts enligt följande: Samhälle (si) Miljö (mi) Hälsa (hi) +++ 0,75 0,75 1,5 ++ 0,25 0.25 0,5 + 0 0 0 Motivet till ovanstående värde på respektive påverkansfaktorerna är: • Samtliga områden får minst klassningen +, varför denna klassning inte medför någon justering av basfaktorerna (d.v.s. värdet är 0). • De tre påverkansfaktorerna bedöms alla vara av stor vikt då behovet av en förändrad VA-struktur bedöms. Då de tre faktorerna ställs mot varandra betraktas dock hälsofaktorn som mest betydelsefull i denna modell. Av denna anledning har värdet på påverkansfaktorerna satts så att hälsofaktorn kan ha lika stor inverkan på prioriteringspoängen som samhälls- och miljöfaktorn tillsammans. Detta innebär t.ex. att det går att skilja mellan två områden som är lika med klassning ++ på två av påverkansfaktorerna men klassning +++ på hälsofaktorn för det ena området och klassning +++ på samhällsfaktorn för det andra området. Det enda som skiljer områdena i detta exempel åt är således vilken av påverkansfaktorerna som fått klassning +++. I detta fall blir det den med högst klassning på hälsofaktorn som får högst prioriteringspoäng och därmed bedöms ha det största behovet av en förändrad VA-struktur. Anledningen till att hälsofaktorn tillåts ha en större inverkan på prioriteringspoängen är bl.a. att den anses avgörande då övriga förhållanden är lika. VA-plan 2014 35 36 • Klassningen ++ visar på ett viktigt behov och för ett område som får denna klassning på alla tre påverkansfaktorer bör basfaktorernas värde fördubblas. Med utgångspunkt från detta har värdet på samhälls- och miljöfaktorn angivits till 0,25 och för hälsofaktorn är värdet 0,5. Enligt motiveringen ovan ansätts hälsofaktorn till dubbelt så stor som de två övriga faktorerna. • Klassningen +++ anses beskriva ett mycket stort behov kopplat till de olika påverkansfaktorerna och skall därför ha en stor inverkan på det slutgiltiga prioriteringspoänget I jämförelse med klassning ++ bedöms klassning +++ vara tre gånger så viktig för motsvarande påverkansfaktor. Detta innebär också att i de fall samtliga påverkansfaktorer klassas till +++ tredubblas basfaktorernas värde. Värdet på samhälls- och miljöfaktorn har angivits till 0,75 och för hälsofaktorn är värdet 1,5. För att den slutgiltiga prioriteringspoängen (qi) skall anta ett värde mellan 0-10 görs en justering av ui enligt: qi = ui ( max ui ,...,n ) ⋅10 Justeringen görs genom att normalisera ui och multiplicera med 10. Syftet med att poänget går mellan 0-10 är att ha en fast skala där området med högst behov (enligt modellen) får poäng 10. Resultat Prioriteringsmodellen ger förutom en prioriteringsordning baserat på den framräknade poängen, även en överblick (se Figur 1) över vilka aspekter olika områden är förknippade med (d.v.s. bas- och påverkansfaktorer). I Figur 4 illustreras prioriteringspoängen för de analyserade områdena. Figur 4. Prioriteringspoäng (0-10) för utvärderade områden. Högt prioriteringspoäng innebär ett stort behov av en förändrad VA-struktur. Prioriteringspoäng 0,0 37. Edsgatan 36. Steffensminne 18 A. Dingelsundet (södra) 95. Alsters-Busterud 38. Höja/Björby 13. Bomstad 94. Lungvik 43. Strömhall (tidigare Alsters Åstorp) 39. Alsters Gräsås 42. Mosstorp Ulvsby 25. Önnerud-Önnnerudstorp 35 A. Långenäs 33. Järpetan 45. Åstorp (tidigare Alstrum) 89. Fågelviks-Rud 93. Busterud 66. Sutterhöjden 11. Randviken 84. Boberg 18 B. Dingelsundet (norra och mellersta) 75. Ve 92. Björknästorp 52. Hasselbol 41. Gräsåsholmen 50. Svedenäs södra och östra 83. Spånga utanför VO 74. Glumserud 16. Fintatorpvägen/ Kattviken 12. Klenstad 51. Norra Svedenäs 35 B. Ringsåker 53. Getebol 78. Arnön-Mjöviksudd 79. Örnäs 10. Göviken/Liljenäs 15. Axelins väg 30. Söder om Farsjön 08. Bråte 09. Hasselnäset 72. Jonsbol/Flatvik 58. Nordby 14. Fintatorp 55. Getebol Ängslycktan VA-plan 2014 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0 Ytterligare information om samtliga analyserade områden illustreras i Figur 5. För respektive område presenteras såväl basfaktorerna och påverkansfaktorerna samt det slutgiltiga prioriteringspoänget och rangordningen. Då ett område åtgärdats kan det uteslutas ur analysen och då uppdateras resultaten automatiskt. Figur 5. Sammanställning från prioriteringmodellen av behovet kopplat till de olika områdena. Områdena är sorterade baserade på prioriteringspoängen. Prioriteringsmodell Grundinformation Område Samlad bebyggelse Basfaktorer Ingår i analysen Påverkansfaktorer Antal hushåll Andel permanentboende Samhälle (s) Miljö (m) Behovsprioritering Hälsa (h) Prioriteringspoäng (q) (0-10) Rangordning 1G 37. Edsgatan Ja 46 0,83 +++ +++ +++ 10,0 1 1G 36. Steffensminne Ja 33 0,76 +++ +++ +++ 8,7 2 1C 18 A. Dingelsundet (södra) Ja 54 0,59 +++ ++ +++ 7,2 3 1K 95. Alsters-Busterud Ja 54 0,63 +++ + +++ 7,0 4 1G 38. Höja/Björby Ja 35 0,80 +++ +++ ++ 6,9 5 1B 13. Bomstad Ja 186 0,16 ++ +++ ++ 6,7 6 1K 94. Lungvik Ja 65 0,51 +++ + +++ 6,5 7 1G 43. Strömhall (tidigare Alsters Åstorp) Ja 28 0,93 +++ ++ ++ 6,3 8 1G 39. Alsters Gräsås Ja 35 0,89 +++ ++ ++ 6,3 9 1G 42. Mosstorp Ulvsby Ja 43 0,84 +++ ++ ++ 6,2 10 1F 25. ÖnnerudÖnnnerudstorp Ja 32 1,00 +++ + ++ 6,1 11 1G 35 A. Långenäs Ja 20 0,50 +++ +++ +++ 5,7 12 1F 33. Järpetan Ja 35 0,89 +++ + ++ 5,6 13 1G 45. Åstorp (tidigare Alstrum) Ja 26 0,81 +++ ++ ++ 5,5 14 1K 89. Fågelviks-Rud Ja 75 0,48 +++ + ++ 4,6 15 1K 93. Busterud Ja 38 0,63 +++ + ++ 4,4 16 1I 66. Sutterhöjden Ja 25 0,88 + ++ ++ 4,1 17 1A 11. Randviken Ja 38 0,50 ++ +++ ++ 4,1 18 1K 84. Boberg Ja 14 0,93 +++ + + 4,1 19 1C 18 B. Dingelsundet (norra och mellersta) Ja 54 0,57 +++ ++ + 4,0 20 21 1J 75. Ve Ja 21 0,86 + ++ ++ 4,0 1K 92. Björknästorp Ja 15 0,87 +++ + + 3,9 22 1G 52. Hasselbol Ja 29 0,45 ++ +++ ++ 3,5 23 1G 41. Gräsåsholmen Ja 13 0,46 +++ +++ + 3,1 24 1G 50. Svedenäs södra och östra Ja 56 0,36 ++ ++ ++ 3,1 25 1K 83. Spånga utanför VO Ja 52 0,58 + + ++ 3,0 26 1J 74. Glumserud Ja 15 0,60 + ++ ++ 2,8 27 1B 16. Fintatorpvägen/ Kattviken Ja 14 0,71 ++ ++ + 2,8 28 1A 12. Klenstad Ja 21 0,29 ++ +++ ++ 2,3 29 1G 51. Norra Svedenäs Ja 26 0,31 ++ ++ ++ 2,1 30 1G 35 B. Ringsåker Ja 18 0,28 + +++ ++ 2,0 31 1I 53. Getebol Ja 14 0,29 + +++ ++ 1,9 32 1J 78. Arnön-Mjöviksudd Ja 81 0,05 + + ++ 1,7 33 1K 79. Örnäs Ja 12 0,25 + +++ ++ 1,6 34 1A 10. Göviken/Liljenäs Ja 20 0,20 + +++ + 1,3 35 1B 15. Axelins väg Ja 16 0,25 ++ ++ + 1,2 36 1F 30. Söder om Farsjön Ja 11 0,27 + + ++ 1,2 37 1A 08. Bråte Ja 15 0,20 + +++ + 1,1 38 1A 09. Hasselnäset Ja 22 0,09 + +++ ++ 1,1 39 1J 72. Jonsbol/Flatvik Jonsbyn/Flatvik Ja 19 0,05 + +++ ++ 0,8 40 41 1I 58. Nordby Ja 14 0,14 + + + 0,5 1B 14. Fintatorp Ja 20 0,00 ++ + + 0,3 42 1I 55. Getebol Ängslycktan Ja 14 0,00 + ++ + 0,2 43 VA-plan 2014 37 VA-plan 2014 Samlad bebyggelse 1. Ta fram prioriteringsgrunder. 1. Möjliggöra mottagning av slam från enskilda avlopp vid Sjöstads reningsverk. 2. Se över slamtransporter och undersök om det går att optimera. 3. Verka för ett lokalt omhändertagande av slam från enskilda avlopp. 4. Bevaka alternativ hantering av slam från enskilda avlopp. 5. Förstudie i enlighet med kriterierna. 4. Bestämma kriterier för innehållet i en förstudie. 3. VA-utredning i enlighet med kriterierna. KEAB, TFN Hela kommunen Anm. Om någon nämnd är markerad med fet stil är den sammankallande för den specifika åtgärden. MN, VA-gruppen KEAB, MN Hela kommunen TFN MN KEAB Pågående VA-gruppen Se behovsutredning i bilaga 1 samt kap 4 KS eller SBN, VA-gruppen KS eller SBN, VA-gruppen MN, VA-gruppen KS eller SBN, VA-gruppen MN MN Samordnas med p S6 SBN tills. MN Utanför verksamhetsområde för dricksvatten och/eller avlopp Hela kommunen Bevakningsområden Utredningsområde Utredningsområde med < 20 hushåll Bevakningsområden Utredningsområde med < 20 hushåll 2. Bestämma kriterier för innehållet i en VA-utredning. Utredningsområde Samlad bebyggelse Se över behovet av stöd vid anläggande av gemensamhetsanläggningar. 6. I kommunen ska det finnas en funktion Utanför verksamhetsområde för för rådgivning avseende enskilt VA inom Bestämma former och ansvar för VA-rådgivning. dricksvatten och/eller avlopp kommunen. MN= Miljönämnden, SBN=Samhällsbyggnadsnämnden, TFF= Teknik och fastighetsnämnden, KEAB= Karlstads energi, KS= Kommunstyrelsen 5. Det ska finnas en långsiktigt hållbar och kretsloppsanpassad hantering av slamfraktionen från enskilda avloppsanläggningar. 4. För varje område där det är aktuellt att se över dagens VA-lösningar ska både alternativa lokala lösningar och anslutning till allmän VA-försörjning utredas. Det ska finnas tydliga prioriteringsgrunder, utifrån behov och möjligheter, som ligger till grund för om områden ska eller inte ska anslutas till allmän VA-försörjning. 3. Möjligheten att anordna gemensamhetsanläggningar ska beaktas i förhandsbesked/bygglov vid byggnation av tre eller fler bostadshus vid samma tillfälle. Se kapitel 4.6 i VA-planen Implementering av VA-planens förhållningssätt för hantering av förhandsbesked, bygglov och tillstånd för Hela kommunen avloppsanläggningar. SBN tills. MN KS eller SBN MN MN Avvakta åtgärder under S4 Avvakta åtgärder under S4 Avvakta åtgärder under S4 Ansvarig nämnd MN Se kap 4 i VA-planen Prioriteringsordning Se kapitel 4.6 i VA-planen Gäller Bevakningsområden Områden med enskild VA-försörjning Utredningsområde med >20 hushåll Utredningsområde med <20 hushåll Bevakningsområden 2 . Byggnation på landsbygden ska beakta Implementering av VA-planens förhållningssätt för säkerställande av en långsiktigt hållbar VAhantering av förhandsbesked, bygglov och tillstånd för Hela kommunen försörjning, med hänsyn till hälsa, miljö och avloppsanläggningar. ekonomi. 1. Standarden på enskilda VA-anläggningar ska vara känd av såväl tillsynsmyndighet 2. VA-utredning som av berörda fastighetsägare. 3. Förstudie 1. Inventering av enskilda avloppsanläggningar Åtgärd Enskilda VA-anläggningar och anslutning till kommunalt VA Ställningstaganden 2015 löpande löpande löpande 2013-2015 2015- 2014 2015- 2014 2015 2013 2014 2014 2014 2014-2034 201520152015- Tidsperiod ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ VA-POLICYNS STÄLLNINGSTAGANDE MED ANSVARIG FÖRVALTNING, TIDSPERIOD MED MERA BILAGA 2 38 Driftsäkerhet Allmänt verksamhetsområde Allmänt verksamhetsområde 4. Upprätta en dimensioneringsplan för huvudledningsnätet. 1. Vid varje reinvestering beakta om energieffektiviserande åtgärder kan vidtas (på energikrävande processer). Allmänt verksamhetsområde se åtgärder under S12 TFN Allmänt verksamhetsområde 2. Upprätthålla aktuell förteckning över materiel och personella resurser som krävs för att säkerställa beredskap. TFN Allmänt verksamhetsområde VA-plan 2014 Anm. Om någon nämnd är markerad med fet stil är den sammankallande för den specifika åtgärden. TFN TFN TFN Hög prioritet Hög prioritet Hög prioritet TFN TFN TFN MN Hela kommunen Allmänt verksamhetsområde TFN TFN Allmänt verksamhetsområde Allmänt verksamhetsområde 1. Fastställ vilken ambitionsnivå som ska råda för att kunna hantera störningar i den allmänna VA-anläggningen, såväl under ordinarie arbetstid som utanför denna. 7. Tillräcklig säkerhet mot översvämning genom baktryck. 1. Upprätta vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter. 2. Informera huvudmännen för större enskilda vattentäkter om behovet av vattenskyddsområden. 1. Säkerställ en taxa som klarar långsiktiga förändringar i VAverksamheten. 2. Inventera förnyelsebehovet och framtida bedömt utbyggnadsbehov av den allmänna VA-anläggningen som underlag till budgetäskanden. TFN Allmänt verksamhetsområde TFN TFN Allmänt verksamhetsområde Allmänt verksamhetsområde TFN Allmänt verksamhetsområde 3. Kontinuerligt öva hela organisationen på olika händelser Allmänt verksamhetsområde som kräver fungerande beredskap. 1. Ta fram långsiktig förnyelseplan- och åtgärdsplan för Allmänt verksamhetsområde ledningsnätet. 12. Kommunens VA-verksamhet ska ha en 2. Ta fram underhållsplan för VA-anläggningen. Allmänt verksamhetsområde förnyelse- och underhållsplan för allmänna VA 3. Skapa en långsiktig förnyelse- och åtgärdsplan för vattenanläggningar för att möjliggöra långsiktigt hållbar och avloppsreningsverken, inklusive tryckstegringsstationer Allmänt verksamhetsområde planering av åtgärder. och reservoarer. Befintlig förnyelseplan för pumpstationer införlivas. MN= Miljönämnden, SBN=Samhällsbyggnadsnämnden, TFF= Teknik och fastighetsnämnden, KEAB= Karlstads energi, KS= Kommunstyrelsen 11. Det ska finnas beredskap avseende såväl utrustning som manskap och kompetens för händelse av driftstörning i den allmänna VA försörjningen. 9. Kommunens allmänna vattentäkter ska ha aktuella vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter. 10. Kommunens allmänna VA-verksamhet ska sträva efter att hålla en jämn taxeutveckling genom långsiktig ekonomisk planering för att klara kommande behov i VA-anläggningar och VAledningsnät. 6. Säkerställ tillräcklig hydraulisk kapacitet för avloppsanläggningen. TFN Allmänt verksamhetsområde TFN TFN TFN Allmänt verksamhetsområde Ansvarig nämnd TFN TFN Prioriteringsordning Allmänt verksamhetsområde Gäller Allmänt verksamhetsområde Åtgärd 1. Uppdatera prognos för den framtida vattenförbrukningen. 2. Säkerställ tillräcklig framtida produktionskapacitet för vattenverken. 3. Säkerställ tillräckligt råvatten av god kvalitet. 2. Eftersträva användande av arbetssätt, material och ämnen med låg miljöpåverkan. 3. Minimera bräddningar av orenat spillvatten till känsliga 8. Den allmänna VA-anläggningen ska drivas så att recipienter. negativa effekter på människa, miljö och samhälle 4. Förebyggande åtgärder ska vidtas i syfte att minimera undviks. förekomsten av oönskade ämnen i avloppsvattnet. 5. Kontinuerlig utbildning av personal. 7. Abonnenter anslutna till den allmänna VAanläggningen ska ha tillgång till dricksvatten av god kvalitetet och tillräcklig mängd. Ställningstaganden Påbörjas 2015 Påbörjas 2014 Påbörjas 2014 Löpande Löpande Löpande? Löpande Löpande Löpande Löpande Pågår fram till 2019 Löpande, översyn på verk med start 2015 Löpande, sker i REVAQarbetet Löpande Löpande Löpande Löpande, i samband med reinvesteringar Påbörjas 2014 Tidsperiod 2015 Påbörjas 2014 för Sörmon Löpande 39 Åtgärd VA-plan 2014 Allmänt verksamhetsområde Gäller Upprätthålla en god funktion på Sörmon reservvattenförsörjning (fällningsverket och reservkraft). Allmänt verksamhetsområde Allmänt verksamhetsområde Anm. Om någon nämnd är markerad med fet stil är den sammankallande för den specifika åtgärden. MN= Miljönämnden, SBN=Samhällsbyggnadsnämnden, TFF= Teknik och fastighetsnämnden, KEAB= Karlstads energi, KS= Kommunstyrelsen 16. Kommunen ska skydda Upprätta förslag till vattenskyddsområde likt Östra Sörmon grundvattenförekomster som är potentiella vid Brattforsheden för framtida dricksvattenproduktion i dricksvattenresurser för allmän vattenförsörjning. samverkan med Filipstads kommun. 15. Kommunen ska eftersträva en hög täckningsgrad av normalbehovet i situationer då reservvattenförsörjning nyttjas. 1. Komplettera befintlig nödvattenplan med de områden som 14. Nödvattenplan ska finnas för alla områden Allmänt verksamhetsområde med allmän dricksvattenförsörjning och vara känd saknas. 2. Informera berörda om nödvattenplanen. Allmänt verksamhetsområde av alla berörda. 13. Sörmons vattentäkt inklusive Kattfjorden ska även fortsatt vara kommunens huvudvattentäkt för Karlstads tätort, Skattkärr, Väse och delar av Utred behov av reservattentäkt för Kattfjorden Skåre, samt Hammarö kommun. Sörmons vattentäkt ska även fungera som reservvattentäkt för vattentäkten i Törne eller Mellerudstorp. Reservvatten och nödvatten Ställningstaganden Löpande Räddningstjänsten TFN Pågående Räddningstjänsten, TFN Troligen tidigast 2020 Påbörjas under 2014; ny reservkraft och förstärkning av befintligt fällningsverk Påbörjas tidigast 2015 Tidsperiod TFN Ansvarig nämnd Påbörjas efter att samtliga allmänna vattentäkter har TFN aktuella vattenskydds- Filipstads kommun områden och skyddsföreskrifter. Prioriteringsordning 40 TFN TFN Hela kommunen Allmänt verksamhetsområde Allmänt verksamhetsområde 3. Minimera direktutsläpp av förorenat dagvatten. 1. Resurser finns för att inventera felkopplat dag-och dränvatten. 2. Krav ställs på åtgärder vid felaktiga anslutningar. Avvakta framtagande av riktlinjer/policy för dagvatten Avvakta framtagande av riktlinjer/policy för dagvatten Hela kommunen 2. I ovanstående angivna riktlinjer/policy ska riktvärden redovisas för rening av dagvatten. SBN 1. I samband med plansamråd för detaljplan ska en dagvattenutredning utföras för planområdet, när så bedöms Hela kommunen nödvändigt. Av detaljplanen ska det framgå om mark behöver användas för dagvattenrening. Anm. Om någon nämnd är markerad med fet stil är den sammankallande för den specifika åtgärden. MN= Miljönämnden, SBN=Samhällsbyggnadsnämnden, TFF= Teknik och fastighetsnämnden, KEAB= Karlstads energi, KS= Kommunstyrelsen 21. Kommunen ska aktivt arbeta med att koppla bort dag- och dräneringsvattnet från allmän spillvattenledning. 20. Föroreningar i dagvattnet ska avskiljas innan dessa når recipienten om möjligt redan vid föroreningskällan. TFN Avvakta framtagande av riktlinjer/policy för dagvatten SBN Hela kommunen Hela kommunen Avvakta framtagande av riktlinjer/policy för dagvatten Hela kommunen Ansvarig nämnd SBN TFN, SBN, MN Avvakta åtgärd 3 under S17 Prioriteringsordning Hela kommunen Hela kommunen Gäller Hela kommunen Hela kommunen Åtgärd 1. Dagvattenfrågan ska behandlas tidigt i planarbetet. 17. Dagvattenhanteringen ska lyftas fram i 2. I samband med framtagandet av en detaljplan ska, vid samhällsplaneringen med beaktande av behov, en dagvattenutredning utföras för planområdet. klimatförändringar och miljöbelastning genom att 3. Riktlinjer för dagvatten/dagvattenpolicy för Karlstads kommun ska tas fram där det bland annat ska framgå vad dagvattenfrågan belyses tidigt i planprocessen som ska ingå i en dagvattenutredning i samband med eller i utredningsskedet. framtagande av en detaljplan. I ovanstående angivna riktlinjer/policy ska klarläggas vem 18. Ansvarsfrågan för dagvattenhanteringen i som ansvarar för dagvattenfrågan i planerings-, utförandekommunen ska vara tydlig. Samarbetet över och driftskedet då denna fråga berör flera förvaltningar inom förvaltningsgränser ska vara väl utvecklat. kommunen. 1. I samband med framtagande av en detaljplan ska en dagvattenutredning utföras för planområdet, när så bedöms nödvändigt. Av detaljplanen ska det bland annat framgå hur 19. Hållbar dagvattenhantering ska eftersträvas dagvatten ska fördröjas/infiltreras inom fastighet och/eller vilket innebär att man inom samlad bebyggelse allmän platsmark. försöker efterlikna naturens sätt att ta hand om 2. I ovanstående angivna riktlinjer/policy ska principer dagvattnet genom avdunstning, fördröjning eller redovisas för fördröjning/infiltration. infiltration i mark. Detta innebär att dagvatten ska infiltreras och fördröjas så nära källan som 3. För områden med befintligt dagvattensystem där ledningar möjligt. har kapacitetsbrist, dagvattenrening saknas mm ska åtgärder utredas för att åstadkomma en hållbar dagvattenhantering, ingår i förnyelsearbetet för ledningsnätet. Dagvatten och dräningsvatten Ställningstaganden Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Påbörjas 2014 Tidsperiod Löpande 41 VA-plan 2014 VA-plan 2014 1. Kontinuerlig avstämning mot stadsbyggnadsförvaltningen 25. Kommande VA-utbyggnadsområden ska föregås av en avstämning mot kommunens planarbetsprogram. Anm. Om någon nämnd är markerad med fet stil är den sammankallande för den specifika åtgärden. 2. Avstämning om behov uppstår mot stadsbyggnadsUtredningsområden förvaltningen MN= Miljönämnden, SBN=Samhällsbyggnadsnämnden, TFF= Teknik och fastighetsnämnden, KEAB= Karlstads energi, KS= Kommunstyrelsen VA-utbyggnadsområden Utföra kostnads-nyttoanalyser inom ramen för utredningar som föregår investeringsbeslut samt kommunicera resultats VA-utbyggnadsområden innebörd för beslutsfattare. 24. Kommunen ska eftersträva att investeringar inom den allmänna VA försörjningen ger största möjliga nytta i förhållande till kostnaden. KS?, VA-gruppen TFN TFN TFN Allmänt verksamhetsområde Löpande Löpande Löpande Löpande 2014 Löpande 2014 Tidsperiod KS?, VA-gruppen TFN FD-grupp för berörda förvaltningar Ansvarig nämnd Hela kommunen Allmänt verksamhetsområde Utanför verksamhetsområde för dricksvatten och/eller avlopp 2. Hålla regelbundna möten i VA-gruppen -varje förvaltning utser representanter till gruppen. Prioriteringsordning 2014 och framåt Utanför verksamhetsområde för dricksvatten och/eller avlopp 1. Bestämma former och ansvar för en förvaltningsövergripande VA-grupp, samt utse sammankallande förvaltning. TFN, SBN, MN, KS Gäller Åtgärd 3. Former för uppföljning av åtgärder i VA-planen. 1. Komplettera befintliga nyckeltal där behov finns. 23. Det ska finnas tydliga nyckeltal för VA2. Följa upp nyckeltalen. Har vi nått våra mål kopplat till verksamheten så att den nytta man bidrar med till nyckeltalen? Varför/varför inte och vad behöver vi justera för samhällets utveckling blir mätbar. att nå dem bättre nästa år? 22. Teknik- och fastighetsförvaltningen, miljöförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen ska ha ett utvecklat samarbete i frågor som rör VA försörjningen. Organisation Ställningstaganden 42 Hela kommunen Anm. Om någon nämnd är markerad med fet stil är den sammankallande för den specifika åtgärden. MN= Miljönämnden, SBN=Samhällsbyggnadsnämnden, TFF= Teknik och fastighetsnämnden, KEAB= Karlstads energi, KS= Kommunstyrelsen 3. Ambassadörer för VA-verksamheten (kommuninvånare, tjänstemän m.fl. ges en utbildning i nyttan). 27. Kommunen ska varje år mäta kundnöjdhet Mätning och uppföljning av kundnöjdhet samt analys av avseende kvalitet och leverans hos sina VAåtgärder att vidta under kommande år för att öka indexet vid Hela kommunen abonnenter. Vid den årliga mätningen ska resultatet visa på fortsatt gott resultat (2012: Nöjd- nästa års mätning. Medborgar-Index 84). 1. Kommunikationsplan för ”VA-nytta” där det tydligt framgår hur nyttan ska kommuniceras och vilka budskap som ska lyftas Allmänt verksamhetsområde fram; - Tackbrev till VA-abonnenter; ”Din VA-taxa har i år bidragit till….(nyttor för VA-kollektivet räknas upp)” 28. Kommunen ska tydliggöra och kommunicera 2. Situationsanpassad kommunikation;- Tex i samband med VAden nytta som erhålls för VA-avgiften och inte räkningen, hemsida, broschyrer, ”Kommundagar”, Allmänt verksamhetsområde bara kommunicera en kostnad. ”Vattendagar”, tidningskampanjer, kampanjer för ”VAnyfikenhet”, sociala medier, andra event i kommunen etc. Åtgärd Gäller 1. VA-planen är en del av översiktsplanen och kommer att gå 26. Kommunen ska tydligt kommunicera till Hela kommunen ut på samråd. medborgarna vilka områden som inom överskådlig 2. Uppdatera kommunens hemsida med information om VAframtid inte är aktuella för anslutning till allmän Hela kommunen planen. VA-försörjning, vilka områden där anslutning kan komma att bli aktuell på sikt samt i vilka områden 3. Ta fram kommunkationsmaterial till VA-utbyggnadsområden VA-utbyggnadsområden anslutning planeras. och informera berörda bla via hemsidan. Kommunikation Ställningstaganden Prioriteringsordning Löpande Löpande TFN TFN Löpande 2014 och framåt TFN TFN 2014 och framåt VA-gruppen Löpande 2014 KS TFN Tidsperiod Ansvarig nämnd 43 VA-plan 2014 Maj 2015 VA-plan 2014 Postadress: Karlstads kommun, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected]. Webbplats: www.karlstad.se
© Copyright 2024