Ventilation
Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION 2015-10-22 Miljöförvaltningen Ventilation 1. Hur fungerar ventilation FT, S? 2. Vanliga problem med respektive system. 3. Vad händer med byggnader när det byts värmekälla mm? 4. Hur långt kommer man med en paxfläkt? Koppla till dålig ventilation 5. Inspektionsmetodik, vad mäter vi och hur. Vilka instrument? 6. Hur avgör vi om ventilationen är dålig? Räcker papperstestet? Hur ska luftströmmarna vara riktade i en lgh 7. Vad händer om överluftsdon saknas? 8. Vad är normal användning av en lägenhet och när kan man skylla på hyresgästens sätt att använda badrummet. 9. Vilka mätmetoder ska användas för att ta reda på luftomsättningen 10. Koppling till de allmänna råden 13. 11. Vad kan vi använda en OVK till, vilka svar ger de? 12. Vad kan man begära för utredningar istället för OVK. 13. Vad är värdefullt resp. värdelöst för oss? Dammprover, luftkvalitetprover? 2015-10-22 Miljöförvaltningen Ventilation •Med ventilation av byggnad avses utbyte av förorenad luft mot "frisk" luft utifrån. • Fönstervädring •Självdrag ( Förstärkt Självdrag) •Fläktstyrd frånluftsventilation •Fläktstyrd till- och frånluftsventilation Tecken på otillräcklig ventilation •Allmäns kondens på fönstrens insida vintertid •Instängd ”tung” luft •Spridning av stekos från köket •Långvarg kvarstående kondens på badrumsspegel efter dusch, bad •Mögel i kakelfogar i badrum 2015-10-22 Miljöförvaltningen Ventilation av byggnader 1945 - 1960 100 90 SJÄLVDRAG 80 70 60 50 40 30 20 MEKANISK FRÅNLUFT 10 1945 1950 1955 1960 VENTILATIONSPRINCIPER • Luften förs från renare rum till smutsigare Uteluft Överluft Frånluft 2015-10-22 Miljöförvaltningen Ventilationssystem historik Decentraliserat självdragsystem Fram till ca. 1930 Miljöförvaltningen 2015-10-22 VENTILATION ca 1916 STOCKHOLMSVENTILATION • Lokal byggnadsstadga i STOCKHOLM • Vatten inne, badrum • Lägre takhöjder RUM BAD BAD RUM LUFTINTAG 2015-10-22 Miljöförvaltningen Ventilationssystem historik Centraliserat självdragsystem Från till ca. 1930 2015-10-22 Miljöförvaltningen http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2011/betsi-energi-i-bebyggelsen.pdf 2015-10-22 Miljöförvaltningen Luftflöden mätta med spårgasteknik under eldningssäsongen Översiktligt räknat ca. 840 000 lägenheter av totalt 1 480 000 eller 57% som inte klarar kravet på 0,35 l/s och kvadratmeter bostadsyta Källa BETSI Miljöförvaltningen 2015-10-22 Mätning av uteluftsflöde / luftomsättning med passiv spårgas provtagare spårgaskälla 2015-10-22 Miljöförvaltningen Översiktligt räknat ca. 1 485 000 småhus av totalt 1 785 000 eller 83% som inte klarar kravet på 0,35 l/s och kvadratmeter bostadsyta Källa BETSI Miljöförvaltningen 2015-10-22 Nomenklatur Takfläkt Uteluft Överluft Frånluft Avluft 2015-10-22 Miljöförvaltningen Nomenklatur G A A • Uteluft H UTOMHUS B • Tilluft F C • Rumsluft D• Cirkulationsluft E • Överluft F• Frånluft B G • Återluft D H • Avluft E C 2015-10-22 Miljöförvaltningen Olägenhet för människors hälsa I bostäder bör det specifika luftflödet (luftomsättningen) inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h). Uteluftsflödet bör inte understiga 0,35 liter luft per sekund per kvadratmeter (l/s per m2 ) golvarea eller 4 l/s per person. – tilluften är förorenad, – det ofta förekommer lukt från en annan plats än den egna bostaden eller lokalen, t.ex. matos eller andra påtagliga eller besvärande lukter, – luften i bostaden eller lokalen strömmar från rum med lägre krav på luftkvalitet till rum med högre krav, t.ex. från kök eller badrum till sovrum, och – rummen är oventilerade eller det saknas överluftsdon mellan rum där människor vistas stadigvarande. I bostäder och lokaler för allmänna ändamål, där människor vistas stadigvarande, bör skillnaden i absolut luftfuktighet mellan ute och inne under vinterförhållanden inte regelmässigt överstiga 3 g/m3 . 2015-10-22 Miljöförvaltningen 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h) och / eller l/s per m2 golvarea Definition av specifika luftflödet (luftomsättningen) , q specifikt luftflödet= V Uteluftsflödet = Luftomsättningar m3 / tim Rumsvolymen m3 = timma 2015-10-22 Miljöförvaltningen Lägenhet med en area om 80 m2 , Takhöjden är 2,53 Uteluftsflödet = 0,35 x 80 = 28 l/s Uteluftsflödet = V x luftomsättning (V= 80 x 2,53 = 202 m3) 202 m3 x 0,5 = 101 m3 / tim 101 m3 / tim = 101 / 3,6 = 28 l/s 2015-10-22 Miljöförvaltningen Lägenhet med en area om 80 m2 , Takhöjden är 5 m Uteluftsflödet = 0,35 x 80 = 28 l/s eller? Uteluftsflödet = V x luftomsättning (V= 80 x 5 = 400 m3 400 m3 x 0,5 = 200 m3 / tim 200 m3 / tim = 200 / 3,6 = 55 l/s Risk för olägenhet ? Vid 28 l/s eller 55 l/s 2015-10-22 Miljöförvaltningen Drivkrafter för självdrag är skillnad i temperatur ute och inne samt höjdskillnad mellan skorstentopp och don i bostaden 2015-10-22 Miljöförvaltningen Drivkrafter för självdrag + 20oC inne och 0 oC ute Drivtryck i Pa Vån 1 Vån 2 Vån 3 Vån 4 Vån 5 15 13 10 7 5 + 20oC inne och +10 oC ute Drivtryck i Pa 8 6 5 4 2 OMEGA Spaltventil 2015-10-22 Miljöförvaltningen INSPEKTION Instrument: • Luftflödesmätare SwemaFlow SwemaFlow 125D Spiskåpestos Miljöförvaltningen 2015-10-22 INSPEKTION • Rökpenna eller rökflaska http://www.bjornax.se • Differenstryckmätare 2015-10-22 Miljöförvaltningen INSPEKTION 2015-10-22 Miljöförvaltningen INSPEKTION Romedahlsventil BIOBE ventil Miljöförvaltningen 2015-10-22 INSPEKTION 2015-10-22 Miljöförvaltningen INSPEKTIONSRAPPORTEN Renstiernas gata 21 inspektion Ventilation av självdragstyp med tilluft i badrummet, s.k. stockholmsventilation. Lägenhetens area var 106 m2 vilket ger ett erforderligt flöde beräknad enligt socialstyrelsens krav på 0,35 l/s och m 2 lägenhetsyta om ca 37 l/s. Uteluften tillförs via uteluftsdon springventiler, 4 stycken placerade enligt skissen nedan, Uteluftsdonens fabrikat okänt men donen var ca 40 cm långa och genomborrade i fönsterkarmen på ett område av ca 25 cm av dessa 40 cm. 2015-10-22 Miljöförvaltningen INSPEKTIONSRAPPORTEN 2015-10-22 Miljöförvaltningen INSPEKTIONSRAPPORTEN 2015-10-22 Miljöförvaltningen Ex. BIOBE 40 Spaltventil Luftflöde: ca 6 till 7 l/s vid 10 till 15 Pa och borrad hålrad. Vid fräst spalt ökar luftflödet med mer än 50% Mått: LxBxH = 497x18x19 mm MONTERING Med hjälp av borrmall borras en hålrad i båge eller karm. (Alternativt fräses spalt) Borrmall med 29 hål till Biobe 40 som motsvarar en fri area om 23 cm2 2015-10-22 Miljöförvaltningen 2015-10-22 Miljöförvaltningen OMEGA Spaltventil 2015-10-22 Miljöförvaltningen OMEGA Spaltventil 2015-10-22 Miljöförvaltningen Uteluftsdon i självdragshus Äldre tilluftsventil Spaltventil 2015-10-22 Miljöförvaltningen Otätheter Frånluftsdon i självdragshus 2015-10-22 Miljöförvaltningen Fördelar: Självdrag • Systemet är tyst. Inga fläktar låga lufthastigheter Systemet påverkas ej av elavbrott. Systemet nästintill okänsligt för försmutsning Upplevs som positivt i bostadssammanhang då det är enkelt för de flesta. Systemet är som helhet okänsligt för vädring Nackdelar: • Luftflödet ökar med sjunkande utetemperatur och ökande vind. • Luftflödet minskar vid ökande utetemperatur.(funkar ej på sommaren) • Ventilationen i högre belägna våningsplan blir sämre än i undre p.g.a. kanalernas olika skorstensverkan. • Omvänd cirkulation kan uppstå i vissa kanaler och ge upphov till kallras och hög energiförbrukning. •Återvinning av värme ur frånluften är i stort sett omöjlig utan att tillgripa kompletteringar med fläktar och hopdragning av kanaler. •Luftflöden svårt att mäta. Spårgasteknik går och mätning med stos SWEMA fungerar bra vid utetemperaturer under +ca. +10C. FRÅNLUFTSSYSTEM från ca 1930 o framåt Ventilation av byggnader 1945 - 1960 100 90 SJÄLVDRAG 80 70 60 50 40 30 20 MEKANISK FRÅNLUFT 10 1945 1950 1955 1960 Uteluftsdon i F ventilationshus Äldre tilluftsventil Spaltventil / Springventil Modern spaltventil Tillluftsdon i självdragshus Easy Vent Frånluftsdon i F ventilation Frånluftssystem Fördelar: Systemet fungerar väl förutsatt att det underhålls. Variationer i utetemperatur och vindstyrka påverkar ej systemets funktion. Systemet ger möjlighet till god luftkvalitet. Tilluften kan behandlas för att möta olika krav på inneklimatet. Återvinning av värme ur frånluften är relativt enkelt. Nackdelar: • Systemet kräver omsorgsfull inreglering. • Systemet är känsligt för försmutsning, kräver rengöringsinsatser av boende • Systemet kräver kompetent personal för att upprätthålla funktionen. • Fel injusterat är det vanligt med klagomål på lukt Frånluftssystem Inspekteras på samma sätt som självdrag 22/10/2015 CITY OF STOCKHOLM Olägenhetsanmälan Fastighetsägaren kontrollerade och rengjorde frånluftskanalerna samt monterade dragförstärkare på skorstentopparna, typ aspiromatic 2015-10-22 Miljöförvaltningen INSPEKTION Ventilation Bostaden består av 3 rum och kök och har en area av 69 m2 vilket ger ett erforderligt uteluftsflöde beräknad enligt folkhälsomyndighetens riktvärde på 0,35 l/s och m 2 lägenhetsyta om ca 24 l/s. 2015-10-22 Miljöförvaltningen INSPEKTION 2015-10-22 Miljöförvaltningen INSPEKTION På kanalen för badrummet hade en vinddriven snurra monterats på skorstenstoppen för att förstärka suget. På grund av de låga vindhastigheterna ute så rörde den sig i princip inte alls. 2015-10-22 Miljöförvaltningen INSPEKTION Vid inspektionen var vindarna svaga och rotorn på skorstenen bedömdes på grund av detta inte kunna medverka till ett förbättrat drag i kanalen. Vid ökad vindstyrka ökar utsuget i kanalen i badrummet. En förutsättning för detta är att uteluften inte förhindras komma in bostaden. Uteluftventilerna bör därför i så stor utsträckning som möjligt hållas öppna. I övrigt bedöms ventilationen inte vara behäftad med något fel eller brist och det bedömdes heller inte finnas någon rimlig åtgärd som kan förbättra densamma. Ett självdragssystem har som sin starkaste drivkraft skillnaden mellan utomhus- och inomhustemperatur och kommer därför att fungera som bäst under årets kallare tid medan det under den varma perioden mer eller mindre inte fungera. Under den varmare tiden på året är därför fönstervädring enda sättet att ventilera bostaden där korsdragsvädring har särskilt stor effekt. 2015-10-22 Miljöförvaltningen INSPEKTION Den tendens till mikrobiell påväxt som fanns i fogarna bedöms bero på organiskt material i form av bland annat hud flagor och annan smuts, något som alltid genereras vid duschning, först fastnar på organiskt material i fogarna och sedan på samma sätt på kaklet om det inte rengörs. Mängden påväxt påverkas av en kombination av rengörings intervaller och hur väl ventilationen kan torka ut fukten men också hur mycket vatten som finns kvar på väggen/fogen efter duschning. Tilläggas bör att såväl fog och kakel är oorganiskt material vilket innebär att de inte kan brytas ner av denna typ av mikroorganismer. Ett sätt att minimera risken för påväxt i badrummet, under de rådande förhållandena, är att, (efter en rengöring av fogarna), efter varje duschning med en gummiskrapa torka vägg och golv torra. Vidare att inte hindra luften från att nå och ventilera det fuktiga området. Vid duschning genereras stora mängder vattenånga där en kort utvädring, fönstervädring, radikalt kan förbättra situationen, inte minst genom att inte stänga badrumsdörren helt direkt efter duschning. 2015-10-22 Miljöförvaltningen
© Copyright 2024