Rapport entreprenörskap och mikrofinans 2014

HUNGERPROJEKTET
Entreprenörskap och Mikrofinanser
RAPPORT 2014
Inledning
Hungerprojektet arbetar med att
Utmärkande för Hungerprojektets mikrofi-
stärka människors ekonomiska ställning
nansprogram är alla de positiva synergieffek-
genom att uppmuntra till och skapa förutsätt-
ter som följer i spåren av de inkomstgenere-
ningar för lokalt entreprenörskap. Vi arbe-
rande verksamheterna. Det kan till exempel
tar med driftiga entreprenörer som startar
handla om kvinnors stärkta roll i beslutsfat-
inkomstgenererande verksamheter, såsom
tandet inom familjen.
tillverkning och försäljning av hantverk eller
tillverkning av tvålar. Andra utvecklar nya
metoder för djurhållning och ett mer effektivt
jordbruk, eller ser möjligheterna med epicentrets nya brunn och utökar sin inkomst
genom att buteljera och sälja vattnet på den
lokala marknaden.
Hungerprojektet arbetar i partnerskap med
de 20 miljoner människor som nås av organisationens arbete för att avskaffa hunger och
fattigdom. Vi ser varje individ som en stark
förändringsagent som med stöd, utbildning
och visst initialt ekonomiskt stöd kan vara
den drivande aktören i avskaffandet av sin
egen hunger och fattigdom.
I slutet av den här rapporten kan ni läsa
Matilda Aba Tibuahs berättelse om hur
hennes deltagande i Hungerprojektet Ghanas
workshops om matsäkerhet och mikrokredit
ledde till att hon startade en egen butik - och
upplevde en högre grad av respekt och delaktighet i relation till beslutsfattandet inom
familjen.
De entreprenörer du investerat i genom
Hungerprojektet förändrar sina liv och
förutsättningarna för sin familj samt för
de samhällen de lever i. Du har varit med
och möjliggjort den förändringen genom din
investering i Hungerprojektet.
I den här rapporten kan ni läsa om hur Hung-
Malin Flemström
erprojektet arbetar med entreprenörskap och
Projektledare/Fundraiser
mikrofinanser. I rapporten presenteras en
Maj 2015
förklaring av mikrofinansprogrammets tre
grundkomponenter och ett urval av resultat
inom mikrofinansprogrammet från år 2014.
Foto: Johannes Odé
mikrofinansprogrammet
Mikrofinansprogrammet är en del av
kvinnors ekonomiska ställning. Mikrofinans-
Hungerprojektets epicenterstrategi i de afri-
programmet gör det möjligt för människor
kanska programländerna; Benin, Burkina
som lever i fattigdom, exkluderade från
Faso, Etiopien, Ghana, Malawi, Moçambique,
traditionella banksystem, att få en mindre
Senegal och Uganda. Genom 121 epicenter i
kredit för att kunna bygga upp en inkomst-
åtta afrikanska länder når Hungerprojektet
genererande verksamhet och ett långsiktigt
ut till cirka två miljoner människor. Hung-
sparande.
erprojektet arbetar för att avskaffa hunger
och fattigdom genom att uppmuntra till lokalt
entreprenörskap. I det här arbetet är mikrofinansprogrammen en avgörande faktor för
framgång.
Hungerprojektets mikrofinansprogram knyter an till en central aspekt av arbetet med
att avskaffa hunger och fattigdom - att stärka
Mikrofinansprogrammet har därför kommit
att bli ett konkret sätt att minska fattigdom och hunger genom att både förbättra
människors levnadsstandard och ekonomisk
självförsörjning samtidigt som vägar till utbildning, hälsovård och jämställdhet mellan
kvinnor och män öppnas.
Mikrofinansprogrammet
Om mikrofinansens möjliga effekter ska
maximeras krävs att kvinnliga och manliga
jordbrukare och entreprenörer inkluderas
på lika villkor. Därför ägs Hungerprojektets
mikrofinansprogram lokalt och drivs av kvinnor, vilket bidrar till en stärkande miljö för
kvinnor att vara delaktiga i. Genom familjejordbruken står kvinnor dessutom ofta för
den största delen av matproduktionen, vilket
innebär ytterligare en anledning till att mikrofinansprogrammen bör riktas särskilt mot
kvinnor. Mikrofinans som verktyg på vägen
mot självförsörjning stärker sammanfattningsvis kvinnors position i samhället.
TRE GRUNDKOMPONENTER
Mikrofinansprogrammet innehåller tre
grundkomponenter: utbildning, mikrolån och
sparande. Mikrofinansprogrammet implementeras i två faser. Den första fasen tar
ungefär fem år och omfattar de tre grundkomponenterna. Fas ett avslutas med att banken
uppfyller ett antal specifika kriterier som
sammanställts av landets regering och syftar
till att banken ska kunna bli erkänd som ett
mikrokreditinstitut, hitills totalt 28 stycken
erkända banker. Det ger en hållbar och säker
Deltagarna får även utbildning i läs- och
skrivkunnighet, matematik, ledarskap,
grundläggande företagsekonomi och kredithantering. Programdeltagaren förbinder
sig även att genomgå en hälsorelaterad utbildning där ämnen såsom näringslära, hygien,
tillgång till sparande och lånemöjligheter.
hiv/aids samt familjeplanering tas upp.
UTBILDNING
SPARANDE
Deltagarna i mikrofinansprogrammet
Om en familj inte har tillgång till ett mik-
genomgår först en VCA-workshop (Vision
Commitment Action) som är grundstenen i
Hungerprojektets arbete. Workshopen syftar
till att väcka engagemang och skapa medvetenhet om behovet av ett förändrat “mindset”,
för att kunna starta processer med målet att
nå självförsörjning.
rofinansinstitut eller en annan bank utgörs
familjens enda sparpengar ofta av kontanter
som förvaras i hemmet. I Hungerprojektets
mikrofinansprogram är deltagarna skyldiga
att spara minst tio procent av den ansökta
lånesumman för att få ta ett lån, vilket bidrar
till en ökad medvetenhet om vikten och
Mikrofinansprogrammet
nyttan av sparande. När låntagarna spa-
Ytterligare krav som ställs på låntagare är att
rar minskar risken att hamna i ekonomisk
eventuella låneavtal som ingåtts med andra
otrygghet och låntagaren skapar en tryggare
parter ska avslutas innan en person deltar i
framtid för sig själv och för sin familj.
Hungerprojektets mikrokreditprogram. En
Genom deltagandet i mikrofinansprogram-
annan förutsättning är att deltagarnas barn,
met upplever många kvinnor en ökad självsä-
både flickor och pojkar, får gå i skolan.
kerhet och ett starkare självförtroende, vilket
kan bidra till en mer jämlik position i hemmet
RESULTAT 2014 I SIFFROR
och i samhället. På så sätt bidrar deltagarna
• 2 543 personer deltog i utbildning för
i mikrofinansprogrammet till att skapa en
framtid där kvinnor och män är jämlika parter i utvecklingen för en tillvaro utan fattigdom och hunger.
KREDITER
Innan deltagarna i mikrokreditprogrammen
kan få tillgång till krediter ställs ytterligare
ett antal krav. För att säkerställa en högre
återbetalningsprocent krävs att en grupp
av personer, totalt mellan fem och femton
personer, bildar ett lånekooperativ som tar
utvecklande av inkomstgenererade verksamheter.
• 4 364 personer deltog i workshops för
mikrofinans.
• 512 volontärer utbildades i mikrofinans.
• 26 751 antal lån – total lånesumma 3 543
153 USD.
• 63 636 antal sparinsättningar – totalt
sparande 2 474 603 USD.
• 71 489 partners är för närvarande aktiva
i mikrofinansprogrammet, 80 % kvinnor.
ett gemensamt ansvar för att betala tillbaka
lånet. Gruppens fungerar även som ett forum
där medlemmarna kan samverka och ta itu
med gemensamma problem.
FLER FAKTA OM MIKROFINANSPROGRAMMET
- Ett erkänt mikrofinansinstitut ägs alltid av medlemmarna (byinvånarna) själva och är icke vinstdrivande.
- Majoriteten av medlemmarna i mikrofinansinstitutets styrelse ska vara kvinnor.
- Samhället, i samarbete med Hungerprojektets team, bestämmer den landsspecifika årliga räntan för lån.
- Den årliga räntan, mellan 10 och 36 procent, är alltid betydligt lägre än kommersiella räntor och återinvesteras i
programverksamheten.
- Programmet prioriterar alltid de minsta lånen som kommer de allra fattigaste till del, även om låntagare som tidigare tagit lån, och återbetalat dem, också kan ansöka om nya lån.
- Lånen beviljas för en period av ett år eller kortare.
- Alla lån ska användas till inkomstgenererande aktiviteter.
- Även män har tillgång till lån, men eftersom fokus ligger på kvinnor är cirka 80 procent av deltagarna kvinnor.
Mikrofinansprogrammet
LÄRDOMAR AV MIKROFINANS-
Hot
PROGRAMMET
• Bland de flesta epicenter finns andra
2014 genomförde Hungerprojektet en utvärdering av mikrofinansprogrammet, genom
kvalitativa intervjuer med personal och
genomgång av extern litteratur. Bland annat
visar utvärderingen på följande styrkor, svagheter, möjligheter och hot:
aktörer som erbjuder liknande tjänster
(konkurrens/potentiella samarbeten)
• Lånefonderna kan minska om lån inte
betalas tillbaka i tid
• Bankerna tjänar inte alltid tillräckligt
med pengar för att täcka sina kostnader
Styrkor
Utvärderingens slutsats är att mikrofinans-
• Mikrofinansprogrammet vänder sig till
programmet/finansiella tjänster är en viktig
(framförallt) kvinnor i fattiga områden
del av epicenterstrategin men att det inte
långt ute på landsbygden,
finns någon ”one-size-fits-all”-modell för att
• Dess partners (låntagare, sparare) får
även tillgång till andra basala tjänster på
epicentret
• Räntorna är generellt lägre än andra
alternativ
främja finansiell inkludering. Rekommendationen är att varje epicenter överväger tre
alternativ: Mindre formella lånegrupper,
landsbygdsbanker som de Hungerprojektet
har eller länkar till mer formella mikrofinansinstitutioner. Epicentren bör väga för- och
Svagheter
nackdelar bland de olika modellerna i de loka-
• Det är svårt att hitta och behålla utbil-
la kontexten, och välja det/de alternativ som
dad, kompetent personal och styrelsemed-
antas vara mest lämpliga. Vad gäller nästa
lemmar
steg, kommer det nya afrikanska regionkon-
• Låntagarna betalar inte alltid tillbaka
sina lån i tid, av olika orsaker
• Att skapa självförsörjande landsbygdsbanker kräver tid, tålamod och investeringar
Möjligheter
• Hungerprojektet kan hitta samarbeten
med exempelvis myndigheter och andra
ideella organisationer
• Mikrofinansprogrammet skulle kunna nå
ännu fler partners med dess tjänster
• Banknätverk skulle kunna stötta landsbygdsbanker finansiellt och tekniskt
toret genomföra en undersökning epicenter
för epicenter, och hålla möten med epicenterledare och medlemmar för att välja de bästa
modellerna för varje epicenter, för att kunna
expandera de finansiella tjänsterna.
Berättelse från Ghana:
Matilda Aba Tibuah föddes den 5 Maj 1975
i samhället Ekurobadze som tillhör epicentret
Taido i Ghana. Matilda är gift, har fyra barn
och har försörjt sig som jordbrukare sedan hon
slutade skolan i yngre tonåren. Innan Matilda
kom i kontakt med Hungerprojektet odlade hon
majs och kassava. Skördarna var ofta för dåliga
för att inkomsterna skulle räcka till att försörja
familjen, vilket resulterade i att Matildas man var
den enda som bidrog till familjens inkomst. Den
ojämlika fördelningen medförde dels att Matildas
man klagade på bördan som lades på honom, dels
att han tog de flesta av besluten i familjen. Matil-
Genom en VCA- och matsäkerhetsworkshop fick
da upplevde en oförmåga att bidra till familjens
Matilda tillgång till de kunskaper och verktyg
inkomst vilket gjorde henne mycket olycklig.
som krävdes för att hon skulle kunna arbeta
mer effektivt och generera en högre inkomst till
familjen. Hon valde att applicera de metoder
och principer hon lärt sig genom sitt deltagande
i Hungerprojektets aktiviteter i sitt jordbruk.
Matilda fick även möjlighet att dra nytta av mikrokreditlån från Hungerprojektet Ghana. Genom
mikrokreditlånen kunde Matilda investera i två
tunnland jordbruksareal som hon nu odlar majs
och kassava på i större skala. För att säkra en
alternativ inkomstkälla startade Matilda även en
mindre dagligvaruaffär.
Matilda berättar om vad som förändrades när hon
Matilda beskriver att hennes liv förändrats dras-
kom i kontakt med Hungerprojektet Ghana:
tiskt sedan hon deltagit i Hungerprojektet Gha-
“Jag började se och förstå saker annorlunda…
nas utbildningar och mikrokreditprogram. Idag
Hungerprojektet gav mig självförtroende och fick
upplever Matilda att hon kan bidra till familjens
mig att förstå att jag kan göra saker annorlunda
ekonomi. Matilda beskriver även att hon idag får
och bättre”.
mer respekt av sin man och familj och att hon
deltar aktivt i de beslut som rör familjen.
TACK!
Stort tack till alla er som genom Hung-
Varje investering möjliggör förändring, till-
erprojektet investerar i människors egen
sammans avskaffar vi hunger och fattigdom.
drivkraft för att driva utvecklingen framåt
för sig själva, sina familjer och sina samhäll-
Kontakt:
en. Med en tro på entreprenörskap och genom
Malin Flemström
mikrofinansprogrammet är det möjligt att
Projektledare
skapa långsiktiga lösningar på gräsrotsnivå
[email protected]
som ger synergieffekter i hela samhällen.
070 357 68 24