HUNGERPROJEKTET Entreprenörskap och Mikrofinanser RAPPORT 2014 Inledning Hungerprojektet arbetar med att Utmärkande för Hungerprojektets mikrofi- stärka människors ekonomiska ställning nansprogram är alla de positiva synergieffek- genom att uppmuntra till och skapa förutsätt- ter som följer i spåren av de inkomstgenere- ningar för lokalt entreprenörskap. Vi arbe- rande verksamheterna. Det kan till exempel tar med driftiga entreprenörer som startar handla om kvinnors stärkta roll i beslutsfat- inkomstgenererande verksamheter, såsom tandet inom familjen. tillverkning och försäljning av hantverk eller tillverkning av tvålar. Andra utvecklar nya metoder för djurhållning och ett mer effektivt jordbruk, eller ser möjligheterna med epicentrets nya brunn och utökar sin inkomst genom att buteljera och sälja vattnet på den lokala marknaden. Hungerprojektet arbetar i partnerskap med de 20 miljoner människor som nås av organisationens arbete för att avskaffa hunger och fattigdom. Vi ser varje individ som en stark förändringsagent som med stöd, utbildning och visst initialt ekonomiskt stöd kan vara den drivande aktören i avskaffandet av sin egen hunger och fattigdom. I slutet av den här rapporten kan ni läsa Matilda Aba Tibuahs berättelse om hur hennes deltagande i Hungerprojektet Ghanas workshops om matsäkerhet och mikrokredit ledde till att hon startade en egen butik - och upplevde en högre grad av respekt och delaktighet i relation till beslutsfattandet inom familjen. De entreprenörer du investerat i genom Hungerprojektet förändrar sina liv och förutsättningarna för sin familj samt för de samhällen de lever i. Du har varit med och möjliggjort den förändringen genom din investering i Hungerprojektet. I den här rapporten kan ni läsa om hur Hung- Malin Flemström erprojektet arbetar med entreprenörskap och Projektledare/Fundraiser mikrofinanser. I rapporten presenteras en Maj 2015 förklaring av mikrofinansprogrammets tre grundkomponenter och ett urval av resultat inom mikrofinansprogrammet från år 2014. Foto: Johannes Odé mikrofinansprogrammet Mikrofinansprogrammet är en del av kvinnors ekonomiska ställning. Mikrofinans- Hungerprojektets epicenterstrategi i de afri- programmet gör det möjligt för människor kanska programländerna; Benin, Burkina som lever i fattigdom, exkluderade från Faso, Etiopien, Ghana, Malawi, Moçambique, traditionella banksystem, att få en mindre Senegal och Uganda. Genom 121 epicenter i kredit för att kunna bygga upp en inkomst- åtta afrikanska länder når Hungerprojektet genererande verksamhet och ett långsiktigt ut till cirka två miljoner människor. Hung- sparande. erprojektet arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom genom att uppmuntra till lokalt entreprenörskap. I det här arbetet är mikrofinansprogrammen en avgörande faktor för framgång. Hungerprojektets mikrofinansprogram knyter an till en central aspekt av arbetet med att avskaffa hunger och fattigdom - att stärka Mikrofinansprogrammet har därför kommit att bli ett konkret sätt att minska fattigdom och hunger genom att både förbättra människors levnadsstandard och ekonomisk självförsörjning samtidigt som vägar till utbildning, hälsovård och jämställdhet mellan kvinnor och män öppnas. Mikrofinansprogrammet Om mikrofinansens möjliga effekter ska maximeras krävs att kvinnliga och manliga jordbrukare och entreprenörer inkluderas på lika villkor. Därför ägs Hungerprojektets mikrofinansprogram lokalt och drivs av kvinnor, vilket bidrar till en stärkande miljö för kvinnor att vara delaktiga i. Genom familjejordbruken står kvinnor dessutom ofta för den största delen av matproduktionen, vilket innebär ytterligare en anledning till att mikrofinansprogrammen bör riktas särskilt mot kvinnor. Mikrofinans som verktyg på vägen mot självförsörjning stärker sammanfattningsvis kvinnors position i samhället. TRE GRUNDKOMPONENTER Mikrofinansprogrammet innehåller tre grundkomponenter: utbildning, mikrolån och sparande. Mikrofinansprogrammet implementeras i två faser. Den första fasen tar ungefär fem år och omfattar de tre grundkomponenterna. Fas ett avslutas med att banken uppfyller ett antal specifika kriterier som sammanställts av landets regering och syftar till att banken ska kunna bli erkänd som ett mikrokreditinstitut, hitills totalt 28 stycken erkända banker. Det ger en hållbar och säker Deltagarna får även utbildning i läs- och skrivkunnighet, matematik, ledarskap, grundläggande företagsekonomi och kredithantering. Programdeltagaren förbinder sig även att genomgå en hälsorelaterad utbildning där ämnen såsom näringslära, hygien, tillgång till sparande och lånemöjligheter. hiv/aids samt familjeplanering tas upp. UTBILDNING SPARANDE Deltagarna i mikrofinansprogrammet Om en familj inte har tillgång till ett mik- genomgår först en VCA-workshop (Vision Commitment Action) som är grundstenen i Hungerprojektets arbete. Workshopen syftar till att väcka engagemang och skapa medvetenhet om behovet av ett förändrat “mindset”, för att kunna starta processer med målet att nå självförsörjning. rofinansinstitut eller en annan bank utgörs familjens enda sparpengar ofta av kontanter som förvaras i hemmet. I Hungerprojektets mikrofinansprogram är deltagarna skyldiga att spara minst tio procent av den ansökta lånesumman för att få ta ett lån, vilket bidrar till en ökad medvetenhet om vikten och Mikrofinansprogrammet nyttan av sparande. När låntagarna spa- Ytterligare krav som ställs på låntagare är att rar minskar risken att hamna i ekonomisk eventuella låneavtal som ingåtts med andra otrygghet och låntagaren skapar en tryggare parter ska avslutas innan en person deltar i framtid för sig själv och för sin familj. Hungerprojektets mikrokreditprogram. En Genom deltagandet i mikrofinansprogram- annan förutsättning är att deltagarnas barn, met upplever många kvinnor en ökad självsä- både flickor och pojkar, får gå i skolan. kerhet och ett starkare självförtroende, vilket kan bidra till en mer jämlik position i hemmet RESULTAT 2014 I SIFFROR och i samhället. På så sätt bidrar deltagarna • 2 543 personer deltog i utbildning för i mikrofinansprogrammet till att skapa en framtid där kvinnor och män är jämlika parter i utvecklingen för en tillvaro utan fattigdom och hunger. KREDITER Innan deltagarna i mikrokreditprogrammen kan få tillgång till krediter ställs ytterligare ett antal krav. För att säkerställa en högre återbetalningsprocent krävs att en grupp av personer, totalt mellan fem och femton personer, bildar ett lånekooperativ som tar utvecklande av inkomstgenererade verksamheter. • 4 364 personer deltog i workshops för mikrofinans. • 512 volontärer utbildades i mikrofinans. • 26 751 antal lån – total lånesumma 3 543 153 USD. • 63 636 antal sparinsättningar – totalt sparande 2 474 603 USD. • 71 489 partners är för närvarande aktiva i mikrofinansprogrammet, 80 % kvinnor. ett gemensamt ansvar för att betala tillbaka lånet. Gruppens fungerar även som ett forum där medlemmarna kan samverka och ta itu med gemensamma problem. FLER FAKTA OM MIKROFINANSPROGRAMMET - Ett erkänt mikrofinansinstitut ägs alltid av medlemmarna (byinvånarna) själva och är icke vinstdrivande. - Majoriteten av medlemmarna i mikrofinansinstitutets styrelse ska vara kvinnor. - Samhället, i samarbete med Hungerprojektets team, bestämmer den landsspecifika årliga räntan för lån. - Den årliga räntan, mellan 10 och 36 procent, är alltid betydligt lägre än kommersiella räntor och återinvesteras i programverksamheten. - Programmet prioriterar alltid de minsta lånen som kommer de allra fattigaste till del, även om låntagare som tidigare tagit lån, och återbetalat dem, också kan ansöka om nya lån. - Lånen beviljas för en period av ett år eller kortare. - Alla lån ska användas till inkomstgenererande aktiviteter. - Även män har tillgång till lån, men eftersom fokus ligger på kvinnor är cirka 80 procent av deltagarna kvinnor. Mikrofinansprogrammet LÄRDOMAR AV MIKROFINANS- Hot PROGRAMMET • Bland de flesta epicenter finns andra 2014 genomförde Hungerprojektet en utvärdering av mikrofinansprogrammet, genom kvalitativa intervjuer med personal och genomgång av extern litteratur. Bland annat visar utvärderingen på följande styrkor, svagheter, möjligheter och hot: aktörer som erbjuder liknande tjänster (konkurrens/potentiella samarbeten) • Lånefonderna kan minska om lån inte betalas tillbaka i tid • Bankerna tjänar inte alltid tillräckligt med pengar för att täcka sina kostnader Styrkor Utvärderingens slutsats är att mikrofinans- • Mikrofinansprogrammet vänder sig till programmet/finansiella tjänster är en viktig (framförallt) kvinnor i fattiga områden del av epicenterstrategin men att det inte långt ute på landsbygden, finns någon ”one-size-fits-all”-modell för att • Dess partners (låntagare, sparare) får även tillgång till andra basala tjänster på epicentret • Räntorna är generellt lägre än andra alternativ främja finansiell inkludering. Rekommendationen är att varje epicenter överväger tre alternativ: Mindre formella lånegrupper, landsbygdsbanker som de Hungerprojektet har eller länkar till mer formella mikrofinansinstitutioner. Epicentren bör väga för- och Svagheter nackdelar bland de olika modellerna i de loka- • Det är svårt att hitta och behålla utbil- la kontexten, och välja det/de alternativ som dad, kompetent personal och styrelsemed- antas vara mest lämpliga. Vad gäller nästa lemmar steg, kommer det nya afrikanska regionkon- • Låntagarna betalar inte alltid tillbaka sina lån i tid, av olika orsaker • Att skapa självförsörjande landsbygdsbanker kräver tid, tålamod och investeringar Möjligheter • Hungerprojektet kan hitta samarbeten med exempelvis myndigheter och andra ideella organisationer • Mikrofinansprogrammet skulle kunna nå ännu fler partners med dess tjänster • Banknätverk skulle kunna stötta landsbygdsbanker finansiellt och tekniskt toret genomföra en undersökning epicenter för epicenter, och hålla möten med epicenterledare och medlemmar för att välja de bästa modellerna för varje epicenter, för att kunna expandera de finansiella tjänsterna. Berättelse från Ghana: Matilda Aba Tibuah föddes den 5 Maj 1975 i samhället Ekurobadze som tillhör epicentret Taido i Ghana. Matilda är gift, har fyra barn och har försörjt sig som jordbrukare sedan hon slutade skolan i yngre tonåren. Innan Matilda kom i kontakt med Hungerprojektet odlade hon majs och kassava. Skördarna var ofta för dåliga för att inkomsterna skulle räcka till att försörja familjen, vilket resulterade i att Matildas man var den enda som bidrog till familjens inkomst. Den ojämlika fördelningen medförde dels att Matildas man klagade på bördan som lades på honom, dels att han tog de flesta av besluten i familjen. Matil- Genom en VCA- och matsäkerhetsworkshop fick da upplevde en oförmåga att bidra till familjens Matilda tillgång till de kunskaper och verktyg inkomst vilket gjorde henne mycket olycklig. som krävdes för att hon skulle kunna arbeta mer effektivt och generera en högre inkomst till familjen. Hon valde att applicera de metoder och principer hon lärt sig genom sitt deltagande i Hungerprojektets aktiviteter i sitt jordbruk. Matilda fick även möjlighet att dra nytta av mikrokreditlån från Hungerprojektet Ghana. Genom mikrokreditlånen kunde Matilda investera i två tunnland jordbruksareal som hon nu odlar majs och kassava på i större skala. För att säkra en alternativ inkomstkälla startade Matilda även en mindre dagligvaruaffär. Matilda berättar om vad som förändrades när hon Matilda beskriver att hennes liv förändrats dras- kom i kontakt med Hungerprojektet Ghana: tiskt sedan hon deltagit i Hungerprojektet Gha- “Jag började se och förstå saker annorlunda… nas utbildningar och mikrokreditprogram. Idag Hungerprojektet gav mig självförtroende och fick upplever Matilda att hon kan bidra till familjens mig att förstå att jag kan göra saker annorlunda ekonomi. Matilda beskriver även att hon idag får och bättre”. mer respekt av sin man och familj och att hon deltar aktivt i de beslut som rör familjen. TACK! Stort tack till alla er som genom Hung- Varje investering möjliggör förändring, till- erprojektet investerar i människors egen sammans avskaffar vi hunger och fattigdom. drivkraft för att driva utvecklingen framåt för sig själva, sina familjer och sina samhäll- Kontakt: en. Med en tro på entreprenörskap och genom Malin Flemström mikrofinansprogrammet är det möjligt att Projektledare skapa långsiktiga lösningar på gräsrotsnivå [email protected] som ger synergieffekter i hela samhällen. 070 357 68 24
© Copyright 2024