1. No category

Ålsätter
Vingåkers kommun
NATURVÄRDESBEDÖMNING
Linnea – Natur och Ekologi
Maj 2015
1
2
Ärendet
I anslutning till Ålsätters fritidshusområde vid östra änden av sjön Kolsnaren i
Vingåkers kommun har kommunen velat ha en bedömning av vegetation och
naturvärden kopplade till flora och fauna för att kunna avväga dessa intressen mot
exploateringsintressen och en förestående nedgrävning av ledningar för uppkoppling
till det kommunala VA-nätet. Det inventerade områdets avgränsning framgår av
nedanstående karta. Undersökningen har gjorts av företaget Linnea – Natur och
Ekologi i april 2015. Utförare har varit Hans Rydberg.
Fig 1. Karta över undersökningsområdet
3
Naturförhållanden – översikt
Det undersökta området ligger på en åsbildning, Katrineholmsåsen, som är en
förgrening av Köpingsåsen. Förgreningen sker vid Tolmon i Bettna, där åsen är
mycket mäktig. Katrineholmsåsen löper från Tolmon i söder nordväst ut, förbi
Ålsätter, upp mot Hjälmaren där den plötsligt ändrar riktning och leder rakt norrut på
sjöns botten vidare in i Örebro län. Åsen har mestadels en utpräglad ryggform, men
vid Ålsätter är den utflackad till ett mindre delta. Från fritidshusområdet antar åsen så
åter en ryggformad bildning där den löper ut på ett smalt näs ut i Kolsnaren
Isälvsmaterialet i åsen omges av postglaciala sediment av fin sand.
Fig. 2. Jordartsskartan – grön färg är isälvssediment, ljusbrun färg med vita
prickar betecknar postglacial finsand. Mörkröd färg betyder berg i dagen.
Berggrunden, är enligt berggrundskartan cirka 2 miljarder år gammal och således en
del av det svenska urberget. Den har bildats på stort djup genom att magman,
jordens flytande innanmäte, trängt in och stelnat djupt ned i jordskorpan. Mineralen
har vid avsvalningen bildat kristaller av olika storlek. Graniter har bildats. Genom att
graniterna har en hög halt av kiselsyra, vittrar de långsamt och ger ett lågt pH till
markens jordar. Berggrunden är i området dock överlagrad av sandiga sediment,
men dessa tycks ha likartat innehåll med stor andel kisel och effekten på markens
produktionsförmåga blir övervägande negativ.
Topografiskt är området relativt flackt. Delar av skogsmarken är närmast golvplan
och det finns inte heller några moränblock som sticker upp. Som högst når markytan
cirka 20 meter över Kolsnarens medelvattennivå (34 m.ö.h.), vilket sker i nordvästra
delen, där denna höjdskillnad är markant i skärningen mot ett par täktbottnar. Den
ena av dem utnyttjas idag som bollplan.
4
Hydrologiskt kännetecknas området av de genomsläppliga isälvsjordarna, vilka
saknar kapacitet att hålla kvar nederbördsvattnet. Det söker sig istället snabbt ned till
berggrunden, där det forslas vidare till lägre nivåer och ut i sjön Kolsnaren. Inga
vattenhållande magasin finns i området. Dock upptäcktes en källa med
framsipprande järnhaltigt vatten med järnockrautfällning nära Gunnviken i sydost.
Fig. 3. Källa med järnhaltigt vatten nära Gunnviken.
Vid Ålsätter råder ett fastlandsklimat och en nederbörd kring 180 mm per år, vilket är
något över medelvärdet för länet. Närheten till Kolsnaren och de övervägande
sydvästliga – västliga vindar som råder i denna del av landet innebär att området till
viss del påverkas av sjöns vattentemperaturer över året. Mikroklimatiskt är
förutsättningarna goda för växt- och djurliv, särskilt i öppna miljöer och i
brynsituationer, eftersom isälvsjordarna snabbt värms upp då vattenhalten i markens
ytskikt är låg.
Markanvändning
Som framgår av den Häradsekonomiska kartan nedan var området vid förra
sekelskiftet bevuxet med barrskog, resterande marker är liksom idag uppodlade.
Tidigare förrättningskartor visar att stränderna mot Kolsnaren var uppstyckad av ett
antal gårdar och det är troligt att slåtter med efterbete skedde på stränderna. Som på
5
de flesta håll i Sörmland användes kringliggande skogar för betesdrift. Sannolikt
erbjöd tallskogarna på de magra isälvssedimenten ett mycket torftigt bete.
Skogarna i området är starkt påverkade av tidigare skogsbruk och täktverksamhet.
Sannolikt har gruset använts till bebyggelsen av fritidshusområdet och till vägar i och
utanför undersökningsområdet. I södra delen finns en husbehovstäkt som fortfarande
används, i övrigt återstår bara rester av tidigare täktverksamhet. Skogsmarken har
tidigare avverkats och idag finns unga planterade skogar av olika åldrar. Den äldsta
skogen finns söder om Åtorp och i brynen mot åkrarna i öster, men den är knappast
äldre än 60-80 år, även om vissa träd sannolikt är äldre.
Idag domineras området av fritidshus, vilka byggdes under senare delen av 1900talet. Skogarna har idag viss betydelse som strövskogar för de boende.
Fig. 4. Utdrag ur Häradsekonomiska kartan 1897-1901 (Kolsnaren J1-12-65-15),
Lantmäteriets arkiv.
Tidigare undersökningar
I förarbetet till inventeringen studerades naturvårdsplanen för Södermanlands län,
Länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering, Jordbruksverkets databas TUVA,
Skogsstyrelsens sumpskogs- och nyckelbiotopsinventering, faktaunderlaget för
Sörmlands flora samt Artportalen (www.artportalen.se). Inga inventeringsdata fanns
att tillgå från detta område. Alla noteringar i denna rapport bygger således på
inventeringsresultat vid 2015 års fältbesök.
Allmän beskrivning av vegetationen
Vegetationen präglas till stor del av de kalkfattiga isälvsjordar som dominerar i
området. Jordarna täcks i regel av en jordmån som i regel är starkt sur och urlakad
på näringsämnen. Här växer främst blåbär och lingon samt smalbladiga gräs. På
några håll har jordmånen berikats med förna från lövträd och mer näring finns då i
den för växtrötterna tillgängliga zonen. Här växer då mer örter, i området främst
vitsippa, harsyra och ekorrbär, vilka brukar indikera en lågörtstyp på relativt sur
6
jordmån. Rikedomen på harsyra är förvånande på de torra markerna, men arten är
skuggtålig och har troligen utvecklats i de skuggiga miljöer som utbildats innan
skogarna röjdes.
Vegetationen i området präglas i nutid av en kraftig dynamik, utbildad efter tidigare
avverkningar. Lövträd har vuxit upp på de öppna ytorna, gynnats vid gallring,
samtidigt som en yngre generation av barrträd, främst gran, nu skjuter upp
underifrån. I vissa delar, även inne i de yngre barrskogarna finns en rik
lövträdsföryngring av björk, asp och rönn, på några håll också häggmispel. Enstaka
ungekar finns också till följd av planterade ollon från större ekar i grannskapet. Den
rika skogsföryngringen visar på ett svagt till närmast obefintligt viltbete av älg, hjortar
och rådjur. På sikt innebär detta dock ett igenväxningsproblem i skogarna.
Fig. 5. Lövträd föryngrar sig väl i hela området.
Även om barrskog dominerar stort finns flera rena lövträdsbestånd. Ett bestånd av
björk finns längs vägen vid Västra Ålsätter, en lövrik sumpskog finner man mot
Gunnviken i södra delen och längs brynen mot åkrarna i norr samt mot runstenen i
söder där det finns gott om asp, sälg, björk och ek. I sänkan mot runstenen i sydost
har lövträd sparats vid en tidigare gallring.
Fuktiga marker finns bara vid Kolsnarens stränder, där olika typer av strandkärr
utvecklats. Inom undersökningsområdet finns en sumpskog längst i söder, vilken
successivt övergår i ett vasskärr med inslag av starr och örter. Även nära det smala
näset i norr finns en mindre fuktäng mot sjön.
7
De öppna markernas vegetationstyper är få och begränsade till bryn och vägrenar.
De upptar en förhållandevis liten areal.
Naturtyper
Följande naturtyper uppträder i området:
Lingontallskog
Denna naturtyp är generellt mycket vanlig på Sörmlands åsar, men uppträder här
bara fragmentariskt. Troligen beror detta på att stora delar av området under sista 50
åren legat i ungskogsfas och att tidigare lingonmarker kan ha dött på grund av hård
beskuggning.
Blåbärsbarrskog
Blåbärsbarrskogen finns utbredd i området men upptar sällan några mer
sammanhängande ytor. Även blåbär har missgynnats av tidigare skogsbruk, men
tycks nu vara på väg tillbaka. Blåbär uppträder ofta i successionsstadier med andra
arter, till exempel med vitsippa. På några håll växer linnea – en art som är vanligast i
äldre barrskog men som här troligen överlevt såväl en hyggesfas som en
ungskogsfas. De klibbiga frukterna sprids med djur, men troligtvis inte över större
avstånd, så arten är säkert beroende av en viss kontinuitet.
Vegetationsfattig barrskog
Den vegetationsfattiga barrskogen uppträder främst i relativt nyröjda bestånd eller i
skogar som gallrats sent, när de blivit för täta. Sannolikt pågår en succession och en
invandring av växter från omgivningarna för att kolonisera dessa nakna markytor.
Ofta är de idag täckta av gallringsris.
Fig. 6. Vegetationsfattig barrskog – här ung, nyligen röjd tallskog
på f.d. hygge
8
Lågörtsblandskog
Lågörtsblandskogen med ibland stort inslag av tall, ibland gran, har utvecklats på
marker där lövträd tidigare skapat gynnsamma betingelser för floran. Vanliga arter i
denna naturtyp är ekorrbär, vitsippa (vårtid) och harsyra. Trots örtrikedomen är floran
artfattig och innehåller inte heller några ovanliga inslag.
Lågörtsbjörkskog
Lågörtsbjörkskogen är en mer lövrik variant av föregående typ. Även här är
örtrikedomen stor och förutom nämnda arter förekommer även liljekonvalj.
Björksumpskog
Björksumpskog förekommer endast i södra delen ned mot Gunnviken. Den innehåller
en för trakten normal vegetation med mycket vass och älggräs samt en videbård.
Starrtuvor av bunkestarr bildar också en karaktäristisk bård innanför vassen.
Vegetationstypen är ett successionsstadium och betecknar ett igenvuxen strandäng
som tidigare påverkats av slåtter och bete.
Fig. 7. Björksumpskog vid Gunnviken. Björken är första trädgeneration efter upphört bete.
Vasskärr
Mot Kolsnaren uppträder en del blöta strandområden som ännu är öppna och där
vegetationen domineras av vass samt en del andra örter som svärdslilja, strandlysing
9
och bunkestarr. Kärren är påverkade av höga vattenstånd, vilket sannolikt är en
orsak till att björken inte kan vandra ut och etablera sig.
De ovan nämnda naturtyperna förekommer sällan rena. De uppträder i mosaik och
kan vara mer eller mindre utpräglade. Ofta överträder övergångar mellan de olika
typerna. Dessa är heller inte stabila över tid. I den kraftiga dynamik som sker i
uppväxande skogsbestånd pågår en etablering av arter som innebär att pionjärer
ersätts av arter med krav på mer långsiktigt stabila förhållanden.
Några arter att kommentera
Inventeringen gick bland annat ut på att hitta naturvårdsarter, det vill säga arter som
är fridlysta, rödlistade eller utgör arter i nyckelbiotopsinventeringen, så kallade
signalarter. För dokumentationen av området och för att beskriva vegetationens
beståndsdelar antecknades även andra arter – se bilaga i slutet av rapporten. Totalt
231 arter noterades i fältarbetet, men eftersom ingen artinventering fordrades för
uppdraget är arterna långt ifrån konsekvent antecknade. Samtliga observationer är
införda i Artportalen. Följande arter är intressanta ur någon aspekt, men kan inte
sägas ha så hög status att några större ändringar i planerna för området kan vara
aktuella. Se dock bristanalys nedan.
Skavfräken
En fräkenväxt som tycker om sandiga jordar och rörligt grundvatten. I området
förekommer den i ett bestånd nära den gamla skrottippen i södra delen.
Ängsfräken
Ängsfräken är normalt en rätt krävande växt som växer i fuktiga lövskogar på mark
som tidigare varit löväng. Den rika förekomsten här vid Västra Ålsätter var mycket
förvånande. Även om arten inte är ovanlig, brukar den sällan uppträda i sådana här
artfattiga miljöer.
Backstarr
Backstarr är en ganska ovanlig art som växer på naken sand eller i torra, solstekta
backar, ofta på mager mark. Det finns många fynd av den i Sörmland, men den är
betydligt ovanligare än den snarlika vårstarren.
Svart trolldruva
Trolldruvan är signalart i skogsbruket då den ofta förekommer i rika miljöer med lång
kontinuitet. Här finns den på flera håll men utgör inte någon indikator på skyddsvärd
miljö i detta område.
10
Fig. 8. Svart trolldruva – signalart i skogsbruket.
Humle
Humle är en gammal kulturväxt som söder om Ålsborg uppträder som fullständigt
förvildad i en blandskog. Möjligen har den inkommit med trädgårdsavfall.
Linnea
Linnean är en intressant skogsväxt då den indikerar kontinuitet i skogsbestånden.
Man finner den dock ofta även i yngre skogar och det verkar som om den kan
överleva hyggesfasen kring stubbar och i dungar sparade som naturvårdshänsyn.
Eftersom arten är skuggtålig har den möjlighet att även fördra ungskogsfasen.
Sannolikt tål arten inte regelbundna slutavverkningar. Bestånden av linnea i området
är förhållandevis små - troligen har arten varit mer utbredd tidigare.
Källarkantarell
Denna ovanliga vedsvamp är funnen på ett drygt hundratal platser i Sverige, varav
ett 10-tal i Södermanlands län. Den är inte rödlistad då den även förekommer i
miljöer som inte är hotade och inte heller visar någon vikande population. Vid Ålsätter
fanns den längst i norr nära ett gammalt grustag på en ung tallstubbe.
Fig. 9 Källarkantarell – en ovanlig svamp.
11
Kantarellmussling
Kantarellmusslingen är en signalart i skogsbruket, vilket visar att där den finns kan
den indikera en miljö där rödlistade arter förekommer. Vid Ålsätter fanns den i
sumpskogen i söder ned mot Gunnviken på kvistar av gråvide.
Blodticka
Blodtickan är en vedlevande ticka som indikerar skyddsvärda miljöer när den växer
på gran som den gör i norra Sverige. Längre söderut i landet växer den på tall och är
inte särskilt krävande då den även kan växa på yngre tallar i trivial tallskog. Den finns
dock inte överallt och fynd av arten är värda att rapportera.
Stor svävfluga
Denna fluga finns på torra sandiga marker, men är inte vanlig beroende på att dess
miljöer minskar kraftigt. Arten sågs i mängd i vägkanten vid Västra Ålsätter.
Fig. 10. Stor svävfluga med sitt karaktäristiskt långa sugrör.
Gransångare
Gransångaren är en nordlig fågelart som inte häckar i våra trakter. Längre söderut
finns en ras som häckar, men utbredningsområdet sträcker sig knappast upp i
Mälardalen. Den gransångare som sjöng så vackert i skogen ned mot Gunnviken var
sannolikt ett exemplar som var på väg norrut till mer nordliga revir.
12
Karta över några intressanta arter
Fig. 11. Växtplatser för linnea (röd), kantarellmussling (gul) och
källarkantarell (orange), trolldruva (grön), backstarr och stor svävfluga (blå).
Värdefulla avsnitt där viss naturhänsyn bör tas
Även om området inte innehåller några höga naturvärden finns det avsnitt eller
enstaka objekt där det är befogat att visa särskild hänsyn. Nummer 1, 3, 4 och 5 är
punktobjekt, nummer 2, 6 och 7 sträcker sig över en litet större areal, dock mindre än
50 x 50 meter. Objekten är redovisade på kartan nedan.
13
Fig. 12. Karta över naturvärden som kräver särskilda hänsyn.
1. Här finns en mycket stor sälg, flerstammig och med en omkrets av 4,5 meter. Flera
av stammarna är döda eller döende, huvudstammarna friska. I veden finns talrika
hackspetthål. Sälgen har stor betydelse vårtid för tidiga insekter som samlar nektar
och pollen från blommorna men även för skalbaggar och steklar som nyttjar den
döda veden.
2. Sydväst om Åtorp finns en granblandskog med en hel del död ved, främst rotvältor
av gran. Här finns också några grova aspar med håligheter uthackade av
hackspettar. Detta parti bör om möjligt skonas då det har en viss och växande
betydelse för den biologiska mångfalden.
3. Här växer en stor ek i brynet med en omkrets av cirka 2,3 meter. Eken är
solexponerad och viktig för den biologiska mångfalden.
14
4. I vägkanten finns nakna öppna sandytor viktiga för insektslivet, främst grävande
insekter, t.ex. gaddsteklar, som behöver blottad sand men också andra
insektsgrupper. Under inventeringen sågs grävsteklar, vildbin och stor svävfluga i
mängd. Sådana här miljöer är på stark reträtt i landskapet och bör skonas så långt
det är möjligt.
5. Källa med järnockrautfällning i fastmarken strax ovanför och i anslutning till
sumpskogen (nr 6). Källor har generellt biotopskydd och skall enligt lag skonas.
6. Björksumpskog vid Kolsnaren. Fin zonering av vegetation från fastmarken ut mot
öppna vattnet. Artrik skog med en del död ved av Salix av betydelse för förekomsten
av ovanliga vedsvampar.
7. Framröjd lövskog i dalgång med en hel del död ved av intresse för insekter och
svampar.
Flora – bedömning av värden
Området uppvisar en mager och påfallande artfattig flora. De flesta arter är vanliga –
mycket vanliga. En del förvildade arter som häggmispel, parkslide, rysk blåstjärna,
fingerborgblomma, vintergröna, bergenia och röda vinbär blandar sig med den
inhemska floran. Linnea – en idag minskande skogsart – växer på flera håll, men i
övrigt verkar floran ha lidit svårt av det tidigare skogsbruket och täktverksamheten.
Mer exklusiva kärlväxter som ryl och knärot eftersöktes men utan resultat. Även
moss- och lavfloran är negativt påverkad av tidigare skogsbruk och domineras i
huvudsak av vanliga arter, vilka uppträder i successionen.
Svamparna, som bildar ett eget rike (vare sig växter eller djur), kan möjligen uppvisa
intressanta arter. Arter knutna till död ved är vanliga då det finns mycket döda
stammar, grenar och kvistar. Dock är dessa i huvudsak av klenare dimensioner och
främst röjnings eller gallringsris. Det är inte sannolikt att man hittar rödlistade
svampar på dött substrat, men det finns möjligen mykorrhiza-svampar av värde,
något som inte kunnat konstateras under en så tidig inventering. Den sammantagna
bedömningen är att floran i området är under genomsnittet för sörmländsk
skogsmark.
Fauna – bedömning av värden
Så tidigt på året som inventeringen skedde är det svårt att få en helhetsbild över
faunan och dess sammansättning. Det finns vissa element, nämnda ovan, där utökad
hänsyn bör tas till naturvärdena. Det gäller främst stora lövträd, sandiga vägslänter
och ännu ej igenväxta täktbranter samt död ved. Det finns en del stora aspar som på
mycket kort sikt kan alstra höga naturvärden och det är vid exploatering viktigt att så
många av de medelålders asparna får stå kvar. Det stora lövinslaget i området är
15
gynnsamt för såväl insekter som fåglar och bör behållas. Bedömningen är att faunan
i området är kring eller strax över genomsnittet för sörmländsk skogsmark.
Bristanalys
Inventeringen utfördes i april, vilket är tidig säsong för många arter insekter och
svampar. Det finns miljöer i området där det mycket väl skulle gå att hitta rödlistade
arter eller signalarter knutna till dessa organismgrupper. Barrskogarna har en mycket
tunn mossvegetation och har tidigare varit betade, vilket kan vara av intresse för en
del mykorrhizasvampar som är knutna till äldre skogsbestånd men som ibland även
uppträder i yngre skogar där förutsättningarna i övrigt är goda. När det gäller insekter
är sandmarkerna med öppen sand mycket intressanta och skulle mycket väl kunna
hysa ovanliga steklar. Vid en fördjupad inventering av dessa grupper skulle värden
kunna framkomma som skulle innebära ökat hänsynstagande till värden som ej
redovisas i denna inventering. Bedömningen av naturvärdena grundar sig därmed
enbart på det inventeringsresultat som denna tidiga inventering kommit fram till. Om
ny kunskap om områdets naturvärden skulle komma i dagens ljus innan exploatering
sker är det viktigt att möjligheter öppnas för att i ett sent skede av processen kunna
ta hänsyn till dessa nya värden.
Sammanfattande bedömning
En bedömning av områdets naturvärden är svår att göra då inventeringen skedde
tidigt på året och får därför grunda sig på ett delvis otillräckligt dataunderlag. Utifrån
de observationer som gjordes under fältbesöket rör det sig här om ett för trakten och
regionen högst ordinärt område med få naturvårdsarter och i allmänhet låga
naturvärden. Lokalt finns dock arter och biotoper viktiga för den biologiska
mångfalden. Dessa värden har sammanfattats tidigare i rapporten. Värdena bedöms
dock inte så höga att en exploatering kan betraktas som olämplig ur ett
naturvårdsperspektiv. Men liksom vid alla ingrepp i naturen är det viktigt att så långt
det är möjligt slå vakt om den biologiska mångfalden och helst utveckla potentiella
värden. Med tanke på att många människor bor i området är det dessutom viktigt att
skogar utvecklas för friluftsliv och inte ensidigt utnyttjas för produktion.
------------------------------
16
Bilaga
Artlista (231 arter)

Kärlväxter (123 arter)
Vanlig åkerfräken Equisetum arvense subsp. arvense



































Sjöfräken Equisetum fluviatile L.
Skavfräken Equisetum hyemale L.
Ängsfräken Equisetum pratense EHRH.
Stensöta Polypodium vulgare L.
Örnbräken Pteridium aquilinum (L.) KUHN
Taigaörnbräken Pteridium aquilinum subsp. latiusculum (DESV.) HULTÉN
Skogsbräken Dryopteris carthusiana (VILL.) H. P. FUCHS
Träjon Dryopteris filix-mas (L.) SCHOTT
Ekorrbär Maianthemum bifolium (L.) F. W. SCHMIDT
Liljekonvalj Convallaria majalis L.
Rysk blåstjärna Othocallis siberica (HAW.) SPETA
Svärdslilja Iris pseudacorus L.
Vårfryle Luzula pilosa (L.) WILLD.
Veketåg Juncus effusus L.
Vispstarr Carex digitata L.
Bunkestarr Carex elata ALL.
Backstarr Carex ericetorum POLLICH
Pillerstarr Carex pilulifera L.
Skogssäv Scirpus sylvaticus L.
Vass Phragmites australis (CAV.) TRIN. EX STEUD.
Fårsvingel Festuca ovina L.
Grenrör Calamagrostis canescens (WEBER) ROTH
Rödven Agrostis capillaris L.
Hundäxing Dactylis glomerata L.
Jättegröe Glyceria maxima (HARTM.) HOLMB.
Bergslok Melica nutans L.
Vanlig tuvtåtel Deschampsia cespitosa subsp. cespitosa
Kvickrot Elytrigia repens (L.) DESV. EX NEVSKI
Kruståtel Avenella flexuosa (L.) DREJER
Vanlig kruståtel Avenella flexuosa subsp. flexuosa (L.) DREJER
Bergsyra Rumex acetosella L.
Äkta bergsyra Rumex acetosella subsp. acetosella
Parkslide Reynoutria japonica HOUTT.
Skogsnarv Moehringia trinervia (L.) CLAIRV.
Svart trolldruva Actaea spicata L.
Vitsippa Anemone nemorosa L.
Akleja Aquilegia vulgaris L.
Kabbleka Caltha palustris L.
Vanlig kabbleka Caltha palustris subsp. palustris
17








































Revsmörblomma Ranunculus repens L.
Skelört Chelidonium majus L.
Bergenia Bergenia crassifolia (L.) FRITSCH
Måbär Ribes alpinum L.
Trädgårdsvinbär Ribes rubrum L.
Krusbär Ribes uva-crispa L.
Pors Myrica gale L.
Klibbal Alnus glutinosa (L.) GAERTN.
Vårtbjörk Betula pendula ROTH
Glasbjörk Betula pubescens EHRH.
Vanlig glasbjörk Betula pubescens subsp. pubescens
Hassel Corylus avellana L.
Skogsek Quercus robur L.
Humle Humulus lupulus L.
Brännässla Urtica dioica L.
Ogräsnässla Urtica dioica subsp. dioica var. dioica L.
Parksmultron Fragaria moschata WESTON
Smultron Fragaria vesca L.
Häggmisplar Amelanchier MEDIK.
Älggräs Filipendula ulmaria (L.) MAXIM.
Nejlikrot Geum urbanum L.
Sötkörsbär Prunus avium (L.) L.
Hägg Prunus padus L.
Vanlig hägg Prunus padus subsp. padus L.
Stenbär Rubus saxatilis L.
Hallon Rubus idaeus L.
Rönn Sorbus aucuparia L.
Vanlig rönn Sorbus aucuparia subsp. aucuparia L.
Oxel Sorbus intermedia (EHRH.) PERS.
Brakved Frangula alnus MILL.
Häckvicker Vicia sepium L.
Backtrav Arabidopsis thaliana (L.) HEYNH.
Harsyra Oxalis acetosella L.
Asp Populus tremula L.
Sälg Salix caprea L.
Vanlig sälg Salix caprea subsp. caprea
Gråvide Salix cinerea L.
Vanligt gråvide Salix cinerea subsp. cinerea
Ängsviol Viola canina L.
Äkta ängsviol Viola canina subsp. canina
Skogsviol Viola riviniana RCHB.
Skogslönn Acer platanoides L.
Mjölke Chamaenerion angustifolium (L.) SCOP.
Björkpyrola Orthilia secunda (L.) HOUSE
Klotpyrola Pyrola minor L.
Vitpyrola Pyrola rotundifolia L.
Blåbär Vaccinium myrtillus L.
18












































Lingon Vaccinium vitis-idaea L.
Praktlysing Lysimachia punctata L.
Topplösa Lysimachia thyrsiflora L.
Skogsstjärna Lysimachia europaea (L.) U. MANNS & ANDERB.
Vintergröna Vinca minor L.
Snärjmåra Galium aparine L.
Vanlig snärjmåra Galium aparine var. aparine
Vattenmåra Galium palustre L.
Vanlig vattenmåra Galium palustre var. palustre
Stinksyska Stachys sylvatica L.
Ängskovall Melampyrum pratense L.
Fingerborgsblomma Digitalis purpurea L.
Ärenpris Veronica officinalis L.
Strätta Angelica sylvestris L.
Hundkäx Anthriscus sylvestris (L.) HOFFM.
Kärrsilja Peucedanum palustre (L.) MOENCH
Kirskål Aegopodium podagraria L.
Linnea Linnaea borealis L.
Vildkaprifol Lonicera periclymenum L.
Skogstry Lonicera xylosteum L.
Druvfläder Sambucus racemosa L.
Olvon Viburnum opulus L.
Röllika Achillea millefolium L.
Vanlig röllika Achillea millefolium subsp. millefolium
Gråbo Artemisia vulgaris L.
Vanlig gråbo Artemisia vulgaris var. vulgaris
Åkertistel Cirsium arvense (L.) SCOP.
Kärrtistel Cirsium palustre (L.) SCOP.
Vägtistel Cirsium vulgare (SAVI) TEN.
Skogsfibblor Hieracium sect. Hieracium L.
Hagfibblor Hieracium sect. Vulgata (GRISEB.) WILLK. & LANGE
Flockfibbla Hieracium umbellatum L.
.Skogssallat Lactuca muralis (L.) GAERTN.
Gråfibbla Pilosella officinarum F. W. SCHULTZ & SCH. BIP.
Vanlig gråfibbla Pilosella officinarum subsp. officinarum
Gullris Solidago virgaurea L.
Vanligt gullris Solidago virgaurea subsp. virgaurea
Vingmaskros Taraxacum alatum H. LINDB.
Hjärtmaskros Taraxacum cordatum PALMGR.
Tjärmaskros Taraxacum fasciatum DAHLST.
Trädesmaskros Taraxacum geminatum G. E. HAGLUND
Vägmaskros Taraxacum interveniens G. E. HAGLUND
Måsmaskros Taraxacum lingulatum MARKL.
Bryggmaskros Taraxacum longisquameum H. LINDB.
Trollmaskros Taraxacum obliquilobum DAHLST.
Narrmaskros Taraxacum piceatum DAHLST.
Plattmaskros Taraxacum planum RAUNK.
Vargmaskros Taraxacum praeradians DAHLST.
.Hästhov Tussilago farfara L.
Åkerförgätmigej Myosotis arvensis (L.) HILL
19




Skogsförgätmigej Myosotis sylvatica EHRH. EX HOFFM.
Gran Picea abies (L.) H. KARST.
Vanlig gran Picea abies subsp. abies
Tall Pinus sylvestris L.
Vanlig tall Pinus sylvestris var. sylvestris
Mossor (22)
Antal fynd























Brännmossa Ceratodon purpureus (HEDW.) BRID.
Smaragdmossa Dicranella heteromalla (HEDW.) SCHIMP.
Vågig kvastmossa Dicranum polysetum SW
Kvastmossa Dicranum scoparium HEDW.
Stor kvastmossa Dicranum majus SM.
Stubbkvastmossa Dicranum montanum HEDW.
Bergraggmossa Racomitrium heterostichum (HEDW.) BRID.
Liten räffelmossa Aulacomnium androgynum (HEDW.) SCHWAEGR.
Räffelmossa Aulacomnium palustre (HEDW.) SCHWAEGR.
Hasselmossa Eurhynchium angustirete (BROTH.) T.J.KOP.
Husmossa Hylocomium splendens (HEDW.) SCHIMP.
Väggmossa Pleurozium schreberi (BRID.) MITT.
Kransmossa Rhytidiadelphus triquetrus (HEDW.) WARNST.
Palmmossa Climacium dendroides (HEDW.) F.WEBER & D.MOHR
Spjutmossa Calliergonella cuspidata (HEDW.) LOESKE
Bandpraktmossa Plagiomnium elatum
Cypressfläta Hypnum cupressiforme HEDW.
Aspmossa Pylaisia polyantha (HEDW.) SCHIMP.
Skogsbjörnmossa Polytrichastrum formosum (HEDW.) G.L.SM.
Fyrtandsmossa Tetraphis pellucida HEDW.
Vedblekmossa Lophocolea heterophylla (SCHRAD.) DUMORT.
Bräkenmossa Plagiochila asplenioides (L. EMEND. TAYLOR) DUMORT.
Praktbräkenmossa Plagiochila asplenioides subsp. asplenioides
Tät fransmossa Ptilidium pulcherrimum (G. WEB.) VAINIO

Lavar (27)
Antal fynd









Blemlav Phlyctis argena (SPRENG.) FLOT.
Brun kantlav Lecanora argentata (ACH.) MALME
Asplav Lecidella elaeochroma (ACH.) M.CHOISY
Cladonia arbuscula (WALLR.) FLOT.
Gulvit renlav Cladonia arbuscula subsp. arbuscula (WALLR.) FLOT.
Mjölig trattlav Cladonia coniocraea (FLÖRKE) SPRENG.
Fingerlav Cladonia digitata (L.) HOFFM.
Grå renlav Cladonia rangiferina (L.) F.H.WIGG.
Pigglav Cladonia uncialis (L.) WEBER EX F.H.WIGG.
Slånlav Evernia prunastri (L.) ACH.
20

















Pukstocklav Hypogymnia tubulosa (SCHAER.) HAV.
Skrynkellav Parmelia sulcata TAYLOR
Näverlav Platismatia glauca (L.) W.L.CULB. & C.F.CULB.
Gällav Pseudevernia furfuracea (L.) ZOPF
Brämlav Tuckermannopsis chlorophylla (WILLD.) HALE
Luddig skägglav Usnea hirta (L.) WEBER EX F.H.WIGG.
Mjölig brosklav Ramalina farinacea (L.) ACH.
Blågrå mjöllav Lepraria incana (L.) ACH.
Flarnlav Hypocenomyce scalaris (ACH.) M.CHOISY
Torsklav Peltigera aphthosa (L.) WILLD.
Filtlav Peltigera canina (L.) WILLD.
Allélav Anaptychia ciliaris (L.) KÖRB.
Kranslav Phaeophyscia orbicularis (NECK.) MOBERG
Finlav Physcia tenella (SCOP.) DC.
Vägglav Xanthoria parietina (L.) TH.FR.
Asporangelav Gyalolechia flavorubescens (HUDS.) SØCHTING ET AL.
Ärgnål Chaenotheca furfuracea (L.) TIBELL

Svampar (39)
Antal fynd




























Sippvårtor Synchytrium anemones (DC.) WORONIN
Lophodermium pinastri (SCHRAD.:FR.) CHEVALL.
Cinnobergömming Nectria cinnabarina (TODE) FR.
Sälgnästing Diatrype bullata (HOFFM.:FR.) FR.
Slätnästing Diatrype stigma (HOFFM.:FR.) FR.
Björknästing Diatrypella favacea (FR.:FR.) CES. & DE NOT.
Aspnästing Eutypa sparsa ROMELL
Björkdyna Annulohypoxylon multiforme (FR.:FR.) Y.M.JU, J.D.ROGERS & H.M.HSIEH
Koppardyna Hypoxylon rubiginosum
Källarkantarell Tapinella panuoides (FR.:FR.) E.-J.GILBERT
Kantarellmussling Plicaturopsis crispa (PERS.:FR.) D.A.REID
Mjukskinn Cylindrobasidium laeve (PERS.:FR.) CHAMURIS
Vinterskivling Flammulina velutipes (CURTIS:FR.) P.KARST.
Gul brödkorgssvamp Crucibulum laeve (HUDS.) KAMBLY
Kuddticka Phellinus punctatus (FR.) PILÁT
Violticka Trichaptum abietinum (DICKS.: FR.) RYVARDEN
Violtagging Trichaptum fuscoviolaceum (EHRENB.: FR.) RYVARDEN
Klibbticka Fomitopsis pinicola (SW.:FR.) P.KARST.
Björkticka Piptoporus betulinus (BULL. : FR.) P. KARST.
Platticka Ganoderma lipsiense (BATSCH) G.F. ATK.
Timmerticka Antrodia sinuosa (FR.: FR.) P. KARST.
Stor hjortticka Datronia mollis (SOMMERF. : FR.) DONK
Fnöskticka Fomes fomentarius (L.: FR.) J. KICKX F.
.Björkmussling Lenzites betulina (L. : FR.) FR.
Vinterticka Polyporus brumalis (PERS. : FR.) FR.
Sommarticka Polyporus ciliatus FR. : FR.
Borstticka Trametes hirsuta (WULFEN : FR.) PILÁT
Zonticka Trametes ochracea (PERS.) GILB. & RYV.
21











Sidenticka Trametes versicolor (L.: FR.) PILÁT
Blodticka Meruliopsis taxicola (PERS.: FR.) BONDARTSEV
Tätskinn Peniophora incarnata (PERS.:FR.) P.KARST.
Vårtplätt Peniophora rufa (FR.:FR.) BOIDIN
Raggskinn Stereum hirsutum (WILLD.:FR.) PERS.
.Styvskinn Stereum rugosum PERS.:FR.
Sammetsskinn Stereum subtomentosum POUZAR
Vedmussling Gloeophyllum sepiarium (WULFEN : FR.) P. KARST.
Frätskinn Vuilleminia comedens (NEES:FR.) MAIRE
Vårtkrös Exidia glandulosa (BULL.:FR.) FR.
Svartkrös Exidia pithya (ALB. & SCHWEIN.:FR.) FR.

Alger (1)
Antal fynd

Rödfärgsalg Trentepohlia umbrina (KÜTZ.) BORNET

Ryggradslösa djur (9)
Antal fynd









Allövbagge Agelastica alni (LINNAEUS, 1758)
Honungsbi Apis mellifera LINNAEUS, 1758
Citronfjäril Gonepteryx rhamni (LINNAEUS, 1758)
Sorgmantel Nymphalis antiopa (LINNAEUS, 1758)
Påfågelöga Aglais io (LINNAEUS, 1758)
Vinbärsfuks Polygonia c-album (LINNAEUS, 1758)
Grönsnabbvinge Callophrys rubi (LINNAEUS, 1758)
Tosteblåvinge Celastrina argiolus (LINNAEUS, 1758)
Stor svävfluga Bombylius major

Fåglar (11)
Antal fynd










Ringduva Columba palumbus LINNAEUS, 1758
Större hackspett Dendrocopos major (LINNAEUS, 1758)
Koltrast Turdus merula LINNAEUS, 1758
Taltrast Turdus philomelos C.L. BREHM, 1831
Svarthätta Sylvia atricapilla (LINNAEUS, 1758)
Rödhake Erithacus rubecula (LINNAEUS, 1758)
Talgoxe Parus major LINNAEUS, 1758
.Nötskrika Garrulus glandarius (LINNAEUS, 1758)
Bofink Fringilla coelebs LINNAEUS, 1758
Gransångare Phylloscopus collybita (VIEILLOT, 1817)
22
23