Företag - Gästrike återvinnare

Företag
42
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
Företag
Saker som vi
tog ställning
till när vi
formulerade
målen
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
43
Viktiga frågor
Viktiga frågor
Flera aspekter har varit viktiga vid formulering av mål och
åtgärder. Några frågor och områden har under arbetets gång
framstått som mer angelägna och beskrivs djupare här.
OMVÄRLD
Det finns god kunskap om vad som behöver göras för att åstadkomma en
hållbar utveckling. Det finns också styrande dokument från global nivå till
lokal nivå. Nu är det viktigt att komma till konkreta åtgärder och avfallsplanen är ett verktyg för det.
Globala överenskommelser
EU direktiv
Sveriges nationella miljömål
Miljöbalken
Naturvårdverkets föreskrifter om avfallsplan
Nationell avfallsplan
Nationella vägledningar
Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen
Kommunal
avfallsplan
44
Andra
kommunala dok.
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
Viktiga frågor
Sveriges nationella avfallsplan ger en tydlig vägledning om vilka avfallsfrågor som är prioriterade och behöver utvecklas i Sverige:
• Förebygga avfall så att avfallsmängderna minskar
• Hindra spridning av farliga ämnen i samhället
• Öka återanvändningen
• Öka återanvändning och återvinning av textil
• Öka materialåtervinningen av hushållens avfall
• Göra det enklare för konsumenter att sortera sitt avfall och
lämna till återvinning
• Öka insamlingen av elavfall och batterier
• Nedskräpningen behöver minska
• Minska mängden matsvinn och matavfall
• Öka återvinningen av växtnäring och energi från matavfall
• Öka återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall
• Avfallsbehandlingen ska inte påverka miljön negativt. Särskilt
prioriterade frågor är bilskrotning, nedlagda deponier, kontroll
av utsläpp från avfallsförbränning samt att förebygga bränder i
avfallsupplag
• Det ska inte förekomma några illegala transporter av avfall från
Sverige till andra länder
I den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljökvalitetsmål 2012 lyfter Naturvårdsverket fram tre fokusområden som är av särskild vikt för
beslutsfattare och för politiker för att vi ska kunna nå miljömålen:
• Säkerställ att redan fattade beslut genomförs
• Utveckla strategier för hållbar konsumtion
• Kommunicera möjligheterna med miljöarbete
KLIMATPÅVERKAN
Det blir allt tydligare att klimatfrågan är oerhört viktig. Alla samhällssektorer behöver ta sitt ansvar för att minska klimatpåverkan.
Ett av de nationella miljömålen är ”Begränsad klimatpåverkan”. Visserligen står avfallshanteringen för en liten del av de totala utsläppen av klimatpåverkande gaser, men det viktigt att arbeta för att minska dessa även inom
avfallssektorn.
Dagens avfallshantering i Sverige bidrar på flera sätt till en positiv påverkan på klimatet i och med att avfall återvinns till nya material eller blir till
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
45
Viktiga frågor
värme och el. Det innebär mindre utsläpp av klimatpåverkande gaser än om råvaror eller fossila bränslen
hade använts. Dock förbränns fortfarande en hel del
plast, som istället borde återvinnas.
Det är viktigt att avfalls-sektorn arbetar för att:
• Övergå till fossilfria transporter
• Optimera transporterna
• Använda sparsam körning, t ex
Heavy eco-driving
• Öka återvinningen
• Förbränna avfall i kraftvärmeverk där både
värme och el produceras
• Söka lösningar för transporter på järnväg
• Röta matavfall och producera biogas
• Öka materialåtervinningen, i synnerhet av
plast
• Öka återanvändningen av material
• Förebygga avfall
ATT FÖREBYGGA RESURSSLÖSERI
Det bästa ur miljösynpunkt är att undvika att avfall
alls uppkommer, det vill säga att förebygga avfall. Det
näst bästa är att återanvända, det vill säga använda en
sak igen i befintligt skick eller efter reparation. Därefter kommer materialåtervinning, därefter energiutvinning. Allra sämst är att deponera avfallet. Att
förebygga avfall är det översta steget i den så kallade
avfallshierarkin eller avfallstrappan.
I EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EG och i svensk avfallslagstiftning är avfallshierarkin införd. Frågan
om att förebygga avfall har blivit viktig. Enligt EU:s
avfallsdirektiv artikel 4:1 ska förebyggande prioriteras högst i lagstiftning och politik som rör avfall.
Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och avfallsgenerering behöver brytas.
46
I denna avfallsplan är ”Förebygga resursslöseri”
det första av tre övergripande mål.
I Gästrikland och Älvkarleby kan arbetet för att
förebygga avfall ske på flera sätt. Både invånare och
verksamheter, såväl offentliga som privata, kan konsumera och upphandla hållbart.
Inom kommunala verksamheter kan ett sätt vara
att arbeta för att så lite mat som möjligt slängs i storkök och bespisningar.
Inom industrin pågår arbete med att utveckla processerna så att det uppstår mindre mängder avfall
men också att hitta nya användningsområden för
det som tidigare har varit avfall. Detta bidrar till att
mindre jungfruligt material används samtidigt som
mängden avfall minskas.
Hållbar tillväxt
Frågan om att förebygga avfall kan uppfattas som
kontroversiell, om man tänker att det är samma sak
som att stoppa produktionen och hämma tillväxten.
Att förebygga avfall kan tvärtom handla om att utveckla nya produkter och öka tillväxten. Utveckling
av nya produkter kan innebära att det som tidigare
var avfall används för att göra nya produkter. Det kan
också innebära att man tar fram produkter som genererar mindre avfall i produktionen och produkter som
kan återvinnas eller återbrukas när de annars skulle
ha kasserats. Produkter som är möjliga att laga om de
går sönder och produktion av reservdelar är aspekter
i detta.
Dagens konsumtionssamhälle är inte hållbart i
längden. De 20 procent av jordens befolkning som bor
i i-länder konsumerar 80 procent av jordens resurser.
Sverige har det tionde största ekologiska fotavtrycket i världen enligt Världsnaturfondens Living
Planet Report. Det skulle behövas 3,7 jordklot om alla
skulle leva som vi svenskar. Vår stora miljöpåverkan
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
Viktiga frågor
beror bland annat på vår goda konjunktur och höga
konsumtion, ökade utsläpp från produktion av importerade produkter, Sveriges stora och energikrävande
fordonspark och vår höga köttkonsumtion. Nordiska
ministerrådet konstaterar i sin rapport ”Förbättra
nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om
hållbar konsumtion” att nuvarande politiska strategier för hållbar konsumtion inte räcker. Det behövs
mycket stora förändringar för att åstadkomma ett
hållbart samhälle.
ATT ÖKA ÅTERANVÄNDNINGEN
Via information och kommunikation kan invånarna
inspireras till att sälja och köpa begagnat och att köpa
saker med kvalitet som håller länge.
Det finns flera hjälporganisationer som tar emot
begagnade möbler, kläder och prylar och säljer dessa
i second hand.
Gästrike återvinnare hanterar stora mängder
grovavfall och mycket av dessa består av hela och användbara saker. Gästrike återvinnare arbetar för att
utveckla mottagningen av användbara saker och ett
samarbete med hjälporganisationer.
Kommunernas verksamheter kan öka återanvändningen av varor.
Det vore önskvärt att återanvändningen av byggoch rivningsavfall ökade.
FARLIGA ÄMNEN OCH FARLIGT AVFALL
I vårt samhälle används många farliga ämnen. Om de
hanteras felaktigt kan de spridas via utsläpp, vid användning av varor eller via felaktig hantering av farligt avfall.
Ett av de nationella miljömålen är ”Giftfri miljö”.
Detta område innebär stora utmaningar då det produceras många varor idag som innehåller farliga ämnen.
Farligt avfall är sådant avfall som kan skada miljön
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
eller människors hälsa. Det är det allra viktigaste avfallet att sortera ut och hantera på rätt sätt.
Farliga ämnen i varor
Alla varor innehåller kemiska ämnen. De ingår i de
material och komponenter som varorna är tillverkade av. Kemiska ämnen kan också vara tillsatta för att
uppnå vissa funktioner. Det kan till exempel vara för
att göra en plast mjuk, en textil svår att tända eld på
eller för att göra en metallyta blank.
När ett kemiskt ämne finns i en vara, kan det under
vissa omständigheter läcka från varan. Läckage kan
ske vid tillverkningen av varan, när den används eller
när den blir till avfall. Om det kemiska ämne som avgår från en vara har hälso- och miljöfarliga egenskaper kan det orsaka negativa effekter på människors
hälsa och på miljön.
Kunskapen är generellt sett låg när det gäller innehållet av kemikalier i varor, hur kemikalierna sprids
och vilka effekter kemikalierna kan ha på människors
hälsa och miljön.
Det är företagen, som sätter ut varor på marknaden, som är ansvariga för att varorna inte skadar
människors hälsa eller miljön. Företagen behöver aktivt hämta in kunskap, vidta försiktighet, fasa ut farliga ämnen och kontinuerligt minska riskerna. Många
företag som tillverkar, importerar och säljer produkter behöver ta ett större ansvar för sina produkter.
Det är också viktigt att konsumenter har tillgång till
information och ökar sin kunskap om farliga ämnen
i varor.
Farligt avfall från hushåll
Hushållen ska lämna in sitt farliga avfall till en bemannad återvinningscentral. Lampor, batterier och
smått elavfall kan också lämnas i skåpet ”EL-IN” som
finns i de flesta livsmedelsbutiker. Det finns behov av
47
Viktiga frågor
att fortsätta förbättra möjligheterna för hushåll att
lämna småelektronik, framförallt i flerbostadshus,
och finansieringen av det behöver lösas. Kemikalier
och liknande kan bara lämnas till de bemannade återvinningscentralerna. Det finns önskemål om att det
borde vara lättare att lämna in farligt avfall som kemikalier med mera. Hushållens kunskap om farligt
avfall har ökat under åren, vilket är glädjande. Arbetet att informera och motivera till rätt hantering av
farligt avfall behöver fortgå kontinuerligt.
Farligt avfall från företag
De kommunala miljötillsynsmyndigheterna, länsstyrelserna, Almi företagspartner och avfallsentreprenörerna är alla överens om att hanteringen av farligt
avfall på många små och mellanstora företag behöver
förbättras. Kunskapen hos företagen behöver förbättras. Många mindre företag behöver rådgivning,
information och konkret hjälp med att ordna förvaring och transport av farligt avfall. Kommunerna,
länsstyrelserna, Gästrike återvinnare, avfallsentreprenörer behöver arbeta ännu mer med information
och rådgivning om farligt avfall.
ÅTERVINNINGSCENTRALER OCH
GROVAVFALL
I dagsläget samlar Gästrike återvinnare in grovavfall
på 13 återvinningscentraler i fem kommuner. Antalet
besökare per central varierar kraftigt. Flest besökare och längst öppettider har Gävle medan en mindre
återvinningscentral som till exempel Österfärnebo
har få besökare och kortare öppettid.
Framtidens behov
Av de svarande i en kundundersökning uppger 74 procent att de har mindre än fem kilometer till närmaste
central. Trots det finns behov av en utökad grovsop48
sinsamling. I områden med flerfamiljshus finns äldre
som inte förmår att åka iväg med sitt grovavfall samt
hushåll utan bil. Inom de närmsta 40 åren kommer
regionen ha dubbelt så många invånare som idag som
är över 85 år. Dessa kommer att ha behov av att kunna
hantera sitt grovavfall utifrån sina förutsättningar. I
dagsläget signalerar fastighetsägare av flerfamiljshus
tydligt att de har problem med dumpning av grovavfall i sina fastigheter, särskilt vid månadsskiften.
Fastighetsägarna har behov av ett ökat tjänsteutbud
från Gästrike återvinnare i någon form.
Utveckling av återvinnings­centralerna
På återvinningscentralerna pågår ett ständigt arbete
med att förbättra möjligheterna till sortering genom
att tillföra fler fraktioner, utveckla mottagandet av
kunderna och förbättra skyltningen.
Återvinningscentralen på Sörby Urfjäll i södra
Gävle byggdes ut 2012-2013 och nu fungerar den bra
utan de trängselproblem som var tidigare.
Under 2015-2016 pågår arbete att bygga en ny återvinningscentral i Skutskär.
Även i Österfärnebo behöver en ny återvinningscentral byggas som ersättning för den central som
ska stängas på grund av att marken ska användas till
annat.
Arbetet med att se över öppettider och servicenivå
pågår ständigt.
SORTERING AV MATAVFALL: KVALITET OCH
MÄNGD
En förutsättning för att de material som sorteras ut
ska kunna återvinnas på ett bra sätt är att de är rätt
sorterade. Det gäller i synnerhet matavfallet. Därför
är det viktigt att fortsätta arbeta med uppföljning och
information för att behålla och förbättra kvaliteten på
det komposterbara avfallet. Sorteringen fungerar till
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
Viktiga frågor
stora delar bra, men det finns områden där kvaliteten
behöver förbättras och den mängd som sorteras ut
behöver öka. Gästrike återvinnare, hyresvärdar och
bostadsrättsföreningar behöver samverka i detta arbete.
I verksamheter som restauranger, storkök och butiker uppkommer mycket matavfall. Det är viktigt att
Gästrike återvinnare, verksamheter och entreprenörer kommer arbetar för sortering av matavfallet så att
det kan komma till nytta som näring och energi i en
rötningsanläggning.
RÖTNING AV AVFALL FÖR PRODUKTION
AV BIOGAS
För att säkra största möjliga miljönytta från matavfallet pågår under 2014-2016 ett projekt för att bygga en biogasanläggning i Forsbacka mellan Gävle och
Sandviken.
En regional biogasproduktion öppnar möjligheter
i arbetet med de regionala och nationella miljömålen
för fler aktörer att ställa om mot en fossilfri fordonsflotta. En biogasproduktion där matavfall behandlas
producerar även biogödsel som kan återföras till jordbruket och därmed skapa ett kretslopp av biologiska
resurser. Det skulle i sin tur bidra till både det nationella miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” och det
regionala miljömålet ”Levande jordbruk”.
Aktörer och roller
Gästrike Ekogas AB, ett samägt bolag mellan Gästrike återvinnare och Gävle Energi AB, har sedan 2011
producerat fordonsgas vid Duvbackens reningsverk
i samarbete med Gästrike Vatten AB. Den rågas som
uppstår vid reningsverkets rötningsprocess uppgraderas på plats. Bolaget har sedan 2010 sålt biogas vid
tankstället vid Utmarksvägen i Gävle.
Marknaden ökar stadigt och 2014 stod den egna
produktionen för endast 60 % av försäljningen. ResFörslag till Avfallsplan 2016 - 2020
terande 40 % måste transporteras från andra regioner. Målet för bolaget har sedan starten varit att producera lokal energi och sedan 2014 har dessa planer
tagit fart på allvar. Senast 2016 planeras en anläggning med en produktionskapacitet på ytterligare ca 2
miljoner NM3 fordonsgas driftsättas. Anläggningen
planeras integreras med dagens komposteringsanläggning vid Forsbacka miljöcentrum och kommer
helt ersätta kompostering som behandlingsmetod för
regionens matavfall.
Kommunerna i regionen, såväl i Gästrikland som
Hälsingland, har viktiga roller för att etablera en efterfrågan på biogas i regionen och minska användningen av fossila bränslen. Åtgärder för att möjliggöra detta är att använda biogasdrivna fordon i den
kommunala verksamheten och upphandla tjänster
med krav på att dessa utförs med bland annat biogasdrivna fordon. Just biogas lämpar sig väl i vår region
där avstånden ibland kan vara lite längre mellan tätorterna.
Gästrike återvinnare har genom sitt ägarskap i
Gästrike Ekogas AB tagit en aktiv roll kring biogas.
Som huvudsaklig substratleverantör kan förbundet i
stor utsträckning påverka kvaliteten och mängderna
av det matavfall som behandlas.
Återföring av näringsämnen
En viktig fråga kopplad till biogasproduktion är återcirkulationen av näringsämnen genom användningen
av biogödsel i lantbruket. Biogödsel är en produkt,
precis som biogas, som uppstår vid rötning av matavfall och andra biologiska substrat. Biogödsel ger jordbruket möjlighet att ersätta konstgödsel som till stora
delar tillverkas av fossila resurser. Särskilt ekologiska
jordbruk, som det finns relativt många av i regionen,
har behov av biogödsel eftersom dessa jordbruk inte
kan använda konstgödsel. Andra positiva effekter
49
Viktiga frågor
av biogödsel är att markens vattenhållande förmåga
ökar vilket minskar risken för läckage av näringsämnen.
För att kunna återföra näringsämnen till lantbruket måste man dock ha kontroll över vilka substrat
som rötas tillsammans och säkerställa att biogödseln
håller hög kvalitet vilket innebär bland annat låga halter av tungmetaller och synliga föroreningar. Ur ett
avloppsslamsperspektiv skulle det kunna underlätta
avsättningen att blanda matavfall och avloppsslam.
Ur ett matavfallsperspektiv är det dock inte aktuellt
att samröta avloppsslam med matavfall i dagsläget
då det kan leda till problem att avsätta biogödseln till
lantbruket.. Planen är att hålla isär matavfall och avloppsslam och röta dessa var för sig, så att det rötade
matavfallet kan användas i lantbruket.
INSAMLING AV TIDNINGAR OCH
FÖRPACKNINGAR
I Sverige finns det ett lagstadgat producentansvar för
insamling av olika produkter.
Förpackningar och tidningar var de första varugrupperna som fick ett producentansvar. Inte för att de
utgör det allvarligaste miljöproblemet, utan för att de
är förhållandevis enkla att åtgärda. Om de sorteras
bort från hushållsavfallet minskar avfallet och återvinningen ökar betydligt. Sedan några år pågår en
utredning för att se hur ansvaret för insamlingen av
tidningar och förpackningar kan flyttas från producenterna till kommunerna. När det sker ska kommunerna även få finansiering av kostnader. Hur det ska
ses ut är inte känt våren 2015. När ansvaret går över
till kommunerna behöver beslut fattas om ambitionsnivå i att förbättra insamlingen från invånarna.
50
ÅTERVINNINGSSTATIONERNA (ÅVS)
i Gästrike återvinnares verksamhetsområde
KOMMUN ANTAL ÅVS
INVÅNARE/ÅVS
fördelar sig enligt följande:
Gävle 60
1 573
Hofors 12
823
Ockelbo 7
855
Sandviken 26
1 422
Älvkarleby 7
1 295
Behov av att förbättra insamlingssystemet
Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB, kommunerna och Gästrike återvinnare samråder regelbundet och diskuterar de behov som finns av att förbättra insamlingssystemet. Sådana behov kan gälla
placering av nya återvinningsstationer, städning av
återvinningsstationer och mer fastighetsnära sorteringsmöjligheter i miljörum.
SLAM FRÅN ENSKILDA AVLOPP
I regionen finns ungefär 9 000 hushåll med enskilda
avlopp, som genererar ungefär 25 000 ton slam.
Det sker en utveckling av enskilda avloppslösningar. Lösningar som ökar är minireningsverk och fosforfällor. Dessa anläggningar ställer särskilda krav
på skötsel och tömning.
Att tömma enskilda avloppsanläggningar innebär ibland tunga lyft av brunnslock och dragning av
tunga slangar långa sträckor. Det är viktigt att åtgärda hämtställen med dåliga arbetsmiljöförhållanden,
samt att säkra att nya anläggningar utformas på ett
sätt som fungerar bra ur tömningssynpunkt.
Kostnaderna för slamtömning kommer att öka
i framtiden, på grund av ökade kostnader för såväl
hämtning som behandling av slammet.
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
Viktiga frågor
NEDSKRÄPNING
I Sveriges nationella avfallsplan är nedskräpning ett
prioriterat område. Det nationella målet är att ” Nedskräpningen ska minska i städer, i naturområden och
längs kuster.”.
I avfallsplanen för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby från 2011 ingick inte området
nedskräpning. Mot bakgrund av att det är identifierat
som ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen, kan den lokala avfallsplanen kompletteras med
detta område om kommunerna och Gästrike återvinnare finner det lämpligt.
Kommunerna och Gästrike återvinnare behöver
besluta om ansvar, roller, strategi och åtgärder för arbetet att minska nedskräpningen.
Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för
kommuner, Strategiskt arbete för minskad nedskräpning.
I vägledningen menar Naturvårdsverket med begreppet nedskräpning: ”att slänga eller lämna föremål av olika karaktär på marken, t.ex. fimpar, godispapper, snabbmatsförpackningar, tuggummi, påsar,
burkar, engångsgrillar, glas och plastflaskor etc. Även
större föremål som t.ex. vitvaror, möbler och byggavfall omfattas, likaså organiskt avfall som t.ex. trädgårdsavfall.”
Det är viktigt att minska nedskräpningen eftersom
den skapar otrygga och otrivsamma miljöer och ger
också negativa effekter för friluftsliv, lokalt näringsliv, skador på djur och människor med mera.
Naturvårdsverket lyfter fram ett antal framgångsfaktorer för kommunernas strategiska arbete för
att minska nedskräpning:
• tydligt peka ut var ansvaret att driva
nedskräpningsfrågan ligger
• samarbete över förvaltningsgränser
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
•
•
•
politisk förankring i kommunen för det
strategiska arbetet
att medel för arbetet avsätts långsiktigt
att mål och åtgärder sätts upp och att
dessa följs upp kontinuerligt
En samlad plan för hur arbetet mot nedskräpningen
i kommunen ska bedrivas underlättar arbetet, gärna
med koppling till den kommunala avfallsplanen.
Några viktiga delar i det strategiska arbetet mot
nedskräpning är att:
• skapa en ändamålsenlig organisation, bl.a.
med tydligt utpekat ansvar för att driva
arbetet och för att möjliggöra samarbete
över förvaltningsgränser
• kartlägga och mäta nedskräpningen, bl.a.
för att ge underlag för att följa utvecklingen,
utforma åtgärder och utvärdera de insatser
som görs
• sätta upp mål och åtgärder för minskad
nedskräpning, bl.a. förebyggande åtgärder
som att involvera barn och ungdomar i
förskolor och skolor, anordna skräpplockar dagar och samverka med lokala närings­-
idkare
• kommunicera arbetet och utbyta
erfarenheter
• sätta upp en budget för det strategiska
arbetet
Frågan om hur arbetet mot nedskräpning ska bedrivas i kommunerna och eventuellt i samverkan mellan
kommunerna och Gästrike återvinnare bör med fördel diskuteras och beslutas i samband med samrådet
om avfallsplanen.
51
Företag
52
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
Företag
Hur kan man
vara både
ekonomisk
och miljövänlig?
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
53
Ekonomi
Ekonomi
Hela det marknadsekonomiska systemet bygger på att motivera företag och enskilda individer att konsumera och därmed
betala för något önskvärt. Det faktum att man är beredd att
betala för något man vill ha, något man ser ett värde i, är själva
motorn i marknadsekonomin.
Avfall å andra sidan är något som länge klassats som utan värde, något man
inte vill ha. Det kan upplevas som motsägelsefullt att betala för att bli av med
dessa i till synes värdelösa material. Att dessutom hantera och lägga ner tid
på det är ytterligare en paradox. Avfallsekonomin måste dock fungera i enlighet med det övergripande målet, hållbar utveckling.
PRINCIPER FÖR ÖVERGRIPANDE MÅL INOM
AVFALLSEKONOMI
Avfallsekonomin styrs av de uppsatta miljömålen, såväl internationella som
regionala.
Följande grundläggande principer är relevanta för avfallsekonomin:
• Hållbar utveckling är den övergripande
ledstjärnan även för ekonomin
• Principen om att förorenaren betalar, även kallad PPP från
engelskans Polluter Pays Principle. Denna princip innebär att man själv ska stå för de miljökostnader man orsakar och inte
vältra över dem på kommande generationer
• Avfallshierarkin som även den är styrande för EU:s avfallspolitik,
innebär att avfallet ska hanteras så miljöanpassat som möjligt
I ekonomiska sammanhang innebär ovanstående principer att de olika sätten att behandla avfallet ska ha en miljöekonomisk koppling. De miljösämsta alternativen har de högsta miljökostnaderna och det bör göras synligt i
avfallsavgifterna. På det sättet skapas miljöstyrande avgifter. Om målen ska
nås i denna avfallsplan måste de ekonomiska styrmedlen och målen stå i god
relation till varandra. Till exempel är det billigare för hushållen att sortera
sitt matavfall än att inte göra det, och det är billigare att ha ett mindre kärl
än ett större.
54
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
Ekonomi
FRAMTIDENS AVFALLSEKONOMI
Avfallshanteringen har förändrats markant de senaste åren och förändringsarbetet kommer att fortgå
även i framtiden. Gästrike återvinnare har under de
senaste åren infört en stor förändring i och med att
alla hushåll erbjuds att sortera sitt matavfall för separat insamling.
Nästa steg är att förändra behandlingen och i
framtiden röta avfallet. Investeringar i behandlingsanläggningar kommer att medföra ökade kostnader
för behandling. Utveckling och förbättring av återvinningscentralerna innebär också kostnader. Ökad
fastighetsnära insamling av sorterat avfall i olika
fraktioner i t.ex. flerbostadshus kan medföra ökade
kostnader för denna ökade service.
För att skapa ännu större framdrift i arbetet för en
hållbar utveckling med fokus på beteendeförändringar och kunskapshöjning, behöver resurser tillföras
arbetet.
Om hushållen sorterade ut mer av sina tidningar
och förpackningar så skulle kostnaden för förbränning av hushållsavfallet minska.
CIRKULÄR EKONOMI
Cirkulär ekonomi är ett uttryck för ekonomiska modeller i ett företag, samhälle eller en organisation där
det finns möjligheter att tjäna pengar på ett hållbart
sätt. Den rådande ekonomin som är linjär med en
början och ett slut överstiger totalt sett de planetära
gränserna.
En cirkulär ekonomi syftar till att återuppbygga
kapitalet, oavsett om det är ekonomiskt, tillverkade,
mänskligt, socialt eller fysiskt. I en cirkulär ekonomi
designas produkter för att kunna återanvändas med
hög kvalitet i ett tekniskt och/eller biologiskt kretslopp. Produktion och transporter sker med förnyelsebara bränslen.
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
En rapport från konsultföretaget McKinsey beskriver
den cirkulära ekonomin och deras potentiella betydelse för världsekonomin. Om vi bara skulle cirkulera 23 procent av alla material i EU, kan vi spara cirka
630 miljarder US dollar per år. Det är alltså en riktigt
bra affär i att återanvända byggnadsmaterial, möbler, elektronik, bilar, och så vidare. Inte bara kommer
detta kunna skapa massor av jobb i förarbetningen av
materialet, sortering, inhämtning och återproduktion – det lättar också trycket på naturen och minskar
vår utarmning av jorden.
Under sommaren 2015 öppnar EU-kommissionen
ett samråd för att utarbeta ett nytt förslag till strategi för en cirkulär ekonomi. Målet är att möjliggöra
återvinning, säkra tillgången till råmaterial i Europa
och skapa jobb och tillväxt. Frågan är alltså mycket
aktuell.
I en framtida cirkulär ekonomi kommer återvinning och återanvändning vara avgörande.
Om cirkulära affärsmodeller skulle få stort genomslag skulle konsekvenserna för kommunal avfallshantering vara till exempel kraftigt minskade avfallsmängder eftersom producenterna tar tillbaka sina
produkter som råvara för nya produkter. Det skulle
innebära ett helt nytt sätt att göra inköp där fokus är
på att lösa verksamhetens behov av en funktion istället för en produkt.
Ett genomslag av cirkulära affärsmodeller innebär även att våra invånare skulle börja efterfråga det
samma från Gästrike återvinnare. Nya tjänster kan
behöva erbjudas och tydlig redovisning av vad vi gör
med de produkter som vi tillhandahåller. Här kan
man tänka sig att Gästrike återvinnare hyr sopkärl istället för att köpa dem och sedan lämnar tillbaka dem
till producenten som använder materialet igen för nytillverkning.
55
Företag
Musik, sport och
matsmarta tips
56
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
Företag
Med beröm
kan man
komma långt
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
57
Att förändra beteenden
Att förändra
beteenden
Våra beteenden är viktiga för att skapa en hållbar utveckling
och en värld som räcker längre. Det handlar till exempel om
hur vi konsumerar, hur vi sorterar och hur vi reser.
Att förändra beteenden är ett komplext område. Det räcker inte att informera om vad människor behöver göra och varför. Information har relativt liten
påverkan på våra beteenden, även om vi ofta tror att den har stor påverkan.
Det finns inte heller ett direkt samband mellan kunskap och beteenden.
Människors beteenden påverkas av många faktorer. Vi behöver förstå detta för att kunna arbeta klokt och effektivt med att förändra beteenden för en
hållbar utveckling.
Exempel på sådant som påverkar våra beteenden är:
1. Positiv återkoppling (konsekvenser)
2.Människan är social
3.Om det är lätt att göra rätt
4.Hur våra hjärnor fungerar
5.Information
POSITIV ÅTERKOPPLING
Människors beteende påverkas i stor grad av de konsekvenser hen upplever
av sitt beteende. Positiva konsekvenser som inträffar nära i tiden har stor effekt på vårt fortsatta beteende. Till exempel att få beröm eller positiv återkoppling om nyttan av att ha sorterat avfall.
MÄNNISKAN ÄR SOCIAL
Människan är en social varelse som gärna anpassar sig till andra människor
och gärna vill vara en del av en gemenskap. Normer har stor betydelse för
vårt beteende. Därför är det viktigt att bygga normer som stöttar en hållbar
utveckling. Ett bra sätt att arbeta för beteendeförändring är också att skapa
en känsla av gemenskap, att vi gör nytta tillsammans.
58
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
Att förändra beteenden
det ska
var lätt
att gör
a
rätt
LÄTT ATT GÖRA RÄTT
Om det är lätt att göra rätt, så ökar sannolikheten att
vi gör rätt.
Det är viktigt att det är lätt att göra rätt även för
äldre personer och för personer med funktionsnedsättning.
VÅRA HJÄRNOR STYR OSS
Det kommer allt mer intressant kunskap om hur våra
hjärnor fungerar och styr oss. Detta är kopplat till
våra beteenden. Med god kunskap om hur våra hjärnor fungerar, får vi bättre förutsättningar att anpassa kommunikation och åtgärder för att åstadkomma
hållbara beteenden. Till exempel behöver vi bli bättre
på att engagera människors känslor och inte bara förnuft och logik.
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
Tydlig information om hur man ska göra och varför
är viktigt, men behöver kombineras med andra beteendeförstärkande åtgärder för att ge avsedd effekt.
Gästrike återvinnare arbetar sedan många år aktivt
med information, målgruppsanpassat och i olika kanaler. Det personliga mötet är en viktig kanal, både i
verkliga livet men också digitalt.
Sedan 2002 har Gästrike återvinnare en miljöpedagog anställd med ansvar för kontakter med skolor-
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
na i regionen. Miljöpedagogens personliga möten är
både effektivt och pedagogiskt i mötet med barn och
elever från förskolan och uppåt. Miljöpedagogen ska
fortsätta fungera och utvecklas som ett viktigt stöd
för lärarna i deras hållbarhetsarbete.
I en föränderlig värld är det också viktigt att Gästrike återvinnare hela tiden är öppen för nya kanaler
och mötesplatser utan att tappa de mer etablerade
kanalerna för kommunikation som fortfarande anses
viktiga.
METODER
Det finns kunskapsområden och metoder som kan
hjälpa oss att arbeta med beteendeförändringar,
till exempel:
1.Beteendeanalys
2.”Nudging” (att underlätta rätt beteende)
3.Beteendeteorier
4.Spelmekanismer (”gamification”)
SÅ KAN VI FÖRÄNDRA BETEENDEN
Gästrike återvinnare ska fortsätta att arbeta med att
förmedla tydlig information om hållbar konsumtion
och om sortering och återvinning. Utöver det är det viktigt att utveckla arbetet att återkoppla snabbt och positivt
till medborgarna, bidra till normer som stärker hållbarhet, bygga gemenskap och göra det lätt att göra rätt.
59
Företag
60
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
Företag
Vår
arbetsmiljö
är också
viktig
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
61
Arbetsmiljö och säkerhet
Arbetsmiljö
och säkerhet
Arbetsmiljö är en viktig aspekt inom avfallshanteringen.
Gästrike återvinnare bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete vilket innebär att
löpande undersöka, åtgärda och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs.
Det som gör avfallshanteringen lite speciell är att det
mesta av arbetet utförs på mark och i fastigheter som
inte arbetsgivaren råder över. Kommunen och fastighetsägare behöver därför samarbeta för att hitta lösningar så att arbetsmiljön kan förbättras.
Nya arbetsmiljöproblem ska inte byggas in i avfallshanteringssystemen och befintliga arbetsmiljöproblem ska åtgärdas. Hämtställen behöver anpassas
både för avfallslämnare och för avfallshämtare. Även
om arbetsmiljön inom avfallshanteringen har förbättrats tack vare intensivt arbete under senare åren
finns det fortfarande arbetsmiljöproblem som bör
uppmärksammas:
• Tunga lyft eller drag av kärl, särskilt
vintertid
• Kärl- och säckavfall kan innehålla smitt ämnen som sophämtaren utsätts för vid
hämtningen
• Hantering av tunga slangar och tunga lock
vid slamtömning
• Säkra körvägar utan backning och med bra
vändmöjligheter
62
•
•
•
Stress kan uppstå på grund av dåliga
hämtningsförhållanden, svåra trafiksituationer och besvärliga lyft
Lukt och flugor
Containrar måste hanteras med stor
försiktighet vid tömning
Gästrike återvinnare arbetar systematiskt för att förebygga och åtgärda arbetsmiljörisker. Kommunerna
och fastighetsägare kan bidra till en bättre arbetsmiljö inom avfallshanteringen genom att kontakta
Gästrike återvinnare tidigt i exploateringsskedet för
planering och utformning av hämtställen. Vid godkännande av bygglov för flerbostadsområden och
verksamheter (samt skolor och liknande) bör Gästrike
återvinnare också kontaktas i tidigt skede för dialog.
Fastighetsägare kan bidra till en bättre arbetsmiljö
genom att åtgärda dåliga hämtställen.
Gästrike återvinnare och väghållningsmyndigheten bör samråda kring frågor som rör placering av
kärl och i andra frågor som rör säkerheten inom vägområdet.
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
Arbetsmiljö och säkerhet
Förslag till Avfallsplan 2016 - 2020
63