Förslag på reviderad avfallsplan

Samrådsversion
Från avfallshantering till
resurshushållning
Förslag till revidering av delar ur avfallsplan för Gävle,
Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby 2011-2020
Innehåll
Sammanfattning ......................................................................................... 3
1
Inledning ................................................................................................ 5
2
Mål och styrmedel .............................................................................. 6
2.1 Målområde 1 – Förebygga resursslöseri och spridning av
farliga ämnen .................................................................................. 7
2.2 Målområde 2 – Säkra hanteringen av farligt avfall ........................ 8
2.3 Målområde 3 – Ta tillvara avfall som resurs .................................. 9
2.4 Styrmedel ...................................................................................... 10
3
Åtgärder............................................................................................... 12
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
Behov, åtgärder och mål ............................................................... 12
Gästrike Återvinnare, kommunerna och producenterna ............... 12
Uppföljning................................................................................... 12
Åtgärdsprogram ............................................................................ 13
Resurser i form av tid och pengar ................................................. 20
4
Viktiga aspekter, frågor och områden vid formulering av
mål och åtgärder ............................................................................... 21
4.2 Klimatpåverkan ............................................................................. 21
4.3 Att förebygga resursslöseri och minska spridning av
farliga ämnen ................................................................................ 23
4.7 Rötning av matavfall för produktion av biogas............................. 24
4.10 Nedskräpning .............................................................................. 27
Bilaga 3 Organisation
och ansvar ......................................................... 28
Den kommunala organisationen i vår region ................................................ 28
Sammanfattning
Renhållningsordningen är ett styrande dokument för avfallshanteringen i
Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun.
Renhållningsordningen består av föreskrifter och avfallsplan.
Nuvarande renhållningsordning trädde i kraft 2011 och gäller till 2020. En
avfallsplan ska revideras vid behov, dock minst var fjärde år.
Detta är ett förslag till revidering av renhållningsordningen med avfallsplan
2016-2020. Under våren 2015 är förslaget ute för samråd med olika aktörer.
Denna samrådsversion innehåller de delar av renhållningsordningen som
innehåller förslag till förändringar, eller är särskilt viktiga:

Mål

Åtgärder

Viktiga och nya avsnitt:
o
Klimatpåverkan
o
Att förebygga avfall och minska spridning av farliga ämnen
o
Rötning av avfall för biogas
o
Nedskräpning

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Lokala föreskrifter om avfallshantering för Gävle, Hofors, Ockelbo,
Sandviken och Älvkarleby
Övriga avsnitt, kapitel och bilagor innehåller inga större förändringar av vikt
och ingår inte i denna samrådsversion. Dessa delar finns att läsa eller ladda
ner från www.gastrikeatervinnare.se. De kan också beställas från Gästrike
återvinnare.
I avfallsplanen finns tre målområden som ska gälla fram till och med år
2020. Målområdena är:
 Förebygga resursslöseri och spridning av farliga ämnen
 Säkra hanteringen av farligt avfall
 Ta tillvara avfall som resurs
Att förebygga avfall är från och med 2011 ett nytt målområde som har sin
tyngd i EU:s hårdare styrning mot att avfall ska hanteras enligt
avfallshierarkin.
För att uppnå de mätbara mål som finns uttryckta inom respektive
målområde finns en mängd åtgärder formulerade. Åtgärderna är framtagna
utifrån de behov som förbundet har uppmärksammat hos till exempel
förtroendevalda, invånare och verksamheter. Genom en omvärldsanalys har
en utblick gjorts kring framtidens behov av service, teknisk utveckling och
samhällstrender vilket har resulterat i åtgärder i planen.
För perioden 2016-2020 handlar viktiga åtgärdsförslag om att förebygga
avfall och spridning av farliga ämnen, att bidra till beteendeförändringar för
en hållbar utveckling, att etablera en anläggning för att röta matavfall och
producera biogas, att minska nedskräpning och att förbättra sorteringen och
öka återvinning och återanvändning.
För att styra mot målen finns i huvudsak fem medel att använda sig av:
information och kommunikation, andra beteendeförändrande åtgärder,
avgifter, lagstiftning och tillsynen som kommuner och länsstyrelser utövar.
1 Inledning
Renhållningsordningen är ett verktyg för att styra, utveckla och följa upp
avfallshanteringen i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby
kommun.
Sedan 2001 har kommunalförbundet Gästrike Återvinnare ansvaret att
utarbeta en gemensam renhållningsordning för de kommuner som ingår i
förbundet. Renhållningsordningen ska utarbetas i samverkan mellan Gästrike
Återvinnare och kommunerna, samt godkännas av respektive kommuns
fullmäktige.
Renhållningsordningen är ett styrande dokument för både
kommunalförbundet Gästrike Återvinnare och medlemskommunerna Gävle,
Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Den styr därmed även
avfallshanteringen hos fastighetsägare och medborgare i kommunerna.
År 2015 är det dags att uppdatera och revidera renhållningsordningen. Det
finns ett behov av att revidera mål, åtgärder samt beskrivningar av aktuella
områden (rötning av avfall för biogas, förebyggande av avfall, minska
spridning av farliga ämnen, klimatpåverkan, nedskräpning). Utifrån
nationella styrdokument som Sveriges nationella avfallsplan och de svenska
miljömålen föreslås reviderade mål och nya åtgärder. En del av de föreslagna
åtgärderna ansvarar Gästrike återvinnare för. Andra föreslagna åtgärder
ansvarar kommunerna för. Dessa föreslagna åtgärder behöver kommunerna
ta ställning till.
1.1 Innehåll, syfte och målgrupper
De lokala föreskrifterna om avfallshantering innehåller de kommunala
bestämmelserna om avfallshantering. Föreskrifterna är ett verktyg för att
styra hanteringen av hushållsavfall, en rättslig grund i det dagliga arbetet och
vid tvister.
Avfallsplanen beskriver till exempel avfallsmängder, behandlingsmetoder,
mål, åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet samt en
bedömning av miljörisken för nedlagda avfallsdeponier. Avfallsplanen ska
omfatta allt avfall i kommunerna, även det avfall som kommunerna inte har
ett insamlings- och bortskaffningsansvar för. Kommunerna har begränsade
möjligheter att påverka företagens avfall. Kommuner och länsstyrelser har
via sin tillsyn möjlighet att via rådgivning och förelägganden påverka
företagens avfallshantering.
Avfallsplanen är ett aktivt verktyg för Gästrike Återvinnare och kommunerna
i det fortsatta arbetet med att anpassa avfallshanteringen för ett hållbart
samhälle och till nya lagar och regler. Uppföljning och uppdatering av
avfallsplanen sker kontinuerligt.
Gästrike återvinnare och kommunerna behöver förbättra processen för
genomförande och uppföljning av avfallsplanen.
2 Mål och styrmedel
Avfallsplanen innehåller tre målområden. Varje målområde beskrivs som ett
inriktningsmål som inte är mätbart. Under varje inriktningsmål finns tre
mätbara mål. I åtgärdsprogrammet i kapitel 3 finns de åtgärder som ska bidra
till att målen nås.
Målområdena är:
 Förebygga resursslöseri och spridning av farliga ämnen
 Säkra hanteringen av farligt avfall
 Ta tillvara avfall som resurs
2.1 Målområde 1 – Förebygga resursslöseri och spridning av
farliga ämnen (REVIDERAD FORMULERING)
Inriktningsmål
Hushåll och verksamheter förebygger resursslöseri och spridning av farliga
ämnen, genom att konsumera medvetet och hushålla med resurser.
(REVIDERAD FORMULERING)
Mätbara mål
1.1 Mängden matsvinn som slängs inom skola, vård och omsorg i
kommunerna ska minska med X procent från år 2015 till år 2020.
(REVIDERAD FORMULERING)
Målet behöver formuleras i dialog med kommuner och andra,
under samrådstiden.
1.2 Senast år 2020 ska 80 procent av tillfrågade invånare uppge att
de gör aktiva val i sin konsumtion för att minska miljöpåverkan
och bidra till en hållbar utveckling. (REVIDERAD FORMULERING)
1.3 Senast år 2020 finns det tydliga uppdrag och rutiner som gör att
kommunerna och Gästrike återvinnare arbetar aktivt med att
förebygga avfall inom och utom de kommunala verksamheterna.
(NYTT MÅL)
2.2 Målområde 2 – Säkra hanteringen av farligt avfall
Inriktningsmål
Hushåll och verksamheter hanterar sitt farliga avfall på rätt sätt.
Mätbara mål
2.1 År 2020 ska alla tillfrågade invånare kunna beskriva hur de på
rätt sätt lämnar farligt avfall från hushållet.1 (HÖJD MÅLNIVÅ)
2.2 År 2020 ska det inte finnas något farligt avfall i de hushållssopor
och grovavfall som hushållen slänger.2
2.3 År 2020 har alla företag en säker och väl fungerande hantering av
sitt farliga avfall och elavfall. (NYTT MÅL)
Alt: Annan målformulering.
Målet behöver formuleras i dialog med kommuner och andra,
under samrådstiden.
1
Rätt sätt är till exempel till en bemannad återvinningscentral eller till Elin-skåp i butik. Farligt avfall
är till exempel lågenergilampor, lösningsmedel, färgrester. Målet mäts genom ett index med flera
frågor i årlig kundundersökning. År 2009 beskrev 92 procent rätt sätt.
2År 2009 fanns det 0,8 procent farligt avfall i hushållssoporna. Med hushållssopor menas det som
hushållen slänger i soppåsar och kompostpåsar. Målet mäts genom plockanalys.
2.3 Målområde 3 – Ta tillvara avfall som resurs
Inriktningsmål
Hushåll och verksamheter sorterar sitt avfall, så att det kan återvinnas på
bästa sätt.3
Mätbara mål
3.1 Vi förflyttar avfallet uppåt i avfallstrappan, så att
andelen material som återanvänds och återvinns ökar.4
(NYTT MÅL)
3.2 Senast år 2020 ska minst 80 procent av matavfallet från
hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut
och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara,
där allt matavfall behandlas, så att även energi tas
tillvara. (REVIDERAD FORMULERING)
3.3 År 2020 är alla transporter för insamling av avfall
fossilfria. (HÖJD MÅLNIVÅ)
3
Med återvinning menas hela kedjan från sortering via transport till återvinning.
Att flytta resurserna uppåt i avfallstrappan innebär att sådant som idag deponeras istället
materialåtervinns eller energiutvinns, att sådant som idag energiutvinns istället materialåtervinns eller
återanvänds (till exempel textil, prylar, möbler).
4
2.4 Styrmedel
Det finns ett antal styrmedel att använda för att nå målen:
 Information och kommunikation.
 Avgifter.
 Andra beteendeförändrande åtgärder, till exempel återkoppling och design för
hållbara beteenden (det ska vara lätt att göra rätt). (NY)
 Lagstiftning genom de lokala föreskrifterna om avfallshantering.
 Den tillsyn över avfallshanteringen som kommuner och länsstyrelser utövar
över de anmälnings- och tillståndspliktiga företagen.
Information och kommunikation
Information och kommunikation ökar människors kunskap. I förlängningen
kan det förändra attityder, värderingar och beteenden. Information och
kommunikation är ett viktigt styrmedel som Gästrike Återvinnare valt att
arbeta med i stor omfattning.
Avgifter
Ett ekonomiskt styrmedel på lokal nivå är avgifterna i renhållningstaxan.
Gästrike Återvinnare har valt en miljöstyrande taxa som innebär att de som
sorterar sitt avfall får lägre avgifter än de som inte sorterar.
Andra beteendeförändrande åtgärder (NY)
Förutom information och kommunikation finns det andra
beteendeförändrande åtgärder. Till exempel positiv återkoppling och design
för hållbara beteenden. Kunskapen om vad som påverkar människors
beteenden ökar och det är viktigt att ta tillvara den kunskapen och omsätta i
praktisk handling i arbetet med att förändra konsumtionsbeteenden och öka
sortering för återanvändning och återvinning.
Lokala föreskrifter om avfallshantering
I de lokala föreskrifterna om avfallshantering finns de regler som gäller för
avfallshanteringen i kommunerna, till exempel om hur avfall hämtas och hur
det ska sorteras. Reglerna är styrande, men effekten i form av ökad sortering
kommer inte av reglerna i sig utan förutsätter ett aktivt arbete med
kommunikation och avgifter.
Tillsyn
I sin tillsyn kan kommunerna och länsstyrelserna påverka avfallshanteringen
hos företag och andra verksamheter. Bygg- och miljökontoren i kommunerna
utövar tillsyn över tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter, samt
över insamlingen av avfall som omfattas av producentansvar (tidningar,
förpackningar, elavfall, däck mm). Länsstyrelserna utövar tillsyn över större
företag. Tillsynsmyndigheterna kan ge råd, men också förelägga
verksamhetsutövare att förbättra sin avfallshantering.
Naturvårdsverket anger i de allmänna råden om kommunal avfallsplanering
att kommunala avfallsplaner bör innehålla ett avsnitt som hur tillsyn enligt
kommunens tillsynsplan kommer att bedrivas i syfte att bidra till att de
beskrivna målen i avfallsplanen nås.
Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby är olika
befolkningsmässigt och omfattar verksamheter av vitt skilda karaktärer.
Tillsynsplanerna för kommunerna skiljer sig markant. I arbetet med den
gemensamma avfallsplanen finns möjlighet att samverka och utbyta
erfarenheter för att effektivisera tillsynen med fokus på målen i
avfallsplanen.
Ett viktigt mål i denna avfallsplan är att verksamheter ska hantera sitt farliga
avfall på rätt sätt. Kommunerna och länsstyrelserna kan i sitt tillsynsarbete
arbeta för att detta mål ska nås.
Det är önskvärt att både kommunerna och länsstyrelsen beaktar avfallsplanen
vid sin tillsynsplanering.
3 Åtgärder
I åtgärdsprogrammet finns åtgärder för de närmaste åren. Först beskrivs
åtgärdsprogrammets upplägg, därefter redovisas själva åtgärdsprogrammet.
3.1 Behov, åtgärder och mål
De synpunkter och behov som framkommit under framtagandet av
avfallsplanen 2009-2010 samt under arbetet 2011-2014 har fångats upp i mål
och åtgärder. Till varje mål finns det åtgärder som ska bidra till att målen
nås.
3.2 Gästrike Återvinnare, kommunerna och producenterna
Det finns flera aktörer som har ansvar och möjligheter att förverkliga
åtgärderna
 Gästrike återvinnare
 kommunerna
 producenterna
 fastighetsägare
Åtgärder under olika ansvar (NY STRUKTUR)
Avsnitt ett i åtgärdsprogrammet beskriver de större eller viktigare åtgärder
som Gästrike Återvinnare och kommunerna kan arbeta med de kommande
åren. Åtgärderna är övergripande formulerade.
I Gästrike Återvinnares och kommunernas årliga verksamhetsplaner behöver
åtgärderna planeras in och konkretiseras.
Det finns flera avfallsrelaterade frågor som ligger under kommunernas
ansvar. Till exempel tillsyn, upphandling och inköp, avfallsförebyggande i de
kommunala verksamheterna, sortering av avfall i de kommunala
verksamheterna med mera. I åtgärdsprogrammet framgår ansvaret för
åtgärderna. Om kommunerna önskar utveckla och konkretisera ytterligare
åtgärder så kan kommunen göra det inom ramen för sina egna
verksamhetsplaner. Givetvis kan åtgärder också föras in i åtgärdsprogrammet
i avfallsplanen om kommunerna finner att det är lämpligt.
Avsnitt tre i åtgärdsprogrammet beskriver de åtgärder som producenterna
ansvarar för. Åtgärderna är övergripande formulerade.
3.3 Uppföljning
Åtgärdsprogrammet följs upp varje år i en skriftlig rapport från Gästrike
Återvinnare till det egna förbundsfullmäktige samt till respektive kommun.
Vid uppföljningen ska genomförda och inte genomförda åtgärder redovisas,
och för pågående åtgärder ska status redovisas.
3.4 Åtgärdsprogram (NY STRUKTUR)
Vid varje åtgärd framgår om den är ny eller om den är befintlig sedan tidigare
(med en hänvisning till åtgärdens nummer i nuvarande avfallsplan).
Åtgärder som sker löpande och bidrar till de flesta mål
1
Optimera insamlingssystemen för olika
avfallsslag utifrån hållbarhet, tillgänglighet
och effektivitet (gäller farligt avfall, elavfall,
matavfall, textil, grovavfall mm). NY
Löpande
Gästrike
återvinnare
2
Samråda och samverka med
producentorganisationerna för att utveckla
insamlingen av de avfall som omfattas av
producentansvar (tidningar, förpackningar,
elavfall, däck, läkemedel mm) 1.17
Löpande
Gästrike
återvinnare
3
Söka samverkan med andra aktörer för att
utveckla avfallshanteringen och
återvinningen av resurser (kommuner,
bostadsbolag, hamnar, myndigheter,
branschorganisationer, entreprenörer,
leverantörer med flera)
1.14 + 1.59 + 1.61
Löpande
Gästrike
återvinnare
4
Samverka och ha en bra dialog mellan
Gästrike återvinnare och
medlemskommunerna. 1.63
Löpande
Gästrike
återvinnare
5
Förbättra förutsättningarna för personer med
funktionshinder. 1.15 + 1.35
Löpande
Gästrike
återvinnare
6
Utveckla arbetet med att stimulera hållbara
beteenden, utifrån den aktuella kunskap som
finns och utvecklas om beteendeförändring.
NY + 1.51
Löpande
Gästrike
återvinnare
7
Utveckla kommunikationen med nysvenskar
och asylsökande om avfallsförebyggande och
sortering. 1.54
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
8
Medverka i arbetet med undervisning i skolor
för hållbar utveckling. 1.49
Löpande
Gästrike
återvinnare
9
Utveckla kommunikationen med
fastighetsägare, verksamheter och
kommuninvånare, i nya kanaler och anpassa
informationen efter behov och målgrupp.
1.44
Löpande
Gästrike
återvinnare
10
Se till att tillsynsplaner och
tillsynsvägledningar säkrar att tillsynsarbetet
bidrar till att nå de avfallsmål som finns om
förebyggande, farligt avfall, återvinning med
mera. NY
Senast 2020
Kommunen
Kommunen
Kommunen
Åtgärder för att nå mål 1.1
Mängden matsvinn som slängs inom skola, vård och omsorg i kommunerna ska minska med X
procent från år 2015 till år 2020.
Målet behöver formuleras i dialog med kommuner och andra, under samrådstiden.
1
Informera i kommunala verksamheter om att
inte slänga mat, och ta fram
informationsmaterial kring detta.  NY + 1.52
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
Kommunen
2
Driva ett gemensamt arbete för att minska
mängden matsvinn i kommunala storkök,
bespisningar och verksamheter. I arbetet
ingår regelbundna träffar med kommunernas
kostchefer. 2.2
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
Kommunen
3
Utveckla mätning och uppföljning av
matsvinn. NY
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
Kommunen
4
Identifiera och använda lämpliga åtgärder för
att åstadkomma en minskning av matsvinnet i
kommunala verksamheter. NY
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
Kommunen
Åtgärder för att nå mål 1.2
Senast år 2020 ska 80 procent av tillfrågade invånare uppge att de gör aktiva val i sin konsumtion
för att minska miljöpåverkan och bidra till en hållbar utveckling.
1
Informera om hur konsumtionen av varor och
tjänster påverkar miljön, om hållbara val med
särskilt fokus på farliga ämnen, textil och
matsvinn. NY + 1.45
Löpande
Gästrike
återvinnare
2
Informera för att öka människors
medvetenhet om matens miljöpåverkan och
hållbar konsumtion av livsmedel. NY + 1.5
Löpande
Gästrike
återvinnare
3
Informera för att öka människors
medvetenhet om textiliers miljöpåverkan och
hållbar konsumtion av textilier. NY
Löpande
Gästrike
återvinnare
Åtgärder för att nå mål 1.3
Senast år 2020 finns det tydliga uppdrag och rutiner som gör att kommunerna och Gästrike
återvinnare arbetar aktivt med att förebygga avfall inom och utom de kommunala verksamheterna.
1
Se till att det finns uppdrag och organisation
för att driva, sprida, samordna och fokusera
förebyggandearbetet inom de kommunala
verksamheterna. NY + 1.6
Senast 2020
Kommunen
2
Utveckla och kommunicera metoder för att
förebygga avfall i de kommunala
verksamheterna i hela kedjan från
upphandling och inköp till avfallshantering.
NY + 1.6
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
Kommunen
3
Ställa miljökrav i upphandlingar, så att
upphandlade produkter och tjänster är
miljömässigt hållbara, med särskilt fokus på
farliga ämnen, textil, mat och
klimatpåverkan. NY
Löpande
Gästrike
återvinnare
Kommunen
4
Verka för ökad resurshushållning vid
byggande i kommunerna genom att löpande
uppdatera kraven på avfall och
resurshushållning. NY
Löpande
5
Öka resurshushållningen inom användning av
datautrustning och minska mängden
elektroniskt avfall. NY
Löpande
6
Se till att tillsynsvägledningar har fokus på
förebyggande. NY
Senast 2020
7
Uppmuntra olika verksamheter (t ex
restauranger, butiker) att arbeta för att
minimera matsvinn. 1.7
Senast 2020
Kommunen
Gästrike
återvinnare
Kommunen
Kommunen
Gästrike
återvinnare
Åtgärder för att nå mål 2.1
År 2020 ska alla tillfrågade invånare kunna beskriva hur de på rätt sätt lämnar farligt avfall från
hushållet.
1.
Informera hushållen om hur farligt avfall ska
hanteras. 1.47
Löpande
Gästrike
återvinnare
2.
Informera om hantering av skrotbilar. NY
Löpande
Gästrike
återvinnare
Åtgärder för att nå mål 2.2
År 2020 ska det inte finnas något farligt avfall i de hushållssopor och grovavfall som hushållen
slänger.
1
Utveckla insamlingen av batterier, lampor
och smått elavfall. 1.8 + 1.9
Löpande
Gästrike
återvinnare
2
Utreda möjligheten att utveckla nya system
för insamling av farligt avfall och läkemedel i
syfte att underlätta för hushållen. 1.10
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
Åtgärder för att nå mål 2.3
År 2020 har alla företag en säker och väl fungerande hantering av sitt farliga avfall och elavfall
Alt: Annan målformulering.
Målet behöver formuleras i dialog med kommuner och andra, under samrådstiden.
1
Informera små och medelstora företag om rätt
hantering av farligt avfall. 2.1 + 1.50
Löpande
Gästrike
återvinnare
Kommunen
2
I kommunernas tillsynsplaner särskilt beakta
behovet av tillsyn av farligt avfall hos små
och medelstora företag. 2.7
Löpande
Kommunen
3
Säkerställa att farligt avfall tas upp på
dagordningen vid miljötillsyn hos små och
medelstora företag. 2.8
Löpande
Kommunen
4
Tillsyn över producenter och aktörer som
Löpande
Kommunen
agerar på producenternas uppdrag när det
gäller insamling av elavfall. NY
5
Tillsyn av hur kylskåp tas omhand för att se
till att de hanteras varsamt så att
ozonnedbrytande ämnen inte läcker ut i
miljön. NY
Löpande
Kommunen
6
Tillsyn över bilskrotar. NY
Löpande
Kommunen
Åtgärder för att nå mål 3.1
Vi förflyttar avfallet uppåt i avfallstrappan, så att andelen material som återanvänds och återvinns
ökar.
1
Utveckla samverkan med
biståndsorganisationer för att öka
återanvändningen. 1.2
Löpande
Gästrike
återvinnare
2
Utreda möjligheten att skapa
”återanvändningscentraler” för bygg- och
rivningsavfall (plåt, trä, fönster, tegel mm).
1.3
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
3
Informera om sortering: hur man ska sortera,
vad som händer med det avfall människor
sorterar och nyttan med sorteringen. Med
särskilt fokus på farliga ämnen, textil och
mat. 1.47 + 1.53 
Löpande
Gästrike
återvinnare
4
Uppmuntra till återanvändning. 1.45 + 1.46
Löpande
Gästrike
återvinnare
5
Stimulera kommunala verksamheter att
återanvända material. 1.6
Senast 2020
6
Inspirera bostadsbolag till att utveckla sina
lokaler för avfallshantering med fokus på,
avfallsförebyggande, delande och
återanvändning. NY
Löpande
Gästrike
återvinnare
Kommunala
bostadsbolag
7
Förbättra sorteringen av avfall inom de
kommunala verksamheterna och inom
Gästrike återvinnares verksamhet, så att dessa
föregår med gott exempel. 2.4 + 1.13 + 1.20
Löpande
Gästrike
återvinnare
Kommunen
8
Utreda om det vore miljömässigt och
ekonomiskt motiverat att införa hämtning av
tidningar och förpackningar vid villor, om
insamlingsansvaret för tidningar och
förpackningar blir kommunalt. 1.18
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
9
Utreda möjligheter för system och samverkan
för insamling av textil. NY
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
10
Utreda möjligheten att förbättra möjligheten
för boende i glesbygd och tätort att lämna
sitt grovavfall, samt samverka med
kommunala och privata fastighetsägare kring
detta. 1.32
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
11
Utreda möjligheten att öka mängden
plastavfall som går till materialåtervinning.
NY + 1.34
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
12
Utreda vad som krävs för en fungerande
urinseparering från hushållen från transport
till behandling. 1.36
Senast 2020
Kommunen
Kommunen
Kommunen
13
Utreda möjligheterna till att utnyttja
fosforföreningarna i avloppsslam från
enskilda avlopp och från kommunala
reningsverk som växtnäring. 2.6
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
Kommunen
14
Utreda behovet av eventuell separat
insamling av frityroljor från hushåll. 1.41
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
Kommunen
15
Säkerställa att avfallshanteringen beaktas i
tidiga skeden i bygglovsprocessen. NY
Senast 2020
Kommunen
16
Säkerställa att i tillsynsarbetet vägleda/styra
till att förberedandet för återanvändning,
materialåtervinning och annat
materialutnyttjande av icke-farligt byggnadsoch rivningsavfall ökar. NY
Senast 2020
Kommunen
17
Avsätta mark för platser för
återvinningsstationer i den fysiska
planeringsprocessen. NY
Löpande
Kommunen
18
Ordna ändamålsenliga utrymmen för
källsortering och avfallshantering. NY
Senast 2020
Kommunala
bostadsbolag
19
Utveckla resursanvändningen vid byggnation
och rivning genom att till exempel:
a) Utveckla källsorteringen och hitta
lösningar på hur överblivet byggmaterial kan
komma till återanvändning
b) Ställa tydliga kompetenskrav på den som
ska inventera byggnader inför rivning.
c) Genom planering skapa förutsättningar för
att inventeringen ger ett tillräckligt bra
underlag inför rivningen och säkerställa att
resultatet förs vidare genom hela
rivningsprocessen.
d) Ställa krav på hanteringen av bygg- och
rivningsavfallet i upphandlingen och följa
upp att kraven efterlevs.
e) Ställa krav på att byggmaterial inte ska
innehålla farliga ämnen som kan försvåra
återvinning och omhändertagande av byggoch rivningsavfall.
NY
Senast 2020
Kommunala
bostadsbolag
20
Klargöra roller och ansvar för arbetet att
minska nedskräpning i kommunerna. NY
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
Kommunen
21
Utarbeta en strategi för att minska
nedskräpningen. I detta arbete identifiera och
inventera problem relaterade till
nedskräpning som grund för att skapa en
åtgärdsplan för att minska nedskräpning. NY
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
Kommunen
22
Genomföra utåtriktade aktiviteter mot
nedskräpning. NY
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
Kommunen
Åtgärder för att nå mål 3.2
Senast år 2020 ska minst 80 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger
sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst allt matavfall behandlas,
så att även energi tas tillvara.
1
Etablera en produktion av biogas baserat på
matavfall. NY + 1.23
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
2
Arbeta för att öka mängden insamlat
matavfall, samt för att behålla och förbättra
sorteringskvalitén. 1.24 + 1.25
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
3
Certifiera biogödsel från matavfallet. 1.22
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
4
Arbeta för att den färdiga biogödsel kommer
till nytta, till exempel via nätverk och
samverkan med lantbruk och jordtillverkare.
1.26
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
5
Arbeta för att livsmedelsavfall från
verksamheter sorteras ut och behandlas
biologiskt (uppnås till exempel genom
kommunikation med verksamheter och
entreprenörer). 1.26
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
7
Arbeta för att skapa möjlighet att ta hand om
kasserat, paketerat livsmedel och flytande
organiskt avfall. 1.29
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
Åtgärder för att nå mål 3.3
År 2020 är alla transporter för insamling av avfall fossilfria.
1
Minska miljöbelastningen vid transporter
genom att optimera transporterna av avfall.
1.42
Löpande
Gästrike
återvinnare
2
Öka antalet fordon som drivs med fossilfria
bränslen. NY
Löpande
Gästrike
återvinnare
3
Ställa krav på fossilfria fordon vid
upphandling av uppdrag och entreprenader,
där det är möjligt. NY
Senast 2020
Gästrike
återvinnare
Kommunen/
Bolag/
Inköp
Gävleborg
2. Åtgärder som producenterna ansvarar för
Åtgärd
2.1 Tillhandahålla återvinningsstationer.
År
löpande
Ansvar
FTI
2.2
Städa återvinningsstationer.
löpande
FTI
2.3
Samråda med Gästrike Återvinnare och
kommunerna för att förbättra insamlingen av
tidningar och förpackningar.
löpande
FTI
2.4
Samla in tidningar och förpackningar.
löpande
FTI
2.5
Samla in elavfall.
löpande
El-Kretsen
2.6
Samla in däck.
löpande
SDAB
2.7
Samla in läkemedel.
löpande
3.5 Resurser i form av tid och pengar
I vilken utsträckning de föreslagna åtgärderna kommer att kunna genomföras
beror på vilka resurser som kan avsättas. Bedömningen av kostnader för
åtgärderna får göras mer noggrant vid tidpunkten för åtgärderna. Många av
de föreslagna åtgärderna kan inrymmas inom löpande verksamhet och
budget, men vissa åtgärder kräver extra resurser. Behov av extra resurser för
att driva föreslagna åtgärder finns inom områdena förebyggande av avfall,
nedskräpning och vissa utredningar om nya insamlingssystem.
En grupp med representanter för kommunerna och förbundet bör varje år
innan budget- och verksamhetsplanearbetet gå igenom åtgärdsprogrammet
för att identifiera vilka åtgärder som ligger i planen. Representanterna
behöver sedan se till att ansvariga verksamhetschefer och planerare får
kännedom om de åtgärder som ligger i planen och vilka resurser som
behöver avsättas för att genomföra åtgärderna.
4 Viktiga aspekter, frågor och områden vid
formulering av mål och åtgärder
Flera aspekter har varit viktiga vid formulering av målen och åtgärderna.
Aspekter i vår omvärld och lokala förbättringsbehov ligger till grund till det
arbetet. Några frågor och områden framstod under arbetets gång 2009-2010
som mer angelägna och beskrivs därför djupare i kapitel 4.
I denna samrådsversion ingår endast de frågor och åtgärder som innehåller
betydande förändringar eller är nya jämfört med 2009:

Klimatpåverkan

Att förebygga avfall och åstadkomma hållbar konsumtion

Rötning av matavfall för biogasproduktion

Nedskräpning
4.2 Klimatpåverkan
Klimatet är en av de viktigaste miljöfrågorna. Utsläppen av växthusgaser
måste minska för att hejda den globala uppvärmningen. Detta blir allt
tydligare.
De aktörer som arbetat med avfallshantering kan bidra till att minska
klimatpåverkan genom att:
1. Röta matavfall och producera biogas som är en fossilfri energikälla.
2. Minska förbränningen av avfall med fossilt ursprung (plast) och öka
återvinningen av dessa material.
3. Övergå till fossilfria fordon för insamling av avfall
4. Arbeta med information och beteendeförändring för att åstadkomma
avfallsminimering, ökad sortering och hållbar konsumtion.
Dagens avfallshantering i Sverige bidrar på flera sätt till en positiv påverkan
på klimatet i och med att avfall återvinns till nya material eller blir till värme
och el. Det innebär mindre utsläpp av klimatpåverkande gaser än om råvaror
eller fossila bränslen hade använts.
Avfallshanteringens utsläpp av klimatpåverkande gaser är små i Sverige i
jämförelse med de som kommer från energianvändning och trafik som är 75
procent av de totala utsläppen. Jordbruket står för 13 procent.
Avfallshanteringen står för ca 3 procent av utsläppen, enligt
Naturvårdsverket.
Ett av de nationella miljömålen är ”Begränsad klimatpåverkan”. Visserligen
står avfallshanteringen för en liten del av de totala utsläppen av
klimatpåverkande gaser, men det viktigt att arbeta för att minska dessa även
inom avfallssektorn.
I denna avfallsplan föreslås ett mål om att insamlingen av avfall ska vara
fossilfri senast år 2020. Till målet föreslås åtgärder som att optimera
transporterna av avfall, välja miljöanpassade fordon, optimera transporter av
avfall, samt att etablera en produktion av biogas i regionen.
Idag finns ingen avfallsförbränning i regionen. De närmaste
avfallsförbränningsanläggningarna finns i Uppsala, Borlänge, Bollnäs och
Sundsvall.
Avfallshanteringen påverkar klimatet både positivt och negativt, vilket i
generella ordalag kan beskrivas enligt nedan:
Positivt:

Materialåtervinning ersätter användning av råvaror och spar energi och
innebär därmed mindre utsläpp av klimatpåverkande gaser än om råvaror
hade använts.

Vid avfallsförbränning nyttiggörs energin i avfallet och ersätter till en del
förbränning av fossila bränslen, eftersom avfallet till en del består av ickefossilt material.

Biogas från rötning av avfall ersätter ofta fossila bränslen
Negativt:

Utsläpp av klimatpåverkande gaser från transporter.

Läckage av klimatpåverkande gaser från deponier.

Läckage av klimatpåverkande gaser från kompostering och vid spridning av
kompost.

Förbränning av avfall med fossilt ursprung (plast)
4.3 Att förebygga resursslöseri och minska spridning av
farliga ämnen
En hållbar avfallshantering är direkt kopplad till en hållbar produktion och en
hållbar konsumtion. För att hela systemet ska vara hållbart behöver alla
delarna vara det: produktion, konsumtion och avfallshantering.
Det är särskilt viktigt att minska spridningen av farliga ämnen i varor och
kemikalier.
Det bästa ur miljösynpunkt är att undvika att
avfall alls uppkommer, det vill säga att förebygga
avfall. Det näst bästa är att återanvända avfall, det
vill säga använda en sak igen i befintligt skick
eller efter reparation.
I EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EG och i svensk
avfallslagstiftning är avfallshierarkin införd.
Frågan om att förebygga avfall har blivit viktig.
Enligt EU:s avfallsdirektiv artikel 4:1 ska
förebyggande prioriteras högst i lagstiftning och
politik som rör avfall. Medlemsstaterna ska
upprätta avfallsförebyggande program senast
2013. Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och
avfallsgenerering behöver brytas. Sverige har tagit fram ett
avfallsförebyggande program, Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och
resurseffektivt samhälle.
I Gästrikland och Älvkarleby kan arbetet för att förebygga avfall ske på flera
sätt. Via information och kommunikation kan invånarna inspireras till att
sälja och köpa begagnat och att köpa saker med kvalitet som håller länge.
Gästrike Återvinnare hanterar stora mängder grovavfall och mycket av dessa
består av hela och användbara saker. Gästrike Återvinnare arbetar för att
utveckla en mottagning av användbara saker i samarbete med
biståndsorganisationer.
Inom kommunala verksamheter kan ett sätt vara att arbeta för att minimera
matsvinn inom skola, vård och omsorg. Det finns också möjligheter att
förebygga avfall vid byggnationer, upphandling och inköp med mera.
Inom industrin pågår arbete med att utveckla processerna så att det uppstår
mindre mängder avfall men också att hitta nya användningsområden för det
som tidigare har varit avfall. Detta bidrar till att mindre jungfruligt material
används samtidigt som mängden uppkommet avfall minskas.
Frågan om att förebygga avfall kan uppfattas som kontroversiell, om man
uppfattar det som att det är samma sak som att stoppa produktionen och
hämma tillväxten. Att förebygga avfall borde likväl kunna handla om att
utveckla nya produkter och öka tillväxten. Utveckling av nya produkter kan
innebära att det som tidigare var avfall används för att göra nya produkter.
Det kan också innebära att man tar fram produkter som genererar mindre
avfall i produktionen och produkter som kan återvinnas eller återbrukas när
de annars skulle ha kasserats. Produkter som är möjliga att laga om den går
sönder och produktion av reservdelar är aspekter i detta.
Dagens konsumtionssamhälle inte är hållbart i längden. De 20 procent av
jordens befolkning som bor i i-länder konsumerar 80 procent av jordens
resurser. Allt fler rapporter betonar att det behövs stora omställningar av vår
konsumtion för att den ska bli hållbar. Det finns goda möjligheter att
åstadkomma detta om olika aktörer bidrar och samverkar i en
samhällsomställning.
I denna avfallsplan föreslås ett stort antal åtgärder för att förebygga avfall
och bidra till en hållbar konsumtion.
4.7 Rötning av matavfall för produktion av biogas
Biogas blir allt mer ett viktigt verktyg på vägen mot
att bli oberoende av fossila bränslen och skapa ett
kretslopp av biologiska resurser. Regeringen har i sin
klimatproposition, "En sammanhållen klimat- och
energipolitik", beslutad 2009, lyft fram biogasen som
framtida drivmedel. Statens energimyndighet har även
fått uppdrag att i samråd med Statens jordbruksverk
och Naturvårdsverket utveckla en sektorsövergripande
långsiktig strategi och föreslå åtgärder som på kort och
lång sikt bidrar till ökad användning av biogas.
Regeringen har även avsatt särskilda medel för stöd
till biogasprojekt. Dessa stöd handläggs av Statens
energimyndighet.
I de regionala utvecklingsplanerna för Gävleborg och
Uppsala län betonas vikten av en hållbar utveckling av
länen. Det innebär att boende, nya arbeten och
samhällsutveckling ska ske på ett hållbart sätt.
Utvecklingsplanerna betonar att transporterna måste
utvecklas i en hållbar riktning med till exempel biogas
och järnväg. Det indikerar att efterfrågan på biogas
kommer att öka från båda länen. Gävle kommun har
sedan 2010 ställt krav på biogasdrivna fordon inom
kollektivtrafiken. Antalet fordon har sedan starten ökat och 2015 rullar 15
bussar, 10 taxibilar och ca 200 övriga biogasdrivna fordon i Gävle stad.
Gästrike Återvinnare planerar även för att övergå till biogas för olika typer
fordon i sin egen fordonsflotta vilket ytterligare kommer att öka behovet av
regionalt producerad biogas.
En regional biogasproduktion öppnar möjligheter i arbetet med de regionala
och nationella miljömålen för fler aktörer att ställa om mot en fossilfri
fordonsflotta. En biogasproduktion där matavfall behandlas producerar även
biogödsel som kan återföras till jordbruket och därmed skapa ett kretslopp av
biologiska resurser. Det skulle i sin tur bidra till både det nationella
miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” och det regionala miljömålet ”Levande
jordbruk”.
Aktörer och roller
Gästrike Ekogas AB, ett samägt bolag mellan Gästrike återvinnare och Gävle
Energi AB, har sedan 2011 producerat fordonsgas vid Duvbackens
reningsverk. Den rågas som uppstår vid reningsverkets rötningsprocess
uppgraderas på plats. Bolaget har sedan 2010 sålt biogas vid tankstället vid
Utmarksvägen i Gävle.
Marknaden ökar stadigt och 2014 stod den egna produktionen för endast
60 % av försäljningen. Resterande 40 % måste transporteras från andra
regioner. Målet för bolaget har sedan starten varit att producera lokal energi
och sedan 2014 har dessa planer tagit fart på allvar. Senast 2016 planeras en
anläggning med en produktionskapacitet på ytterligare ca 2 miljoner NM3
fordonsgas driftsättas. Anläggningen planeras integreras med dagens
komposteringsanläggning vid Forsbacka miljöcentrum och kommer helt
ersätta kompostering som behandlingsmetod för regionens matavfall.
Under 2015 planeras även ytterligare ett tankställe i Gävle samtidigt som det
befintliga tankstället uppgraderas och får en backup med flytande biogas.
Något som säkerställer tillgången av fordonsgas och effektiviserar
transporterna. Planer finns även på ytterligare tankställen i regionen men
2015 är det fortfarande oklart var dessa kommer placeras.
Kommunerna i regionen, såväl i Gästrikland som Hälsingland, har viktiga
roller för att etablera en efterfrågan på biogas i regionen och minska
användningen av fossila bränslen. Åtgärder för att möjliggöra detta är att
använda biogasdrivna fordon i den kommunala verksamheten och upphandla
tjänster med krav på att dessa utförs med bland annat biogasdrivna fordon.
Just biogas lämpar sig väl i vår region där avstånden ibland kan vara lite
längre mellan tätorterna.
Gästrike återvinnare har genom sitt ägarskap i Gästrike Ekogas AB tagit en
aktiv roll kring biogas. Som huvudsaklig substratleverantör kan förbundet i
stor utsträckning påverka kvaliteten och mängderna av det matavfall som
behandlas.
Insamling av avfall sker 2015 fortfarande med dieseldrivna fordon.
Räckvidden på biogasdrivna tunga fordon av den typ som krävs vid stor del
av insamlingen regionens avfall är ännu begränsad. Utveckling sker dock
ständigt och räckvidden ökar. Under 2015 planeras de första biogasdrivna
insamlingsfordonen upphandlas och ambitionen är att där det är möjligt
använda fossilfria fordon. Med de tekniska lösningar som finns tillgängliga
2015 uppskattas att cirka hälften av fordonsflottan kan ersättas med
biogasfordon. Övergången beräknas ske inom en 10 års period.
Återföring av näringsämnen
En viktig fråga kopplad till biogasproduktion är återcirkulationen av
näringsämnen genom användningen av biogödsel i lantbruket. Biogödsel är
en produkt, precis som biogas, som uppstår vid rötning av matavfall och
andra biologiska substrat. Det har på flera håll runt om i landet gjorts flera
framgångsrika försök med odling där man använt biogödsel. I vår närhet är
Västerås och Uppsala bra exempel där lantbruket kontinuerligt använt
biogödsel från de båda regionernas biogasproduktion. Biogödsel ger
jordbruket möjlighet att ersätta konstgödsel som till stora delar tillverkas av
fossila resurser. Särskilt ekologiska jordbruk, som det finns relativt många av
i regionen, har behov av biogödsel eftersom dessa jordbruk inte kan använda
konstgödsel. Målet med den biogödsel som kommer produceras på den
framtida biogasanläggningen är att den skall certifieras enligt SPCR120 för
att bli godkänd för spridning på ekologisk odling och KRAV-jordbruk.
Biogödsel kan även vara av intresse för bönder med traditionella odlingar då
priset på konstgödsel är högt. Att använda jordförbättrande material som
biogödsel kan också minska behovet av att använda handelsgödsel. Andra
positiva effekter av biogödsel är att markens vattenhållande förmåga ökar
vilket minskar risken för läckage av näringsämnen. Därmed kommer
biogassatsningen även ge ett positivt bidrag till arbetet med att minska
övergödningen.
För att kunna återföra näringsämnen till lantbruket måste man dock ha
kontroll över vilka substrat som rötas tillsammans och säkerställa att
biogödseln håller hög kvalitet vilket innebär bland annat låga halter av
tungmetaller och synliga föroreningar. Att samröta avloppsslam med
matavfall är i dagsläget inte aktuellt då det kan leda till problem att avsätta
biogödseln till lantbruket. Avloppsslam ofta innehåller rester från mediciner,
kemikalier och tungmetaller. En sk REVAQ-certifiering av avloppslammet
kan möjliggöra spridning av avloppsslam. Flera aktörer inom
livsmedelsindustrin tillåter inte tillåter spridning av rötat avloppsslam på
mark där odling av livsmedelsgrödor och djurfoder sker. Därför är det viktigt
att hålla isär matavfall och avloppsslam och röta dessa var för sig, så att det
rötade matavfallet kan användas i lantbruket.
4.10 Nedskräpning
I Sveriges nationella avfallsplan är nedskräpning ett prioriterat område. Det
nationella målet är att ” Nedskräpningen ska minska i städer, i naturområden
och längs kuster.”.
I avfallsplanen för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby från
2011 ingick inte området nedskräpning. Mot bakgrund av att det är
identifierat som ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen, kan den
lokala avfallsplanen kompletteras med detta område om kommunerna och
Gästrike återvinnare finner det lämpligt.
Kommunerna och Gästrike återvinnare behöver besluta om ansvar, roller,
strategi och åtgärder för arbetet att minska nedskräpningen.
Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för kommuner, Strategiskt
arbete för minskad nedskräpning. Det är viktigt att minska nedskräpningen
eftersom den skapar otrygga och otrivsamma miljöer och ger också negativa
effekter för friluftsliv, lokalt näringsliv, skador på djur och människor med
mera. Naturvårdsverket lyfter fram ett antal framgångsfaktorer för
kommunernas strategiska arbete för att minska nedskräpning:

tydligt peka ut var ansvaret att driva nedskräpningsfrågan ligger

samarbete över förvaltningsgränser

politisk förankring i kommunen för det strategiska arbetet

att medel för arbetet avsätts långsiktigt,

att mål och åtgärder sätts upp och att dessa följs upp kontinuerligt.
En samlad plan för hur arbetet mot nedskräpningen i kommunen ska bedrivas
underlättar arbetet, gärna med koppling till den kommunala avfallsplanen.
Några viktiga delar i det strategiska arbetet mot nedskräpning är att:

skapa en ändamålsenlig organisation, bl.a. med tydligt utpekat ansvar för
att driva arbetet och för att möjliggöra samarbete över förvaltningsgränser

kartlägga och mäta nedskräpningen, bl.a. för att ge underlag för att följa
utvecklingen, utforma åtgärder och utvärdera de insatser som görs

sätta upp mål och åtgärder för minskad nedskräpning, bl.a. förebyggande
åtgärder som att involvera barn och ungdomar i förskolor och skolor,
anordna skräpplockardagar och samverka med lokala näringsidkare

kommunicera arbetet och utbyta erfarenheter

sätta upp en budget för det strategiska arbetet
Frågan om hur arbetet mot nedskräpning ska bedrivas i kommunerna och
eventuellt i samverkan mellan kommunerna och Gästrike återvinnare bör
med fördel diskuteras och beslutas i samband med samrådet om
avfallsplanen.
Bilaga 3
Organisation och ansvar
1 Organisation och ansvarsfördelning inom
avfallshanteringen
Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor
på ett eller annat sätt: regering och riksdag, kommuner, kommunalförbund,
kommunala bolag, producenter, privata behandlingsanläggningar,
transportörer, fastighetsinnehavare och privatpersoner.
2 Den kommunala organisationen i vår region
Kommuner har i arbetet med avfallsfrågor olika roller och ansvarsområden. I
vår region har kommunerna bildat kommunalförbundet Gästrike Återvinnare
för avfallsfrågor. Kommunerna har därmed överlåtit vissa ansvarsområden
till förbundet, medan andra ansvarsområden ligger kvar i kommunerna.
Rollfördelningen beskrivs i denna renhållningsordning (i föreskrifterna och i
denna bilaga).
2.1 Kommunalförbundet Gästrike
Återvinnare
Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och
Älvkarleby bildade den 1 april 2001
kommunalförbundet Gästrike Återvinnare. I
och med detta överlämnade kommunerna
vissa delar av sitt ansvar till
kommunalförbundet. Ansvarsfördelningen
mellan förbundet och kommunerna beskrivs i
tabellerna 1.1 till 1.4.
Ett kommunalförbund styrs av i stort samma regler som en kommun.
Gästrike Återvinnare består till ytan av Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken
och Älvkarleby. Förbundets verksamhet anges i Förbundsordning för
kommunalförbundet Gästrikeregionens Återvinnare. I uppdraget ingår
strategisk planering, insamling av hushållsavfall, information om avfall samt
utarbetande av renhållningsordning och taxor.
Gästrike återvinnare styrs politiskt av ett förbundsfullmäktige med 20
ordinarie ledamöter och 20 ersättare, samt en förbundsstyrelse med 5
ordinarie ledamöter och 5 ersättare.
Gästrike återvinnare ansvarar för insamlingen av hushållsavfall från 160 000
människor i regionen, vilket sker dels i egen regi, dels via entreprenörer.
Kundservice sköter faktureringen till fastighetsinnehavare och svarar på
frågor kring avfallshanteringen.
Gästrike återvinnare driver 12 av regionens 13 återvinningscentraler för
mottagning av sorterat grovavfall och farligt avfall från hushåll.
Gästrike återvinnare har det övergripande ansvaret för att
renhållningsordning med lokala föreskrifter om avfallshantering samt
avfallsplan upprättas, följs, genomförs och revideras. Detta sker i samråd
med kommunerna.
Gästrike återvinnare handlägger vissa frågor ur de lokala föreskrifterna om
avfallshantering, vilket framgår av föreskrifterna. Denna rollfördelning har
föregåtts av dialog med kommunernas tillsynsmyndigheter. De frågor som
innebär bedömningar handläggs av respektive kommuns tillsynsmyndighet.
De frågor som ligger på förbundet handläggs utifrån gällande regler.
Ansvaret för handläggning beskrivs i tabell 1.4. Förbundet har också ett
informationsansvar för avfallsfrågor. Informationsverksamheten prioriteras
allt mer och beskrivs i Avfallsplanens kapitel 7 Information och
Kommunikation.
Gästrike återvinnare verkar även som entreprenör och transporterar bland
annat avfall som omfattas av producentansvar, till exempel förpackningar.
2.2 Kommunerna Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och
Älvkarleby
Kommunerna ansvarar för att utöva den lokala tillsynen över
avfallshanteringen enligt miljöbalken, i de fall detta inte görs av
länsstyrelsen. Varje kommuns kommunfullmäktige ska godkänna den
gemensamma renhållningsordningen. De kommunala tillsynsmyndigheterna
handlägger vissa frågor ur de lokala föreskrifterna om avfallshantering, vilket
framgår av föreskrifterna och tabell 1.4. Kommunerna har även ett ansvar att
genom information och rådgivning skapa förutsättningar för att miljöbalkens
mål ska nås.
Kommunerna ansvarar vidare för översikts- och detaljplanering, för nedlagda
deponier och för städning av nedskräpning i naturen.
Kommunerna är också verksamhetsutövare som ger upphov till avfall, till
exempel som huvudman för det kommunala vatten- och avloppsnätet,
kommunala energibolag, fastighetsinnehavare och ansvarig för vägar. I
kommunala verksamheter uppstår också stora mängder matavfall.
2.3 Ansvarsfördelning
Tabell 1.1 Frågor som Gästrike Återvinnare ansvarar för
Ansvarsområde
I samråd med kommunerna utarbeta renhållningsordning med lokala föreskrifter
om avfallshantering samt avfallsplan, enligt miljöbalken.
Besluta om mindre ändringar av renhållningsordning med lokala föreskrifter om
avfallshantering samt avfallsplan, enligt miljöbalken.
Följa upp och revidera renhållningsordningen.
Insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av hushållsavfall
(hushållssopor, farligt avfall från hushåll, grovavfall från hushåll, latrin, slam från
enskilda avloppsanläggningar, avfall från fettavskiljare)
Utarbeta avfallstaxa och besluta om höjningar inom ramen för bemyndigande från
kommunerna.
Information om hantering av hushållsavfall.
Information om hantering av avfall som omfattas av producentansvar, t ex
tidningar, förpackningar och elavfall.
Mottagning av elektronikavfall enligt överenskommelse med producenterna.
Handläggning av de lokala föreskrifterna om avfallshantering (se tabell 1.4)
Samråda med producenterna om insamling av avfall som omfattas av
producentansvar, till exempel tidningar och förpackningar.
Planera för avfallshantering vid pandemi.
Tabell 1.2 Frågor som kommunerna ansvarar för
Ansvarsområde
Medverka i att utarbeta renhållningsordning med lokala föreskrifter om
avfallshantering samt avfallsplan, enligt miljöbalken
Besluta om renhållningsordning med lokala föreskrifter om avfallshantering samt
avfallsplan, enligt miljöbalken.
Medverka i arbetet att följa upp och revidera renhållningsordningen.
Handläggning av de lokala föreskrifterna (se tabell 1.4)
Tillsyn enligt miljöbalken över avfallshanteringen (i de fall detta inte görs av
länsstyrelsen).
Tillstånd för och tillsyn över enskilda avlopp
Översyn av förekomst och frånvaro av godkända avloppslösningar
Översiktsplanering och detaljplanering
Beakta avfallshanteringen i fastigheter vid handläggning av bygglov
Ansvarsområde
Riskklassificering av avslutade avfallsdeponier
Upprätta åtgärdsprogram för avfallsdeponier som kommunerna ansvarar för
Planera för områden för framtida deponier i den kommunala
översiktsplaneringen
Planera för mark för återvinningscentraler i den kommunala översiktsplaneringen
Planera för mark för återvinningsstationer i den kommunala översikts- och
detaljplaneringen
Iordningställande av mellanlagringsytor eller deponier för schaktmassor
Avfall från verksamheter där kommunen ansvarar i egenskap av
verksamhetsutövare, t.ex. sand från gatusopning, avfall från rännstensbrunnar
och snö från snöröjning (snötippar)
Matavfall från kommunala storkök och bespisningar
Avfallshantering i kommunala fastigheter (kontor, skolor mm)
Städning av nedskräpning i naturen, i skog, parker, gator m.m.
Ta hand om övergivna skrotbilar, i de fallen inte fastighetsägaren, Vägverket
eller annan ansvarar.
Allmänna papperskorgar och hundlatriner
Medverka i samråd med producenterna om insamling av avfall som omfattas av
producentansvar, till exempel tidningar och förpackningar
Planera för avfallshantering i kommunala beredskapsplaner
Tabell 1.3 Frågor som kommunala bolag ansvarar för
Ansvarsområde
Kommentar
Slam och gallerrens från kommunala
avloppsreningsverk
Gästrike Vatten, Sandviken
Energi
Aska och slagg från kommunala energibolag
Gävle Energi, Sandviken
Energi, Bionär, Hofors Energi
Ansvar för kontrollen av fettavskiljare
Gästrike Vatten, Sandviken
Energi
Avfallshantering i kommunala hyreshus,
inklusive att ordna möjlighet till källsortering i
soprum/miljörum
Gavlegårdarna, Hoforshus,
Ockelbogårdar,
Sandvikenhus, Älvkarlebyhus
Avfallshantering i kommunala verksamheter
Gavlefastigheter Gävle
kommun AB, Hoforshus,
Ockelbogårdar,
Sandvikenhus, Älvkarlebyhus
Tabell 1.4 Fördelning av ansvar för handläggning av de lokala föreskrifterna om
avfallshantering
Fråga
Handläggs av
Befrielse från latrinhämtning
Kommunernas tillsynsmyndighet
Spridning av slam på egen fastighet
Kommunernas tillsynsmyndighet
Förlängt hämtningsintervall eller befrielse från
tömning av slam från enskilda avloppsanläggningar
Kommunernas tillsynsmyndighet
Befrielse från skyldighet att lämna hushållsavfall
Kommunernas tillsynsmyndighet
Förlängt intervall för hämtning av hushållssopor
Gästrike Återvinnare
Uppehåll i hämtning
Gästrike Återvinnare
Gemensamt kärl för hushållssopor
Gästrike Återvinnare
Byte av kärlstorlek
Gästrike Återvinnare
Placering av kärl eller sophus
Gästrike Återvinnare
Anmälan om kompostering av matavfall
Gästrike Återvinnare
Övriga undantag från de lokala föreskrifterna om
avfallshantering
Gästrike Återvinnare efter
hörande av kommunernas
tillsynsmyndighet