1. No category

1 (10)
BESLUT
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
BILDANDE AV NATURRESERVATET ÖSTRA TÅNGARNE I
ÄLMHULTS KOMMUN
BESLUT
Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken (1998:808)
området Östra Tångarne som naturreservat. Gränsen för
naturreservatet ska vara den gräns som utmärks i fält med bifogad
karta (bilaga 1) och gränsbeskrivning (bilaga 5c) som underlag.
För att uppnå syftet med reservatet beslutar Länsstyrelsen att nedan
angivna föreskrifter ska gälla för reservatet, se nedan under
RESERVATSFÖRESKRIFTER.
Länsstyrelsen fastställer bifogad skötselplan (bilaga 2) för reservatets
långsiktiga vård.
Syftet med reservatet är att bevara, vårda och utveckla naturmiljöer
och arter så att den biologiska mångfalden på land och vatten bevaras
och stärks:
 naturvärden knutna till den skogliga kontinuiteten, det hävdade
odlingslandskapet och till sjön bibehålls och stärks
 skogen ska bevaras i ett naturskogsartat tillstånd med gamla
träd, en varierad och flerskiktad struktur, god förekomst av
multnande ved och ett stort lövträdsinslag
 yngre och skogsbrukspåverkade skogar ska vårdas så att ett
naturskogsartat tillstånd utvecklas
 hävdgynnade1 värden ska främjas
 allmänhetens möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser ska
främjas.
Syftet ska uppnås genom att:
 områdets skyddsvärda naturmiljöer bevaras genom föreskrifter
som förhindrar skogsbruk och olika typer av exploatering
 slåttermaden hävdas
 områdets skogar präglas av antingen bete och/eller naturliga
processer som också kan efterliknas genom särskilda åtgärder
1
Med hävdgynnade värden menas värden som kommer av skötsel i någon form; till
exempel betesdrift, slåtter eller liknande.
Postadress
Gatuadress
Telefon
351 86 VÄXJÖ Kungsgatan 8 010-223 70 00
Telefax
E-post
010-223 72 20 [email protected]
Hemsida
www.lansstyrelsen.se/kronoberg
2 (16)
BESLUT
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
 bestånd påverkade av skogsbruk restaureras för att utvecklas
mot naturskogar rika på tall, asp, björk och andra lövträd, där
också livsmiljöer kan nyskapas för att värna skyddsvärda arter
 före detta inägomarker hävdas så att naturvärdena i möjligaste
mån bevaras
 lämpliga åtgärder vidtas för att främja friluftsliv och visa
representativa kulturspår.
RESERVATSFÖRESKRIFTER
A. Föreskrifter med stöd av 7 kap. 5 § miljöbalken om
inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden i
naturreservatet
Utöver förbud och föreskrifter i annan lagstiftning är det förbjudet att:
1. bedriva täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller annan
jordart
2. borra, spränga, schakta, gräva, dämma, dika, dikesrensa, fylla ut,
tippa, anordna upplag eller utföra annan liknande åtgärd på land
eller i vatten
Anmärkningar:
I. Åtgärder inom vägområde, t.ex. nedgrävning av kabel,
får ske efter godkännande av Länsstyrelsen.
II. Tillfälligt upplag för jord- och skogsbruk får ske efter
godkännande av Länsstyrelsen.
III. Dikesrensning får ske efter godkännande av
Länsstyrelsen.
3. anlägga väg, parkeringsplats eller vändplats
Anmärkning: Normalt underhåll av befintlig väg får ske.
4. ta bort eller skada stengärdesgård, odlingsröse eller annan
kulturlämning
5. uppföra byggnad, ledning, mast, vindkraftverk eller annan
anläggning
Anmärkningar:
I. Jakttorn kan efter Länsstyrelsens godkännande få
uppföras på lämplig plats.
II. Underhåll, borttagande eller ersättning av befintlig
ledning på samma plats och av motsvarande kapacitet får
ske.
3 (16)
BESLUT
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
6. avverka, gallra, beskära, röja, så, plantera träd eller buskar eller
utföra annan skogsbruksåtgärd eller skada enskilda träd eller
buskar
Anmärkningar:
I. Siktgata för jaktens behov kan efter Länsstyrelsens
godkännande få öppnas på lämplig plats.
II. Normalt underhåll av ledningsgata får ske.
7. skada, ta bort eller upparbeta dött träd, vindfälle eller döda grova
grenar
Anmärkning: Vindfälle eller grova grenar som hamnar
olämpligt och påtagligt hindrar jordbruk eller
framkomlighet på stigar, vägar och i vatten får flyttas till
annan lämplig plats inom reservatet.
8. sprida bekämpningsmedel, gödsel, kalk eller annat
jordförbättringsmedel
Anmärkning: Organiska gödselmedel och kalk får tillföras
på befintlig åker.
9. ändra växt- och djurlivets sammansättning genom att föra in, så
eller plantera ut arter
Anmärkning: Icke-vedartade grödor på åker är tillåtna.
10. utfodra vilt eller anlägga åtel utan Länsstyrelsen godkännande
11. anlägga eller bedriva fiskodling
12. jaga fågel
13. på våtmark transportera ut fällt vilt med fordon förutom med
fyrhjuling eller dragare med liknande marktryck
14. sätta upp tavla, skylt, affisch, snitsel, konstföremål eller liknande
utan Länsstyrelsens godkännande
Anmärkning: Jaktpass får markeras med diskret skylt.
4 (16)
BESLUT
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
B. Föreskrifter med stöd av 7 kap. 6 § miljöbalken om skyldighet att
tåla visst intrång
Markägare och innehavare av särskild rätt till marken förpliktas tåla att
följande anordningar iordningställs och åtgärder vidtas:
1. utmärkning av reservatsgräns och information om reservatet
2. att skötsel utförs som behövs för att bevara och utveckla
naturvärdena:
- slåtter- och betesdrift
- stängsling (uppsättning/reparation/nedtagning)
- naturvårdsavverkningar och röjningar, frihuggning av äldre
lövträd
- skapande av högstubbar, lågor och hålträd,
- så/plantera växter och sätta ut hotade arter
- uppläggning av grenar och trädstammar i faunadepå
- igenläggning eller dämning av diken
3. iordningställande av anordningar för allmänheten i form av
parkeringsplats, informationstavla, strövstig och rastplats
4. åtgärder för vetenskaplig undersökning som i förväg godkänts av
Länsstyrelsen
5. tillfälliga upplag i samband med skötselåtgärder
6. användning av vägar i den utsträckning som behövs för att utföra
skötselåtgärder enligt skötselplan
C. Föreskrifter med stöd av 7 kap. 30 § miljöbalken om rätten att
färdas och vistas inom reservatet och om ordningen i övrigt inom
området.
Gäller för allmänheten.
Utöver förbud och föreskrifter i annan lagstiftning är det förbjudet att:
1. skada naturföremål eller ytbildning, t.ex. genom att gräva, borra,
måla eller mejsla
5 (16)
BESLUT
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
2. fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående eller
omkullfallna träd och buskar
3. plocka, skada eller gräva upp örter, svampar, mossor och lavar eller
andra växter annat än plockning av enstaka exemplar av ickefridlysta arter. Bär och matsvamp får plockas för husbehov
4. samla in insekter, snäckor, maskar eller andra ryggradslösa djur
annat än enstaka exemplar av icke-fridlysta arter
5. framföra eller parkera motordrivet fordon eller släpvagn annat än
på väg och iordningställd parkeringsplats
6. elda annat än på anvisad och iordningställd eldplats
7. sätta upp tavla, skylt, affisch, snitsel, konstföremål eller liknande
utan Länsstyrelsens godkännande
8. bedriva tävlings-, övnings-, lägerverksamhet utan Länsstyrelsens
godkännande
9. störa eller skada djurlivet t.ex. genom närgånget uppträdande vid
bo- eller lekplats
10. inom vattenområde starta eller landa med luftfarkost
11. ta in eller använda vattenskoter.
Från föreskrifterna under C undantas åtgärder för vetenskaplig
undersökning, som i förväg godkänts av Länsstyrelsen.
Föreskrifterna utgör inte hinder för Länsstyrelsen att utföra de
åtgärder, som framgår av ovan angivna B-föreskrifter, som behövs för
reservatets vård och skötsel eller utföra uppföljning av
bevarandestatus.
Föreskrifterna under C träder i kraft den dag som framgår av
kungörandet, se nedan. Föreskrifterna gäller även om de överklagas.
Med Länsstyrelsens godkännande enligt föreskrifterna ovan avses inte
en dispens- eller tillståndsprövning enligt miljölagstiftningen utan
6 (16)
BESLUT
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
endast att Länsstyrelsen i skriftlig form kan ge sitt godkännande till en
åtgärd efter att denna beskrivits på lämpligt sätt.
Utöver ovan angivna föreskrifter gäller annan lagstiftning, bl.a. miljöbalken, jaktlagstiftning, terrängkörningslagen och kulturminneslagen.
Enligt 7 kap 28a § miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön
i ett Natura 2000-område.
ADMINISTRATIVA DATA
Namn:
NVR-Id:
Län:
Kommun:
Socken:
Läge:
Gränser:
Tångarne
2040941
Kronobergs län
Älmhult
Stenbrohult
Vid Möckelns strand, 1,5 km väster om Diö, i
skärningspunkten mellan Diö, Taxås och Höö.
Enligt karta, bilaga 1 till beslutet
Areal:
Totalt: 216,2 ha
Land: 98,7 ha
Vatten: 117,5 ha
Fastigheter
Tångarne 9:1
Tångarne 1:3, del av
Markägarkategori
Staten (Naturvårdsverket)
Enskild
Fastigheter och
markägarkategori:
Marksamfälligheter inom Samfälld väg, Tångarne by, ändamål: väg 4 alnars
området
bredd (samtliga delägarfastigheter: Tångarne 1:3,
1:5, 2:2, 2:3, 3:4, 3:5, 4:6, 4:9, 7:1, 9:1)
Anläggningssamfällighet Tångarne GA:1, Höö samfällighetsförening,
ändamål: väg
Rättigheter: Servitut:
0765-04/9.1 Väg (Tångarne 9:2)
0765-04/9.2 Båtplats, gångväg (Tångarne 9:2)
0765-04/49.1 Båtplats, gångväg (Tångarne 7:1)
0765IM-05/16453.1 Kraftledning (EOn elnät
Sverige AB)
0765IM-07/11457.1 Kraftledning (EOn elnät
Sverige AB)
7 (16)
BESLUT
Sakägare:
Förvaltare:
Naturgeografisk region:
Riksintressenummer:
Natura 2000,
områdeskod:
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
Enligt bilaga 4
Länsstyrelsen i Kronobergs län
12A, Sydöstra Smålands skog- och sjörika
slättområden
NRO07011 Möckelnområdet (naturvård)
FG2-Möckelnområdet (friluftsliv)
Tångarne - SE0320023, 2 delområden
areal:
41,1 ha
Områdestyp*:
SAC
naturtypskod:
artkod:
SAC (Special Area of Conservation –bevarandeområde för
livsmiljöer och arter)
Kod Namn
Inventerad areal
6410 Fuktängar med blåtåtel
5,1 ha
eller starr
6911 Öppen kultiverad
2,4 ha
betesmark
9017 Västlig taiga 18,3 ha
Triviallövskog
9020 *Boreonemoral
10,8 ha
ädellövskog
9750 Svämlövskog
2,6 ha
905 KNAS – lövblandad barr1,9 ha
skog (30-70% löv)
*Prioriterad naturtyp
41,1 ha
Beskrivning av koder enligt Naturvårdsverkets
rapport 5907 januari 2009.
A320 - Mindre flugsnappare Ficedula parva
A127 - Trana Grus grus
1383 - Hårklomossa Dichelyma capillaceum
BESKRIVNING AV OMRÅDET
Tångarne är ett mycket värdefullt naturområde. Området består av
fastmark, mader, lång strandlinje mot sjön Möckeln.
Markanvändningen under 1800-talet, som beskrivs i handlingar från
storskiftet och laga skiftet, präglades av jordbruksdrift. Efter att
jordbrukslandskapet har vuxit igen har de öppna markerna övergått
till skog. Mosaiken av skog och öppnare partier, tillsammans med den
8 (16)
BESLUT
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
naturliga vattenregimen, kan förklara varför ett stort antal sällsynta
arter med olika biotopkrav här kan leva sida vid sida.
REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
Skogsstyrelsen dokumenterade värdena i skogen inom ramen
nyckelbiotopsinventeringen2 som genomfördes i området år 1995.
Tångarne har sedan dess funnits med på den förteckning över
områden som borde skyddas för sina höga naturvärden. Kontakter
mellan markägare och myndigheter har pågått under lång tid.
År 2001 genomfördes en inventering av företaget Naturcentrum AB
som även fick uppdraget att föreslå avgränsning av det område som
skulle skyddas. I samband med inventeringen genomfördes ett
informationsmöte med fastighetsägarna inom det preliminära
utredningsområdet.
Under år 2002 köptes fastigheten Tångarne 9:1 av Naturvårdsverket.
Naturvårdsverkets fastighet tillsammans med en lite del av fastigheten
Tångarne 1:3 (privatägd) utgör reservatets område.
Stormen 2005 förändrade utseendet av området. Stora mängder skog
föll på bara några timmar. I två områden arbetades skogen upp, men i
många delar av området lämnades den kvar, som multnande ved och
som tillgång för den biologiska mångfalden. Även senare stormar har
fällt skog i området.
Slåttermaden i öster hade inte slagits på ett antal år när den åter slogs
år 2006. Resultatet är positivt och fortsatt hävd av maden väntas gynna
framförallt klockgentianans utveckling.
Efter långsam igenväxning gjordes restaureringsåtgärder år 2009 i
odlingslandskapet runt den avstyckade gården (Tångarne 9:2). Gläntor
vidgades, så att tidigare åkerytor återfick ljuset, och de igenvuxna
åkerholmarna glesades ut. Träd som inte hamlats på många år
restaureringsbeskars och även grova träd som aldrig hade hamlats
kapades. Syftet var att ytterligare förbättra förutsättningarna för de
naturvärden som redan tidigare var kända i området.
2
Nyckelbiotop= ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens
struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för
skogens flora och fauna. Där finns eller förväntas finnas rödlistade arter.
9 (16)
BESLUT
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
Det område som omfattas av detta beslut är mindre än det som
presenterades vid markägarmötet 2001. Annan skyddsform har
föreslagits för intilliggande fastighet.
Länsstyrelsen har tagit fram förslag till beslut och skötselplan.
Sakägare har förelagts att meddela eventuella erinringar. Myndigheter,
ideella föreningar m.fl. har lämnats tillfälle att yttra sig över förslaget.
Följande synpunkter har kommit in. Där det varit möjligt, behövligt
och förenligt med reservatets syfte har Länsstyrelsen justerat
skrivningarna i beslutet och skötselplanen.
Kronobergs ornitologiska förening framför att föreningen är positiv till
utformningen av reservatet och påtalar det viktiga i att länet har ett tätt
nät av reservat så att den biologiska mångfalden kan bevaras och helst
stärkas.
SGU har inga synpunkter på bildandet av naturreservatet, men har
lämnat förslag till kompletterande beskrivning av de geologiska
förhållandena.
Älmhults kommun, konstaterar att området är utpekat för utredning
för reservatsbildning i Översiktsplanen, samt, inte särskilt attraktivt för
exploatering. Området, som har höga kultur- och naturvärden, besöks
idag inte särskilt ofta. Sammantaget, konstaterar Älmhults kommun
kommer reservatets bildande att förbättra allmänhetens tillgänglighet
till området samtidigt som åtgärder kommer att skapa förutsättningar
för att bibehålla och stärka områdets naturvärden.
Naturskyddsföreningen Kronoberg har lämnat ett yttrande som
handlar både om Länsstyrelsens arbete med skydd av områden och det
blivande reservatet Tångarne . De synpunkter som framförs om
förslaget till skötselplan och beslut för objektet Tångarne är de som
återges i den fortsatta redogörelsen.
Ingrid Poulsen och Knut Borch-Johnsen, ägare till fastigheten Tångarne
9:2 menar att det kan finnas oklarheter med vad som menas med
begreppet ”hävdgynnade värden”. De påpekar vidare att området runt
deras hus har varit betydligt med öppet än det är nu, och anser att det
bör vara en ambition att området ska vara så öppet som det har varit
10 (16)
BESLUT
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
de senaste 150 åren. Igenväxningen av skog har varit påtaglig sedan
1950-talet. De saknar en skrivning om att hänsyn vid planeringen har
tagits till kulturmiljön omkring bebyggelsen. De menar att återställning
av tidigare bostadsnära betesarealer innebär att dräneringen av
markerna upprätthålls, vilket skulle underlätta bevarandet av
byggnaderna. Återställningen bör ske med utgångspunkt från den
fotodokumentation som finns. En bild över detta har bifogats.
Ingrid Poulsen och Knut Borch-Johnsen har uppfattningen att det vid
planeringen av naturreservatet både ska tas hänsyn till bevarande av
naturmiljön, den historiska utvecklingen, och att kunna underhålla
byggnaderna på fastigheten 9:2. Detta kräver att markerna öppnas
särskilt söder och väster om bebyggelsen.
Kronobergs ornitologiska förening är tveksam till ytterligare hamling
av stora lindar eftersom det kan vara negativt för den mindre
hackspetten som födosöker i lövkronorna. Hamla inte fler än
nödvändigt ber man.
Naturskyddsföreningen Kronoberg framför att hela Tångarneområdet
utgör en viktig spridningskorridor både för skogslevande arter och för
hotade insekter som lever på blomrika marker. Dock konstaterar
föreningen att större delen av de värdefullaste områdena lämnas
utanför naturreservatet. Skötseln i hela Tångarne måste inriktas på att
öka inslaget av skogslind och hassel, men att topphuggning av lind
inte bör ske eftersom det är starkt negativt för flera ansvarsarter och
inte gynnar några kända rödlistade arter i Möckelnområdet. Däremot
kan topp¬huggning av ek och skogslönn, t.ex. träd som konkurrerar
med närstående lindar, vara positivt. Många års studier har visat att
topphuggna lindar saknar värde även för lavar och mossor i
Möckelnområdet. Det som står om hamling och topphuggning måste
därför skrivas om så att rödlistade arter gynnas.
Naturskyddsföreningen framför vidare att skötseln av vägkanter bör
ändras liksom skrivningen om igenväxande vegetation vid rösen och
stenmurar eftersom de skyddsvärda trädslagen skogslind och hassel
växer där. Naturskyddsföreningen påpekar att allt lövvirke måste
lämnas kvar i reservatet, gärna i solbelysta högar (lind dock i skugga)
samt att en skötselåtgärd som är angelägen i detta reservat är s.k.
veteranisering av ekar och lönnar. Det är viktigt att skapa gamla
”skadade” träd med barklösa partier, savflöden, torrtoppar etc. och
tipsar om att barklösa partier lätt skapas med en liten handyxa.
11 (16)
BESLUT
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
Savflöden initieras bäst genom att under vintern borra i levande träd.
Vidare stöder Naturskyddsföreningen förslaget att förbjuda plockning
av enstaka exemplar av kärlväxter och lavar eftersom det utan tvekan
kan skada naturvärdena medan insamling av enstaka insekter för
dokumentation bör istället tillåtas och till och med uppmuntras.
Markägarna till fastigheterna Tångarne 4:6, Sällhult 3:1, Tångarne 1:3
Smedsgård, Tångarne 4:9 Faxagård yrkar att reservatet ska byta namn
eftersom inte hela byn ingår i reservatet, och föreslår att reservatet ska
heta Tångarne Eriksgård.
Ingrid Poulsen och Knut Borch-Johnsen anser att det måste tillfogas ett
undantag i reservatsföreskrifterna (A2) som möjliggör underhåll av
diken som dränerar området kring byggnaderna, och det måste framgå
att om det är nödvändigt så kan maskiner användas för underhåll,
eftersom några av stenarna är så stora att de inte kan flytas med
handkraft. Vidare framförs behovet av en parkeringsplats och att det
tydliggörs vem som ansvarar för underhåll av till exempel
ledningsgata. De konstaterar vidare att både el och telefoni distribueras
genom luftledningar till fastigheten och förespråkar att dessa antingen
grävs ner eller att luftledningarna trädsäkras så att leveranserna kan
fungera även vid snöfall och storm.
E.ON elnät Sverige AB har översänt karta över befintligt elnät
(lågspänningsluftledningar, hög- och lågspänningsmarkkablar) och
påpekar bland annat att de behöver göra åtgärder för underhåll av
ledningar, t.ex. röja och fälla farliga kantträd i ledningsgatorna samt att
vid kabelfel få gräva i marken.
Höö samfällighetsförening – Vägen Tångarne GA:1 framför bland
annat att dragning av fasta anslutningar (el, tele och fiber) måste kunna
ske utan extra kostnader och utan fördröjningar. Älmhults kommun,
Tekniska förvaltningen, informerar om att bredband kommer att
grävas ner och brukar grävas ner i vägdikena. Inskränkningen får inte
vara på en sådan nivå att bredbandet blir så dyrt att utbyggnad till
fastigheterna omöjliggörs.
Jakträttinnehavaren Sven Aronsson påpekar bland annat att det finns
stora mängder rotvältor i område 4d, vilket dels utgör en risk för
granbarkborreangrepp, men även att det är svårframkomligt vilket
12 (16)
BESLUT
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
möjliggör för vildsvinen kan etablera sig där, vilket kan innebära
skador på slåtterängar och betesmarker i byn utanför reservatet. Sven
Aronsson erbjuder sig att delta vid planeringen av stigsystemet. Det
har även Ingrid Poulsen och Knut Borch-Johnsen erbjudit sig.
Havs- och vattenmyndigheten anser att föreskriften A9 bör ändras från
lydelsen ”Ändra växt- och djurlivets sammansättning genom att föra
in, så eller plantera ut arter” till ”Plantera in växter och djur”.
Kronobergs ornitologiska förening uppskattar att jakt på fågel (A12)
inte är tillåten, men undrar varför annan jakt är tillåten i reservaten då
de är viktiga besöksmål för den naturintresserade allmänheten och
begränsar tillgängligheten mellan augusti och februari. Kronobergs
ornitologiska förening anser att den enda jakt som borde vara tillåten
är skyddsjakt, om något djur håller på att förstöra de värden som
naturreservatet ska skydda.
Ingrid Poulsen och Knut Borch-Johnsen har synpunkter på
framkomligheten på vägen till fastigheten 9:2, särskilt efter stormar och
oväder då vägen varit begränsat framkomlig.
David Younie framförde vid personligt besök bland annat att stigarna
måste röjas upp och att de servitut som de har, gångväg och båtplatser,
inte är framkomliga.
Markägargruppen till fastigheterna Tångarne 4:6, Sällhult 3:1,
Tångarne 1:3 Smedsgård, Tångarne 4:9 Faxagård framför bland annat
att diken för avvattning av byns fastigheter alltid har skötts efter
samråd så att inte skador på annans fastighet skett. De yrkar även på
att skadade och stormfällda barrträd i område som gränsar till annans
fastighet ska upparbetas enligt samma regelverk som gäller för privata
ägare så att skador på grannfastigheterna elimineras.
Havs- och vattenmyndigheten föreslår en komplettering i stycket
”Motivering” om att Möckeln och det föreslagna naturreservatsområdet ingår i den nationella strategin för skydd av värdefulla
sötvattensområden.
13 (16)
BESLUT
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
MOTIVERING
Bevarandet av områdets höga naturvärden går inte att förena med
ekonomiskt skogsbruk eller olika typer av exploatering. Dessutom
krävs långsiktiga skötselinsatser vars finansiering möjliggörs om området är naturreservat. Förutsättningarna att bevara och stärka
områdets biologiska mångfald och livsmiljöer bedöms som goda om
bevarandemålen uppfylls i enlighet med fastställd skötselplan. Ett
långsiktigt bevarande kan garanteras genom bildande av
naturreservat.
Plockning av växter och insamling av insekter och andra mindre djur
(annat än enstaka exemplar av icke fridlysta arter, samt bär och matsvamp för husbehov) och åverkan på levande eller döda träd är inte
tillåtet eftersom det kan hota de biologiska värdena i området.
Det är inte önskvärt att styra vilt från intilliggande områden in i reservatet eller till vissa platser i reservatet. Stödutfordring av vilt eller anläggning av åtel får därför inte ske.
Länsstyrelsen uppfattning är att jakt kan bedrivas i området utan att
det strider mot syftet med naturreservatet. Om behov finns och för att
jakten ska kunna bedrivas på ett säkert sätt får Länsstyrelsen godkänna
att jakttorn byggs och att siktgator tas upp och underhålls. Det är
Länsstyrelsens uppgift att se till att jakttorn och siktgator place-ras så
att besökarnas upplevelse av naturområdet inte störs och säker-heten
höjs.
Möckeln och det föreslagna naturreservatsområdet ingår i den
nationella strategin för skydd av värdefulla sötvattensområden.
Östra Tångarne är av riksintresse för naturvården (Möckelnområdet,
NRO07011), enligt Naturvårdsverkets beslut 1988-09-19 och 2000-0207). Östra Tångarne är även av riksintresse för friluftslivet (FG2).
Områden av riksintresse för natur- och kulturmiljövård eller friluftsliv
ska enligt hushållningsbestämmelserna i 3 kap 6 § MB skyddas mot
åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.
Området Tångarne har i länets naturvårdsprogram erhållit klass 1 i en
tregradig skala, där klass 1 är det högsta värdet, vilket motsvarar
14 (16)
BESLUT
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
”särskilt stora naturvärden”. En del av naturreservatet Östra Tångarne
ingår i det europeiska nätverket Natura 2000.
Sju nyckelbiotoper och naturvärdesområden är registrerade i
Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.
Beslutet följer riktlinjer för prioritering av naturreservatsskydd och
Sveriges internationella åtaganden om skydd av den biologiska mångfalden, samt Sveriges miljökvalitetsmål. Bildandet av naturreservatet
bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålen ”Levande skogar” och ”Ett
rikt växt- och djurliv”.
I översiktsplanen för Älmhults kommun (antagen 2006-11-28) är det
aktuella området omnämnt som utredningsområde för naturreservat.
Det anges inga motstående intressen.
Länsstyrelsen anser, vid en intresseprövning enligt 7 kap 25 §
miljöbalken, att reservatsföreskrifternas utformning innebär en rimlig
balans mellan de värden som ska skyddas och det intrång detta
innebär för enskilds rätt att använda mark och vatten.
Reservatsbildningen är förenlig med miljöbalkens mål i 1 kap. 1§ och
bestämmelserna om hushållning med mark och vatten i 3 och 4
kapitlen miljöbalken samt med översiktsplanen för Älmhults kommun.
I enlighet med vad som sägs i 4 och 5 §§ förordningen (2007:1244) om
konsekvensutredning vid regelgivning, bedömer Länsstyrelsen att den
föreslagna ordningsföreskriften enligt 7 kap 30 § miljöbalken innebär
så begränsade kostnadsmässiga och andra konsekvenser att det saknas
skäl för en konsekvensutredning av regelgivningen.
FÖRORDNANDE OM KUNGÖRELSEDELGIVNING
Länsstyrelsen förordnar, med stöd av 49 § delgivningslagen (2010:1932)
jämfört med 27 § förordningen om (1998:1252) områdesskydd enligt
miljöbalken m.m., att delgivning av detta beslut ska ske genom
kungörelse. Kungörelsen ska inom 10 dagar införas i tidningarna
Smålandsposten och Smålänningen och Post- och Inrikes Tidningar.
15 (16)
BESLUT
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
Delgivningen ska anses ha skett två veckor efter dagen för detta beslut,
förutsatt att kungörelsen inom 10 dagar från beslutet införts i ovan
nämnda tidningar.
Beslutet hålls tillgängligt på Länsstyrelsen, Kungsgatan 8, Växjö och på
Länsstyrelsens hemsida, www.lansstyrelsen.se/kronoberg
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta beslut kan överklagas genom skrivelse till regeringen.
Överklagandet ska dock skickas in till Länsstyrelsen i Kronobergs län,
351 86 VÄXJÖ. Länsstyrelsen måste ha fått överklagandet senast den 13
oktober 2015, annars kan inte regeringen pröva överklagandet.
Överklagandet bör innehålla följande:




hänvisning till detta beslut, dnr 511-2734-13
vad som ska ändras och varför
namnteckning, namnförtydligande och adressuppgifter
eventuella handlingar som stöder överklagandet.
UPPLYSNINGAR
Beslut i ärendet har fattats av Landshövding Kristina Alsér.
I handläggningen av ärendet, i vilket naturvårdshandläggaren Louise
Ellman Kareld varit föredragande har också lantbrukskonsulenten och
biologen Robert Simonsson, limnologen Henric Linge, biologen Maria
Sjöberg samt funktionsledaren Elisabet Ardö deltagit.
Kristina Alsér
Louise Ellman Kareld
Delgivningssätt
Beslutet ska kungöras i länets författningssamling, ortstidning samt i
Post och inrikes tidningar.
16 (16)
BESLUT
Datum
Ärendenummer
2015-09-08
511-2734-13
Bilagor
1
2
3
4
5a
5b
5c
6
7
8
Beslutskarta
Skötselplan inklusive kartor
Översiktskarta
Fastighetsförteckning
Förrättningskarta, KA1, norra delen
Förrättningskarta, KA2, södra delen
Teknisk beskrivning (Gränsbeskrivning)
Miljöbalkens regler om naturreservat
Sändlista
Hur man överklagar