8
LoA 10/2012
uuu MJÖLKPRODUKTION
Svenska mjölkgårdar inför vägval
Micke Godtfredsen
De är två svenska mjölkgårdar med helt olika utgångspunkter och produktionssätt och de står båda inför avgörande vägval. Ekonomin spelar i alla fall en viktig roll för båda i de instundande vägvalen. I ena fallet har inte
jordbrukarfamiljen råd att förverkliga en generationsväxling genom att lösa in den arrenderade gården eller
satsa på en nyinvestering. På den andra gården har produktionskostnaderna vuxit kraftigt, medan mjölkpriset
rasat så pass mycket att produktionen går med förlust.
Kommer Elin
och Karel
att kunna ta
över arrende?
illsammans med sin man Karel
Leesment och sina föräldrar Elizabeth och Tom Rydström driver
Elin Rydström ekologiskt jordbruk på
Lovö prästgård cirka 15 kilometer utanför
Stockholms centrum. Också syster Hanna hjälper till.
Det är än så länge Elins föräldrar som
arrenderar gården.
– Jag och min man skulle vilja ta över
driften av gården och mina föräldrar är
redo att överlåta den, berättar Elin.
Stockholms stift, som äger prästgården
har inte hittills varit villig att göra upp ett
nytt arrendekontrakt utan har i stället velat sälja. Rydströms har inte råd att köpa.
Ägaren begär ett pris som motsvarar närmare 2 miljoner euro. Stiftet har velat sälja
en längre tid, i ett skede fanns det till och
med risk för vräkning av familjen.
För cirka ett och ett halvt år sedan beslöt arrendenämnden att familjen får vara
kvar, men samtidigt höjdes arrendet från
85 000 till 140 000 kronor per år (från cirka 10 000 till 16 000 euro).
T
Reservatplaner ett hopp
Under tiden har länsstyrelsen i Stockholm emellertid fått i uppdrag av Sveriges
regering att bilda ett reservat i området,
ett natur- och/eller kulturreservat. I fall
den processen framskrider utan större
motstånd är målet att naturreservatet är
verklighet om ett drygt års tid även om
den officiella invigningen äger rum först
våren 2014.
Lovö prästgårds arealer är ett viktigt
element i reservatet. Enligt länsstyrelsens
inventering av betesmarkerna finns där
gott om marker med höga kulturhistoriska och biologiska värden som är väl värda
att bevara.
– De betande djuren är mycket viktiga
för området, intygar Ylva Othzén, som är
sakkunnig i landskapsfrågor vid länsstyrelsen och som bereder förverkligandet av
reservatet.
Delvis beroende på vilka klausuler som
kommer att ingå i markanvändningen blir
det här kanske en utväg för Elin och Karel
att ta över gården och fortsätta med jordbruket.
– Jag hoppas reservatet förverkligas,
säger Elin.
Det lokala pastoratet stöder familjen
Rydström, som också har fått massiv uppbackning av den lokala hembygdsföreningen.
Till saken hör att gården och alla byggnaderna var i så gott som oanvändbart
skick när Elins mor och far tog över i mitten av åttiotalet. Familjen har stått för all
iståndsättning själv.
Hur finansiera
nödvändig investering?
Om inte allt för länge blir också ett annat
vägval aktuellt för gården: Den viktigaste
produktionsgrenen är de 40 mjölkkorna
varav en del är av ursprungsraserna rödkullako och fjällko. På gården har man
bland annat gjort ett stort arbete för att
bevara rödkullakon som var hotad under
många år. De övriga korna är SRB och
Holstein.
Korna mjölkas i en stationär båsladugård med rörmjölkning, medan de dräktiga korna och kvigorna går i lösdrift. Så
1 Den yngre familjen samlad på Lovö
prästgård: Elin Rydström och Karel Leesment med barnen Siri, Elmer och Leo.
3 Siri är van att handskas med gårdens
djur. Här får hon hålla i en Hedemorahöna som bland annat är känd för sina yviga
fjädrar.
småningom står ett nybygge inför dörren.
– Vi får ha båsladugård ännu i två år, sedan måste vi sadla om till lösdrift, förklarar Elin. Vi blir i så fall tvungna att bygga
åtminstone en ny del till ladugården.
Det blir en investering som familjen åtminstone inte kan ta på sig så länge den
inte kan vara säker på att få stanna kvar.
Djuren betar
på 38 vikingagravar
Korna är ute på bete sju månader i året.
Till gården hör också 23 tackor och en
bagge av den gråa krullhåriga Gotlands-