1866, Magasin från Högskolan i Borås
1866 FORSKNINGSMAGASIN FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS #1/2015 HEL STADSDEL I DJUPSTUDIE Norrby modell för nya lösningar BÄTTRE IT Användarna i fokus CLEMENS THORNQUIST SER HELHETEN KNUTEN TILL MODET Det är höst 2015 och regeringen förbereder nu forskningspropositionen för perioden 2017–2020. En utgångspunkt är långsiktighet och att ett tioårsperspektiv ska anläggas i satsningar på forskningens utveckling. En forskningsproposition innebär möjligheter. De senaste propositionerna har också inneburit att mycket medel tillförts forskningen och att satsningar har kunnat genomföras. Låt oss hoppas att bedömningen av det statsfinansiella läget i kombination med den långsiktiga strategiska betydelsen av utbildning och forskning innebär rejält med nya medel även denna gång. Det som måste göras nu, vilket företrädare för regeringen redan aviserat, är att öka de fasta forskningsanslagen. Vi, universiteten och högskolorna, behöver mer egna medel för att göra de långsiktiga satsningar som efterfrågas. En särskild satsning bör då ske på högskolor. För många är situationen nämligen den att de externa medlen är mycket större än det fasta forskningsanslaget, vilket är bevis på en framgångsrik och konkurrenskraftig verksamhet. Samtidigt är det också ett varningstecken. Det går inte komma längre, taket är nått, det måste finnas en rimlig balans mellan basresurs och externa medel erhållna i konkurrens. Med ett ökat fast forskningsanslag möjliggörs en fortsatt utveckling som gynnar kvalitet i utbildning och forskning. Forskningspropositionen är också en förhoppningens proposition när det gäller en bredare satsning på konstnärlig forskning. Högskolan i Borås har konstnärliga examensrättigheter på forskarnivå och en omfattande och unik utbildning och forskning inom textildesign och mode design. Vi har visat vad vi kan. Det är en nationell angelägenhet att stödja den typen av speciella miljöer. En särskilt viktig sak är också medel till forsk ning inom vårdvetenskap och pedagogik. Successivt byggs utbildningarna inom dessa områden ut efter särskilda tilldelningar av studieplatser och medel. Sådana tilldelningar måste följas av särskilda medel till forskning för att möjliggöra en ökad omfattning på forskningen och en forskningsanknytning av utbildningarna. ledare Björn Brorström, Rektor vid Högskolan i Borås 2 MAGASIN 1866 Fångat på bild VAD: Forskare från det strategiska samarbetet mellan högskolorna i Borås och Skövde visar upp en unik robot som styrs av en handske. Handsken är gjord av smarta textilier och fungerar som ett kommunikationsmedel mellan människa och maskin. NÄR: 26 augusti 2015 VAR: Textile Fashion Center, Borås foto anna sigge En forskningsproposition innebär möjligheter Ur innehållet #1 2015 Clemens Thornquist är professor i modedesign vid Textilhögskolan. I 1866 får du veta mer om honom och hans arbete för att utveckla högskolans modedesignutbildning. 8 I stadsdelen Norrby i Borås har invånarna sin bakgrund i många olika länder. Forsknings projektet Innovationsplattform Norrby har tittat närmare på hur Norrbyborna har det, och hur de skulle vilja ha det. 21 Mätning och nyckeltal är arbetssätt som ligger i tiden. Christina Mauléon forskar om hur ledningssystem och nyckeltal används i praktiken. 34 Nästa generation IT håller på att revolutionera samhället. På Högskolan i Borås pågår flera forskningsprojekt på området, i nära samarbete med företag. 38 MAGASIN 1866 Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning. Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Ida Borenstein, Anna Kjellsson Kontakt [email protected] hb.se/1866 Produktion Studio Desktop AB, desktop.se Tryckeri Responstryck Papper 115 g Arctic volume white Upplaga 3 000 ex Magasin 1866 har tilldelats ISSN 2001-8274 Omslagsbild Clemens Thornquist Foto Lars Ardarve MAGASIN 1866 3 foto anna sigge 2 2 MILJONER KRONOR tilldelades sex projekt vid Högskolan i Borås av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad 2015. Ett av forskningsprojekten ska undersöka matsvinn i en livsmedelsbutik i centrala Borås. Reda Högskolan bjuder in till Forskarcafé UNDER HÖSTEN 2015 startar högskolans nya Forskarcafé. En tisdag i månaden är alla välkomna till The Kårner i Borås för att ta del av aktuell forskning och samtidigt ta en fika. illustration maj persson Söker facit för ett långt och friskt liv Mer rum för barnen i kulturen AKTIVA SENIORER i Skövde och Borås sitter inne med svaret. De vet hur man gör för att leva länge och hålla sig frisk. Forskare från de båda högskolorna ska undersöka deras gener i kombination med beskrivningar av deras livsstil, för att få en inblick i hur man gör. – Vi menar att varje person i studien har lyckats matcha sin genuppsättning med sitt leverne på ett framgångsrikt sätt, eftersom de har lyckats bli 70–95 år och är friska. De är ett facit, säger genetikprofessor Fredrik Ståhl vid Högskolan i Borås. MAN SKA TA VARA PÅ barns resurser. En ny modell kan ändra tankesättet kring barn och ge dem större möjlighet till delaktighet i kulturverksamheter. Modellen är resultatet av forskning vid Högskolan i Borås och presenteras i rapporten ”Rum för de yngsta”, skriven av Frances Hultgren och Barbro Johansson. 4 MAGASIN 1866 Läs mer om högskolans forskning på hb.se/forskning Titta in i framtiden i Smart Textiles Showroom En trappa upp i Textile Fashion Center i Borås kan man ta del av den allra senaste forskningen och känna på textila prototyper i det helt unika Smart Textiles Showroom. Anna Berglund är koordinator och ansvarig för Smart Textiles Prototype Factory och Smart Textiles Showroom. Varför ska man besöka Smart Textiles Showroom? – Man får en titt in i framtiden och får se vad man faktiskt kan göra med hjälp av textil. Här finns till exem pel stickade blodkärl, en klänning gjord av papper och textilier som mäter EKG. Vilka är det som besöker er? – Vi får besök från både företag, politiker, studenter och andra grupper och det är både svenska och inter nationella gäster som kommer hit. Många bokar tid för besök men man kan även titta in under våra öppettider på onsdagar och torsdagar. Bland de lite mer kända gäst erna som varit här kan jag nämna Kungen, Kronprinses san, Lars Wallin och Renata Chlumska. Vi har även haft Ida Borenstein, Kommunikatör vid Högskolan i Borås och redaktör för 1866 foto anna sigge r a s p i t ktören Anna Berglund flera ministrar och näringslivschefer som är intresserade av vår verksamhet. Vad är det roligaste med ditt jobb? – Det är fantastiskt att få ta del av framtidens textilier på nära håll och se allt man kan göra med textil och att få vara delaktig i framtagningsprocessen av helt nya prototyper. SMART TEXTILES l Smart Textiles är en forskningsmiljö som består av ett tätt samarbete mellan Högskolan i Borås, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Swerea IVF och Inkubatorn i Borås. Huvudfinansiärer är VINNOVA, Västra Götalandsregionen och Sjuhärads kommunalförbund. Smart Textiles finansieras även av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad och andra forskningsfinansiärer. l Smart Textiles Showroom ligger i Textile Fashion Center på Skaraborgsvägen 3 i Borås. Öppettider: ons–tors kl. 12–15. l Sedan Smart Textiles Showroom slog upp dörrarna till Textile Fashion Center i oktober 2013 har man haft cirka 6 500 besök. MAGASIN 1866 5 CYKLISKT LJUS Ljuset i interventionsrummet är cirkadiskt och följer dygnsrytmen. Det är en automatiskt styrd ljusanläggning som styr belysningen. Ljuset kommer från golvet, från en ljus ramp bakom en sänggavel som sitter fast på väggen och via indirekt ljus från en uppåtriktad ljusarmatur i taket. På morgonen tänds ett svagt rött ljus som sedan blir starkare och blåare under dagen. På kvällen blir ljuset svagare och rödare igen. På natten kommer ljuset från golvlisten. Två studier om ljusets påverkan är nu publicerade i vetenskapliga tidskrifter där resultaten visar hur ljus kan påverka hälsan samt att kritiskt sjuka patienter trots sitt tillstånd är medvetna om belysningen i rummet. VÅRDMILJÖN PÅVERKAR I dag byggs nya intensivvårdsavdelningar (IVA) på sjukhus runt om i landet, men utan att beakta att det finns forskning som visar att patienten kan må bättre, och snabbare kan gå tillbaka till ett normalt liv efter vårdperioden, om rummen byggs på ett nytt sätt. En forskargrupp vid Högskolan i Borås har tillsammans med Södra Älvsborgs Sjukhus, doktorander och representanter från andra lärosäten och företag inrett ett interventionsrum på IVA i Borås baserat på senaste forskningen. Där utför forskarna studier på om och hur rummet påverkar patienter, personal och anhöriga. Målet är att arkitekter, vårdpersonal och byggnadsansvariga ska ta större hänsyn till vad forskningsresultat säger när nya IVA-rum byggs. Då kan patienten och personalen återhämta sig och trivas bättre. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet. text anna kjellsson illustration ida brogren ETT SLÄTT OCH VITT TAK Det kan vara traumatiskt att vårdas på IVA även om patienten ligger nedsövd. Patienten kan uppleva overklighetssituationer och utveckla delirium och hallucinera. En van lig lampa i taket kan upplevas som skrämmande och utlösa overklighetsupplevelser. Därför är taket i interventionsrummet helt slätt och vitt och alla apparater står bredvid sängen, i stället för att hänga ovanför patienten. INREDNING LJUDABSORBENTER Studier inom projektet har visat att ljudmiljön och ljudnivåerna på IVA är alldeles för höga mot WHO:s rekommen dationer för vårdrum på sjukhus. De kan jämföras med en trafikerad väg och är stundtals ännu högre. Ljud som lugna samtal mellan personal upplevs av patienterna som lugnande medan okontrollerade ljud som larm eller ljud från svårt sjuka medpatienter upplevs som skrämmande. I interventionsrummet finns därför ett utökat antal ljudabsorbenter för att skapa en helande vårdmiljö. 6 MAGASIN 1866 PERSONLIGT På många intensivvårdsavdelningar vårdas patienterna i flerbäddssalar. Forskningen visar att det bidrar till att det är svårt för personalen att upprätthålla patientens integritet och rätt till sekretess. Det är ofta trångt, bullrigt och med dålig plats för personal och anhöriga. Interventionsrummet är ett tvåbäddsrum. Men det finns en skön fåtölj och mindre besöksstolar för anhöriga, det finns också plats att sätta upp personliga saker som fotografier. Rummet är inrett på ett nytt sätt enligt evidens- och forskningsbaserad design med tanke på färg, form och materialval. Det innebär ekolo giska textilier i milda färger som tvättas separat. Patienten har också utsikt mot naturen och en trevlig uteplats. Sängarna på IVA får inte ha någon sänggavel vid patientens huvud då det kan hindra personalen i sitt arbete. Därför finns en fast sänggavel på väggen i interventionsrummet som sängen står mot för att ge känsla av trygghet i form av ett stöd bakom huvudet. Handfatet är inbyggt så att det liknar ett kök och journaler och andra viktiga papper för personalen finns i ett dolt fack bakom en whiteboard där personalen kan skriva upp vem som arbetar den dagen. Det gör att intrycket av störande interiörer och lösa föremål som ligger synligt minskas. MAGASIN 1866 7 8 MAGASIN 1866 MODETS FILOSOF ›› MAGASIN 1866 9 TEXT LENA M FREDRIKSSON FOTO LARS ARDARVE Att göra, förstå och få en helhetsbild, det är sådant Clemens Thornquist vurmar för. Han är professor i modedesign vid Textilhögskolan vid Högskolan i Borås, och en eller annan gång har nog den här vurmen tagit sig väl drastiska uttryck. Som när han själv läste tre textila grundutbildningar i Borås, textildesign, textilingenjör och textilekonom. Samtidigt! Men han ångrar ingenting, utan ångar på med forsk ningsutbildningar, skrivande av metodböcker om kreativi tet, funderingar om filosofiska förhållningssätt till kläder och kroppar med mera. Häng med i svängarna och drapering arna när den svartklädde och lågmälde Clemens Thornquist lägger ut orden och tråcklar ihop berättelsen om sitt arbete! Men allra först hans kommentar till utbildningens hederspris från Elle och omdömet ”mycket hög kvalitet” från UKÄ. Ett stillsamt, stolt och självklart: – Jag håller med. ”Vad är en jacka? När blir ett tyg ett plagg?” Clemens Thornquist tog över som utbildningsledare för Textilhögskolans modedesignutbildning när han bara var 30 år gammal. Nu har ytterligare tio år gått och han har hunnit genomföra en hel del av de förändringar han velat. Hans syn på vad en modeutbildning ska syssla med är inte traditionell. I stället för att bedöma studenternas arbeten med ögonen, utifrån perspektivet ”är det där något jag skulle vilja ha på mig, eller något som går att sälja?” frågar han sig ”är det här annorlunda och hur skulle det kunna tillämpas?”. Kanske hans synsätt kan beskrivas som mer grundligt och helhets inriktat. – Ofta brukar man i forskning om mode undersöka vad ett plagg betyder i ett visst sammanhang, som identitet, maktfaktor, könsdiskussion och liknande, säger han, på plats i sitt arbetsrum med boktravar, ett jättelikt fönster ut mot skulpturen House of Knowledge och en antik sammetssoffa som stilbrytande inslag. 10 MAGASIN 1866 – Men jag är mer intresserad av fördjupning kring teoribildning om kläder, alltså vad kläder är. Vad är en jacka? När blir ett tyg ett plagg? Där lägger vi på Textilhögskolan en större tyngdpunkt än vad de gör på många andra utbild ningar. Jag ser det som att vi ägnar oss åt ett slags grund forskning: att definiera ett plagg. För att kunna arbeta på ett grundligt och kreativt sätt måste det finnas både teknisk och konstnärlig kunskap, tycker Clemens Thornquist. Utbildningen i Borås har en stark tradition av att göra, att knyta ihop tekniker och mate rial med hjälp av kreativitet. Precis som han vill. Clemens Thornquist har vuxit upp med en mamma som ofta stickade och sydde kläder. Han gillade också att använda mammas symaskin, även om han var mer naturvetenskapligt lagd. De starkaste skolämnena var matematik och fysik och han ägnade en hel del tid åt elektronik, till exempel att bygga förstärkare. – Vår familj var ofta ute och klättrade och vandrade, kanske för att min mor är från Österrike. Jag gillade friluftskläder och gjorde en förbättring på märket Patagonias första jacka av Goretex: jag sydde om delar med skyddande kevlar på armbågarna. Sedan tog jag på mig jackan och visade upp den på Naturkompaniet i Lund. De frågade då om jag kunde göra en del jobb åt dem. Även om det aldrig blev något av det samarbetet var detta något av en ögonöppnare för mig – jag insåg att jag kunde satsa på kläderna. När gymnasiet (ett specialprogram med extra mycket matematik och fysik) var avklarat började Clemens Thorn quist på Tillskärarakademin i Malmö. Där blev det många teatraliska uttryck och annorlunda plagg. Han deltog med en kollektion på Modemässan, men kände att det fanns väl digt mycket mer att lära. Pappa juristen rådde sin son att se till att få en utbildning som gav en akademisk examen, om han skulle läsa textil. Han hade sett att man kunde få det i Borås, och det var en av anledningarna till att det blev just detta lärosäte. Under åren på Textilhögskolan fördjupade Clemens Thornquist sig i kostymer. Han sydde massor av kostymer, säkert 30 styck en, säger han. För att lära sig mer passade han på att besöka Oscar Jacobsons skrädderi, som då fanns i samma hus som CLEMENS THORNQUIST Den som väntar sig flashiga och färgrika plagg på en professor i modedesign lär nog bli besviken vid ett möte med Clemens Thornquist. Han betraktar de enkla och oftast svarta kläderna som sin arbetsuniform, men har idéer som är desto mer nyskapande och uttrycksfulla. Under hans ledning har Textilhögskolans modedesignutbildning både fått det högsta omdömet av Universitetskanslersämbetet, UKÄ, och årets hederspris vid ELLE-galan. Är: professor i modedesign vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås. Ålder: 40 år Bor: i Sparsör utanför Borås Familj: ja Fritid: nej Inställning till planering: mycket kan man planera, men mycket ska man skita i att planera Brinner för: kropp och kläder Blir lycklig av: när folk överraskar en och visar oväntade sidor Blir arg på: när vissa saker inte går snabbt nog, särskilt i förändringsprocesser Har: nog ändå ett stort tålamod Favoritapp: Systembolaget Läser: mest böcker som har med jobbet att göra, ibland också tidningen Filter Har skrivit: bland annat en metodbok för design, “Artistic development in (fashion) design”, som väldigt strukturerat går igenom till exempel hur man tränar färgsättning eller konkreta övningar för att bli mer kreativ, och en poesibok som är ett sätt att beskriva likheterna mellan konst och vetenskap, “Pattern – Science and Art”. Samt två pinfärska metodböcker, en om metoder för att undersöka relationen mellan kropp och rum och en om konstens vetenskapliga rum. Båda skrevs i somras och används i utbildningen i höst. Tips för att få igång kreativiteten: börja jobba och utgå från något. Inse att ”making is remaking”, alltså att allt förutsätter något redan existerande. Bästa tips inför flygresor: ha bara handbagage, och så lite som möjligt ›› MAGASIN 1866 11 VIKTIGA PERSONER I MIN KARRIÄR 2006 – Yoko Takagi, professor och curator, Living 2000 – Pierre Guillet de Monthoux, professor Handelshögskolan i Stockholm/Copenhagen Business School. ”Introducerade för mig ett filosofiskt perspektiv, bortom traditionella samhällsvetenskapliga perspektiv, i organisationsteori (metodik) i relation till konst och design”. 1999 – Dame Vivienne Westwood, modedesigner och affärskvinna i London. ”Hon la grunden till ett i huvudsak ickesymboliskt perspektiv på kropp, konst och design”. Textilhögskolan. Han beskriver sig själv som lite blyg, men här vann viljan att lära över blygheten. – Jag frågade dem om de hade något kavajmönster som jag fick använda, men de höll hårt i sina mönster. Däremot visade de mig runt och jag kunde springa in och ut där varje vecka och kolla vad de gjorde och hur de gjorde det. Där lärde jag mig massor och det var ett bra sätt att lära sig tek niken och sömnaden. ”Det gällde att glömma sina egna behov och helt och hållet fokusera på Robert Wilson och hans idéer” Men Clemens saknade matematiken och började därför även plugga ihop med textilingenjörerna. Han hade sett en av deras tentor i mekanik och insett att det ju var sådant han kunde. Så småningom slog han till och gick även tex tilekonomutbildningen. Och alla tre utbildningar läste han alltså parallellt. – Det blev något av en kul grej att göra det, men berodde också på att jag ville ha en helhetsbild av ämnet. Det är nog lite av en läggningsfråga för mig. Men visst var jag ganska slut när det var klart... Han berättar lugnt och stillsamt utan att ta stor plats eller verka skrytsam, trots att det i berättelsen står klart att han har en disciplin och ett driv som är något utöver det vanliga. 12 MAGASIN 1866 2002 – Andrey Bartenev, performancekonstnär, skulptör, Moskva. ”Mötet och arbetet med Andrey öppnade upp nya horisonter för kropp och kläder och jag påminns fortfarande om det varje dag”. 2001 – Robert Wilson, experimentell teaterregissör, performance- och bildkonstnär, New York. ”Som en av världens främsta avantgarde teaterkonstnärer har han haft en stark inverkan på mitt estetiketiska perspektiv på metodik och organisation av både saker och människor”. Environment Studies, Bunka Gakuen-universitetet, Tokyo. ”Få personer har en så skarp precision i sitt sätt att fånga och uttrycka saker i forskning och utställningar som Yoko har, och hon kompletterar därför min ibland något slarviga och grova hållning till saker och ting”. 2003 – Francine Pairon, grundare av La Cambre Mode och föreståndare för l’Ecole de Création de l’IFM, Paris. Som grundare av en av de första ”riktiga” konstskolorna inom modedesign har Francine varit en viktig mentor för mig. 2004 – Lars Hallnäs, professor i interaktionsdesign, Textilhögskolan, Högskolan i Borås. ”En kollega som bland annat introducerade interaktionsdesign och logik i mitt sätt att arbeta. Han fungerar dessutom som en ständig påminnelse om att titta på den filosofiska grunden till saker och ting”. 2008 – Linda Loppa, rektor på Royal Academy of Fine Arts i Antwerpen samt grundare av Flanders Fashion Institute och ModeNatie, rektor på Polimoda i Florens. ”En av de mest, eller den mest, erkända personerna i utvecklingen av modedesign sedan mitten av 1990-talet, och vänskapen med henne och hennes stöd och erkännande av mitt arbete har inspirerat mig till att fortsätta jobba hårt med att utveckla ämnet vidare”. Efter ett litet mellanspel med psykologistudier fick han praktik på Vivienne Westwoods modehus i London. I ett krisläge erbjöd han sig där att hoppa in på prov för att göra en prototyp av toile, något som egentligen inte ingick i en prak tikants uppgifter, de skulle ju arbeta gratis med att klippa tyger. Men prototypen blev bra och på modehuset insåg de att han var användbar och både kunde konstruera plagg och sy prover. Därefter var hans praktik avlönad. – Det är mycket ovanligt, och jag kände mig nöjd med att också få erbjudande om att jobba där. Men jag tackade nej till jobbet för att i stället plugga vidare och ta en magis terexamen i textilekonomi vid Textilhögskolan. Detta var i slutet av 1990-talet och då blåste förändring ens vindar på Textilhögskolan. Ledningen hade visioner och planerade för en utveckling med professorer, forskning, doktorander och utökad koppling till näringslivet. Så småningom doktorerade Clemens med en avhandling om hur vi förhåller oss till ting, både ur ett designperspektiv och rent filosofiskt. Tjänsten finansierades av Textilhögskolan, men forskningen bedrevs på Handelshögskolan i Stockholm, eftersom forskarutbildningsrättigheter ännu inte fanns i Borås på den tiden. Handledare var Pierre Guillet de Monthoux, som hade kontakt med teatermannen Robert Wilson. – Robert Wilson är en mycket excentrisk man som ar betar avantgardistiskt med visuell konst- och performan ce i USA. Han behövde en ny personlig assistent, som skulle resa med honom dygnet runt och Pierre trodde att jag skulle klara det, eftersom jag hade stått ut med Vivienne Westwood, en annan erkänt excentrisk person. Sagt och gjort, jag blev någon sorts assisterande konst närlig ledare för Wilsons konstnärs-residens utanför New York, och det slutade med att jag var där tre månader per år i fem år. Jobbet hos honom blev grunden till min avhandling och jag lärde mig väldigt mycket om organi sationsteori och designmetodik där. Clemens Thornquist skriver böcker, bland annat om hur kreativitet kan frigöras. Som inspiration till dessa böcker använder han sig av många andra författare och tänkare, både gammalt och nytt. Arbetet handlade om att hålla i trådarna på Robert Wilsons kreativa arbetsläger för 70–100 personer. Det gällde att glöm ma sina egna behov och helt och hållet fokusera på Robert Wilson och hans idéer. – Jag organiserade det hela, hade ansvar för budget samti digt som grävmaskinen skulle köras, så det var väldigt myck et att hantera samtidigt. Det var många stora produktioner för producenter runt om i världen som skulle sättas ihop och trots att allt var väldigt kaotiskt kunde jag så småningom ur skilja någon sorts nästan autistisk, systematisk struktur. Det vi gör nu på Textilhögskolan har påverkats väldigt mycket av både Robert Wilson och Vivienne Westwood. Ett exempel är hur man hos Vivienne Westwood mest tittade på plaggen utifrån ett formperspektiv. Funkade linjerna? Hur var plaggets relation till benen, eller till hän derna? Och även i Robert Wilsons teater var det ett design perspektiv och mycket fokus på hur skådespelarna rörde sig. Inte förrän det var klart kom texten in i pjäsen. ›› MAGASIN 1866 13 ”Mode är inte viktigt. Men kläder är viktiga, de är något av det allra första som vi och våra kroppar interagerar med” – På den tiden såg inte modeutbildningarna ut så, utan där arbetade man ofta utifrån teman, säger Clemens Thornquist. Det kunde vara ”Blomma” eller ”Ångest” eller vad som helst. Så ville inte jag jobba. Mina samar beten med Wilson och Westwood har gett mig ett mer materiellt och formalistiskt sätt att se på saker och ting. Ungefär samtidigt med disputationen 2005 tog den då 30-årige Clemens Thornquist över som utbildningsledare för modedesignutbildningen i Borås och började försöka förverkliga sina idéer. – Jag undervisade massor och satte tillsammans med studenterna som gick här då igång med att förändra saker i en rasande fart. För att ha mer på fötterna använde jag ett stipendium som jag fått från Handelsbanken till att under tre år resa runt till omkring 70 modeutbildningar i hela världen för att förstå hur man kan undervisa, vilka utbildningar och tendenser som fanns. Jag skrev också några böcker om till exempel kreativitet och blev docent i den vevan. Det gjorde att de ibland ganska slutna konst närliga utbildningarna ofta tog emot mig, och på en del ställen ville de även att jag skulle föreläsa. Under dessa resor träffade han på och lärde känna flera personer som har betytt mycket för honom, till ex empel Francine Pairon, Yoko Takagi och Linda Loppa (se tidslinjen här intill), och som han fortfarande sam arbetar med. Vi går runt i Textilhögskolans lokaler och det är up penbart att Clemens Thornquist trivs. Både med lokalerna och med människorna omkring sig, studenter och kollegor. Här finns fantastiska utrymmen för många olika ändamål – en liten filmstudio och en stor sal med takfönster där det går att ha visningar eller ateljé eller något annat ljuskrävande. När vi ska fotografera blir han bestämd – inget som visar trådrullar, tyger, mönsterark eller symaskiner. Inga traditio nella modedesignbilder. Basta! Hans upplevelse är att det har varit och är en stor fri het i arbetet på Textilhögskolan, och att förändringarna har gått att genomföra i princip utan motstånd. – Jag gillar att vi har kunnat hålla ett högt tempo ock så. Jag tror att svenska studenter har en mycket intressant utgångspunkt när de jobbar med mode, en sund kritisk inställning som gör att de kan skapa intressanta saker som inte enbart är kommersiellt och tillämpat inriktade. 14 MAGASIN 1866 Sedan några år har Textilhögskolan examensrättigheter för att bedriva forskarutbildning. – Jag arbetar mycket med forskarutbildningarna och har valt att fokusera en hel del på grundforskning. Ett mål är att hitta nya metoder och arbetssätt inom konst och design, och att demonstrera sådana teoretiska princi per materiellt och visuellt. I vår praktikbaserade design forskning har till exempel doktoranden Rickard Lind qvist presenterat en ny teori om kroppen och gjort en metod som verifieras av en serie exempel. Det blir ett nytt sätt att göra kläder och det är en utmaning som jag gillar! Samtidigt med arbetet med att stöpa om har Clemens Thornquist skrivit flera böcker. Om metoder för att fri göra kreativitet, till exempel. Metoderna är finurliga och annorlunda och kan till exempel handla om att ha ögon bindel på sig medan man draperar tyg på en docka och inte nöja sig förrän händerna tycker att formen känns bra. Eller att ha på sig tumvantar på sig för att tvinga fram större gester. Inspiration till metoderna har bland annat hämtats från författarna Sartre, Kafka, Dostojevskij och musikern David Bowie. Hur gör du för att hitta det annorlunda? – Det gäller att hitta nytt material och inte enbart läsa sådant som alla andra läser eller göra saker som andra gör. Jag letar och är intresserad av att gå tillbaka ganska långt, till Aristoteles till exempel. Där tycker jag att jag kan hitta ett nyktrare sätt att se på saker än hos exempelvis franska systemtänkare. Men det finns många inspirationskällor inom olika fack och från olika tidsepoker. Jag letar hos vissa förlag och har jättebra kollegor som tipsar mig när de har läst eller sett något extra bra. Och så en fråga som säkert många du möter tänker på – du är ju professor i modedesign, betyder det att du kollar in och bedömer människor utifrån hur moderiktigt klädda de är? – Mode är inte viktigt. Men kläder är viktiga, de är något av det allra första som vi och våra kroppar intera gerar med. Jag kan gå runt och titta på hur folk klär sig, hur folk kombinerar kläder och kläders detaljer i sig, men jag bedömer inte folk särskilt mycket utifrån vad de har på sig. Men om de inte klarar av att i min mening få ihop en helhet kan jag fundera på hur de över huvud taget kan dra en slutsats i något annat avseende också. Att bygga och se helheter är en del av konsten att dra en slutsats. ‹‹ Så här motiverade juryn vid ELLE-galan 2015 att årets hederspris gick till Textilhögskolan: ”Tekniskt kunnande och stor kreativitet är en explosiv kombination. Högskolan har med transparens, kommunikation och högintressanta studenter gjort Borås till en mittpunkt i modesverige.” MAGASIN 1866 15 foto anna sigge Tyg och mjölksyra blir kompositer FATIMAT BAKARE och Sunil Kumar Ramamoorthy disputerade våren 2015 med forskning om kompositmaterial. Dessa nya hållbara och starka material kan inom en snar framtid användas till bland annat bil- och flygplansdelar. Ojämn fördelning av forskningsmedel Så blir en högskola hållbar DET FINNS I DAG ingen enhetlig standard för hur bibliometriska indikatorer används vid resurstilldelning inom lärosäten. Det innebär att forskare gynnas på olika sätt på olika lärosäten. Detta visar rapporten ”Resurs fördelningsmodeller på bibliometrisk grund vid ett urval svenska lärosäten”. Hållbar utveckling är numera ett statligt krav för högskolor och universitet att leva upp till. Men begreppet är komplext. Hur integrerar man alla aspekter av hållbar utveckling i alla delar av sin verksamhet? En ny rapport från Högskolan i Borås försöker ta reda på svaren. MAGASIN 1866 text ida borenstein Rapporten “The UniThe University of Borås as versity of Borås as a a sustainable university sustainable univers ity” är nummer 31 i högskolans rapport serie Vetenskap för profession. Den är skriven av Jan Nolin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap och Björn Brorström, professor i företagsekonomi och rektor vid Högskolan i Borås. Så skapas kläder i rörelse VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN inrättar ett regionalt forskningsråd för interkulturell dialog. Rådet ska initiera och stimulera vidareutbildning och nydanande forskning på temat interkulturell dialog. Förhoppningen är att alla regionens lärosäten på sikt ska samverka. Högskolan i Borås representeras av Kennert Orlenius, professor i pedagogiskt arbete och Marianne Strömberg, lektor i pedagogik. RICKARD LINDQVIST var våren 2015 den förste att doktorera inom modedesign på Textilhögskolan. Han har i sin forskning tagit fram ett helt nytt ramverk för att konstruera kläder. Ramverket baseras på studier av kropp och tyg i interaktion med varandra och har utvecklats genom experiment där tyg draperas på levande kroppar i rörelse, i stället för på dockor. Läs mer om högskolans forskning på hb.se/forskning scieNce for the professioNs 31:2015 978-91-87525-50-6 (pdf) The current text is intended as reflection on the introduction of sustainability into the University of Borås. Furthermore, the aim is to create a resource for discussion, promotion of community values as well as tools for understanding, clarifying and extending sustainability practices within the institution of the University. Following the managerial model of the sustainable university, the aim is to formulate a specific vision and accompanying mission of sustainable university. The vision is articulated in chapter 3 and 4 in terms of three models (managerial, community and research centric) and three concepts (sustainability research, sustainability issues and Sustainable Development Goals (SDGs)). In chapter 5, the mission statement of the University of Borås is elaborated given the vision of the sustainable university. Chapter 6 introduces a specific problem called the integration paradox: that sophisticated integration of sustainable development into all practices often leads to less clarity, visibility and accountability. This also appears as a problem regarding the mission statement and this is further developed in chapter 7. Three strategies are developed in order to deal with the paradox. First, SDGs and what we call the “meta-question of sustainability research” are discussed in chapter 8. The third strategy, sustainability issues, is focused in chapter 9 and 10. Here, sustainability issues are utilized in order to connect university-based expertise with local and global needs, the latter expressed as SDGs. In chapter 11, three strategies currently in use for integrating sustainability into education are presented and discussed: use of SDGs, community oriented activities aimed at raising appreciation/awareness and certification of courses. Chapter 12 deals with ongoing work related to the information management system ISO 14001. Chapter 13 discusses a particular example of an outreach program and positions this in the context of transdisciplinary research. Chapter 14 supplies a closing discussion and also the argument that the sustainable university as an evolving institution is to a considerable extent counteracted through the current system of external funding. Today, researchers have been schooled into loyalty to international disciplinary networks rather than to the local employer. It could be argued that the local University aiming to develop its own strategy for sustainability as well as developing local outreach programs, need more resources for coordinating internal resources. Jan Nolin Björn Brorström ISSN: 1654-6520 ISbN: 978-91-87525-49-0 (prINt) Universitet och högskolor har som uppgift att hjälpa samhället framåt. Nu är samhället i ett läge där jordens befolkning måste börja leva på ett nytt, mer hållbart sätt. Då spelar forskningen en stor roll för att nå målen. – Vi tycker att de lärosäten som blir bra på hållbar utveckling ska gynnas genom att få ekonomiska incitament från regeringen, avslutar Jan Nolin. OM RAPPORTEN Jan Nolin & Björn Brorström 16 förändring. Boken beskriver de olika faser organisationer går igenom på vägen mot integrerad hållbarhet. The UniversiTy of Borås as a sUsTainaBle UniversiTy – Vi vill visa modeller för hur man kan jobba med hållbar utveckling på en hög skola men också visa på begreppets kom plexitet. Miljöcertifieringen som Högskolan i Borås har är till exempel bara ett av tre spår som ingår i begreppet hållbar utveck ling, berättar Jan Nolin, professor i biblio teks- och informationsvetenskap och en av författarna bakom boken. Begreppet hållbar utveckling handlar om ekologiska, ekonomiska och sociala as pekter. Genom att koppla ihop de globala målen inom hållbar utveckling med lokala mål och lokal kompetens, som till exem pel högskolans forskare, kan man skapa Nytt råd ska minska utanförskap v isiting a ddr ess: a lleg ata n 1 • posta l a ddr ess: uni v er sit y of bor ås, 501 90 bor ås phone: +46(0)33 435 40 00 • w eb: w w w.hb.se Sustainable university omslag.indd 1 2015-03-04 08:56 MAGASIN 1866 17 SHOPPING UTAN SAMVETE V Varför får vi inte dåligt samvete när vi köper kläder trots alla larmrapporter om dåliga arbetsförhållanden och miljöförstöring? Genom David Erikssons forskning löper den röda tråden hållbarhet och moral. Hans specialområde är logistik, men forskningsprojekten breder ut sig till att också handla om ämnen som ekonomi, psykologi och filosofi. Det ena leder till det andra, och allt hänger ihop. TEXT OCH FOTO LENA M FREDRIKSSON David Eriksson är filosofie doktor och adjunkt vid Högskolan i Borås. Efter att ha studerat industriell ekonomi började han forska om hur logistik och ökad kundförståelse kunde befrukta varandra och hur man skapar värde i försörjningskedjor (hantering av beställ ningar, underleverantörer och leveranser). Men samtidigt började han fundera allt mer på hur vi människor kan köpa produkter utan att bry oss sär skilt mycket om hur de är producerade. Även om vi vet att produktionsförhållandena är dåliga. – Funderingarna fick mig att byta spår och i stäl let doktorera på varför företag släpper sitt hållbarhets ansvar, säger han. Jag hittade psykologiska teorier om förklaringar för att slippa ansvar. Dessa förklaringar knöt jag ihop med hur olika företag arbetar gentemot underleverantörer till exempel. Det visade sig att strategier som enstaka individer använder för att hålla ifrån sig ansvar även passade in på företag. Några exempel är: moraliskt rättfärdigande (”barnen som arbetar här skulle ha det ännu värre an nars”), förflyttning av ansvaret (”vi har bra avtal och det är underleverantörerna som själva ansvarar för att de följs”) eller förvrängning av konsekvenserna (”vår verksamhet är så liten att den i princip inte spelar nå gon roll i den stora helheten”). – Hos företagen hänger ett bristande moraliskt an svar ofta ihop med strukturer som har med transpa rens, makt och insyn att göra. Men allt avgörs förstås av hur enskilda personer inom företagen gör – det är ju inte företaget självt som är moraliskt eller ej, utan de som fattar besluten på olika nivåer. 18 MAGASIN 1866 ILLUSTRATION MARTIN THELANDER Han menar att alla, både konsumenter och företa gare, har nytta av att känna till de punkter där det är lätt att släppa det moraliska ansvaret. När man vet det är det lättare att ta ansvar och fatta beslut som stärker hållbarheten. En annan aspekt som spelar roll för företags sätt att tackla hållbarhetsfrågor är den identitet eller självbild de har. Detta undersöker David Eriksson tillsammans med Olof Brunninge vid Högskolan i Jönköping. Hur påverkar självbilden de val som görs när proces ser, leveranser och kontakter med underleverantörer byggs upp? Att ett uttalat hållbart företag arbetar an norlunda än ett som inte har den identiteten är tydligt. Här studerar David ett specifikt företag med stark hållbarhetsprofil: Fairphone, ett smartphoneföretag som uttryckligen satsar på att hitta hållbara förhåll ningssätt och som har stor öppenhet kring både utma ningar och processer. – Fairphone var en intresseorganisation som ombil dades till företag för att kunna påverka mer. De strävar målmedvetet efter att arbeta hållbart. Därför byggs de ras telefoner av råvaror som har framställts med största hänsyn till människor och miljö och de är lätta att återvinna eftersom de konstrueras så att separation av olika material underlättas. Fairphone drivs utan vinst intresse och kasserar och återvinner två gamla mo biltelefoner för varje ny de säljer. Detta är ett väldigt speciellt, och mycket ansvarsfullt, sätt att arbeta på. Det är inte alltid tydligt och enkelt vilka företags beslut som stärker hållbarhet och vilka som inte gör det. David Eriksson har i sin forskning tittat närmare på varför företag släpper sitt hållbarhetsansvar. Genom att studera hur företag till exempel arbetar gentemot sina underleverantörer har han sett att samma strategier som enstaka individer använder för att hålla ifrån sig ansvar även passade in på företag. ›› MAGASIN 1866 19 Under de senaste åren har stadsdelen Norrby studerats på flera olika sätt. Affärsverksamheter, byggande, kultur och hur invånarna har det är några av de områden som forskarna har tittat närmare på. I förgrunden från vänster: Rolf Solli, Katarina Michnik, Jenny Johannisson och Agnes Nagy. I bakgrunden Kennert Orlenius och Erik Ljungar. ”Jag är en skeptiker som vill ta reda på hur saker och ting fungerar, och varför” Vid sidan av djupdykningar i teorier om hur företag kan ta ansvar och bidra till att världen blir bättre finns också nyfikenhet på hur det kommer sig att privatper soner väljer att agera så som de gör. I vardagen och på hemmaplan. Därför undersöker David Eriksson och forskaren Kamran Rousta, också verksam vid Högsko lan i Borås, hur moraliskt ansvar påverkar sopsorte ring. Vad avgör om en person sorterar sina hushålls sopor eller inte? Och vilka konsekvenser får dessa val för sopornas vidare färd genom systemet? – Vi tror att individer som verkligen förstår var för sopsortering är bra vill sortera. Men när alla sopor hamnar i gemensamma uppsamlingskärl går det att dölja en bristande sopsortering eftersom ingen vet vem som har slängt vad. En hypotes är att när risken att bli ertappad är minimal blir det lättare att strunta i sor teringen. Jag vill ta reda på när förståelsen om nyttan väger tyngre än möjligheten att slarva utan att någon märker det. Sådana psykologiska frågor är väldigt in tressanta. – Huvudspåret för mig är hållbarhet i olika former, säger David Eriksson, vars forskning knyter ihop logistik med psykologi och filosofi. För att ställa diskussionerna på sin spets och lyfta fram reflektioner kring arbetssätt skapade David, i sam arbete med forskningschefen Göran Svensson på Oslo School of Management, en artikel om motsatsen till hållbarhet: ”ohållbarhet”. – Vi vände på alltihop och gjorde en lista över hur företag kan arbeta ”ohållbart”, till exempel genom att inte samarbeta med sina leverantörer, eller att inte ta upp olyckor som sker i ens fabriker. Bakgrunden till tvärtomartikeln är att representan ter för företag ofta brukar lyfta fram allt de gör för att öka hållbarheten, men att de problem som faktiskt finns sällan kommer upp till diskussion. Sådant som svårigheter i att få till ett fungerande samarbete med leverantörer eller att hantera säkerheten på fabriken. – Alla har likartade utmaningar, och jag anser att det är viktigt att ta bladet från munnen och våga prata om dem. Om fler uppmärksammade problemen och började diskutera dem, skulle det bli lättare att för bättra hållbarhetsarbetet och ansvaret. 20 MAGASIN 1866 Under vårt samtal berättar David Eriksson vidare och vidare om en massa forskningsidéer han har. För tillfället är det över 20 artikeluppslag som ligger och gror och pockar på uppmärksamhet. Till exempel en fördjupning om hur man kan förbättra företags håll barhetsarbete i olika nivåer. Eller om hur psykologi teorin om att komma undan från ansvar kan användas bättre inom logistikforskning. Eller om varför forsk ning bedrivs och hur den används. – Huvudspåret för mig är hållbarhet i olika former. Vi är många som förstår problematiken kring hållbar het och vår ändliga jord, men ändå är det så svårt att känslomässigt ta till sig dessa fakta och agera utifrån dem. Vad är det som får vissa personer att agera uti från kunskaperna, när andra inte gör det? Förklaringen kanske hänger ihop med skillnaden mellan att förstå och att känna, tror han. Och med att evolutionen inte har gynnat den som kan ta hand om människor på andra sidan jorden om 40 år. Kanske David Eriksson just nu funderar på hur han ska kunna undersöka detta. – Jag är en skeptiker som vill ta reda på hur saker och ting fungerar, och varför, säger han. Men en pa radox är att ju mer man vet om ett område desto mer komplext inser man att det är. För tre år sedan visste jag precis vad som var hållbart. Men nu känns det ibland som att jag inte har en aning alls. ‹‹ NORRBY FORSKARE DJUPDYKER I STADSDELENS LIV OCH VERKSAMHET ›› MAGASIN 1866 21 S Stadsdelen Norrby ligger ett stenkast från centrum i Borås och dess invånare har sin bakgrund i många av världens länder. Studier inom forskningsprojektet Innovationsplattform Norrby har tittat närmare på hur Norrbyborna har det – och hur de vill ha det. TEXT LENA M FREDRIKSSON Fasaderna på Norrby är prickiga av parabolantenner. På lekplatserna är det fullt ös, på gårdarna lugnare, men ändå livligt: grupper av människor står och sitter i samspråk. Utanför Mötesplats Norrbys lokaler spirar det i odlingslådor och inne i detta kombinerade med borgarkontor, café och bibliotek är olika aktiviteter igång: någon syr på en av de symaskiner som lånas ut här, en grupp har möte och diskuterar engagerat och enstaka personer sitter fördjupade i tidningar och böcker. Detta är en perfekt plats för en intervju med forsk arna Erik Ljungar och Jenny Johannisson. Låt oss börja med Erik Ljungar, som är universitets lektor i sociologi vid Högskolan i Borås. Han har gjort två studier som har med stadsdelen Norrby att göra. Att det blev just Norrby beror på att stadsdelen ingår i det vinnova-finansierade forskningsprojektet Innova tionsplattform Norrby. – I en av mina studier har jag djupintervjuat ut landsfödda pensionärer som är bosatta på Norrby, säger Resultat av forskningen Projektet Innovationsplattform Norrby är uppdelat på olika arbetspaket som svarar mot de utmaningar man identifierat i Norrby. Projektet drivs av Högskolan i Borås, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås Energi och Miljö samt Borås Stad. I varje arbetspaket ingår personer från samtliga samarbetsparter. Här berättar högskolans forskare om sitt arbete i projektet. 22 MAGASIN 1866 FOTO ANNA SIGGE han. De har fått berätta om sina erfarenheter och därefter har jag letat efter mönster i berättelserna och kopplat ihop detta med tidigare forskningsresultat. Jag kan direkt säga att det är svårt att dra generella slut satser ur berättelserna. – En annan sak jag vill klargöra är att de intervju ade trivs mycket bra på Norrby och tycker att det är en lugn, centralt belägen och trivsam stadsdel, något som de märker inte alltid stämmer med omgivningens föreställning om Norrby. Men studien ger en hel del att ta fasta på. Först är det viktigt att tänka på att utlandsfödda personer som går från yrkesarbete till pensionärstillvaro har rollen som utlandsfödd och rollen som nybliven pensionär att förhålla sig till samtidigt. Båda dessa roller kan upplevas som problematiska av de berörda. – De intervjuade kan sägas tillhöra två kategorier. En grupp är arbetskraftsimmigranter som i huvudsak kom till Sverige på 1960-talet. De fick oftast jobb ge nast. Den andra gruppen är flyktingimmigranter som kom till Sverige på 1980- och 1990-talen och som inte har haft lika lätt att få arbete. Men alla de jag har inter vjuat har varit en del av det svenska arbetslivet. För arbetskraftsimmigranterna har övergången till att bli pensionärer huvudsakligen gått bra och inte upplevts som värre än hur det brukar vara för infödda svenskar. De har oftast arbetat i många år i Sverige och har därför en ordentlig pension, och de är väl etablera de i det svenska samhället även om de ibland uttrycker att de har för få kontakter med infödda svenskar. De intervjuade anser att Sverige inte är något lätt land att vara immigrant i. Flyktingimmigranterna har inte hunnit arbeta lika länge i Sverige och får därför en lägre pension. Flera av dem har inte möjlighet att få någon pension från sitt tidigare hemland även om de har varit yrkesaktiva där. – Många tycker att det var traumatiskt att lämna arbetslivet eftersom de har gott om relationer där, även med infödda svenskar, säger Erik Ljungar. Som pensionärer blir de mer hänvisade till att umgås med familj och släkt. Och om pensionen är väldigt låg har de även en ekonomisk bindning till familjen, ett bero ende som inte känns så bra. En del av de intervjuade har löst isoleringen genom att gå med i pensionärsföreningen PRO, där de träffar både infödda svenskar och personer med andra bak grunder, något som de upplever som mycket menings fullt. I sin andra studie håller Erik Ljungar på att under söka småföretagsamheten på Norrby. Projektet pågår just nu och ska bland annat resultera i ett kapitel i en lärobok om företagsekonomi. Ett besök i stadsdelen visar att det finns gott om små företag här. Skyltar vi sar på verksamheter med namn som Afrika livs, Shish Kebabrestaurang och Marys skönhetssalong och i flera butiker kan man köpa mobiltelefoner, paraboler och kort för att ringa billigt till hela världen. En hel del skyltar är skrivna på arabiska. – Min studie om småföretagsamheten är beskri vande och handlar om hur det är att bedriva småföre tagsamhet i stadsdelen, säger Erik Ljungar. De inter vjuade berättar om varför de har startat eget och hur ›› ”Många tycker att det var traumatiskt att lämna arbetslivet eftersom de har gott om relationer där” Erik Ljungar EN HÅLLBAR HANDEL Rolf Solli, professor i företagsekonomi ”Vi forskar om vilka affärsmodeller som finns när det gäller att bygga bostäder, till exempel hyresrätt kontra bostadsrätt och vilken påverkan det har på området. Ett annat fokusområde är hur handel, eller affärslokaler i vid mening, påverkar stadsutveckling. Vi har sett att lokaler likt bibliotek ökar, men för mycket annat än böcker. Vi har även märkt att distributions- och testlokaler tillkommer medan behovet av vanliga affärslokaler minskar.” Malin Sundström, lektor i företagsekonomi och marknadsföring ”Handel är en viktig komponent när man bygger städer och bidrar till vardagslivet. Samtidigt befinner sig handelsnäringen i en kraftig förändring påverkad av digitalisering, e-handel och nya köpbeteenden och konsumtions mönster. Vi har forskat om framtidens hållbara handel och utmaningarna med nya tjänster som kan hjälpa konsumenter att göra mer hållbara val, sam tidigt som handelsnäringen behöver utveckla nya och lönsamma affärsmodeller.” Erik Ljungar, lektor i sociologi och arbetsvetenskap ”Jag har studerat företagsamheten bland utlandsfödda svenskar i Norrby. En del av företagarna har startat eget för att de såg det som enda sättet att försörja sig, medan andra verkligen hade en affärsidé de brann för och som de ville omsätta i verkligheten.” Läs mer i huvudartikeln. MAGASIN 1866 23 NORRBYFAKTA Invånarantal: 3 735, varav cirka var tredje är under 18 år och drygt var tionde är 66 år och äldre. Utrikesfödda eller utländska medborgare: 2 378 personer De länder som flest personer kommer ifrån är: Sverige, Somalia, Bosnien-Hercegovina, Jugoslavien, Afghanistan, Libanon, Irak och Finland. Antal hushåll: 1 373 Antal invånare per hushåll: 2,7 Andel öppet arbetssökande: 9,5% Vid den kartläggning som gjordes på Norrby i samband med Cultural Planningprojektet 2011–2013 framkom att det fanns 200 arbetsplatser inom 38 olika branscher i stadsdelen, till exempel reklambyrå, plastvaru tillverkning, humanitära insatser, vävnadstillverkning, reklamfotografi, lokalvård, livsmedelsbutik och taxi. källa: scb och borås stad ›››› 24 MAGASIN 1866 MAGASIN 1866 25 ”Det handlar bland annat om att kulturpolitiken inte ska ha ett ovanifrånperspektiv” Jenny Johannisson de ser på sin verksamhet och tillvaro. En del har startat eget för att de såg det som enda sättet att försörja sig, medan andra verkligen har en affärsidé de brinner för och som de vill omsätta i verkligheten. Några av företagarna har byggt sin verksamhet på entreprenörsidéer, exempelvis inom hantverk. Där har Livek (Lots i Väst Ekonomisk förening), en förening som stöttar i jobbsökande och starta eget, i vissa fall spelat en avgörande roll. Flera av de intervjuade företagarna är mycket driv ande och flexibla för att anpassa sitt företagande efter omgivningen. Ett exempel är att en av dem skapade ett eget kreditsystem som låter en del av de återkom mande kunderna handla på kredit i butiken. – Detta är ett sätt att säkra kundunderlaget och att anpassa verksamheten till att det bor många låg inkomsttagare i området. På Norrby finns enorma höghus, men också låg hus från olika tidsepoker. Det finns gräsytor, planer och lekplatser. Dessutom har stadsdelen flera fantas tiska offentliga konstverk. Ett av dem är den skrang liga, hjärtknipande och kämpande hästen utanför Almåsgymnasiet (skulpturen ”Häst som reser sig” av Asmund Arle), ett annat en enorm och drömsk fasad målning på Västgötagatan (av Etam Cru från street artfestivalen No limit 2014). Studierna om Norrby ingår alltså i ett projekt som heter Innovationsplattform Norrby. Där samarbetar Borås Stad, SP, Borås Energi och Miljö och Högskolan i Borås för att hitta idéer som främjar hållbar samhälls utveckling. Inom Innovationsplattform Norrby kommer be grepp som Cultural Planning och Living Labs in, och det är något som Jenny Johannisson, docent i biblio teks- och informationsvetenskap samt vicerektor för forskning vid Högskolan i Borås, kan berätta mer om: – Cultural Planning är en metod där kultur i ett brett perspektiv synliggörs som en resurs för samhällsoch stadsutveckling, säger hon. Det handlar bland annat om att kulturpolitiken inte ska ha ett ovan ifrånperspektiv, utan att medborgarna ska involveras i högre utsträckning. Den här metoden har blivit allt mer vedertagen för att bedriva en platsnära kultur politik. På Norrby i Borås har Borås Stad tidigare genom fört ett Cultural Planning-projekt inom ramen för ett regionalt nätverk. I det projektet gjordes bland annat en inventering om vad medborgarna själva betraktade som kulturella resurser. – Det visade sig att alla språk, traditioner och sätt att leva uppfattades som resurser, säger Jenny Johannisson. Invånarna här ville dels lyfta fram och inkludera det som görs på Norrby i stadens övriga kulturutbud. De ville också att övrigt kulturutbud inkluderas på Norrby och därför är det viktigt att till exempel skulpturer som tillkommit inom ramen för Borås som skulpturstad även finns på Norrby. Biblioteket i stadsdelen är ett exempel på hur tra ditionell kommunal verksamhet kan breddas och bli något mer, vilket är en viktig del i Cultural Planning. Det är lätt att känna sig bekväm på biblioteket, där krävs ingen särskild klädsel för att passa in och man kan göra väldigt många olika saker där: som att låna symaskin, hålla möten och studiecirklar eller fika. Living Labs, som är den metod som genomsyrar Innovationsplattform Norrbys alla aktiviteter, liknar Cultural Planning och går ut på att förbättra företags och organisationers förmåga att i samverkan med an vändarna och varandra ta fram hållbara och konkur renskraftiga tjänster eller produkter. – Högskolan i Borås, SP, Borås Stad och Borås Energi och Miljö har länge samarbetat i olika projekt som har med hållbar stadsutveckling att göra, men fokus har hittills legat på resursåtervinning. Detta partnerskap blev grunden för att belysa även sociala aspekter av hållbar stadsutveckling. När medel utlystes för innovationsplattformar om hållbar stadsutveckling sökte partnerskapet medel med hållbar stadsutveck ling på Norrby som utgångspunkt. Borås, Malmö, Lund och Göteborg blev de städer som beviljades medel för att etablera innovationsplatt formar. Jenny Johannisson har haft två roller i Innova tionsplattform Norrby, och deltagit både som forskare ›› ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE FÖRNYBARA BYGGNADSMATERIAL CULTURAL PLANNING UTBILDNING Kennert Orlenius, professor i pedagogik ”Jag driver frågan om social hållbarhet och grunder för socialt ansvarstagande i hela Norrby-projektet. Social hållbarhet är oftast en fråga som rör sig på policynivå. Jag problematiserar innebörden och bidrar till att visa vad det kan innebära i praktiken. Jag har också tillsammans med en kollega stöttat lärare i arbetet att främja social samvaro i skolklasser. En rapport som handlar om ”Inkluderande medborgarskap” kommer att publiceras med resultat från gruppens arbete.” Agnes Nagy, lektor i byggteknik ”Syftet har varit att stärka samarbetet mellan akademi, kommunala aktörer och byggföretag för att öka användningen av biobaserat material på ett innovativt sätt vid nybyggnation och renovering av hållbara stadsdelar. Ett exempel är att ersätta en del av betongen med massivträ. Detta har vi bland annat gjort i pilotprojektet ”Samverkanselementet massiv trä–betong”. Framöver ska vi ansöka om forskningsmedel för att vidareutveckla pilotprojektet. Vi ska också genomföra tre examensarbeten gällande samverkanselementet massivträ– betong och publicera en vetenskaplig artikel.” Jenny Johannisson, docent i biblioteks- och informationsvetenskap ”Jag har studerat hur Cultural Planning använts som metod för att främja hållbar stadsutveckling på Norrby. Jag har analyserat hur olika aktörer kopplade till Innovationsplattform Norrby formulerat sig kring begreppen kultur, innovation och hållbar utveckling under den fas som ledde fram till igångsättandet av innovationsplattformen. Analysen visar att de olika aktörerna har olika syn på begreppen, vilket präglar synen på Cultural Planning som arbetsmetod. Resultaten har jag presenterat i en artikel i en internationell antologi. Under hösten 2015 kommer forskaren Katarina Michnik att genomföra en intervjustudie med de tjänstemän inom Borås Stad som planerade och genomförde Cultural Planning på Norrby.” Läs mer i huvudartikeln. Agnes Nagy, lektor i byggteknik ”Vi har utvecklat en ny magisterutbildning på Högskolan i Borås som ska bidra till nationellt kunskapsuppbyggande inom hållbart samhällsbyggande. Hittills har vi tagit fram nya pedagogiska arbetsmetoder så att studenterna efter examen kan: identifiera hållbarhetsproblematik i byggprojekt, få teoretisk och praktisk förståelse för hur ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet kan integreras i planering och genomförande av byggprojekt samt identifiera lednings problematik i byggprojekt med komplexa frågeställningar. Magisterutbildningen är kopplad till aktuella byggprojekt i stadsmiljön Norrby. Vi har också påbörjat arbetet med en vetenskaplig artikel om metodutveckling av hållbarhetskurser inom byggteknik.” Erik Ljungar, lektor i sociologi och arbetsvetenskap ”Jag har studerat utlandsfödda pensionärers upplevelse av övergången mellan yrkesliv och pensionärstillvaro. Mina resultat hittills presenteras under hösten 2015 i vetenskapliga rapporttexter. Mina texter gäller den här studien och den om företagande på Norrby.” Läs mer i huvudartikeln. 26 Någon av företagarna har specialiserat sig för att även locka kunder från andra stadsdelar, till exempel genom att ta hem livsmedel och varor från många olika länder och världsdelar. – De flesta nämner att konkurrensen har hårdnat på senare år och att kundunderlaget inte är särskilt stort. En lågprisinriktad livsmedelsbutik har öppnat i närheten, vilket påverkar de som säljer livsmedel väl digt starkt. Deras företagande blir allt mer ett sätt att leva, med krävande arbetsdagar där de långa öppet tiderna täcks upp av ägarna själva och deras närmaste. – Företagarna efterfrågar ökad polisnärvaro och att inbrott tas på större allvar och utreds. De ser ibland en annan och mer negativ sida av stadsdelen än vad de intervjuade pensionärerna gör. Men de som är egenföretagare inom sina ursprungliga yrken trivs och brinner verkligen för sitt arbete. Det finns exempel på personer som fortsätter att driva sitt företag även efter pensionsåldern, för att de tycker det är så roligt och för att ha kvar kontaktytan med kunderna. MAGASIN 1866 MAGASIN 1866 27 ”Det är ett mycket långsiktigt arbete det här” Jenny Johannisson inom kulturpolitik och som vicerektor (där hon sam ordnar högskolans insatser i projektet). Som forskare har hon i en internationell antologi om hållbar stads utveckling publicerat en artikel om hur vägen till Innovationsplattform Norrby såg ut, men därefter har hon som forskare lämnat över till sin kollega Katarina Michnik. Inom Innovationsplattform Norrby ligger fokus framför allt på sociala aspekter och att gynna den typ av innovationer som förbättrar människors livskvali tet. – De olika aktörerna har inlett samarbeten och ta git de första stegen för att hitta gemensamma perspek tiv, säger Jenny Johannisson. Men eftersom var och en går in i detta med sina specifika perspektiv – kommu nen vill förändra, forskningsinstitutet vill översätta det till tjänster och produkter, energibolaget vill tänka på sina kunder och högskolan vill göra vetenskapliga un dersökningar – kommer inte resultaten så snabbt. Det är ett mycket långsiktigt arbete det här. Men: det finns en stark vilja att lyssna och försöka förstå varandra och alla i partnerskapet är överens om att arbetet mås te fortsätta. INNOVATIONSPLATTFORM NORRBY l En samverkansplattform för hållbar samhällsbyggnad. Innovationsplattform Norrby är en arena för samverkan mellan kommun, näringsliv, akademi och medborgare. Tillsammans arbetar samverksanspartnerna med de utmaningar som finns inom hållbar samhällsbyggnad. Målet är att plattformen ska resultera i idéer för fortsatt arbete med dessa utmaningar, vilket kan leda till nya lösningar – innovationer! l Inom plattformen ses Norrby som ett Living Lab, där nya lösningar i form av till exempel nya avfallssystem, medborgartjänster och bostadslösningar forskas fram och testas tillsammans med medborgare. l Studierna utgår från stadsdelen Norrby i Borås, men de innovationer som kommer fram i plattformen är generella och kommer att kunna tillämpas på andra stadsdelar – nationellt och internationellt. Mellan 2013 och 2015 finansieras projektet för att bygga upp och etablera plattformen av vinnova. (hämtat från www.innovationsplattformnorrby.se) Därför kommer en ny ansökan att skickas till vinnova inför att deras finansiering av Innovations plattform Norrby avslutas vid årsskiftet 2015/2016, den här gången om en Innovationsplattform Borås. För högskolan har innovationsplattformen även bidragit till ökad intern samverkan. En åtgärd för att fortsättningsvis underlätta gränsöverskridande forsk ning är att ett Centrum för hållbar samhällsbyggnad har etablerats på Högskolan i Borås. – Det blir spännande att se vad detta kan leda till för Norrby och Borås, säger Jenny Johannisson. ‹‹ Norrbyborna uppger i många intervjuer att de trivs väldigt bra i sin stadsdel. Där finns många möjligheter och aktiviteter: att odla själv, ett flertal affärer med olika inriktning och ett levande bibliotek som mötesplats. Mångfalden i språk, resurser och levnadssätt ansågs som resurser värda att lyfta fram. Att inkludera det som händer på Norrby i stadens övriga kulturutbud ses som viktigt, bland annat för att motverka utomståendes ibland negativa och fördomsfulla bild av stadsdelen. 28 MAGASIN 1866 MAGASIN 1866 29 AMNING ÄR MER ÄN MAT N Ny forskning visar att amning berör existentiella dimensioner hos kvinnan, oavsett om amningen är svår eller välfungerande. Att låta kvinnans amningsberättelse leda vägen i vården kan hjälpa kvinnan att känna sig trygg. TEXT ANNA KJELLSSON foto suss wilén – Amning väcker frågor om hur en bra mamma och kvinna är. Och den påverkar mammans och barnets relation, oavsett om amningen är välfungerande eller inte, säger Lina Palmér, forskare i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås och Linnéuniversitetet. Lina Palmér har i sin doktorsavhandling ”Amning och Existens: Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande amning” genomfört 23 inter vjuer med 16 kvinnor som vill amma. I avhandlingen studerar hon hur kvinnor upplever både välfungerande amning och amningssvårigheter. Hon undersöker också vad som gör att kvinnor slutar amma eller fortsätter, trots svårigheter. Dessutom har Lina Palmér 30 MAGASIN 1866 FOTO HENRIK ERICKSON hon gjort en analys av en fallstudie av en mamma som fortsatte amma i nio månader, fast hon hade det väl digt svårt. – Min forskning visar att vården och samhället måste se amning som något mer än att mamman över för mjölk till barnet. Vården kan inte bara fokusera på mjölkproduktion och barnets vikt, man ser inte hur kvinnan mår genom att titta på vågen eller på kvin nans bröst, säger hon. Om amningen fungerar väl är det ett privilegium förunnat kvinnan och kan vara ett sätt att utvecklas. Det stärker relationen mellan mamman och barnet och mamman känner sig duglig. – Många vill amma och påbörjar amning. Efter en kort tid händer något som gör att också många slutar det första halvåret. Men vad vill kvinnan själv? Vill hon sluta? Eller vill hon egentligen fortsätta men känner att det är för svårt? När det uppstår svårigheter känner sig kvinnan ofta besviken och som en dålig mamma. Det väcker känslor att barnet inte tycker om henne. Mamman kan också bli arg på barnet. – Många kvinnor lämnas åt sig själva då det omgiv ande samhället tror att de ska klara amningen på egen hand. Men då kraschar allt. Man känner sig vilsen i moderskapet och det blir en kamp med barnet, sam hället och vården, säger Lina Palmér. När kvinnorna möter vården handlar det mesta om mjölkproduktion och barnets vikt. Vårdarna tar på mammans kropp och bröst och hon känner sig som ett objekt. Vid en veckas ålder ammas 96 procent av svenska barn, men få ammas upp till sex månaders ålder. Lina Palmér har studerat hur kvinnor upplever amning, både när den fungerar bra och när den inte gör det. Dessutom utsätts de för något som Lina Palmér tolkar som ett kulturellt förtryck. Det grundar sig i att samhället tar amning för given och därför ska kvinnan klara det på egen hand utan behov av stöd. Det gör att mamman även om hon vill sluta ibland inte vågar, för att hon är rädd för vad andra ska tycka. – Men det är en kvinnlig rättighet att amma, att sluta amma och att få den vård som behövs för att må bra under amningen, säger Lina Palmér. I Sverige finns en amningsrekommendation och det lyfts ofta i statistiken hur många som väljer att sluta amma, men ingen frågar mammorna varför. Hon tycker att vården måste bli bättre på att för stå att handlingen amma eller att sluta amma är aktiv och medveten. Och beslutet att sluta ofta föregås av en lång, svår och ensam kamp hos kvinnan. – Många kvinnor som slutar amma känner skuld, men de gör det för att ta ansvar för relationen till bar net, för att hon och barnet inte ska glida ifrån varandra. ›› MAGASIN 1866 31 AMNING I SIFFROR l I genomsnitt ammades 96 procent helt eller delvis vid en veckas ålder. Vid sex månaders ålder var andelen 63 procent. l Vid två månaders ålder helammar (enbart ammar) 66 procent av mödrarna och vid fyra månader helammar 52 procent i Sverige. Endast 14,5 procent helammar, så som rekommenderas, vid sex månaders ålder. l Det finns stora regionala skillnader: Under barnets första sex månader är amningsfrekvensen högst i Stockholm, Uppsala och på Gotland och lägst i Västmanland och Jönköping. l Statistiken avser barn födda 2012 som följts upp under sitt första levnadsår. källa socialstyrelsen Workshop för att ge klädesplagg nytt liv. Projektet Re:Textiles mål är ”design for re-design”: produkter och affärsmodeller för en längre livslängd. En del av avhandlingen är en fallstudie av en mam ma som fortsatte att amma i nio månader trots stora svårigheter. En del i det svåra var den kroppsliga för ändring som amning för med sig och att ensam vara den som ska svara an på barnets behov av både närhet och näring. – Hon upplevde amningen som oerhört jobbig, men kunde och vågade inte sluta, för då upplevde hon att både hon själv och omgivningen skulle tycka att hon var dålig, berättar Lina Palmér. Folk i hennes omgivning tyckte att hon skulle slu ta amma och börja med ersättning i stället. Men det spädde på kampen att fortsätta. ”Det handlar om att känna existentiell trygghet” – Hon fortsatte amma för att visa sig duglig både för sig själv men också inför andra människor. Genom att fortsätta amma trots svårigheterna stärkte hon sig själv och sitt eget självförtroende. Hon vägrade sluta för då trodde hon att hennes svaghet skulle visa sig. Amningssvårigheterna väckte mycket jobbiga känslor inom mamman. Och hon var arg på sitt barn. Ilskan mot barnet var ett sätt för henne att lägga över skammen för sina svåra amningskänslor på någon annan. Ilskan mot samhället och vårdarna var också påtaglig. Ilskan blev som en drivkraft för henne att fortsätta amma. – Det var ingen som frågade henne hur det var, utan alla ville ge henne lösningar. Det kunde ha räckt att någon frågade: ”hur är det?”. Sedan måste man också ta ansvar för det svar som ges. Här finns en vårdande potential som kan stärka kvinnor, menar Lina Palmér. 32 MAGASIN 1866 – Detta visar tydligt att det finns mycket mer att förstå kring amning än enbart amningsstatistik. De existentiella dimensionerna kring amning blir inte synliga i statistiken. Min avhandling har potential att utveckla vården, men också att flytta debatten i sam hället så att den tar utgångspunkt i kvinnors perspek tiv i stället för enbart i statistik och medicinska fakto rer kring amning, säger Lina Palmér. De kvinnor som fortsätter trots svårigheter och där amningen sedan blir välfungerande har ofta hittat någon som ger stöd så att de känner sig trygga i am ningssituationen. Det kan vara en person i vården eller familjen. – Det handlar om att känna existentiell trygghet. Hon förklarar att det inte finns någon quick fix med enkla lösningar som till exempel att sluta amma eller ge ersättning. – Det viktigaste är att få dela situationen med någon, säger Lina Palmér. Hon föreslår i sin avhandling att låta kvinnans am ningsberättelse leda vägen i vården. Om kvinnan får berätta om sina känslor kring amning, och blir lyssnad på, ökar det känslan av trygghet. Hon tycker att vården ska be om kvinnans am ningsberättelse redan när hon är gravid, följa upp den på BB och sedan när hon går på besök inom barna vården. Och det räcker inte att ställa en ja- eller nej fråga under graviditeten – ”Vill du amma?”, utan be rättelsen måste få utrymme genom hela vårdförloppet. – Och det är lika viktigt när det kommer till andra barnet. Det finns en risk att mamman har utvecklat en amningsrädsla och inte vågar prova igen. – Vårdpersonal måste förstå att amning påverkar kvinnan existentiellt. Därför måste vården ha ett vård vetenskapligt kvinnoperspektiv förenat med det medi cinska perspektivet när det gäller amning, säger Lina Palmér. ‹‹ Osålda kläder får nytt liv I Sverige köper vi i genomsnitt 15 kilo textilier per år. Och kastar åtta. Ett ohållbart slöseri med jordens resurser. Målet med projektet Re:textile är att utveckla cirkulära flöden inom textilbranschen. TEXT MARIT LARSDOTTER Om ett företag, trots generösa rea-erbjudanden, har 5 000 som marklänningar över när hösten kommer är risken stor att de åker till förbränning. Eller möjligen skänks till second hand. Ett alternativ skulle kunna vara att ett annat företag köper lag ret, avkodar klänningarna genom att ta bort lappar som skvallrar om ursprung och därefter sätter ett eget tryck, print, på klänning en. Och sedan säljer den som en ny produkt under eget namn. Vips har det skapats en möjlighet för klänningen att få ett nytt liv. För det ursprungliga företaget att få en utkomst även av över blivna produkter. Och för det uppköpande företaget att skapa en produkt till ett lägre pris än om plagget gjorts från grunden. Ett bra exempel på cirkulär ekonomi. Det ettåriga projektet Re:textile bygger på en forskningsstudie gjord av Textilhögskolan på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Syftet var att undersöka potentialen för redesign (eller upcycling) inom textilbranschen på en industriell nivå. Frågor om huruvida arbetssättet går att kommersialisera, om det finns tillräckliga vo lymer att jobba med och om det finns marknadspotential fick ett otvetydigt Ja till svar. Den miljömässiga vinsten med att återanvända redan produ cerade textilier är stor. Men forskningsstudien visade även att det genom nytänkande inom affärsmodeller och design- och logistik processer finns rejäl potential ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Under våren har företag kunnat anmäla sitt intresse för att bli bättre på cirkulära flöden. Ett 20-tal företag av olika storlek inter FOTO JAN TÖVE vjuas sedan av Re:textiles projektledare Adrian Zethraeus för att få kunskap om behov, önskningar och svårigheter. Konstnärlig ledare för projektet är Anna Lidström som tog sin master i modedesign vid Högskolan i Borås år 2011 och som sedan dess jobbat som stylist och formgivare inom både mode och reklam branschen. – Min roll är att visa vilken möjlighet det finns i redesign ut ifrån ett designperspektiv. Finns det andra designlösningar och därigenom nya uttryck att utforska inom modebranschen? Under Almedalsveckan 2015 presenterade vi några exempel på hur det kan se ut. Det handlar inte om potatistryck på gamla t-shirts som vissa tror, säger Anna Lidström. Hösten 2015 tar Re:textile nästa steg med workshops i Borås där man tittar på vad det finns för möjligheter till utveckling utifrån verkliga ”fall” hämtade från textilföretag i regionen. ‹‹ ACCELERERANDE PRODUKTION Den årliga produktionen av textilfibrer har tredubblats sedan 1980. Från cirka 30 miljoner ton till 90 miljoner ton. Under samma period har den årliga konsumtionen av nyprodu cerade textila fibrer person nästa fördubblats, från runt 7 till 13 kilo. MAGASIN 1866 33 V KLURIGT ATT MÄTA RÄTT ”Myndighetskrav är svårare, ledningen måste tydligt kommunicera varför det ska mätas” Vi vill gärna tro oss ha kontroll när vi mäter och sätter siffror på något. Men ibland blir det fel. Det är viktigt att förstå varför vi mäter och att mäta det vi verkligen behöver. Det berättar Christina Mauléon, lektor i företagsekonomi, som forskar om hur ledningssystem och nyckeltal används i praktiken och vilka konsekvenser de får i verksamheten. TEXT HELENA LINDH Intresset för nyckeltal är stort. Mätning ligger i tiden. Christina Mauléon har kommit ungefär halv vägs i det Fortefinansierade forskningsprojektet om hur ledningssystem och nyckeltal används i praktiken för att organisera och kontrollera verksamheter. Led ningssystem kan beskrivas som dokumenterade proces ser och rutiner som antas säkerställa att organisationer uppnår sina mål. Fallgroparna med nyckeltal och mätningar är flera. En relevant utgångspunkt för att mäta är att verksam hetens ledning vet vad den vill veta och varför. Där efter måste ledningen fundera över hur man bäst tar reda på det man vill veta. Här kan det vara motiverat att föra en dialog med medarbetarna som arbetar med det man vill följa upp. – Den svåraste frågan är hur man säkerställer att man mäter det man ska och det man vill mäta. Nyckeltalen behöver definieras tydligt, säger Christina Mauléon. Ibland är det enkelt, till exempel när ett företag mås te förhålla sig till en viss nivå när det gäller mängden utsläpp varje månad. Där finns en fast siffra att hålla koll på. Andra gånger är det svårare, till exempel att mäta om en organisation har ett så kallat synligt ledar skap. Här måste man diskutera vad det är man vill uppnå med ett synligt ledarskap. Det är ju inte mätningen i 34 MAGASIN 1866 FOTO SUSS WILÉN sig som är målet. Annars finns det risk för att det bara blir ett kosmetiskt nyckeltal. Detta är inte ovanligt när en verksamhet försöker tillfredsställa en myndighet. En iakttagelse från de organisationer hon har stude rat är att inte bara ledningen, utan även de medarbetare som utför mätningen, behöver förstå bakgrunden och behovet till varför de gör den, detta för att mätningen ska kunna utföras på rätt sätt och på samma sätt inom hela verksamheten. Christina Mauléon har också sett att engagemanget är starkare och uppslutningen större kring de nyckeltal som tagits fram internt, medan an vändningen och tolkningen av externt uppsatta nyckel tal, till exempel myndighetskrav, är svårare. – De kommer in som krav utifrån och då måste ledningen tydligt kommunicera varför det ska mätas. En annan aspekt av nyckeltal är vad som ska be traktas som ett godtagbart värde. Christina Mauléon exemplifierar med sjukskrivning till följd av arbets platsolyckor, ett mått som är kopplat till säkerhetskrav och säkerhetskultur. – Just detta nyckeltal har jag sett rapporteras som både rött, orange och grönt samtidigt, beroende på att olika kontrollmyndigheter har satt egna olika gränser och den egna verksamheten en annan. Christina Mauléon menar att både den egna verk samheten och kontrollmyndigheterna bör ifrågasätta Christina Mauléon forskar om hur ledningssystem och nyckeltal används för att kontrollera och organisera olika verksamheter. ›› MAGASIN 1866 35 ”Tiden för att reflektera och analysera nyckeltalen finns oftast inte” syftet med mätningen och fundera över vilka andra konsekvenser den kan få, till exempel hur den på verkar den interna legitimiteten av användningen av nyckeltal. – Om legitimiteten sjunker kan det påverka säker heten. Det som är tänkt att stötta säkerheten, uppfölj ning via nyckeltal, riskerar paradoxalt nog i praktiken att bli kontraproduktivt. Även om siffror och mätningar ökar tilltron och til� liten till en verksamhet, finns risken att nyckeltalen blir ett självändamål som i slutänden inte leder till det som var intentionen. Christina Mauléon berättar om ett annat exempel från Storbritannien, där ett sjukhus införde som mål att patienter som kom till sjukhuset med ambulans skulle få träffa en läkare inom fyra minuter. Resultatet blev bra – för bra. Så gott som samtliga ambulans patienter fick redan efter en kort tidsperiod träffa en läkare inom fyra minuter. Nyckeltalet lyste grönt. – Men när man närmare började undersöka det här, visade det sig att ambulanserna väntade utanför sjukhuset tills en läkare fanns tillgänglig, i stället för att ta in patienten på sjukhuset. Ur ett patientsäker hetsperspektiv var det ju en katastrof, säger Christina Mauléon. Ett annat exempel är den chef som av säkerhets skäl skulle göra femton besiktningar i månaden av sin verksamhet. Problemet var att chefen gjorde alla be siktningar samma dag. – Det kan finnas flera orsaker till detta beteende men det viktiga att förstå är att det kan färga andra mätprocesser. För att ta ett övertydligt exempel kan det översättas till att en verksamhet gör hela årets miljö utsläpp under en enda månad, något som kan ta död på allt i omgivningarna. Forskaren Barbara Jansen blandar in rörelse, ljus, tid och ljud i textilier för att ge oss en ny bild av vad textil kan vara. Genom att integrera optiska fibrer och LEDs öppnar hennes forskning upp för helt nya användningsområden för textilier i framtiden. Hon disputerade våren 2015 med avhandlingen ”Composing over time, temporal patterns – in Textile Design”. Genom att kontinuerligt analysera nyckeltalen och granska hur de hänger ihop och påverkar varan dra och de mål verksamheten satt upp, kan onödiga, felaktiga eller felaktigt tolkade nyckeltal, som det med ambulansen, undvikas. – Min studie har visat att tiden för att reflektera och analysera nyckeltalen och dyka ner i frågeställningar oftast inte finns. Det är olyckligt eftersom nyckeltal måste hållas levande och kontinuerligt uppdateras. Det är i den dagliga praktiken nyckeltal kan göra nytta inte enbart som en avgränsad inrapportering i ett led ningssystem. OM PROJEKTET Tydliggör syftet med mätningen Vad vill ni mäta? Varför vill ni mäta? Och vad är det ni faktiskt mäter? är rimliga frågor att kontinuerligt ställa sig inom verksamheten. Presentera och förklara nyckeltalen Hur måtten förklaras för den personal som utför mätningarna är viktigt för att mätningarna ska utföras på ett systematiskt och likartat sätt. Lyssna till medarbetarnas synpunkter på nyckeltalen och hur de tas fram. Håll koll på nyckeltalen Använd hellre ett fåtal genomarbetade Hösten 2013 beviljade Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) drygt två miljoner kronor till forskningsprojektet ”Användningen av lednings system och nyckeltal för organisering och kontroll: En studie i hur dessa tolkas och ageras i praktiken med konsekvenser för individ, organisation och samhälle” som leds av Christina Mauléon, forskare och lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås. Syftet är att öka kunskapen om utmaningar och svårigheter med att styra och leda verksamheter med stöd av ledningssystem och nyckeltal för att få önskat resultat. MAGASIN 1866 MARITA CRONQVIST har forskat om lärarutbildningen och hur blivande förskollärare och grundskollärare lär sig yrkesetik. Det handlar om brännande aktuella ämnen som hur lärare bemöter barn i problemsituationer, hur man skapar en atmosfär av glädje och ömsesidig respekt i skolan och hur yttre hinder som till exempel stora barngrupper påverkar lärarens bemötande. Hon disputerade våren 2015 med avhandlingen ”Yrkesetik i lärarutbildning – en balanskonst”. KRISTOFER KANDER och Kristoffer Werner skrev sin magisteruppsats inom ambulanssjukvård om hur bra ambulanssjuksköterskor är på att tolka EKG. De upptäckte att kunskapen varierade stort och att totalt sett var kunskapsnivån låg. Uppsatsen resulterade i en vetenskaplig artikel i tidskriften ”European journal of cardiovascular nursing”. Mensskydd till fattiga Läs mer om högskolans forskning på hb.se/forskning 36 Yrkesetik för blivande lärare Kunskapsbrist i att tolka EKG Christina Mauléons forskning är praktiknära och ska vara till nytta i de verksamheter hon studerar. Hon hoppas att den ska leda till mer eftertanke kring syftet med de mätningar som görs och med att införa allt fler mät- och uppföljningssystem i alla typer av verk samheter. – Det viktigaste för mig är att man belyser frågan och diskuterar vad det innebär på samhällsnivå, på organisationsnivå och på individnivå, när vi använder mätningar i olika former i våra verksamheter. ‹‹ ATT TÄNKA PÅ VID MÄTNING: nyckeltal än många ogenomtänkta. Håll dem uppdaterade. Reflektera även över hur nyckeltal interagerar och påverkar varandra. foto henrik bengtsson Textila kompositioner KVINNOR i fattiga länder prostituerar sig för att ha råd att köpa mensskydd, det har tidigare forskning visat. Nu vill Karin Högberg, forskare i vårdvetenskap, genomföra sitt drömprojekt som går ut på att bidra till en hållbar distribution av menskoppar i u-länder. MAGASIN 1866 37 NYTTIG IT NÄSTA 38 MAGASIN 1866 N Nästa generation IT håller på att revolutionera samhället. På Högskolan i Borås pågår flera forskningsprojekt i nära samarbete med företag. De ska ta fram billigare mediciner, bättre IT-tjänster och den absolut optimala golfsvingen. TEXT THOMAS HELDMARK ILLUSTRATION KRISTIAN INGERS MAGASIN 1866 39 Stefan Cronholm är professor i informatik. Han konstaterar att IT-tjänster i dag slukar en allt större del av företagens kostnader. Det är ofta den största budgetposten efter personalkostnaden. Men ändå ser han att det råder en gammaldags syn på IT. – Många tänker fortfarande att IT består av dato rer, kablar och bredband – det vill säga infrastruktur. I själva verket är IT ett nätverk av tjänster och produk ter, säger han. ”Egentligen är det ju inte själva hissen du efterfrågar utan möjligheten att förflyttas från plan A till plan B” IT-leverantören säljer inte bara produkten, till ex empel en mobiltelefon, utan egentligen möjligheten att kommunicera. Kunden själv är inte främst intres serad av produkten och infrastrukturen utan av själva tjänsten. – Tänk till exempel på att åka hiss. Egentligen är det ju inte själva hissen du efterfrågar utan möjlighe ten att förflyttas från plan A till plan B, säger Stefan Cronholm. Just denna tankegång innebär ett paradigmskifte menar han. Redan i dag är stora IT-företag som IBM och Ericsson allt mer av tjänsteföretag. Men de ram verk, normer och tankefigurer som styr vår syn på IT hänger inte med. De är präglade av ett leverantörsoch produktperspektiv och riktar sig ofta till just stora företag. 40 MAGASIN 1866 I forskningsprojektet ”Förbättrad processeffekti vitet och kvalitet i IT Service Management” utveck lar Stefan Cronholm och hans kollegor metoder för samverkan och analys för små och medelstora ITleverantörer och deras kunder. Syftet är IT-tjänster som är bättre och mer skräddarsydda för det enskilda företaget. Då behöver inte varje företag vara hänvisat till stora och otillgängliga ramverk med tusentals sidor manualtext, som visserligen är bra och sätter ribban vid ”best practice”, men som innehåller mängder av processer som just det här företaget kanske inte be höver. – ”Best practice” är dyrt och syftar ofta till en per fektion som kanske inte alltid är nödvändig. Vi har ett fokus på ”good enough”, som går snabbare att ta i bruk, säger Stefan Cronholm. Billigare och lättare att använda alltså. Det låter kanske självklart men forskningsmässigt har det hit tills varit en blind fläck. Stefan Cronholms grupp är närmast pionjärer inom IT Service Management och Stefan själv har fått flera utmärkelser för forskning som både är användbar och vetenskapligt excellent. Men hur vet man vad som är användbart? Jo, man frågar användarna. I forskningsprojektet deltar tolv företag och kommuner. De sitter inte bara med som åskådare utan deltar aktivt i forskningen. De for mulerar frågor, de är med och testar och förbättrar analysverktyg och arbetssätt. De ser helt enkelt till att forskningsresultaten går att använda. Det är annars en vanlig broms för innovationer; forskningsresultat tar tid att få fram, och när de är klara så passar de bara nästan in i verkligheten, eftersom de som ska använda forskningen inte varit delaktiga. Det är en av förklaringarna till varför Sverige, som under många år satsat mer resurser per capita på STRATEGISK FORSKNING INOM IT SERVICE MANAGEMENT STRATEGISK FORSKNING I DATA SCIENCE Flera projekt ingår i detta forskningsprogram där det största pågående projektet är ”Förbättrad processeffektivitet och kvalitet i IT Service Management”. Projektet utvecklar bättre och billigare IT-tjänster. Forskningen sker i samproduktion med tolv företag och kommuner: Bankgirocentralen BGC AB, Borås Stad, Fritidsresor, Profecto Service Management AB, Pulsen AB, Sogeti Sverige AB, TeliaSonera AB, 3Gamma Sverige AB, Varbergs Kommun, Volvo Personvagnar AB samt Volvo handelns utvecklings AB. Forskningsledare: Professor Stefan Cronholm. Finansiär: KK-stiftelsen. Flera projekt pågår som forskar om hur stora mängder data kan användas: ›› Långsiktseffekter av läkemedelsanvändning genom att använda patient- och apoteksregister. ›› Effektivisera framtagandet av nya läkemedel. ›› Bränsleförbrukning i lastbilar. ›› Jakten på den perfekta golfsvingen. Miljön består av sju forskare och leds av professor Sándor Darányi. Finansiärer: KK-stiftelsen, Stiftelsen för strategisk forskning, EU. forskning och utveckling än något annat land, inte får så hög utväxling i form av nya produkter och bättre tjänster. Det vill Stefan Cronholm ändra på. Genom att involvera användarna, styrs forskningen till att bli klockrent användbar. – Och inte bara för de företag och kommuner som medverkar, även om de får ett försprång. Vår forsk ning publiceras i rankade tidskrifter och sprids till alla, säger han. Hannes Göbel är doktorand och en av Stefan Cronholms medarbetare i projektet. Han utvecklar en modell och ett verktyg för hur leverantörer och kun der ska lära av varandra att utveckla bättre processer för IT-tjänster. Vid första åsynen är det ett slags for mulär som ska fånga vad som är bra och mindre bra med nuvarande kund- och leverantörrelation. Formu läret har utvecklats och ändrats i flera steg och finns nu i digital form. Det tar fasta på sex, sju processer som både företaget och leverantören anser väsentliga. Om båda är nöjda med allting kanske inte så mycket behöver göras, men så är det sällan. – Vi har testat det här verktyget över 600 gånger och mönstret är tydligt: Man tror att man är överens om tjänsten, men det visar sig ofta att bilderna avviker från varandra, säger Hannes Göbel. Ofta är det kunden som knorrar, men inte alltid. Det händer att kunden tycker att allt är prima men att leverantören är av annan åsikt. Då blir det särskilt intressant, anser Stefan Cronholm. – Det kan bero på att leverantören har utvecklat tjänster som inte kunden anser att den behöver. Det har saknats en lyhördhet och leverantören har helt en kelt dragit iväg på egen hand, säger han. På flera sätt utmanar Hannes Göbel och Stefan Cronholm här den traditionella synen på marknads konkurrens. Den som säger att A köper en tjänst från B och om B inte levererar tillräckligt bra så röstar A med fötterna och går till någon annan nästa gång. Detta sker förstås också. Allt fler företag lägger ut sina IT-behov på flera företag i stället för att lägga allt i en korg. Alla leverantörer och kunder har sina förtjänster och brister. Att byta leverantör kan innebära att den nya leverantören löser de problem som identifierats men i stället får kunden andra och nya problem. Han nes och Stefan förespråkar i stället att leverantören och kunden ska engagera sig i varandra, lära känna varan dra bättre. Ungefär som ett äktenskap: man jobbar på relationen i stället för att bryta så fort det skaver lite. – Liknelsen med äktenskap funkar här. Det inne bär ju att båda parter vill nå samma sak; en bättre fungerande relation och bättre tjänster, säger Hannes Göbel. Han får här rollen av en sorts äktenskapsrådgivare som får hantera förtroliga samtal. – Det är nästan alltid känsligt, säger Hannes Göbel. Här har du en kund och en leverantör som erkänner brister. Det är en del av metoden att förklara att man inte ska hänga ut någon. Att man gör detta gemen samt för att hitta problem och lösa dem tillsammans. Då måste man ha ett öppet klimat. Han tar en bank och dess IT-leverantör som exem pel. Eftersom online-banking är en allt mer central del av affärsverksamheten måste IT-leverantören och bankledningen arbeta allt närmre och få allt större kunskap om varandra. Det kräver tillit och förtroende och det är en av de saker metoden bidrar med. Möjligen har Hannes Göbel en fördel av att ha arbetat som IT-konsult i många år och bär på lång erfarenhet av att medla mellan kunder och leverantö rer. För även om det här är ett forskningsprojekt så är det allvar för de inblandade. Företagen lägger ner tid och resurser och hoppas i slutändan få ut något av det. Det ingår också att Hannes Göbel nu och då kliver ur sin neutrala forskarroll och går in och före slår förbättringar, vilket är innebörden i aktions- och designforskning. Linda Persson arbetar som IT-konsult på företa get 3Gamma som säljer och utvecklar IT-tjänster och som deltar i forskningsprojektet. Företaget har kontor i flera städer i Sverige och finns i en rad andra länder. Linda Persson är stationerad i Göteborg men kommer från Borås där hon utbildat sig till bibliotekarie. Linda Persson, de andra företagen och forskarna, träffas en heldag i kvartalet, och utöver det har de re gelbundna telefon- och videokonferenser där de bely ser forskningsprojektet, diskuterar delar av modellen som de filar och ändrar på. – Jag lär mig jättemycket, säger Linda Persson. Det är spännande att arbeta med Hannes, förändra verktyget, se nya versioner som vi får testa. Det är så stor spridning på hur folk tänker. Plus att det är inspirerande att lyssna på den akademiska världen, som vi i näringslivet kommer ganska långt ifrån på daglig basis. Stefan Cronholms vision har hela tiden varit att skapa ett internationellt nätverk som forskar om ITtjänster. Precis det håller nu på att hända. I augusti hölls ett uppstartsmöte med en rad nordiska universi tet, bland annat Norges handelshögskola och Copen hagen business school. – Att samverka med internationella partners stär ker oss och skapar en plattform för större forsknings projekt med EU-finansiering, säger Stefan Cronholm. På Högskolan i Borås finns också grupper som be Stefan Cronholm Hannes Göbel Linda Persson ›› MAGASIN 1866 41 ”Ett tydligt exempel är USA:s president Barack Obama som under sina båda valkampanjer använt avancerade dataminings instrument för att ligga steget före” driver strategisk forskning inom det som kallas Data Science, ett tvärvetenskapligt fält med tydliga inslag av matematik, statistik, visualisering och informations teknologi. I takt med att vi kan lagra allt mer data så kan vi också använda datan på helt nya sätt, vilket håller på att revolutionera den ena samhällssektorn efter den andra. Framväxten av Big Data och utvecklingen av maskininlärning, en gren inom artificiell intelligens, har öppnat portarna till, ja, det oändliga. För att ta ett hisnande exempel: Inom tio år kan hela universum finnas i digital form. Det är ett forskarteam vid Uni versity of California som skissar på den möjligheten och arbetet lär redan vara igång. Den som berättar om det är Sándor Darányi, professor i biblioteks- och in formationsvetenskap. Han har fler exempel: I dag kan till exempel poli tiska analytiker avläsa varje liten krusning i opinionen – genom att samla in och analysera data om väljare. Ett tydligt exempel är USA:s president Barack Obama som under sina båda valkampanjer använt avancerade data-minings instrument för att ligga steget före. Just förmågan att förutsäga framtida händelser, så kallad prediktiv analys, gör att området används såväl inom meterologi som inom samhällsvetenskaperna. Sándor Darányis poäng är att den digitala revolu tionen sätter samhället och vetenskapen i stark föränd ring. De traditionella disciplingränserna kan komma att luckras upp och här får bibliotekarien en nyckel roll. Allt mer handlar om att systematisera, katalogi sera och bevara data. Och vem är expert på det? – Eftersom nästan allt som har med Big Data att göra kokar ner till dokumentation och katalogisering blir informations- och biblioteksvetenskap helt avgö rande kompetenser, säger han. Detta ställer bibliotekarien inför nya utmaning ar, vilket kanske inte har uppmärksammats på bred front ännu, menar Sándor Darányi. Linda Persson på 3Gamma är ett exempel på en bibliotekarie som blivit IT-konsult, kanske är hon en modell för framtiden? – Jag vet inte, säger hon själv. När jag studerade 2005 var jag övertygad om att IT skulle förändra bib liotekariens roll, men då kändes det som jag var rätt ensam. På högskolan pågår nu flera forskningsprojekt inom Big Data och flera stora företag är inblandade. 42 MAGASIN 1866 Ett av projekten kallas BOEL, Big Data Analytics by Online Ensemble Learning, och ska bland annat användas för att mer effektivt ta fram nya kandida ter till läkemedel. Genom att analysera stora mängder av medicinsk data om molekyler och kemiska föreningar kan ett lä kemedelsföretag som Astra Zeneca förutspå vilka nya molekyler och föreningar som har lovande egenskaper. Därmed kan man minska antalet dyrbara utvecklings steg i labbet och i kliniska studier. Det är för övrigt samma algoritmer som används för att optimera Scanias lastbilars bränsleförbrukning. Och för att räkna ut den perfekta golfsvingen. De båda sistnämnda projekten är datavetaren och forskaren vid Högskolan i Borås, Rikard König sysselsatt med. Han försöker lära datorn att automatiskt skapa bättre be räkningsmodeller baserade på stora datamängder. Till sitt förfogande har han data från 30 000 lastbilar. Sándor Darányi Rikard König Givetvis sker forskningen även här i nära samar bete med företagen. – Det är inte bara en fördel utan snarast en förut sättning. Det finns väldigt skickliga personer på Scania som vi kan dra nytta av, säger Rikard König. Hans mål är att räkna ut i vilken mån förarens kör stil påverkar bränsleförbrukningen. Scanias lastbilar är speciella eftersom varje lastbil är skräddarsydd för kun den och att det knappt finns två likadana. De finns ock så över hela världen och kör i all slags terräng; Alperna, djungler, vintervägar, öken. – Det är svårt att säga vad som beror på uppdraget och vad som beror på föraren, säger Rikard König. Genom att utveckla algoritmer kan Scania få kän nedom om förarnas körstil. – För ett åkeri kan det vara väldigt viktigt, bränsle förbrukning är en stor kostnadspost för dem. De fö rare som kör på ett bränsleslukande sätt kan få coach ning. Projektet med Scania har pågått i tre år och har ett år kvar. Det finns en färdig algoritm, som visserligen inte har fått ett namn än men en artikel ligger för pu blicering. Och den perfekta golfsvingen? Ja, den är Rikard König på spåren. – Den perfekta svingen ser ju olika ut från person till person. Men det är tydligt att maskininlärning kan förklara vad som skiljer bra spelare från sämre. Det tycks som att framgångsrikare spelare har en flackare sving, säger Rikard König. ‹‹ MAGASIN 1866 43 foto linnéa lindsköld ! e r a k s Hej for LINNÉA LINDSKÖLD Är universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. l Doktorerade 2013 med avhandlingen ”Betydelsen av kvalitet – En studie av diskursen om statens stöd till ny, svensk skönlitteratur 1975-2009”. l Undervisar i kurser om kulturpolitik, litteratur och vetenskapsteori och forskningsmetoder. l Gillar djur och att bada i havet. l Tycker mindre om när 100-bussen till och från Göteborg inte kommer och att det blivit svårare att få finansiering till forskning. l En gång i månaden sitter Linnéa i kulturpanelen i P4 Sjuhärad och pratar om aktuella kulturhändelser. l Vad handlar din forskning om? – Min avhandling handlar om hur be greppet konstnärlig kvalitet används i lit teraturpolitikutövning. Kultur för tankarna till estetik, kreativitet och det fria. Medan politik handlar om fördelning av pengar och byråkrati, där uppstår en intressekonflikt. Jag forskar om hur man utövar politik på ett område som vill vara fritt. Till exempel har jag studerat litteraturstödet och hur debat ten om stödet har förändrats över tid. Varför blev du forskare? – Från början visste jag inte ens att forsk ning och kulturpolitik fanns. Det var när jag började på bibliotekarieutbildningen vid Högskolan i Borås som jag förstod det. Men jag har alltid varit intresserad av frågor om makt och hur saker och ting hänger ihop. Hur ser ditt drömprojekt ut? – Jag vill tillsammans med två kollegor forska om läsande som politiskt objekt un der 100 år. Läsning har alltid varit ett före mål för politik, men på olika sätt. 44 MAGASIN 1866 –I dag tycker politikerna att det är jätte viktigt att barn och unga läser. Men för att förstå varför debatten ser ut som den gör be höver vi veta dess historia. Jag vill ta reda på vad politiker tyckt att vi ska läsa, vad vi inte ska läsa, varför vi ska läsa och i vilken form vi ska läsa. Har du någon förebild inom forskningen? – Min största förebild är Jenny Johan nisson som är docent och vicerektor för forskning här på högskolan. Hon var min biträdande handledare när jag skrev min av handling och är väldigt bra på att läsa texter, ge kommentarer och har en analytisk skärpa som är inspirerande. Har du stött på några fördomar som forskare? – När man forskar om kultur är det många kulturaktörer som tror att forskaren bara uttrycker sig krångligt utan att förstå el ler att ha något att säga. Därför är det viktigt att vara tydlig och transparent och sträva efter Hållbarhet i fokus i Almedalen BOKEN ”Resource Recovery to Approach Zero Municipal Waste” släpptes sommaren 2015. Den är skriven av professorerna Mohammad Taherzadeh och Tobias Richards och baseras på deras forskning. – Vi forskar om att utveckla tekniker för att minska avfallsdeponi och nå zero waste. Vi brukar få frågan om hur man gör det, så vi bestämde oss för att utveckla boken som sammanfattar det hela och ha som referens för att besvara frågan, säger författarna. HÖGSKOLAN I BORÅS var för fjärde året på plats under politikerveckan i Almedalen 2015. Tillsammans med Borås Stad och Västsvenska Handelskammaren anordnades det lyckade seminariet ”Hur kan textil och mode bli en ren framtidsbransch?”. – Det är viktigt att visa upp vår verksamhet, lära av andra och vara där beslutsfattare och kollegor finns, kommenterar rektor Björn Brorström. Passion för skor utforskad Hur utövar man politik på kulturen? Linnéa Lindsköld forskar om hur kvalitetsbegreppet används i kulturpolitik. I framtiden drömmer hon om att studera hur läsning blir föremål för politiken, men livet som forskare är en ständig jakt på externa pengar och forskningen blir bara av om hon hittar en finansiär, något som hon tycker missgynnar forskningen. Bok ska hjälpa till att minska avfallet att göra sig förstådd. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Vad är det svåraste med att vara forskare? – Jakten på pengar, som forskare måste man hitta pengar utifrån. Dessutom ställs krav på att det ska gå att mäta kvaliteten på forskningen på ett kvantitativt sätt. Det gynnar inte forskningen utan är kvävande i stället för uppmuntrande. Det är också svårt att bolla att vara både lärare och forsk are. Det är viktigt att undervisa men under visning tar mycket tid, det är svårt att hinna med allting. Vad hade du jobbat med om du inte blev forskare? – Det är svårt att säga. Jag började plugga till bibliotekarie 2006. År 2008 började jag min forskarutbildning och 2013 disputerade jag. Jag fyller 30 i år. Det är svårt att tänka sig något annat utanför Bibliotekshögskolan. Men eftersom jag är utbildad till biblioteka rie så får jag nog säga det. Vad gör du på fritiden? – Jag yogar jättemycket och läser skön litteratur. Jag har precis läst färdigt ”Kruka. En biografi om Suzanne Brøgger”. Den re kommenderar jag varmt. text anna kjellsson TUSENTALS SKOR som förvaras i ett helt rum med skor från golv till tak, eller individuellt inslagna och omsorgsfullt nedpackade i lådor. Karin M Ekström, professor i företagsekonomi, har studerat skosamlare. Hennes resultat presenteras i samband med en utställning på Victoria and Albert Museum i London. Algoritmer för säkra förutsägelser NÄR DATAMÄNGDERNA blir för stora och komplexa för att analyseras av människor behöver datorer läras upp för att bistå i arbetet med analyserna. Algoritmer är ett slags instruktioner för datoriserade beräkningar. Tuwe Löfström har utvecklat befintliga algoritmer och kartlagt hur de bäst kan användas för att med större säkerhet kunna förutse exempelvis risk för biverkningar av läkemedel. Tuwe Löfström disputerade våren 2015 med avhandlingen “On Effectively Creating Ensembles of Classifiers: Studies on Creation Strategies, Diversity and Predicting with Confidence”. Läs mer om högskolans forskning på hb.se/forskning MAGASIN 1866 45 foto veronika bátori foto ulf nilsson Nästa nummer: Vi följer svampen Från indonesisk maträtt till supersvamp i händerna på forskarna i Borås. Den trådbildande svampen ökar etanolproduktion och kan användas som superabsorbent, djurfoder och proteinkälla. Nästa nummer av 1866 kommer i februari 2016. Doktorer som promoverades: Delia Dumitrescu, Mofoluwake Ishola, Louise Limberg (promotor), Björn Brorström (rektor), Karin Dessne och Anne Britt Torkildsby. Nya doktorer och professorer välkomnade Den 8 maj 2015 installerades två nya professorer och fyra doktorer promoverades vid högskolans akademiska högtid. – Vår akademiska högtid är en höjdpunkt på året. Att med en fin inramning få hälsa nya professorer välkomna och uppmärksamma våra nya doktorer är viktigt och hedrande, säger rektor Björn Brorström. Det var högskolans åttonde professors installation och andra doktorspromotion. Professorerna Staffan Svensson och Katarina Malaga tillsammans med rektor Björn Brorström. De doktorer som promoverades var Delia Dumitrescu, Mofoluwake Ishola, Karin Dess ne och Anne Britt Torkildsby. Två professo rer installerades: Staffan Svensson, professor i byggteknik och Katarina Malaga, adjung erad professor i hållbart samhällsbyggande. Under högtiden tilldelades Gunilla Elber högskolans pedagogiska pris 2014. Även Helena Francke och Mary-Anne Holfve Sabel, som docentprövats vid Högskolan i Borås under 2014, uppmärksammades. text johanna avadahl Disputationer vid Högskolan i Borås november 2014–juni 2015 Håkan Alm Self Services and Disservices Henrik Andersson Medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning – en studie med utgångspunkt i medarbetares och chefers perspektiv Niklas Andersson När vårdande och lärande sammanfaller – Patienters, studenters och handledares erfarenheter av möte på en utbildnings vårdavdelning inom psykiatrisk vård Laura Darcy The everyday lives of young children, through their cancer trajectory Cecilia Ljungblad Workplace health promotion and employee health in municipal social care organizations David Eriksson Moral (De)coupling: Moral Disengagement and Supply Chain Management Tuwe Löfström On Effectively Creating Ensembles of Classifiers: Studies on Creation Strategies, Diversity and Predicting with Confidence Karin Högberg Web-based counselling to patients with haematological diseases Barbara Jansen Composing over time, temporal patterns – in Textile Design Fatimat Bakare Development of biocomposites from lactic acid thermoset resins and cellulose fibre reinforcements Jenny Lindberg Att bli bibliotekarie: Informationssökning och yrkesidentiteter hos B&I-studenter och ny anställda högskolebibliotekarier Marita Cronqvist Yrkesetik i lärarutbildning – en balanskonst Rickard Lindqvist Kinetic garment construction – Remarks on the foundations of pattern cutting 46 MAGASIN 1866 Maria Persson 3D Woven Scaffolds for Bone Tissue Engineering Lina Palmér Amning och Existens: Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande amning Sunil Kumar Ramamoorthy Properties and Performance of Regenerated Cellulose Thermoset BioComposites Maria Åkerfeldt Electrically conductive textile coatings with PEDOT:PSS MAGASIN 1866 47 Forskning som förändrar samhället. Högskolan i Borås bedriver forskning med hållbarhet i fokus. Det betyder att vi i olika forskningsprojekt undersöker hur vi kan skapa ett mer långsiktigt samhälle. Hur sparar vi på jordens resurser? Vad är mest lönsamt i längden? Hur får vi människor att må bättre? Vi jobbar tvärvetenskapligt för att få nya perspektiv på spännande frågeställningar. Som ett av få lärosäten i Sverige har vi även tillstånd att bedriva konstnärlig forskning. I vårt fall inom textil och mode. På hb.se kan du läsa mer om våra forskningsområden. TEXTIL OCH MODE (GENERELL) LÄRARUTBILDNING OCH PEDAGOGISK YRKESVERKSAMHET RESURSÅTERVINNING BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP TEXTIL OCH MODE (KONSTNÄRLIG) HANDEL OCH IT MÄNNISKAN I VÅRDEN
© Copyright 2024