1. No category

Energikartläggning i
stora företag
- Hur ska en energikartläggning i bolag inom
kommun och landsting genomföras?
Anders Pousette
Martina Berg
Carl-Martin Johborg
Agenda
10.00
Energikartläggningslagen Vägledning för energikartläggning i olika
branscher
Anders Pousette & Martina Berg, Energimyndigheten
11.00
Energieffektivisering och energikartläggning inom
Örebrobostäder
Linus Larsson, Örebrobostäder AB
11.20
Energieffektiviseringsstödet en tillgång i
energikartläggningsarbetet
Carl-Martin Johborg, Energimyndigheten
11.40
SKL och SABO:s syn på EKL inom kommuner och landsting
Andreas Hagnell, SKL och Gabriella Castengren, SABO
12.00
Lunch
13.00
Workshop
14.00
Redovisning Workshop
14.30
Sammanfattning
EKL
• Bakgrund
• Vem berörs av lagen om energikartläggning i
stora företag?
• Så ska energikartläggning genomföras
• Tidplan och rapportering till
Energimyndigheten
EKL
• Bakgrund
• Vem berörs av lagen om energikartläggning i
stora företag?
• Så ska energikartläggning genomföras
• Tidplan och rapportering till
Energimyndigheten
Direkt effekt av
Energieffektiviseringsdirektivet
Ökad energieffektivitet
2020-målen
Alla stora företag ska göra en
energikartläggning i enlighet
med den nya lagstiftningen.
5 dec
2015
Alla branscher omfattas.
 Olika typer av verksamheter
 Olika erfarenheter av energikartläggning och energieffektivisering.
Vad är en energikartläggning?
”Ett systematiskt förfarande i syfte att få kunskap om den
befintliga energianvändningen för en byggnad eller en grupp
av byggnader, en industriprocess, en kommersiell
verksamhet, en industrianläggning eller en kommersiell
anläggning, eller privata eller offentliga tjänster och för att
fastställa kostnadseffektiva åtgärder och rapportera om
resultaten”
Lagen om energikartläggning i stora företag (2014:266)
EKL
• Bakgrund
• Vem berörs av lagen om energikartläggning i
stora företag?
• Så ska energikartläggning genomföras
• Tidplan och rapportering till
Energimyndigheten
Stora företag
Stora företag:
- sysselsätter minst 250 personer och
- har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner EUR eller
- en balansomslutning som överstiger 43 miljoner EUR per år.
Ekonomisk verksamhet
Offentliga aktörer
”All verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en
viss marknad.”
Exempel:
• Avgiftsfinansierad tandvård
• Produktion och handel med energi
• Bostadsverksamhet
• Utförande av kollektivtrafik
• Verksamhet inom flyg och sjöfart
• Drift av vatten och avlopp i annan
kommun
• Kommunalt utförande av sjuktransport
åt landsting
• Kommersiell verksamhet inom kultur,
fritid och turism
• Uppdragsutbildning
Undantag:
Myndighetsutövning och
förvaltningsuppgifter.
Stora företag
Offentlig Verksamhet utan bolagsrättslig koncern
Bostadsbolag
+
Bostadsuthyrning
inom
förvaltning
Energibolag
+ Energiproduktion
och handel
inom
förvaltning
Annan
ekonomisk
verksamhet
inom bolag +
förvaltning
Sammanräkning av ekonomisk verksamhet görs
på respektive marknad för sig
Stora företag
Offentlig verksamhet med bolagsrättslig koncern
Anknutna
företag
Bolag
delägda
< 25 %
+
Partnerföretag
25 – 50 %
+
Dessa ingår inte i
sammanräkningen av
ekonomisk verksamhet
Ekonomisk
verksamhet
utanför
koncernen som
bedrivs på
samma eller
angränsande
marknad
Övrig
ekonomisk
verksamhet
utanför
koncernen
Sammanräkning av ekonomisk verksamhet görs inom koncernen och på
samma eller angränsande marknad utanför koncernen
EKL
• Bakgrund
• Vem berörs av lagen om energikartläggning i
stora företag?
• Så ska energikartläggning genomföras
• Tidplan och rapportering till
Energimyndigheten
Energimyndighetens föreskrifter
STEMFS 2014:2
Fastställer hur energikartläggningen skall
genomföras:
• Certifierade energi- och miljöledningssystem
• Certifiering av person som får genomföra
energikartläggningar
• Kompetenskrav
• Genomförande och rapportering
Vem får göra energikartläggningen?
Fristående kartläggning.
Inom ramen för ett certifierat
miljö- eller energiledningssystem.
Ska utföras av en
certifierad energikartläggare som uppfyller
kompetenskraven.
Får utföras av intern expertis
som uppfyller kompetenskraven.
Det finns inget krav
på att införa
certifierade
ledningssystem.
Energikartläggarens roll
Leda en energikartläggning
i enlighet med
Energimyndighetens
föreskrifter och tillhörande
vägledningar.
Omfattar planering,
koordinering, genomförande,
dokumentering
och rapportering.
Energikartläggningens innehåll
 Ska göras enligt standard (t.ex. SS EN 162 47,
ISO 50 002) eller motsvarande krav
 Företagets totala energianvändning
 Byggnader
 Verksamhetsenergi inklusive transporter
 Detaljerad kartläggning av verksamheter eller områden
som motsvarar företagets betydande energianvändning
 Förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att spara energi
och effektivisera energianvändning
 Rapporten avseende energikartläggning sparas hos
företaget
Vägledning
Så kan företaget avgränsa och prioritera för att få fram
en representativ bild av energianvändningen .
Göra
möjliga avgränsningar
Övergripande
beskrivning
Göra
prioriteringar
Detaljerad
energikartläggning
Representativ
bild av energianvändningen
Avgränsningar
Vad kan undantas från energikartläggningen?
 Energianvändning som företaget inte har egen
rådighet över:
 Hyrda lokaler
 Inköpta transporter
 Mindre verksamheter i Sverige som ingår i stora
globala koncerner där energianvändningen i den
svenska verksamheten är försumbar.
Viktigt att tänka på!
Alla beslut om avgränsningar ska motiveras och
dokumenteras i energikartläggningsrapporten.
Övergripande beskrivning
Redovisar företagets totala energianvändning
 Översiktlig uppdelning på olika energianvändare:
 Byggnader
 Verksamhetsenergi
 Transporter
 Kvantifiera energianvändare med hjälp av mätningar
eller beräkningar.
 Den totala energianvändningen ska tas fram baserat
på inköpt och egenproducerad el, fjärrvärme, fjärrkyla
samt bränsle.
Prioritering
identifierar den betydande energianvändningen
Betydande energianvändning är den energianvändning
som utgör en ansenlig mängd energi och/eller där
potentialen för förbättring av energiprestanda är stor.
 Betydande Energianvändning:
 Verksamhet med hög energianvändning och med god besparingspotential
 Verksamhet med mindre energianvändning med god besparingspotential.
 Vissa processer kan ha en hög energianvändning, men låg
besparingspotential och kan undantas av en detaljerad kartläggning.
Viktigt att tänka på!
Alla beslut om prioriteringar ska motiveras och dokumenteras i
energikartläggningsrapporten.
Prioritering
Dela upp den detaljerade kartläggningen i etapper
Företaget kan välja att dela upp genomförandet av den detaljerade
energikartläggningen i ettapper.
 Genomförandet av en detaljerad energikartläggning av företagets
samtliga delar med betydande energianvändning skall genomföras
under max 4 år.
 Rekommendationen är att börja med att kartlägga energianvändare med
stor energianvändning.
 Om företaget vet vilka energianvändare som även har stor
förbättringspotential kan det vara värt att prioritera dessa då lönsamheten
kan vara god.
 All verksamhet med betydande energianvändning i företaget ska
kartläggas.
Viktigt att tänka på!
Beslut om uppdelning av kartläggning i etapper ska motiveras
och dokumenteras i energikartläggningsrapporten.
Detaljerad energikartläggning
Ger förslag på kostnadseffektiva åtgärder
I den detaljerade energikartläggningen ska endast den
betydande energianvändningen ingå och resultera i förslag till
kostnadseffektiva åtgärder för energieffektivisering.
 Energikartläggningen ska göras med platsbesök och innefatta:
 Byggnader
 Transporter
 Verksamhet
 Om företaget består av många liknande enheter kan företaget
kartlägger ett urval av dessa enheter och sedan tillämpa resultatet på
övriga liknande enheter.
Viktigt att tänka på!
Om företaget väljer att kartlägga ett urval av enheterna kan
undantag från platsbesök göras men ska då motiveras och
dokumenteras i energikartläggningsrapporten.
Resultat
En representativ bild av den totala energianvändningen
Innehåller den översiktlig beskrivning av
energianvändningen tillsammans med den detaljerade
energikartläggningen .
Innehåll:
 Sammanställning av nuvarande energianvändning från den
övergripande beskrivningen.
 Sammanställning av förslag på kostnadseffektiva åtgärder:
 Kalkylerad energibesparing
 Kalkylerad investeringsomfattning
 Den representativa bilden av energianvändningen är det som ligger till
grund för den slutliga inrapporteringen till Energimyndigheten.
EKL
• Bakgrund
• Vem berörs av lagen om energikartläggning i
stora företag?
• Så ska energikartläggning genomföras
• Tidplan och rapportering till
Energimyndigheten
Tillsyn och rapportering
• Energimyndigheten är tillsynsmyndighet
– Rapportering av samtliga berörda
– Tillsyn genom stickprov
• Rapporteringssystem
– E-tjänst på Energimyndighetens hemsida
– Öppnas i oktober
Tidplan
Rapportering
5 dec 2015
Början 2017
Att rapportera:
Att rapportera:
• att verksamheten omfattas av
lagen
• att energikartläggningen är
gjord
(aggregerad sammanfattning)
• Hur planerar verksamheten att
genomföra kartläggningen:
- Certifierad
energikartläggare
- Energiledningssystem
- Miljöledningssystem
• Detaljerad energikartläggning lagras i
företaget
Rapportering innan 5 december
2015
• Registrering av berörda företag
– Kontaktperson måste ansöka om behörighet i
e-tjänsten med e-legitimation/bankID
– Kontaktuppgifter företag
– Hur rapporteringen sker
• Självständigt bolag
• Koncern / del av koncern
– Ev. koncernmoder
Rapportering innan 5 december
2015
• Förutsättning och planering inför
energikartläggning
– Hur genomförs kartläggningen?
• Personcertifierad energikartläggare
• Energiledningssystem/miljöledningssystem
– Förutsättningar
• Energidata/fakturor/ansvarig?
• Kunskapsläge?
• Tidigare genomförda kartläggningar och åtgärder
Vägledningar
1. Så avgör du om
verksamheten omfattas
av lagen
2. Så kan företaget
avgränsa och prioritera
för att få fram en
representativ bild av
energianvändningen
Klara
2015.
Vägledningar
WS för att utveckla branschvisa energikartläggningsmallar




•
•
Industri – 28 april
Bygg & Entreprenad – 17 september
Handel – 22 september
Kommun och Landsting – 7 oktober
Transport – 15 oktober
…
WS
2015.
Certifiering av energikartläggare
• Ta fram
certifieringssystem
tillsammans med
certifieringsorgan och
SWEDAC
Arbete
pågår.
Stöd och informationsmaterial
Handbok
Energikartläggning
och analys
Stegvist införande av
energiledningssystem
Handbok
Energiledning
Energimyndighetens
webbplats
Se vår
FAQ!
Frågor?
Agenda
10.00
Energikartläggningslagen Vägledning för energikartläggning i olika
branscher
Anders Pousette & Martina Berg, Energimyndigheten
11.00
Energieffektivisering och energikartläggning inom
Örebrobostäder
Linus Larsson, Örebrobostäder AB
11.20
Energieffektiviseringsstödet en tillgång i
energikartläggningsarbetet
Carl-Martin Johborg, Energimyndigheten
11.40
SKL och SABO:s syn på EKL inom kommuner och landsting
Andreas Hagnell, SKL och Gabriella Castengren, SABO
12.00
Lunch
13.00
Workshop
14.00
Redovisning Workshop
14.30
Sammanfattning
Linus Larsson
2015-10-07
23 341 lägenheter
1 070 lokaler
1 600 mkr nettoomsättning
81 mkr i vinst
406 medarbetare
ca 42 800 hyresgäster
ÖBOs affärsidé
”Erbjuda attraktiva bostäder med
bredd och variation i god boendemiljö.”
Mängden
CO2 ska
minska
med 20
Elförbrukning
Fjärrvärme
Olja
95
25
15
%
%
Transporter 50 %
procent till 2015
• Personcertifierad/ackrediterat företag
• Spårbart
• Besiktat
• Åtgärdsförslag
Agenda
10.00
Energikartläggningslagen Vägledning för energikartläggning i olika
branscher
Anders Pousette & Martina Berg, Energimyndigheten
11.00
Energieffektivisering och energikartläggning inom
Örebrobostäder
Linus Larsson, Örebrobostäder AB
11.20
Energieffektiviseringsstödet en tillgång i
energikartläggningsarbetet
Carl-Martin Johborg, Energimyndigheten
11.40
SKL och SABO:s syn på EKL inom kommuner och landsting
Andreas Hagnell, SKL och Gabriella Castengren, SABO
12.00
Lunch
13.00
Workshop
14.00
Redovisning Workshop
14.30
Sammanfattning
Energieffektiviseringsstöd
- positiva erfarenheter inför arbetet med
lagen om energikartläggning i stora företag
2015-10-07
Carl-Martin Johborg
Energieffektiviseringsstödet 2010-2014
Offentlig sektor som föregångare
Resultat 2013 jämfört med 2009
Minskad årlig energianvändning i både bostäder och lokaler, med
runt 5 procent. Besparingen motsvarar ungefär 1 miljard kronor
årligen. Även ökad användning av förnybar energi i byggnader.
Källa bilder: Energivärlden
Erfarenheter från processen
”strategi för energieffektivisering”
Erfarenheter att bygga vidare på
• Energieffektiviseringsstrategierna
• Rutiner för att jobba med nulägesanalys
• Uppbyggda kapaciteten
• Tidigare genomförda kartläggningar och
projekt
• Koll på lokaler och bostadsbestånd,
kollektivtrafik( rutiner och data finns)
Lokala klimatinvesteringar (2015:517)
• Naturvårdsverket ska tillsammans med andra
centrala myndigheter och länsstyrelserna ge
stöd till lokala klimatinvesteringar
• 2015-2018, omfattar 2 mdkr (125/600/600/600 milj kr)
• Huvudsyfte: minska växthusgasutsläpp
• Bred ansats där många aktörer kan söka inom
alla sektorer
• Åtgärder måste syfta till att uppfylla regionala
el kommunala strategier, samt vara
ambitiösare än vad lagen kräver
Lokal och regional kapacitetsutveckling
• Nytt anslag om 25 miljoner kronor årligen tom 2019
• Fortsatt utvecklat samarbete mellan offentliga
aktörer.
Anslaget kan finansiera t.ex.
–
Länsstyrelsernas samordning av offentliga aktörer, mellan stat/kommun,
mellankommunalt osv (nätverk)
–
Kapacitetsuppbyggnad hos offentliga aktörer såsom kommuner,
landsting, regioner, energikontor och länsstyrelser
–
Utveckling, genomförande, uppföljning och utvärdering av regionala
energi- och klimatstrategier
–
Stöd till samverkansprojekt, i syfte att utveckla och sprida kunskap och
metoder
TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN.
Carl-Martin
[email protected]
016- 542 06 01
Agenda
10.00
Energikartläggningslagen Vägledning för energikartläggning i olika
branscher
Anders Pousette & Martina Berg, Energimyndigheten
11.00
Energieffektivisering och energikartläggning inom
Örebrobostäder
Linus Larsson, Örebrobostäder AB
11.20
Energieffektiviseringsstödet en tillgång i
energikartläggningsarbetet
Carl-Martin Johborg, Energimyndigheten
11.40
SKL och SABO:s syn på EKL inom kommuner och landsting
Andreas Hagnell, SKL och Gabriella Castengren, SABO
12.00
Lunch
13.00
Workshop
14.00
Redovisning Workshop
14.30
Sammanfattning
Energikartläggning för stora företag
– kommunalägda bostadsföretag
Gabriella Castegren, SABO
Övergripande beskrivningen
För ett bolag som är en del i koncernen
 Välj att rapportera som en del i koncernen eller att själv
genomföra detaljerad kartläggning
 Lämna uppgifter om energianvändning till kommunledningen
Den betydande energianvändning
 Väljs ut ur kommunkoncernens insamlade energidata
 Hitta områden med störst besparingspotential.
 Utgå ifrån tex:
– Energideklarationerna
– Underhållsplaner
– Energieffektiviseringsplaner
– Budget
Detaljerad energikartläggning
 Utifrån den betydande energianvändningen
 Lyft fram det material som finns och fördjupa
kostnadsanalyserna.
 Platsbesök
 Förslag på kostnadseffektiva
åtgärder.
Representativa energianvändningen
 Lämna uppgifterna till kommunen för inrapporteringen
eller
 Rapportera själva till Energimyndigheten.
Nytta och energieffektiviseringar
Tack!
Gabriella Castegren
[email protected] Tel: 070-003 9006
Kompletterande synpunkter från SKL
Styr och prioritera kartläggningen för nytta!
Syftet = bra beslutsunderlag för kostnadseffektiva åtgärder!
Kostnad 60-100 tkr enligt prop
Organisationen ansvarar för sin EKL
Upphandla konsultativ insats efter behov
Styr kartläggarens insats till mest nytta
(beslutsunderlag, paketering, data, platsbesök)
• Platsbesök ska ha genomförts - CE ansvarar för att gjorts
• Standard eller uppfyll minimikriterier enl EED bilaga VI:
tillförlitlig bild av total, id viktigaste förbättringsmöjligheter,
detaljerade beräkningar för åtgärder för tydlig info om besparing
•
•
•
•
•
Utgå från befintlig kunskap!
- Rapporteringen till EE-stödet ger övergripande bild,
avgränsas nu till ekonomiska verksamheter
- Energideklarationer (energianvändning, ev. åtgärdsförslag)
samt ev ändringar (ny- och ombyggnationer)
- Energiplan/energieffektiviseringsstrategi
- Egen person kan certifieras
Agenda
10.00
Energikartläggningslagen Vägledning för energikartläggning i olika
branscher
Anders Pousette & Martina Berg, Energimyndigheten
11.00
Energieffektivisering och energikartläggning inom
Örebrobostäder
Linus Larsson, Örebrobostäder AB
11.20
Energieffektiviseringsstödet en tillgång i
energikartläggningsarbetet
Carl-Martin Johborg, Energimyndigheten
11.40
SKL och SABO:s syn på EKL inom kommuner och landsting
Andreas Hagnell, SKL och Gabriella Castengren, SABO
12.00
Lunch
13.00
Workshop
14.00
Redovisning Workshop
14.30
Sammanfattning
Fråga 1
• Vilka erfarenheter finns av
energikartläggningar och vilka önskemål
finns på framtida?
Fråga 2
• Vilket stöd behöver ni för att få god
kvalité på energikartläggningarna?
Fråga 1
Vilka erfarenheter finns av
energikartläggningar och vilka önskemål
finns på framtida?
• Hur har kartläggningar tidigare genomförts
och till vad har de använts?
• Finns tillräckliga underlag av energidata
tillgängliga för att göra en energikartläggning?
• Hur önskar ni att en kartläggning ska se ut i
framtiden (innehåll, format) för att vara
användbar i verksamheten?
Fråga 2
Vilket stöd behöver ni för att få god kvalité
på energikartläggningarna?
• Vilket stöd behövs för att nå goda
kartläggningar?
• Vilka vägledningsdokument önskas och vad
ska de konkret innehålla?
• Hur ser en bra rapport ut och hur
kommuniceras den till
ledning/personal/externt?