Energieffektivisering i Skåne
2015-2020
Anders Nylander
Magnus Strand
Frostavallen Höör, 2015-06-01
Upplägg
» Nytt från Klimatsamverkan Skåne
» Skånskt nätverk för driftoptimerare och drifttekniker
» Hållbar inköpsprocess och energieffektiv upphandling
» Guldkorn- Energieffektiviseringsstödet 2010-2014
» Lagen om energikartläggning i stora företag
Klimatsamverkan Skåne
2015-2016 (2010-2020)
Social hållbarhet
Johannes Elamzon
Bildandet av KSS
våren 2010 av RS, LST och KFSK
Parlamentarisk
Klimatberedning
Strategi och
åtgärdsplaner
tas fram
Klimatmål beslutas
mfl
IPCCs femte
utvärdering (AR5)
Budskap till beslutsfattare:
• Effekter syns redan över hela världen
• Tiden rinner ut för hålla världen under två
graders temperaturökning
• De globala utsläppen kommer att behöva minska
med 40-70% till 2050 och minska till noll 2100
• Men en omvandling till en koldioxidsnål ekonomi
är tekniskt möjlig till begränsad kostnad &
samhällsekonomisk vinst
Nytt uppdrag:
Ta fram klimatpolitiskt
ramverk
Den parlamentariska miljöberedningens ska
undersöka:
• Mål för 2050 med målbana, etappmål och sektorsmål
• Tydlig organisation och uppföljning av svenskt
klimatarbete
• Klarlägga behov av klimatlag
• Även titta på konsumtionsbaserade utsläpp
• Övertar uppdraget om ’färdplan 2050’
• Ny ordförande: Anders Wijkman
Läget i länet
• Växthusgasutsläpp: - 29 % sedan 1990
• Energianvänd: Endast ~ 40 % förnybart
De tre första åren
• Rullande ettåriga ordförandeskap
• Gemensamma satsningar – projekt
• 3 prioriterade insatsområde
Fr.o.m. 2013
• Tvååriga ordförandeskap
Arbetsätt:
• Klimatsamverkan Skåne är en igångsättare
Vi stimulerar till ett ökat klimatarbete i hela Skåne och bidrar med resurser för
att möjliggöra detta.
• Klimatsamverkan skapar mötesplatser för diskussion
Vi skapar mötesplatser inom områdena energi, klimatanpassning, transporter
och fysisk planering för mer kunskap och minskade intressekonflikter i hela
Skåne.
• Klimatsamverkan är en opinionsbildare
Vi utnyttjar varandras starka sidor och driver på så sätt ett aktivt
påverkansarbete på regional, nationell och EU nivå.
Utvärdering av KSS 2014
Utvärderingen pekade på behov av att:
•
•
•
•
•
•
•
Involvera fler externa aktörer, spec kommuner
Synliggöra KSS internt i organisationerna
Tydligare mandat och rollfördelning
Tydligare målbild och målsättningar
Större projekt kan vara effektivt
Behov av träffas mer, speciellt mellan grupper
Kommunicera framsteg och goda exempel
Länsstyrelsen är ordförande 2015-2016
Prioriterade områden för det fortsatta arbetet
Fem arbetsgrupper med uppdrag att samverka, byta
erfarenheter och sprida goda exempel
1. Transporter (Region Skåne)
2. Näringsliv (Region Skåne)
3. Bostäder & Fastigheter (KFSK)
4. Klimatanpassning (LST)
5. Konsumtion (LST)
Social hållbarhet
Foto: Bertil Hagberg
www.klimatsamverkanskane.se
Energieffektivisering i praktiken
- Nätverk för energioptimering i kommunala lokaler
» Energiansvariga och samordnande drifttekniker i kommunala
fastighetsförvaltningar och kommunala fastighetsbolag
» Erfarenhetsutbyte och kunskapshöjning
kring gemensamma frågeställningar
» Energikontoret Skåne samordnar och
anordnar träffar tillsammans med någon
från nätverket som står som värd.
Nätverk för energioptimering i kommunala lokaler
» 2 träffar/år
• Lund, Helsingborg, Kristianstad och Ev. Kävlinge- Oktober 2015
» Tema:
• Energistatistik, Uppföljning, Mål och nyckeltal,
Brukarsamverkan, Förnybar energi.
• Studiebesök: Högevallsbadet, Helsingborgs Arena och
Rådhuset i Kristianstad
» Kommande teman:
»
Träffar med leverantörer och konsulter
» Är er organisation representerad i nätverket?
Hållbar offentlig upphandling
» Offentliga inköp som berörs av LOU på 600 miljarder kronor
årligen vilket motsvarar 20 % av Sveriges BNP.
» Krav på
• Miljöhänsyn, Miljöaspekter
• Energieffektivitet
• Sociala aspekter
» Den hållbara inköpsprocessen
• Intervjustudie
• Workshop
Rapporten finns att ladda ned på Hållbar Utveckling Skånes hemsida
Den hållbara inköpsprocessen
» Behov
•
•
•
•
•
Uppföljning
Kravställning i upphandling
LCC – implementering
Intern samordning och samarbeten mellan kommuner
Dialog med marknad och leverantörer
Hur upphandlar vi energieffektiva
produkter och tjänster?
» Upphandlingskriterier för miljö- och sociala krav i olika nivåer
finns samlade på Konkurrensverkets Kriteriebibliotek (f.d. MSR)
» Sammanställning goda exempel, KKVs hemsida.
•
•
•
•
•
•
Vård,
El och belysning,
Fordon och transporter,
IT och telekom,
Kök, renhållning och maskiner
Byggentreprenader
Goda exempel- Karlstad kommun
» Syfte/mål: Miljökrav ska ställas i alla upphandlingar som har en
betydande miljöpåverkan senast år 2014
» Beskrivning: Karlstad kommun har infört riktlinjer för miljökrav i
upphandling av produkter, entreprenader samt ny- och
ombyggnation.
• Upphandling av produkter med Miljöstyrningsrådets krav.
• Identifierade 25 produktområden med betydande miljöpåverkan och som
upphandlas i stora volymer.
• Varje produktområde har en nyckelperson med kunskap inom området som
kan hjälpa upphandlingsenheten med att ställa relevanta krav.
• Löpande med uppföljning och revision av de miljö- och energikrav som ställts.
Goda exempel- Karlstad kommun
» Resultat: Årlig uppföljning av kommunens upphandlingar av produkter
som genomförts med energi- och miljökrav.
• 2010 ställdes krav i 21 % av upphandlingarna av produkter.
• Andelen har ökat för varje år och 2013 var andelen hela 86 %.
» Erfarenheter:
• Genom att ställa krav som följs upp har förståelsen och miljöprestandan ökat
markant för de tjänster och produkter som kommunen köper in.
• Bred kompetens inom den egna organisationen ex. miljöinspektörer och klimatoch energirådgivare.
• Att göra uppföljningar ger ett otroligt mervärde för alla parter.
» Nästa steg:
• De går nu vidare med att ställa krav på livsmedel och kemikalier och ser även ett
behov av att ställa sociala krav.
Mer information och kontaktuppgifter
Energieffektiviseringsstödet 2010-2014
- Guldkornsprojekt från olika kommuner
• Projekt 1: Brukarsamverkan för att minska energianvändningen
• Projekt 2: Energieffektivisering genom belysningsåtgärder
Projekt 1:
Brukarsamverkan för att minska energianvändningen
• Kalmar kommun, Hagfors kommun och landstinget i Gävleborg
• Mål: minska den brukarrelaterade energianvändningen
• Fokus: ändrat beteende, automatiserade funktioner, bildskärmar för
uppföljning och Energismartlådan (innehåller elmätare, grenkontakt
och energispartips)
• Erfarenheter:
•
•
•
Det är ingen idé att sätta upp mål om organisationen inte vet var den står idag, ta
reda på utgångsläget
Displayer som visar energianvändningen gör människor tävlingsinriktade.
Viktigt att kommunicera syftet med energibesparingarna. Vad kan sparade pengar
användas till?
Vill du veta mer?
Andre Szeles, Hagfors kommun, [email protected]
Jane Wågsäter, Kalmar kommun, [email protected]
Susanna Andersson, Landstinget Gävleborg, [email protected]
Projekt 2:
Energieffektivisering genom belysningsåtgärder
• Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, Länsstyrelse,
Landsting och kommuner
• Mål: Sprida kunskap om belysningsteknik, beteendefrågor och
upphandling
Belysningsområdet tangerar många olika områden. En generell
kompetensutveckling bland personal utanför expertområdet belysning
skulle bidra till förenklade och bättre belysningsinstallationer
•
•
•
•
kvalitet och garantier
generell kunskap inom organisationen
förskjutning från underhålls till investeringsbudget
samarbete mellan olika kompetenser
Vill du veta mer?
Göran Albjär, Länsstyrelsen i Uppsala län
[email protected]
Fler exempel på guldkornsprojekt
» Strategisk energieffektivisering -
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/energi/Sv/energianvandning-effektivisering/Pages/default.aspx
» Transporter
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/energi/Sv/transporter/Pages/default.aspx
» Bostäder och lokaler
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/energi/Sv/energianvandning-effektivisering/byggnaderservice/Pages/default.aspx#
» Belysning och VA
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/energi/Sv/energianvandning-effektivisering/Pages/kommunalinfrastruktur.aspx
» Upphandling
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/energi/Sv/konsumtion/Pages/klimatsmart-beteende-ochkonsumtion.aspx
» Uppföljning
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/energi/Sv/uppfoljning/Pages/default.aspx
Lagen om energikartläggningar i stora
företag
Upplägg
» Bakgrund
» Vem berörs av lagen om energikartläggning i
stora företag?
» Så ska energikartläggning genomföras
» Tidplan och arbetet framöver
Vad är en energikartläggning?
”Ett systematiskt förfarande i syfte att få kunskap om den
befintliga energianvändningen för en byggnad eller en grupp
av byggnader, en industriprocess, en kommersiell
verksamhet, en industrianläggning eller en kommersiell
anläggning, eller privata eller offentliga tjänster och för att
fastställa kostnadseffektiva åtgärder och rapportera om
resultaten”
Lagen om energikartläggning i stora företag (2014:266)
Genomförande av
Energieffektiviseringsdirektivet
Ökad energieffektivitet
2020-målen
Alla stora företag ska göra en
energikartläggning i enlighet
med den nya lagstiftningen.
5 dec
2015
Alla branscher omfattas.
 Olika typer av verksamheter
 Olika erfarenheter av energikartläggning och energieffektivisering
Upplägg
» Bakgrund
» Vem berörs av lagen om energikartläggning i
stora företag?
» Så ska energikartläggning genomföras
» Tidplan och arbetet framöver
SKL tycker
SKL anser att det varken är ändamålsenligt eller förenligt med EUrätten att kommuner och landsting ska behöva summera allt som
kan anses var ekonomisk verksamhet, utan att kravet ska gälla
enskilda eller likartade kommunala bolag och delverksamheter på
samma eller angränsande marknad. SKL och Energimyndigheten
arbetar på att kring årsskiftet ta fram vägledning för vad som kan
anses vara ekonomisk verksamhet i kommuner och landsting.
SKL anser att det inte är förenligt med tillämpningen av EU-rätten
att kommuner och landsting i sin helhet ska anses vara företag. Vi
har framfört detta i samband med Energimyndighetens
utarbetande av föreskrifter och vägledning. Vi hoppas att frågan
klargörs innan årsskiftet.
Stora företag
Stora företag:
- sysselsätter minst 250 personer och
- har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner EUR
eller
- en balansomslutning som överstiger 43 miljoner EUR per år.
Ekonomisk verksamhet
”All verksamhet som består i att erbjuda varor
eller tjänster på en viss marknad.”
Undantag:
Myndighetsutövning och
förvaltningsuppgifter.
Offentliga aktörer behöver göra
en inventering för att se vilka
verksamheter i organisationen
som är ekonomisk verksamhet
1) bedömningen att den bedriver ekonomisk
verksamhet
2) ta ställning till om verksamheten är att
betrakta som ett stort företag
Upplägg
» Bakgrund
» Vem berörs av lagen om energikartläggning i
stora företag?
» Så ska energikartläggning genomföras
» Tidplan och arbetet framöver
Energimyndighetens föreskrifter
STEMFS 2014:2
Fastställer hur energikartläggningen ska
genomföras:
• Certifierade energi- och miljöledningssystem
• Certifiering av person som får genomföra
energikartläggningar
• Kompetenskrav
• Genomförande och rapportering
Vem får göra energikartläggningen?
Fristående kartläggning.
Inom ramen för ett certifierat
miljö- eller energiledningssystem.
Ska utföras av en
certifierad energikartläggare som uppfyller
kompetenskraven.
Får utföras av intern expertis
som uppfyller kompetenskraven.
Det finns inget krav
på att införa
certifierade
ledningssystem.
Energikartläggarens roll
Leda en energikartläggning
i enlighet med
Energimyndighetens
föreskrifter och tillhörande
vägledningar.
Omfattar planering,
koordinering, genomförande,
dokumentering
och rapportering.
Krav på platsbesök
Energikartläggningen ska ske genom besök på plats i
byggnader och verksamhet för att säkerställa en
representativ bild av företagets totala energianvändning.
Avsteg från kravet får endast göras om
energikartläggningen ändå ger en representativ bild av
företagets totala energianvändning.
Energikartläggningens innehåll
 Ska göras enligt standard eller motsvarande krav
 Företagets totala energianvändning
 Byggnader
 Verksamhetsenergi inklusive transporter
 Detaljerad kartläggning av verksamheter eller områden
som motsvarar företagets betydande energianvändning
 Förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att spara energi
och effektivisera energianvändning
 Rapporten avseende energikartläggning sparas hos
företaget
Agenda
• Bakgrund
• Vem berörs av lagen om energikartläggning i
stora företag?
• Så ska energikartläggning genomföras
• Tidplan och arbetet framöver
En process i tre steg
5 dec 2015
2016
2017
Att rapportera:
Att rapportera:
Att rapportera:
- om verksamheten
omfattas av lagen
- certifierad
energikartläggare
är kontrakterad
- att energikartläggningen är
gjord (aggregerad
sammanfattning)
- vilka delar av
verksamheten som
ska energikartläggas
- underlag för att
planera och
genomföra
energikartläggningen har tagits fram
- Detaljerad
energikartläggning
sparas i
verksamheten hos
företaget
Certifiering av energikartläggare
• Ta fram
certifieringssystem
tillsammans med
SWEDAC och
certifieringsorgan
Arbetet är
inlett.
Vägledningar
• Stöd i form av
konkreta exempel på
hur företagen kan
tolka föreskrifterna
• Tas fram i nära
samverkan med
berörda aktörer och
bransch
Arbetet
inleds
2015.
Tillsyn och rapportering
• Energimyndigheten är
tillsynsmyndighet
• Rapporteringssystem
ska införas
Arbetet
inleds
2015.
Stöd och informationsmaterial
Handbok
Energikartläggning
och analys
Stegvist införande av
energiledningssystem
Handbok
Energiledning
Energimyndighetens
webbplats
Se vår
FAQ!
Nästa steg & Frågor
» Vill vi göra något gemensamt kring detta?
» Ska kommunförbundet certifiera en person?
» ….
» Vad vill ni att vi ska göra?
Skånes Energiting 17/6
Workshop om energitjänster
Tillsammans med
energieffektiviseringsföretagen genomföra en
workshop med kommunala exempel
» Upphandling av energikartläggning
» Upphandling av
energieffektiviseringskontrakt (EPC)
Tack för oss!
Har ni frågor så kontakta oss gärna:
» Anders Nylander,
Telefon: 0728-85 49 35
E-post: [email protected]
» Magnus Strand,
Telefon: 0728-85 49 29
E-post: [email protected]