Ekonomihögskolan - Medarbetare
Bilaga 1 Minnesanteckning UR3:2015 Mötesdatum: 2015-06-15 Ekonomihögskolan Utbildningsråd Ledamöter: Petter Boye Anna Alexandersson Lars Tomsmark Linnéa Olsson Setayesh Sattari ordförande Ledarmot Ledarmot Ledarmot Ledarmot Övriga: Katarina Zambrell Madeleine Sjöstedt Christin Tidåsen Utbildningssamordnare Sekreterare Punkt 7 Frånvarande: Amanda Tamme Tova Persson Studeranderepresentant Studeranderepresentant Ärende Minnesanteckning 1 Dagordningen fastställs med följande förändringar: Inga övriga frågor tillkommer. Punkten studenterna informerar utgår då studentrepresentanterna är frånvarande vid dagens möte. Mötestiden för höstens andra möte ändras till den 2 oktober kl: 09:00 2 Uppföljning av minnesanteckningar/protokoll Inga kommentarer från Utbildningsrådets förra minnesanteckningar. Från Fakultetsstyrelsens möte informeras en önskan om att gå igenom verksamhetsplanen och stämma av hur fakulteten arbetar med de olika uppdragen. Utbildningsrådet bör också stämma av mot planen hur vi ligger till i de uppdrag som åligger utbildningsrådet. En sammanställd lista finns som Katarina delger Utbildningsrådet till nästa möte. Sarah Philipsson föredrog sitt uppdrag om kvalitetsorganisation och ackreditering, hon ska inkomma med förslag på certifiering för Ekonomihögskolan om vi beslutar oss för att gå in i en ackrediteringsprocess. Fakultetsstyrelsens synpunkt var positiv till vidare utredning i uppdraget. En skriftlig rapport från Sarah Philipsson ska behandlas på Fakultetsstyrelsens möte i december. Petter informerade om att Linnéuniversitetet har lämnat in yttrande på Utbildningsdepartementets förslag på nytt nationellt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning. - Madeleine skickar vidare Universitetets yttrande på remiss av promemorian kvalitetssäkring av högre utbildning till alla i Utbildningsrådet. Minnesanteckningar från Kvalitetsrådets möte får följas upp då de är klara. Petter berättar dock om samarbetet mellan lärosätena som ingår i det som kallas fyrklövern. Tanken är att dessa lärosäten kan samarbeta i framtida kvalitetsarbete och utvärderingar och utöva kvalitetssäkring genom extern granskning av varandra. - Petter skickar ut minnesanteckningar från Kvalitetsrådets möte till Utbildningsrådet då de är klara. 1 (4) 3 Studenterna informerar Punkten utgår då studenterna är frånvarande vid dagens möte. 4 Återkoppling – revidering av riktlinjer för examensarbete i företagsekonomi Det finns många problematiska situationer som kan uppstå vid examensarbete där vi i riktlinjerna kan belysa hur vi på Ekonomihögskolan bör agera. Det gäller frågor som kompletteringar och extra handledningstillfällen. Hur hanterar vi examensarbeten som inte är klara i tid. Förtydliga och skriva rekommendationer för dessa situationer om de uppstår. - Madeleine och Petter öppnar upp befintligt dokument för redigering. Möjligen hinner vi med ett länkmöte innan semestern och kan då se vilka delar i riktlinjedokumentet som behöver ändras. Vi följer upp och beslutar i augusti. Frågan om vad som gäller då ett examensarbete inte blir klart i tid bör också tydliggöras i kursplanerna. Frågan lyfts på workshop kring kursplaner. 5 Reviderat styrdokument - Regler för betygssättning och rapportering vid Ekonomihögskolan En fråga har gått ut till ämnesansvariga vid Fakulteten angående de matematiska betygsgränserna vid sammanvägning av betyg. Utbildningsrådet kommer fram till att de gränser som finns nu bör kvarstå då vi tidigare tänkt att mer än 50% av examinationen ska utgöras av det högre betyget för att det högre betyget ska sättas på kursen som helhet. Texten i den generella betygsskalan ändras enligt nedan. A. Utomordentligt resultat med endast ett fåtal mindre brister B. Mycket bra resultat med endast ett fåtal brister C. Generellt bra men med några brister 60% spärren för G är borttagen i dokumentet. Vi följer upp dokumentet och dess innehåll samt hur det har implementerats i verksamheten efter höstterminens slut. Ett förslag från Utbildningsrådet är att sätta A-F i relation till A=9, B=8, C=7, D= 6 E= 5. Detta kan komma att ändras då uppföljning och implementering sker under hösten. Nuvarande gränser kvarstår i regeldokumentet. Dokumentet går till dekanbeslut efter att de föreslagna förändringarna har genomförts. - Madeleine ser till att dokumentet uppdateras samt kommer till Dekanbeslut. 6 Återkoppling från workshop i ärendet beredning av Fakultetens kursplaner Katarina ger en kort rapport kring arbetet runt fakultetens kursplaner och dess innehåll, beredning mm. Arbetet fortsätter. 7 Förslag på nytt namn samt utbildningsplan för programmet Inrednings- och butikskommunikation from hösten 2016. Christine Tidåsen föredrar ärendet och berättar om bakgrunden till förslag på nytt programnamn som visas för Utbildningsrådet. 2 (4) Vidare utredning behövs kring programmets ekonomi som underlag till beslut i Fakultetsstyrelsen. • Var är miniminivån rent ekonomiskt. Vad kostar de tänkta lärarna på programmet med det antal studenter som antas. Hur förändras pengarna om något fler studenter antas, klarar design att ta emot ca 30-35 studenter? • Vad kostar programmet med men även utan samläsning? • Olika pengar från FEH och Design, hur kommer det att påverka ekonomin. • Hur mycket pengar kan läggas på utveckling av nytt program? Vad får det kosta? • Lokalkostnaderna? I och med att inget nollintag görs i höst kommer tre olika varianter av PIB att köras från hösten. • Viktigt att klargöra budgeten och ekonomin per program. • Samtidigt måste naturligtvis synergieffekterna med DSM klargöras. • Är det ett Entreprenörskapsprogram? Till innehåll eller till lärandeform? Bör inte institutionen för Entreprenörskap vara involverade i utvecklingen av programmet. Boka ett möte med designfakultetens ledningsgrupp inom kort för att diskutera det presenterade programförslaget och ekonomiska frågor fakulteterna emellan. - 8 Utbildningsrådet ber via Madeleine och Katarina utvecklingsgruppen för PIB att i samråd med ekonomerna på Ekonomihögskolan ta fram en ekonomisk rapport utifrån frågorna i punkterna ovan som kan delges Utbildningsrådet i augusti innan Fakultetsstyrelsen har sitt möte. Söksiffror som blir underlag inför beslut om antal platser per utbildningsprogram i Fakultetsstyrelsens septembermöte. Till Fakultetsstyrelsens septembermöte ska platserna per program sättas vilket är underlag för kommande budget. Antalet platser per program kommer inte att förändras drastiskt jämfört med innevarande års tilldelning. Det syns dock en avhoppstrend framförallt på magister och masternivå i våra program. Utbildningsrådet föreslår därför att ett utskick går till prefekter samt programansvariga på avancerad nivå där de ombeds reflektera över avhoppstrenden. Vad kan det bero på samt idéer på vad man kan göra för att förhindra stora avhopp. - Madeleine gör underlag till ett utskick som kan gå ut i augusti. Internationella utbyten är ett annat sätt att säkerställa studenter på magister och masternivå. Kan Corporate Governance programmet öka antalet studenter till HT16? Frågorna får utredas vidare. På FS i september finns underlag om hur antagningen HT15 blev samt förslag på beslut om antal platser per program till HT16. 9 Förslag på informationsmaterial till personal och studenter angående ny betygsskala från hösten 2015. Ändra de generella betygskriterierna i matrisen utifrån de förändringar som diskuterades i punkt 5. Hänvisa till beslutat regeldokumentet i informationsmaterialet. Skicka vidare informationsmaterialet via institutionerna. 3 (4) BESLUTSÄRENDE 10 Revidering av utbildningsplan: Dnr 2015/1362-3.1.1 Marknadsföringsprogrammet, 180 hp Göra de justeringar som togs upp på mötet sedan vidare för beslut i Fakultetsstyrelsen. 11 Revidering av utbildningsplan: Dnr Master Programme in marketing 60 credits Inga kommentarer. Vidare för beslut i Fakultetsstyrelsen. 12 Revidering av utbildningsplan: Dnr Master Programme in marketing 120 credits Inga kommentarer. Vidare för beslut i Fakultetsstyrelsen. 13 Kursplaner Via Utbildningsrådet för beslut av Dekan 1FE052 Ekonomi för webbutvecklare, 4,5 högskolepoäng (Webbutvecklarprogrammet i Växjö vt16) Synpunkter – grundläggande begrepp om vadå? Förslag inom ekonomistyrning. Första målet – förstå föreslås ändras till redogöra för. 2FE943 Projektmetod, 7,5 högskolepoäng (EkonomOnLine, org-fördjupningen, ht15) Målformuleringen är inte så skarp för att vara på nivå G2F. Förslag är att formulera om målformuleringarna så att de bättre stämmer med kursens nivå. Synpunkten skickas vidare till Leif Markusson Följande kursplaner är inte godkända via granskningsrådet men tas upp på Utbildningsrådet på grund av tidsbristen. Utbildningsrådet bör ta ställning till hur de ska behandlas vidare. 4TR500 Tourism Studies and Tourism Theory, 7,5 högskolepoäng 4TR505 Tourism and Sustainability in the Anthropocene, 15 högskolepoäng 4TR510 Individual Project in Tourism Studies, 7,5 högskolepoäng Kommentarerna diskuteras i Utbildningsrådet. Kommande workshop kring fakultetens kursplaner får vara vägledande för vilket beslut och hur vi kan arbeta vidare med just de här kurserna. Utbildningsrådet enas om att Anna Alexandersson tar kontakt med kursansvarig och frågar om det finns en eller några huvudböcker som kan skrivas in i kursplanerna där ingen litteratur har nämnts. Detta för att studenterna ska få en vägledning om vilken sorts litteratur som krävs för att klara kursen samt att studenten ska ha en rimlig chans att hinna köpa böcker innan kursen är slut. Kursansvarig kan skriva att kursens litteraturlista även kommer att kompletteras med vetenskapliga artiklar, kompendium och övrigt material som sedan kan beskrivas i kursbeskrivningar. Anna ska också be kursansvarig att förtydliga examinationsformerna så att studenten kan få en vägledning i hur stor andel av examinationen som utgörs av skriftlig respektive muntlig examination, och eller av annan typ av examination. I detta läge då vi vet antal studenter som sökt kursen bör det gå att utifrån antalet deltagare besluta om vilken typ av examinationsform som kommer att användas. 4 (4) Bilaga 2 Bilaga 3 Minnesanteckningar Kvalitetsrådet 2015-06-10 Åsa Wågman Kvalitetsrådets sammanträde 10 juni 2015 Datum: Tid: Plats Närvarande: Ledamöter: Onsdag 10 juni 2015 09.30 – 12.30 UB3018, Växjö Vid eventuell föredragning via Kalmar fanns möjlighet att delta via Holken, Falken Bo Bergbäck, prorektor, ordförande Lena Fritzén, prorektor Niklas Ammert, Fakulteten för konst och humaniora Sebastian Hellvin, Linnéstudenterna Patrik Henriksson, Linnéstudenterna Brita Johansson–Cederblad, Nämnden för lärarutbildning Ann-Charlotte Larsson, Fakulteten för teknik Emma Nilsson, Linnéstudenterna Ingrid Runesson, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Ninni Wahlström, Fakulteten för samhällsvetenskap Övriga: Marie Brorson, Studerandeavdelningen (endast närvarande under §24a) Magnus Eriksson, Universitetsledningens kansli (frånvarande under §27) Peter Knutsson, Universitetsledningens kansli Linda Ingeman, Kommunikationsavdelningen (endast närvarande under §23) Thorbjörn Nilsson, Universitetsledningens kansli Anna Nyqvist, Kommunikationsavdelningen Annika Rosengren, Kansliet för lärarutbildning Tony Wågman, Universitetsledningens kansli Åsa Wågman, Universitetsledningens kansli Frånvarande Petter Boye, Ekonomihögskolan Ärende nummer 21 Ärendemening och föredragande Fastställande av dagordning Dagordningen fastställdes och inga övriga frågor anmäldes. Uppföljning av minnesanteckningar Föregående mötes minnesanteckningar lades till handlingarna utan vidare kommentarer. ISB, International student barometer Föredragande: Linda Ingeman Föredragande presenterade Lnu:s resultat av ISB (en internationell studentbarometer) och relaterade detta till kvalitetsrådets arbete och kvalitetssäkringssystemet. IBS är en benchmark utifrån vissa parametrar. Undersökningen pågick i 6 veckor under ht 2014 och deltog gjorde 160 000 studenter, i studier eller med avslutade studier vid tillfället. Lnu:s svarsfrekvens 22 23 1 (6) var 22 procent. Det var första gången för Lnu och intresse fanns att se vilka förväntningar de internationella studenterna (utbytes, betalande och icke betalande freemovers) har. Lnu är ett av få lärosäten som erbjuder Bachelorprogram till internationella studenter. Betyget för Lnu var i topp för lokaler, kringarrangemang (Linnéstudenterna särskilt bra) och engelskanivå hos lärare. Mindre bra för brist på boende, bedömning av studentprestationer och betygssättning samt brist på karriärvägledning. Bedömning av studentprestationer och betygssättning är lite annorlunda i det svenska studiesystemet jämfört med en del andra länder vilket kan vara en delorsak till kritiken. Utmaning är olika för olika studenter beroende på vilket land man kommer ifrån. Utifrån IBS resultat kan följande kvalitetshöjande åtgärder tänkas: • Förtydligande av hur bedömningarna görs och vad betygen står för i A-F-skalan • Introduktionsveckorna – tydligare information kan ges • Utökad tid för programansvariga för internationella program • Internationell koordinator som bistår programansvarig för internationella program • Academic writing – höja förmågan att tala och skriva engelska och få en mer homogen grupp. Presentation kommer att finnas på medarbetaren i gruppen Kvalitetsrådet. Kvalitetsrådet ger universitetsledningens kansli tillsammans med kommunikationsavdelningen i uppdrag att, till sammanträdet den 24 september, se över hur ovanstående kvalitetsförbättringar kan komma in i ett systematiskt kvalitetsarbete. 24 a Informationspunkter Kunskaper i engelska – internationella studenter Föredragande: Marie Brorson/Thorbjörn Nilsson Föredragande har tillsammans med en grupp med lärare, representerande varje fakultet, samtalat kring problematiken. Det framkom ett behov av ändrade antagningskrav med avseende på bedömning av språktestet samt engelska B och där har studerandeavdelningen gjort åtgärder. Det framkom vidare att den undervisande personalen vill ha mer timmar med sin studentgrupp då de anser att det ger bättre resultat än om studenterna får hjälp via annan verksamhet. Här kan fakulteterna göra en egen insats inom kurs och program. På Lnu är det mest programansvarig som får agera som studievägledare/koordinator för internationella studenter. På andra lärosäten har man speciella tjänster för detta. Tydliggörande av vilka personer studenterna kan förvänta sig att få träffa och i vilken omfattning samt vad de har för funktion behövs. Ett förslag till mer resurser för dessa studenter är att studieavgifterna riktas via fördelningsnycklar och följer studenten hela vägen. 2 (6) Kvalitetsrådet enas om att varje fakultet själva tar fram vilka behov som finns och funderar på vilken åtgärd som kan vara lämplig på fakulteten. Efter detta återkommer kvalitetsrådet till frågan på mötet 22 oktober för att se vilket eventuellt behov av samordning i stöd och resurser som kan behövas. b Promemoria – Kvalitetssäkring av högre utbildning Föredragande: Magnus Eriksson Universitet har formulerat och lämnat in yttrande på remiss från UKÄ om kvalitetssäkringssystem. c Kursrelaterad resursanvändning Föredragande: Magnus Eriksson/Åsa Wågman En kort avstämning om faser i projektet gjordes. Fråga om ersättning för den tid som lärarna, på de olika kurserna, lägger ned för att redovisa tidsåtgången för de olika momenten i kurserna lyftes. Kvalitetsrådet beslutade att: den tid som åtgår för en lärare att delta i projektet Kursrelaterad resursanvändning anses ingå i den normala arbetstiden. d Doktorandbarometer Föredragande: Tony Wågman En Doktorandbarometer ska påbörjas vid ingången av höstterminen med enkätkonstruktion och tillsättande av referensgrupp. Tidplanen är att enkäten ska ut i november, vara klar i december och resultat ska kunna presenteras i januari. Kvalitetsrådet föreslår att expertgruppen för forskarutbildning blir en remissinstans till referensgruppen samt att två av de som ingår i expertgruppen blir referenspersoner i referensgruppen. Vidare föreslår kvalitetsrådet att FHL:s erfarenheter av doktorandalumnundersökning tas tillvara av referensgruppen. e Hur hanterar fakulteterna undervisning på engelska? Föredragande: Peter Knutsson Lokala regler för kurs- och utbildningsplan har reviderats och i utbildningsplanen ska det nu anges om kurs eller delkurs ges på engelska, en skyldighet enligt svenska språklagen. I fristående kurser och kurser som samläses med internationella studenter det är inget problem. I utbildningsplanen måste det framgå att det är tänkt att undervisning ska ske på engelska. Kvalitetsrådet anser att det är upp till varje fakultet att tänka till kring skrivningarna men att en gemensam instruktion i bilaga 2 kan göras i lokala regler för kurs- och utbildningsplaner. Förslag på 3 (6) skrivning ska tas fram av UK till sammanträdet 24 september. f Hur arbetar fakulteterna med A-F skalan med tanke på lärarutbildningsstudenter? Föredragande: Peter Knutsson Samläsning sker i kurser som även ges till internationella studenter. Vid samläsning med lärarstudenter måste varje fakultet bestämma om de ska ge betyg i två olika skalor. Lärarstudenter skulle kunna fortsätta i sin betygsskala och inte i A-F skala. 25 Linnéstudenterna Föredragande: Linnéstudenterna Linnéstudenterna har upplevt ett kraftigt ökande antal studentärenden under året och det är främst ärenden där studenterna beskriver reella problem i utbildningen. Det är student- och/eller doktorandombud som tar emot de flesta av dessa ärenden. Linnéstudenterna föreslår att bägge eller en av funktionerna kommer till kvalitetsrådets sammanträde den 24 september och berättar om studenternas upplevda problem. Kvalitetsrådet fann detta vara ett bra förslag och bjuder in doktorand-och studerandeombud till mötet den 24 september så att de kan dela med sig av sina erfarenheter. Information: Linnéstudenternas ordförande kommer att kalla till ett möte senare i höst där frågan om studenternas representation i olika organ kommer att tas upp. 26 Gemensamma kursvärderingar Föredragande: Peter Knutsson/Magnus Eriksson Kvalitetsrådet har vid tidigare möte gett UK i uppdrag att se över behovet av att utforma gemensamma rutiner, men vid uppföljning visade det sig att fakulteterna har rutiner. Som ett första steg för att kvalitetssäkra arbetet med kursvärderingar föreslås Kvalitetsrådet besluta följande arbetsgång: 1. Vid Kvalitetsrådets sammanträde 150924 redogör respektive fakultet hur de avser att säkerställa att den praktiska hanteringen av kursvärderingar genomförs utifrån de skriftliga kursvärderingsrutiner som beslutats. 2. Vid Kvalitetsrådets sammanträde 151217 redogör varje fakultet för utfallet av punkt 1. Redogörelsen ska visa: a) hur stor andel av genomförda kurser som genomfört kursvärderingar (gäller kurser som påbörjas höstterminen 2015 och tenterats senast 151115) b) hur implementering och arbetsgång/process fungerat. Gärna med exempel på vad som fungerat bra samt vilka delar som är i behov av förbättring. 4 (6) Kvalitetsrådet beslutar att bifalla i enlighet med förslaget. 27 Var studenter vänder sig då kvalitetsbrister uppstår Föredragande: Thorbjörn Nilsson/Peter Knutsson Ärendet ajournerat vid sammanträde 150414 En grupp, med studeranderepresentation, har tagit fram ett förslag där man är enig i att lösningen är att studenter ska kunna vända sig så nära som möjligt där problemet uppstår på den egna fakulteten. Målsättningen är en universitetsgemensam och kortfattad beskrivning över ”processvägen”. Ett utkast till förslag har gått med ut i handlingarna och detta kommer att revideras efter ledamöternas synpunkter. Dokumentet kommer att skickas på remiss och kvalitetsrådets ledamöter blir mottagare. Ärendet återkommer vid mötet den 22 oktober. 28 Linnébarometern Föredragande: Tony Wågman Föredragande redovisade datainsamling och resultatet av denna: 2014 var svarsfrekvensen 54 procent och 2015 blev den 58 procent. Vissa fakulteter har lyckats mycket bra i år och en inventering av hur de arbetat med att få svarsfrekvensen högre vore intressant för att samla goda exempel till 2016. Linnébarometern har fått ökad efterfrågan och ett ökat intresse. Nästa år är målsättningen att det ska kunna ske påminnelser, inte bara via sms utan ska vara kopplade till studentwebben och en app. Universitetsrapporten kommer i augusti och fakultetsrapporterna i september. 29 a Linnéuniversitetets kvalitetssäkringssystem Förslag till nytt kvalitetssäkringssystem Föredragande: Thorbjörn Nilsson Ett nytt kvalitetssäkringssystem behöver innehålla två komponenter: kontroll och utveckling. Kontroll av utbildningarna enligt något som liknar UKÄ:s modell kommer att behövas, med rätt kompetens som granskar och bedömer. Men i ett nytt kvalitetssäkringssystem behövs även instrument för utveckling och den ska ske på fakultetsnivå med hjälp och stöd av centrala funktioner. Ett nytt kvalitetssäkringssystem ska bygga kring etablerade strukturer som redan finns och som arbetats fram av kvalitetsrådet och fakulteterna. Kvalitetsrådet samordnar och fakulteterna har ansvar att delta aktivt med utvecklingen. b Samarbete i fyrklövern Föredragande: Lena Fritzén Fyrklöversamarbetet har blivit treklöversamarbete då Örebro valt att ställa sig utanför ett samarbete i kvalitetssammanhang. Ini det system som beskrivs ovan behövs kopplas 6-års cykler för utvärdering likt det som UK-ämbetet gjort hittills. Det som treklövern 5 (6) kan samarbeta om i en gemensam utvärderingsstruktur är: • Likartade och stora professionsutbildningar • Samtliga lärandemål – större paket • Stärka samarbete mellan kollegiala miljöer • Stärka lärande och kollegialitet • Resurseffektivt • Motsvara statens krav Utvärderingsobjektet blir utbildningsområden med kluster av utbildningar. Utvärderare kan vara deltagare från treklövern, studenter, andra experter osv. Organisation och genomförande tänker man sig att ett lärosäte får ansvaret att koordinera och se till att det finns rätt expertis, administration och hållbara mötessätt. Var och en betalar för sig och sedan betalar det koordinerande för utomstående experter. Rektorerna för respektive lärosäte i “treklövern” samt ledamöter från lärosätenas motsvarande kvalitetsråd ska samlas till ett arbets-/och diskussionsmöte den 4 september i Stockholm. Kvalitetsrådets ledamöter uppmanas att boka in detta datum, 4 september i Stockholm. Ledamöterna har möjlighet att diskutera frågan på ledningsgruppens möte den 25 augusti. c Kvalitetskonferens Föredragande: Thorbjörn Nilsson För att få bredd och gemensamt intresse för ett nytt kvalitetssäkringssystem föreslås en Kvalitetskonferens på Lnu den 5 november 2015. Ledamöter i kvalitetsrådet, ledningspersoner samt intresserade lärare ska bjudas in att delta. Program redovisas senare i höst. Kvalitetsrådet beslutar att det ska genomföras en kvalitetskonferens den 5 november och UK får uppdraget att organisera. 30 31 Höstens sammanträdestider Föredragande: Åsa Wågman Tider för höstens möten föreslås till 24 september, 22 oktober och 17 december. Tider samt lokaler finns på medarbetaren. Kvalitetsrådet beslutar att fastställa föreslagna sammanträdestider för hösten 2015. Övriga frågor Inga övriga frågor anmälda. 6 (6) Bilaga 4 Förslag programantagning grundläggande nivå 2015/2016 Planeringstal ht 2015 FÖRSLAG Antal platser HT 15 Prog. kod Programbenämning Önskat antal Antal platser HT 14 startande HT15 Önskat antal startande HT14 Registrerade Registrerade HT14 HT13 Föreslagen (140902) (uppropssiffra) förändring jfr 2014 Klassiska ekonomprogram (ca 34 %) 180 210 180 220 225 244 EACEK Civilekonomprogrammet 130 150 130 150 147 202 EGEKO Ekonomprogrammet, inr redovisning/ ek.styrning 25 30 25 35 44 42 25 30 25 35 34 0 Specialprogram inom företagsekonomi (ca 12 %) 65 80 65 85 86 89 EGEBD Enterprising & Business Development 35 40 35 40 40 45 EGHRM organisationsutveckling 30 40 30 45 46 44 Specialprogram marknadsföring (ca 22 %) 120 145 120 145 153 158 EGPIA Internationella affärer 30 40 30 40 41 43 EGISM International Sales and Marketing (ordinarie) eng 15 20 15 20 37 40 EGISM International Sales and Marketing (freemov) eng 15 15 15 15 se ovan se ovan EGMFP Marknadsförings progr (ordinarie) eng 30 35 30 35 75 75 EGMFP Marknadsförings progr (freemov) eng 30 35 30 35 se ovan se ovan Betalstud Branschkopplade ekonomprogram (ca 32 %) 166 201 171 201 229 178 oförändr EGIBU Inrednings- och butikskommunikation 26 26 26 26 26 25 Ev nollintag ht 15 EGDSM Detaljhandel och Service Management 30 40 30 40 56 36 EGMUM Music & Event Management 35 45 35 45 54 34 EGTUR Turismprogrammet 50 60 50 60 63 59 25 30 30 30 30 24 531 636 536 651 693 669 EGEMF Ekonomprogrammet, inr marknadsföring Human Resource Management - personalledning och EGTEK Turismekonomprogrammet vt-intag tom vt 14 Summa * -10 -5 oförändr Betalstud Höstintag ht 15? Antalet ht 14 kommer sannolikt att minska. Ca 40 betalande ingår Nytt programförslag som ev startar HT15 EGNEK Nationalekonomprogrammet 35 45 566 681 0 Höstintag ht 15? Studentgrupp Antal platser HT15 Förslag programantagning avancerad nivå 2015/2016 Business Process and Supply Chain Management, magisterprogram Business Process and Supply Chain Management, EABP1 magisterprogram Business Process and Supply Chain Management, EABP1 magisterprogram EABP1 Antal platser HT14 (optimistiskt) 60 hp Freemover 10 10 60 hp Utbytes 5 5 60 hp Svensk 20 20 Totalt 35 35 EABP2 Business Process and Supply Chain Management, masterprogram 120 hp Freemover 10 10 EABP2 Business Process and Supply Chain Management, masterprogram 120 hp Svensk 10 10 Totalt 20 20 60 hp Svensk 5 5 5 5 60 hp 60 hp 60 hp Totalt Freemover Svensk Utbytes EAMF2 Marknadsföring, masterprogram 120 hp Totalt Freemover 7 20 3 30 12 7 20 3 30 12 EAMF2 Marknadsföring, masterprogram 120 hp Svensk 13 13 Totalt 25 25 EACG1 Corporate Governance - Accounting and Finance, magisterprogram EAMF1 Marknadsföring, magisterprogram EAMF1 Marknadsföring, magisterprogram EAMF1 Marknadsföring, magisterprogram EAEP1 Entreprenörskapsprogrammet 60 hp Freemover 8 8 EAEP1 Entreprenörskapsprogrammet 60 hp Utbytes 8 8 EAEP1 Entreprenörskapsprogrammet 60 hp Svensk 14 14 30 (25) 30 (25) Totalt EAEP2 Entreprenörskapsprogrammet 120 hp Freemover 5 5 EAEP2 Entreprenörskapsprogrammet 120 hp Svensk 5 5 10 (15) 10 (15) 4 4 6 6 Totalt 10 10 60 hp Freemover 10 10 60 hp 60 hp Utbytes Svensk Totalt 5 10 25 5 10 25 60 hp Freemover 5 5 60 hp Utbytes Svensk 18 18 12 12 Totalt Svensk 35 35 20 20 20 20 Totalt Innovation genom ekonomi, teknik och design – inriktning företagsekonomi, masterprogram Innovation genom ekonomi, teknik och design – EAIN2 inriktning företagsekonomi, masterprogram EAIN2 EAIS1 International Business Strategy, magisterprogram EALM1 Leadership and Management in International Context, magisterprogram 120 hp 120 hp 60 hp EACM1 Ledarskap - innovativt, kreativt och entreprenöriellt, 60 hp magisterprogram (LIKE) Freemover Svensk Totalt SUMMA 245 Bilaga 4 fort Ska uppdateras Registrerade Registrerade HT14 HT13 (140902) 8 28 4 21 4 5 16 35 5 16 6 0 1 0 1 0 4 17 17 32 3 5 69 159 Nya programförslag som ev startar HT15 NYTT NYTT Turismvetenskap - inriktning hållbarhet, magisterprogram 60 hp Turismvetenskap - inriktning hållbarhet, masterprogram 120 hp Svensk 5 Utbytes 5 Freemover 5 totalt Svensk 15 Utbytes 3 Freemover 3 totalt 9 3 +24 (2015) +24 (2015) Bilaga 5 LUSA Nyhetsbrev v23 Linnaeus University Summer Academy 2015 Sommaren har med sin månad juni precis börjat och finplaneringen inför årets Summer Academy intensifieras. Isabelle Bordier och Jonna Brehmer som ska jobba med mig i sommar, börjar på måndag och vi flyttar ner vår verksamhet till LUSA Staff Room (A137 på Kocken) den 30 juni. För den 6 juli slår vi upp portarna för årets upplaga av Linnaeus University Summer Academy och måndag den 13 juli kl. 09.00 har vi upprop och kursstart för 12 Summer Academy-kurser! Siffror Bifogat finns dagens antagningsstatistik. Den är ständigt föränderlig och hur många som faktiskt dyker upp vet vi inte förrän dagen D den 13 juli. För att kunna få en lite bättre uppfattning om hur många av de svenska studenterna som kommer (de behöver ju inte tacka ja eller nej till kurs), kommer vi ringa dem alla inom 14 dagar. Resultatet av detta meddelas respektive fakultet som underlag för att eventuellt ta in reserver. Vi kan visa fantastiska siffror! Ca 1600 har sökt till de 12 kurserna och av dessa har vi drygt 600 antagna i dagsläget. Vi har studenter från alla tre studentkategorierna (betalande, utbytesstudenter och svenska) i över hälften av kurserna. Andelen utbytesstudenter har ökat stort från förra året. Vi har antagna betalande studenter i alla kurserna och betalstudenter utgör 40 procent av de internationella studenterna. Vi har antagna studenter från ca 40 nationer. Vilken interkulturell akademi det kommer bli! Vi planerar för att det slutgiltigt kommer dyka upp ca 220 studenter och det är dubbelt så många som förra året. Vi har ju också dubbelt så många kurser. Dessutom representerar kurserna alla våra fem fakulteter på Linnéuniversitetet. Och vi har dubbelt så många tjänstgörande lärare och gästlärare – över 40 st! I år har vi även äran att ha flera internationella gästlärare på några av våra kurser, jättekul! LUSA Staff Room kommer vara ett härligt interdisciplinärt och interkulturellt personalrum. Lokaler Liksom förra året kommer vi inhysa vår Summer Academy i Sjöfartshögskolans lokaler samt några utrymmen på Fakulteten för Hälso- och Livsvetenskap. I år räcker det inte med bottenvåningen på Sjö utan vi kommer också att ta hela våningen 2 i besittning. Därutöver har vi Glass Design-kursen i Pukeberg och Outdoor-kursen har en del schemalagt i fält. Universitetsbiblioteket är öppet eftermiddagar och Summer Academystudenterna har även tillgång till datorer på Ekonomihögskolan. Schema och Interdisciplinary Sessions Grundfilosofin för vår Summer Academy är ju: Fulltidsstudier under en samlad period på en samlad plats. Det ser vi som själva förutsättningen för att skapa en interkulturell akademi och ett interkulturellt klassrum. De 12 kursschemana ligger i stort parallellt med varandra med huvudsaklig föreläsningstid måndagar, tisdagar och torsdagar med vissa variationer utifrån kursens storlek och egenskaper 1 naturligtvis. Under onsdagar har vi gemensam föreläsning för samtliga Summer Academy studenter på våra s.k. Interdisciplinary Sessions. I år har vi på programmet: - Political Outlook – Are China taking over; Lars Danielsson, ambassadör Sydkorea - snart Berlin - Doing Business the IKEA way – flera IKEA-ledare från huvudkontoret - A Sustainable Future – Björn Stigsson, bl.a. fd ordförande i WBCSD Start och slut Summer Academy 2015 Vi startar upp med flera orienteringsdagar för våra utländska studenter. Här kommer vi har stor hjälp av våra LUSA-buddies. 10 juli har vi vår stora Welcome- and Orientation Programme där samtliga studenter kommer inbjudas till. På lördagen erbjuder vi en stadsvandring i Kalmar. Vår avslutning sker den 13 augusti – Summer Academy Ceremony. Musik och tal och härligt avslut. Uppstartsmöte med kursansvariga skedde i april och en avslutningsträff kommer hållas i direkt anslutning till Summer Academy´s avslut. Sociala aktiviteter Även i år erbjuder vi program för helgexkursioner till Öland, Glasriket, Råshult/Älmhult och Stockholm för våra Summer Academy-studenter. Till självkostnadspris kan de delta i dessa resor som LUSA-staben arrangerar. Även några arrangerade kvällsevenemang kommer erbjudas. Men studenterna kommer naturligtvis själva delta i det de önskar och kan av allt som erbjuds i Kalmar, i år vald som Årets Sommarstad i Sverige. Kick Off LUSA-stab 2 juli kommer vi ha Kick Off för årets LUSA-stab. Det är dels några Lnu-kollegor inom administration och teknik som på olika sätt kommer medverka mer aktivt under själva Summer Academy-perioden och dels de ca 10-15 LUSA-buddies som vi håller på att rekrytera. Bostäder Betalande studenter och utbytesstudenter har s.k. LUSA bostadsgaranti, dvs. vi ombesörjer logi för dessa men de betalar naturligtvis själva. Här ställer Kalmarhem upp på ett fantastiskt sätt och erbjuder 80 st studentrum runt om i staden. Därtill har vi FOJO Internat med ca 30 rum där vi inhyser internationella studenter och lärare. Därutöver annonserar vi på många olika sätt, både internt och externt, efter rum och lägenheter till övriga Summer Academy-studenter (europeiska och svenska studenter). Främst rekommenderar vi Linnéstudenternas bostadsportal (som nu även är översatt till engelska) samt olika bostadsfacebookgrupper och andra boenden i Kalmar. Här finns mer att göra men vi har nått oändligt mycket längre i år än förra året. Snart Summer Academy 2016 Innan vi ens startat 2015:s version, måste vi börja tänka på kursutbudet inför 2016. I dagarna kommer fakulteterna få information och förfrågan om medverkan i Summer Academy 2016. 1 september redan måste vi veta vilka kurser som kan tänkas ingå i kursportföljen nästa sommar. Men.. Nu laddar vi Summer Academy 2015! Har du vägarna förbi Sjö under Summer Academy-perioden, varmt välkommen att titta in! Och extra stort är det måndagen den 13 juli – då är vår Summer Academy som bäst ! Vänligen Anneli Anneli Andersson Projektledare Linnaeus University Summer Academy 2 Bessajdaksjb Bilaga 6 Beslut Fakultetsstyrelsen 2015-01-28 Dnr: 2014/368-1.1 Ekonomihögskolans verksamhetsplan 2015 Ekonomihögskolans verksamhetsplan för 2015 är skriven utifrån den fleråriga Ekonomihögskolan 2020 med arbetsnamnet strategidokumentet, som formuleras parallellt med verksamhetsplanen, samt utifrån det uppdrag fakulteten fått från universitetsstyrelsen genom Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2015. Verksamhetsplanen är fastställd i Fakultetsstyrelsen i januari 2015. Verksamhetsplanen ska användas som handlingsplan inom fakulteten, institutioner och ämnen samt inom kansliet. I version handlingsplan kommer dokumentet att kompletteras med utförare. Verksamhetsplanen följs upp vid institutionsdialoger, i ledningsgrupp och fakultetsstyrelse. Övergripande Ekonomihögskolan kommer under 2015 att utreda förutsättningarna för en framtida ackreditering, och i så fall vilken. Kraven för sådan ackreditering är höga och påverkar innehållet i denna verksamhetsplan, oavsett om fakulteten kommer att ansöka eller inte. Fakulteten kommer under 2015 att främja ett mer kollektivt arbetssätt i såväl utbildning som forskning. Fakulteten kommer att konsolidera två befintliga och inleda arbetet med att skapa nya kunskapsplattformar för utbildning och forskning. Under 2015 kommer det så kallade strategidokumentet enligt ovan att utgöra grund för formuleringen av konkreta fleråriga mål. Fakulteten kommer under året påbörja planeringen för nya lokaler vid Universitetskajen i Kalmar. Kompetensförsörjning Universitetets uppdrag till fakulteten 2015 • beskriva arbetet med strategiska kompetensförsörjningsplaner • presentera en sammanfattning av kompetensförsörjningsplanen • visa hur andelen disputerade ska öka • visa hur den internationella rekryteringen ska öka • redovisa arbetet med att behålla och kompetensutveckla befintlig personal • visa hur andelen kvinnliga professorer ska öka 1 (10) • • • • • • • • • • • • Målsättningar 2015slutföra det under 2014 inledda arbetet med kompetensförsörjningsplaner för institutionerna med fokus på utvecklingen av kunskapsplattformar rekrytera fler lärare och forskare för att utveckla kompetens, ersätta pensionsavgångar och minska övertid inbjuda gästprofessorer i underrepresenterarat kön i nationalekonomi alla anställningar ska annonseras internationellt och internationella nätverk och kontakter ska utnyttjas systematiskt öka andelen disputerade lärare inom de områden där andelen är låg inventera intresset för forskarutbildning bland adjunkter inventera behovet av pedagogisk utbildning inom fakulteten utse ett antal medarbetare till docenter minst åtta lärare ska delta i Gula tråden öka antalet anställda med utländsk bakgrund eller internationell erfarenhet varje medarbetare skall ha en kompetensutvecklingsplan utifrån sina förutsättningar och verksamhetens behov förutom rekrytering aktivt använda affiliering av medarbetare till kunskapsplattformarna Åtgärder • • • • • • • • • • • genomföra en docentakademi definiera och implementera kunskapsplattformarna öka externfinansieringen till utbildning och forskning för att möjliggöra rekrytering synliggöra Ekonomihögskolan som arbetsgivare internationellt genom t ex konferenser och nätverk, samt fortsätta att använda internationella kanaler genomföra en översyn vår attraktivitet som arbetsplats i jämförelse med konkurrenter ämnesgrupperna tar fram förslag på önskvärda internationella gästlärare som kontaktas direkt fortsatt aktivt arbete med att utveckla arbetsmiljön öka användningen av engelska inom bl a informationsspridning, stödfunktioner uppmärksamma doktorander som närmar sig disputation vidareutveckla rekryterings- och befordringsprocesserna genomföra en översyn av hur kompetensutvecklingsmedel används 2 (10) Utmanande utbildningar Universitetets uppdrag till fakulteten 2015 • redovisa en plan för det systematiska arbetet med utbildningskvalitet • visa hur antalet studenter på avancerad nivå ska öka • presentera en prognos av det framtida söktrycket • visa hur studenternas efterfrågan respektive arbetsmarknadens behov påverkar utbildningsutbudet • visa hur fakulteten bidrar till studenters inträde på arbetsmarknaden • redovisa en plan för hur uppdragsutbildning ska utvecklas Målsättningar 2015 • • • • • • • • • • • • • • • flera kunskapsplattformar ska implementeras där likartade utbildningar på grund- och avancerad nivå och tillhörande forskning grupperas för att öka kvalitet, progression i utbildningarna samt samordning kvalitets- och utvecklingsarbete ska genomföras i enlighet med fakultetens kvalitetsplan pedagogisk utveckling ska lyftas med hjälp av de pedagogiska samordnarna hitta former för omvärldens medverkan i utvecklingen av utbildningsprogrammen resultaten i Linnébarometern 2015 ska förbättras i jämförelse med 2014 insatser/aktiviteter för att ökad koppling till arbetsmarknaden ska kunna erbjudas i samtliga program utbudet av distanskurser ska utökas när ekonomiska förutsättningar finns antal kurser som ges på engelska (som erbjuds även internationella studenter) ska utökas fakultetens medverkan i sommaruniversitetet ska öka det totala antalet platser respektive antalet studenter ska öka på den avancerade nivån söktrycket till den avancerade nivån ska öka antal kurser och antal studenter inom uppdragsutbildning ska öka, bl a genom att sälja platser på minst tre redan existerande kurser studiemiljön respektive genomströmningen ska förbättras i utbildningen på forskarnivå i företagsekonomi antalet doktorsexamina skall öka jämfört med 2014 utbildningen på forskarnivå ska analyseras och utvecklas inför den kommande nationella utvärderingen Åtgärder • • • magister och masterprogram i Turismvetenskap inriktning hållbarhet, samt kandidatprogram i nationalekonomi ska startas ht 15 fler och riktade marknadsföringsinsatser för den avancerade nivån resultaten av alumnuppföljning ska analyseras mera och vara grund för utveckling av programmen 3 (10) • • • • • • • • • alumnverksamheten inom Ekonomihögskolan ska ses över och därefter utvecklas verksamheten utifrån goda exempel. Linnébarometerns resultat ska analyseras och åtgärder genomföras möjligheten att erbjuda samtliga program en kurs med praktikinslag eller annan form av näringskopplad kurs ska utredas under 2015-2016 i samband med programutvärderingarna förnyat/förändrat Utbildningsråd ska tillsättas skapa ekonomiskt utrymme inför 2016 för att öka platser på distanskurser skapa en ansvarsfördelning på fakulteten för arbetet med uppdragsutbildning genomföra en översyn av hur intäkter och kostnader fördelas per institution genomföra en översyn av hur modellen med schablonersättning i tjänstefördelningen används i förnyelsearbetete av forskarutbildningen ingår att se över och skapa nya finansieringsmöjligheter ta fram ny organisation och struktur för forskarutbildningen Framstående forskning Universitetets uppdrag till fakulteten 2015: • redovisa hur forskningens externfinansiering ska öka • redovisa hur vetenskaplig publicering ska öka • redovisa strategier för arbetet i relation till Familjen Kamprads stiftelse Målsättningar 2015 • • • • • • • • • • • • • • öka andelen externa medel till 45 procent fördubblat antal ansökningar om externa medel ska registreras fördubblat antal medarbetare ska medverka i ansökningar varje institution ska under året upprätta mål för ansökningar till externa finansiärer fakulteten ska upprätta mål för att ansöka om medel från KK-stiftelsen respektive Familjen Kamprads stiftelse, minst 10 lärare per institution ska delta i workshops och möten för externfinansiering och alla ansökningar respektive manus ska granskas av kollegor antalet publiceringar ska öka samförfattande ska öka varje institution ska upprätta mål för publiceringar alla externa ansökningar ska vara diarieförda och all publikationer ska vara registrerade i Diva fakulteten skall vara värd för minst en internationell konferens/workshop konsolidera forskningen inom kunskapsplattformar för att underlätta samarbete extern granskning av forskargrupperna ska inledas 2015 4 (10) Åtgärder • • • • • • • • • • • • • samla större del av forskningen till kunskapsplattformar och öka deras synlighet utåt och inåt motivera seniora och yngre forskare att publicera och söka externa medel tillsammans. Skapa incitament på grupp- och individnivå. motivera forskargrupperna att söka samarbeten kring externa medel även inom andra fakulteter intensifiera information och stödåtgärder kring utlysningar från KK-stiftelsen, Familjen Kamprads stiftelse, Horizon 2020 och strukturfonderna, VR, Riksbankens Jubileumsfond, Handelsbankens forskningsstiftelser, Vinnova, Forte, Crawfoordstiftelsen forskarna ska uppmuntras att avseende Kampradstiftelsen se möjligheter inom de projekt som stiftelsen stödjer och tänka i ett bredare perspektiv hur det kan appliceras till det egna forskningsområdet. Här är möjligheten till samarbete med andra fakulteter viktig. genomföra riktade workshops för externfinansiering inför dessa utlysningar, med fokus på idéer/synopsis, utkast, slutmanus och budget, språkgranskning genomföra granskande seminarier inom forskargrupperna innan artikelmanus skickas in, och avsätta medel för språkgranskning. Publiceringsstrategier med hjälp av universitetsbiblioteket ta fram publiceringsstrategier för alla kunskapsmiljöer/ämnen rutinerna kring ansökningar och publicering ska förbättras för att underlätta för forskarna, och för att säkerställa att alla prestationer registreras i universitetets system. Stödet från Grants Office respektive Universitetsbiblioteket ska användas mer. Forskningskommunikationen ska följa pågående projekt så tidigt som möjligt. Alla positiva beslut ska firas! rutinerna för uppföljning ska förbättras med tydligare återkoppling Forskningsprojekten ska ges tydligare avslut och rapporta resultat. Även den kompetensutvecklingstid som används till forskning ska följas upp avseende resultat strukturera om utbildningen på forskarnivå och styra finansieringen även utifrån lärarrekryteringsbehoven ansökningar som inte beviljas medel ska analyseras och återkopplas systemet för fördelning av interna forskningsanslag som infördes 2014 ska följas upp och förbättras Samhällelig Drivkraft Varje fakultet ska i verksamhetsplanen för 2015: • redovisa en plan för arbetet med samhällelig drivkraft, inklusive hur medel ska kunna erhållas strukturfonderna, Horisont 2020 och KK-stiftelsen. Planen ska även innehålla åtgärder för ökad uppdragsutbildning. Den ska vara möjlig att följa upp och visa hur avdelade resurser ska användas 5 (10) Målsättningar 2015 • • • • • • • • • • • inrätta ett Advisory Board med representanter från samhälle och näringsliv ökad uppdragsutbildning, varav en stor del som samläsning med ordinarie utbildningar ökade inslag av arbetslivskoppling i utbildningarna genomföra ledarskapsdagar för studenterna resultaten av nästa Linnébarometer ska visa att studenterna är er nöjda med utbildningarnas arbetsmarknadsanknytning än 2014 vidareutveckla det alumninätverk som startats 2014 bjuda in studenter, medarbetare, alumner och omvärlden till seminarier kring forskargrupperna som en jubileumsaktivitet utveckla forskningssamverkan med samhället genomföra en inre organisation för samverkansarbetet utifrån förslag från fakultetens samverkansgrupp initiera en centrumbildning kring innovativt ledarskap i Småland utveckla samverkan inom The Bridge och med systerfakulteteter Åtgärder • ta tillvara och genomföra åtgärder i linje med förslag från den interna samverkansgruppen • initiera en intern diskussion kring innebörden av samverkan i utbildning respektive forskning • föra en dialog med omgivande samhälle kring aktörernas förväntningar på Ekonomihögskolan • synliggöra medarbetares framgångar och planer internt och externt • öka den populärvetenskapliga forskningskommunikationen Globala värden Internationalisering Universitets uppdrag till fakulteten 2015: • redovisa en plan för internationaliseringsarbetet • redovisa hur antalet ut- och inresande studenter ska öka • redovisa hur det internationella lärarutbytet ska öka 6 (10) Målsättningar 2015 • • • • • • • • • • • • öka studentmobiliteten gällande internationell aktivitet visa ännu bättre resultat gällande internationalisering i Linnébarometern inventera den för oss tillgängliga partnerportföljen och hitta sätt att fördjupa samarbetet kring befintliga avtal ett högre söktryck gällande kategorin betalstudenter samt fler antagna inom densamma kvalitetssäkra rekryteringen av internationella studenter oavsett kategori kvalitet och studiemiljö i utbildning som ges i multikulturella klassrum ska förbättras alla program ska ha någon form av internationella inslag eller perspektiv en större del av utbildningsutbudet skall ges på engelska öka medverkan i Sommaruniversitetet varje institution ska delta i lärarutbyte varje institution ska söka medel för internationell rekrytering (ex Marie Curie) öka personalens internationella mobilitet öka användning av engelska i verksamheten se över fakultetens möjligheter till och argument för/emot ackreditering i förhållande till internationell standard Åtgärder • • • • • fortsätta arbetet med att konsolidera fakultetens internationella kontakter och samarbeten. Ekonomihögskolans institutioner har inför verksamhetsåret identifierat vardera 1-2 projekt som utifrån en tydlig grund och målsättning genomförs och senare redovisas och dokumenteras i relation till fakultetens mål för internationaliseringen fram till 2017 inventera på vilka olika sätt våra studenter kan internationalisera sin utbildning. Baserat på detta underlag skall informationsinsatser formas som förtydligar hur studenterna går tillväga för att ha möjlighet att tillgodogöra sig dessa. för första gången erbjuda in- och utresande studenter möjligheten att genomföra ett utbyte med en double degree som mål. Möjligheten har funnits tidigare men då främst för inresande studenter. utreda möjligheten att inrätta ett certifikat för studenter gällande internationell erfarenhet i utbildningen. Målet är ett Certificate of International Merits som kan bifogas till studentens examensbevis utvärdera de inkomna förfrågningarna om 3+1/2+2 samarbeten i Kina och fatta beslut. Vid bifall genomförs den första rekryteringsomgången under hösten 2015 se över strategin för internationell rekrytering (alla kategorier studenter) och utvärdera hittills genomförda åtgärder 7 (10) • • • • • • • • påbörja ett arbete med målsättning att kvalitetssäkra det mångkulturella klassrummet utifrån faktorer som exempelvis språkkrav, struktur, rekrytering, pedagogiskt upplägg respektive innehåll inför terminsstarten 2015 ha kvalitetssäkrat introduktionen för alla studenter som under läsåret 2015-16 studerar i ett internationellt klassrum se över utbudet för internationella studenter, oavsett kategori, med målet att o identifiera en struktur av kurser och program som kvalitativt stärker vår internationalisering på hemmaplan samt o skapa mötesplatser och lärandemiljöer som uppmuntrar till internationalisering för studenter bortom det egna campuset och således kan bidra till ökad internationell mobilitet inventera på vilka olika sätt våra anställda kan få relevant internationell erfarenhet i sin yrkesroll skapa en struktur för sitt arbete kring internationella lärarutbyten, såväl insom utresande. i enlighet med universitetets målsättning kvalitetssäkra mottagandet av internationella gästlärare och doktorander se över användandet av engelska i verksamheten genomföra en utredning gällande ackreditering i enlighet med målsättningarna för året Lika villkor Universitetets uppdrag till fakulteten 2015: • redovisa planer för utbildningsinsatser inom lika villkorsområdet • redovisa planer för att integrera lika villkor i all ordinarie verksamhet, särskilt i berednings- och beslutsprocesser • redovisa hur utbildning följs upp med avseende på: - inslag av lika villkor, till exempel innehåll i utbildningen, pedagogik, litteratur - typ av information om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling som förmedlats till lärare och studenter Målsättningar 2015 • • • • resultaten av Linnébarometern 2015 ska ha bättre resultat än 2014 vad avser lika villkor minst ett utvecklingsprojekt angående inslag av lika villkor i utbildningarna ska genomföras fakulteten ska utveckla kompetens och metoder för att hantera det multikulturella klassrummet synliggöra de olika ämnenas möjliga bidrag till området 8 (10) Åtgärder • • introduktionsprogrammet för studenterna ska ta upp frågor om Lika villkor genomföra en utbildningsdag för all personal Hållbar utveckling Universitetets uppdrag till fakulteten 2015: • redovisa hur hållbarhetsmålen ska uppnås Målsättningar 2015 • • • • • • öka personalens kunskap om hållbar utveckling synliggöra de olika ämnenas möjliga bidrag till området integrera hållbar utveckling i verksamhetsplanering och –uppföljning påbörja utveckling av valbara fördjupningskurser och/eller temadagar för studenter inom hållbar utveckling skapa en mötesplats för studenter och medarbetare med syftet att främja det tvärvetenskapliga arbetet med hållbar utveckling resultaten av Linnébarometern 2015 ska ha bättre resultat än 2014 vad avser hållbar utveckling Åtgärder - föra ett bredare samtal kring begreppet hållbar utveckling och dess betydelse för våra studenter, omgivande samhället, utbildning och forskning genomföra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och forskare med fokus på respektive ämnesområdes betydelse för hållbar utveckling verka för att kompetens om hållbar utveckling skall beaktas vid anställning och befordran påbörja en kartläggning av alla kurser och kursplanersinnehåll med avseende på hållbar utveckling identifiera var finns utvecklingspotential för att stärka hållbarhetsperspektivet främja och stödja forskningsinitiativ som beaktar hållbarhetsperspektiv Verksamhetsstöd Varje fakultet/NLU ska i verksamhetsplanen för 2015: • redovisa hur kanslierna deltar i arbetet med att effektivisera och förbättra hela verksamhetsstödet 9 (10) • redovisa hur kansliet arbetar med effektivitet och kvalitet Målsättningar och åtgärder 2015 Kansliets verksamhetsplan 2015 utarbetas utifrån fakultetens verksamhetsplan 10 (10) Bilaga 6 fort Dnr: 2014/427-1.1 Ekonomihögskolan Plan för systematiskt kvalitetsarbete vid Ekonomihögskolan läsåren 2014/2015 – 2016/2017 Beslutat av Fakultetsstyrelsen Gäller från Våren 2015 Beslutat av: Beslutsdatum: Dnr: Innehåll 1 Inledning ___________________________________________________ 3 2 Matris över Ekonomihögskolans kvalitetsmål _______________________ 4 3 Planering för intern utvärdering av program och huvudområden vid Ekonomihögskolan _____________________________________________ 6 2 (7) Beslutat av: Beslutsdatum: Dnr: 1 Inledning Rektor beslutade 2014-02-17 i rektorsbeslut nr 41 (Dnr: 2014/74-1.5) att uppdra åt Linnéuniversitetets kvalitetsråd att genomföra projektet ”Utbildningskvalitet under perioden 2014-2016”. Det huvudsakliga syftet är att systematiskt arbeta med kvalitetsfrågor i enlighet med Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärderingsmodell. Alla program på Linnéuniversitetet ska genomgå intern programutvärdering under perioden 2014-2016. Kvalitetsrådet fattade hösten 2014 beslut om ”Plan för utvärdering av utbildningsprogram/huvudområde” där aspekter, mål och underlag för bedömningen preciseras. De aspekter som uppmärksammas är: • • • • • • • • • Studenternas upplevelse av utbildningskvalitet Studenternas användning av sin studietid Vetenskaplig och konstnärlig forskning som bas i utbildning Samhällskoppling i undervisningen Entreprenöriellt förhållningssätt Kvaliteten i examensarbete Kursmål som relaterar till: kulturella olikheter, internationella aspekter, genusaspekter, hållbar utveckling, bildnings i vid mening Genomströmning Verksamhetsstöd I enlighet med Linnéuniversitetets kvalitetspolicy (Dnr: ST2013/417-1.1) har Ekonomihögskolan byggt upp strukturer och modell för programutvärdering som ska möjliggöra systematiska utvärderingar. Ekonomihögskolan initierade våren 2014 ett pilotprojekt där utvärderingsmodellen testades på Civilekonomprogrammet (vars utvärdering ställdes in 2014). I denna modell beaktas flertalet av ovan redovisade aspekter. Övriga aspekter: de som berör studenternas utvärdering (via kursvärderingar och Linnébarometern) och verksamhetsstöd, beaktas i den samlade analysen av Civilekonomprogrammet. Förhoppningsvis finns även uppgifter avseende alumners synpunkter tillgängliga framöver, via det universitetsövergripande projektet. Den testade utvärderingsmodellen kommer att vid behov revideras och därefter genomföras för Ekonomihögskolans utbildningsprogram enligt redovisad plan nedan. Utvärderingen av forskarutbildningen initieras internt under hösten 2014 i samråd med andra fakulteter och universitetskansli. Utöver programutvärderingar finns dessutom andra delar som Utbildningsrådet vid Ekonomihögskolan tidigare lyft fram som viktiga aspekter i fakultetens kvalitetsarbete och som presenteras i matrisen nedan. 3 (7) 2 Matris över Ekonomihögskolans kvalitetsmål Kvalitetsmålen i matrisen nedan har formulerats utifrån Linnéuniversitetets kvalitetspolicy samt Rektors beslut om projektet utbildningskvalitet. Första delen av matrisen är aspekter som Ekonomihögskolan arbetar med årligen för att följa upp och systematiskt arbeta med kvaliteten i kurser och program. Här finns utarbetade rutiner och målen är i enlighet med Rektors uppdrag. Andra delen av matrisen visar långsiktiga mål där det idag inte finns rutiner som säkerställer systematiskt kvalitetsarbete men målet är att detta ska vara utformat och väl fungerande innan utgången av 2016. Årlig uppföljning av: Aspekt Linnébarometern (utöver analysen i samband med programutvärdering) Mål Vad gör vi / vem ansvarar Svarsfrekvensen ska vara minst 50% Följa upp LinnéResultatuppföljning sker per program (om barometerns svarsfrekvens möjligt) Studentrepresentanters tolkning samt resultat årligen. ska uppmuntras via Utbildningsrådet. /Utbildningsrådet Kursvärderingar Alla kurser ska införa de universitetsgemensamma frågorna och genomföra kursvärderingar efter varje kurs. Kursansvariga ansvarar. Prefekter och programansvariga följer upp (med hjälp av sammanställningar från Fakultetsgemensamma rutiner ska införas. kansliet) Kursvärderingarnas resultat ska återkopplas till studenterna. /Utbildningsrådet är drivande i frågan tillsammans med Kansliet 4 (7) Nya rutiner behöver arbetas upp så att systematiskt kvalitetsarbete kan bedrivas inom följande områden/aspekter: Aspekt Mål Vad gör vi / vem ansvarar Genomströmning i kurser och program Den genomsnittliga genomströmningen ska vara hög, kontinuerligt mätas och ställas i relation till bibehållen kvalitet. Kurser som avviker stort ska särskilt analyseras. Följa upp årligen, institutionsvis/programvis (med hjälp av Diver) (utöver analysen i samband med programutvärdering) Alumnverksamhet Kursplaner för forskarutbildningen Programenkät på Ekonomihögskolan (komplement till Linnébarometern) Pedagogisk verksamhet / Utbildningsrådet initierar till att underlagen tas fram Utveckla bra system för återkoppling och uppföljning av alumner. Alumners erfarenheter ska tas tillvara i verksamheten. Alumners medverkan som gästföreläsare, projektföretag och deltagande med case ska uppmuntras. Inventering av förekommande nätverk 2014/2015 samt ge förslag på framtida system. Att även kursplaner för forskarutbildningen ska finns tillgängliga i Kursinfo. Bör drivas som ett centralt projekt. Upprätta rutin för hur kurser inom forskarutbildningen kvalitetsgranskas. Projekt bör startas upp utse sammankallande. Utforma och införa rutiner för hur programmen ska utvärderas av studenterna. Årlig uppföljning årskursvis? Diskussion via programråd. Utforma rutiner för analysen. Diskussion vad och hur: programansvariga 2014/2015. Skapa en organisation för utveckling av pedagogisk verksamhet inom institutionerna med hjälp av de pedagogiska samordnarna. /Marknadsföringsgruppen /Forskningssekreteraren tillsammans med Forskningsråd. Med hjälp av UR. /Rådet för program på grundutbildningen Pedagogiska samordnare, tillsammans med prefekt /Pedagogiska samordnare Sätta upp mål att sträva mot. Programråden Skapa rutiner för att sammanställa, följa upp samt vid behov genomföra förändringar som framkommit genom programråden. Programansvariga Dekan Rådet för program på grundutbildningsnivå. 5 (7) 3 Planering för intern utvärdering av program och huvudområden vid Ekonomihögskolan Den interna utvärderingen vid Ekonomihögskolan berör följande: • 13 program på grundutbildningsnivå • 13 program på avancerad nivå. • Forskarutbildning i 3 ämnen; Företagsekonomi, Nationalekonomi samt Statistik. • Fem huvudområden; Företagsekonomi, Nationalekonomi, Rättsvetenskap, Statistik och Turismvetenskap. Huvudområdena ingår i flertalet fall vid utvärdering av program. Undantag är Rättsvetenskap som ingår som huvudämne i program på annan fakultet (FSV) och kommande utvärderingar kommer att planeras tillsammans med dem. Tidigare utvärderingar: Huvudområdet Företagsekonomi utvärderades 2012 med hög kvalitet. Juridik (rättsvetenskap) utvärderades 2012 med hög kvalitet, Nationalekonomi utvärderades 2012, och fick hög kvalitet i andra omgången 2013, Turismvetenskap utvärderades 2014 med hög kvalitet (Statistik deltog ej 2012 då kandidatstudenter saknades), Civilekonomutbildningens utvärdering 2014 ställdes in. Syfte och mål med interna programutvärderingar är att mer djupgående arbeta med hela programmets kurser så att konstruktiv länkning säkerställs mellan de centrala examensmålen, kursmål i varje programkurs, examination och betygs- och bedömningskriterier för enskilda kurser. Utvärderingen innebär att vi kan visa hur utbildningen når upp till centrala examensmål samt att eventuella svagheter och var dessa finns kan identifieras. I programutvärderingen tittar vi även på genomströmning, söktryck, lärarledd tid, arbetslivsanknytning, samt olika perspektiv i utbildningen såsom: hållbar utveckling; entreprenörskap: genus: etik samt internationalisering. Underlagen för utvärderingen inhämtas både från lärare samt från studenter i form av svaren från Linnébarometern samt svar från Alumnenkäter (när det är möjligt). Under hösten 2014 har pilotutvärderingen av Civilekonomprogrammet genomförts vilken har givit nyttig lärdom inför kommande utvärderingar. Den tidsplan som följer visar en tidsmässigt hög ambitionsnivå, vilken kan komma att revideras om omständigheter så kräver. 6 (7) Preliminär tidplan för intern programutvärdering vid Ekonomihögskolan: Tid för intern utvärdering: Program: Huvudområde: Grundutbildningen Civilekonomprogrammet Yrkesexamen HT2014 Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi Turismvetenskap Företagsekonomi Företagsekonomi VT2015 VT2015 VT2015 VT2015 VT2015 VT2015 Företagsekonomi VT2015 Internationella Affärer International Sales and Marketing Marknadsföringsprogrammet Turismprogrammet Inrednings- och Butikskommunikation Detaljhandel och Service Management Ekonomprogrammet, inriktning redovisning/ekonomistyrning Ekonomprogrammet, inriktning marknadsföring Human Resource Management – personalledning och organisationsutveckling Music & Event Management Företagsekonomi HT2015 Företagsekonomi Företagsekonomi HT2015 HT2015 Enterprising & Business Development Företagsekonomi VT2016 Turismekonomprogrammet Nationalekonomprogrammet Ekonom online Turismvetenskap Nationalekonomi Företagsekonomi nytt fasas ut Avancerad nivå Ledarskap - organisatoriskt, kreativt och entreprenöriellt, magisterprogram Leadership in Int. Context Marketing (magister + master) International Business Strategy Business Process and Supply Chain Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi VT2016 VT2016 VT2016 VT2016 VT2016 Företagsekonomi Företagsekonomi HT2016 HT2016 Företagsekonomi HT2016 Företagsekonomi HT2016 Turismvetenskap HT2016 Företagsekonomi Nationalekonomi Statistik 2016 Management, (magister och master) Corporate Governance Entreprenörskapsprogrammet (magister+master) Innovation genom ekonomi, teknik och design – inriktning företagsekonomi, masterprogram Turism och hållbarhet, (magister + master) Forskarutbildningen vilande 7 (7) Bilaga 7 2015-05-19 Civilekonomutvärderingen 2014 – nästa steg Utbildningsrådet, med stöd av fakultetsstyrelsen, vill nu ta nästa steg avseende Civilekonom med utgångspunkt i vår utvärdering. Det handlar i första hand om två uppdrag: 1. Att diskutera och lämna förslag på framtida utveckling av civilekonomprogrammet och dess fördjupningar med utvärderingens slutsatser och rekommendationer som underlag. Detta uppdrag ställs till fördjupningsansvariga och programansvarig, samt vid behov, med stöd av prefekter. 2. Att utvärdera och komplettera/justera vår modell för programutvärdering (inför nästa omgång program som ska utvärderas). Detta uppdrag ansvarar utbildningssamordnare och utbildningshandläggare för. Utbildningsrådet anmodar härmed programansvarig samt respektive fördjupningsansvarig att, tillsammans med kollegor i lärarteamet kring respektive fördjupning, diskutera följande frågor och därefter återkoppla till UR inför rådets möte den 18/8 (skickas till [email protected] senast 10/8): 1) Insatser och utvecklingsarbete: Hur ser ni på de förbättringsförslag som framkom i rapporten gällande er fördjupning och hur tänker ni gå vidare på kort och lång sikt? 2) Civilekonom 2.0: Vilka förslag på nyutvecklingen av programmet som helhet har du/ni? (se även pkt C, nedan för mer detaljer) 3) Löpande utveckling och uppföljning: Hur tycker ni att vi ska arbeta med måluppfyllelse per kurs och program framöver? Hur tycker ni att vi bör arbeta med att uppdatera och bevara grundmaterialet för varje kurs? Hur kommer ni själva inom fördjupningen att använda materialet? Nedan presenteras ett utdrag ur rapporten med de viktigaste synpunkterna och förslagen samlade och rapporten som helhet bifogas för kännedom. Flera av de redovisade aspekterna, t.ex. avseende betygskriterier, gäller givetvis alla program. Att fundera på A. Konstruktiva länkningen mellan de centrala examensmålen, de individuella kursmålen samt examinationen och dess bedömning måste avsevärt förbättras. Fakultetsledningen prioriterar detta arbete 2015. Vad sker inom fakulteten? a. Mall för hur kursplanerna ska se ut (workshop planerad 18 maj) b. Mall för kursinstruktioner (UR behandlat, diskuteras även 18 maj) c. Mall för betygskriterier (flera seminarier har hållits med relativt få deltagare. Ansvaret att utforma kriterier till alla kurser ligger på respektive kursansvarig/institution. Pedagogiska samordnare viktig resurs i detta, med stöd av prefekt.) 1 (6) B. Utbildningens användbarhet och kopplingen till arbetslivet. Det har i utvärderingen konstaterats en diskrepans mellan vad lärarna uppger att de gör samt vad studenterna upplever att de får (utifrån Linnébarometern samt alumnundersökningen). Hur kan våra inslag i utbildningen tydliggöras? Har studenterna rimliga förväntningar och diskuteras detta i utbildningen? Frågor som programansvarig/fördjupningsansvariga behöver fundera kring. C. Framtid för Civilekonomutbildningen (samt alla våra utbildningar): - Framtidsperspektiv – måste något förändras pga att omvärlden förändras? - Kurserna i programmen - Progressionen i utbildningen - Pedagogiska aspekter - Innehåller programmet internship/praktik i någon form? - Genomförs examensarbetet alltid ute på ett företag/organisation? - - Förekommer fler integrerande kurser och kanske mer kultur- och humaniorainslag? - Vänder sig programmet även till internationella studenter? Punkter från rapporten Konstruktiv länkning mellan examensmål, kursmål och examination behöver belysas/förbättras - Detaljanalysen av fem kurser visar att det finns en otydlighet i hur enskilda kurser relateras till examensmålen. Kursmålens koppling till examensmålen behöver alltid beaktas när kursplaner utformas. Känslan är att det sällan är fallet, vilket även vissa fördjupningsansvariga konstaterat och avser att åtgärda. - Flera av de fördjupningsansvariga har uppmärksammat brister avseende kursinstruktioner och betygskriterier. För att kunna visa hur vår civilekonomutbildning säkerställer önskat resultat krävs konstruktiv länkning, dvs. att hela kedjan: centrala examensmål, kursmål, examination, betygskriterier samt bedömningskriterier/rättningsmall (för samtliga examinationsmoment) överensstämmer. Detta arbete bör prioriteras! Goda exempel finns inom kollegiet (se t. ex. Redovisningsteori, 4.5 ovan). De pedagogiska samordnarna bör kunna vara en resurs i detta arbete samt att stöd erbjuds från UPE En inriktningsgemensam kurs i ledarskap på fördjupningsnivå kan möjligen vara en lösning för vissa/alla fördjupningar för att bättre behandla delmål 3.2 - Be managementlärarna om tips/råd på hur ledarskapsperspektiv kan kopplas till redan befintliga kurser. Göra ett kursmål som examineras i frågan på redan befintliga kurser. Flera kurser redovisar många examensmål. Frågan är: Är samtliga markerade mål befogade och kan de alla säkerställas genom examination? 2 (6) - Dela upp målen och förtydliga vilka kurser som säkert uppnår vilket mål genom examination. En diskussion bör föras inom samtliga fördjupningar kring hur många kurser i utbildningen som behöver behandla ett specifikt examensmål (för att vi med säkerhet ska kunna säga att utbildningen ger förutsättningar för studenten att uppnå detta mål). Likaså behöver konsekvenser för helheten alltid beaktas vid framtida kursförändringar och revideringar. - Kurser som enbart berör ett eller få examensmål kan behöva motiveras t ex att huvudansvaret för något delmål ligger på en specifik kurs t ex Handelsrätt (delmål 1:4). - I det fortsatta utvecklingsarbetet behöver examensmålens samtliga delmål, inklusive dess detaljer, närmare analyseras i vissa fall17 (Jfr t ex examensmål 1.1 som innehåller flera olika aspekter). - Det är viktigt att upprätthålla och ständigt aktualisera den insamlade kursinformationen. - För att underlätta arbetet med att uppdatera programmens kursinnehåll på detta sätt behöver fakulteten utveckla en rutin för systematiskt uppdatering (webbaserad). - Dessa programsammanställningar utgör ett bra underlag som kan utnyttjas för att ge tydligare information om programinnehållet och dess detaljer t ex till presumtiva studenter, innevarande studenter, lärarkollegiet och avnämare. - Vad skiljer civilekonomutbildningen i vår utformning, från en klassisk kandidat- och magisterutbildning? Examensarbetet är 30 hp men räcker det för att göra programmet till en yrkesexamen och vad skiljer en kandidatuppsats från en civilekonomuppsats? Hur tydlig skall/behöver yrkeskopplingen vara för denna yrkesexamen? Detta är exempel på frågor som både är centrala och strategiska för Ekonomihögskolan. - Det är viktigt att säkerställa att de konstaterade bristerna i två uppsatser inte är ett uttryck för ett systematiskt problem inom Logistikfördjupningen. Vidare rekommenderas liknande granskning av examensarbeten även för de fördjupningar som ej ingick i urvalet. Basblocket - Kursernas ordning i basblocket har inte kommenterats av de fördjupningsansvariga. Är denna ordning den optimala eller finns det en annan ordning som skulle medföra en bättre kommunicerbar ”röd tråd” (vilket möjligen kan förbättra studenternas uppfattning om utbildningen, jfr resultatet från Linnébarometern)? 3 (6) - Kurssammansättningen i basblocket har inte heller kommenterats av fördjupningsansvariga. Att många kurser och perspektiv ska behandlas under de två inledande åren är ett faktum dock ges vissa områden t.ex. ekonomistyrning större utrymme än andra fek-delämnen. - Statistik och Rättsvetenskap är viktiga komplement till huvudämnena. Hur dessa stödämnen bidrar till och tillämpas som stöd för valt huvudämne/inriktning, behöver diskuteras, eventuellt justeras och förtydligas. Controller: Många mål täcks väl, dock ej alla (3.2, 3.3). Vill arbeta med att utforma kursinstruktioner och betygskriterier samt se över progression och förekomst av praktiska färdigheter. Finansiell ekonomi: Uppfyller målen på ett tillfredsställande sätt (dock svagare på 3.2). Vill arbeta med att utforma kursinstruktioner, betygskriterier samt kursmålens relation till examensmålen samt hur de examineras. Logistik: Helheten täcker väl målen (dock svagare på 3.2). Vill arbeta med att utforma kursinstruktioner, betygskriterier samt kursmålens relation till examensmålen samt hur de examineras. Föreslår mer samordning inom företagsekonomikurserna. Management: Kursmålen svarar mot examenskriterierna. Vill arbeta med att utforma kursinstruktioner, betygskriterier samt kursmålens relation till examensmålen samt se över progression och förekomst av praktiska färdigheter. Vidare behöver det diskuteras hur fördjupningen ska drivas. Marknadsföring: Samtliga mål behandlas på ett bra sätt. Vill arbeta med att samordna fördjupningskurserna med befintliga marknadsföringskurser i Växjö inför uppstarten av fördjupningen där ht 2017. Redovisning: Många mål täcks väl, dock ej alla (3.2). Vill arbeta med att utforma kursinstruktioner och betygskriterier samt se över progression och förekomst av praktiska färdigheter. Nationalekonomi: Nationalekonomiämnet säkerställt. (Projektgruppens kommentar: delmål 3.2 ledarskap, i begränsad omfattning.) Vill arbeta med betygskriterier och har påbörjat arbetet med kursmålens relation till examensmålen samt hur de examineras. Kommentar; Huvudämnet Nationalekonomi läses av en mindre del av civilekonomerna. I en företagsekonomisk examen utgör nationalekonomi ett stödämne men hur stöds nationalekonomi av företagsekonomi på motsvarande sätt? Behovet av ledarskapsinslag för en nationalekonomiinriktad civilekonom behöver särskilt förtydligas (bl. a. med tanke på att ingen kurs under fördjupningen berör detta examensmål). Övriga kommentarer från rapporten Lärarledd tid 4 (6) Sammanställningen tyder på att särskilt fördjupningarna Management och Nationalekonomi ligger lägre än schablonen, vilket behöver följas upp. Den enda inriktning som i denna analys ligger över schablon är Finansiell ekonomi (oklart om det är medvetet). I flera fördjupningar har en omfördelning av resurser till examensarbetena skett. Huruvida omfattningen av omfördelningen (och dess konsekvenser) är rimliga bör diskuteras inom respektive fördjupning. Arbetslivsanknytning: Praktisk tillämpning i någon form (case, tillämpningsuppgift etc.) förekommer på flertalet kurser, speciellt på basnivå. Gästföreläsningar förekommer men i något mindre omfattning. Studiebesök är mindre vanliga. Examensarbetena sker dock i hög omfattning i samarbete med företag/organisationer. Student/alumnenkät tyder dock på att kopplingen till arbetslivet inte upplevs vara tillräcklig. Olika perspektiv i utbildningen: Samtliga studerade perspektiv: Hållbarhet; Genus; Mångfald, förekommer givetvis i utbildningen i olika kurser. Hur dessa perspektiv på ett genomtänkt övergripande sätt ska behandlas tycks inte vara diskuterat (och Linnébarometern indikerar att många studenter inte uppfattar att dessa inslag förekommer i önskvärd omfattning). Internationalisering: Basblocket ges i huvudsak på svenska men med en hel del engelskspråkig litteratur. På fördjupningsnivå sker mycket undervisning på engelska och internationella studenter ingår på många av fördjupningarna. Drygt 20 % av civilekonomerna studerar utomlands under utbildningen. Utlandsstudier förekommer främst i år 3 (24-28%). Internationella perspektiv inom kurserna förekommer i drygt hälften av kurserna. Är detta tillräckligt? Entreprenöriellt perspektiv: På basblocket läser alla studenter en kurs i företagande och affärsutveckling. I övrigt förekommer detta perspektiv på ett bra sätt i samtliga fördjupningar (i genomsnitt behandlar drygt 45% av kurserna entreprenöriella perspektiv). Övrigt - Progressionen i utbildningen avseende vetenskaplig metod och dess tillämpning kan behöva förtydligas. Är tanken stora insatser i vissa uttalade kurser eller ska det finnas metodinslag i varje kurs/merparten av kurserna? -Pedagogiska aspekter har ej behandlats närmare i denna utvärdering. Det är viktigt att det insamlade materialet avseende olika kursers upplägg och examinationsformer analyseras och diskuteras inom respektive fördjupning i syfte att nå en önskad pedagogisk mix. Studenterna ger inga toppomdömen i Linnébarometern varse sig avseende kursernas organisation eller att kurserna hållit hög pedagogisk kvalitet. Potential för förbättringar finns därmed och denna sammanställning utgör en bra bas för fortsatta kvalitetsdiskussioner. - Avslutningsvis, ur ett programledningsperspektiv kan hanteringen av ett så stort program som civilekonom vara problematisk. I praktiken utgör varje fördjupning 5 (6) ett ”program” i sig, och det finns utsedda fördjupningsansvariga som ska överta samordningen av innehåll likväl som kontakter med studenterna efter basblocket. Denna övergång är idag lite otydlig i vissa fall. Fördjupningsansvarigas uppdrag behöver beskrivas och resurser avsättas. Det faktum att ansvaret numera vilar på institutionerna innebär att en samordning mellan prefekterna krävs för att förutsättningarna för de fördjupningsansvariga ska vara likvärdiga och studenterna på programmet därmed få likvärdigt stöd även under de avslutande två åren. 150519 På uppdrag av Utbildningsrådet Petter Boye – ordförande Katarina Zambrell – utbildningssamordnare Madeleine Sjöstedt - utbildningshandläggare 6 (6) Elin Funck Bilaga 7 fort Andreas Jansson Synpunkter på Civilekonomutvärderingen 2014 – nästa steg Utbildningsrådet har gett fördjupningsansvariga och programansvariga i uppdrag att diskutera och lämna förslag på framtida utveckling av civilekonomprogrammet och dess fördjupningar med utgångspunkt utifrån de slutsatser och rekommendationer som framkom i den utvärdering av Civilekonomprogrammet som gjordes under 2014. Programansvariga för Redovisningsfördjupningen och Controllerfördjupningen har valt att lämna sina synpunkter gemensamt. Följande synpunkter gäller således både redovisnings- och controllerfördjupningen. Insatser och utvecklingsarbete: Ett prioriterat arbete (på kort sikt) inom de båda fördjupningarna är att arbeta med att förbättra den konstruktiva länkningen mellan examensmål, kursmål, examination och bedömning. Hur detta ska göras har diskuterats generellt inom ämnet och på seminariet anordnade av vår pedagogiska samordnare. Goda exempel på kursinstruktioner har delats ut till all personal på institutionen. Arbetet fortlöper och vi har goda förhoppningar om att detta kommer att ha förbättrats avsevärt på de kurser som ges redan under hösten. Överlag menar vi att våra kurser väl hänger samman med examensmålen (vilket även kom fram i arbetet med utvärderingen), men att detta måste lyftas fram bättre. Som vi ser det är det inget problem att vissa examensmål betonas av många kurser. Det finns inget som säger att examensmålen ska vara lika ”viktade” under utbildningen och vissa mål kräver helt enkelt mer utbildning för att nå, ibland i mindre men återkommande ”doser”. Ett pågående arbete inom de båda fördjupningarna handlar om att se över progressionen inom ekonomistyrningsämnet. Under hösten 2015 kommer vissa ”spår” inom ämnet, från grundkurs till fördjupning, att granskas närmare. Bland annat kommer en grupp att arbeta med ämnet kalkylering och granska vad vi lär ut på grundnivå/fördjupningsnivå och hur de två nivåerna bättre kan integreras för en tydligare progression. Detsamma gäller för delämnet extern redovisning. Utifrån de två fördjupningarnas perspektiv är slutsatsen att få kurser berör delmål 3.2 missvisande. Båda fördjupningarna behandlar i högsta grad ledarskapsverktyg (vilket ekonomistyrningsverktyg och redovisning kan ses som) och täcker därmed den utövning av ledarskap som nämns i målet. Vi ser därmed inte något behov av en inriktningsgemensam kurs i ledarskap. Däremot kan det vara betydelsefullt, givet samhällsutveckling mm, med inriktningsgemensamma moment i CSR-arbete vilket även skulle koppla an till delmål 3.1. Angående utbildningens användbarhet och koppling till arbetslivet har vi på de två fördjupningarna inte upplevt någon diskrepans mellan vad lärarna gör och vad studenterna upplever att de får. Båda fördjupningar har stora moment som är uppenbart praktiska och kopplade till arbetsliv (t ex olika labövningar, praktiskt upprättande av årsredovisning, praktisk företagsvärdering, praktisk kartläggning och granskning av fallföretags rutiner, mm). Faktum är att om man skulle ta tanken på konstruktiv länkning och att utbildningen ska vara en operationalisering av examensmålen på alltför stort allvar, skulle snarast omfattningen av dessa moment minskas, då de sällan motsvarar examensmålen på samma sätt som mer klassiskt akademiskt inriktade studier och därmed ger få ”kryss” i utvärderingar av den här typen. Skillnaden mellan en magister och en civilekonom sett till examensmålen är försvinnande små. En sådan utveckling ser vi emellertid inte som önskvärd. Däremot finns det all anledning med att arbeta med att bättre förklara varför även mer akademiskt inriktade moment (tillämpning av forskningsmetod, forskningsöversikter, mm) även dessa förbereder studenterna på kommande arbetsliv, både genom ämneskunskap och genom utvecklandet av generiska färdigheter såsom analytisk förmåga, förmåga att sovra och dra slutsatser från stora material, rapportskrivande under tidspress, mm. Förutom kursvärderingar genomförs årligen samtal med fördjupningarnas studenter för att få input på vad som varit bra/mindre bra och vad som kan förbättras generellt på civilekonomutbildningen och specifikt på den egna fördjupningen. Generellt är våra studenter nöjda. Detta innebär dock inte att vi kan luta oss tillbaka. På fördjupningarna pågår ett ständigt arbete med att förbättra och utveckla våra kurser. En insats som kommer att ske under hösten är att externa medel kommer att sökas för att frigöra tid för att vidareutveckla kurserna på det gemensamma fjärde året för controller och logistik. Civilekonom 2.0: Vid många diskussioner om civilekonomprogrammets förtjänster och problem, menar vi att man underskattar både studenternas och arbetsgivarnas efterfrågan efter en helt vanlig allmänekonomisk utbildning, där man både får en översikt över olika ekonomiska ämnen och en fördjupning i något av dessa. Vi vill därför passa på att påpeka att i grunden tycker vi att det finns en plats för ett program av den här typen, snarare än att det exempelvis måste ges en ämnesmässig ”profil” som får det att sticka ut bland andra allmänekonomiska program (det finns redan gott om program med olika sådana profiler på ekonomihögskolan). Ska man profilera ett program av den här typen, framstår det som mer rimligt att i så fall göra det genom pedagogiken, vilket troligen skulle kräva att dess omfattning minskade något. Att innehållet på kurserna på programmet förhåller sig till och anpassar sig efter omvärlden utgår vi från. Åtminstone gäller det de kurser vi själva är inblandade i. Vi ser en poäng i att undersöka om det finns behov av en inriktningsgemensam kurs i CSR-arbete. Det är dock viktigt att påpeka att detta inte bör vara en hel 7,5 hp kurs och dessutom viktigt att utreda vilka moment som i sådana fall kan plockas bort. Det skulle kanske också vara intressant att undersöka om fler fördjupningar kan ta emot internationella studenter år 3 och 4. Detta för att kunna öka andelen studenter på avancerad nivå på Ekonomihögskolan. Basblocket är på gott och ont ett ”smörgåsbord” som inte riktigt hänger samman mellan delämnen. Dock är detta en ganska rimlig reflektion av hur de ämnen och delämnen som lärs ut faktiskt ser ut och det är inte uppenbart att studenterna görs en tjänst om de inte får lära sig vad man traditionellt lär sig på introduktioner till de olika delämnena. Eftersom utbildningen är och ska vara en allmänekonomisk utbildning, där man kan välja mellan väldigt olika fördjupningar, är nog det enklaste och bästa att försöka integrera de tidigare tillägnade kunskaper som är relevanta på fördjupningsnivån på olika sätt (genom t ex casearbete). En avslutande b-uppsats eller casekurs om 7,5 hp på basblocket där flera perspektiv tillämpas skulle också kunna fungera integrerande. I vissa fall, vad avser kurser som mer kan ses som verktyg utifrån övriga utbildningens perspektiv (statistik och metod exempelvis) kunde det finnas möjligheter till ytterligare integration, vilket i och för sig sker på ämnesfördjupande arbete och examensarbete. Vi ställer oss därmed positiva till idén att se över progressionen i utbildning avseende vetenskaplig metod, vilken inte är optimal. Vi som driver fördjupningar med 30-50 studenter vardera ser förstås praktiska problem i att ordna praktikplatser o dyl. om en sådan idé skulle förverkligas. Från exempelvis revisionsbranschen finns heller ingen särskild efterfrågan på studenter som genomgått praktik på det sättet (man säger sig vilja ha ”oförstörda” studenter som kan insocialiseras) plus att vissa kurser måste ha gåtts igenom för framtida auktorisation, vilket begränsar handlingsutrymmet. Men på vissa fördjupningar kan det säkert passa, eller kanske som en valbar kurs med begränsat antal platser för studenter på alla fördjupningar. Löpnade utveckling och uppföljning: Vi tycker att respektive lärarlag (dvs. kursansvariga och undervisande lärare) under ledning av fördjupningsansvarig ska stå för den löpande utvärderingen av fördjupningarna, och att programansvarig ska stå för den löpande utvärderingen av basblocket i samverkan med kursansvariga. Utvärderingen av måluppfyllelse på respektive kurs är kursansvarige och undervisande lärares uppgift. Vi tror med andra ord att en kontinuerlig dialog bland ämnets lärare kan duga som utvecklings- och uppföljningssystem, kombinerat med mer sällan förekommande större översyner som nu har gjorts. Den här typen av övningar som utvärderingen inneburit är mycket värdefulla om de görs relativt sällan (kanske var femte år), men det är inte befogat att göra så omfattande arbete alltför ofta. Speciellt de senaste två åren har väldigt mycket resurser använts för att revidera kursplaner och göra utvärderingar av en här typen, vilket vi skulle ljuga om vi inte sade påverkade den mer jordnära kursutvecklingen (typ utveckling av kompendier och övningsuppgifter, utveckling av föreläsningar, läsning avseende ämnet, mm) negativt för många lärare. Dnr: 2015/18193.1.2 Bilaga 8 kursplaner Kursplan Ekonomihögskolan Institutionen för organisation och entreprenörskap 1FE053 Entreprenörskap och verksamhetsutveckling, 7,5 högskolepoäng Entrepreneurship and Organizational Development, 7.5 credits Huvudområde Företagsekonomi Ämnesgrupp Företagsekonomi Nivå Grundnivå Fördjupning G1N Fastställande KURSPLAN EJ FASTSTÄLLD Ej fastställd Förkunskaper Grundläggande behörighet. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: l l l l l förklara entreprenörskapets processer och praktiker beskriva utvecklingsprocesser från idé till etablerad verksamhet redogöra för grundläggande begrepp och modeller inom entreprenörskap tillämpa ett entreprenöriellt förhållningssätt för att utveckla nya eller befintliga verksamheter förklara hur kursens insikter kan användas i ekonomiska, sociala och kulturella sammanhang Innehåll Kursen omfattar följande moment: l l l l l entreprenöriella och innovativa perspektiv kontextualisering och tillgängliggörande av begrepp problematisering och möjlighetsseende problemlösning och värdeskapande modeller och verktyg för verksamhetsutveckling Undervisningsformer Undervisningen består av föreläsningar, seminarieövningar och gruppövningar. Obligatoriska moment framgår av schemat. Examination Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, Fx eller F. Examination sker genom grupp och seminariemoment, inlämningsuppgifter, samt Undervisningsformer Undervisningen består av föreläsningar, seminarieövningar och gruppövningar. Obligatoriska moment framgår av schemat. Examination Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, Fx eller F. Examination sker genom grupp och seminariemoment, inlämningsuppgifter, samt muntlig presentation. Betyget A utgör det högsta betygssteget, resterande betyg följer i fallande ordning där betyget E utgör det lägsta betygssteget för att vara godkänd. Betyget F innebär att studentens prestationer bedömts som underkända. Efter varje ordinarie examinationstillfälle följer minst en förnyad examination i nära anslutning till den tidpunkt resultatet av den ordinarie examinationen meddelats. Vid skriftlig tentamen ges minst fem tillfällen att tentera för den kursplan till vilken studenten antagits. Vanligtvis ges tre tillfällen per läsår. Studenter som fått underkänt på rapporter kan komplettera efter examinators anvisningar för att uppnå godkänt resultat. Betygskriterier för AFskalan kommuniceras skriftligt till studenten senast i samband med kurs/delkursstart, liksom hur sammanvägning av betyg på enskilda examinationsmoment till slutligt kursbetyg sker. Kursvärdering Under kursens genomförande eller i nära anslutning till kursen genomförs en kursvärdering. Resultat och analys av kursvärderingen ska återkopplas till de studenter som genomfört kursen och de studenter som deltar vid nästa kurstillfälle. Kursvärderingen genomförs anonymt. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Løwe Nielsen, S., Klyver, K., Rostgard Evald, M. & Bager, T. Entrepreneurship in theory and practice – paradoxes in play . Edward Elgar Publishing. Senaste upplagan. 236 sidor. Osterwalder, A. & Pigneur, Y. Business Model Generation. John Wiley & Sons, New Jersey. Senaste upplagan. 282 sidor. Vetenskapliga artiklar. Ca 150 sidor. Ej fastställd Jnr: 2015/18193.1.2 Course syllabus School of Business and Economics Department of Organisation and Entrepreneurship 1FE053 Entreprenörskap och verksamhetsutveckling, 7,5 högskolepoäng Entrepreneurship and Organizational Development, 7.5 credits Main field of study Business Administration Subject Group Business Administration Level of classification First Level Progression G1N Date of Ratification COURSE SYLLABUS NOT APPROVED Not approved Prerequisites General entry requirements. Objectives After finished course the student is expected to be able to: l l l l l explain entrepreneurial processes and practices describe development processes – from idea to established organization present and apply rudimentary concepts and models within the field of entrepreneurship apply an entrepreneurial approach to the development of new or existing organizations explain how the insights during the course can be applied in economical, social and cultural contexts Content The course contains the following: l l l l l entrepreneurial and innovative perspectives contextualization of concepts problematization and an opportunity driven gaze problem solving and value creation models and tools for developing organizations and activities Type of Instruction The education is based on lectures, seminars and group assignments. Mandatory parts are stated in the schedule Examination The course is assessed with the grades A, B, C, D, E, Fx or F. Type of Instruction The education is based on lectures, seminars and group assignments. Mandatory parts are stated in the schedule Examination The course is assessed with the grades A, B, C, D, E, Fx or F. Examination is carried out through group and seminar assignments, written assignment and an oral presentation. The grade A constitutes the highest grade on the scale and the remaining grades follow in descending order where the grade E is the lowest grade on the scale that will result in a pass. The grade F means that the student’s performance is assessed as fail. After each regular examination there will be at least one new examination in close proximity to the date the results of the regular exam were posted. A minimum of five occasions for written exams will be offered in relation to the syllabus to which the student was accepted. Usually three occasions per academic year are offered. Students that fail reports can complement after instructions from the examiner to obtain a pass grade. Grading criteria for the A–F scale are communicated in writing to the student by the start of the course/module at the latest, as well as how grades on separate elements of examination are weighed to a final course grade. Course Evaluation During the implementation of the course or in close connection to the course a course evaluation is to be carried out. Result and analysis of the course evaluation is to be presented as feedback both to the students who have completed the course and to the students who are to participate on the course the next time it is offered. The course evaluation is to be carried out anonymously. Required Reading and Additional Study Material Required reading Løwe Nielsen, S., Klyver, K., Rostgard Evald, M. & Bager, T. Entrepreneurship in theory and practice – paradoxes in play . Edward Elgar Publishing. Latest edition. 236 pages. Osterwalder, A. & Pigneur, Y. Business Model Generation. John Wiley & Sons, New Jersey. Latest edition. 282 pages. Scientific articles. About 150 pages. Not approved Dnr: 2015/14743.1.2 Kursplan Ekonomihögskolan Institutionen för ekonomistyrning och logistik 1RV041 Juridik för webbutvecklare, 3 högskolepoäng Law for Web Developers, 3 credits Huvudområde Rättsvetenskap Ämnesgrupp Juridik och rättsvetenskap Nivå Grundnivå Fördjupning G1N Fastställande KURSPLAN EJ FASTSTÄLLD Förkunskaper Grundläggande behörighet samt Matematik B eller Matematik 2a / 2b / 2c. Mål Ej fastställd Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: l l l redogöra för mest centrala normerna inom mediateknik genomföra en kritisk juridisk analys av de problem som kan förekomma vid medierätt och företrädesvis webbdesign diskutera rättens betydelse inom medierätt såväl muntligt som skriftligt Innehåll Kursen ges inom ramen för kandidatprogrammet Interaktiva medier och webbteknologier och löper som ett kritiskt perspektiv inom studenternas projektkurs, som främst syftar till att utforma ett projekt i form av en klientbaserad webbplats byggd på principer om informationsarkitektur och användarcentrerad design. De juridiska inslagen syftar till att ge studenterna kritiska juridiska verktyg så att de blir medvetna om de rättsliga regler som styr områden inom media och webbdesign. Bland annat ingår ett obligatoriskt moment av informationssökning såvitt avser rättsligt källmaterial. Undervisningsformer Undervisningen sker i form av föreläsningar, laborationer och seminarier. Projektet genomförs som ett grupparbete. Obligatoriska moment framgår av schemat. Examination Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd. Bedömning av de studerandes prestationer sker genom en kritisk juridisk bedömning och analys av möjligheten att realisera ett eget valt webbprojektet. En del av projektet innebär att tidsplanera projektet och i samband med det göra bedömningar av behovet av juridisk extern konsultation. Projektet examineras löpande men avslutas efter att webbprojektet har publicerats och redovisats såväl muntligt som skriftligt. För att uppnå godkänt resultat krävs att samtliga redovisningar är genomförda inom föreskrivna Examination Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd. Bedömning av de studerandes prestationer sker genom en kritisk juridisk bedömning och analys av möjligheten att realisera ett eget valt webbprojektet. En del av projektet innebär att tidsplanera projektet och i samband med det göra bedömningar av behovet av juridisk extern konsultation. Projektet examineras löpande men avslutas efter att webbprojektet har publicerats och redovisats såväl muntligt som skriftligt. För att uppnå godkänt resultat krävs att samtliga redovisningar är genomförda inom föreskrivna tidsramar. Efter varje ordinarie examinationstillfälle följer minst en förnyad examination i nära anslutning till den tidpunkt resultatet av den ordinarie examinationen meddelats. Vanligtvis ges tre tillfällen per läsår. Studenter som fått underkänt på projektet måste genomföra en förnyad kritisk rättsvetenskaplig analys av projektet för att uppnå godkänt resultat. Betygskriterier för UGskalan kommuniceras skriftligt till studenten senast i samband med kurs/delkursstart, liksom hur sammanvägning av betyg på enskilda examinationsmoment till slutligt kursbetyg sker. Kursvärdering Under kursens genomförande eller i nära anslutning till kursen genomförs en kursvärdering. Resultat och analys av kursvärderingen ska återkopplas till de studenter som genomfört kursen och de studenter som deltar vid nästa kurstillfälle. Kursvärderingen genomförs anonymt. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Axberger, HansGunnar. Yttrandefrihetsgrundlagarna. Stockholm: Norstedts Juridik. 2:a upplagan. 231 sidor. Rosén, Jan. Medie och upphovsrätt. Stockholms universitet. Juridiska fakulteten, Stockholm. Senaste upplagan. 78 sidor. Rosén, Jan. Upphovsrättens avtal regler för upphovsmäns, artisters, fonogram, film och databasproducenters, radio och TVbolags samt fotografers avtal. Johanneshov: MTM, Multimedia. Senaste upplagan. 451 sidor. Wetterberg, Dag. Medierätt: en handbok. Stockholm: Norstedts juridik. 1:a upplagan. 165 sidor. Ytterligare material i form av lagtext, förarbeten och eventuella rättsfall tillkommer, men endast i elektronisk form Ej fastställd Jnr: 2015/14743.1.2 Course syllabus School of Business and Economics Department of Management Accounting and Logistics 1RV041 Juridik för webbutvecklare, 3 högskolepoäng Law for Web Developers, 3 credits Main field of study Legal Science Subject Group Law and Legal Studies Level of classification First Level Progression G1N Date of Ratification COURSE SYLLABUS NOT APPROVED Prerequisites General entry requirements and Mathematics B or Mathematics 2a / 2b / 2c. Not approved Objectives After completed the course the student is expected to be able to: l l l account for the most important standards in media technology conduct a critical legal analysis of the problems that can occur with media law and preferably web design discuss the legal importance in media law, both orally and in writing Content The course is given within the framework of the bachelor program Interactive Media and Web Technologies, and runs as a critical perspective within the students' project course, which mainly aims to develop a project in the form of a clientbased website built on principles of information architecture and usercentered design. The legal elements designed to provide students with critical legal tools so that they become aware of the legal rules governing the areas of media and web design. Among other things, included is also a compulsory element of information search in respect of legal source material. Type of Instruction Lectures, laborations and seminars. The project is carried out as a group project. Mandatory parts are stated in the schedule. Examination The course is assessed with the grades Fail (U) or Pass (G). The assessment is by the means of a critical legal assessment and analysis of the possibility to realize a selfselected web project. Part of the project involves time planning the project and in conjunction with it to make assessments of the need for legal external consultation. The project is assessed continuously, but it finishes after the web project has been published and presented, both orally and in writing. In order to achieve Examination The course is assessed with the grades Fail (U) or Pass (G). The assessment is by the means of a critical legal assessment and analysis of the possibility to realize a selfselected web project. Part of the project involves time planning the project and in conjunction with it to make assessments of the need for legal external consultation. The project is assessed continuously, but it finishes after the web project has been published and presented, both orally and in writing. In order to achieve a passing grade requires that all reports are completed within prescribed time. After each regular examination there will be at least one new examination in close proximity to the date the results of the regular exam were posted. Usually three occasions per academic year are offered. Students who have failed the project must implement a renewed critical jurisprudential analysis of the project to achieve a passing grade. Grading criteria for the UG scale are communicated in writing to the student by the start of the course/module at the latest, as well as how grades on separate elements of examination are weighed to a final course grade. Course Evaluation During the implementation of the course or in close connection to the course a course evaluation is to be carried out. Result and analysis of the course evaluation is to be presented as feedback both to the students who have completed the course and to the students who are to participate on the course the next time it is offered. The course evaluation is to be carried out anonymously. Required Reading and Additional Study Material Required reading Axberger, HansGunnar. Yttrandefrihetsgrundlagarna. Stockholm: Norstedts Juridik. 2:nd edition. 231 pages. Rosén, Jan. Medie och upphovsrätt. Stockholms universitet. Juridiska fakulteten, Stockholm. Latest edition. 78 pages. Not approved
© Copyright 2024