h gula blommor. omrika föredrar de blå, lila och gula blommor. len från blåklockor. mor vildbin. . Bonför i marken de Dessa hålls öppna ta S1 binS1. att bygga bo i. med bandvagn. m pingsåsen som er hål marken, gärna i sandrik och lättgrävd I slutet De iflesta vildbin gräver hål i marken, gärna jord. i sandrik och av lättgrävd jord. I slutet av tillh måvarje rum (celler). Väggarna av sand, lera, tuggade eller Bin är pälsförsedda gaddsteklar som äter pollen och nektar. I hålGårdscitronbi avgränsas små består rum (celler). Väggarna består av sand, lera, tuggade eller i överflöd. Där järn Sverige finns idag 295 biarter, varav 40 är humlor. En tredjedel äckligt (Hylaeus lerna lagras proviantI commutill de blivande larvernatill (bilden till höger). skurna bladbitar. cellerna lagras proviant de blivande larverna höger).arten av arterna minskar(bilden idag i antal. Dentill enda domesticerade Biparken flera viktiga sandbl re d än nis) bygger gärna vasstak Bon i död ved där ellerceller vasstak i vass, det blomrika statio växter bygger bo grupp i insektsgångar i solbelyst död ved eller isolbelyst hålrum idöd En stor vildbin bygger bo i insektsgångar i ved eller i hålrum i Miljöer för bin i Enköping avgränsas med a äroch detimnärlig rupp trivs i gamla hagmarksträd, häschor och tim- miljöer växtstjälkar. Denna grupp trivs gärdsgårdar, i gamla hagmarksträd, gärdsgårdar, häschor d färg stelnad saliv. Iattraktiva Enköping finns det flera bra områden ol- rade Välkommen till Biparken ekonomibyggnader. Särskilt som biboplatser ärde byggnader som täckts der. Särskilt attraktiva som biboplatser är byggnader som täckts stora gräsytorna halmellernaturliga vasstak.hål Stråna bildar naturliga hålboceller. där bini.kan avgränsa boceller. är En or. ak.med Stråna bildar där bin kan avgränsa bin att bygga bo Den viktigaste B iav rödmurarbi (Osmia öpp bicor S1.BoDessa hålls ga gar avgränsar boets celler. Des pingsåsen som tillhandahåller blottad s po med bandvagn. pollenklump och ett ägg, som k parkbin är storulllå Två typiska parkbin är storull- Två typiska långt iskär utvecklingen till fullstor i överflöd. Där järnvägen åsen bild lättgrävd I slutet bijord. och örtagårdsbi. Hanarnaav -sandrik bi och och örtagårdsbi. Hanarna Miljöerses förpatrullera bin i Enköping och ”ryttla” vid sandblottor, bland annat in och ”ryttla” vid ses patrullera flera viktiga a rnaI Enköping består av lera, tuggade eller finns av det flerasand, bra områden bestånd timjan eller sal- för bestånd av timjan eller salbin att bygga bo i. Den viktigaste är Enkö-via. Honorna samlar pollen till stationsområdet. Andra v det blomrika via.som Honorna samlar pollen till pingsåsen tillhandahåller blottad sand (bilden till höger). l de blivande larverna boet som anläggs i skrymslen boet som anläggs i skrymslen i överflöd. Där järnvägen skär åsen bildas miljöer är de närliggande grustäkterna Ullbiet inreder flera viktiga sandblottor, bland annat invid vid marken. vid marken. Ullbiet inreder boet med fröull från exempeldet blomrika stationsområdet. Andra viktiga boet med fröull från exempelde storatistlar. gräsytorna vid Enköpings garn miljöervis är de närliggande grustäkterna samt vis överblommade överblommade tistlar. Kn de stora gräsytorna vid Enköpings garnison Knus Natur S1. iDessa hålls öppna tack vare körnin S1. Dessa hålls öppna tack vare körning N. NATUR N. Erik Sjödin gar i solbelyst död ved eller hålrum i Storullbi (Anthidium manicatum) Örtagårdsbi (Anthophora quadrimaculata) um) med bandvagn. ww Örtagårdsbi (Anthophora quadrimaculata) www.knusnatur.se med bandvagn. marksträd, gärdsgårdar, häschor och tim). vd I slutet är avbyggnader som täckts omjord. biboplatser lera,hål tuggade eller iga där bin kan avgränsa boceller. mBo av rödmurarbi (Osmi na (bilden till höger). ts är honungsbiet, ävriga kallas vildbin. Den här biparken ska visa bomiljöer och lämpliga blommor för våra vilda bin. Bin är pälsförsedda gaddsteklar som äter pollen och nektar. I Sverige finns 295 biarter, varav 40 är humlor. En tredjedel av arterna minskar idag. Den enda domesticerade arten är honungsbiet, övriga kallas vildbin. Den här biGårdscitronbi (Hylaeus communis) bygger gärna i vanligt bi med två parken syftar till att visa på bomiljöer och lämpliga blommor för vildbin. Ängssandbi (Andrena bicolor) är ett där celler avgränsas med stelnad saliv. generationer per år. Den andra generationen samlar Ängssandbi (AnParken - en värdefull blomresurs drena bicolor) är enbart pollen från blåklockor. För vildbihonan är parker som jättelika saluhallar fulla med blompollen av olika slag. Honan kan därför välja den proviant som passar bäst för just hennes blivande ungar. Exempel på andra blomrika miljöer är hagmarker, vägrenar och banvallar. De blomrika områdena måste dock ligga tillräckligt nära binas bon. Honorna flyger ofta inte längre än 300 meter. Bin är viktiga pollinerare av vilda växter och odlad gröda. Eftersom bin inte kan se röd färg föredrar de blå, lila och gula blommor. ett vanligt bi med två generationer per år. Den andra samlar enbart pollen från blåklockor. Gårdscitronbi (Hylaeus communis) bygger gärna i vass, där celler avgränsas med stelnad saliv. Bon i marken De flesta vildbin gräver hål i marken, gärna i sandrik och lättgrävs jord. I slutet av varje hål avgränsas små rum (celler). Väggarna Miljöer för bin i Enköping avflera sand, och tuggade eller skurna bladbitar. I cellerna I Enköping består finns det bralera områden för bin att bygga bo i.proviant Den viktigaste Enkö- larverna. lagras till de är blivande pingsåsen som tillhandahåller blottad sand i överflöd. Där järnvägen skär åsen bildas i död ved eller vasstak flera viktigaBon sandblottor, bland annat invid Enstationsområdet. stor grupp vildbin bygger bo i insektsgångar i solbelyst död ved det blomrika Andra viktiga miljöer är de närliggande eller i hålrum igrustäkterna växtstjälkar.samt Denna grupp trivs i gamla hagmarksträd, de stora gräsytorna vid Enköpings garnison gärdsgårdar, häschor och timrade ekomonibyggnader. Särskilt S1. Dessa hålls öppna tack vare körning attraktiva som biboplatser är byggnader som täcksts med halm eller med bandvagn. vasstak. Stråna bildar naturliga hål där bin kan avgränsa boceller. KNUS Miljöer för bin i Enköping I Enköping finns det flera bra områden för bin att bygga bo i. Det viktigaste området är Enköpingsåsen som tillhandahåller blottad sand i överflöd. Där järnvägen skär åsen bildas flera viktiga Anthidium manicatum sandblottor, bland annat invid det blomrika stationsområdet. Andra Bo av rödmurarbi (Osmia bicornis) i bambustav. Lerväggar avgränsarviktiga boets celler. Dessa har med en miljöer är försetts de närliggande grustäckterna samt de stora pollenklump och ett ägg, som kläckts och nu nått olika gräsytorna Två typiska parkbin är storullbi (Anthidium manicatum) och örtsgårdsbi quadrimaculata). Hanarna ses Två typiska (Anthophora parkbin är storulllångt i utvecklingen till fullstorvid larv.Enköpings garnison S1. Dessa hålls öppna tack vare bi och örtagårdsbi. Hanarna körning med bandvagn. patrullera och ”ryttla” vid bestång av timjan eller salvia. Honorna ses samlar tillvidboet som anläggs i skrymsen vid patrullerapollen och ”ryttla” Bon i död ved eller vasstak En stor grupp vildbin bygger bo i insektsgångar i solbelyst död ved eller i hålrum i växtstjälkar. Denna grupp trivs i gamla hagmarksträd, gärdsgårdar, häschor och timrade ekonomibyggnader. Särskilt attraktiva som biboplatser är byggnader som täckts quadrimaculata med halm- eller vasstak. Stråna bildar naturliga hål därAnthophora bin kan avgränsa boceller. bestånd av timjan eller salmarken. Ullbiet inreder boet med fröull, exempelvis från överblommade via. Honornatistlar. samlar pollen till boet som anläggs i skrymslen vid marken. Ullbiet inreder boet med fröull från exempelvis överblommade tistlar. Storullbi (Anthidium manicatum) Örtagårdsbi (Anthophora quadrimaculata) Knus Natur N. Erik Sjödin www.knusnatur.se Bo av rödmurarbi (Osmia bicornis) i bambustav. Lerväggar avgränsar boets celler. Dessa har försetts med en pollenklump, och ett ägg, som kläclts och nu nått olika långt i utvecklingen till fullstor larv. Bo av rödmurarbi (Osmia bicornis) i bambustav. Lerväg- NATUR KNUS Reviderad av Jessica Ingelsson 2015 Bon i marken De flesta vildbin gräver hål i marken, gärna i sandrik och lättgrävd jord. I slutet av varje hål avgränsas små rum (celler). Väggarna består av sand, lera, tuggade eller skurna bladbitar. I cellerna lagras proviant till de blivande larverna (bilden till höger). vass, Parken -en värdefull blomresurs För vildbihonan är parker som jättelika saluhallar fulla med blompollen av olika slag. Honan kan därför välja den proviant som passar bäst för just hennes blivande ungar. Exempel på andra blomrika miljöer är hagmarker, vägrenar och banvallar. De blomrika områdena måste dock ligga tillräckligt nära binas bon. Honorna flyger ofta lite längre än 300 meter. Bin är viktiga pollinerare av vilda växter och odlad gröda. Eftersom bin inte kan se färgen röd föredrar de blå, lila och gula blommor. Knus Natur N. Erik Sjödin www.knusnatur.se gar avgränsar boets cell
© Copyright 2024