1. No category

NATURVÅRDSENHETEN
Riktade sök efter gaddsteklar i
Västmanlands län 2014
Författare: Magnus Stenmark, Faunistica
2015:6
Titel: Riktade sök efter gaddsteklar i Västmanlands län 2014
Författare: Magnus Stenmark, Faunistica
Naturvårdsenheten
Länsstyrelsen i Västmanlands Län
Kartmaterial: © Bakgrundskartor Lantmäteriet dnr: 106-2004/188
Omslagsbild: Pärlbi Biastes truncatus
Foto: Anders Nilsson
Upplaga: 25 ex
Förord
Flera av våra bin uppvisar dystra och nedåtgående populationstrender vilket har
medfört att en ganska stor andel av dem i dag återfinns i den svenska rödlistan.
Flera av dem är knutna till den öppna sanden, en miljö som i vårt län har minskat i
takt med att fler och fler täkter avslutats och efterbehandlats. Lämpliga miljöer för
bin och andra sandlevande organismer minskar drastiskt därför blir det allt
viktigare att försöka bevara de miljöer som finns kvar.
Denna rapport är resultatet av en inventering som genomfördes av Faunistica
sommaren 2014. Under inventeringen hittades flera sällsynta arter och flera
viktiga områden pekas ut. Det är mycket viktigt att sköta dessa områden så att
bina och deras värdväxter gynnas.
Inventeringen utfördes som en del i genom-förandet
av det nationella åtgärdsprogrammet för vildbin på
ängsmark och åtgärdsprogrammet för vildbin och
småfjärilar på terräng. Rapporten publiceras som en
del i Länsstyrelsens rapportserie.
Anna Fridén
Karin Sandberg
Enhetschef
Naturvårdsenheten
Åtgärdsprogram för hotade arter
2
3
Innehåll
Sammanfattning .................................................................................................. 6
1
Inledning ...................................................................................................... 8
1.1 Om gaddsteklar (Hymenoptera: Aculeata) ........................................... 8
1.1.1
1.1.2
1.1.3
1.1.4
1.1.5
1.1.6
2
3
Korttungebin (Colletidae) ...................................................................................... 9
Sommarbin (Melittidae) ......................................................................................... 9
Grävbin (Andrenidae) ........................................................................................... 9
Vägbin (Halictidae) ............................................................................................. 10
Buksamlarbin (Megachilidae).............................................................................. 10
Långtungebin (Apidae) ....................................................................................... 10
Metod.......................................................................................................... 12
2.1 Fältbesök och personal ....................................................................... 12
2.2 Inventeringsmetod .............................................................................. 12
2.3 Förarbete ............................................................................................ 12
2.4 Undersökta arter och artgrupper ......................................................... 12
2.5 Rödlistade arter .................................................................................. 13
2.6 Arter inom Natura 2000 ....................................................................... 13
2.7 Åtgärdsprogram för hotade arter ......................................................... 13
2.8 Hantering av artobservationer ............................................................. 13
Resultat och slutsatser ............................................................................. 15
3.1 Gaddstekelfaunan på länsnivå ............................................................ 15
3.2 Rödlistade arter påträffade 2014 ......................................................... 16
3.2.1
3.2.2
3.2.3
3.2.4
3.2.5
3.2.6
3.2.7
3.2.8
3.3
Status för ÅGP-arter ........................................................................... 20
3.3.1
3.3.2
3.3.3
3.3.4
3.3.5
3.4
3.5
Fibblesandbi Andrena fulvago NT....................................................................... 16
Pärlbi Biastes truncatus VU ................................................................................ 17
Praktbyxbiet Dasypoda hirtipes NT..................................................................... 18
Stortapetserarbi Megachile lagopoda VU ........................................................... 18
Svävflugan Villa cingulata VU ............................................................................. 18
Knytlingsäckmal Coleophora scabrida VU ......................................................... 19
Sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae NT ........................................ 20
Smygstekellik glasvinge Bembecia ichneumoniformis NT .................................. 20
ÅGP Svartpälsbi ................................................................................................. 20
ÅGP Vildbin på ängsmark ................................................................................... 21
ÅGP Vildbin och småfjärilar på torräng ............................................................... 21
ÅGP Steklar i sandtallskog. ................................................................................ 21
ÅGP Stortapetserarbi .......................................................................................... 22
Arter inom Natura 2000 ....................................................................... 22
Trakter och lokaler 2014 ..................................................................... 24
3.5.1 Lunger ................................................................................................................ 24
3.5.2 Kolsva-Köping..................................................................................................... 27
3.5.3 Kolbäck-Strömsholm ........................................................................................... 30
31
Badelundaåsen .............................................................................................................. 31
3.5.4 Sör-Husta............................................................................................................ 38
4
3.6 Förslag till naturvårdsåtgärder............................................................. 39
3.7 Förslag till utvidgat sök........................................................................ 40
Referenser.................................................................................................. 41
4
5
Sammanfattning
Under 2014 undersöktes gaddstekelfaunan i fem trakter i Västmanlands län.
Inventeringen utfördes genom riktade sök efter ovanliga steklar kopplade till
sandig mark med gott om blåklocka och sandig mark med gott om fibblor. En
fjärranalys hade identifierat fem trakter och totalt ca 30 lokaler.
Under inventeringen påträffades flera arter med höga naturvärden. Pärlbi Biastes
truncatus VU, en parasitisk art på ängssolbi Dufourea dentiventris NT,
påträffades på två platser, vid Gesala längs Badelundaåsen och i Kolsva längs
Köpingsåsen. Fibblesandbi Andrena fulvago NT, en torrmarksart knuten till
främst stångfibblor, flockfibbla och höstfibbla, påträffades på Badelundaåsen
strax nordost om Västerås. Den sällsynta svävflugan Villa cingulata VU – en
mycket värmekrävande art – hittades på en lokal längs Badelundaåsen och
noterades därmed även norr om Mälaren. Vid Lunger påträffades knytlingsäckmal
Coleophora scabrida VU och praktbyxbi Dasypoda hirtipes NT.
De riktade söken har fokuserat på ett koppel med arter knutna till varma blomrika
marker med gott om öppen sand. I uppdraget ingick främst att identifiera
eventuella lokaler för de eftersökta arterna. Även habitatens kvalitet har bedömts,
liksom artsammansättningen av gaddsteklar, hot och i en del fall en diskussion
kring möjliga naturvårdsåtgärder.
Vi vet att många naturvärden knutna till blomrika sandiga marker i dag försvinner
i rask takt, men också att nya arter etablerar sig, främst söderifrån. Orsaken är att
markanvändningen förändrats kraftigt. Djurtramp, slåtter, plockhuggning och
brand är numera ovanligt på rullstensåsar.
Under 1900-talet har en rad nya störningar dykt upp som permanenta faktorer på
åsarna. Kommersiella sandtäkter, som nu avvecklas, motorsportanläggningar,
kraftledningsgator, vattentäktsområden som röjs återkommande,
rekreationsområden och bostadsområden gör att vi står inför en ny tid när många
arter från det äldre landskapet lyckas hitta till dessa nya miljöer. En del arter
försvinner då just deras nisch upphör, andra arter nyetablerar sig i länet som ett
svar på den omställning som sker.
Resultaten i denna rapport pekar på att flera lokaler i Västmanland har höga
naturvärden kopplade till sandpräglade torrmarker. Några av lokalerna är otippade
– en återvinningsplats, en vägkant och en kraftledningsgata. Andra lokaler är av
mer klassiskt mått: en torrmarkspräglad betesmark på en ås och en
ridsportanläggning. Det finns också ett stort mörkertal eftersom de mest
värdefulla platserna är svåra att identifiera eftersom de kan vara små, tillfälliga
och i oväntade miljöer.
6
7
1
Inledning
Gaddsteklar är avgörande för pollination av både vilda och odlade kärlväxter.
Gaddsteklar, och då i synnerhet vildbin, har drabbats dramatiskt av
landskapsförändringarna i västra Europa (Potts m.fl. 2010). En minskad diversitet
och en minskad mängd gaddsteklar i landskapet påverkar alla bipollinerade
kärlväxter. Följden kan bli en minskad artdiversitet i landskapet (Allen-Wardell
m.fl. 1998) och stora ekonomiska problem för lantbruksföretag som specialiserat
sig på att odla insektspollinerade grödor som exempelvis äpplen, raps och vallfrön
(Losey & Vaughan 2006).
I Sverige finns 830 arter av gaddsteklar. En majoritet av dessa är så kallade
markbyggare – de anlägger sina bon i marken. En markbyggare kan vara en
sandmarksspecialist som kräver finsand och har höga temperaturkrav på
boområde och omgivning. En markbyggare kan också vara en humla eller ett
solitärbi som bor i jord under kirskålsbladen i trädgården. De arter som inte bor i
marken lägger sina ägg i håligheter i död ved, under bark eller i stenrösen eller för
några arter - i tomma snäckskal.
Vildbin, rovsteklar, myror och getingar är de största grupperna av gaddsteklar.
Ekologin hos gaddsteklar är mycket varierande och gaddsteklar förekommer i de
flesta terrestra naturtyper. Särskilt artrika är följande naturtyper: ängs- och
betesmarker, sanddyner, trädgårdar, sand- och grustäkter, varma bryn i
skogslandskapet och skalbankar. För vildbin, den största gruppen gaddsteklar med
ca 300 arter, krävs en rik och varierad örtflora tillsammans med goda
bomöjligheter.
I följande arbete presenteras resultat från en riktad gaddstekelinventering i fem
trakter i Västmanlands län. Dessa trakter är i 4 av 5 fall dominerade av
isälvsavlagringar ofta formade som åsar. De riktade söken har fokuserat på ett
koppel med arter knutna till varma blomrika marker med gott om öppen sand. I
uppdraget ingick främst att identifiera eventuella lokaler för de eftersökta arterna.
Även habitatens kvalitét har bedömts, liksom artsammansättningen av
gaddsteklar, hot och i en del fall en diskussion kring möjliga naturvårdsåtgärder.
1.1
Om gaddsteklar (Hymenoptera: Aculeata)
I Sverige finns 830 arter av gaddsteklar. Av dessa är 167 arter rödlistade
(Gärdenfors 2010) och 98 av de rödlistade arterna är kopplade till urbana miljöer
eller jordbrukslandskapet. I Sverige finns gaddsteklar som hör till 20 olika
familjer. Bland gaddsteklarna är de flesta arter rovdjur (62 %) och jagar byten
som spindlar, flugor, skalbaggar eller bin som mat till sina larver. De övriga
arterna (vildbin) samlar pollen och nektar till sina larver. Vildbina är tack vare att
de regelbundet besöker blommor viktiga pollinatörer. Många arter är dessutom
kopplade till en viss växtart som de måste ha i sin närhet för att kunna föda upp
sina larver. Gaddsteklar bildar stora samhällen med arbetare eller lever solitärt
som andra insektsarter. Bona anläggs som regel i sand, i jord eller i håligheter i
8
träd och buskstammar. Merparten av gaddsteklarna (ca 70 %) är markbobyggare
och behöver öppna sand- eller jordblottor för att bygga bo. Här presenteras de
familjer som är aktuella i inventeringen. Här presenteras de sex familjerna av
vildbin. I Stenmark (2014) finns information även om de andra familjerna av
gaddsteklar.
1.1.1
Korttungebin (Colletidae)
Korttungebin anses påminna om de allra första bina som dök upp evolutionen
eftersom mundelarna morfologiskt liknar mundelarna på rovsteklar. Ungefär 40 %
av arterna är specialiserade på att samla pollen från vissa kärlväxter. Eftersom
korttungebin har en enkel munapparat med kort tunga måste arterna nöja sig med
att besöka grunda blommor. Renfana, harklöver och sälg och viden hör till
favoritväxterna. Korttungebisläktena sidenbin Colletes och citronbin Hylaeus
skiljer sig mycket. Medan sidenbin är kraftiga arter som är rikligt behårade i
gråbrunt så är citronbin små (3-8 mm), sparsamt behårade, helt svarta och som
regel med gula streck lite här och var. Citronbin doftar gott med citron om du
håller ett framför näsan.
Figur 1. Praktbyxbi Dasypoda hirtipes ♀ är ett
sommarbi knutet till korgblommiga växter och
ses ofta besöka höstfibbla, rotfibbla och cikoria.
I Västmanland är praktbyxbi sällsynt spridd
längs åsarna.
1.1.2
Figur 2. Guldsandbi Andrena marginata är ett
grävbi och samlar pollen enbart från väddväxter,
här på åkervädd. Bona anläggs i sandmark.
Sommarbin (Melittidae)
Sommarbin har också en morfologi som påminner om hur vi tror de allra första
bina såg ut. Bland sommarbin finns byxbina Dasypoda, oljebin Macropis och
blomsterbin Melitta. I Sverige är alla arter pollensamlande och alla är
specialiserade på kärlväxtpollen från väddväxter, blåklockor, lusern, fibblor och
fackelblomster. Sommarbin är markbyggare i torr gärna sandig mark. Sommarbin
är bin med rundade kanter, tydliga kontraster och ofta med randad bakkropp.
1.1.3
Grävbin (Andrenidae)
Denna familj omfattar släktena sandbin Andrena, fibblebin Panurgus och
bergsbin Panurginus och lejonparten av arterna är knutna till torrmarker och
9
gynnas av öppen sand. Alla arter är markbyggare. Alla arter samlar pollen och är
ofta specialiserade till särskilda kärlväxter. 65 % av arterna är
pollenspecialiserade. Grävbin är slanka bin med påfallande stort huvud och samlar
pollen på bakbenen men ofta också i särskilda fickor på höftlederna. Honorna hos
sandbina har också två streck i ansiktet (fovea) som gör att man med säkerhet vet
att det är ett sandbi. Till favortinäringsväxterna hör ärtväxter, sälg, viden och
korsblommiga växter.
1.1.4
Vägbin (Halictidae)
Vägbin omfattar smalbin Lasioglossum, bandbin Halictus, solbin Dufourea och
det parasitiska släktet blodbin Sphecodes. Av de pollensamlande arterna är de
flesta generalister, bara 10 % är specialiserade till särskilda kärlväxter. Vägbin
samlar pollen på bakbenen precis som grävbin, men skiljs lättast i fält på den hos
honan rundare ofta glansiga bakkroppen som alltid har ett tvärsnitt på den sista
bakkroppsplattan.
Figur 3. Lansettkägelbi är en av de parasitiska
arterna inom familjen buksamlarbin.
1.1.5
Figur 4. Väddgökbi Nomada armata (EN) är en
av Sveriges 160 parasitiska gaddstekelarter.
Buksamlarbin (Megachilidae)
Buksamlarbin är långtungade bin och de har en typisk satt kroppsform med en
bullig bakkropp som ofta är rikligt och spretigt behårad. Buksamlarbin samlar sitt
pollen under bakkroppen som därför kan lysa vit eller gul. Av buksamlarbina är
27 % parasitiska och finns bland släktena pansarbin Stelis, kilbin Aglaoapis och
kägelbin Coelioxys. De övriga arterna samlar pollen och 34 % av dessa är
pollenspecialiserade. De stora släktena är tapetserarbin Megachile, murarbin
Osmia och blomsovarbin Chelostoma. Bland favoritväxterna finns väddklint,
luktvicker, käringtand, blåklockor och smörblommor. Buksamlarbin är som regel
hålbyggare och kan förutom i död ved, stenmurar och växtstjälkar även bo i
tomma snäckskal.
1.1.6
Långtungebin (Apidae)
Långtungebin innehåller stora och håriga vildbiarter som pälsbin Anthophora,
långhornsbin Eucera och humlor Bombus. De parasitiska släkten gökbin Nomada
10
och filtbin Epeolus hör även de till långtunebin. Även Sveriges enda tama biart,
honungsbiet Apis mellifera, är ett långtungebi. Långtungebin består av både
sociala (humlor och honungsbiet) och solitärlevande arter. De pollensamlande
långtungebina lever i håligheter i ved, växtstänglar, murar eller liknande. Ett antal
arter är markbyggare i jord eller sandslänter. Av alla svenska långtungebin lever
60 % parasitiskt på andra vildbin. Av de 40 % som samlar pollen är bara 9 %
pollenspecialiserade. Favoritväxter är som regel växtarter med djupa blommor
såsom kransblommiga växter och ärtväxter.
11
2
Metod
2.1
Fältbesök och personal
Inventeringen utfördes juni och juli 2014. Fältarbetet utfördes av Magnus
Stenmark med assistans av Daniel Segerlind under 2014-07-04. Fem trakter och
ett 30-tal dellokaler hade tagits fram i samband med en fjärranalys (Figur 5).
Tabell 1. Fältbesök under 2014
Datum
Fältbesök
2014-06-30
Kolsva, Badelundaåsen
2014-07-03
Sör-Husta, Badelundaåsen
2014-07-04
Badelundaåsen
2014-07-07
Badelundaåsen, Kolbäck
2014-07-09
Badelundaåsen, Kolsva
2014-07-10
Badelundaåsen, Lunger
2014-07-15
Sör-Husta, Lunger, Badelundaåsen
2.2
Inventeringsmetod
I fält har arter aktivt eftersökts genom observationer där artbestämning kunde ske
direkt i fält och för svårbestämda arter med insamling genom håvning för senare
artbestämning. Födosökande insekter söktes genom att söka på blommor och på
blottade ytor på marken. Insekter söktes också längs kantstrukturer, ovanför stenar
och på andra platser där insekter ibland samlas för att para sig.
2.3
Förarbete
Karin Sandberg, Markus Rehnberg, och Ylva Norén på Länsstyrelsen tog fram
lämpliga områden för fältbesök. Områdena valdes genom att i en fjärranalys leta
efter platser med blottad sand och blomrika miljöer i odlingslandskapet eller vid
infrastrukturbiotoper. Ylva Norén gjorde också fältbesök tidigt på säsongen för att
rekognoscera. Förarbetet var till stor hjälp vid fältarbetet. Några avstick gjordes
från de fjärrkarterade lokalförslagen men i huvudsak verkar förarbetet ha singlat
ut de mest lämpliga områdena inom de valda trakterna.
2.4
Undersökta arter och artgrupper
Fokus låg på att undersöka gaddstekelfaunan och då inriktades sök särskilt på
torrbackar, sandiga miljöer och kantzoner med riklig blom. Bland växterna
inventerades fanerogamer och kärlkryptogamer som är indikatorer eller
värdväxter till gaddsteklar. Eftersom insektsfällor användes registrerades även
12
skalbaggar och flugor från insektsmaterialet. Enstaka arter från andra artgrupper
noterades.
2.5
Rödlistade arter
Rödlistan är en sammanställning på kring 4 000 arter från den svenska floran och
faunan. Alla arter som minskar eller på andra sätt riskerar att försvinna finns med
här. Här finns bland annat ängssolbi, lunglav, ål och varg. Följande kategorier
finns i rödlistan:






2.6
Kunskapsbrist (DD)
Nära hotad (NT)
Sårbar (VU)
Starkt hotad (EN)
Akut hotad (CR)
Regionalt utdöd (RE)
Arter inom Natura 2000
Arter eller förutsättningar för arter som finns med i någon av bilagorna i art- och
habitatdirektiven (rådets direktiv 92/43/EEG) eftersöktes.
2.7
Åtgärdsprogram för hotade arter
Arter som är med i något av Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för hotade arter
eftersöktes särskilt under fältbesöken.
2.8
Hantering av artobservationer
Alla observationer inrapporteras till artportalen.
13
Figur 5. Fem trakter undersöktes under 2014.
14
3
Resultat och slutsatser
3.1
Gaddstekelfaunan på länsnivå
Gaddstekelfaunan i Västmanlands län får betraktas som sparsamt undersökt
jämfört med andra regioner i mellersta landet. Badelundaåsen, likt
Strömsholmsåsen och Köpingsåsen, inventerades i länsstyrelsens inventering av
gaddsteklar under 2008 (Sjödin 2009). Utöver det har enskilda inventeringar skett,
till exempel på Ängsö (Sjödin 2011), i järnvägsmiljöer (Larsson 2010) och i
Ridöarkipelagen (Nilsson 1984, 1985, 1986, 1989, 1991).
Faunan i Västmanlands län omfattar i dag 355 kända arter, 43 % av landets
gaddstekelfauna. Som jämförelse är kunskapen om faunan i de mer välinventerade
grannlänen större och i både Örebro och i Uppsala län är över 400 arter
registrerade. De riktade söken som utfördes inom ramen för denna rapport har
bidragit med ett par tidigare orapporterade arter, men kunskapen om länets fauna
kommer främst från tidigare inventeringar. I länet finns registrerade observationer
och belägg från början av 1900-talet, men det är under 2000-talet som antalet
observationer ökat dramatiskt (Figur 6).
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
1926
1953
1973
1981
1992
2000
2007
2014
Figur 6. . I länet har ca 7 000 observationer gjorts av gaddsteklar och rapporterats på artportalen.
Länsstyrelsens inventeringar 2008 och 2010 står för majoriteten av observationerna.
Det unika för gaddsteklar i Västmanlands län är troligen ädellövmiljöer i Mälaren
och de stäppartsliknande torrängarna i södra länsdelen. Mellanbygdens blomrika
bryn och mosaikmarker kan också vara en kvalitet som med mer kunskap kommer
att klassas som viktiga för en skyddsvärd gaddstekelfauna. Inget annat län än
Västmanland kan på samma sätt stoltsera med blomrika innerskärgårdar och unika
ädellövmiljöer med lång kontinuitet. Sannolikt är den unika vedlevande
gaddstekelfaunan som finns på Ängsö, Ridöarkipelagen och Aggarö än mer unik
om mer kunskap tillkommer om förekomst och ekologi om denna artpool.
15
I länet finns 20 rödlistade arter av gaddsteklar registrerade, men flera har endast
äldre rapporter och osäker förekomst i länet i dag. Av dessa kan ekhästmyra,
francitronbi och pärlbi lämpligen bli ansvarsarter för länet. De tre arterna täcker in
tre viktiga terrestra biotoper för länet: eklandskap, odlingslandskapet vid Mälaren
och slutligen de blomrika mellanbygderna med mycket liten blåklocka –
värdväxten för pärlbiets värd ängssolbi.
Artsammansättningen av gaddsteklar är inte bara en produkt av biotopens historia
och kvalitet. Spridningsvägar spelar en viktig roll det också. Därför kan det finnas
skillnader i artpooler som beror på historiska spridningsvägar.
Artsammansättningen av sandkopplade arter kan därför vara specifik för olika
rullstensåsar. Resonemanget är inte olikt det om spridningsbarriärer som uppstår
mellan dalgångar. Sjödin (2009) resonerade om artrikedomen av gaddsteklar
generellt i Västmanlands län och tog upp en viktig aspekt att Strömsholmsåsen
och Köpingsåsen har sammanhängande förekomst av sand som knyter ihop
Västmanland med Södermanland och Östergötland. För Badelundaåsen gäller inte
detta eftersom isälvsavlagringarna sköljts bort av Mälaren och bildar ett stort hopp
till sandförekomster söder om Mälaren. Av den kunskap vi har i dag finns inget
som säger att Badelundaåsen skulle vara mindre artrik jämfört med Köpingsåsen
och Strömsholmsåsen, snarare tvärtom. Att Badelundaåsen är mer artrik kan bero
på att åsen är större och har en historia med mer intensiv mänsklig påverkan. Den
artpool vi ser i dag är till stor del ett biologiskt kulturarv.
3.2
Rödlistade arter påträffade 2014
3.2.1
Fibblesandbi Andrena fulvago NT
Fibblesandbi (Figur 7) är specialiserat på fibblor och ses ofta samla pollen från
rotfibbla, sommarfibbla och gråfibbla. Under inventeringen påträffades
fibblesandbi på Badelundaåsen. Arten är utbredd från Skåne till Uppland, men är
spridd endast på Öland och Gotland. Fibblesandbi samlar pollen på fibblor och
behöver kombinationen fibblerika marker med öppna sandpartier där den kan
bygga sina bon. Oftast finns dessa förutsättningar endast i naturliga fodermarker,
vilket också sannolikt har varit artens huvudsakliga habitat under lång tid i
Sverige. I dag förekommer arten på blomrika torrängar, på åkerholmar och i
skogsbryn. Arten har ingen förkärlek för infrastrukturbiotoper. Fibblegökbi
Nomada facilis parasiterar på fibblesandbi och omfattas av åtgärdsprogrammet för
vildbin och småfjärilar på torräng. Fibblesandbi påträffades 2009 i länet vid SörHusta, men där kunde inte arten återrapporteras. Det bedöms dock som om
fibblesandbi kan finnas kvar i trakterna kring Sör-Husta. Fibblesandbi påträffades
i en population som bedöms vara ca 30 ♀ vid Storgården längs Badelundaåsen.
Möjligen finns förutsättningar för fibblegökbi, då närmast till hands längs
Badelundaåsen nära Västerås. Fibblegökbi påträffades inte under fältbesöken
2014.
16
Figur 7. Fibblesandbi Andrena fulvago NT är knutet till sandiga torrmarker med gott om fibblor.
Arten finns längs Badelundaåsen (år 2014) och vid Sör-Husta (år 2009).
3.2.2
Pärlbi Biastes truncatus VU
Ett kleptoparasitiskt bi (Figur 8) som attackerar bon av solbin Dufourea. I
Västmanlands län är den enda tänkbara värdarten ängssolbi Dufourea dentiventris
NT som i sin tur är specialiserad för pollensamling på blåklockor Campanula spp.
Ängssolbi hör till marker i mellanbygd där det finns gott om blomrika brynmiljöer
och ofta betesmarker där honorna kan samla pollen från liten blåklocka
Campanula rotundifolia. Pärlbi har höga krav och verkar bara finnas i en liten
andel av värdpopulationen där det är särskilt varma förhållanden. Pärlbi noterades
på två platser under inventeringen: Kolsva återvinningscentral i Köpings kommun
och vid Gesala ridanläggning i Västerås kommun. Dessa två platser är något
otippade och representerar troligen båda två delar av två olika metapopulationer.
En metapopulation för ängssolbi och pärlbi kan vara blomrika torrängar i
odlingslandskapet längs Hedströmmen söder om Kolsva, och den andra kan vara
norra Badelundaåsen. Arten har inte noterats tidigare i länet.
Figur 8. Pärlbi Biastes truncatus lever om boparasit på ängssolbi Dufourea
dentiventris. Under inventeringen 2014 påträffades arten på två lokaler i
länet. På bilden en hona. Foto: L. Anders Nilsson.
17
3.2.3
Praktbyxbiet Dasypoda hirtipes NT
Praktbyxbi (Figur 1) är specialiserat på fibblor och samlar pollen framför allt på
senblommande arter bland hökfibblor och höstfibblor. Praktbyxbi bygger ofta
aggregerade (gregariösa) bon i slänter, på stigar, körvägar eller bara på varma
fläckar med bar sand. Dessa kolonier kan innehålla många tusen små hem, som
vart och ett har en hona av praktbyxbi. Arten är ett av våra kraftigaste vildbin och
har en bra flygförmåga. Därför kan honorna nyttja pollenresurser inom stora
avstånd, över 1 km från boområdet. Detta innebär att bevarandeåtgärder för
praktbyxbi, likt en del andra duktiga flygare, bör ses i ett landskapsperspektiv. I
detta sammanhang är miljöersättningarna i ängs- och betesmarker viktiga likt
hävd av infrastrukturbiotoper. Praktbyxbi måste ha gles vegetation i varma, gärna
sandiga, slänter för att kunna bygga bo. Arten är spridd längs infrastrukturbiotoper
och påträffas ofta i sandtäkter, vägkanter och järnvägsmiljöer.
3.2.4
Stortapetserarbi Megachile lagopoda VU
Stortapetserarbi (Figur 9) påträffades visserligen inte under inventeringen 2014
men har rapporterats under 2013 och 2014 på artportalen i sydöstra delen av
Västerås stad. Därför är den värd att presentera här i alla fall. Det finns också
gamla belägg av stortapetserarbi från Västerås stad (SLU:s entomologiska
samling). Därför är det särskilt roligt att arten åter rapporteras. Det troliga är att
populationen funnits under flera århundraden i länet, men att den först nu
uppmärksammats. Populationen av
stortapetserarbi i Uppsala stad verkar
däremot ha dött ut. Detta stora och
vackra vildbi är bredoligolektiskt och
födosöker på väddklint och ibland
tistlar. Stortapetserarbi har mött en
drastisk tillbakagång i Sverige och
har därför ett särskilt åtgärdsprogram
som Naturvårdsverket tagit fram.
Arten föredrar blomrika varma
marker och finns ofta i alvarkanter,
vägkanter och i mosaiklandskap där
det finns gott om väddklint till
exempel i åkerrenar och vägslänter.
Figur 9. Stortapetserarbiet Megachile lagopoda VU
är specialiserat på väddklint och trivs i varma
småskalig miljöer.
3.2.5
Svävflugan Villa cingulata VU
Denna art är en sällsynt art som är knuten till torra, öppna och soliga lägen. Villa
cingulata (Figur 10) lever som parasit och verkar föredra att parasitera larver eller
puppor av nattflyn. Honan har en så kallad sandkammare undertill på bakkroppen
där hon samlar sandkorn från marken. Äggen fastnar på sandpartiklarna och dessa
sprättas ut ett och ett under flykten. När ägget kläcks söker larven upp en larv eller
puppa från ett nattfly. Svävflugelarven penetrerar sedan värddjurets hud och lever
18
inuti den tills den förpuppar sig och kläcks som imago. Ekologin för Villa
cingulata är dåligt känd men sannolikt har livsmiljön minskat. På Badelundaåsen
påträffades arten bara på ett ställe, vid kraftledningsgatan mitt på åsen vid lokal
Storgården
Figur 10. Svävflugan Villa cingulata VU.
3.2.6
Knytlingsäckmal Coleophora scabrida VU
Knytling är en spridd växt i mellersta Sverige och förekommer på nästan alla
trakter med sandig och grusig mark. Knytlingsäckmal är en kräsen säckmal och
larverna lever som minor på blad av knytling (Figur 11). Larverna måste ha gott
om knytling i mycket varma och kanske också något vindskyddade lägen. Denna
nisch gör att knytlingsäckmal bara kan utnyttja en mycket liten del av
knytlingbestånden. Dessutom verkar knytlingsäckmal vara kraftigt
spridningsbegränsad. Dessa faktorer gör att arten är svår att träffsäkert inventera.
Ny kunskap tillkommer hela tiden och i dag vet vi att knytlingsäckmal är relativt
spridd i infrastrukturbiotoper som artrika järnvägsmiljöer, flygplatser (Rehnberg
2014), skjutbanor och övningsfält. Arten fortsätter att lysa med sin frånvaro i
täktmiljöer där det ofta finns stora bestånd av solbelyst knytling. Troligen beror
det på att arten har svårt att sprida sig till dessa miljöer. Under fältarbetet 2014
eftersöktes arten och det fanns bra bestånd av värdväxten knytling på flera platser
längs Badelundaåsen och
Lungeråsen. Knytlingsäckmal
kunde konstateras vid
cementfabriken vid Lunger längs
Lungeråsen, i övrigt saknades den
trots bitvis stora bestånd av knytling
i soliga lägen.
Figur 11. Knytlingsäckmal Coleophora scabrida VU
lever på knytlingbestånd i varma lägen.
19
3.2.7
Sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae NT
En bastardsvärmare som lever på friska ängar med god tillgång på ärtväxter som
är dess värdväxt. Sexfläckig bastardsvärmare (Figur 12) är spridd i Västmanland
och en typisk art för miljöer som erbjuder i den mer uppvuxna gräsmarken.
3.2.8
Smygstekellik glasvinge Bembecia ichneumoniformis NT
En liten glasvingeart som med sin mimikry liknar en liten solitärgeting (Figur 13).
I dag verkar sandtäkter och andra infrastrukturbiotoper utgöra artens huvudsakliga
habitat i Sverige. Smygstekellik glasvinge är knuten till öppna, torra, sandiga
marker med gles vegetation. Artens värdväxter är käringtand Lotus corniculatus
och getväppling Anthyllis vulneraria. Larvutvecklingen sker i rotdelarna där
larven utvecklas under två år. Flygperioden infaller från slutet av juni till mitten
av juli i Mellansverige.
Figur 12. Här parar sig två individer av den
allmänna bastardsvärmaren Zygaena
filipendulae NT.
Figur 13. Smygstekellik glasvinge Bembecia
ichneumoniformis. Foto: Harald Süpfle.
3.3
Status för ÅGP-arter
Här nämns de åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) som är aktuella eller
potentiella för länet. Bara de ÅGP med en eller flera arter av steklar tas upp.
Totalt är 37 arter av gaddsteklar med i något av Naturvårdsverkets
åtgärdsprogram för hotade arter (Tabell 3)
3.3.1
ÅGP Svartpälsbi
Omfattade inte av eftersök under inventeringen 2014. Svartpälsbi rapporterades
under 1950-talet från både Badelundaåsen (Äs) och Strömsholmsåsen
(Kvicksund). Arten finns sannolikt kvar, åtminstone på någon lokal längs
20
Badelundaåsen. Artens favoritnäringsväxt, blåeld, finns det gott om vid Erikslund,
Gesala och på Västerås järnvägsstation.
3.3.2
ÅGP Vildbin på ängsmark
Under inventeringen 2014 påträffades pärlbi Biastes truncatus VU – en av 10
arter inom detta program. Pärlbi är parasitisk på solbin. Ängssolbi (ingen ÅGPart) finns i länet på infrastrukturbiotoper, torr ängsmark och särskilt i
odlingslandskapet nära Mälaren i Västerås kommun. Även fibblegökbi Nomada
facilis EN eftersöktes på länets två lokaler (Sör-Husta och Storgården vid
Västerås) av värdarten fibblesandbi, men utan framgång. Det är tveksamt om det
finns chans att fibblegökbi kan finnas i länet. Fibblegökbi är en obligat parasit på
fibblesandbi och kräver troligen god tillgång på värdarten i särskilt varma,
blomrika och sandiga miljöer. Fibblegökbi finns i dag bara, vad vi vet, någorlunda
spritt bara på Öland och Gotland, men det finns äldre fynd från bland annat
Stockholms och Östergötlands län. Slåttersandbi Andrena humilis EN, en tredje
programart, hör till varma torra betesmarker där den ofta födosöker på
slåtterfibbla eller rotfibbla. Slåttersandbi behöver inte nödvändigtvis finnas på
marker med sandigt underlag. Arten eftersöktes inte i egentlig mening eftersom de
riktade söken under 2014 var starkt kopplat till rullstensåsarna. Om slåttersandbi
finns i länet bör den sökas efter i torra beten med särskilda värden och kontinuitet
i mellanbygd. Guldsandbi Andrena marginata VU, en fjärde programart, hör till
betesmarker med gott om ängsvädd och finns på lokaler med lång kontinuitet och
ofta med god tillgång till öppna sandytor där honorna kan bygga bon. Guldsandbi
eftersöktes inte under 2014.
3.3.3
ÅGP Vildbin och småfjärilar på torräng
Storfibblebi Panurgus banksianus VU är observerad på Björnön, Västerås
kommun, under 2002 men lyckades inte observeras under 2014. Arten eftersöktes
på andra fibblerika marker längs rullstensåsar. Ytterligare 3 arter inom detta ÅGP
är potentiella för länet. Märgelsandbi Andrena labialis VU är en stor art som har
god aptit och behov av ärtväxter. Arten behöver leriga underlag och finns i
områden där blomrikt odlingslandskap finns tillsammans med lergropar, lerslänter
eller liknande. Märgelsandbi eftersöktes inte i direkt mening. Väpplingsandbi
Andrena gelriae EN är inte påträffat i Mälardalen på lång tid, men kan ändå vara
aktuellt. Arten finns på mycket varma platser med gott om getväppling.
Järnvägsstationer och sandtäkter tros vara de viktigaste platserna. Rödtoppebi
Melitta tricincta VU finns på platser med gott om rödtoppa. Arten hör till sydöstra
Sverige men påträffades 2013 i Eskilstuna kommun. Rödtoppebi kan närmast vara
aktuell i någon av arkipelagerna eller i de kustnära odlingslandskapen på
fastlandet. Rödtoppebi eftersöktes inte under 2014.
3.3.4
ÅGP Steklar i sandtallskog.
ÅGP är nedlagt. Arterna silversandbi och rovstekeln Belomicrus borealis är inte
påträffade men potentiella för länet. Inga eftersök gjordes.
21
3.3.5
ÅGP Stortapetserarbi
Stortapetserarbi Megachile lagopoda VU rapporterades 2013 från Västerås stad.
Stortapetserarbi var känt från ett äldre belägg just från Västerås (SLU:s
entomologiska samling). Sannolikt har stortapetserarbi funnits i Västerås stad eller
nära omgivning längs Badelundaåsen under hela 1900-talet och först 2013
observerats. Kommande fältbesök får utröna stortapetserarbiets status och mer
exakta utbredning.
3.4
Arter inom Natura 2000
Inga arter som tas upp i bilagorna till inom Natura 2000 påträffades.
22
Tabell 2. Lista över lokalområden som besöktes i samband med de riktade söken under 2014.
Koordinater anges i RT90 och antalet individer anger antalet artbestämda insektsindivider.
Kommun
Arboga
Arboga
Arboga
Hallstahammar
Köping
Köping
Köping
Köping
Köping
Köping
Sala
Sala
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Västerås
Lokal
Lunger grustäkt C
Lunger grustäkt N
Lunger, Tomtagården
Kolbäck, Västerkvarn
Kolsva Torp N hpl
Kolsva Torp S hpl
Kolsva Åsby sidoväg
Kolsva återvinningsplats
Kolsva, Anneberg hpl
Kolsva, Guttsta hpl
Sör Husta
Västerfärnebo, sidvallsäng
Björnön, parkering
Badelundaåsen gropen N
Badelundaåsen gropen S
Badelundaåsen kyrkan S
Badelundaåsen Malma kraftled.
Badelundaåsen motorban O
Badelundaåsen motorban V
Badelundaåsen Storgården (n 14)
Badelundaåsen Åsenlundsv.
Erikslund, Näs
Erikslund, vägk N
Erikslund, vägk S
Gesala, ridsportsanl.
Gesala, vägskärning
Hornsborg, gravfält
Hökåsen, C
Hökåsen, f d täkt
Hökåsen, fotbollspl.
Hökåsen, N
Stora Ekeby, hage
Äs S vägskärning
Äs S åkerren
23
Individer X
Y
55 1492346 6578685
26 1492166 6578839
18 1492785 6577324
38 1524558 6603834
1 1504163 6605801
5 1504382 6605130
19 1505632 6603526
21 1501845 6608890
10 1503543 6607166
10 1504048 6606411
21 1548140 6640152
12 1527585 6648844
1 001 1546129 6605844
28 1545006 6616258
24 1545192 6616018
108 1546477 6613290
8 1545361 6614812
53 1545391 6615331
5 1544829 6615087
60 1547007 6610889
2 1545167 6615778
4 1544219 6619089
1 012 1543657 6618802
219 1543799 6618417
13 1543959 6621639
5 1543777 6621936
22 1526914 6597736
6 1544658 6616613
6 1544246 6617594
5 1544337 6616901
1 1544473 6616777
18 1527587 6597478
3 1543438 6620140
5 1543430 6619922
3.5
Trakter och lokaler 2014
3.5.1
Lunger
Området kring samhället Lunger
ligger på den åsformade
isälvsavlagring som sträcker sig i
syd-nordlig riktning (Figur 14).
Lungeråsen är en del av
Fellingsbroåsen som sträcker sig
långt in i Örebro län. Lungeråsen har
gott om finsorterade fraktioner och
möter i söder Hjälmaren där det
bildas gott om sandrevlar.
Lungeråsen omges av ett lerlandskap
som använts för odling under lång tid.
Det gör att Lungeråsen länge varit
integrerad i odlingslandskapet. Det
finns gott om spår av ängsmark,
betesmark och många
husbehovstäkter på Lungeråsen. Vid
cementfabriken (Figur 17, Figur 15),
som är aktiv, finns stora ytor med
öppen sand och grus. Söder och norr
om fabriksområdet finns också
inaktiva delar av äldre storskalig
täktverksamhet.
Figur 14. Lungeråsen i Arboga kommun.
Längs Lungeråsen finns en artrik örtflora som är särskilt välutvecklad i vägkanter,
i gårdsmiljöer, tomtmark och på igenväxande slåtter- och betesmark på åsen. Här
finns gott om harklöver, gullklöver, bockrot, gråfibbla, hagfibblor, styvfibbla,
kråkvicker, humlelusern, rödklöver, vitklöver, fårtunga, rallarros och sandtrav
(Figur 18, Figur 16). Längs åsen finns också mycket backtimjan en viktig
näringsväxt för många gaddsteklar och värdväxt för svartfläckig blåvinge som
dock inte observerades under 2014. Det finns mycket gott om knytling, men
nästan helt koncentrerat till området vid cementfabriken. Bland gaddsteklar finns
här en hög grad av markbyggare, en hög grad av långtungade humlor och troligen
även förutsättningar för en artrik vedlevande fauna kopplade till bryn och
gårdsmiljöer. Vid cementfabriken påträffades flera vattenpölar på den gamla
täktbotten i norr, här fanns mindre vattensalamander. Längs åsen fanns gott om
liten blåklocka och både småsovarbi och blåklocksbi påträffades.
24
Följande övriga naturvårdsarter identifierades:

Praktbyxbi Dasypoda hirtipes NT – spridd i vägkanter och andra öppna
miljöer längs åsen.

Knytlingsäckmal Coleophora scabrida VU – förekom i minst ett 20-tal
individer på täktbotten vid cementfabriken.

Rovstekeln Elampus panzeri påträffades och har inte noterats för länet
men finns sannolikt spridd. Denna art parasiterar på rovsteklar i släktet
Mimesa.

Lång rotlusblomfluga Pipizella viduata påträffades vid Lunger. Arten är
sparsamt noterad och verkar höra till varma områden.
Figur 15. Cementfabriken vid Lunger. I
täktbotten finns bland annat knytlingsäckmal.
Figur 16. Lungeråsens södra del nära
Tomtagården. Igenväxande gräsmarker där det
fortfarande finns backtimjan, gulmåra, gråfibbla,
liten blåklocka och andra indikatorer på torräng.
25
Figur 17. Lunger, Cementfabriken. Här påträffades knytlingsäckmal, mindre vattensalamander och
andra naturvårdsarter.
Figur 18. Lunger, Tomtagården. Här finns goda förutsättningar för restaurering av
husbehovstäkten.
26
3.5.2
Kolsva-Köping
Köpingsåsen är en lång ås
med varierande fraktioner
som är avlagrade. Vid
Kolsva-Köping är området
inte någon åsformation utan
sandavlagringen är spridd och
mestadels odlingsmark (Figur
19). Sanden syns i vägkanter,
skogsbryn, stigar och i
svackan ner mot
Hedströmmen. I synnerhet är
sanden intressant här
eftersom det är ett
odlingslandskap i trakten.
Under inventeringen
bedömdes området hysa
mycket blomrika marker. Det
var gott om röd- och
vitklöver, harklöver, gulvial,
humlelusern, liten blåklocka,
stor blåklocka, skogsnäva,
femfingerört, bockrot och
fibblor, främst höstfibbla
flockfibbla och gråfibbla.
Bland insekter så märktes att
sexfläckig bastardsvärmare var Figur 19. Kolsva-Köping. Området är en del av
Köpingsåsen.
spridd i hela området.
Smygstekellik glasvinge
noterades vid Åsby. I övrigt fanns gott om ärtsandbi, vallhumla, småullbi och
hartsbi – vanliga arter.
27
Den mest spännande observationen i denna trakt var pärlbi Biastes truncatus VU
som påträffades vid Kolsva återvinningsplats (Figur 21). Detta område har
karaktären av ett industriområde och har gott om sand- och grusfläckar. Här finns
också en måttlig blomrikedom med
liten blåklocka, käringtand, vitklöver
och andra ruderatmarksarter.
Observationen av pärlbi bör ses som
en observation för området. Troligen
finns ingen boplats av värden,
ängssolbi, på industrimarken vid
Kolsva återvinningsplats. Istället är
det troligt att torrängar i
Figur 20. Kolsva återvinningsplats – här
odlingslandskapet längs närbelägna
observerades pärlbi Biastes truncatus VU på
ruggarna av liten blåklocka i förgrunden.
Hedströmmen som är området för
ängssolbi och dess parasit pärlbi.
Hedströmmen och dess närbelägna torrbackar och åkerholmar besöktes tyvärr inte
under 2014. Anledningen var att fjärranalysen prioriterade vägkanter, bryn och
slänter som fanns längs rullstensåsens huvudstråk. De blomrika vägkanterna
(Figur 23) och sidoområdena nära vägen, kan också vara ett habitat för ängssolbi
och pärlbi. Det fanns gott om liten blåklocka här, men ingen av arterna
observerades under fältbesöken 2014.
28
Figur 21. Kolsva-Köping. Lokal vid Kolsva
återvinningsområde där pärlbi Biastes truncatus
VU påträffades.
Figur 22. Kolsva-Köping, de artrika vägkanterna
längs väg 260.
Figur 23. Längs länsvägen 260 vid Kolsva finns mycket blomrika vägslänter och sidoområden. Här
syns en blomrik mark med gulvial, rödklöver, vitklöver och liten blåklocka.
29
3.5.3
Kolbäck-Strömsholm
Söder om Kolbäck finns stora
finkorniga isälvsavlagringar –
den kallas här för Kyrkbyåsen
och är en del av
Strömsholmsåsen (Figur 24).
Strömsholm är känt för sin unika
population av ekhästmyra
Camponotus falla CR och därför
var förväntningarna stora på att
den sandkopplade
gaddstekelfaunan också skulle
visa på höga naturvärden. Tyvärr
var den sandknutna
gaddstekelfaunan dåligt
utvecklad. Bivarg, småsovarbi,
hartsbi och småullbi påträffades
rikligt men dessa sandlevande
arter är spridda i landskapet och
inte tecken på höga naturvärden.
Den enda mer ovanliga arten var
rovstekeln Gorytes
quadrifasciatus som påträffades vid
Figur 24. Kolbäck-Strömsholm. Strömsholmsåsen
Västerkvarn (Figur 25). Denna art
delar sig vid Strömsholm och bildar en mindre
lever av stritar i sandiga områden
avstickare mot nordost.
med gott om lövbryn där
diversiteten av stritar är hög. Vid Hornsborg fanns en artrik gaddstekelfauna dock
utan utpräglade naturvårdsarter (Figur 26).
Figur 25. En värdefull torrmark vid
Västerkvarn. Här fanns en aggregation av
bivarg och flera sandkopplade andra
gaddstekelarter.
Figur 26. Hornsborg gravfält är en lokal för
svartfläckig blåvinge, som dock inte registrerades
under inventeringen. Här har nyligen utförda
restaureringar även gynnat vildbin och andra
gaddsteklar. Under inventeringen påträffades
bland andra mellanblodbi här.
30
Figur 27. Badelundaåsen vid Västerås.
Badelundaåsen
Längs den mäktiga Badelundaåsen finns en bred variation av störningar som på
olika sätt skapar höga naturvärden kopplad till sand. Närmare Västerås (Figur 27)
finns gott om platser där torrbackar utvecklats tack vare betesdrift,
rekreationsområden, motorsportanläggningar eller kraftledningsgator. I dag när
förståelsen är spridd för betydelsen av öppen sand för ökad mångfald så finns
31
goda möjligheter att aktivt förbättra förutsättningarna för Badelundaåsens
biologiska kulturarv. Här ligger markerna närmare Västerås bättre till, eftersom
det finns en större verktygslåda med åtgärder som kan utföras närmare
tätbebyggda områden.
Gaddstekelfaunan längs Badelundaåsen överraskade med att vara artrik och hade
en hög exponering åt specialiserade arter. Till exempel påträffades här en rad arter
som följande vildbin:



ljungsidenbi Colletes succinctus med sin parasit hedfiltbi Epeolus cruciger
väggsidenbi Colletes daviesanus med sin parasit ängsfiltbi Epeolus
variegatus
florsidenbi Colletes floralis med sin parasit sandfiltbi Epeolus alpinus
Lokalen Storgården (Figur 28, Figur 29) helt nära Västerås var en av de mest
artrika lokalerna. Endast här påträffades fibblesandbi Andrena fulvago och
svävflugan Villa cingulata. Även den sand- och värmekopplade rovstekeln Lestica
subterranea påträffades här. Lokalen är under en kraftledning och befinner sig
visserligen i en betesmark men hålls helt öppen tack vare den återkommande
röjning som görs under kraftledningsgatan. Blomrikedomen är stor här av liten
blåklocka, harklöver, gullklöver, getväppling, backtimjan, höstfibbla och
gråfibbla. Slänten mot sydost hade flera blottor skapade av betesdjuren,
förmodligen nöt, och flera enar bildade lämpliga strukturer gynnsamma för
gaddsteklar. Lokalen kan troligen utökas något genom röjning och genom att
skapa fler blottor.
32
Figur 29. Lokal Storgården var en av de mest artrika
under inventeringen 2014. Endast här påträffades
fibblesandbi Andrena fulvago och svävflugan Villa
cingulata.
Figur 28. Lokalen Storgården hade en
välutvecklad torrängsflora. Här fanns
fibblesandbi och svävflugan Villa cingulata.
Daniel Segerlind assisterar i fält. I förgrunden
backtimjan.
Vid motorsportanläggningen (Figur 30, Figur 31, Figur 32), den östra, finns
mycket gynnsamma strukturer för gaddsteklar. Här finns stora mattor med fibblor,
liten och stor blåklocka, gott om backtimjan, harklöver och åkervädd. Här fanns
en stor population av florsidenbi och dess parasit sandfiltbi. Det fanns också
blåklocksbi med parasiten prickgökbi här. Även den ovanliga sand- och
värmekopplade rovstekeln Lestica subterranea påträffades här – en art som
tidigare inte rapporterats på artportalen från länet.
33
Figur 30. Harklövermatta vid
motorsportanläggningen. Här bland harklövern
påträffades sandfiltbi och rovstekeln Lestica
subterranea.
Figur 31. Motorbanan vy från öster. Backtimjan i
förgrunden.
Figur 32. Motorbanan på Badelundaåsen är en viktig miljö för gaddsteklar. Det finns också stor
restaureringspotential. Gott om backtimjan.
34
Vid Erikslund längre norrut på åsen
fanns ett stort bestånd av väddklint
och åkervädd (Figur 33, Figur 34,
Figur 35). Hela vägslänten och
brynet längs den gamla landsvägen
var mycket blomrikt. Tyvärr
påträffades varken stortapetserarbi
eller väddsandbi här.
Vid Äs och Gesala finns gott om
slänter, bryn och vägskärningar
Figur 33. Vid Erikslund fanns blomrika vägkanter
(Figur 36). Här är det blomrikt och
och andra kantzoner.
öppen sand finns det också gott om.
Vid Äs rapporterades för övrigt svartpälsbi av Stellan Erlandsson 1957 – längs
Badelundaåsen har den efter det inte registrerats. På flera håll längs åsen
registrerades mycket blåeld – en viktig födokälla för just svartpälsbi. Vid Gesala
ridsportanläggning (Figur 37) påträffades pärlbi Biastes truncatus VU och mindre
pansarstekel Tiphia minuta NT. I övrigt påträffades hartsbi. Ridsportanläggningen
är anlagd i en gammal täktbotten. Lokalen ligger skyddad i och med att den är
nedsänkt i åsen och bildar varma sandiga bryn och gläntor i den uppväxande
tallskogen. Blomrikedomen är rätt sparsam men präglas av kråkvicker,
getväppling, hagfibblor, höstfibbla och spridda bestånd av liten blåklocka.
Figur 35. Igenväxande beten vid ErikslundNybo. Här finns fortfarande örter i grässvålen,
men bosubstratet är försvunnet. En
restaurering kan här snabbt återskapa habitat
för gaddsteklar.
Figur 34. Vid Erikslund fanns mycket blomrika
bryn och vägkanter. Här fanns den enda större
förekomsten av väddklint – dock utan
stortapetserarbi.
35
Figur 34. Gesala ridsportanläggning. Här
fanns pärlbi Biastes truncatus VU och mindre
pansarstekel Tiphia minuta NT.
Figur 33. Gesala ridsportanläggning visade sig
vara en lokal med höga naturvärden – här fanns
både pärlbi Biastes truncatus och mindre
pansarstekel Tiphia minuta.
Söder om E18 är Badelundaåsen till stor del bebyggd och åsen är trängd mellan
flygplatsen och staden (Figur 38). Längre söderut öppnar den sig igen på Björnön
för att sedan försvinna. I och med Kjetil och Irene Jensens observationer från
2013 och 2014 vet vi att stortapetserarbi finns i området. Det är dock oklart om
statusen på populationen är god, om det finns några hot och iså fall vad som kan
göras. Under inventeringen 2014 besöktes bara en vägkant i områdets norra del
och Björnön. Vägkanten hade enbart en mindre mängd fibblor men Björnöns
norra delar har en rik och varierad flora. Här finns också väddklint – värdväxt för
stortapetserarbi. På Björnön fanns också gott om ärtväxter och en ovanligt stor
aggregation av bivarg. Framtida inventeringar får utröna vilka delar av området
som stortapetserarbi använder som huvudsakligt födosöks- och boområde.
36
Figur 35. Badelundaåsens sydligaste del går mellan
Västerås stad och flygplatsen.
På Björnön finns också länets enda observation av storfibblebi Panurgus
banksianus VU. Observationen gjordes 2002 och kunde inte återregistreras under
2014, möjligen för att fältbesöket var förlagt för tidigt på säsongen.
Förutsättningarna finns dock kvar på Björnön och andra delar av södra delen av
Badelundaåsen. En annan art som kan vara aktuell för Björnön och sydöstra delen
av Västerås är klinttapetserarbi Megachile pyrenaea NT. Klinttapetserarbi
rapporterades av Stellan Erlandsson från Badelundaåsen och Strömsholmsåsen
under 1950-talet, men därefter har arten inte registrerats från länet.
Klinttapetserarbi samlar också pollen från väddklint men kan också använda andra
närstående korgblommiga arter för pollensamling.
37
3.5.4
Sör-Husta
Vid Sör-Husta utfördes inventeringen genom stopp på fem platser i
odlingslandskapet (Figur 37, Figur 38, Figur 39).
Figur 36. Toskebo i trakten av Sör-Husta. Gul
fetknopp dominerade vägslänten.
Figur 37. Trakterna kring Sör-Husta präglas av
blomrika vägkanter, åkerholmar och
betesmarker.
En allmän hög blomrikedom av viktiga nektar- och pollenväxter påträffades:




Höstfibbla
Färgkulla
Kråkvicker
Gulvial
Bland gaddsteklar registrerades en
handfull arter, men inga naturvårdsarter.
Betesmarken vid Sörbäcks soldattorp
som besöktes i norr var välhävdad och
hade gott om höstfibbla. Här påträffades
fibblesandbi 2009. Under fältbesöken
2014 kunde fibblesandbi inte påträffas.
Trakten i sig är mycket blomrik blanda
annat på höstfibbla som är en av de
viktigaste fibblearterna för fibblesandbi.
Därför bedöms fibblesandbi finnas kvar i
området. Eventuella kommande eftersök
bör återbesöka betesmarken som är
markerad som Sör-Husta på kartan
(Figur 41). Eftersök bör lämpligen ske i
ett större område i trakten och omfatta
främst torra betesmarker.
Figur 38. Sör-Husta. Trakten är ovanligt blomrik.
38
3.6
Förslag till naturvårdsåtgärder
Lunger
 Området kring cementfabriken är högintressant med tanke på
knytlingsäckmal. Rådgivning till täktutövaren.
 God potential att restaurera ett eller flera blomrika områden och
husbehovstäkter söder om Lunger.
Kolsva-Köping
 Inga lokaler med restaureringsbehov hittades. Fler fältbesök behöver göras
för att identifiera habitatet för pärlbi och ängssolbi.
Kolbäck-Strömsholm
 Inga lokaler med höga naturvärden och med restaureringsbehov hittades.
Badelundaåsen
 Lokal Storgården kan utökas något genom röjning och att skapa fler
sandblottor. Huvuddelen av lokalen är i betesmark därför handlar det om
en engångsinsats med röjning och sandblotteskapande.

Motorbanan, den östra, har stor potential att bli mer värdefull för
gaddsteklar och fjärilar. I första hand bör föreningen som sköter
verksamheten konsulteras. Det finns stora möjligheter att med enkla medel
gynna flera rödlistade arter här. Även svartfläckig blåvinge kan vara en
målart för naturvårdsrestaureringar här.

Gesala ridsportanläggning. Hela området Gesala-Äs bör ses över. Kanske
är det fler torrbackar som inte upptäcktes under inventeringen 2014.
Föreningen som sköter ridsportanläggningen bör få ett rådgivningsbesök.
Området skulle gynnas av försiktig avverkning och röjning av den gamla
täktbotten. Troligen går det hand i hand med ridentusiasternas intresse.
Slitaget från hästar är viktig och en förutsättning för att pärlbi och mindre
pansarstekel ska fortsätta ha sitt habitat på platsen.
Sör-Husta
 Inga lokaler med höga naturvärden och med restaureringsbehov hittades.
39
3.7
Förslag till utvidgat sök
Följande områden är viktiga att fältbesöka för att identifiera eventuella ytterligare
habitat för hotade arter av gaddsteklar.

Ålhammaråsen i Arboga kommun fältbesöktes inte under 2014. Kanske
finns höga naturvärden kopplade till sand längs Ålhammaråsen.

Badelundaåsen är ett komplext område med 100-tals småbiotoper.
Områdets södra del behöver undersökas ytterligare, i synnerhet
odlingslandskapsobjekt nära åsen, till exempel i Klinta och Närlunda.

Valstaåsen norr om Köping. Kanske kan det området, mitt i
odlingslandskapet, vara intressant för riktat sök mot sandlevande
gaddsteklar.

Kyrkbyåsen i Hallstahammars kommun var en besvikelse. Men de
närliggande ekmiljöerna i Strömsholm, i synnerhet vid fältrittsbanan, bör
undersökas med avseende på vedlevande gaddsteklar. Troligen finns ett
koppel av lövrelaterade solitärgetingar, vägsteklar och rovsteklar här.
Inventeringen bör ske med en insats av trap-nests och/eller fönsterfällor.

Tätbebyggt område i Västerås sydöstra del – i området där stortapetserarbi
rapporterats. I nuläget är det oklart hur stort och vilken kvalitét som
habitatet för stortapetserarbi har. Området behöver besökas för att
kvantifiera värdväxten väddklint, förekomst av tistlar, som kan vara
alternativ värdväxt, och kartera lämpliga boplatser. Troligen är habitatet
inte kopplat till villaträdgårdar utan till marginalmarker i parkmark,
impediment och på gräs- och buskmarker som hör till driften av
Stockholm-Västerås flygplats. Flygplatsområdet bör omfattas av en
särskild inventering eftersom det här finns förutsättningar för flera andra
torrmarksarter. Flygplatsen är en av få som ligger på delvis sandiga
underlag i landet.
40
4
Referenser
Allen-Wardell, G., Bernhardt, P., Bitner, R., Burquez, A., Buchmann, S.,
Cane, J., Allen Cox, P., Dalton, V., Feinsinger, P., Ingram, M., Inouye, D.,
Jones, C.E., Kennedy, K., Kevan, P., Koopowitz, H., Medellin, R.,
Medellin-Morales, S., Nabhan, G.P., Pavlik, B., Tepedino, V., Torchio, P.,
& Walker, S. 1998. The potential consequenses of pollinator declines on
the conservation of biodiversity and stability of food crop yields.
Conservation Biology 12: 8-17
Bernes, C. 2011. Biologisk mångfald i Sverige Monitor 22.
Naturvårdsverket, Stockholm.
Gärdenfors, U. 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken,
SLU, Uppsala.
Larsson, S. 2010. Spår till mångfald. 37 s. Banverket, Expert och
utveckling, Borlänge.
Losey, J.E. & Vaughan, M. 2006. The economic value of ecological
services provided by insects. Bioscience 56: 311- 323.
Nilsson G.E. 1984. Notiser: För Västmanlands län nya gaddsteklar.
Entomologisk Tidskrift 105, 104.
Nilsson G.E. 1985. Notiser: För Västmanlands län och Uppland nya
gaddsteklar. Entomologisk tidskrift. Entomologisk Tidskrift 106, 42-43.
Nilsson G.E. 1986. Nya landskapsfynd av gaddsteklar, med en översikt av
de fennoskandiska arterna i familjen Dryinidae. Entomologisk Tidskrift
107, 85-90.
Nilsson G.E. 1989. Nya landskapsfynd av gaddsteklar från mellersta och
norra Sverige. Entomologisk Tidskrift 110, 47-49.
Nilsson G.E. 1991. The wasp and bee fauna of the Ridö archipelago in
Lake Mälaren, Sweden (Hymenoptera, Aculeata). Entomologisk Tidskrift
112, 79-92.
Potts, S. G., Biesmeijer, J. C., Kremen, C., Neumann, P., Schweiger, O.
and Kunin, W. E. 2010. Global pollinator declines: trends, impacts and
drivers. - TREE 25: 345-353
Rehnberg, M. 2014. Knytlingsäckmal vid Norbergs flygplats. Inocellia
2014, 27-32.
41
Sjödin, N E. 2011. Inventering av gaddsteklar på Ängsö, Ridön och
Aggarön i Västmanlands län. Länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapport
2011:22.
Sjödin N.E. 2009. Bin (Apoidea) i grustäkter längs tre åsar i Västmanlands
län. Länsstyrelsens rapportserie. Rapport 1:27. Länsstyrelsen i
Västmanlands län, Västerås. pp 1-94.
Soon, V., Vallisoo, T., Hovi, K. & Luig, J. 2015. Host specificity of the
tribe Chrysidini (Hymenoptera: Chrysididae) in Estonia ascertained with
trap-nesting. Eur. J. Entomol. 112 (1): 000–000, 2015.
Stenmark, M. 2014. Inventering av gaddsteklar på Ängsö, Ridön och
Aggarö. Inventering i samband med Life+ MIA. Länsstyrelsen i
Västmanlands län.
42
ÅGP
Värdorganism
Anoplius aeruginosus
Sphex funerarius
Podalonia luffii
Osmia maritima
Andrena batava
Andrena nycthemera
Andrena bimaculata
Andrena morawitzi
Andrena apicata
Anthophora plagiata
Leptothorax goesswaldi
Andrena argentata
Belomicrus borealis
Megachile lagopoda
Coelioxys conoidea
Coelioxys obtusispina
Anthophora retusa
Andrena labialis
Andrena gelriae
Panurgus banksianus
Nomada fuscicornis
Nomada similis
Nomada stigma
Dufourea halictula
Halictus leucaheneus
Sphecodes cristatus
Melitta tricincta
Andrena humilis
Andrena marginata
Biastes truncatus
Nomada argentata
Nomada armata
Nomada facilis
Nomada integra
Dufourea inermis
Halictus quadricinctus
Melitta melanura
vindvägstekel
gräshoppsstekel
dynsandstekel
havsmurarbi
batavsandbi
flodsandbi
rapssandbi
fältsandbi
spetssandbi
humlepälsbi
parasitsmalmyra
silversandbi
saknar namn
stortapetserarbi
storkägelbi
thomsonkägelbi
svartpälsbi
märgelsandbi
väpplingsandbi
storfibblebi
mörkgökbi
ölandsgökbi
fransgökbi
monkesolbi
stäppbandbi
kölblodbi
rödtoppebi
slåttersandbi
guldsandbi
pärlbi
silvergökbi
väddgökbi
fibblegökbi
slåttergökbi
klocksolbi
storbandbi
storblomsterbi
NT
VU
VU
EN
VU
EN
VU
EN
NT
CR
CR
NT
Stortapetserarbi m.fl.
Stortapetserarbi m.fl.
Stortapetserarbi m.fl.
havsmurarbi
Stortapetserarbi m.fl.
Stortapetserarbi m.fl.
Stortapetserarbi m.fl.
Stortapetserarbi m.fl.
Stortapetserarbi m.fl.
Humlepälsbi
Jättepraktbagge
Stortapetserarbi m.fl.
Stortapetserarbi m.fl.
Stortapetserarbi m.fl.
Stortapetserarbi m.fl.
Stortapetserarbi m.fl.
Svartpälsbi
Vildbin och småfjärilar
Vildbin och småfjärilar
Vildbin och småfjärilar
Vildbin och småfjärilar
Vildbin och småfjärilar
Vildbin och småfjärilar
Vildbin och småfjärilar
Vildbin och småfjärilar
Vildbin och småfjärilar
Vildbin och småfjärilar
Vildbin på ängsmark
Vildbin på ängsmark
Vildbin på ängsmark
Vildbin på ängsmark
Vildbin på ängsmark
Vildbin på ängsmark
Vildbin på ängsmark
Vildbin på ängsmark
Vildbin på ängsmark
Vildbin på ängsmark
Inte specialiserad
Inte specialiserad
Inte specialiserad
Inte specialiserad
Inte specialiserad
Salix
Salix och ärtväxter
Salix
Salix
Inte specialiserad
Leptothorax acervorum
Inte specialiserad
Borstbaggen Dasytes niger
Korgblommiga
Megachile lagopoda
Megachile lagopoda
Inte specialiserad
Ärtväxter
Getväppling
Fibblor
Panurgus calcaratus
Panurgus banksianus
Andrena labialis
Jasiona montana
Ej specialiserad
Halictus leucaheneus
Odontites spp.
Fibblor
Väddväxter
Dufourea spp.
Andrena marginata
Andrena hattorfiana
Andrena fulvago
Andrena humilis
Blåklockor
Inte specialiserad
Blåklockor
VU
CR
VU
VU
VU
EN
VU
EN
EN
VU
VU
EN
CR
VU
EN
VU
VU
CR
EN
EN
EN
EN
CR
CR
43
Ej potentiell.
Rö.
Historisk
Svenskt namn
Aktuell
Art
Potentiell
Tabell 3. Samtliga 37 arter av steklar som direkt figurerar i framtagna eller föreslagna åtgärdsprogram för hotade
arter, fördelade på tio åtgärdsprogram. Observera att ÅGP Steklar i sandtallskog är nedlagt. Förkortningar i
tabellhuvudet: Rö.= Rödlistekategori se www.artdata.slu.se, ÅGP= Åtgärdsprogram för hotade arter, se
www.naturvardsverket.se, Aktuell = aktuell förekomst i Västmanlands län, Historisk = ej påträffad i Västmanlands län
under de senaste 20 åren, Pot. = arten kan tänkas finnas eller inom en 10-årsperiod kolonisera minst ett område i
Västmanlands län, Ej pot. = förekomst inom överskådlig framtid högst osannolik.
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
44
29
17
2
12
1
1
1
5
VU
1
4
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
6
1
1
Västerås
1277
10
1
4
2
1
1
1
NT
2
Sala
steklar
grävbin
ängssandbi
hallonsandbi
fibblesandbi
småsandbi
morotssandbi
lundsandbi
blodrotssandbi
ärtsandbi
långtungebin
honungsbi
pärlbi
trädgårdssnylthumla
jordsnylthumla
trädgårdshumla
backhumla
hushumla
stenhumla
jordhumlor
hussnylthumla
åkerhumla
ängshumla
blåklockshumla
vallhumla
haghumla
ängssnylthumla
mörk jordhumla
sandfiltbi
hedfiltbi
ängsfiltbi
långhornsbi
ängsgökbi
smågökbi
prickgökbi
strimgökbi
guldsteklar
inget namn
inget namn
inget namn
inget namn
inget namn
Köping
Hymenoptera
Andrenidae
Andrena bicolor
Andrena fucata
Andrena fulvago
Andrena minutula
Andrena minutuloides
Andrena subopaca
Andrena tarsata
Andrena wilkella
Apidae
Apis mellifera
Biastes truncatus
Bombus barbutellus
Bombus bohemicus
Bombus hortorum
Bombus humilis
Bombus hypnorum
Bombus lapidarius
Bombus lucorum coll.
Bombus norvegicus
Bombus pascuorum
Bombus pratorum
Bombus soroeensis
Bombus subterraneus
Bombus sylvarum
Bombus sylvestris
Bombus terrestris
Epeolus alpinus
Epeolus cruciger
Epeolus variegatus
Eucera longicornis
Nomada fabriciana
Nomada flavoguttata
Nomada flavopicta
Nomada striata
Chrysididae
Chrysis illigeri
Elampus panzeri
Hedychridium roseum
Holopyga generosa
Trichrysis cyanea
Hallstahammar
Svenskt namn
Rödlista
Taxon
Arboga
Tabell 4. Alla observationer av djur under inventeringen under de riktade söken i Västmanlands
län. Här rapporteras observationerna kommunvis. Totalt registrerades 72 arter av gaddsteklar, 11
arter flugor, 19 fjärilsarter och en art av grod- och kräldjur.
64
3
1
1
1
3
1
2
3
3
8
1
1
3
2
3
10
2
1
3
2
1
1
3
2
3
10
1
1
3
5
1
45
2
2
2
3
1
2
Sala
Västerås
5
Köping
korttungebin
väggsidenbi
florsidenbi
småcitronbi
gårdscitronbi
ängscitronbi
backcitronbi
rovsteklar
inget namn
inget namn
inget namn
inget namn
inget namn
inget namn
bivarg
inget namn
vägbin
ängssolbi
ängsbandbi
mysksmalbi
bronssmalbi
metallsmalbi
hedsmalbi
mellanblodbi
småblodbi
buksamlarbin
småullbi
småsovarbi
väggbi
hartsbi
sommarbin
praktbyxbi
lysingbi
blåklocksbi
lusernbi
sandsteklar
inget namn
inget namn
pansarsteklar
mindre pansarstekel
Hallstahammar
Colletidae
Colletes daviesanus
Colletes floralis
Hylaeus brevicornis
Hylaeus communis
Hylaeus confusus
Hylaeus rinki
Crabronidae
Astata boops
Crossocerus podagricus
Gorytes quadrifasciatus
Lestica subterranea
Lindenius albilabris
Oxybelus uniglumis
Philanthus triangulum
Tachysphex obscuripennis
Halictidae
Dufourea dentiventris
Halictus tumulorum
Lasioglossum calceatum
Lasioglossum leucopus
Lasioglossum morio
Lasioglossum villosulum
Sphecodes ephippius
Sphecodes geoffrellus
Megachilidae
Anthidium punctatum
Chelostoma campanularum
Heriades truncorum
Trachusa byssina
Melittidae
Dasypoda hirtipes
Macropis europaea
Melitta haemorrhoidalis
Melitta leporina
Sphecidae
Ammophila sabulosa
Podalonia affinis
Tiphiidae
Tiphia minuta
Arboga
Svenskt namn
Rödlista
Taxon
15
4
1
4
2
2
2
1014
1
3
1
1
2
1
3
1
1
1
NT
1
3
1
1
2
4
2
1
4
3
1
1
2
1
NT
1
14
13
2
1
1
2
1
1
4
2
1
1002
1
40
1
16
1
8
8
1
4
1
114
4
110
5
2
1
NT
NT
1
4
3
1
2
1
1
46
Västerås
Sala
Köping
getingar
takgeting
skalbaggar
jordlöpare
grön sandjägare
tvåvingar
svävflugor
inget namn
inget namn
inget namn
inget namn
inget namn
inget namn
stekelflugor
inget namn
blomflugor
ljus lyktblomfluga
lång rotlusblomfluga
bromsar
inget namn
parasitflugor
inget namn
fjärilar
säckmalar
knytlingsäckmal
tjockhuvuden
ängssmygare
juvelvingar
midsommarblåvinge
mindre guldvinge
vitfläckig guldvinge
silverblåvinge
puktörneblåvinge
ängsblåvinge
Hallstahammar
Vespidae
Dolichovespula saxonica
Coleoptera
Carabidae
Cicindela campestris
Diptera
Bombyliidae
Anthrax anthrax
Anthrax varius
Hemipenthes maurus
Hemipenthes morio
Villa cingulata
Villa hottentotta
Conopidae
Sicus ferrugineus
Syrphidae
Ischyrosyrphus glaucius
Pipizella viduata
Tabanidae
Haematopota pluvialis
Tachinidae
Cistogaster globosa
Lepidoptera
Coleophoridae
Coleophora scabrida
Hesperiidae
Ochlodes sylvanus
Lycaenidae
Aricia artaxerxes
Lycaena phlaeas
Lycaena virgaureae
Polyommatus amandus
Polyommatus icarus
Polyommatus semiargus
Arboga
Svenskt namn
Rödlista
Taxon
1
1
3
1
2
2
1
1
1
1
1
1
1
7
4
1
1
1
1
1
2
VU
1
1
1
2
1
1
VU
23
20
20
1
6
14
2
4
2
1
3
7
1
1
1
1
23
2
2
6
1
2
1
1
1
1
Zygaenidae
Zygaena filipendulae
Urodela
Salamandridae
Triturus vulgaris
47
1
1
3
1
1
Västerås
Arboga
2
Sala
praktfjärilar
nässelfjäril
luktgräsfjäril
ängspärlemorfjäril
älggräspärlemorfjäril
pärlgräsfjäril
kamgräsfjäril
skogsnätfjäril
vitfjärilar
rapsfjäril
fjädermott
gråfibblefjädermott
glasvingar
smygstekellik
glasvinge
bastardsvärmare
sexfläckig
bastardsvärmare
stjärtgroddjur
vattensalamandrar
mindre
vattensalamander
Köping
Nymphalidae
Aglais urticae
Aphantopus hyperantus
Argynnis aglaja
Brenthis ino
coenonympha arcania
Coenonympha pamphilus
Melitaea athalia
Pieridae
Pieris napi
Pterophoridae
Oxyptilus pilosellae
Sesiidae
Bembecia ichneumoniformis
Hallstahammar
Svenskt namn
Rödlista
Taxon
5
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2
4
1
13
6
2
1
4
1
2
2
2
1
1
NT
1
1
NT
2
2
1
1
1
1
1
1
1
Tabell 5. Alla observationer av växter under inventeringen med de riktade söken i Västmanlands
län. Bland växter registrerades främst viktiga värdväxter för gaddsteklar, men även indikatorarter
och typiska arter för undersökt område noterades. Här rapporteras observationerna kommunvis.
Växterna har som regel noterats som 1 för förekomst, men har i vissa fall uppskattats till verkligt
individantal.
Apiaceae
Aegopodium podagraria
Pastinaca sativa
Peucedanum palustre
Pimpinella saxifraga
Asteraceae
Achillea millefolium
Anthemis tinctoria
Centaurea jacea
Cichorium intybus var. intybus
Cirsium vulgare
Conyza canadensis
Crepis tectorum
Erigeron acer
Hieracium sect. Tridentata
Hieracium sect. Vulgata
Hieracium umbellatum
Leontodon autumnalis
Leucanthemum vulgare
Logfia arvensis
Pilosella cymosa ssp. cymosa
Pilosella officinarum
Solidago canadensis
Solidago virgaurea
Sonchus arvensis
Tanacetum vulgare
Tragopogon pratensis
Tripleurospermum perforatum
Campanulaceae
Campanula glomerata
Campanula patula
Campanula persicifolia
Campanula rapunculoides
Campanula rotundifolia
Brassicaceae
Arabis glabra
Caryophyllaceae
Arenaria serpyllifolia
Dianthus deltoides
Herniaria glabra
Scleranthus annuus
Spergularia rubra
flockblommiga
kirskål
palsternacka
kärrsilja
bockrot
korgblommiga
röllika
färgkulla
rödklint
cikoria
vägtistel
kanadabinka
klofibbla
gråbinka
styvfibblor
hagfibblor
flockfibbla
höstfibbla
prästkrage
ullört
kvastfibbla
gråfibbla
kanadensiskt gullris
gullris
åkermolke
renfana
ängshaverrot
baldersbrå
klockväxter
toppklocka
ängsklocka
stor blåklocka
knölklocka
liten blåklocka
korsblommiga
rockentrav
nejlikväxter
sandnarv
backnejlika
knytling
grönknavel
rödnarv
48
2
Västerås
Sala
Köping
Hallstahammar
Svenskt namn
Arboga
Taxon
2
1
3
1
1
1
2
10
1
2
1
15
4
1
1
2
28
2
2
2
1
1
1
1
1
1
1
1
3
1
1
1
1
1
1
1
2
1
2
2
2
2
1
2
6
2
2
3
1
1
5
1
2
1
1
2
1
2
3
1
3
1
1
1
1
2
1
2
1
7
1
1
1
4
2
1
1
5
4
1
1
Dipsacaceae
Knautia arvensis
Ericaceae
Calluna vulgaris
Myrsinaceae
Lysimachia punctata
Fabaceae
Lathyrus pratensis
Lotus corniculatus
Lupinus polyphyllus
Medicago lupulina
Trifolium arvense
Trifolium aureum
Trifolium pratense
Trifolium repens
Vicia cracca
Vicia sepium
Geraniaceae
Geranium pratense
Lamiaceae
Scutellaria galericulata
Stachys sylvatica
Thymus serpyllum ssp. serpyllum
Scrophulariaceae
Chaenorhinum minus
Clusiaceae
Hypericum perforatum
Onagraceae
Epilobium angustifolium
Cyperaceae
Carex elata
Poaceae
Agrostis canina
Calamagrostis canescens
Deschampsia cespitosa
Glyceria maxima
Papaveraceae
Papaver rhoeas
Rosaceae
Argentina anserina
Cotoneaster scandinavicus
Fragaria vesca
Geum rivale
Potentilla argentea
Rubus idaeus
väddväxter
åkervädd
ljungväxter
ljung
ardisiaväxter
praktlysing
ärtväxter
gulvial
käringtand
blomsterlupin
humlelusern
harklöver
gullklöver
rödklöver
vitklöver
kråkvicker
häckvicker
näveväxter
ängsnäva
kransblommiga
frossört
stinksyska
backtimjan
lejongapsväxter
småsporre
johannesörtsväxter
äkta johannesört
dunörtsväxter
mjölke
halvgräs
bunkestarr
gräs
brunven
grenrör
tuvtåtel
jättegröe
vallmoväxter
kornvallmo
rosväxter
gåsört
rött oxbär
smultron
humleblomster
femfingerört
hallon
49
13
1
1
1
3
1
2
1
3
5
1
1
1
1
1
Västerås
Sala
Köping
Hallstahammar
Svenskt namn
Arboga
Taxon
16
2
4
1
1
3
3
2
5
1
1
1
1
1
1200
1200
2
2
1
1
28
5
2
3
2
1
8
4
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
2
2
1
1
3
3
1
1
1
1
4
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
10
1
1
1
2
4
1
Salicaceae
Salix caprea
Salix cinerea
Salix myrsinifolia
Salix viminalis
Crassulaceae
Sedum acre
Boraginaceae
Anchusa arvensis
Echium vulgare
Symphytum officinale
videväxter
sälg
gråvide
svartvide
korgvide
fetbladsväxter
gul fetknopp
strävbladiga
fårtunga
blåeld
äkta vallört
50
Västerås
Sala
Köping
Hallstahammar
Svenskt namn
Arboga
Taxon
3
1
1
1
1
1
2
2
4
1
2
1
1
1
1
1
1
1
3
2
1
51