öppnas i nytt fönster - Svensk sjuksköterskeförening
Verksamhetsplan - Inriktning av Svensk sjuksköterskeförenings verksamhet år 2015, 2016 och 2017 Kunskapsområdet omvårdnad Utvecklingen i Sverige har lett till att vi idag benämner omvårdnad som en autonom vetenskap med egen teoribildning. Den första som namngav omvårdnad som ett kunskapsområde var Martha Rogers, en amerikansk omvårdnadsteoretiker. Rogers menade att nursing/omvårdnad har utvecklats från att vara ett verb, att göra något, till att vara ett substantiv, något man vet. Martha Rogers menade inte att det är en motsättning mellan att veta och att göra, utan att man måste veta för att göra. Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 1 Svensk sjuksköterskeförening benämner både huvudområdet och forskningsfältet för omvårdnad. Omvårdnadsforskningens uppgift är att söka kunskap om människans behov av hjälp och stöd vid födelse, sjukdom och död samt om hur hälsan ska bevaras. I uppgiften att söka kunskap om människan inkluderas kunskap om patienter och närstående och om deras upplevelser och erfarenheter. Föreningen menar också att man måste söka kunskap om hur hjälp och stöd bäst ska utformas och det innebär att vi erkänner forskning om sjuksköterskors åtgärder och också om organisatoriska förutsättningar för vård som omvårdnadsforskning. De värden som föreningen lyfter fram med utgångspunkt i ICN:s etiska kod är respekt för sårbarhet, värdighet, integritet, autonomi och tillit. Omvårdnad är en humanvetenskap som inkludera naturvetenskapliga och medicinska kunskaper om människan. Inom omvårdnad används ibland patientbegreppet men ännu hellre personbegreppet och vi strävar efter en personcentrerad vård. I detta humanvetenskapliga perspektiv förstås människan både som en generell varelse och som en unik individ. Svensk sjuksköterskeförenings fyra grundpelare: FORSKNING I hälso- och sjukvården omfattar omvårdnadsinsatserna mer än 50 procent av verksamheten. Omvårdnadsforskningen syftar till att göra vården bättre, säkrare och mer jämlik för såväl personer som deras närstående. Forskning inom omvårdnad lyfter fram personer och närståendes upplevelser vid sjukdom och ohälsa samt undersöker nya metoder och omvårdnadsåtgärder för bästa effekt. För att forskningsresultat ska möta personers och närståendes behov behöver forskningsfrågor och problem växa fram ur den kliniska verksamheten. Om omvårdnad ska kunna beskrivas och dokumenteras, och därmed även kunna utvärderas, behöver professionen sträva efter enhetliga terminologier och ett fackspråk samt att bidra till att beskriva centrala begrepp inom omvårdnad. Omvårdnad har stor, och ibland livsavgörande betydelse, för att tillgodose personers fundamentala behov. Det finns behov att klargöra hur omvårdnaden tillfredsställer fundamentala behov och vilka omvårdnadsåtgärder som visar bästa resultat och därmed bör prioriteras. När forskningsresultat inom omvårdnad efterfrågas och används kommer resultaten till nytta för personer med ohälsa och närstående i den dagliga vården. Trots detta är det svårt att implementera nya forskningsresultat. En viktig faktor för att implementering av forskningsresultat ska lyckas är ledarskapet. En stödjande organisation och en gynnsam kultur påverkar också implementeringsprocessen. Det krävs en nära koppling mellan den dagliga vården och forskning inom omvårdnad och det är angeläget att bygga ut stödstrukturer för detta. Tillgången på kliniska lektorat och kliniska professorer är delar av dessa strukturer som kommer att ha en avgörande betydelse för omvårdnadsforskningens utveckling och inriktning. Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 2 Anslag till forskningsprojekt inom omvårdnad är oftast mycket små om man jämför med andra forskningsområden. Genom att satsa mer på omvårdnadsforskning kan vården utvecklas, vårdskador förebyggas och ojämlikhet minskas. Betydelsefulla faktorer för att tilldelas forskningsanslag är internationell förankring och starka forskningsmiljöer. Svensk sjuksköterskeförening behöver ställa krav på och agera strategiskt för att främja forskning och utveckling inom vård och omsorg. En ökad samverkan på den nordiska och europeiska arenan kan bidra till förbättrade förutsättningar för stora forskningsanslag och gemensamma forskningsprojekt. ETIK All omvårdnad har en etisk dimension och varje sjuksköterska har ett moraliskt ansvar för sina bedömningar och beslut. Omvårdnad som tillgodoser fundamentala mänskliga behov är komplex och avancerad. I en vård och omsorg där ekonomifrågor och ekonomiska styrmodeller fått allt större utrymme blir sjuksköterskors agerande och argumentation för att värna en kunskapsbaserad vård allt viktigare. I en kunskapsbaserad vård behöver kunskap om etik och värdegrund ingå. De etiska överväganden som dagligen sker i vården är mer komplexa än tidigare och berör alla sjuksköterskor. De etiska frågeställningarna spänner över vida fält, allt från hur man bevarar integritet, visar respekt och ger förutsättningar för partnerskap i den dagliga omvårdnaden, till frågor om organdonation, lagring av genetisk information och prioriteringar av omvårdnadsåtgärder. Främlingsfientlighet och rasism är mer uttalat i Sverige idag och det finns tecken på att dessa synsätt kan bli bestående. Varje sjuksköterska behöver utveckla ett personligt förhållningssätt till mänskliga rättigheter, till sjuksköterskornas internationella etiska kod och värdegrunden för omvårdnad. Den etiska diskussionen måste levandegöras, med syfte att utveckla den etiska kompetensen hos alla sjuksköterskor så att kvaliteten inom omvårdnad förstärks. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor innehåller fyra områden som sammanfattar riktlinjerna för etiskt handlande: ”sjuksköterskan och allmänheten (1), sjuksköterskan och yrkesutövningen (2), sjuksköterskan och professionen (3) och sjuksköterskan och medarbetaren (4).”. Alla områden utgår ifrån en gemensam etik och värdegrund. Svensk sjuksköterskeförenings arbete med etik och värdegrundsfrågor i omvårdnaden bygger på dessa områden. Sjuksköterskor behöver vara aktiva, debattera och påverka politiken för att uppmärksamma sårbara och utsatta grupper i behov av stöd. Alla sjuksköterskor har ett etiskt ansvar att säga ifrån när patienters värdighet och integritet hotas eller kränks. En jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas efter behov på lika villkor oavsett till exempel bostadsort, födelseland, ålder eller kön. Sjuksköterskan har ansvar att stå upp när grundläggande mänskliga rättigheter hotas samt påverka utvecklingen och i samhällsdebatten förmedla sin kunskap om hur människors sociala och ekonomiska villkor påverkar hälsan. Grupper med svagast röst, som till exempel barn Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 3 eller personer med psykisk ohälsa och sköra äldre personer ska särskilt uppmärksammas. Personcentrerad vård är ett partnerskap mellan personen i behov av vård och professionella inom vården. De kunskaper och erfarenheter som patienter och närstående har ska lyssnas till på ett tillitsfullt och respektfullt sätt samt tillvaratas. UTBILDNING Under flera år har utbildningsfrågan varit en av föreningens högst prioriterade frågor. Svensk sjuksköterskeförenings ”Strategi för utbildningsfrågor” pekar på att personer som lever med långvariga och komplicerade sjukdomstillstånd och ohälsa ökar. Den beskriver även vilka förändringar vården och omsorgen står inför som kräver en ökad sjuksköterskekompetens. EU:s Yrkeskvalifikationsdirektiv (2013/55/EU) innebär fler undervisningstimmar i verksamheten på grundutbildningsnivå samt kräver kontinuerlig fortbildning för legitimerade sjuksköterskor. Sjuksköterskor måste ges förutsättningar att bevara, utveckla och förnya sin kompetens. Det livslånga lärandet är centralt i sjuksköterskors professionsutövning. Specialistutbildning för sjuksköterskor kommer att vara under lupp åren 2015-2017. Det beror på ökat behov av specialistsjuksköterskor och Svensk sjuksköterskeförenings kritik av nuvarande specialistutbildningar eftersom de inte motsvarar dagens och morgondagens behov. Mot bakgrund av utvecklingen inom omvårdnad, medicin och teknik ökar behovet av en specialistutbildning med flexibel studiegång och en akademisk examen på avancerad nivå. Den verksamhetsförlagda utbildningen behöver kvalitetssäkras och forskningsprojekt som studerar lärandemiljöers betydelse för examination behöver utvecklas. Den verksamhetsförlagda utbildningen behöver uppfylla samma krav som den lärosätesförlagda på ämnestydlighet, lärarkompetens, handledarkompetens, arbetsformer, litteratur och examination. Utvärdering av sjuksköterskors yrkes- och generella examen på avancerad nivå visar behovet av förändring av specialistutbildningarna. Medborgarnas behov av sjuksköterskors specialistkompetens bör styra utbildningsutbudet. Utbildningen ska leda till att specialistsjuksköterskan utvecklar förmågan att reflektera och omsätta sina kunskaper och färdigheter i många skiftande komplexa situationer med ett säkert och personcentrerat arbetssätt. Utbildningen behöver koncentreras till de lärosäten som i egen eller samverkande regi kan erbjuda aktiva forskningsmiljöer inom aktuell specialitet. Kliniska kombinationstjänster behöver skapas. Avancerad specialistsjuksköterska finns redan i andra länder. Uppdraget ger säker vård och är kostnadseffektivt. Utbildning till avancerad specialistsjuksköterska bör etableras genom gemensam nationell utbildningsnivå. Professionens certifiering av en sådan utbildning behöver utredas. Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 4 För att garantera kvalitet och fastställa nationella kompetenskrav på grund och avancerad utbildningsnivå måste ett nationellt samverkansorgan inrättas, där lärosäten, departement, professionsföreträdare, Socialstyrelsen, Universitetskanslersämbetet och Sveriges Kommuner och Landsting kan samverka. KVALITET Det övergripande målet för Svensk sjuksköterskeförenings arbete med kvalitetsutveckling inom omvårdnad är en vård och omsorg som är trygg, säker, jämlik och av god kvalitet. Förtroendet för sjuksköterskans profession påverkas av omvårdnadens kvalitet. Sjuksköterskor har ett professionellt ansvar av att beskriva, följa upp och lära av resultaten av sitt patientnära arbete och därmed bidra till kvalitetsutvecklingen inom vård och omsorg. En personcentrerad vård kräver kunskap, handling, förutsättningar och uppföljning. Professionell kompetens i form av ämneskunskaper, personliga färdigheter, värderingar och etik utgör en självklar grund för hög kvalitet i omvårdnad. Sjuksköterskor behöver även kompetens inom de övriga fem kärnkompetenserna; samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. eHälsa är en samlingsterm för tillämpning av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) inom egenvård, omsorg, hälso- och sjukvård och vårdens interaktion med patienter och närstående. eHälsa ska främja en jämlik och personcentrerad vård och vara ett verktyg för att öka patienters och närståendes delaktighet. Avgörande för utvecklingen av eHälsa är välfungerande system för informationsöverföring med definierade termer och begrepp. Ett nationellt fackspråk är grunden till en kunskapsbaserad och säker hälso- och sjukvård. Användningen av standardiserade termer stödjer kommunikation mellan vårdpersonal och andra aktörer och minskar risken för misstag. För att kommunicera omvårdnadsinformation måste det nationella fackspråket ha termer med tillräcklig bredd och djup för att beskriva omvårdnad. Chefer och ledare på alla nivåer behöver engagera sig i kvalitetsutveckling inom omvårdnad. De behöver ta större ansvar för att det finns tillräckligt antal specialistutbildade sjuksköterskor, samt för alla medarbetares kontinuerliga fortbildning och kompetensutveckling. Det behövs ett ledarskap för omvårdnad som stödjer sjuksköterskornas arbete och professionella utveckling och därmed skapar förutsättningar för hög kvalitet i omvårdnaden. Det är nödvändigt med en organisation för omvårdnad som omfattar samtliga ledningsnivåer och som är parallell med den medicinska ledningsstrukturen. Sjuksköterskors omvårdnadsperspektiv behövs i alla beslutande rum. Erfarenheter av modellen för ”Magnet Hospital” som syftar till att skapa goda förutsättningar för professionell utveckling och hög kvalitet inom omvårdnad behöver tas tillvara. För att kunna mäta och jämföra omvårdnadens kvalitet behöver kvalitetsindikatorer utvecklas och användas i till exempel öppna jämförelser, nationella riktlinjer och nationella vårdprogram. Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 5 Nationella kvalitetsregister är viktiga verktyg för verksamheternas förbättringsarbete. För att uppnå sina syften behöver kvalitetsregistren i högre utsträckning utveckla och omfatta data inom omvårdnad och rehabilitering. Svensk sjuksköterskeförenings prioriterade områden för åren 2015-2017: Kunskapsbaserad omvårdnad Under verksamhetsåren 2015-2017 kommer föreningen att leda, utveckla och nyttiggöra en kunskapsbaserad omvårdnad genom att arbeta för att fundamentala mänskliga behov tillgodoses genom omvårdnad förbättrade villkor för omvårdnadsforskningen att stödja användningen av resultat från omvårdnadsforskning att tydliggöra betydelsen av ett starkt ledarskap för personcentrerad omvårdnad att data som mäter kvalitet avspeglar alla dimensioner av omvårdnad att omvårdnadskompetens finns på alla ledningsnivåer i vård och omsorg. Sjuksköterskors kompetens Under verksamhetsåren 2015-2017 kommer föreningen att leda, utveckla och nyttiggöra området kompetens genom att arbeta för att fler kliniska kombinationstjänster inrättas inom all verksamhet en ny modell för sjuksköterskors specialistutbildning en miniminivå för nationell dimensionering av grund- och specialistutbildade sjuksköterskor i relation till säker vård att bevaka och påverka beslut på EU-nivå så att de bidrar till hög kvalitet i sjuksköterskors utbildning och verksamhet att verka för tillämpningen av de sex kärnkompetenserna i svensk vårdkontext. Jämlik vård och hälsa Under verksamhetsåren 2015 -2017 kommer föreningen att leda, utveckla och nyttiggöra en jämlik vård och hälsa genom att arbeta för att stärka sjuksköterskors etiska medvetenhet och etiska förhållningssätt att påvisa resultat från forskning om ojämlik vård och skillnader i hälsa alla människors lika rätt till liv, hälsa och vård att värna utsatta gruppers rätt till vård på lika villkor. Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 6 Styrelsens förslag till föreningsstämman: Punkt 16 a): Fastställande av medlemsavgifter I förslaget till rambudget har styrelsen utgått från följande förutsättningar: • Styrelsens förslag till inriktning av Svensk sjuksköterskeförenings verksamhet för åren 2015, 2016 och 2017 utgör underlag till rambudgeten. • En minskning av aktiva medlemmar och pensionärer har skett under de senaste åren trots stora medlemskampanjer. En minskning av medlemsantalet har beräknats med ca 3 procent per år för de kommande tre åren. • Medlemsavgiften för aktiva medlemmar och pensionärer höjdes senast år 2011 med 4 kronor per månad. Avgiften för studerandemedlemmar lämnades oförändrad. • En beräknad kostnadsökning med ca 2 procent per år har gjorts. KPI enligt Konjunkturinstitutet är 2,2 procent för år 2016 och 2,7% för år 2017. Styrelsen föreslår en höjning av medlemsavgiften för år 2016 för aktiv medlem med 8 kr per månad eller 96 kr per år, från 336 kr per år till 432 kr per år. För år 2017 föreslår styrelsen oförändrad medlemsavgift. Styrelsen föreslår oförändrad avgift för pensionärsmedlemmar, 13 kr per månad eller 156 kr per år för åren 2015, 2016 och 2017. Styrelsen föreslår oförändrad avgift för studerandemedlemmar, 100 kr under hela studietiden för grundutbildning. Föreningsstämman föreslås besluta: att fastställa medlemsavgiften för åren 2016 och 2017 till 432 kr per år för aktiv medlem. att fastställa medlemsavgiften för åren 2016 och 2017 till 156 kr per år för pensionärsmedlemmar. att fastställa medlemsavgiften för 2016 och 2017 för studerandemedlemmar till 100 kr för hela studieperioden under grundutbildningen. Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 7 Styrelsens förslag till föreningsstämman: Punkt 16 c): Rambudget för år 2015, 2016 och 2017 Förslag till rambudget för 2015 Oförändrad medlemsavgift aktiv medlem Oförändrad medlemsavgift pensionär Oförändrad studerandeavgift 336 kr/år 156 kr/år 100 kr för hela studietiden Tkr 2015 INTÄKTER Medlemsavgifter* Finansiella intäker 19 400 3 000 Summa intäkter 22 400 KOSTNADER Förtroendevalda/org.grupper Projekt Personal Kanslichef Kansli Omvårdnadsmagasinet Information Sjuksköterskornas hus/Bostadsrätter/Huså Summa kostnader -1 757 -23 569 BERÄKNAT RESULTAT * aktiva medlemmar pensionärer studenter -3 342 -1 200 -8 700 -1 000 -1 900 -4 500 -1 170 -1 169 Enl statistik sep-14 55 683 6 848 2 307 64 838 Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 Beräknat antal 2015 -2% 54 569 -1% 6 780 2 300 63 648 8 Förslag till rambudget för 2016 Höjning av medlemsavgift till 36 kr/mån Oförändrad medlemsavgift pensionärer Oförändrad studerandeavgift 432 kr/år 156 kr/år 100 kr för hela studietiden Tkr 2016 INTÄKTER Medlemsavgifter* Finansiella intäkter 23 737 3 000 Summa intäkter 26 737 KOSTNADER (KPI 2016: 2,2) Förtroendevalda/org.grupper Projekt Personal Kanslichef Kansli Omvårdnadsmagasinet Information Fastigheter/Bostadsrätter -2 593 -1 800 -8 961 -1 030 -1 941 -4 600 -1 196 -1 800 Summa kostnader -23 921 BERÄKNAT RESULTAT 2 816 Beräknat antal * aktiva medlemmar pensionärer studenter Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 2016 52 407 6 712 2 300 61 419 9 Förslag till rambudget för 2017 Höjning av medlemsavgift till 36 kr/mån Oförändrad medlemsavgift pensionärer Oförändrad studerandeavgift 432 kr/år 156 kr/år 100 kr för hela studietiden Tkr 2017 INTÄKTER Medlemsavgifter* Finansiella intäkter 23 274 3 000 Summa intäkter 26 274 KOSTNADER (KPI 2017: 2,7) Förtroendevalda/org.grupper Projekt Personal Kanslichef Kansli Omvårdnadsmagasinet Information Fastigheter/Bostadsrätter -3 310 -1 500 -9 203 -1 058 -1 993 -4 724 -1 228 -1 800 Summa kostnader -24 816 BERÄKNAT RESULTAT 1 458 Beräknat antal * aktiva medlemmar pensionärer studenter 2017 51 360 6 645 2 400 60 405 Föreningsstämman föreslås besluta: att godkänna styrelsens förslag till rambudget för åren 2015, 2016 och 2017. Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 10 Styrelsens förslag till föreningsstämman: Punkt 17: Stadgeändring Förslag till revidering av stadgar för Svensk sjuksköterskeförening Styrelsens förslag till stadgeändring återfinns i den högra kolumnen. För att underlätta jämförelse återfinns texten i den gällande stadgan i vänstra kolumnen. Förslaget till ändringar är rödmarkerade. Stadgar Svensk sjuksköterskeförening Förslag till ändring Föreningsstämman 2015 Antagna av föreningsstämman 2012-09-26 § 1 ÄNDAMÅL Mom 1 Syfte Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella sammanslutning. Svensk sjuksköterskeförening företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja forskning och utveckling, utbildning samt kvalitetsutveckling inom vård och omsorg. Svensk sjuksköterskeförening arbetar för sjuksköterskors professionella utveckling utvecklingen av omvårdnadsvetenskapen utvecklingen av omvårdnaden och dess professionella ledning utveckling av sjuksköterskors utbildning sjuksköterskors kompetensutveckling att sjuksköterskor ska tillämpa ICNs etiska kod § 2 ORGANISATION § 2 ORGANISATION Mom 1 Organ Svensk sjuksköterskeförening är en ideell förening och dess firma tecknas av styrelsen. Mom 1 Organ Svensk sjuksköterskeförening är en ideell förening och dess firma tecknas av styrelsen. Föreningen utövar verksamheten genom föreningsstämma sektioner nätverk redaktionsråd - styrelse Föreningen utövar verksamheten genom föreningsstämma styrelse sektioner Sjuksköterskornas etiska råd redaktionsråd (nätverk stryks) Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 11 Mom 3 Nätverk Nätverk eller grupp av medlemmar kan bilda nätverk Förslag att momentet stryks Styrelsen fattar beslut om att inrätta nätverk efter ansökan från nätverk. Mom 3 Valbarhet Samtliga medlemmar utom pensionärer och associerad medlemmar är valbara till uppdrag i föreningen. Mom 3 Valbarhet Ny text för momentet Samtliga medlemmar utom associerade medlemmar är valbara till uppdrag i föreningen. Sektion eller nätverk för pensionärer äger rätt att utse ledamot och suppleant till föreningsstämman. § 4 FÖRENINGSSTÄMMA Mom 1 Ledamöter Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ. Föreningsstämman består av ledamöter och suppleanter utsedda av sektioner och nätverk, av övriga medlemmar, samt av Svensk sjuksköterskeförenings styrelseledamöter. Varje sektion och nätverk har rätt att utse en ledamot och en suppleant. Utöver ledamöterna från styrelsen ska ¾ av ledamöterna utses av sektioner och nätverk och ¼ fördelas genom lottning till övriga intresserade medlemmar. § 4 FÖRENINGSSTÄMMA Nätverk stryks ur momentet Mom 1 Ledamöter Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ. Föreningsstämman består av ledamöter och suppleanter utsedda av sektioner, av övriga medlemmar, samt av Svensk sjuksköterskeförenings styrelseledamöter. Varje sektion har rätt att utse en ledamot och en suppleant. Utöver ledamöterna från styrelsen ska ¾ av ledamöterna utses av sektioner och ¼ fördelas genom lottning till övriga intresserade medlemmar. Mandatperioden är två år Mandatperioden är två år § 5 STYRELSEN Mom 1 Ledamöter § 5 STYRELSEN Mom 1 Ledamöter Mandattiden är fyra år och för hälften av ledamöterna löper den ut vid varje ordinarie föreningsstämma. Ordföranden kan vara arvoderad av Svensk sjuksköterskeförening, formerna härför regleras i avtal mellan ordföranden och den övriga styrelsen. Mandattiden är fyra år och för hälften av ledamöterna löper den ut vid varje ordinarie föreningsstämma. Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 Text avseende arvode till ordförande stryks – förslag att föreningsstämman fastställer arvode till ordförande liksom för alla andra arvoden i styrelsen. 12 Mom 3 Uppgifter Styrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt stadgar, riktlinjer och avtal tolkar och tillämpar stadgarna och andra föreningsstämmobeslut och fungerar som föreningens högsta beslutande organ mellan föreningsstämmorna tillsätter råd, kommittéer och arbetsgrupper samt utser representanter i andra organ fattar beslut om att inrätta sektioner och nätverk ansvarar för föreningens ekonomi och förvaltar tillgångarna på ett betryggande sätt gör bokslut den 31 december och överlämnar årsredovisning till de av föreningsstämman valda revisorerna senast den 31 mars påföljande år avger verksamhetsberättelser varje år och överlämnar dem till föreningsstämman ansvarar för kansliet och anställer personal samt fastställer löne- och anställningsvillkor utser styrelse och inom den ordförande samt revisorer och revisorssuppleanter för Stiftelsen Sjuksköterskornas kamratfond utfärdar kallelse senast två månader före ordinarie föreningsstämma förbereder föreningsstämman och utsänder handlingarna till ledamöterna senast fyra veckor före mötet. Mom 3 Uppgifter Styrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt stadgar, riktlinjer och avtal tolkar och tillämpar stadgarna och andra föreningsstämmobeslut och fungerar som föreningens högsta beslutande organ mellan föreningsstämmorna tillsätter råd, kommittéer och arbetsgrupper samt utser representanter i andra organ fattar beslut om att inrätta sektioner (nätverk stryks) ansvarar för föreningens ekonomi och förvaltar tillgångarna på ett betryggande sätt gör bokslut den 31 december och överlämnar årsredovisning till de av föreningsstämman valda revisorerna senast den 31 mars påföljande år avger verksamhetsberättelser varje år och överlämnar dem till föreningsstämman ansvarar för kansliet och anställer personal samt fastställer löne- och anställningsvillkor utser styrelse och inom den ordförande samt revisorer och revisorssuppleanter för Stiftelsen Sjuksköterskornas kamratfond utfärdar kallelse senast två månader före ordinarie föreningsstämma förbereder föreningsstämman och utsänder handlingarna till ledamöterna senast fyra veckor före mötet. Föreningsstämman föreslås besluta: att anta förslaget till revidering av stadgan. Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 13 Valberedningens förslag till föreningsstämman: Punkt 18 a): Val av styrelse - Ordförande 4 år Ordförande Val 4 år Ami Hommel född 1957, leg. sjuksköterska, Dr. Med. Vet., docent, anställd på Skånes universitetssjukhus som sjuksköterska med speciella uppgifter inkluderande forskning och utbildningsfrågor samt koordinator för nationella kvalitetsregistret Rikshöft. Ingaövriganominerade. Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 14 Valberedningens förslag till föreningsstämman: Punkt 18 b): Val av styrelse – Ledamöter Val 4 år Ewa Andersson född 1972, leg. sjuksköterska, Dr. Med. Vet, universitetsadjunkt, Sektionen för hälsa, Blekinge Tekniska Högskola. Val 4 år Oili Dahl född 1966, leg. sjuksköterska, Med. Dr., akademisk vårdchef och bitr. verksamhetschef på Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset. Val 4 år Ingrid Wåhlin född 1955, leg. sjuksköterska, Med.dr., forskningshandledare vid landstinget i Kalmar län samt forsknings‐och utvecklingsarbete på intensivvårdsavdelningen vid länssjukhuset i Kalmar. Fyllnadsval 2 år Marit Silén född 1979, leg. sjuksköterska, Fil. Dr., universitetslektor, Högskolan i Gävle. Övriganominerade Karin Teider, född 1955, leg. sjuksköterska, fil. Kand., barn och ungdomssjuksköterska, Vänersborgs kommun, styrelseledamot Svensk sjuksköterskeförenings styrelse. Britt‐Marie Bernhardson, född 1955, leg. sjuksköterska, Med.dr., Projektledare, delprojekt inom Innovativ vård, Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska institutet samt Onkologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset. Pernilla Hillerås, född 1971, leg. sjuksköterska, Fil. dr., Professor, forskningschef/studierektor för forskarutbildning vid Sophiahemmet Högskola. Jane Österlind, född 1959, leg. sjuksköterska, Med. dr., biträdande prefekt på institutionen för vårdvetenskap samt lektor på Ersta Sköndal högskola. Berith Lindahl, född 1955, leg. sjuksköterska, Med. dr., lektor och docent i Vårdvetenskap, Akademin för Vård, Arbetsliv och Välfärd, Högskolan i Borås. Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 15 Valberedningens förslag till föreningsstämman: Punkt 19 a): Val av revisorer och revisorssuppleanter – 2 revisorer 2 år Valberedningensförslag: Revisorerordinarie Omval 2 år Marie Stenberg leg sjuksköterska, Fil. mag., adjunkt. Hälsa och samhälle, Malmö Högskola Nyval 2 år Elisabet Welin Henriksson (tidigare suppleant) leg sjuksköterska, Med. Dr., docent i omvårdnad, universitetslektor, Sektionen för omvårdnad, Karolinska Institutet. Punkt 19 b): Val av revisorer och revisorssuppleanter – 2 revisorssuppleanter 2 år Revisorssuppleanter Nyval 2 år Janeth Leksell leg sjuksköterska, Fil. Dr., lektor, docent vid Högskolan Dalarna, utbildning, samhälle och hälsa, Uppsala Universitet, Medicinska Vetenskaperna. Nyval 2 år Berit Sunde leg. sjuksköterska, Fil. Dr., Forskningssjuksköterska, GastroCentrum, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 16 Föreningsstämmans val: Punkt 20: Val av valberedning Föreningsstämman utser 5 ledamöter, varav en sammankallande, för 2 år. Nuvarandevalberedning Ann‐Charlotte Egmar, sammankallande ‐ Ej aktuell för omval Programansvarig, Röda Korsets Högskola Gun Andersson ‐ Positiv till omval Vårdchef, Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Eva Törnvall ‐ Ej aktuell för omval FoU‐handledare i närsjukvården Region Östergötland Karin Olsson ‐ Positiv till omval Verksamhetsutvecklare, Hjärtcentrum, Norrlands Universitetssjukhus Pernilla Stenborg Nielsen ‐ Positiv till omval leg. sjuksköterska, Psykiatrin, Norra Älvsborgs Länssjukhus Svensk sjuksköterskeförening Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015 17
© Copyright 2024