1. No category

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola
läsåret 2014/15
Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts
charm och ljusa rum med högt i tak.
Verksamheten är uppbyggd på olika stationer med aktiviteter som alla har ett syfte med
inriktning på lärandet genom lek. Vi är inne hela förmiddagen för att få ett oavbrutet lekmontessoripass med möjlighet till koncentrerad aktivitet och lek. Vi är ute hela
eftermiddagen året om, vi har likaså utedagar måndag och fredag då vi är ute hela dagen. På
vår stora äng finns det gott om plats för alla barn och deras lekar i naturlig miljö. Där har vi
fri lek och olika lek och lär -teman under dagen. Barnen upptäcker och upplever med alla
sinnen och hela kroppen.
Vi följer Montessoripedagogikens metodik och har en önskan om att ha en åldersblandad
grupp av barn för att kunna stimulera ”peer-learning”, att äldre introducerar yngre i olika
aktiviteter genom att vara på olika nivåer skapar det olika idéer och lösningar på problem.
(Med Nackas riktlinjer om rak kö är det svårt för oss att följa en av grundtankarna i vår
utvalda pedagogik, då vår önskan är att ha en ålderblandad grupp för att bygga på ett
samspel som gagnar utveckling och lärande. )Montessori menade att barn i en åldersblandad
grupp lever i en aktiv gemenskap där de får möjlighet att möta och lösa sociala problem
genom daglig erfarenhet. Vi människor är varandras miljöer där vi tränar våra sociala
färdigheter på varandra. I leken lär sig barn sociala regler såsom turtagning samförstånd och
samspel. I en åldersblandad grupp av barn finns det också möjlighet till att barnen hjälper
varandra. Genom att visa ett annat barn en viss färdighet får de en förståelse för vad de
själva kan, barn lär av varandra. Löfdahl (2004) utrycker det som att barn behöver varandra
för att utvecklas. I leken lär barn av varandra och med hjälp av varandra kan de också lära
sig något som egentligen ligger över deras egen aktuella utvecklingsnivå. Likaså Pramling
Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) menar att i lekens samspel lär barn tillsammans
och lär av varandra genom att diskutera, argumentera och se varandras perspektiv blir deras
” tankar synliga för dem själva och de kan arbeta med sin egen förståelse” (s.46). Därav vår
önskan att ha åldersblandade grupper.
Montessoris lekbegrepp
I Lpfö 98/10 framgår att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin lust samt
förmåga att leka och lära”. Montessoris lekbegrepp ligger till grund för verksamhetens syn
på barnens lek. Montessori baserade sitt lekbegrepp på verkliga erfarenheter i form av
upplevelser och fakta. Barn imiterar och bearbetar verkligheten i lek. Lek är att handskas
praktiskt med verkligheten, i ett görande. Lek är att vara aktiv i kontakten med sin
Värmdövägen 176, 131 41 Nacka | Telefon 08-7166024 | Mobil 073-6938739
E-post: [email protected] | www.storangensmontessori.se
omgivning och i lek bearbeta sina erfarenheter och därmed utveckla sin fantasi och
kreativitet. Montessoris lek befinner sig i ett dialektiskt förhållande mellan aktiv imitation i
görande och bearbetning av verkligheten genom fantasi. Barnets existens är i en evig
förståelseprocess genom och med lekens hjälp.
Vi följer Friluftsfrämjandets teman och tankar i vår uteverksamhet genom att uppleva och
lära med alla sinnen och använda oss av naturen i lärandet, vilket även är Montessoris tanke.
De två förskolelärarna har även en Mulle utbildning i Friluftsfrämjandet regi.
Förskolan är ett föräldrakooperativ och har ca 16 barn på förskolan. 56% är förskollärare
med specialistutbildning inom montessoripedagogikens metodik.
Utvärdering av 14/15 och Hur verksamheten ska utvecklas 15/16
Utvärdering av Utvecklingsområde ”Utveckling och lärande”
Reflektion
Reflektion i aktivitet med barn för att förtydliga vad de gör, vad
de kan och hur vi går vidare. För att forma och utveckla lärandet
ger pedagogerna återkoppling till barnen om var de befinner sig
i lärprocessen, vart de är på väg och vad som behövs för att
komma vidare.
Utvärdering 141229+
 Vi ger barn en gemensam reflektion och positiv
150727
återkoppling. Vi behöver bli tydligare i våra kommentarer
när det gäller hur vi går vidare i lärprocessen.
 Vi fotodokumenterar barnens lärprocesser och skriver
ned med citat kopplade till dessa. Dokumentationen
sätts in i barnens pärmar, på så vis blir lärprocessen
tydlig.
 Fotopärmen använder vi för att barnen ska bli delaktiga i
dokumentationen, vi tror att det blir lättare för barnen
att blicka bakåt om man ser en bild att utgå ifrån
Spaltdokumentation
Vi skriver ned vad barnen gör, säger och reflekterar över hur vi
går vidare för att följa barnens intressen och lärprocesser detta
för att bättre kunna utvärdera och utveckla verksamheten. Vi
hoppas att ”dokumentationen ska synliggöra de frågor och
problem barnen är intresserade av och den kunskap som
uppstår i olika situationer”. (Skolverket, 2012)
Utvärdering 141229+
 Vi använder oss av vår loggbok för att dokumentera vad
150727
barnen gör och säger. Vi inser att vi använder oss av två
förfaringssätt för att göra samma sak. Vi beslutar att
lägga in spaltdokumentationens modell i vår loggbok för
att sammanföra dessa två förfaranden till en gemensam
dokumentation.
 Vi har en förberedd miljö där barnen själva tydligt visar
vad de är intresserade av. Spaltdokumentationen som
gjorts under terminen visade att barnen har intresse för
kroppens olika delar och funktion. Genom att pussla och
reflektera utifrån vår anatomiska docka och sedan tittat
på kort och gjort övningar med våra egna kroppar har
Värmdövägen 176, 131 41 Nacka | Telefon 08-7166024 | Mobil 073-6938739
E-post: [email protected] | www.storangensmontessori.se
Studiecirkel i
”Lyssnandets pedagogik”
Utvärdering 141229+
150727
Språklekar som följer
”Före
Bornholmsmodellen”
Utvärdering 141229+
150727
barnen fått en variation i sin lärprocess om kroppen och
dess olika funktioner. Vidare har vi tillsammans pratat
om Syd Amerikas djur och upptäck att vi saknade en hel
del djur till kontinenten. Barnen har också visat stort
intresse för matematik i olika former bl.a. geometriska
former, antalsräkning, addition etc.
 Vi vill utveckla det intresse de visar genom att ge dem
möjlighet att befästa sina färdigheter i målarrummet och
i vår breda uteverksamhet. Vi vill på så vis ge dem fler
möjligheter och en variation i lärprocessen.
Studiecirkel för att tillsammans i diskussion och gemensam
reflektion sätta fokus på reflektionens betydelse och för att få
ytterligare verktyg i att ”följa barnen” och göra lyssnandet
synligt.
 Vår studiecirkel hänger ihop med att följa barnen och
lyssna in dem genom spaltdokumentation och loggbok.
Vi vill göra lyssnandet synligt genom
spaltdokumentationen/loggboks anteckningar.
 Utifrån boken beslutar vi att låta barnen hålla i egna
samlingar, vilket vi gjort tidigare på förskolan. Att hålla i
en samling med hjälp av vuxen är en möjlighet att växa
och våga ta plats. Det är viktigt att fokusera på vad
barnen kan istället för tvärtom, vad de inte kan.
Kurs för förskolepersonal: ” Före Bornholmsmodellen”, för att
stimulera varje barns språkutveckling och utveckla barnens
språkliga medvetenhet.
 Vi fortsätter med Bornholmsmodellen under våren och
beslutar att dela upp gruppen i två mindre, för att på så
vis möta alla barnen på deras nivå. Monica och Yvonne
har varsin halvgrupp och alternerar med
Bornholmsmodellen där barnen bl.a. har boksamtal och
får vänja sig vid att samtala om böcker och muntligt
berättande. Tillsammans uppmärksammar vi rimorden i
texten, och under läsningens gång stannar vi även upp
och talar om det outtalade som döljer sig mellan
raderna.
 Vi vill under terminen vidareutveckla det muntliga
berättandet, t.ex. sagor som berättas utan böcker,
använda situationsbilder som barnen själva berättar till,
göra en sagokedja etc.

Muntligt berättande har alltid funnits i alla tider och alla
kulturer. Med röst och rörelser uppstår stark närvaro och
kontakt mellan berättare och barn. Berättande är ett
interaktivt medel och barn kan omedelbart ställa frågor,
och berättaren kan få höra tolkningar av det berättade.
På så vis vill vi träna barnens kreativa och berättande
förmåga. Det leder fram till medvetenhet om hur språket
används.
 Vi kommer även att använda oss av boken ”Vägen till
språket”. På detta vis ger vi en variation av språkets olika
pusselbitar.
Värmdövägen 176, 131 41 Nacka | Telefon 08-7166024 | Mobil 073-6938739
E-post: [email protected] | www.storangensmontessori.se
Hur utveckling och lärande ska utvecklas läsåret 15/16
Under läsåret 15/16 kommer barnen att påbörja en foto och film kurs med vår fotograf och
filmare. De börjar med att själva fotografera porträtt med en analog kamera för att förstå hur
en kamera fungerar. De kommer under hösten följa kursens moment fram till en egen film
om vad som är roligt och intressant på förskolan, genom att filma själva och göra en så
kallad ”foto film”. Denna aktivitet ger barn möjlighet att utveckla sin förmåga att
kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar
med hjälp av en kamera. De stimuleras och utmanas på så vis även i sitt intresse för teknik.
Detta vill vi koppla till Lpfö 98/10. Där framgår att ”förskolans ska sträva efter att varje barn
utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar”.
Under höstterminen har vi förmånen att låta barnen upptäcka och erfara olika instrument,
rytmik samt dans genom vår musikpedagog. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och
erfarenheter i många uttrycksformer som […] sång, musik ”samt” dans.
Under vårterminen kommer barnen i femårs-gruppen att arbeta vidare med ”Före
Bornholmsmodellen-språklekar i förskolan”. Ett material som syftar till att väcka barnens
intresse för skriftspråket på ett lustfyllt sätt för att medvetandegöra barnen om att ord inte
endast betyder någonting, de låter också på olika sätt, för att på sikt också inse att orden är
uppbyggda av ännu mindre byggstenar som också låter: Bokstäver.
Utvärdering av utvecklingsområdet ”Trygghet ordning och arbetsro”
Dramatiseringar av
Dramatiseringar av aktuella maskerade konflikter i barngruppen
färdigheter och
ger möjlighet att i efterhand förstå handlingars konsekvenser
konfliksituationer
och vilka strategier som skulle kunna forma en bättre utgång av
händelsen.
Utvärdering 141229+
 Vi ser resultat av vårt arbete. Det har skapat en
150727
medvetenhet både om hur man bör göra i olika
situationer och också att de börjar får en vokabulär i
samband med dramatiserade situationer. Barnen tar
ställning i etiska dilemman och ger uttryck för egna
uppfattningar.
 Vi fortsätter med fler färdigheter, grace & courtesy under
våren. T.ex. vänta på sin tur, att turas om, att komma
förbi, alla får bestämma i leken, alla får vara med etc.
 Vi kommer att utveckla dramatiseringarna med barnen
som skådespelare enligt deras önskemål.
Kamratskap
Återkommande tema om hur vi bemöter varandra, vad det
innebär att vara en god vän. Vi läser litteratur som tillhör ämnet.
Utvärdering 141229+
 Kamratskapet ingår i dramatiseringarna.
150727
KTH
KTH är en metod vi använder oss av i direkt konflikthantering,
att lära sig verbalisera, kommunicera sina känslor istället för att
använda sig av handgripligheter.
Utvärdering 141229+
 Metoden fungerar bra och vi använder oss av den.
150727
Metoden växer fram genom tiden och åren på förskolan.
All ny personal introduceras i ”Känsla, tanke och
handling”.
Observation av utsatta
Observation av de barn som känner sig utsatta och ger uttryck
Värmdövägen 176, 131 41 Nacka | Telefon 08-7166024 | Mobil 073-6938739
E-post: [email protected] | www.storangensmontessori.se
barn
Utvärdering 141229+
150727
för någon form av utsatthet.
 Med en vuxen i närheten blir barn trygga och får på så
vis hjälp med att sättas i samband med övriga barn.
 Lekgrupper är en metod vi använt oss av under terminen
för att skapa en god grund för lek med och mellan alla
barn.
Hur trygghet, ordning och arbetsro ska utvecklas läsåret 15/16
Under läsåret kommer vi att fortsätta arbeta med ovan nämnda utvecklingsområden då de
alltid är aktuella. Dramatiseringarna är mycket uppskattade och barnen önskar göra egna
dramatiseringar, vilket vi kommer att genomföra under läsåret 15/16.
I femårsgruppen kommer barnen bl.a. ha temat ”Kamratskap” under läsåret. Vi arbetar med
boken ”Tilde med is och sol” och samtalar om hur man är en god vän, vad som gör mig glad
och ledsen. Ur Lpfö98/10 ” Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att
fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter
samt att ta ansvar för gemensamma regler”.
Utvärdering av utvecklingsområdet ”Barns inflytande”
Spaltdokumentation
Vi skriver ned vad barnen gör, säger och reflekterar över hur vi
går vidare för att följa barnens intressen och lärprocesser. Detta
för att bättre kunna utvärdera och utveckla verksamheten. Vi
hoppas att ”dokumentationen ska synliggöra de frågor och
problem barnen är intresserade av och den kunskap som
uppstår i olika situationer”. (Skolverket, 2012)
Utvärdering 141229+
 Spaltdokumentation har dokumenterats separat men är
150727
egentligen en del av loggbokens anteckningar. Vi har
först och främst använt oss av loggböcker för att
beskriva vad barnen gör, säger och vår reflektion därav.
 Vi kommer hädanefter att ändra vårt upplägg och göra
om våra loggböcker efter spaltdokumentationens
upplägg: Gör, Säger, Reflektion. En förenkling och vinst i
tid med användning av ett system.
Reflektion
I reflektion och samspel med barn synliggöra deras inflytande
och deras önskemål i vardagen.
Utvärdering 141229+
 Vi utvecklar vår fotodokumentation med att föra in bilder
150727
och text på barnen i olika situationer och aktiviteter på
förskolan, text baserad på intervjuer med barnen.
Hur barns inflytande ska utvecklas under läsåret 15/16
Genom vårt fotoprojekt vill vi genom barnens dokumentation över vad som är roligt och
intressant på förskolan, stärka verksamhetens utveckling mot vad som är deras reflektioner
och önskemål. Filmen och fotograferandet blir ett verktyg att ”följa barnen”. Genom detta
arbete utvecklar barnen ”sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få
möjlighet att påverka sin situation” och vardag på förskolan. (LPfö98/10)
Värmdövägen 176, 131 41 Nacka | Telefon 08-7166024 | Mobil 073-6938739
E-post: [email protected] | www.storangensmontessori.se
Referenser:
Löfdahl, A. (2004) Förskolebarns gemensamma lekar-mening och innehåll. Lund:
Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, I., & Asplund Carlsson, M. (2003) Det lekande lärandet barnet i en
utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB.
Läroplan för förskolan 98/10. Stockholm: Edita
Skolverket: (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - Pedagogisk
dokumentation.
Värmdövägen 176, 131 41 Nacka | Telefon 08-7166024 | Mobil 073-6938739
E-post: [email protected] | www.storangensmontessori.se