1. No category

Falun
Kvalitetsrapport
Plusgymnasiet AB 2013-2014
1 Inledning Plusgymnasiet Falun 1.1 Historik och fakta 1.2 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden 1. 3 Utbildningar 1.4 Elever 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2.1 Lokaler 2.2 Lärare 2.3 Funktioner Elevhälsan APL Studie-­‐ och yrkesvägledning Elevinflytande 2.4 Finansiering och Elever 3 Systematiskt kvalitetsarbete 3.1 Metoder och uppföljning AcadeMediamodellen Årshjul 4 Fokusområden 2013-­‐2014 4.1 Utveckla bedömningen kopplat till bedömningsmatriser 4.2 Dokumentation som lever i vardagen. 4.3 Säkerställa praktikplatser inklusive riskbedömning 4.4 Ökad tydlighet kring ordningsregler med förbättrat elevinflytande 4.5 Måluppfyllelse och stödinsatser 4.6 Psykosocialt arbete på skolan 4.7 Kompetensutveckling 5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014 5.1 Uppföljning av kunskapsresultat och nationella provresultaten. Sammanlagda kunskapsresultat på skolan Utvärdering av kunskapsresultat och nationella provresultat Matematik Utvärdering av kunskapsresultat och nationella provresultat engelska Utvärdering av kunskapsresultat och nationella provresultat Svenska Utvärdering av kunskapsresultat och nationella provresultat Hantverksämnena Utvärdering av kunskapsresultat och nationella provresultat Idrott och Hälsa 5.2 Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet 5.3 Uppföljning av ändamålsenliga resultat 5.4 Uppföljning av NMI (nöjd medarbetarindex) 6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/2015 7.1 Målbild -­‐ juni 2015 7.2 Fokusområden läsåret 2014/2015 NKI (Nöjd Kund Index) NMI (nöjd medarbetar-­‐index) 7.3 Handlingsplan läsåret 2014/2015 2 2 2 3 3 4 4 5 5 5 5 5 6 6 7 7 8 9 10 10 10 11 12 12 13 14 15 15 15 16 18 19 20 21 21 22 22 23 24 24 24 24 25 25 1 1 Inledning Plusgymnasiet Falun 1.1 Historik och fakta
Plusgymnasiet i Falun är en gymnasieskola belägen i centrala Falun. Verksamheten startade 2011 och ägs av Plusgymnasiet AB som i sin tur ingår i koncernen Academedia. Skolan ligger centralt belägen med 3 minuters promenadväg från centralstationen. Grundidén med Plusgymnasiet är att ge eleven så många "plus" som möjligt under sin gymnasietid och på så sätt ge eleven en god förberedelse inför kommande studier eller arbete. Plusgymnasiets undervisning utgår från en ambition att arbeta ämnesintegrerat i projekt. Klimatet på skolan ska präglas av Plusgymnasiets värderingar: Jag bryr mig, ömsesidig respekt och tydlighet. 1.2 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden
Vi arbetar efter PPM, Plusgymnasiets pedagogiska modell. Modellen har som plattform våra värderingar: Ömsesidig respekt, jag bryr mig och tydlighet. Våra pedagogiska ledord – driva, utmana, våga, testa, skapa och dela -­‐ genomsyrar den dagliga verksamheten. Vår målsättning är också att den i största möjliga utsträckning ska utgå från individen. Detta innebär att läraren alltid utgår från den enskilda elevens behov och förutsättningar vid undervisning, examination och andra aktiviteter. Likaväl som en elev med svårigheter har rätt till inkluderande stöd så ska de elever som lättare når kunskapsmålen få ledning och stimulans för att kunna nå så långt som möjligt i sin utveckling. Vidare så ska samtliga kurser också genomsyras av programmets examensmål. Lika viktigt som att läraren går igenom kursen innehåll och kunskapskrav är alltså att examensmålen belyses och inkluderas i kursen. Här blir elevens inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer extra viktigt när läraren tillsammans med eleverna kontinuerligt utvärderar sin kurs. Vi integrerar också ämnen så att vi gemensamt uppnår kursernas mål och mot innehåll. Eleverna startar också eget företag genom UF (ungt företagande) mot gymnasiearbetet. Där värdeord som driva, utmana, våga och dela används som del i alla undervisning. Vi jobbar mot demokratiska värden i all undervisning. Som uppdrag har vi att fostra goda medborgare. Detta sker genom information, diskussioner och värderingsövningar. Vi arbetar även aktivt med att förebygga diskrimineringar där skolans ordningsregler med ömsesidig respekt är en viktig del. 2 1. 3 Utbildningar
Plusgymnasiet Falun hade under det aktuella läsåret 189 elever. Skolan bedriver undervisning på tre nationella program: Hantverksprogrammet: -­‐ Hår-­‐ och makeupstylist -­‐ Hudvård Handels-­‐ och administrationsprogrammet: -­‐ Handel och service Samhällsvetenskapsprogrammet: -­‐ Samhällsvetenskap Utöver dessa program erbjuder skolan två introduktionsprogram: Preparandutbildning och programinriktat individuellt val. Detta är utbildningar som vänder sig till elever som inte i nuläget är behöriga till de nationella gymnasieprogrammen. 1.4 Elever
Eleverna på skolan var under året till 99% flickor och uppvisade sinsemellan stora skillnader i grad av studiemotivation, från mycket hög till relativt låg. Även meritpoäng varierade mellan 70p till 250p. Vi har en blandad kultur på skolan och verksamheten omfattar elever från hela Dalarnas län. Få av eleverna har en bakgrund i hem med studietradition. Vi har under de tre åren skolan bedrivits sett en ökad andel av elever som på olika sätt mår dåligt, vilket påverkar och har påverkat deras skolgång. 3 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2.1 Lokaler
Våra lokaler ligger centralt belägna och är moderna med modern teknik. Undervisningen sker i ändamålsenliga lokaler där alla klassrum har projektor för ljud och bild. Skolan rymmer 1340kvm. Lokalerna är ljusa och nyrenoverade och väggarna pryds av elevernas arbeten och foton från olika utflykter. Skolan är uppdelad i tre olika plan. Hantverksprogram på våning 1, teoretiska program på våning 2 och administration på våning 3. Stadsbiblioteket ligger 70 meter från skolan. Specialsalar: 2 st stylistsalar för smink och hår 1 st nagelsal 2 st massagesalar 6 st undervisningssalar 7 grupprum 2 st konferensrum 1 specialiserad matematiksal 2 st salonger 3 större elevutrymmen med cafeteria 3 mindre elevutrymmen No-­‐sal hyres av Mikael Elias vid behov Tysta rummet. Här sitter de elever som är i stort behov av studiero. Vi arbetar enligt 1:1 modellen, där samtliga lärare och elever har en egen dator. Denna modell fungerar väldigt väl och ger en hög flexibilitet i jämförelse med att arbeta med till exempel datorsalar. Vidare så har alla på skolan tillgång till ett trådlöst nätverk. Vi har en ljudstudio av enklare modell där vi spelar in skolans podcast. Vi håller även på att färdigställa en fotovägg där eleverna kommer att kunna fota sina arbeten. Idrotten bedrivs i olika hallar/salar beroende på vilka moment i kursen som berörs. Lugnets idrottshall, Må Bättre, Yogahuset, Gymnoshallen(redskap), Friidrottshallen. Skolmaten äts på en restaurang belägen 200 meter från skolan. Där erbjuds två alternativa rätter. Kött eller fisk och en vegetarisk rätt. Salladsbord och Tacobuffé ingår också. Vid behov av annan mat såsom specialkost ordnas det efter önskemål. 4 2.2 Lärare
På skolan arbetar 11 pedagoger. 3 av lärarna är män, resterande 8 är kvinnor. Fem av dem undervisar i karaktärsämnen och sex av dem i teoretiska ämnen. De teoretiska pedagogerna har behörighet i sina ämnen. Åldern varierar från 25 till 44 år. En av karaktärslärarna går VAL-­‐
utbildning i Falun. Det ligger i övriga lärares utvecklingsplan att påbörja utbildningen. Två lärare skall också påbörja specialpedagogisk utbildning under vårterminen. 2.3 Funktioner
Elevhälsan Elevhälsan, EHT, består av specialpedagog (20 %), skolsköterska (60 %), kurator (20 %), rektor och ställföreträdande rektor. Om en lärare/mentor upptäcker att en elev riskerar att inte klara aktuell kurs så görs en anmälan till elevhälsan via en speciellt utformad blankett. Även allmän oro för elevs hälsa är skäl att fyll i blanketten för att tas upp i EHT. Elevhälsan träffas varannan vecka för att gå igenom aktuella ärenden. För de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd upprättas ett åtgärdsprogram eller handlingsplan tillsammans med vår specialpedagog. Då rutinerna för stöd och åtgärdsprogram har varit ett fokusområde under läsåret så beskrivs detta mer utförligt i kapitel 4. I skolsköterskans tjänst ingår bland annat kuratorsamtal. Det är viktigt för oss att dessa samtal utförs av en person som eleverna känner till och som bygger upp relationer till dem och på så
vis har större chans att få reda på viktiga händelser som sker runt eleven. Skolsköterskan kallar per omgående alla nya elever på skolan till ett elevhälsosamtal. Vi har ett avtal med en läkarmottagning som ligger belägen 300 meter från skolan. Mottagningen har läkare, kuratorer och psykologer vid behov. Vi har på väldigt kort tid, inom 24 timmar, fått hjälp vid akuta problem som rör elever. APL En annan viktig funktion, som också varit ett fokusområde under året, är att säkerställa vår APL (arbetsplatsförlagt lärande). Den praktiksamordnare som anställdes under läsåret har som uppdrag att utveckla rutinerna kring elevernas praktik så att alla elever kommer ut på en fungerande praktikplats. Detta arbetssätt beskrivs därför också mer utförligt i kapitel 4. Studie-­‐ och yrkesvägledning Vi hade under läsåret 2013/14 en studie-­‐ och yrkesvägledare på 10%. Denna tillsammans med biträdande rektor, som har 30% tilldelat uppdraget i sin tjänst, utgör navet för elevernas skolgång. Eleverna kan vid behov boka tid för samtal med SYV kring studieplaner och framtida studier eller andra frågor och få specialkompetens inom området. Alternativt kan de besöka biträdande rektor som ansvarar för studieplaner tillsammans med SYV. De individuella valen genomförs under våren i årskurs 1 och föregås då av information om vilka kurser som behövs för en godkänd yrkes-­‐ och gymnasieexamen samt grundläggande och särskild behörighet för högskola 5 Biträdande rektor arbetar också aktivt med eleverna i årskurs 3. Alla elever är självklart välkomna om de har frågor gällande studie-­‐ och yrkesvägledning samt möjlighet att delta i utbildningsmässor. Under våren åkte 40 av 45 avgångselever med biträdande rektor till högskolemässan i Stockholm där ett stort antal högskolor presenterar sina utbildningar. Eleverna kan då också medverka i olika seminarier och få information om utlandsstudier. Elevinflytande Varje klass har haft tid på schemat för klassråd tillsammans med en lärare. Här har eleverna diskuterat aktuella frågor men även haft möjlighet att prata om till exempel sin arbetsmiljö och elevinflytande. Sedan samlas representanterna för respektive klass i elevrådet. Elevrådet har möten en gång i månaden. Vi har haft en lärare som ordförande under det gångna läsåret men till nästa läsår blir det en elevstyrelse. Elevrådet bevakas och stöttas av ansvarig lärare från skolan. Varje möte protokollförs och läggs sedan ut på Schoolsoft. Önskemål kommer ledningsgruppen till känna och beslut fattas oftast i den gruppen och läggs sedan ut på Schoolsoft. Ett av elevernas förslag under det aktuella läsåret var en skofri skola utifrån hälsa och miljö. Förslaget antogs och idag har vi en skofri skola till stor uppskattning av personal och elever. Vi anser att klassråden och elevrådet är en viktig del i arbetet med elevernas ansvar och inflytande. Vi tycker också att denna modell samt förståelsen för hur elevdemokratin fungerar har fungerat allt bättre under läsåret. Vår målsättning är därför att fortsätta utveckla skolans elevråd under nästkommande läsår. Vi har även haft fyra elever som representanter i ett miljöråd och vi har utbildat fyra elever till elevskyddsombud. Målsättningen är 2 elever per program och årskurs på sikt. Eleverna har alltid och dagligen möjlighet att påverka sin och kamraters studiegång. Vi arbetar efter att närmaste vuxen eller mentor tar första samtalet. Sedan finns en brevlåda uppsatt där eleverna kan lägga anonyma förslag om så önskas till förbättring på skolan. Annars är det i regel elevrådet som sammanfattar vad klassrådet har för önskemål. Sedan tas förlagen i arbetslag och skolledning för att sedan tas upp på klassråd vad som blivit bestämt. Vi förmedlar även nyheter i vårt månadsbrev som skickas till vårdnadshavare och elever. 2.4 Finansiering och Elever
Skolan finansieras via elevpengen som följer med varje elev (Interkommunal ersättning, IKE) där beloppen varierar utifrån de olika programmen. Skolverket har publicerat en riksprislista som fungerar som riktmärke samt om elevens hemkommun inte erbjuder utbildningen. I grundbeloppet är summan inklusive skolmåltider. Detta liksom undervisning, läromedel och aktiviteter är avgiftsfria för eleven. Nödvändigt antecknings-­‐ och skrivmaterial förväntas eleverna stå för själva. Skolan har ett jämt söktryck. Inför läsåret 2013/14 hade vi 84 förstahandssökande varav 27 var ej behöriga elever. Vi tog in 65 nya elever och tar in 60 nya elever inför läsåret 2014/15 varav ca 15 är preparander. 6 3 Systematiskt kvalitetsarbete 3.1 Metoder och uppföljning
Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program-­‐/examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. 7 AcadeMediamodellen Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom Academedia. AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer. Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på. AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse tillfogats och utvecklats, och den bärande strukturen i AcadeMediamodellen kan numera illustreras på detta vis: 8 Årshjul Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet. 9 4 Fokusområden 2013-­‐2014 Under de sista planeringsdagarna inför läsåret 13/14 så arbetade personalen under två dagar på skolan med att utvärdera tidigare prioriterade mål samt formulera nya mål och fokusområden. Arbetet utgår här från de riktlinjer och nationella mål som finns i läroplanen och våra styrdokument samt analys av läsårets resultat. Under läsåret har vi sedan arbetat enligt nedan gällande metod och uppföljning. Varje vecka på tisdag förmiddag så har rektor och ställföreträdande rektor haft möten med skolans två arbetslagsledare som sedan i sin tur har haft ett möte med sitt arbetslag senare under veckan. Förutom information och aktuella händelser har vi här kontinuerligt återkopplat och kunnat utvärdera arbetet inom våra fokusområden. 4.1 Utveckla bedömningen kopplat till bedömningsmatriser
Det här fokusområdet relaterar till gällande punkter om bedömning och betyg i våra styrdokument. En viktig del av detta arbete var implementering av bedömningsmatriser i vår plattform Schoolsoft. I och med att det nu blev möjligt att tydligt visa för eleven vilka kunskapskrav som bedömdes i prov, inlämningsuppgifter mm. genom dessa matriser skapades också ett större fokus på formativ bedömning. En elev som till exempel insåg att prestationerna endast uppfyllde kunskapskraven för betyget E blev nu mer medveten om att få återkoppling om vad som krävdes för ett högre betyg. En viktig del av att utvecklas är att lära av andra. Vi har därför under läsåret arbetat med auskultation, det vill säga att våra lärare har tagit del av varandras yrkesutövning. Vi har för ändamålet tagit fram en mall som samtliga pedagoger har fått använda. Dessa besök har också varit utmärkta lär tillfällen för att se hur en kollega arbetar med formativ bedömning. Därefter diskuteras dessa besök i arbetslaget. 4.2 Dokumentation som lever i vardagen.
Ett av de viktigaste inslagen i kvalitetsarbetet på Plusgymnasiet i Falun under året har varit dokumentationen och uppföljningen kring elevers studieresultat. Vi arbetar i ett program som heter One Drive. Tanken är att våra lärare kontinuerligt ska kunna skriva hur de arbetar med våra fokusområden och att denna information är tillgänglig för alla. Här lägger mentorer och undervisande lärare in närvarostatistik, betygsrapporter och alla andra underlag som ses som viktiga för måluppfyllelsen. Vi har haft betygsprognoser två gånger per läsår. One Drive uppdateras varje vecka på arbetslagsmöten. Vid behov diskuteras där åtgärder som gagnar enskilda elever eller hela klasser. Skolledningen ges därigenom chansen att på ett 10 snabbt och enkelt sätt se tendenser på klassnivå eller individnivå. Även APL ligger i dokumentet och diskuteras regelbundet på arbetslagsträffarna. Karaktärslärarna utvärderar de besök som gjorts på elevernas APL-­‐platser och följer upp vilka mål som eleverna har kunnat tillgodogöra sig på den aktuella platsen. Därigenom kan vi på
skolan säkerställa att eleverna får med sig allt de ska inom ramen för sina kurser, även om de av någon anledning inte skulle ges chansen att genomföra alla tänkta moment på arbetsplatsen. Undervisande lärare och mentorer rapporterar också i SchoolSoft, vårt administrativa system. Här finns bland annat de som vi arbetar med i kurserna för att snabbt kunna påvisa hur eleven ligger till och vilka mål som eventuellt inte uppfyllts. Tydlighet kring innehåll, genomförande och bedömning av undervisningen är av största vikt, och därigenom blir det också oerhört viktigt att vår löpande dokumentation är aktuell och att den utgör en del av det dagliga arbetet. Ansvarig för uppföljning och utvärdering av arbetet med våra fokusområden är skolans rektor. 4.3 Säkerställa praktikplatser inklusive riskbedömning
Tidigare så har en programansvarig lärare på varje yrkesprogram haft ett ansvar för att säkerställa ett fungerande arbetsplatsförlagt lärande (APL). Detta upplägg hade dock vissa brister främst gällande tid och möjlighet för programansvarig lärare att hinna med både antalet arbetsuppgifter samt följa upp eleverna på sina praktikplatser. Då vi har elever från hela Dalarna finns det också en geografisk aspekt som kan vara svår att hantera. Att arbeta enligt läroplanens anvisningar gällande Utbildningsval – arbete och samhällsliv samt det regelverk som finns kring APL blev därför ett av våra fokusområden. En viktig del av lösning blev anställningen av en praktiksamordnare. Genom att sitta ned med våra programansvariga lärare skapades ett naturligt överlämnade samt att vår praktiksamordnare nu kunde få en överblick och helhetsbild som tidigare saknats. Det gick också att samordna den information som fanns i elevens praktikpärmar på ett helt annat sätt. Materialet kunde också kompletteras med kontrakt och andra blanketter. En annan viktig aspekt var även förtydligande av vilka kursmål och moment som eleven förväntas göra på sin praktikplats. Vidare så kunde vår praktiksamordnare nu bli mer effektiv i sin roll. Ett tidigare nätverk av praktikplatser kunde nu utökas genom ett etablerat kontaktnät. Minst lika viktigt är de nu ökade möjligheter att behålla befintliga platser genom att ha en god relation med praktikplatsens handledare. Genom att kunna göra regelbundna planerade besök samt kunna snabbt vara på plats om något problem skulle inträffa skapas bättre förutsättningar för ett givande samarbete. 11 4.4 Ökad tydlighet kring ordningsregler med förbättrat elevinflytande
Skolan har självklart alltid haft ordningsregler men det blev efter hand allt mer uppenbart att det fanns en diskrepans mellan de nedskrivna orden och hur de faktiskt följdes. Det kunde handla allt från drycker i klassrummet till hur eleverna skulle hänga av sig ytterkläderna. Arbetet med att förbättra elevinflytandet kring dessa frågor är därför kopplade till läroplanens normer och värden och skollagens regelverk gällande ordningsregler. Skollagen är tydlig med att ordningsreglerna ska utarbetas under medverkan av eleverna för att sedan beslutas av rektor. Redan under första introduktionsveckan med årskurs 1 så gick vi igenom och diskuterade dessa regler med respektive klass. Alla förslag och synpunkter antecknades av ansvarig lärare. Samtliga elever har klassråd en gång i veckan på schemat. Ett par veckor efter skolstart så genomfördes samma process med inflytande av ordningsreglerna med eleverna i årskurs 2-­‐3. Efter att alla ettor haft sin introduktionsvecka får eleverna genom ett tumavtryck signera en tavla där man intygar att man har tagit del av de gemensamma regler klassen har skapat och att man har tagit del av likabehandlingsplanen och vart man finner rutiner för klagomålshantering. 4.5 Måluppfyllelse och stödinsatser
Vi har så kallade restdagar tre gånger per läsår. Det är intensiva dagar då eleverna ges tillfälle att jobba ikapp om de ligger efter, fokusera på de uppgifter eller prov som inte lämnats in mm. De som behöver komplettera för högre måluppfyllelse ges också chansen att fokusera på det. Det har påvisats ha väldigt stor effekt på eleverna då många uppgifter/prov som ligger och släpar kommer in för bedömning. En stor stressfaktor raderas ut hos såväl personal som elever och eleverna kommer ikapp och ligger i fas. Alla lärare arbetar och samordnar dagen. Under året har eleverna vid behov erbjudits extra matematik, svenska och engelska utöver vanlig lektionstid. Elever med särskilda behov har kartlagts snabbt och stöd i form av extra lektioner i liten grupp har lagts in per omgående. Eleverna har fortsatt gå med sin klass på schemalagda tider men har därutöver vid behov kunnat läsa även mer grundläggande ämnesinnehåll. Då vi har sett att struktur har varit oerhört viktigt för många elevers måluppfyllelse har vi även erbjudit hjälp för eleverna att se över sin studiegång och tränas i studieteknik. Vi anställde under vårterminen en extraresurs i form av en lärare som i sitt uppdrag stöttade elever som riskerade att inte nå målen. I grupper om en eller högst 10 gavs eleverna chansen att få hjälp med läxor eller andra uppgifter. Vi har märkt betydelsen av att någon bryr sig och verkligen tar sig an dessa elever när den tunga vårterminen kommer. Tillsammans med ämneslärarna utformades en handlingsplan utefter extraläraren arbetade. 12 4.6 Psykosocialt arbete på skolan
Den som vill ha en komplett bild av skolans likabehandlingsarbete bör läsa vår likabehandlingsplan som bland annat kommuniceras via skolans hemsida (plusgymnasiet.se). Nedan visas endast en tidsplan som i korthet beskriver viktiga händelser och punkter gällande detta arbete: Augusti (innan skolstart) -­‐ En dag (enligt flödesschema) används till att diskutera och reflektera över normer och värderingar som skolan förmedlar genom sin organisation och undervisning. Augusti (skolstart) -­‐ Introduktionsdagar för alla elever, där arbetet med att främja likabehandling och motverka kränkningar förankras. Genomgång av Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling, rutiner, organisation, begrepp ordningsregler mm sker. Månadsbrev. Oktober -­‐ Föräldramöte där Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling presenteras. Månadsbrev. November -­‐ Uppföljning av genomförda insatser och åtgärder sker. Kartläggning och riskbedömningar görs. Månadsbrev. December/Januari -­‐ Upprättande, kvalitetssäkring, beslut samt förankring av Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling bland personal (APT) och elever (klassråd). Dokumentet publiceras på Schoolsoft och på Plusgymnasiet Faluns hemsida. Dokumentet skickas även till huvudmannen. Skall vara klart senast 31/1. Månadsbrev. APT -­‐ Ett APT-­‐möte per termin (enligt flödesschema) används till uppföljning. Juni -­‐ En dag används till utvärdering av årets arbete kring Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling. Tre gånger per läsår skall likabehandlingsplanen implementeras hos eleverna och följas upp, minimum. Under uppstartsveckorna fick eleverna vara med och ta fram ordningsregler. Vi arbetade då
även med likabehandlingsplanen och eleverna blev informerade om hur skolan arbetar med att förebygga, upptäcka och åtgärda alla typer av diskriminering och kränkande behandling, samt hur de vid behov ska gå tillväga för att anmäla. Arbetet följdes sedan upp vid flera tillfällen under året, till exempel under perioder med arbete i projektform. Trå projektperioder, då flera ämnen integreras, har genomförts under läsåret. Projekten hette Jag, vi och sociala medier. Projektet Jag reder ut begreppen självförtroende kontra självkänsla. Projekt Vi var mer riktat mot förhållningssätt och hur jag uppfattas i min grupp/klass, arbetsplats. Vårt tredje projekt heter sociala medier. Där informerar vi om integritet, mobbing och vad vi egentligen godkänner och skriver på för avtal på nätet kopplat till olika sajter, forum. Vi bjuder också in alla föräldrar efter avslutat projekt och diskuterar upplyser föräldrarna om sociala medier. Vi kallar kvällen ”tonårsrummet”. Här är endast föräldrarna inbjudna. 13 4.7 Kompetensutveckling
Nationella prov och sambedömning har diskuterats konstant i arbetslagen för att försäkra oss om att vi bedriver en god bedömningspraktik på skolan. Ämnesinriktat har pedagogerna dels kontakt med andra ämneslärare inom Plus, eftersom den egna personalgruppen är relativt liten, men också med lärare på våra systerskolor Mikael Elias och NTI. Samtliga pedagoger på Plusgymnasiet Falun har under året även erbjudits utveckling inom ramen för Plusgymnasiets eget kompetensutvecklingsprogram, PlusAcademy, både i grupp och på individnivå. Utbildningarna riktar sig till de specifika behov som man kan se i kursutvärderingar och medarbetarsamtal och kan handla om t.ex. klassrumsledarskap eller mentorskap. Vi har även bjudit in externa föreläsare för att fördjupa oss i arbetssätt som vi tror gagnar eleverna. Till exempel fick vi träffa en av Sveriges främsta namn när det gäller bedömningslära, Christian Lundahl, som föreläste för oss om formativ bedömning. 14 5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014 5.1 Uppföljning av kunskapsresultat och nationella provresultaten.
Färgkoder för nedanstående: Sylist
Hudvård och Massage
Samhällsvetare
Handels
Totalt
Sammanlagda kunskapsresultat på skolan Sammanställning
A:
B:
C:
D:
E:
F:
Saknas:
Totalt:
27 st
99 st
319 st
411 st
601 st
72 st
9 st
1538 s
(2%): (6%): (21%): (27%): (39%): (5%): (1%): • Antal utfärdade gymnasieexamen: 45 st av 48 elever. 3 elever med förlängd studiegång • Antal utfärdade studiebevis: 0 st. •
Genomsnittlig betygspoäng på gymnasieexamen – på programnivå och skolnivå, jfr med två senaste åren: 13,87 Den grundläggande principen är att varje lärare ansvarar för fortsatt arbete med de elever som ej når ett godkänt betyg. Gällande de kurser som kräver ett godkänt betyg för examen (svenska, engelska och matematik) valde vi dock ett annat arbetssätt. Dessa elever har under hela läsåret haft en extra lektion i veckan på sitt schema. Elever har också vid behov möjligheten att läsa om hela kursen alternativt göra en prövning. Även plustimmar (stödtimmar) används för detta ändamål. 15 Vi har utöver dessa insatser sett över olika redovisningsformer och hur når vi ut till de elever som inte vill redovisa inför klass. Vi jobbade med inspelade redovisningar som riktade sig mot ett case. Eleverna fick välja redovisningsform, antingen filminspelad redovisning eller live med teater. Vi fick en avdramatisering av begreppet redovisning inför grupp och nästa gång var det inga problem att redovisa på traditionellt sätt. Sammanställningen av skolans resultat är vi stolta över. Vi arbetar efter en modell som ska väcka elevernas intresse för studier och att de blir medvetna om sin egen utveckling och situation. Vi bedömer att många elever känner sig lyssnade på och att de har fått vara med och påverka sin skolgång. Mentorsskapet kopplat till noggranna dagliga uppföljningar ger resultat. Utvärdering av kunskapsresultat och nationella provresultat Matematik Ma1a: Klass
An
tal ele
ve
r
Husp1
3
18
Styl13
26
Ha13
15
Totalt
59
Betyg (%)
A B C D E
0 6 0
1
0 0 2
1
0 0 4
6
2
7
1
4
1
0 2 9 7
6
1
5
0
5
7
5
5
Nationellt prov (%)
F sakn Sn Anta A B C D E F sak
ar
itt l nar
-­‐ elev
b er
et
yg
2
7,
5 1
2 6
8 18
0 6 0 0 6 6 22
10
2 5 1
0 12
,1 26
0 0 0 3 1 4 12
1
9,
6 2
4 0
7 15
0 0 0 7 7 6 0
1
9,
1 5 1
0 7
2 59
0 2 0 0 8 9 11
Sn
itt
-­‐ be
ty
g
6,
5
5,
7
7,
5
6,
6
16 Ma1b: Klas
s
An A
tal ele
ve
r
2
0
Sam
12
Tota
lt
2
0
Betyg (%)
B C D E F sak
nar
Nationellt prov (%)
Sni Ant A B C D E F sak
ttb al nar
ety elev
g
er
0 0 5
0
5
0 0 0
12, 2
5
12,
5
2
0 0 50
0 0 50
0 0 0 5 0 0 50
0
5
0 0 0 0 0 0 50
Snittb
etyg
6,5
6,5
Ma2b: Klass
Sam
12
Total
t
Betyg (%)
Anta A B C D E F sakna
l r
elev
er
6
0 0 0 5 5 0 0
0 0
5 5
6
0 0 0 0 0 0 0
Snitt-­‐ betyg
11,3
11,3
Nationellt prov (%)
Anta A B C D E F sakna
l r
elev
er
6
0 0 0 1 3 5 0
7 3 0
1 3 5
6
0 0 0 7 3 0 0
Snitt
-­‐ bety
g
5,4
5,4
Utvärderingen av resultatet ovan visar att flera klarar att få ett E i kursen jämfört med hur många det är som klarar det nationella provet. Det är något vi jobbar med och är medvetna om. En anledning är att vi har flera elever som under provsituationer blir väldigt stressade och det låser sig då speciellt vid större prov som tillexempel det nationella provet. Dessa elever klarar sig bättre vid mindre prov eller formativ bedömning då de har kunskapen men har svårt att visa det i provsituation för att det låser sig. Vi kan se en viss skillnad mellan programmen då det förekommer fler F i hantverksprogrammen i förhållande till de teoretiska vilket tyder på att de elever som valt hantverk möjligen är mindre studiemotiverade i kärnämnena jämfört med elever på samhällsprogrammet. Vi har under året jobbat med att utveckla en undervisningssal endast för Ma som är anpassad till den undervisningen, det genom bland annat ruttavla. Vi har även arbetat med ExtraMa som är extra stödundervisning för elever med svårigheter i Matematik. 17 Utvärdering av kunskapsresultat och nationella provresultat engelska Eng 5: Klass
Husp
13
Ant
al elev
er
18
Styl13 25
Ha13
16
Sam1
3
2
Totalt
61
Betyg (%)
AB C D E
2 5
0 0 0 8 0
1 1 4 2
0 2 6 8 4
3 4
0 0 6 1 4
1
0
0 0 0 0 0
3 3
0 5 8 6 9
F sakn
ar
2
2 0
Snitt-­‐ Ant
bety al g
elev
er
8,5
18
0 0
1
9 0
12,9
22
9,2
14
0 0
1
1 0
10,0
0
10,2
54
Nationellt prov (%)
A B C D E F sakn
ar
0 0 1
4
0 9 5
1
0 0 4
6
2
7
1
4
6 1 4
1
4 5 0
4
4 7 21
5
0 0 0 9 0 0 50
1 1 1 1
0 2 5 4 6 6 19
Snitt-­‐ betyg
8,3
13,2
8,2
0
7,4
Eng 6: Klass
Ant
al elev
er
Betyg (%)
A B C D E F sakna Snitt-­‐ r
betyg
Ant
al elev
er
Nationellt prov (%)
A B C D E F sakn
ar
Snitt-­‐ betyg
Styl1
3 4 1
2 2 4 1
2a
21
0 5 5 3 8 0 0
10,5
22
0 0 3 3 1 3 0
10.3
Sam1
2
4 1 1
1 1
5
2
7
0 9 0 3 4 4 0
11,8
7
4 4 0 0 8 0 14
11,1
Total
1
3 3 1
1 1 4 1
t
28
0 7 3 8 1 2 0
11,2
29
3 3 8 8 5 0 3
10,7
Utvärderingen av resultaten i Engelska visar att förhållandet mellan resultaten i nationella proven och betyget inte är så stor. Undervisande lärare i engelska jobbar mycket för att förbereda eleverna inför nationella proven så att uppgifter under lektionerna är utformade på samma sätt som det nationella provet vilket syns på resultatet. Vi uppmuntrar även eleverna att läsa engelska bloggar etc. för att förkovra sig dagligen i språket kopplat till den utbildning de går. 18 Utvärdering av kunskapsresultat och nationella provresultat Svenska Sv1: Klass
Ant
al elev
er
Husp1
3
17
Styl13 25
Ha13
Sam1
3
14
Totalt
60
4
Betyg (%)
A B C D E F sakn
ar
1
2
4
8
2
9
5
0 0 0
3
0 8 5
0 6
1
0 2
1
0 4
2 2 2
4 9 9 0
2
8 8 4 0
3 2
0 6 1 0
5
0 0 0 0
2 1 1
6 8 3 0
Snitt-­‐ Ant
betyg al elev
er
8,7
17
13,6
25
10,6
14
13,8
4
11,7
60
Nationellt prov (%)
A B C D E F sakn
ar
1
8
3
6
2
1
5
0 0 0
3
0 8 1
0 6
1
0 2
1
0 4
2
8
2
8
2
1
2
5
2
6
2
4
1
2
3
0
Snitt-­‐ betyg
1
8 6
9,7
0 12
12,2
0 14
11,3
0 0 25
1
7 5 14
10,6
11,0
Sv 3: Klas
s
Styl
11
Tota
lt
Ant
al elev
er
18
18
Betyg (%)
A B C D E F sakna
r
8
0 0 0 0 3
8
0 0 0 0 3
1
7 0
1
3 0
Snitt-­‐
betyg
Ant
al elev
er
8,3
20
8,3
20
Nationellt prov (%)
A B C D E F sakna
r
3
0 0 0 5
3
0 0 0 5
2
0
2
0
2
0 25
2
0 25
Snitt-­‐ betyg
6,4
6,4
Vi hade under perioden för nationella provet i svenska en tid då eleverna var ordentligt skoltrötta. Just svenska 3 visade sig vara svårare än vad eleverna hade en uppfattning om. Denna period märktes också en frustration bland eleverna att vi inte hade blivit klara med våra lokaler. Vi hade tillfälliga lokaler men en kombination av lokalfrågan och svårt ämne utlöste frånvaron. Vi har till detta år sett över våra rutiner inför nationella provet i Svenska 3. 19 Utvärdering av kunskapsresultat och nationella provresultat Hantverksämnena Hantverksintroduktion: Betyg (%) Klass
Antal elever
A
B
C
D
E
F
saknar
Styl12a
Styl12b
Totalt
26
22
48
0
0
0
0
5
2
23
55
38
58
27
44
19
14
17
0
0
0
0
0
0
Hantverksteknik 2: Betyg (%) Klass
Antal elever
A
B
C
D
E
F
saknar
Sty12a
Styl12b
Totalt
26
23
49
0
0
0
8
17
12
35
48
41
35
26
31
15
0
8
4
9
6
4
0
2
Flera av eleverna i Styl12 kom till skolan som IMPRO-­‐elever, dvs. utan att vara behöriga, och snittbetyget för dem var relativt lågt. Eleverna som lästa Hatverksteknik 2 förbättrade sina resultat i jämförelse med vad de hade i år 1 vilket berodde på att de i år 1 inte hade kunskapen om vilka krav yrket stylist ställer. Efter att ha läst hantverksintroduktion, hantverksteknik 1 och sedan hantverksteknik 2 så har de fått erfarenhet vad som krävs för att lyckas inom styling. Lärarna i hantverksämnena arbetar hårt från början med att förbereda eleverna inför deras framtida yrke och det har ju gett resultat. Att det ändå är 6 % som har F beror på att de eleverna har tappat intresset för skolan i allmänhet och därmed inte velat/kunna prestera så bra som krävdes. 20 Utvärdering av kunskapsresultat och nationella provresultat Idrott och Hälsa Idrott och hälsa 1: Betyg (%) Klass
Antal elever
A
B
C
D
E
F
saknar
Huma12
Styl12
Sam12
Totalt
9
40
7
56
22
0
43
9
0
15
0
11
0
13
14
11
11
25
14
21
67
45
29
46
0
3
0
2
0
0
0
0
Anledningen till det goda resultatet i skolämnet idrott och hälsa är anpassningen som görs av aktiviteter till eleverna utifrån de intressen och den elevgrupp som vi undervisar. Idrottslärarna är lyhörda och öppna för att individanpassa och verka för ett integrerande klimat på lektionerna. Exempel på detta är hur de i de praktiska momenten varit på ett gym i Falun stad och kört pass som eleverna fått vara med och välja ut, som de sedan analyserat teoretiskt. Vidare har vi även jobbat kring hälsa, livsstil och skönhetsideal som en del av de teoretiska målen i ämnet. Vi har en majoritet av tjejer på skolan som finner detta intressant och pedagogerna ser det som essentiellt att upplysa dem om detta på ett vetenskapligt sätt. 5.2 Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet
Resultat av elevenkäten. Siffrorna motsvarar andelen elever som är nöjda eller mycket nöjda: •
•
•
•
•
NKI (nöjd kundindex) Rekomendationsgrad Trivsel Studiemilljö Undervisning 63% 68% 73 % 68% 63% För personalen kom dessa siffror som en stor negativ överraskning. Vi har vid tidigare mätningar haft höga värden på NKI. Vår analys är att dessa mätningar gjordes i samma period som nationella provet i Sv3 gjordes och det var oroligt då våra lokaler aldrig blev klara som utlovat. De klasser som var mest negativa var våra treor, samma årskurs som hade svårt med Sv3. En analys vid ett senare tillfälle visade på en helt annan NKI. 21 När de första siffrorna kom så upprättades en handlingsplan då vi såg det väldigt oroande att våra studenter var missnöjda med skolan på ett par punkter. När senare gjorde en egen NKI hade siffrorna höjt sig rejält. Vår bedömning är att vi hade haft ett NKI på omkring 80% vid detta tillfälle, totalt på skolan. Vi såg och ser också allvarligt på punkten undervisning. Det visade sig hänga ihop med ovanstående förklaring men vi har också utifrån elevernas åsikt valt att fokusera på klassrummet -­‐ hur vi gör intressantare lektioner och får ett interaktivt klassrum. Elever som är engagerade är viktigt och prioriteras högt i arbetslagen. 5.3 Uppföljning av ändamålsenliga resultat
Vi avser att följa upp våra första studenter enligt plan för Plusgymnasiet policy, vi har inga elever i dagsläget att följa upp. Vart tredje år kommer vi att följa upp med start 2017. 5.4 Uppföljning av NMI (nöjd medarbetarindex)
Nedan redovisas siffrorna för medarbetarenkäten från de senaste tre åren. Siffrorna avser andelen medarbetare som är nöjda eller mycket nöjda: • 2013/2014 85% • 2012/2013 81 % • 2011/2012 82 % Siffrorna är relativt stabila över tre år. Ett fokusområde är att motverka stress över arbetssituationen. Vi belyser vikten av kommunikation, struktur och inflytande. Vi pratar också om att konstruktivt lösa problem och lyfta positiva saker lika ofta som negativa. 22 6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 Skolan har sedan den öppnandes för tre år sedan arbetat med att etablera rutiner parallellt med utvecklingen av den pedagogiska verksamheten. Våra styrkor är framförallt en sammansvetsad grupp som jobbar tillsammans med stort lösningsfokus och en ständig vilja att utvecklas och bli bättre. Mentorskapet är starkt med god kontakt och goda relationer mellan eleverna och deras mentorer. Vi har ett öppet klimat på skolan som gör att åsikter på ett konstruktivt sätt kan lyftas inför grupp eller ledning. Vi har fokus på uppdraget att ge alla elever chansen att nå sina mål och se varje individ. Skolan har en stark trygghetskänsla vilket medför god studiero och hög trivsel. Elever beskriver skolan som sitt andra hem. Vi arbetar ständigt med att utveckla oss som grupp och individuellt och tar ett gemensamt ansvar för kvaliteten i vår verksamhet. Vårt främsta kvitto för årets arbete är att samtliga avgångselever lyckades uppnå en godkänd gymnasieexamen samt 94% måluppfyllelse på skolan totalt över alla ämnen. 23 7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/2015 7.1 Målbild - juni 2015
2013/14
2014/15
NKI (Nöjd Kund Index)
63
80
NMI (Nöjd Medarbetar Index)
85
85
Andel elever med gymnasieexamen
100 %
100 %
Genomsnittlig betygspoäng på gymnasieexamen
13,82
14,0
Studiemilljö (elevenkät)
68
80
Undervisning (elevenkät)
63
80
Andel F
6 %
5 %
Frånvaro 9 % 7 % 7.2 Fokusområden läsåret 2014/2015
Vi håller som synes god funktionell kvalitet på skolan. Alla våra elever fick sin examen vid läsårsslutet 2014 och vi hade en låg andel underkända betyg. Detta ska inte förändras under kommande läsår, utan vi ska fortsätta föra alla våra elever i mål och ytterligare sänka andelen F. Eftersom vi redan håller hög kvalitet i dessa avseenden så kommer vi emellertid som fokusområden under läsåret 2014/15 att arbeta med mjukare värden – elevers och medarbetares nöjdhet och trivsel. Fokusområdena beskrivs nedan utifrån vad vi vill åstadkomma och vilka delar vi ser ingår i respektive område. NKI (Nöjd Kund Index) Målet med vårt första fokusområde, NKI, är att våra elever ska få en mer positiv upplevelse av sin tid på skolan. För att åstadkomma detta ser vi att vi behöver arbeta med följande områden: • Studiero • Elevhälsa • Undervisningskvalitet • Mentorskap • Elevinflytande I handlingsplanen nedan redovisas hur vi kommer att gå tillväga med att förbättra vårt arbete på dessa punkter. 24 NMI (nöjd medarbetar-­‐index) Målet med vårt andra fokusområde, NMI, är att uppnå en tydligare och mer funktionell arbetsfördelning och en jämnare arbetsbelastning för våra medarbetare i syfte att uppnå en bättre arbetssituation och nöjdare medarbetare. För att åstadkomma detta ser vi att vi behöver arbeta med följande områden: • Kommunikation • Elevhälsa och dokumentation • Arbetsplanering I handlingsplanen nedan redovisas hur vi kommer att gå tillväga med att förbättra vårt arbete på dessa punkter. 7.3 Handlingsplan läsåret 2014/2015
Handlingsplan NKI 2014/15 Syfte: Öka trivseln och nöjdheten bland eleverna. Vad? Ökad studiero Förbättrad elevhälsa (se även skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling) Hur? När? Ansvar Uppföljning Värderingsarbete i mentorsgrupperna och i undervisningssituationer samt vid framtagande av ordningsregler. Arbetet centreras kring skolans gemensamma värderingar: Jag bryr mig, ömsesidig respekt och tydlighet. Vi inrättar tysta rummet där man kan studera i lugn och ro även på raster. Ljudabsorberande gardiner sätts upp i vissa grupprum. EHT:s arbete effektiviseras genom att vi anställer skolsköterska på 80 %. Läkare på plats vid 4 tillfällen, medverkar på EHT och tar emot bokningar. Om inte det finns bokningar planerade så vandra läkaren runt i korridorerna och presenterar sig för eleverna. Upplysning till eleverna om hur elevhälsan arbetar och vart man vänder sig om man behöver hjälp eller ser annan elev som far illa. Uppstart samt löpande, dagligen. Inför skolstart HT Start HT14 Start HT14 Skolstart Rektorer och pedagoger Rektor rektor NKI under vårterminen. Analyser kopplade till handlingsplaner och uppföljning vid ALA träffar regelbundet. Rektor Rektor ALA EHT varannan vecka med uppföljning av läkare. Kurator och specialpedagog deltar på mötena. Tydliga ansvarsområden, vem gör vad. 25 Ökad undervisnings-­‐ kvalitet Förstärkt mentorskap Projekt kring rökning initieras. Kartläggning av rökningen bland eleverna genomförs och ligger till grund för arbetsplan. Vi har tre projekt som knyter an till likabehandlingsplanen. Projekt Jag, Vi och sociala medier. Här är skolsköterska och läkare involverade. Vi tar upp ämnen som samtycke, rökning och stress. Ämnen vi vet att det funnits oro kring på skolan. Undervisning och examination varieras och utformas efter elevers behov och formativ bedömning och kontinuerlig feedback ges i SchoolSoft och genom samtal i alla kurser. Samtliga kursmål i alla kurser behandlas redan under höstterminen. Ökad användning av modern och interaktiv teknik för kreativ undervisning. Mentimeter i klassrummet, interaktivt lärande. Utveckla Onedrive, levande redskap som möjliggör en bra struktur och översikt för såväl lärare som ledning. Levande plattform. Systematiserat kollegialt lärande införs i arbetslagen och kompletteras med seminarier och föreläsare. Teman sätts i linje med punkterna ovan (t.ex. bedömning, likvärdighet, digitala verktyg). Alla medarbetare får en individuell utvecklingsplan som konkretiseras i samråd med rektor på medarbetarsamtalet. Verksamhetsbesök av rektor. Rektorer fokuserar på uppstart av lektioner. Tydlig struktur med start, syfte, kursmål, rast och avslut med exitpass. Det uppmärksammas snabbt och tydligt när en elev är borta från skolan. Omgående samtal med elev och vårdnadshavare om det föreligger anledning till det. Tydlig handlingsplan och vid behov åtgärdsprogram. Hösttermin Vårtermin Rektor och skolsköterska Rektor och ALA Löpande HT Löpande Start HT HT Löpande Undervisande lärare, spec. pedagog ALA och arbetslagen Lärare och bitr. rektor ALA, rektor Rektor Rektorer Undervisnings-­‐ kvalitet följs upp i NKI-­‐enkät i januari samt två gånger årligen i samband med kursutvärderingar
(december och maj) F.o.m. skolstart mentor ALA-­‐möten 26 Ökat elevinflytande Ta del av elevernas önskemål vad gäller undervisning, miljö och hälsa via input från elevråd, podcast och hemliga lådan. Även från samtal med mentorer eller annan vuxen på skolan. Elevrådets roll stärks. Ordförande utses och fler plattformar utformas såsom bildskärmar i uppehållsytor där information från elevrådet visas. Varje vecka Rektorer och pedagoger Möte med ledningsgruppen där det rapporteras från elevrådet. Handlingsplan upprättad i juni 2014 Handlingsplan NMI 2014/15 Syfte: Bättre arbetsfördelning och jämnare arbetsbelastning för våra lärare. Vad? Förbättrad kommunikation Hur? Internkommunikationen blir bättre, bl.a. genom en ny social mediaplattform för ett ökat internt nyhetsflöde. Vi har schemalagt ett systematiskt flöde med tre gemensamma möten i veckan. Där ska återkoppling i protokoll synliggöras. Stärkt elevhälsa Fortsätta utveckla EHT. Stärka upp EHT och effektivitet i med läkare och kurator med stark dokumentationen kompetens inom sociala ärenden. Förstärkt rutin kring bl.a. orosanmälan. Förtydligad Tydliggöra och omstrukturera arbetsplanering arbetstimmarnas fördelning över läsåret för bättre beredskap inför arbetsintensiva perioder. När? Ansvar Uppföljning löpande rektorerna ALA-­‐träffar skolstart rektor Varannan vecka på EHT Planering vid Rektor, lärare ALA-­‐träffar uppstart och uppföljning vid arbetsplatsträffar kontinuerligt. Handlingsplan upprättad i juni 2014 27