1. No category

1
Skriv in text i högerspalten
Uppgifter/kommentarer
Basfakta om
programmet
Programmets namn:
Ansvarig
programledare/studierekto
r:
Omfattning (hp):
Nivå (grund/avancerad):
Examensbenämning:
Startår i sin nuvarande
form:
Huvudsakliga deltagande
institutioner:
Studietakt
(helfart/halvfart):
Campus/distans:
Verksamhetsförlagd
utbildning i hp:
Programmet genomförs
helt/delvis/ej på engelska:
Antagning till programmet
(varje termin/varje
höst/varje vår/annat):
Platstilldelning
föregående/senaste läsår
(hst) termin/år:
Ungefärlig
medelstilldelning till
programmet/år:
Läkarprogrammet
Eric Hanse
330 hp
Grund och avancerad nivå
Läkarexamen (M2LÄK)
2007
Institutionen för biomedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper, Institutionen för medicin, Institutionen
för neurovetenskap och fysiologi
Helfart
Campus
Ca. 105 hp (baserat på att de kliniska kurserna består av VFU till ca. 50%)
Programmet ges på svenska
Antagning varje termin
977 hst under 2010
108 486 tkr (2010)
2
Eventuell samordning med Utbildningsplan
https://gul.gu.se/public/courseId/38181/coursePath/38097/ecp/lang-sv/publicPage.do?item=15027862
andra program:
Relevanta webblänkar
(utbildningsplan,
kursplaner mm):
Ev kommentarer till
uppgifterna ovan:
Kursplaner ska finnas under resp kurs på programmet
https://gul.gu.se/public/courseId/38181/coursePath/38097/ecp/lang-sv/publicPage.do?item=15027858
3
I.
Studentre
krytering,
uppföljning och
studentstöd
A.
Rekrytering
och söktryck.
Beskriv/ange
och
kommentera:
1.
Planeringstal,
antal sökande
och faktiskt
antagna på
programmet
vid de senaste
två
antagningstillf
ällena samt
programmets
dimensionerin
g i relation till
utbildningsutb
ud och
arbetsmarknad
.
Programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad styrs inte lokalt utan av
utbildningsdepartementet.
Planeringstal
VT 11
112 st
HT 10
112 st
Antal behöriga
sökande
2550
Faktiskt
antagna
114
4636
118
Nedan är aktuell nationell antagningsstatistik för läkarprogrammen
Antagning höstterminen 2011
Antal
sökande
i första
platser*
hand
Antal
Utbildningsalternativ
Universitet/Högskola
HT11
LÄKARPROGRAMMET
HT10
HT09
HT08
HT07
HT06
HT05
HT04
HT03
HT02
HT01
LÄKARPROGRAMMET
GÖTEBORGS
UNIVERSITET
LÄKARPROGRAMMET
LÄKARUTBILDNING
LÄKARPROGRAMMET
LÄKARPROGRAMMET
LÄKARPROGRAMMET
KAROLINSKA INSTITUTET
LINKÖPINGS
UNIVERSITET
LUNDS UNIVERSITET
UMEÅ UNIVERSITET
UPPSALA UNIVERSITET
ÖREBRO UNIVERSITET
Totalt antal
sökande
även
obehöriga
Antal sökande i
första hand,
per plats
112
100
92
92
87
87
87
87
87
87
77
153
997
1167
979
851
766
794
744
656
767
707
679
1728
4732
5323
4610
3984
3590
3333
3261
3062
3061
2829
2773
5294
8,90
11,67
10,64
9,25
8,80
9,10
8,60
7,50
8,80
8,10
8,80
11,29
82
120
100
94
60
488
965
469
697
308
4375
3914
4170
4933
4162
5,95
8,04
4,69
7,41
5,13
4
2.
Planeringstal,
antal sökande
och faktiskt
antagna på
programmet
vid de senaste
två
antagningstillf
ällena vad
gäller
internationella
studenter (för
program som
ges på
engelska).
3.
Rekryteringsin
satser (breddad
rekrytering,
marknadsförin
g etc).
Programmet har inget intag på engelska.
•
•
•
•
Marknadsföring via information i Göteborgs universitets regi
Kunskap & Framtidsmässan
Besöksdagen
www.studentum.se
5
B.
Studentuppföl
jning och
studentstöd.
Beskriv/ange
och
kommentera:
1.
Genomsnittlig
genomströmni
ng på
programmet
(hpr i relation
till hst) senaste
året.
•
Hpr 104%
•
Hst 100%
•
Prestationsgraden dvs den genomsnittliga genomströmningen på programmet var 99% år 2010.
2. Uppföljning Resultatuppföljning 2ggr/läsår av samtliga studenter för att identifiera studenter med sämre resultat och
av studenter på därigenom kunna erbjuda stöd. 2-5 studenter per kull får mer omfattande studiesvårigheter. Få avhopp, men
programmet
vanligare med studieortsbyten.
(avhopp,
retention).
3. Metoder för
att identifiera
studenters
behov av
särskilt stöd.
Se ovan, resultatuppföljningsmetod för detta.
PK har också sedan 2010 infört s.k. klassansvar hos PKs lärarledamöter där dessa följer en klass (kurs) genom
programmet. Dessa klassansvariga fungerar som en länk mellan kursen och PK och har därmed möjligheten att, på
ett kursövergripande sätt, fånga upp och följa upp studenter med speciella svårigheter.
Efter modell från Invärtesmedicinkursen (s.k. ”Fitness to practise”) har nu också PK en beredskap för att försöka
hantera svåra studentärenden med en grupp som består av studievägledarna, ordf och vice ordf i PK, samt relevant
klassansvarig.
6
II.
Innehåll
och
utformning
A. Innehåll.
Beskriv/ange
och
kommentera:
1. Metoder för
att säkra
kursplanernas
kvalitet, t ex
förekomst av
regelbundna
kursplanerevid
eringar.
Under 2010 genomfördes fyra workshops kring kursplaner (institutionsvis) för läkarprogrammets kurser.
Programkommittén för medicin har efter detta en särskild arbetsgrupp för kursplanearbete. Alla kursplaner är
genomgångna åtminstone en gång under senaste året, men arbetet fortsätter kontinuerligt.
2. Metoder för
att säkra att
innehållet i
programmet
svarar mot
Högskoleföror
dningens
examensmål
(dvs. att
kursplanernas
lärandemål
sammantaget
uppfyller
examensmål).
Detta är svårt och viktigt och PK försöker bl.a. genom den kvalitetsrelaterade budgeten öka medvetenheten om
kopplingen mellan kurs- och programmål.
I underlaget för vår kvalitetsrelaterade budget
(https://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course38181/published/1304068406088/resourceId/16977710/content/
110414%20beslut%20kvalitetsrelaterad%20budget%20för%202012%20och%202013.pdf) ingår följande fråga till
kurserna:
”Hur är kursens lärandemål anpassade till de programövergripande målen (se utbildningsplanen
https://gul.gu.se/public/courseId/38181/coursePath/38097/ecp/lang-sv/publicPage.do?item=15027862) och till
efterföljande kurser?”
7
B.
Vetenskaplig/
konstnärlig
kvalitet.
Beskriv/ange
och
kommentera:
1. Metoder för
att säkra
vetenskaplig/k
onstnärlig
kvalitet.
Ett led i att säkra den vetenskapliga kvaliteten är att behålla det ämnesbaserade upplägget på programmet med
undervisning av forskningsaktiva lärare. Vår bedömning är att detta borgar för en hög ämneskompetens och en
stark forskningsanknytning.
2. Metoder för
integrering av
aktuell och
relevant
forskning.
Se punkten ovan.
Direkt relaterat till Vetenskapligt förhållningssätt så har programmet de tre biomedicinska fördjupningskurserna
(BF1, BF2 och BF3) och VT 2012 införs 30 hp examensarbetet.
Som ett av prioriterade områden inom professionell utveckling inför vi under 2011-2013 ”vetenskapligt och
kritiskt förhållningssätt”.
Utöver detta uppmuntrar vi studenterna till forskningsaktivitet under sina studier via amanuensprogrammet
(http://www.biomedicine.gu.se/utbildning/amanuensprogram/) och forskarintaget. Vi har nu ett speciellt intag av
disputerade till förkortad läkarutbildning. Detta bidrar till att vi kommer att ha disputerade bland våra studenter på
programmet, vilket sannolikt kommer att bidra med ett förbättrat vetenskapligt förhållningssätt.
http://www.utbildning.gu.se/kurser/kurs_information/?courseId=info.uh.gu.BM0300
8
C.
Utformning.
Beskriv/ange
och
kommentera:
1.
Undervisnings
former som
används inom
programmet,
andelsmässig
fördelning
(ungefärlig)
mellan olika
undervisningsf
ormer samt ev
variationer
under
programmet.
Det finns en relativt stor variation i undervisningsformer och programkommittén uppmuntrar denna variation.
I underlaget för vår kvalitetsrelaterade budget
(https://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course38181/published/1304068406088/resourceId/16977710/content/
110414%20beslut%20kvalitetsrelaterad%20budget%20för%202012%20och%202013.pdf) ingår följande fråga till
kurserna:
”5. Studentaktiverande och varierande undervisning.
Finns det en balanserad blandning av grupparbeten, laborationer, seminarier, föreläsningar, valbara
projekt/fördjupningsarbeten, praktiskt arbete med fall, klinisk praktik på avdelning, mottagning och akutintag?”
9
2.
Examinationsf
ormer som
används inom
programmet,
andelsmässig
fördelning
(ungefärlig)
mellan olika
examinationsf
ormer samt ev
variationer
under
programmet.
Även här finns en stor variation; Muntliga examinationer, skriftliga korta svar, flervalsfrågor, praktiska prov,
reflexionstexter, portfölj. Vi anser att också denna variation är positiv och vår ambition är att få kurserna att
fokusera mer på sina examinationsformer. Programkommittén har en arbetsgrupp för lärandemål och examination
där en uppgift för gruppen är att stödja kurserna med förslag på examinationsformer. En sådan funktion har också
de nytillträdda temaledarna för professionell utveckling som ska stödja kurserna med examinationsformer för
områdena inom professionell utveckling.
3. Ungefärligt
antal
timmar/vecka
som utgörs av
lärarledd tid
under
programmets
första år - samt
eventuella
variationer
under
programmet.
Studenterna har i snitt 16.5 tim/v lärarledd undervisning under programmets första år. Denna siffra är sannolikt
representativ för programmet, men om man inkluderar handledarledd undervisning under den
verksamhetsförlagda utbildningen på de kliniska kurserna så stiger siffran.
Examination var en viktig punkt på senaste kursledarkollegiet (se minnesanteckningar).
https://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course38181/published/1304068406088/resourceId/16977710/content/
Minnesanteckningar%20Kursledarkollegium%2029%20mars%202011.pdf)
10
4. Metoder för
pedagogiskt
utvecklingsarb
ete inom
programmet.
•
Arbetsgruppen MedPed
http://www.medicine.gu.se/avdelningar/samhallsmedicin_folkhalsa/allmanmedicin/Medicinsk_pedagogik
driver bl.a. två kurser: ”Lärande och undervisning 5 hp” samt ”Klinisk handledning av medicine
studerande - pedagogiska aspekter 5 hp” för kliniska handledare på läkarprogrammet.
•
Kursledarkollegier, ett per termin för alla kursledare, som syftar till pedagogisk utveckling av programmet
https://gul.gu.se/public/courseId/38181/coursePath/38097/ecp/lang-sv/publicPage.do?item=15640843
•
Kvalitetsrelaterad budget som bidar som styrmedel för pedagogisk utveckling
https://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course38181/published/1304068406088/resourceId/16977710/c
ontent/110414%20beslut%20kvalitetsrelaterad%20budget%20för%202012%20och%202013.pdf
•
Protokollförda lärarmöten på kurserna som också frågas efter i underlaget till vår kvalitetsrelaterade
budget.
•
Deltagande i nationella och internationella läkarutbildningsmöten, exv AMEE, MEDINE.
11
D. Kvalitet på
studentpresta
tioner.
Beskriv/ange
och
kommentera:
1. Metoder för
att säkra
kvalitet i
studenternas
prestationer på
examinationer
(t ex förekomst
av
bedömningsoch
betygskriterier
).
Vi ålägger nu alla kurser att ha användarvänliga studiehandledningar enligt speciell mall (se punkt 4 i underlaget
till den kvalitetsrelaterade budgeten).
Studiehandledningarna ska innehålla:
1 kursbeskrivning
2 lärandemål
3 arbetsformer
4 former för bedömning och kriterier för godkänt
5 litteraturlista
6 kontaktinformation
Dessa ska innehålla bedömningskriterier för examination.
12
2. Resultat
som uppnåtts i
förhållande till
examensmålen
i
högskoleförord
ningen
(efterfrågas
även i
samband med
Högskoleverke
ts
utbildningsutv
ärderingar).
Detta är naturligtvis avgörande viktigt, men där vi för närvarande brister i det att vi inte kan redogöra för detta på
ett tydligt sätt. Det vi hoppas kunna göra inför HSVs utvärdering är att låta alla kurser på programmet redogöra
för på vilket sätt kursens examinationer bidrar till att säkra examensmålen. Men denna typ av inventering är alltså
inte gjord.
E.
Internationell
a perspektiv i
programmet.
Beskriv/ange
och
kommentera:
1. Ungefärlig
andel litteratur
på engelska
och/eller andra
språk än
svenska.
Utifrån en genomgång av kursplanernas litteraturlistor visar det sig att
• obligatorisk litteratur är ca 43% på engelska och 57% på svenska
• bredvidläsningslitteratur är ca 38% på engelska och 62% på svenska
13
2. Ungefärligt
antal
utbytesstudent
er och
lärarutbyten,
utresande samt
inkommande
år 2010.
3.
Metoder/aktivi
teter som
används för att
studenten efter
sin utbildning
ska vara väl
förberedd att
verka i
internationella
sammanhang.
•
•
•
•
antal inresande studenter 27st
antal utresande 81st
antal inresande lärare 2 st
antal utresande lärare 9 st
Läkarprogrammet har en lång tradition av att sända ut studenter på kortare kliniska placeringar eller sk research
electives. I detta sammanhang är också projektarbetet på termin 10 (idag 15 Hp, från 2012 30 Hp) en mycket
viktig möjlighet för studenter att skaffa sig internationell erfarenhet, forskningsföreberedande kompetens samt ett
internationellt nätverk.
De sista 3 åren har även andelen studenter som gör obligatoriska teoretiska och kliniska kurser utomlands, vid ett
av Sahlgrenska akademins utländska partneruniversitet, ökat kraftig. Studenterna tillgodoräknar sig dessa
utländska kurser inom sin läkarexamen. Ett flertal studenter kombinerar kurser utomlands, projektarbetet
utomlands samt kliniska placeringar utomlands, i lite olika varianter.
De studenter som inte har möjlighet att själva resa ut får möjlighet att få internationella inslag på hemmaplan.
Många av de inresande utbytesstudenter läkarprogrammet varje år tar emot integreras på ordinarie kurser. Andra
inresande studenter gör kliniska placeringar på sjukhusen, där möter de svenska läkarstudenter som agerar faddrar.
’Se Världen’ är Sahlgrenska akademins internationella dag. Här presenterar externa och interna föreläsare olika
möjligheter till internationellt arbete och internationella studier.
Projektarbetet på termin 10 (som nu utökas till 30 hp) är studenternas verkliga chans att själva arbeta i en
internationell miljö och denna möjlighet utnyttjar många studenter som en språngbräda till en internationell
karriär.
14
4.
Internationell
erfarenhet hos
de lärare som
huvudsakligen
undervisar på
programmet.
III.
Lärarkompeten
s
Detta har vi ingen kartläggning av, men med tanke på att en väldigt hög andel av lärarna är forskningsaktiva (se
nedan) är det rimligt att anta att många av dessa har internationella erfarenheter åtminstone relaterade till
forskning.
Beskriv/ange
och
kommentera:
1. Andel
disputerade
lärare av dem
som
huvudsakligen
undervisar på
programmet.
Vi har begärt in uppgifter från programmets alla kurser angående lärarnas vetenskapliga och formella pedagogiska
kompetens. En sammanställning finns i Bilaga 1. Vi har fått in svar från motsvarande 94% av programmets 330
hp som siffrorna nedan då är baserade på.
2. Antal
professorer
som
undervisar på
programmet
och ungefärlig
omfattning på
deras
undervisning.
62% av de universitetsanställda lärarna är professorer. Baserat på speciella enkätsvar från fyra kurser (Fysiologi,
farmakologi och biokemi, Infektion, Kirurgi och Molekylär cellbiologi) på programmet så undervisar en professor
i medeltal 33 tim per år på läkarprogrammet. Inkluderande sjukvårdsanställda professorer (35 st rapporterade)
skulle det betyda att ca. 5082 tim/år undervisas av professorer på programmet.
Programmet har 193 universitetsanställda lärare varav 99% är minst disputerade.
Dessutom har programmet 346 sjukvårdsanställda lärare/handledare som är minst disputerade.
15
3. Andel av
undervisande
lärare som har
behörighetsgiv
ande
högskolepedag
ogisk
kompetens.
•
•
•
•
•
Utav de universitetsanställda lärarna har 34% mer än 10 hp högskolepedagogik och
ytterligare 36% mer än 1.5 hp (men mindre än 10 hp) högskolepedagogik.
72 sjukvårdsanställda lärare har mer än 10 hp högskolepedagogik.
220 sjukvårdsanställda lärare har mer än 1.5 hp högskolepedagogik.
171 sjukvårdsanställda lärare har mer än 1v formell handledarutbildning.
465 sjukvårdsanställda lärare har mer än 2 d formell handledarutbildning.
4. Metoder för Som berörts ovan anser vi att en viktig metod att säkra aktuell och professionsrelaterad kompetens är att det finns
att säkra att det en nära anknytning mellan ämnesrelaterad grundutbildningskurs, forskningsämne och specialistämne.
finns lärare
med aktuell
och relevant
professionsrela
terad
kompetens.
16
IV.
Studentinflytande
Beskriv/ange
och
kommentera:
1. Resultat
från
studentundersö
kningar (t ex
GU:s
Studentbarome
ter 2010 om
nedbrytning
till
programmet är
möjlig),
programutvärd
eringar och
kursvärderinga
r.
2. Metoder för
samlad
kvalitetsanalys
(t ex
kursrapport,
kursbokslut,
programnämnd
,
kurskonferens)
och utveckling
av
programmet.
•
Bilaga 2 visar ett utdrag ur sen senaste studentbarometern som är relaterat till studentinflytande.
•
Kursvärderingar vars resultat ska publiceras på kursens GUL-sida
•
Kursnämnder vars protokoll vars resultat ska publiceras på kursens GUL-sida
•
Studentrepresentanter på kursledarkollegier
•
Studentrepresentation på AMEE och nationella möten för läkarutbildningarna i Sverige
•
Kursvärderingar vars resultat ska publiceras på kursens GUL-sida
•
Kursnämnder vars protokoll vars resultat ska publiceras på kursens GUL-sida
•
Uppföljning av programkommitténs åtgärdsplan på kursledarkollegium
https://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course38181/published/1304068406088/resourceId/16977710/c
ontent/Kursledarkollegium%2019%20oktober%202010.pdf
17
3.
Studentmedver Studenter från läkarprogrammet är representerade i
kan i
• Programkommittén för medicin
beredande och
• Programkommitténs arbetsutskott
beslutande
organ.
Dessutom finns studentrepresentation i de arbetsgrupper som finns organiserade under programkommittén.
Arbetsgrupp för:
• budgetfrågor
• medicinsk pedagogik
• antagningsfrågor
• planering av projektarbete 30 hp
• samordning av professionell utveckling
• lärandemål och examination
• studentarbetsmiljöfrågor
• tidig sammanfattande examination, bachelor och masterexamen
• läkarprogrammets regionalisering
• GUL
18
V.
Omvärlds
-analys
A.
Omvärldsanal
ys –
Det är svårt att jämföra läkarprogrammet med andra program på GU.
utbildningsut
bud.
Beskriv/ange
och
kommentera:
1.
Programmets
bidrag i
jämförelse
med program
inom GU som
har liknande
innehåll.
Programmets
profil i
jämförelse
med liknande
program vid
andra svenska
lärosäten.
Läkarprogrammet i Göteborg profilerar sig genom speciella satsningar på Professionell utveckling,
Internationalisering och Forskningsanknytning (se läkartidningen)
https://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course38181/published/1304068406088/resourceId/17011340/content/
Läkartidningen%201112s669_673.pdf
19
B.
Omvärldsanal Resultatet från Göteborgsakademiker 2010 visar att de före detta läkarstudenterna i mycket hög utsträckning har
arbete för vilken deras utbildning varit mycket relevant (se länk)
ys –
arbetsmarkna http://www.analys.gf.gu.se/digitalAssets/1335/1335084_lakare.pdf
d. 2.
Beskriv/ange
och
kommentera:
1. Före detta
studenters
bedömning av
studierna i
relation till vad
de behöver i
sitt arbete
(kommentera
när så är
möjligt resultat
från
Göteborgsakad
emiker 2010
eller
annan/lokal
alumnundersö
kning).
20
2. Före detta
Se punkten ovan
studenters
etablering
inom relevant
yrkesområde
(kommentera
när så är
möjligt resultat
från
Göteborgsakad
emiker 2010
eller
annan/lokal
alumnundersö
kning).
3. Modeller för
samverkan
med alumner
och avnämare i
planering,
genomförande,
uppföljning
och utveckling
av
programmet, t
ex programråd
med externa
representanter.
I programkommittén för medicin finns representanter för sjukvården. Vi har också formell kontakt med
sjukvården via samarbetsorganet MediSam och via olika arbetsgrupper (regionalisering, studentarbetsmiljö,
budgetgrupp).
Dessutom finns en mycket stor, naturlig, men informell kontakt med sjukvården genom att många lärare på
programmet är sjukvårdsanställda. Vi har däremot tyvärr ingen formell kontakt med alumner.
21
VI.
Framtid
VII.
Övrigt av
vikt om
programmet
Beskriv/ange Under 2010-2012 arbetar vi med genomförandet av vår åtgärdsplan
(https://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course38181/published/1304068406088/resourceId/16977710/content/
och
kommentera: Åtgärdsplan%20för%20läkarutb%20vid%20GU%20-%20antagen%202010-04-12.pdf)
1. Ev
planerade
förändringar
av programmet
på kort sikt.
2.
Programmets
framtid på lång
sikt (10 år eller
mer)
Läkarprogrammet kommer sannolikt fortsätta expandera med en utökad internationalisering,
forskningsanknytning och regionalisering
(https://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course38181/published/1304068406088/resourceId/16977710/content/
Sammanställning%2020101120%20regionalisering%20revision1.pdf).
Beskriv/ange
och
kommentera:
1.
Organisation
och ledning av
programmet.
Läkarprogrammet leds av Programkommittén för medicin, ca 6 sammanträden per år
Ordförande Eric Hanse, Vice ordförande Karin Manhem
Programkommitténs arbetsutskott genomför ca 7 sammanträden per år.
Under programkommittén är ett antal arbetsgrupper tillsatta (se svar fråga IV punkt 3).
22
2. Förekomst
av särskilda
Vid uppropet på T1 välkomnas de nya studenterna av representanter för programkommittén och dekanus. Vi har
identitetsskapa en festlig examenshögtid i universitetets aula för studenter och anhöriga.
nde moment (t
ex
mottagningsce
remonier eller
examenshögtid
er).
VIII.
Sammanfattande
bedömnin
g
3. Förekomst
av moment om
innovation och
entreprenörska
p.
I programkommittén för medicins ansvarsområden ingår, förutom läkarprogrammet, programmet för
affärskapande och entreprenörskap inom biomedicin. I samarbete med detta program kommer läkarstudenter
erbjudas möjligheter att utföra 30 hp examensarbete inom entreprenörskap.
4. Övrigt.
Fr.o.m. 2011 har vi ett speciellt forskarintag till läkarprogrammet, en avkortad utbildning för disputerade. De som
antas går först en förberedande ny kurs ”Biomedicin för disputerade, 40 hp”.
http://www.utbildning.gu.se/kurser/kurs_information/?courseId=info.uh.gu.BM0300
Kommentera:
1.
Programmets
största styrka.
2.
Programmets
största
svaghet.
Den största styrkan ligger sannolikt i de personella resurserna: oerhört motiverade, engagerade och ambitiösa
studenter samt en stor mängd väldigt kompetenta och engagerade lärare/handledare.
Programmets största svaghet är sannolikt relaterad till bristande samordning mot gemensamma mål.
23
3. Om
programmet
fick extra
resurser från
2013 skulle
dessa
användas till:
Dessa skulle sannolikt användas till att fullfölja och utvidga våra satsningar på professionell utveckling,
internationalisering, forskningsanknytning, pedagogisk utveckling samt regionalisering.
24
Bilaga 1
Bilaga 2
25
26
27
28
Bilaga 3
29