Läkemedelsbulletinen UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I VÄSTMANLAND www.ltv.se/lk Starka tillsammans I ”Höstens vår” från förra sekelskiftet skriver Erik Axel Karlfeldt om den vår de svaga kallar höst. Nu är vi där, med svala vindar och vackra höstfärger. I läkemedels-Sverige tycker vi oss ändå ana vår i luften. Visst, kostnaderna stiger igen efter några års gynnsam utveckling. Men inom flera områden ser vi spännande nyheter vid horisonten, till gagn för patienter som hittills haft få, bristfälliga eller inga behandlingsalternativ. Vi har redan ett år efter genombrottet vant oss vid att hepatit C numera kan behandlas effektivt. PD1-hämmarna står i portgången, till att börja med för att hjälpa patienter med avancerat melanom, sedan för betydligt bredare indikationer. Mycket mer kommer inom onkologin och även inom särläkemedelsområdet är mycket på gång. Soliris är en sorglig historia, där företaget anlitat PR-byråer för att tillsammans med drabbade patienter skapa opinion och påverka politiker att bekosta detta unika läkemedel, oavsett pris. Här är det viktigt med sammanhållning, både i Sverige och internationellt. Lyckas ett företag driva igenom rena fantasipriser blir framtiden väldigt tuff med nya särläkemedel mot åtskilliga diagnoser. Visst skall dessa patienter ha tillgång till effektiva läkemedel, men resurserna är inte oändliga och det finns ju fler diagnoser att behandla. Det våras verkligen för vår nationella läkemedelssamverkan. Vi anklagas ofta (av industrin) för att vara långsamma med att ta till oss nya läkemedel i Sverige. När det gäller hepatit C har vi lyckats över förväntan – de nya läkemedlen har tagits i bruk snabbare än i de flesta andra länder och det på ett likartat och jämlikt sätt över landet. Överenskommelser med företagen har hittills gett kostnadsminskningar (jämfört med listpriserna) på nästan 100 miljoner (för hela Sverige) och mer kommer. En win-win-win-situation alltså, där patienterna snabbt får modern och effektiv behandling, landstingen får bättre villkor och på sikt sparar vårdkostnader och företagen kan sälja större volymer än vad man gjort utan dessa överenskommelser. Infektionsspecialisterna har varit med på båten hela tiden och vi ser här ett nytt sätt att introducera innovativa läkemedel, till gagn och glädje för alla parter. I ett mer jordnära perspektiv har vi just avverkat höstens expertgruppsinternat, med stor uppslutning, konstruktivt arbete och god gemenskap. Grunden är därmed lagd för nästa års basläkemedelslista, som inte förväntas innebära några stora omvälvningar. Vi hade finfrämmade på internatet i form av TLV:s generaldirektör Sofia Wallström, som talade om myndighetens arbete och det goda samarbetet mellan TLV och landstingen. Om Enköping är ”Sveriges närmaste stad” så är ÅRGÅNG 15 NUMMER 4 TLV utan tvekan ”Sveriges närmaste myndighet”, som strävar efter samförstånd med ”verkstadsgolvet” ute i Vårdsverige. Läkemedelsenheten har fått ännu fler friska blommor på sin buske. Vi hälsar två apotekare välkomna – Ann Hedman och Mia Koskiranta. De kommer utöver sina uppgifter inom enheten att hjälpa Läkemedelskommittén och dess expertgrupper med farmaceutisk expertkunskap, i rekommendationsarbete och vid informationsinsatser. Med dem blir det också möjligt att erbjuda kompetensstöd till verksamheter som är intresserade av klinisk farmaci. Ann och Mia presenteras litet mer på s 7. Teman för höstens lunchföreläsningar är klara. Missa inte dem och boka även in Mellansvenskt läkemedelsforum 2016 i almanackan. För detaljer, se s 10. Till sist: Nu när kostnaderna börjar dra iväg och vi gärna använder oss av de nya behandlingsmöjligheterna som kommer inom flera områden – använd de enkla tips som ges på nästa sida för att spara en slant där det är möjligt utan att försämra kvaliteten i behandlingen: Välj Bufomix i stället för Symbicort Turbuhaler Välj pregabalin i stället för Lyrica vid epilepsi och GAD Välj atorvastatin i stället för Crestor Välj omeprazol eller pantoprazol i stället för esomeprazol Välj tolterodin i stället för Vesicare eller Betmiga Så vill jag önska trivsam läsning och en skön höst! Hör gärna av er med tips och synpunkter! SEPTEMBER 2015 INGE ERIKSSON Ordförande, Läkemedelskommittén i Västmanland [email protected] L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5 lägre läkemedelskostnader Några tips för Kostnaderna för läkemedel i landstinget ökar återigen. Det är i första hand nyintroducerade bra läkemedel som står för kostnadsökningen, till exempel NOAK och Hepatit C-läkemedel. För att bättre ha råd med dessa nya läkemedel, kan vi se över vår förskrivning av äldre läkemedel och välja alternativ med lägre kostnad där det finns likvärdiga alternativ. Här kommer några exempel. ASTMA-KOL Genom TLV:s insats har priserna på bland annat Symbicort och Bricanyl Turbuhaler sänkts rejält. Trots det finns det likvärdiga, och ibland kanske bättre alternativ som ändå är billigare. På Basläkemedelslistan rekommen derar vi nu enbart Bufomix Easyhaler, en lättanvänd pulverinhalator. I sprayform finns Innovair och Flutiform. Prisjämförelse Bufomix/Symbicort Turbuhaler (priser sept 2015) Produkt Antal doser Pris (kr) Pris/dos Bufomix Easyhaler 160/4,5 mikrogram/dos 120 328,50 2,74 Symbicort Turbuhaler 160/4,5 mikrogram/dos 120 453,50 3,78 Bufomix Easyhaler 320/9 mikrogram/dos 180 891,50 4,99 Symbicort forte Turbuhaler 320/9 mikrogram/dos 180 1 134,50 6,30 Om hälften av recepten på Symbicort och Symbicort forte Turbuhaler ändras till Bufomix minskar kostnaderna med drygt 1 miljon kronor per år. PREGABALIN (LYRICA) Generika till Lyrica har introducerats under sommaren. Priset på pregabalin generika ligger lägre än originalet, men fortfarande högre än gabapentin, som i många fall kan vara ett alternativ. Då Lyrica har indikationen epilepsi byts inte preparaten på apoteken, detta innebär också att pressen att sänka priset på generika inte blir lika stor. Den största förskrivningen av Lyrica sker troligen på indikationen neuropatisk smärta, och till viss del generaliserat ångest syndrom. De generika som registrerats har endast indikationerna epilepsi och GAD, då Pfizer har ett tilläggspatent på indikationen neuropatisk smärta, som gäller till juli 2017. Ca 45 % av pregabalin förskrivs av primärvården, drygt 30 % av psykiatrin, medan medicinkliniken endast svarar för ca 10 %. För att de billigare preparaten ska expedieras på apoteket måste de anges på receptet. Prisjämförelse Pregabalin/Lyrica (priser sept 2015) Produkt Antal doser Pris (kr) Pris/tabl Pregabalin Orion 50 mg 56 234,50 4,19 Pregabalin Sandoz 50 mg 56 232,00 4,14 Lyrica 50 mg 56 311 5,55 Pregabalin Orion 75 mg 56 234,50 4,19 Pregabalin Sandoz 75 mg 56 233,50 4,17 Lyrica 75 mg 56 442,50 7,90 I nuläget finns endast två fabrikanter tillgängliga, men fler generika är på väg. Om priserna för generika i medeltal hamnar 20 % lägre än originalet, och förskrivningen ändras till generika vid GAD och epilepsi minskar kostnaderna med knappt 1 miljon kronor per år. 2 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5 VÄLJ ATORVASTATIN FÖRE ROSUVASTATIN (CRESTOR) I Västmanland skriver vi mycket statiner vilket är bra, men väljer alltför ofta det dyraste preparatet. Vid jämförbara doser är atorvastatin idag MYCKET billigare än Crestor. Genomsnittspriset för Crestor (DDD=10 mg) är cirka åtta gånger högre än för atorvastatin (DDD=20 mg). Det förskrivs cirka fem gånger fler doser av atorvastatin än Crestor i vårt län, men landstingets kostnader är mer än dubbelt så höga för Crestor. Besparingspotential om 50 % ersätts med atorvastatin är ca tre miljoner kronor per år.. VÄLJ OMEPRAZOL/PANTOPRAZOL FÖRE ESOMEPRAZOL Förskrivningen av PPI-preparaten fortsätter att öka, liksom i övriga landet. Västmanland är ett av länen med högst förskrivning. Det är viktigt att regelbundet omvärdera behovet av ulkusprofylax, ibland blir det kvar på läkemedelslistan med oklara indikationer. Tänk också på att utsättningssymtom ”rebound” som en följd av tillfälligt ökad syrasekretion kan förekomma vid abrupt utsättande av PPI efter långvarig behandling. I dag finns alla PPI som generika, men prisskillnaderna är fortfarande betydande. I Västmanland använder vi esomeprazol i större utsträckning än övriga riket. Prisjämförelse PPI (priser sept 2015) Produkt Antal doser Pris (kr) Esomeprazol Ranbaxy 20 mg 100 241,00 Pantoprazol Teva 20 mg 100 59,00 Omeprazol Pensa 20 mg 104 54,50 0,54 Esomeprazol Krka 40 mg 98 313,00 3,19 Pantoprazol Pensa 40 mg 100 73,00 0,73 Omecat 40 mg 100 69,00 0,69 Pris/tabl 2,41 0,59 Om 50 % av esomeprazolförskrivningen i stället överförs till pantoprazol eller omeprazol kan kostnaderna minska med en halv miljon kronor per år. MEDEL VID ÖVERAKTIV BLÅSA I vår Basläkemedelslista rekommenderar vi generiskt tolterodin då det är en mer kostnadseffektiv behandling än övriga antikolinerga medel vid överaktiv blåsa. Det är också viktigt att utvärdera effekten eftersom inte alla patienter blir hjälpta av behandlingen. Vi ser också en kraftig ökning av förskrivningen av det nyligen registrerade preparatet Betmiga (mirabegron). Observera att förmånen är begränsad till patienter som testat, men inte tolererar antikolinerga medel. Prisjämförelse medel vid överaktiv blåsa(priser sept 2015) Produkt Antal doser Pris (kr) Pris/tabl Tolterodin Teva 2 mg 98 173,00 1,77 Vesicare 5 mg 90 734,40 8,16 Betmiga 25 mg 90 1 046,00 11,62 Tolterodin Stada 4 mg 100 161,50 1,62 Vesicare 10 mg 90 960,50 9,95 Betmiga 50 mg 90 1046 11,62 Om 50 % av förskrivningen av Vesicare respektive Betmiga i stället utgjordes av tolterodin skulle kostnaden minska med ca en miljon kronor per år. 3 KORT SAMMANFATTNING • Välj Bufomix före Symbicort, besparing en miljon kronor. • Välj pregabalingenerika före Lyrica, (indikation GAD och epilepsi), besparing en miljon kronor. • Välj atorvastatin före rosuvastatin, besparing ca tre miljoner kronor. • Välj pantoprazol eller omeprazol före esomeprazol, alternativt överväg utsättning. Besparing ca en halv miljon kronor. • Välj tolterodin i stället för Vesicare/Betmiga, utvärdera effekten, sätt ut om ej effekt. Besparing ca en miljon kronor. • Sammantaget kan vi minska kostnaderna med 6,5 miljoner kronor per år. Carina Westberg Informationsapotekare Läkemedelskommittén Västmanland [email protected] L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5 Äldrevårdsteamet i landstinget västmanland 2010 ingick regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse om insatser för att utveckla vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Överenskommelsen gällde fram till årsskiftet 2014/2015. Därefter förväntas huvudmännen att i samverkan ytterligare utveckla och stärka arbetet kring en sammanhållen vård och omsorg för målgruppen. Äldrevårdsteamet (ÄVT) bildades 2015 som ett led i detta och är organisatoriskt knutet till Vårdvalsenheten i Landstinget Västmanland. Teamet har ett övergripande länsperspektiv och verkar för likvärdig utveckling och likvärdiga resultat inom området hälso- och sjukvård i hela länet. Teamet består av följande kompetens: distriktsläkare, sjuksköterska, distriktssköterska och tandhygienist. Även rehabresurs finns knuten till teamet. En av ÄVT:s uppgifter är att följa nationell och internationell utveckling inom äldreområdet. En arbetsgrupp under Lena Karlssons ledning, på VKL utformar ”Äldre- 4 vårdsöverenskommelsen” för hela länet. Arbetet beräknas vara klart under hösten och kommer förhoppningsvis att vara en vägledning för ÄVT:s fortsatta arbete. Den övergripande målbilden för ÄVT är att alla äldre i Västmanland erbjuds en god och jämlik vård. Visionen: god, säker, trygg och jämlik vård för den äldre. På nästa sida beskrivs ÄVT:s fem fokusområden där det bedrivs aktiviteter. L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5 God läkemedelsbehandling Det krävs fortsatta insatser för förbättrad läkemedelsanvändning för äldre även om Västmanland kommit långt. De läkemedel som berörs är olämpliga läkemedel (långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande anti kolinerga effekter, tramadol och propiomazin), läkemedel mot psykos samt antiinflammatoriska läkemedel God demensvård Demenssjukdomar drabbar allt fler i takt med att vår befolkning blir allt äldre. Varje år insjuknar ca 24 000 svenskar och idag beräknas ca 150 000 lida av någon typ av demenssjukdom varav alzheimer är den vanligaste. I Västmanland finns ca 4 500 demenssjuka. Svenska Demens registret (SveDem) är ett kvalitetregister som används för att säkerställa och utveckla demensvården Preventivt arbetssätt Ett preventivt arbetssätt innebär att skador i vården ska undvikas och att alla patienter ska kunna garanteras en säker och lika vård. För att uppnå detta ska det förebyggande arbetssättet vara präglat av struktur, systematik och synliggjorda resultat. I den vårdpreventiva processen ingår att göra riskbedömningar och att sätta in och utföra åtgärder för personer med risk. Inom områdena fall, trycksår, undernäring och munhälsa finns kvalitetsregistret Senior alert som stöd God vård vid livets slut God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut utgör en viktig del av vård och omsorg. Ett stöd i arbetet är användningen av Svenska Palliativregistret. De områden som det är särskilt fokus på är smärtskattning, brytpunktssamtal, munbedömning och läkemedelsordination mot ångest Undvikbar slutenvård och återinläggningar En mer sammanhållen vård och omsorg som utvecklar vård, rehabilitering och ett tryggt och gott omhänder tagande utifrån den äldres behov ur ett hälsofrämjande perspektiv behöver fortsätta att byggas upp. Indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar används för att arbeta för en mer sammanhållen vård och omsorg som utvecklar omhändertagandet utifrån sjuka äldres behov ÄVT:s uppgift inom de fem fokusområdena är: •Teamsamverkan och samarbete med alla verksamhetsområden inom landsting och kommuner med uppdrag som berör de äldre • Utbildningsplanering inom äldreområdet •Följa upp och stötta fortsatt implementering av, och resultat i, aktuella kvalitetsregister och andra indikatorer inom hela (somatiska) hälso- och sjukvården för äldre •Leda, stimulera till och delta i förbättringsarbeten inom uppdragsområdet ÄLDREVÅRDSTEAMET BESTÅR AV: Bernard Osei-Fofie, äldrevårdsläkare, [email protected], 021-176813 Riitta Kallioniemi, verksamhetsutvecklare, [email protected], 021-175174 Malin Pettersson, verksamhetsutvecklare, [email protected], 021-176146 Annette Holmen, tandhygienist, [email protected], 021-174505 Äldrevårdsteamet Landstinget Västmanland E-post: [email protected] UTBILDNING: Vi vill göra reklam för ”Bättre liv för sjuka äldre dagen” den 17/ 11-2015 på Aros Congress. samt ”Sammanhållen vård för de mest sjuka äldre” 2 resp 9/12, Ing 21, gamla vårdskolans aula. Föreläsare: Prof. Yngve Gustafson. För mer information var god se www.ltv.se/lärcentrum. Bernard Osei-Fofie äldrevårdsläkare [email protected] 5 Länkar: Bättre liv för sjuka äldre dagen. Sammanhållen vård för de mest sjuka äldre. L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5 Elektronisk licensmotivering från 1 oktober Brukar du förskriva preparat som inte är registrerade i Sverige? Den motivering du tidigare fyllt i på blankett hämtad i Cosmic eller annan plats, måste från 1 oktober skickas in elektroniskt via Läkemedelsverkets sida www.lv.se/licens. LICENSER APOTEKEN SÖKER LICENS Licens är ett försäljningstillstånd för ett apotek att sälja ett läkemedel som inte är godkänt i Sverige. Ett icke-godkänt läkemedel får inte utlämnas från apotek förrän Läkemedelsverket beviljat tillstånd, dvs. apoteket har en beviljad licens. En licens gäller för en specifik produkt avseende produktnamn, beredningsform, styrka samt innehavare av godkännandet för försäljning. När patienten ska hämta sin medicin på apoteket, kan alla apoteksaktörer söka upp den inskickade motiveringen i KLAS. Med motiveringen som underlag söker apoteket licens. Uppgifter om förskrivare och produkt hämtas från motiveringen. Motivering och indikation är dold information för apoteken. Apoteket kontrollerar att produkten är tillgänglig, de kan vid behov ändra till annan produkt/fabrikant efter kontakt med förskrivaren. Den beviljade licensen är som tidigare knuten till ett apotek, och får bara utnyttjas på det apoteket, eller apotek som ingår i samma apotekskedja. Alla apotek kan söka efter beviljade licenser och se vilken apoteksaktör som sökt en specifik licens. NY KOMMUNIKATIONSLÖSNING FÖR LICENSHANTERING Läkemedelsverket introducerar nu ett kommunikationssystem för att elektroniskt motivera, ansöka och komplettera licensärenden ”KLAS”. Läkemedelsverket kommer till viss del att förmedla begäran om komplettering och beslut via det nya systemet. I KLAS finns stöd för registrering och förmedling av licensmotiveringar från förskrivare till apoteken, som sedan tillsammans med ansökan går vidare till Läkemedelsverket. Här finns listade alla läkemedel som tidigare beviljats licens, vilket gör det lättare att hitta rätt produkt. Om läke medlet inte finns med i listan, kan du ta hjälp av apoteket för att ta reda på nödvändiga detaljer om läkemedlet, i trängande fall går det att skriva ”vet ej” under fabrikant. Observera - att ett läkemedel finns med bland tidigare sökta licenser innebär inte att det går att få tag på. När du fyllt i motiveringen skickas den till KLAS, du får en kvittens på att motiveringen är inskickad, med referensnummer och valt preparat. Motiveringen kan sparas som en pdf. För att spara den i journalen måste den skrivas ut och scannas i Kibi Base, enligt instruktion i Ledningssystemet, den kan inte sparas direkt. Om patienten har specifika önskemål om vilket apotek läkemedlet ska hämtas på, kan du meddela det apoteket via KLAS. 6 BESLUT TAS AV LÄKEMEDELSVERKET Läkemedelsverket beslutar om licensen kan godkännas, ibland begär de in ytterligare komplettering från förskrivaren. Apoteken meddelas via KLAS om licensen beviljats. Förskrivaren får begäran om komplettering och beslut om avslag via post. Även vissa bifall skickas till förskrivaren per post. Länkar: www.lv.se/licens – aktiveras den 1 oktober Utbildningsmaterial för förskrivare L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5 Nya medarbetare på läkemedelsenheten Under hösten får vi ytterligare två medarbetare på Läkemedelsenheten. DOSAPOTEKARE OCH KLINISK FARMACI MALLAPOTEKARE OCH KLINISK FARMACI Mia Koskiranta är apotekare, som har ett tidigare förflutet på sjukhusapoteket i Västerås. Närmast kommer hon från Örebro, där hon arbetat med klinisk farmaci bland annat inom psykiatrin. Hos oss kommer hon att arbeta med dostjänsten - upphandling och kontakter med det företag som levererar dosförpackade läkemedel till äldreboenden och privatpersoner. Hon kommer också att vara vår kontaktperson för sjuksköterskor på äldreboenden när det gäller dostjänsten. Mia börjar hos oss den 1 september. Under tiden som hon successivt trappar ner sina uppgifter i Örebro är hon här på deltid, men kommer att arbeta heltid i Västmanland. Ann Hedman är också apotekare, hon har varit projekt anställd på kirurgkliniken under det senaste året. Där arbetar hon bland annat med läkemedelsgenomgångar. En närmare beskrivning av projektet kommer i nästa nummer av Läkemedelsbulletinen. Från den 1 oktober kommer Ann att vara anställd på Läke medelsenheten, där hon kommer att fortsätta arbetet på kirurgkliniken, men också arbeta med läkemedelsmallar i Cosmic inför den nya läkemedelsmodulen. Våra nya rekryteringar ger oss möjlighet att utveckla den kliniska farmacin i Västmanland. Vi hälsar båda varmt välkomna till Läkemedelsenheten. 7 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5 Intensiva dagar för våra expertgrupper Från tisdag morgon till onsdag lunch samlade Läkemedelskommittén sina expertgrupper för det årliga internatet, där nästa års Basläkemedelslista tar form. ARBETE I EXPERTGRUPPEN GEMENSAM GENOMGÅNG Efter en kort introduktion från vår ordförande Inge Eriksson har expertgrupperna förmiddagen på sig att diskutera igenom sina rekommendationer. Möjligheten att samverka mellan expertgrupperna används flitigt, och är en av de stora fördelarna med att alla expertgrupper samlas. I år var vi rekordmånga, 14 av våra 19 expertgrupper var representerade med minst två personer, för vissa grupper var upp till 5 personer närvarande. Totalt var vi 48 personer som samlades. Normalt ingår i expertgruppen en sammankallande specialist inom området, en allmänläkare och en apotekare. I några av grupperna finns även andra kategorier t ex sjuksköterskor och barnmorskor liksom flera ST-läkare. Efter lunch samlades alla återigen för att gemensamt gå igenom hela Basläkemedelslistan, där varje expertgrupp redovisar sina förslag till ändringar. Diskussionen är givande, då vi får synpunkter från alla närvarande. Med ett internat följer också fördelen att kunna samlas över en god middag, och lite social samvaro. Här kan man få närkontakt med kollegor som man normalt kanske bara känner igen via namnet på en remiss. 8 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5 BESÖK FRÅN TLV Början på dag två fortsätter genomgången av bas läkemedelslistan. Mötet avslutas med ett besök från TLV:s generaldirektör Sofia Wallström. TLV har varit en förebild bland myndigheter när det gäller kontakter med landstingen, och Sofia berättade bland annat om arbetet med trepartsförhandlingar (läs mer om detta på nästa sida). Det är förhandlingar som ger utrymme för införande av nya innovativa läkemedel, med riskfördelningsavtal, eller någon form av volymavtal. Ett exempel är arbetet med Hepatit C läkemedlen, där landstingen under första halvåret beräknas ha fått tillbaka drygt 80 miljoner kronor. Sofia konstaterar att kostnaden för läkemedel åter börjat öka efter att under några år varit nästan oförändrat. Flera patentutgångar av stora preparat har bidragit till att hålla kostnaderna nere. De närmaste åren ser vi inga sådana. En stor del av kostnadsökningen står TNF-alfapreparaten för, liksom nya orala antikoagulantia. För nyintroducerade preparat i Sverige ligger priserna på ungefär samma nivå som övriga Europa, företagen lägger sig ofta på samma nivå över hela Europa vid introduktionen. För äldre originalpreparat ligger prisnivån i Sverige relativt högt, medan priserna på generika är mycket låga i jämförelse med övriga Europa. Sofia berörde också biosimilarer, och den relativa tröghet som finns vid introduktionen. Osäkerhet om likhet mellan original och biosimilar såväl som relativt små prisskillnader bidrar till trögheten. Hon kunde också visa att de priser som förhandlats fram på infliximab i andra nordiska länder starkt bidragit till att användningen av biosimilarer där är större. Efter en tidig lunch for vi åt olika håll, en del tillbaka till sina mottagningar, kliniker och andra arbetsplatser, en del till en ledig eftermiddag. Tack till alla som bidragit till ett givande internat. Carina Westberg Informationsapotekare [email protected] 9 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5 Vad är trepartsöverläggning? Vi var några från landstingen och TLV som under den gångna veckan samlades till ett internat i Stockholm för att fundera över frågan och vilka möjligheter som ryms i begreppet. En logisk och allmän definition är, att en trepartsöverläggning innebär samtal mellan tre parter, som försöker finna en gemensam lösning på ett problem. Mer specifikt talar vi här om överläggningar mellan läkemedelsindustri, TLV och landstingen. Detta är ett nytt fenomen som introducerats under det senaste året, i och med landstingens projekt ”ordnat införande”. Det syftar till att vi snabbare skall ta till oss nya och innovativa läkemedel, introducera dem samtidigt över hela Sverige och därmed skapa förutsättningar för en jämlik vård av hög kvalitet. För nya läkemedel finns ofta en osäkerhet om patientpopulationen, vilket kan få stora konsekvenser både när det gäller skillnader mellan olika landsting och för den totala kostnaden. Vi kan kalla den osäkerheten för ”risk”, d v s en risk att ett nytt läkemedel blir mycket dyrare än vad man räknat med och därmed tränger undan behandling för andra patientgrupper. Ett av målen med trepartsöverläggningarna är att hantera den risken och göra användningen av nya läkemedel mer förutsägbar och likartad över landet. TLV har förnyat sitt arbetssätt, vilket gett landstingen möjlighet till insyn i deras process för subventionsbeslut. Därmed kan vi också finnas med i diskussionerna med respektive företag i ett väldigt tidigt skede. Även om bara några få landsting finns representerade vid bordet när man träffar företagen sker en regelbunden återkoppling till alla landsting under re-sans gång och berörda specialister är med på båten för att undvika problem. SLUTSATS Trepartsöverläggningar är här för att stanna. Genom dessa kan vi tillsammans med företagen uppskatta nya läkemedels plats i behandlingsarsenalen och vi kan dela de risker som finns vid introduktionen. Det ger ökade möjligheter för patienter, landsting och företag. Men det är resurskrävande och den stora utmaningen blir att kunna hantera kommande läkemedel – det blir nog nödvändigt att koncentrera arbetet på de läkemedel som får stora konsekvenser och där osäkerheten är stor. 10 EXEMPLET HEPATIT C De nya och banbrytande läkemedlen mot hepatit C kom som på beställning, när ordnat införande och trepartsöverläggning skulle testas för första gången. Här fanns onekligen både möjligheter och risker: • En tidigare svårbehandlad sjukdom (lång och jobbig behandling med mycket biverkningar) fick plötsligt tillgång till enkel, snabb och effektiv – men dyr behandling • Patientpopulationen är stor (ca 45 000 smittbärare i Sverige), varav några tusen med avancerad sjukdom. En liten grupp med representanter för några landsting, SKL och TLV bildades. Överläggningar genomfördes med respektive företag under våren 2015, vid dessa var det oftast Västmanland och Stockholm som representerade landstingen. De risker som identifierades var: • Behandlingstid: Standardbehandlingen pågår 12 veckor (ner till 8 v förekommer). Vissa patienter behöver förlängd behandling, upp till 24 veckor. De ekonomiska osäkerheterna av detta kan minskas genom att företag och landsting delar på kostnaden för behandlingstid över 12 veckor. • Antal patienter. Det finns stora osäkerheter om hur många patienter som är i behov av behandling i närtid och på längre sikt. Med en kostnad uppemot en halv miljon per patient blir det svårt att förutse totalkostnaden. Här kan vi dela risken med företagen för att säkra att de med störst behov får behandling när indikationen vidgas. Trepartsöverläggningarna har lett till flera avtal med företagen, som hittills gett landstingen nästan 100 miljoner i minskade kostnader (jämfört med listpris) för behandling av hepatit C. Det har gett möjlighet att trappa upp behandlingstakten och det har gett jämlik vård över landet. Inge Eriksson Ordförande Läkemedelskommittén Västmanland [email protected] Länkar: Nationellt införande av nya läkemedel L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5 KOM IHÅG Mellansvenskt läkemedelsforum den 3– 4 februari 2016 i Västerås Det fullständiga programmet finns nu tillgängligt – några smakprov! • Sol, ljus och hud – några upplysande exempel • Hur får vi ordning på bokstäverna – om ADHD Förutom dessa och andra föreläsningar till kommer god middag, trevlig samvaro och mycket informationsmaterial från våra sju läkemedelskommittéer att orientera bland under pauserna. Annika Bram an H C H Eriksso n Ordf N LMK H Land C stinget H H Dalar na H H C H N N N H N C H Björn Ericsson Ordf LMK Region Gävleborg H H C N H H H C H C H H H H H H N H H C H H C N H H H H H H C H C N N H N N H N H C H H N H H C H H H H H C C H H C H H H C H H N N H H C N N H H C C H H H H H H C H H H C C H N C H N N HH H N N H C N N C H C H H N H H H N N C H C C H H H H H C N H H N N H H H H N N H H Inge Eriksson Ordf LMK Land stinget H H Västm C H anland H H H C H orn • Varför gör jag inte som min doktor säger? Marie Gelang, universitetsrektor i retorik och teaterpedagog talar om hur retorik och kroppsspråk kan ge större samstämmighet i patient-läkarmötet. Foto: Per Arneb • Antikoagulantia och stroke – erfarenheter av gamla och nya perorala antikoagulantia. N H C H H N H H C H H N H H C H H H Torsdagen de Moderator: 08.00–10.00 n 4 februari Björn Lundahl, informations läkare, Land Hur får vi ordn C H stinget Sörm ing på bokstäv C H C N land H H N N H H H N N H C H H H erna? N H C ADHD hos barn C H – över/underd H iagnostik, beh Marie-Louise H H andling, riske Christensen, r och möjlighe överläkare barn ter psykiatri, Aka ADHD hos vuxn demiska sjukh a – hur diag uset nosticera rätt, Mats Porath, behandlings överläkare psyk alternativ, grän iatri, Gävle sjukh sdra gningar us Hur tänker vi utifrån primärvå rdsperspektiv Björn Lundahl, et? distriktsläkare , Landstinget Sörmland Kaffe Mellansvensk läkemedelsfo t ru 10.00–10.30 10.30–12.00 Urinvägsinfek tioner – en utm aning i dag och i morgon Nedre urinvägsi nfektioner och asymtomatisk Pär-Daniel Sund bakteriuri vall, distriktslä kare, Sandared vårdcentral Febrila urinv ägsinfektione r Emeli Månsson , specialistläka re infektionssjukd omar, Västman lands sjukhus, Lunch Västerås Gemensamm 12.00–13.00 a utbildning m! sdagar fö r läkare Korta föredrag Anemi som utifrån ak tuell evidens kunska pmibe Ane ba serad hossv ara vuxn r kri a – järn, tis B12, ka folsy Kristina Wallman ra frågor av för vård praktiskt värd , överläkare en. Vi be hematologi, e Falu lasarett lyser oc Anemi hos barn h disku terar hur och läkemLars edAlen el ius, böbarn när ett r an övevä rläkand re, Vård as cen påtrale ett n City rat , Eskils 14.4Må ion 5–15.00 let Avsl tuna ellt sätt. ärutnin bägttre beslutsu nderlag vid för sk rivning. 13.00–14.45 AnLäk mälan emed ocels h upp forlysn um ing arrange ar ► Anmälan via www.reg ionorebrolan .se/lakemed ► Konferensen elsforum. kostar 1 500 kronor för två dagar, 1 000 ► Frågor om kr för en dag hotellrum, flyg. I avgiften ingå /tågbiljetter r kaffe, luncher etc: Wencke och middag. Bjursten, wb@ mccmeeting. se, 040-36 90 90. Landstinget Da larna Region Gävle borg Landstinget Sö rmland Landstinget i Uppsala län ras av läkemed elskommittéern ai Landstinget i Värmland Landstinget Väs tmanland Region Örebro Västerås 3–4 februari Länkar: Program Anmälan 11 2016 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / S E P T E M B E R 2 0 1 5 – hänt sen sist SBU Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom. Personer som upp lever att de har vissa typer av psykosocial belastning i sitt arbete utvecklar mer hjärt-kärlsjukdom över tid. Rapporten slår fast att arbetsmiljön har betydelse för hjärtsjukdom, stroke och högt blodtryck. Behandling av IBS (irritabel tarm) med fibrer. Fibrer har effekt vid behandling av mag-tarmsjukdomen irritable bowel syndrome, IBS. Rapporten tyder på att lösliga fibrer verkar vara effektiva medan olösliga fibrer inte har någon effekt vid behandling av IBS. Behandling av IBS (irritabel tarm) och funktionell förstoppning med probiotika, prebiotika och synbiotika. Behandling med probiotika minskar symtom vid irritable bowel syndrom, IBS. Effekterna är små och man kan i dag inte avgöra vilken typ av probiotika som ger bäst lindring. Det behövs mer forskning för att kartlägga vilka probiotika som har bäst effekt. Multimodal rehabilitering vid långvarig ländryggssmärta. Vårdteam över yrkesgränserna bra vid långvarig ländryggssmärta. Läkemedelsverket Innehåll av vissa hjälpämnen i läkemedel tillgängliga i SIL-databasen. Exempel på hjälpämnen kan vara laktos, jordnötsolja och lanolin. Journalsystemen måste uppgraderas innan informationen kan ses vid förskrivning. Förslag på samordnad mätning av läkemedel i miljön. I arbetet med nationella läkemedelsstrategin har arbetsgruppen för miljöindikatorer lämnat ett förslag på 22 substanser vars förekomst i vattenmiljö är relevant att bevaka. Calcium-Sandoz injektionsvätska försvinner från marknaden. Nuvarande lager beräknas räcka till september/oktober, någon motsvarande produkt finns inte registrerad i Sverige. Alternativet är licens eller ex-tempore. TLV Generika till Cymbalta. Nu finns duloxetingenerika tillgängligt. Än så länge bara en fabrikant, vilket gör att priskokurrensen är begränsad. Fler beräknas komma in och pressa priserna mer. Fler preventivmedel inom förmånen. Nu finns generika till Yasmin, Yasminelle och Yaz inom förmånen. Namnen är Rosal 28, Estron och Estrelen. Även parallellimportören Ebb har förmån på sina produkter Cleosensa, Cleodette och Cleonita. REDAKTIONSKOMMITTE: Carina Westberg, Inge Eriksson, Ingela Gerdland REDAKTÖR: Carina Westberg, Västmanlands sjukhus, Västerås TELEFON: 021-17 56 97 E-POST: [email protected] Lunchföreläsningar hösten 2015 13 oktober Tina Carlander om Hepatit C 19 november Katja Hagström om miljö och läkemedel Kl 12-13, samlingssalen ing 29 Läkemedelskommittén bjuder på lunch med dryck och kaffe. Inbjudan skickas ut cirka en vecka innan. Vill du anmäla dig redan nu, skicka ett mail till [email protected].