2015-11-09
Agenda Datum Diarienummer 2015-11-11 1239-2413/2015 Minnesanteckningar Boverkets referensgrupp brandskydd 2015-11-09 Närvarande Referensgruppen Arbetsmiljöverket, AV Brandskyddsföreningen, SBF Byggherrarna Fastighetsägarna Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, BIV Lunds universitet, LU Luleå tekniska universitet, LTU Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Sveriges Brandkonsultförening, BRA Sveriges byggindustrier, BI Sveriges kommuner och landsting, SKL Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP Ulla Rosenius Ville Bexander Thomas Jennlinger Rikard Silverfur Johan Lundin Nils Johansson Mikael Försth Per Karlsson Per-Anders Marberg Thomas Järphag Max Ekberg Mikael Försth Boverket Caroline Bernelius Cronsioe Anders Johansson Anders Larsson Ej närvarande Byggmaterialindustrierna Föreningen Sveriges Brandbefäl, SBB Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, FSBS Svensk Försäkring, SF Lars-Erik Olsson Peter Arnevall Ulrika Nolåker Hans-Eric Zetterström Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona. Telefon: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00. E-post: [email protected]. Webbplats: www.boverket.se 2(9) Agenda 1. Genomgång av föregående mötesanteckningar 2. EKS, remiss och tidsplan 3. Flyktingsituationen a. Vad gör Boverket? b. Vad gör MSB, arbetsmiljöverket och övriga organisationer? 4. SAK3 (BIV) 5. Arbetsplatsens utformning (AV) 6. Runda runt bordet 7. Aktuella regeringsuppdrag a. Bokaler b. Standarder och standardisering 8. Fördjupningsmoduler e-learning: brandskydd, ändring, generellt och EKS 9. Nattis 10. Nästa möte 11. Övrigt a. Franska balkonger från BI b. Frågor från BRA Bilaga: Material och presentationer som visades på mötet 3(9) Boverket hälsade alla välkomna och tackade särskilt Thomas Järphag som hade ordnat med lokal och hjälp oss ordna med fika och lunch. Boverket hälsade också Nils Johansson välkommen som ny representant för LTH. 1. Genomgång av föregående mötesanteckningar Caroline gick igenom föregående mötes frågor och återkopplade vad som hade skett sedan sist. 2. EKS Anders J gick igenom de viktigaste ändringarna och tidplanen, se bifogade bilder. BIV, hur mycket hänger kraven på brandskyddsdokumentation med konstruktionsdokumentation ihop? Var kommer bärförmåga vid brand att beskrivas? Boverket, detta kommer bli upp till byggherren att samordna, men sannolikt blir det inga stora skillnader mot i dag. Brandskyddsdokumentationen beskriver vilka krav på brandskydd som finns på byggnaden och hur brandskyddet i stort är utformat. Konstruktionsbeskrivningen beskriver konstruktionens uppbyggnad och vilken bärförmåga den har. Det kommer dock finnas gränsdragningar, olyckslast för Tr2 trapphus kan vara ett sådant område. AV, är kravet på dokumentation samordnat med loggboken? Boverket, uppdraget om en loggbok pågår och vi vet inte ännu vad det kommer att resultera i. Någon samordning har inte skett och det är också två skilda saker. Loggboken handlar om vilka material och produkter som finns i byggnaden. Kraven på brandskydd- och konstruktionsdokumentation handlar om byggnadens utformning och kapacitet. 3. Flyktingsituationen a. Vad gör Boverket? Anders J presenterade Boverkets arbete och det förslag på ändringar i plan- och byggförordningen, PBF, som regeringen nyligen föreslagit, se bifogade bilder. BIV, om krav på hushållning med avfall inte behöver uppfyllas kan det innebära en ökad risk för anlagd brand i sopkärl m.m. Vad det gäller brandskydd finns snarast skäl att höja nivån istället mot bakgrund av inträffade händelser. b. Vad gör MSB, AV och övriga närvarande organisationer? MSB MSB har många olika roller, dels ge vägledning till kommunerna och samordna myndigheternas arbete, och dels även som byggherre. Regeringsuppdrag om att stötta Migrationsverket med 110 000 bostäder 50 000 i år och 60 000 2016. 50 000 är dock inte möjligt att komma upp till i år. MSB deltar i en samverkanskonferens om boende varje vecka. Till följd av flyktingsituationen har en del annat arbete fått prioriteras ner, t.ex. regler om skriftlig redogörelse. 4(9) AV Inte lika direkt inblandade som Boverket och MSB. Skyddsombud på anläggningarna anmäler om mycket övertid. Tillsynen anpassas efter rådande förhållanden. BRA Inga särskilda organiserade åtgärder men medlemmarna är inblandade i många projekt. En risk är att dessa engångskunder inte prioriteras om man har god arbetsbeläggning i övrigt. Ofta handlar det om små projekt för engångskunder i byggnader med dåliga förutsättningar som många gånger kräver förhållandevis mycket arbete. BIV Inget centralt arbete inom föreningen. Håller delvis med om den bild som BRA beskriver vad det gäller enskilda medlemmars praktiska problem. SBF Har skickat ut förfrågan till olika aktörer hur de kan hjälpa till med sin kunskap. Bland annat har skyddsnivån på Vk3B diskuterat. Har tagit fram en utbildning för bland annat skydd mot anlagd brand, samt underlag för tolkning av lagen om skydd mot olyckor, LSO, och plan- och bygglagen, PBL. Snabbremiss är ute nu. SKL Kommunerna är hårt ansatta. Kommunerna ser även mer lånsiktiga problem som vård och skola och annan infrastruktur. SKL har uppdrag att hjälpa Migrationsverket liknande som för MSB. SP Ordinarie verksamhet, provar det som förfrågas. För närvarande brandprovas tält för MSB. LTU Gör inget organiserat. Eventuellt kan sistaårsstudenter vara lämpliga att ta hjälp av för vissa projekt. BI Inget särskilt arbete. Upplever att det går väldigt fort och de stora byggbolagen har redan planer på var de ska bygga bostäder de närmaste åren. Upplever även att det kan vara svårt att få hjälp av brandkonsulter i vissa lägen. Fastighetsägarna Frågorna hanteras lokalt men ingen central verksamhet förutom att svara på remisser och liknande. Byggherrarna För närvarande inga särskilda aktiviteter. 5(9) LTH Skicka inte remisser om brandskydd till universitet centralt utan direkt till Nils då det kan ta lång tid annars. LTH kan likt LTU erbjuda studenter till projektarbeten. Stor kunskap om anlagd brand finns efter forskningsprojekt under de senare åren. Denna forskning rör främst skolor men kan kanske anpassas i tilllämpliga delar för rådande situation med anlagda bränder på asylboenden. Alla Risken för ett försämrat brandskydd diskuterades. Migrationsverkets nya upphandlingsregler gör att kontrollen initialt blir mindre. Detta i kombination med svårighet att få hjälp av brandkonsulter och eventuellt även problem att få försäkring ger en totalt sätt besvärlig situation. 4. SAK3 BIV presenterade bakgrunden till sina frågor och den okunskap kring rollen som SAK3 som han upplevt finns. Han ansåg att kunskap och tillämpning av kontrollsystemet är dålig och behöver uppdateras och spridas. Anders L redovisade Boverkets syn, se bifogade bilder. Boverket tryckte på att det enbart finns två parter i byggprocessen byggnadsnämnden och byggherren. Därav finns inget krav på oberoende utan det är kompetensen hos en certifierad person som efterfrågas. De kontroller den certifierade utför ska ersätt en för dålig egenkontroll av byggherren och sker därmed på uppdrag av byggherren även om de beslutats av byggnadsnämnden i kontrollplanen. Byggnadsnämnden ska sedan inte ifrågasätta att de kontrollerna är korrekt utförda. När en certifierad person utför annat arbete för byggherren som vanlig brandskyddsprojektering har certifikatet däremot ingen betydelse annat än som ett bevis på en viss säkerställd kompetens. Det är i det fallet byggnadsnämndens uppgift att avgöra om de tekniska egenskapskraven kan anses vara uppfyllda och om startbesked kan ges. Möjlighet att återkalla ett certifikat finns enligt de allmänna certifieringsreglerna även om det inte finns någon särskild paragraf om det i SAK3. Är man missnöjd med en certifierad persons agerande kan man anmäla det till certifieringsorganet (SP certfiering). Swedac har sedan tillsyn över certifieringsorganen. BRA påpekade också att den enskilde certifierade har en skyldighet att vidarebefordra eventuella klagomål på sitt arbete till certifieringsorganet. Dock kan det vara lämpligt att först ha en diskussion med aktuell certifierad person som man anser inte har utfört sitt jobb korrekt. Boverket påminde även om det arbete som pågår på Boverket med vägledning om kontrollplaner, vilket kommer att innebära ett förtydligande av de olika rollerna. 6(9) 5. Arbetsplatsens utformning Arbetsmiljöverket presenterade den förstudie som är klar i arbetet med att ta revidera arbetsplatsen utformning. Reglerna görs om som helhet och kommer även innefatta regler som i dag finns i en del andra föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Kort sammanfattning i punktlistan nedan: • Målet är bättre struktur och ökad fokus på bland annat tillgänglighet och organisatoriska frågor. • Allmänna råd i anslutning till föreskrift istället för separat. • Utrymningsplatser ses över i samordning med Boverket. • Remiss först runt nästa årsskifte 2016/2017 och i kraftträdande tidigast 1/1 2018. • Eventuellt kommer Arbetsmiljöverkets byggförskrifter att inarbetas i arbetsplatsens utformning. • Tydliggöra att kraven även gäller byggherrar. BI, upplever att det är stor spridning vad det gäller nödbelysning. Vad är en farlig arbetsplats? BIV vad krävs utöver det som följer av BBR? Utrymningslarm i arbetslokaler kan vara ett exempel där förtydligande behövs. Fastighetsägarna, vilka krav går utanför direktivet och vilka funderar ni eventuellt på att ta bort. Är dagsljus och utblick till exempel samma sak. Funderar ni på att byta namn på föreskriften då arbetsplatsens utformning knyter dåligt till kraven på organisation. Alla uppmandes att maila syna synpunkter till Ulla. 6. Runda runt bordet Alla deltagarna fick möjlighet att i korthet berätta vad som pågår på brandskyddsområdet i deras organisationer. MSB Skriftlig redogörelse, regler på gång kring detta men det är ej högprioriterad nu under flyktingsituationen. Arbetar även med föreskrifter om samlingstält. MSB ska omorganisera till årsskiftet, två avdelningar ska bli en. Brandförebyggande frågorna kommer på enheten för brand och olycksförebyggande arbete som kommer få fler frågor att hantera. Vägledning om riktade kommunikationsminister beräknas vara klar till årsskiftet 2015/2016. Vägledningen för individanpassat brandskydd finns publicerad. BRA Har haft medlemsseminarium om brandskydd i byggprocessen. Brandskydd 2015 hålls den 25-26 november i Stockholm. 7(9) AV Se redovisning under punkt 5. SBF Bedriver verksamhet som vanligt. SBF har många anställningar på gång. Ett kunskapscentrum för brandskydd har bildats och rekrytering av ny chef dit pågår. Remisser ute på hisshandbok och brandskydd i flyktingboenden. SKL Öppna jämförelser har tema kommunal räddningstjänst. Gäller främst operativa frågor. Byggherrarna Mest fokus på energi och ekonomisk utveckling, inte så aktuellt med brandskyddsfrågor för tillfället. SP Växer för närvarande mycket, bland annat inom forskningsområdet resilience. LTU Milan har slutat på LTU och har börjat på universitet i Delft, Nederländerna. Vi önskar honom lycka till. Fastighetsägarna Har tagit fram ett standardavtal för lokaler där brandskydd ingår. Gränsdragningslistor finns som bilaga till avtalet. LTH Forskning om brandskydd och utrymning. Seminarium om brand i bostäder tillsammans med SP den 19 november i Borås. Seminarium om utrymning (utrymning uppåt och utrymningsplats) 23 november i Lund. Fasadkonferens kommer hållas i vår i Lund tillsammans med bland andra SP. Aktiva inom internationell standardisering (ISO) där Patric van Hees är ordförande i TC 92 och Daniel Nilsson har hand om arbetsgruppen Fire safety engineering. BIV Årsmöte kommer hållas i Göteborg den 10 december 2015. 7-8 april planeras en konferens i Luleå. Har tagit fram vägledning om insatser i höga byggnader, remiss på gång. Moderföreningens SFPE stora handbok utgåva 5 har kommit. BI Nordiskt projekt om byggregler i olika länder finanserat av NICE (Nordic innovation). SBUF projekt om trycksättning av trapphus håller på att dras igång. SBUF projekt om cellplastprodukter i produktionsskedet. Genomfört av Skanska tillsammans med b.la. NCC. Stor skillnad på olika sorters plaster. Upplever att kunskapen om det behöver bli bättre i branschen bland såväl byggare, kunstruktörer som brandkonsulter. 8(9) 7. Aktuella regeringsuppdrag a. Bokaler Boverket redovisade kort regeringsuppdraget om bokaler, se bifogade bilder. b. Standarder och standardisering Boverket redovisade regeringsuppdragen om standarder som inom kort ska redovisas till Näringsdepartementet, se bifogad bild. 8. Fördjupningsmoduler e-learning: brandskydd, ändring, och EKS Boverket redovisade och demonstrerade Boverkets arbete med att ta fram webb-utbildningar inom ramen för PBL-kompetenssatsning. En politikerutbildning finns sedan ett halvår på hemsidan och nu går Boverket vidare med fördjupningsmoduler som främst vänder sig till byggnadsnämndernas tjänstemän. Utbildningarna kan dock med fördel användas av andra som jobbar med brandskydd. BRA, bra att detta tas fram. Vi upplever ofta att en större kunskap behövs vid samråd så att byggnadsnämnderna kan ställa rätt frågor. Kan vi hjälpa till på något sätt, tex vad behöver fortsättningsvis fördjupas i kommande moduler? Boverket, vi vill ha återkoppling på vad man tycker om denna brandskyddsmodul som är på gång. Förhoppningsvis kommer vi även få göra en modul till, till den vill vi gärna ha idéer från er vad den kan innehålla. 9. Nattis Boverket redovisade de slutsatser som tagits fram av Boverkets sommararbetare, se bifogade bilder. Beslut finns inte idag om det blir någon regeländring och vilken tidplan den i så fall skulle kunna ha. BI, höj kraven generellt och ge istället lättnader om verksamhet endast ska bedrivas dagtid. Påminner mer om andra regelsystem. SKL, fundera på kostnaden för detta Än så länge fins inga krav på att kommunerna ska tillhandahålla nattis. SBF, frågorna till oss har minskat. Kanske har en viss praxis redan bildats. Om krav införs bör det göras så fort så möjligt innan branschpraxis har fått för stort fäste. 10. Nästa möte Nästa möte planers bli i vecka 15 eller 16. Doodle-förfrågan kommer skickas ut. Karlskrona föreslogs som mötesplats. 11. Övrigt a. Franska balkonger BI, frågade om möjligheten att göra analytisk dimensionering för franska balkonger. Boverket menade att eftersom 1,2 m står i rådstext är det möjligt, men att det kan vara svårt då man inte vet vad det innebär rent praktiskt i form av 9(9) risk för brandspridning, strålning mot fönster m.m. Boendesprinkler kan vara ett alternativ då det minskar risken för övertändning och brand ut genom dörr eller fönster. b. Frågor från BRA Ändringsregler i PBL kunskapsbank Frågan var mer av karaktären ”keep up the good work”. Boverket passade ändå på att informera om att en del av det som finns om ändring på PBL kunskapsbank kommer att omarbetas till föreskrifter och allmänna råd och arbetas in i BBR. Remiss på regeländringarna beräknas komma innan årsskiftet och reglerna förväntas träda i kraft till hösten 2016. Exakt datum kommer vara beroende av andra regeländringar som rör vissa utformningskrav och energihushållningsregler som ska anpassas till EU:s krav på så kallade nära-noll-byggnader. Syfte med enskilda föreskrifter Boverket menade att analytisk dimensionering bör kunna göras mot kravnivån även i de fall när något bestämt syfte inte finns i föreskriften. I slutändan är alltid syftet att uppfylla de fem punkterna i PBF. Boverket efterlyste exempel på vilka föreskrifter som branschen ansåg att syfte saknas för och där det är av stor vikt att det finns och varför. BRA lovade att återkomma med sådana exempel. Olika kravnivåer mellan Boverket och Arbetsmiljöverket Myndigheterna menade att så sällan är fallet, eftersom reglerna reglera olika områden. Arbetsmiljöverket reglerar arbetsplatser oavsett i vilken byggnad de förekommer och när den är byggd och Boverket har främst regler för uppförande av nya byggnader och vid ändring av befintliga byggnader. Vi försöker dock samordna oss där vi har föreskrifter som ligger nära varandra som krav på vägledande markering. Olika nivåer för skadeförbyggande åtgärder i samhället Det blev en mer allmän diskussion om vi satsar våra resurser på rätt sätt när det gäller att rädda liv. Boverket menade att MSB har en viss roll att samordna skadeförebyggande åtgärder mellan olika discipliner. Samtidigt konstaterades att det även inom Boverkets verksamhetsområde kan finnas anledning till eftertanke. Fallolyckor är ett exempel på ett område med mycket stora skador och många dödsfall som kanske borde prioriteras väl så högt som brandskydd. Vid anteckningarna, Anders Johansson Referensgruppsmöte brandskydd 2015-11-09 Agenda 1. 2. 3. Välkomna! Genomgång av föregående mötesanteckningar EKS – Remiss och tidsplan 4. Flyktingsituationen – Vad gör Boverket, MSB och Arbetsmiljöverket? – Gör någon av de närvarande organisationerna något speciellt? 5. SAK3 (JL) 6. Arbetsplatsens utformning (UR) 7. Runda runt bordet 8. Regeringsuppdrag – Bokaler – Standarder och standardisering 9. Fördjupningsmoduler e-learning: brandskydd, ändring, generellt och EKS 10. Nattis 11. Nästa möte 12. Övrigt – Franska balkonger (TJ) – 4 frågor från BRA (PAM) Genomgång av förra mötets frågor Välkomna! Uppföljning av föregående mötesfrågor Pågående regeringsuppdrag – Bokaler – Regeringsuppdrag om standarder och standardisering • Strategi för hänvisning till standarder • Resultatkontrakt Expertfunktion byggskador Brandskydd i asylboenden Samverkan kring revidering av BBR Runda runt bordet – Kort info, max ett par minuter, vad er organisation med jobbar inom brandskydd som Boverket och övriga referensgruppen kan behöva känna till. – Diskussionsmöjlighet - efter rundan runt bordet Information från Boverket – Remiss av EKS – Bostadsanpassningsbidrag för brandskydd – PBL kunskapsbank ändring av byggnader – PBL kunskapsbank kontrollplaner – Haverikommissionens rapport om Norrtäljebranden Övriga inkomna frågor – Uthyrning av stugor/lägenheter i fjällen – Dörröppnare och dörrstängare i brandcellgräns Övriga frågor Nästa möte EKS Remissynpunkter övervägande positivt Inga direkta ändringar i förslaget Beräknas börja gälla 1/1 2016 med övergångstid på 1 år Andra nyheter än brand • Konstruktionsdokumentation • Förtydligande om dimensioneringskontroll • Struktur avdelning A • Regler om ändring • Regler om järnvägsbroar till Transportstyrelsen Se även nyhetsbrev ändrade konstruktionsregler 2016 på www.boverket.se Flyktingsituationen Vad har Boverket gjort? • Inrättat e-post och särskild svarstjänst till kommuner m.fl. • Lagt upp frågor och svar på hemsidan • Haft ett webseminarium • Bistått MSB och regeringen Regeringens förslag om anpassade krav för tillfälliga anläggningsboenden Med tillfälligt anläggningsboende menas: • en byggnad eller en del av en byggnad • som under en begränsad tid används för boende • i förläggningsform inom ramen för Migrationsverkets mottagande För tillfälliga anläggningsboenden föreslås särskilda regler om anpassning och avsteg från utformningskraven och de tekniska egenskapskraven i 8 kap. PBL Förslag till anpassning och avsteg från utformningskraven Avsteg i skälig omfattning 1. lämplighet för sitt ändamål 2. god form-, färg- och materialverkan 3. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga Även avsteg på kravet att ha hiss Förslag till anpassning och avsteg från de tekniska egenskapskraven Måste uppfyllas 1. bärförmåga, stadga och beständighet 2. säkerhet i händelse av brand Avsteg i skälig omfattning 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön 4. säkerhet vid användning 5. skydd mot buller 7. lämplighet för det avsedda ändamålet 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga Behöver inte uppfyllas 6. energihushållning 9. hushållning med vatten och avfall Inga avsteg från kraven på bärförmåga och brandsäkerhet Kraven har stor betydelse för människors hälsa och säkerhet Kraven i Boverkets föreskrifter (EKS och avsnitt 5 i BBR) ska tillämpas Vid ändring av en byggnad tar man hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, krav på varsamhet och förvanskningsförbudet (se även avsnitt 1:22 i BBR) Boverket kan ge vägledning om tillämpningen för tillfälliga anläggningsboenden Avsteg i skälig utsträckning Kraven har betydelse för människors hälsa och säkerhet Anpassning och avsteg får göras vid • nybyggnad, ombyggnad och annan ändring än ombyggnad • i den utsträckning det är skäligt i förhållande till åtgärdens art, omfattning och varaktighet Anpassningen och avstegen får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet Boverket får meddela föreskrifter om tillfälliga anläggningsboenden Avsteg från kraven på energihushållning och hushållning med vatten och avfall Kraven har begränsad betydelse för människors hälsa och säkerhet Man behöver inte ta hänsyn till mängden energi som byggnaden förbrukar Kravet på termisk komfort ska fortfarande uppfyllas Avsteg från kravet på hushållning med avfall kan innebära att lösa behållare får användas istället för att man bygger ett separat soprum Boverket kan ge vägledning om tillämpningen för tillfälliga anläggningsboenden När kan den nya regleringen börja gälla? Ändringarna i plan- och byggförordningen föreslås träda i kraft i december 2015 Boverket arbetar med vägledning Vid ikraftträdandet kommer det sannolikt inte att finnas färdiga föreskrifter från Boverket Reglerna tillämpas i det enskilda fallet av byggnadsnämnden Vad gäller för brandskydd? • Ordinarie regler gäller, det vill säga BBR avsnitt 5. • Vid ändring kan som vanligt hänsyn tas till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, och krav på varsamhet. • Lagen om skydd mot olyckor kan tillämpas under en begränsad tid. • Om boendet är avsett att vara varaktigt gäller kraven från början. • Boverket har möjlighet att utnyttja sitt ordinarie bemyndigande att skriva föreskrifter eller allmänna råd. Sammanfattning • Enligt förslaget från regeringen förändras inte brandskyddkraven. • Boverket har möjlighet att ge ut föreskrifter utifrån vårt ordinarie bemyndigande. • Innebär att samma brandskyddsnivå ska gälla, men reglerna kan preciseras för tillfälliga anläggningsboenden. • Verksamhetsklass 4 gäller i dag i de flesta fall, men Vk3A, Vk3B och Vk5B kan bli aktuella för vissa asylboenden. Certifierad sakkunnig brandskydd • Finns någon uppföljning från Boverkets sida av kvalitén i SAK3-certifierade kontrollanters bedömning av efterlevnad av regelverken BBR kap 5 och EKS 1.1.2? • Finns det i kontrollsystemet någon möjlighet att fånga upp om SAK3 certifierade kontrollanter tillämpar regelverket på annat vis än vad Boverket finner lämpligt? • Vart vänder man sig vid missnöje med bedömning som gjorts av en SAK3 certifierad kontrollant? • Frågan till Boverket är hur man ser på detta att den certifierade sakkunnige kommer från samma företag som tagit fram den lösning som han/hon är satt att granska? Certifierad sakkunnig brandskydd • För att byggnadsnämnden ska ge startbesked krävs att åtgärden kan antas uppfylla kraven i PBL (inklusive BBR) • I samband med startbeskedet beslutar byggnadsnämnden en kontrollplan • Byggnadsnämnden har till uppgift att bedöma om kraven kan antas bli uppfyllda • Certifierade sakkunniga har till uppgift att utföra kontroller i den utsträckning som framgår av kontrollplanen Certifierad sakkunnig brandskydd • Certifierad sakkunnig är ett alternativ till byggherrens egenkontroll • Det finns inget krav på ”oberoende” för certifierad sakkunnig • Utlåtanden – om utförda kontroller enligt kontrollplanen – av certifierad sakkunnig ska inte ifrågasättas av byggnadsnämnden • Boverket har inte gjort någon särskild uppföljning av kvaliteten i certifierade kontrollanters bedömning av efterlevnad av regelverken Certifierad sakkunnig brandskydd • Certifierad sakkunnig ska uppfylla kraven i Boverkets föreskrifter • Certifieringsorgan som certifierar personer ackrediterats av Swedac • Swedac har föreskrifter med allmänna regler om personcertifiering • Certifieringsorganen ska ha rutiner för att pröva eventuella återkallelser av certifieringar • Swedac har tillsyn över certifieringsorganen (och kan begära hjälp av Boverket vid sin tillsyn) Arbetsplatsens utformning Runda runt bordet Regeringsuppdrag Bokaler Möjlighet att etablera så kallade Bokaler Finns det hinder i regler, t.ex. BBR eller andra regelverk som hindrar lösningar där bostad och lokaler blandas i samma byggnad? Vad är en bokal? Finns inte juridiskt men har börjat användas som begrepp för en blandning av bostäder och lokaler • Blandning inom samma byggnad? • Blandning i samma utrymme? I rapporten används följande definition: Bokal=Kombination av bostad och lokal avsedd för att samma person ska kunna både bo och arbeta inom en byggnad eller i två sammanbyggda byggnader. Direkt förbindelse bör finnas mellan bostaden och lokalen. Finns det hinder för bokaler? Ja massor! • • • • • • • • PBL BBR EKS Arbetsmiljölagen Skattelagstiftning Hyreslagstiftning Livsmedelslagen m.fl. Men • • • Om bostad och lokal hålls åtskilda är det inga stora problem Rosengårdsmodellen kan tjäna som förebild Om bostad och lokal finns i samma utrymme och hyresavtal bör man utgå från bostadsreglerna Ställningstaganden i rapporten • Bostad och lokal bör utgöra separata enheter i enlighet med dagens lagstiftning • Specialkontrakt möjligt men ej rättsligt prövat • Om integrering bör man utgå från bostaden • Inte lämpligt att bo i en lokal • De strängaste reglerna blir styrande • Alternativt integrera mer vanliga lokaler i bostadsområden Regeringsuppdrag Standarder och standardisering • Strategi för hänvisning till standarder • Resultatkontrakt mellan staten och SIS • Deadline 15 december • Beslutsdragningar: 18 nov – 8 dec E-learning Nattis Slutsatser från sommarjobb av brandingenjörsstudent • Runt 40% av kommunerna beräknas ha nattis idag • Förväntas öka till 50 % närmaste året • Vanligast att verksamheten bedrivs i förskola • Personalen har hand om 3-6 barn på natten • Vanligt att personalen sover (65 %) Ändring av BBR Två alternativa vägar – Höja kraven på förskolor i allmänhet – Tilläggskrav för förskolor nattitid Ej beslutat men kan möjligen följa samma tidplan som för ändringsreglerna Innebär i så fall remiss innan jul I kraft till hösten Övrigt, franska balkonger Om Boverkets diariesvar är särskilt viktigt borde man ge ett särskilt informationsmeddelande om detta på deras hemsida. Eftersom man inte har utnyttjat denna möjlighet så borde det finns möjligthet att göra en analytisk dimensionering som kan motivera ett utförande med en normalfunktion för en dörr Dvs att den under normaldrift skall gå att öppna. Övrigt, frågor från BRA 1. 2. 3. 4. Vi vill gärna framföra att vi gärna ser att Boverket fortsätter arbetet med förtydliganden av ändringskraven på ”PBL Kunskapsbanken”. Många i branschen saknar i många gånger syftet med föreskrifterna, Man upplever det svårt/omöjligt att göra korrekta AD i många fall p.g.a det. Kan vi Branschen hjälpa till med detta på något sätt? Hur ska vi hantera det faktum att t.ex Arbetsmiljöverket och Boverket inte har samma kravnivåer i vissa fall? Vad är det som gör att olika myndigheter inte kan synka sig? Om man jämför brand med andra risker i samhället är mångas bedömning att samhället lägger betydligt större resurser på att hindra att personer skadas eller dör av brand än av många andra orsaker. Sverige skulle, ur ett samhällsperspektiv, få mer nytta för pengarna genom att lägga dessa på t.ex. psykiatrisk vård för unga, stöttning till utsatta grupper etc på bekostnad av minskat brandskydd. Det hade varit mycket intressant att se en analys av vad som ger mest samhällsskydd
© Copyright 2025