Intensivundervisning i matematik
Intensivundervisning Matematik Ett utvecklingsprojekt Stödteamet 2015 Kunskapsförvaltningen Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund 4. Syfte 5. Mål 6. Genomförande 7. Utvärdering 8. Resultat 9. Analys 10. Lärdomar och rekommendation 11. Källor 12. Bilagor 3 4 5-6 7 7 8 - 11 12 - 17 18 - 19 20 21 22 23 - 26 Text och layout: Tomas Hall, Sofie Ericsson, Lena Lund 2015 2 1. Inledning Projektet ”Intensivundervisning i matematik” är ett utvecklingsprojekt som genomfördes under 2014 och som finansierades med stöd av SIS-medel från SPSM - Specialpedagogiska skolmyndigheten. Projektets huvudsakliga mål har varit att stötta elever i åk 2 som av olika anledningar har kunskapsluckor eller svårigheter inom olika områden i matematiken, då främst den grundläggande taluppfattningen. Förutom intensivundervisningen för eleverna har pedagoger som undervisar i åk 1-3 deltagit i kompetensutveckling i form av studiecirklar. Man har då arbetat med handboken ”Förstå och använda tal. För genomförandet av projektet anställdes matematiklärare Sofie Ericsson och som projektledare fungerade pedagog Lena Lund från Stödteamet. Karlskrona kommun, Kunskapsförvaltningen vill tacka SPSM som gjorde det möjligt att genomföra aktuellt projekt och vår förhoppning är att det har gett berörda elever stöd för sitt lärande och en större nyfikenhet på ämnet matematik. Vi hoppas också att arbetssättet intensivundervisning är ett arbetssätt som enskilda skolor, rektorer och lärare vill ta till sig då det visat sig vara särskilt bra för elever i behov av särskilt stöd, men också andra elever som av olika anledningar börjat tvivla på sina matematiska förmågor. Tomas Hall, Chef Stödteamet 3 2. Sammanfattning Under ett par år har det i Karlskrona kommun gjorts ett antal matematikkartläggningar, som alla visar att eleverna har brister i den grundläggande matematiken. Det visar sig tydligt då de kommer upp i årskurserna. Har eleverna inte en stabil grund att bygga vidare på blir svårigheterna större och större. Resultaten från nationella proven i matematik är en tydlig indikator på detta. 2013 låg andelen elever i åk 3 som nådde kravnivån på de olika delproven mellan 80,5% och 96,4%. I åk 6 låg andelen elever som fick provbetyg A-E på 89,2%, för att i åk 9 sjunka ytterligare till 87%. (siris.skolverket.se) De elever som efter kartläggning fått hjälp utifrån principen om intensivundervisning har uppvisat en högre måluppfyllelse än de som inte fått del av detta. En viktig faktor för att arbetet med intensivundervisningen ska lyckas är att läraren som möter eleverna är behörig att undervisa på det stadiet. Mycket handlar också om elevernas egna insatser och hemmens engagemang. ”Det går inte att bli en bra läsare utan att läsa mycket. Samma sak gäller matematiken”. (Sterner. G , Origo, 2012) Under 2014 har projektet med tidiga insatser i åk 2 gett mycket positiva resultat, både för de elever som erbjudits möjlighet till intensivundervisning och för klassen som helhet. Klassläraren har kunnat stötta alla på ett bättre sätt eftersom ”intensiveleverna” blivit mer självständiga och fått ett ökat självförtroende överlag, inte bara när det gäller matematik. Under höstterminen gick eleverna i åk 3 och i slutet av projektet drog vi den lärdomen att intensivundervisning bör ligga i åk 2. De elever som har mindre bra huvudräkningsstrategier har befäst dessa och har svårt att lära sig bättre strategier. Vår förhoppning är att projektet har bidragit till att förbättra och utveckla elevernas matematiska förmåga och att det varit ett stöd till lärarna om vikten av tidig intensiv matematik som en del av undervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Karlskrona den 20 juni 2015 Sofie Ericsson, Intensivlärare matematik Lena Lund, Projektledare TIM – Tidig intensiv matematik 4 3. Bakgrund ”Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagaslivets många valsituationer och ökar möjligheten att delta i samhällets beslutsprocesser”. (Skolverket, 2011)) Välutvecklade matematiska förmågor samt god läsförståelse/läsförmåga är en förutsättning för att klara kunskapskraven i skolan. Det är därför av stor vikt att ge eleverna möjlighet att tidigt utveckla de viktiga matematiska förmågorna. Inom området tal och räkning finns ett antal kritiska punkter/steg vilka är av stor betydelse för elevens fortsatta matematiska utveckling. Det är därför viktigt att tidigt uppmärksamma detta för att kunna överbrygga och hjälpa eleverna i matematiksvårigheter. Genom att på ett tidigt stadium uppmärksamma kända svårigheter och missuppfattningar hos elever kan sådana svårigheter förebyggas och missuppfattningar redas ut. (McIntosh. A, 2008) Det är viktigt att fundera över orsaken till svårigheter i matematik. Elever kan få kunskapsluckor och missuppfattningar eller halka efter av många olika anledningar, utan att ha matematiksvårigheter. En del elever har bristande självförtroende och inte heller lust att lära. En viktig pedagogisk hållning till undervisning är att i första hand sträva efter att tidigt förebygga att svårigheter uppstår och att göra barns/elevers möten med matematik meningsfulla, lustfyllda och inspirerande. Detta är en av tankarna med intensivundervisningen i matematik där man ger eleven möjlighet att ligga steget före klassen genom att få introduktion av nya områden av intensivläraren. Detta stärker elevens motivation och självkänsla. (Sterner. G , Origo, 2012) Omfattande studier visar att insatser gjorda i förskola och tidiga skolår ger långsiktiga effekter även upp i vuxen ålder. Särskilt stor betydelse har sådana insatser bland barn som riskerar att utveckla skolsvårigheter. (EU, 2006) Att eleven får hjälp med att utveckla sitt matematiska tänkande och träna på förmågor som innebär att lösa konkreta problem är grunden för den moderna matematiken i dagens skola. 5 Principer för intensivundervisning • • • • • • Undervisningen ges av en kvalificerad matematiklärare under 10 veckor, 4 tillfällen á ca 20 min/vecka utöver den ordinarie undervisningen? Ett nära samarbete mellan klasslärare och intensivlärare Elevens engagemang och arbetsinsatser Undervisningen utgår från återkommande analyser av elevens kunskaper och färdigheter Undervisningen bygger på forskning och beprövad erfarenhet Ett nära samarbete med hemmen. Eleven arbetar hemma ca 10 minuter om dagen vid fyra tillfällen i veckan. Framgångsfaktorer när det gäller intensivundervisning i matematik • • • • • • Engagerade och kunniga lärare Elevens egna insatser God samverkan med hemmet Strukturerad och effektiv undervisning Samverkan mellan klasslärare och intensivlärare Höga, men realistiska förväntningar på elevens förmåga att lära ”De flesta elever som får intensivundervisning i matematik gör stora framsteg. För en del elever räcker det med en – till – en – undervisning i tio veckor. Andra behöver mer. Men det är dock inget trolleri, utan ett gediget arbete”, säger Görel Sterner (Origo, 2012). 6 4. Syfte Syftet med projektet Intensivundervisning i matematik har varit att stötta elever i åk 2 som av olika anledningar har kunskapsluckor, missuppfattningar eller svårigheter inom olika områden i matematiken, då främst den grundläggande taluppfattningen. Arbetssättet har byggt på forskning och erfarenheter från bl.a. Storbritannien (DCSF, 2008) där studier genomförts som visar att en-till-en-undervisning förbättrar måluppfyllelsen och har goda effekter på läsning, skrivning och matematik. Studien visar även att en-till-en-undervisning bygger upp självkänslan, självförtroende och utvecklar grundläggande inlärningsfärdigheter. Utvecklingsarbeten i Sverige gjorda av Lundqvist m f l (2011) och Pilebro m f l (2010) visar på samma resultat. Gudrun Malmer (GR Utbildning, 2003) menar att orsaken till stor del ligger i brister på det didaktiska området, eftersom eleverna många gånger inte får det stöd och den tid som krävs för att grundlägga en god taluppfattning. Intensivundervisningen har även som syfte, förutom ovan angivet, att ligga steget före och introducera eller repetera ett område innan klassen börjar med det. Detta har visat sig väldigt framgångsrikt och stärkt elevens motivation och självkänsla. 5. Mål Att genom intensivundervisningen i matematik ge möjlighet till framsteg i sitt lärande samt förändra sin attityd till ämnet. Att genom en-till-en-undervisning i ett tidigt stadium förhindra elevernas misslyckande och förhindra att elevernas kunskaper i matematik begränsas pga. svårigheter i den grundläggande matematiken. Målgrupp En del barn har få erfarenheter med sig när de börjar skolan och de kan ligga ett till två år efter kamraterna i sin matematikutveckling. För dem kan det bli svårt att dels hämta igen det och dels lära sig allt nytt. Det finns stora risker att de utvecklar matematiksvårigheter om de inte i ett tidigt skede får hjälp med att strukturera upp inlärningen. Många gånger har det visat sig att svårigheterna egentligen handlar om bristande erfarenheter. Det är viktigt att fundera över orsaken till att elever har svårigheter i matematik. Det kan t.ex. handla om röriga hemförhållanden, dyslexiproblematik som ger svårigheter med textuppgifter, nedsatt arbetsminne eller bristfällig undervisning. Skolan behöver kunna erbjuda dessa elever extra insatser i de tidiga årskurserna. (Sterner. G , Origo, 2012) Vår målgrupp har varit elever i åk 2 eftersom man då tydligt kan se vilka elever som har brister i den grundläggande matematiken men att de inte hunnit befästa sina missuppfattningar än. 7 6. Genomförande Urval – skolor och elever Under vårterminen 2014 hade Karlskrona kommun 27 st. klasser för åk 2. Dessa klasser fanns på 22 skolor fördelade inom fem skolområden. Lärarna fick i uppdrag att göra ett test med sin klass, där eleverna fick visa sitt kunnande inom taluppfattning. Testet (se Bilaga 1) som användes hämtades från boken Förstå och använda tal – en handbok (McIntosh, 2008). Det var 20 uppgifter som testade elevernas kunskaper om t.ex. talraden och talmönster, positionssystemet, förståelsen av räknesätten addition och subtraktion och deras tabellkunskaper i addition och subtraktion. Lärarna skickade in sina klassers resultat och efterhand gjorde vi ett urval av skolor där vi ansåg att behov av intensivundervisning behövdes. När vi gjorde urvalet tog vi hänsyn till klassernas resultat, hur många elever som hade 10 rätt eller färre och var skolorna låg i förhållande till varandra. Det sistnämnda tog vi hänsyn till pga. att få så liten körtid mellan skolorna som möjligt. Elevurvalet gjordes sedan tillsammans med de utvalda klassernas lärare. De elever som blev utvalda hade ca 10 rätt på testet, brister i den grundläggande taluppfattningen och/eller tappat motivationen eller intresset för ämnet. Ytterligare en sak som vi delvis tog hänsyn till var vårdnadshavarnas inställning till intensivundervisningen, eftersom eleverna skulle få med sig ett spel hem efter varje pass. De elever vars vårdnadshavare tyckte att det skulle bli svårt att spela ett spel varje dag, fick i stället ett eller ett par spel varje vecka. Vi ville inte att detta skulle bli ett hinder för eleverna att få ta del av intensivundervisningen. De utvalda eleverna och vårdnadshavarna fick skriva på ett kontrakt (se Bilaga 2) där de gav sitt samtycke till intensivundervisning i 8 veckor. 8 Vårterminen 2014 Period 1: Skola 1: 1 klass, 3 av 29 elever, 3 flickor Skola 2: 1 klass (b-form), 3 av 12 elever, 3 flickor Period 2: Skola 3: 3 klasser, 6 av 74 elever, 3 flickor och 3 pojkar Skola 4: 1 klass, 2 av 18 elever, 2 flickor Totalt vt: 14 av 133 elever, 10,5 % av de utvalda skolornas år 2-elever. Höstterminen 2014 Period 3: Skola 5 och 6: 3 klasser, 6 av 39 elever, 4 flickor och 2 pojkar Skola 7: 1 klass, 2 av 25 elever, 2 pojkar Period 4: Skola 8: 3 klasser, 6 av 48 elever, 6 flickor Skola 9: 1 klass, 2 av 15 elever, 2 pojkar Totalt ht: 16 av 127 elever, 12,5 % av de utvalda skolornas år 3-elever. 30 av 260 elever. 11,5 % av de utvalda skolornas åk 2 och åk 3 elever deltog i intensivundervisningen under våren och hösten 2014. 9 Intensivundervisningen Vårterminen och höstterminen delades in i fyra perioder. Varje period var åtta veckor och intensivundervisningen pågick fyra dagar/vecka. Målet var att varje elev skulle få 30 minuters undervisning de aktuella dagarna, men detta fick ibland minskas pga. klassens schematider. Inför intensivundervisningen fick varje elev en egen Bra-bok. Den skulle vara en kontaktbok mellan intensivläraren och vårdnadshavarna. I Bra-boken skrev läraren vad de arbetat med under lektionen och vad som gått bra. Det spel/övning som blev dagens hemuppgift skrevs också där. Vårdnadshavarna skrev sedan hur det gått när de spelat/övat hemma. Allt material som eleven behövde ta med sig hem samlades i en mattemapp. Vid första tillfället gjordes en uppföljning av test 2, för att få en uppfattning av hur eleverna hade tänkt när de gjorde uppgifterna. Uppgifterna som eleverna fick göra och förklara, var uppgifter som eleverna både klarat och inte klarat på test 2. Svaren från den här uppföljningen fick bli en grund för intensivundervisningen. En vecka med intensivundervisning i matematik kunde se ut så här: Lektion 1: • Uppföljning av spel/övning och uppläsning av vad vårdnadshavarna skrivit i Braboken. • Genomgång av veckans/dagens arbete. • Övning och diskussion av olika moment med hjälp av konkret material mm. • Genomgång av dagens spel/övning och uppläsning av vad intensivläraren har skrivit i Bra-boken. Lektion 2 och 3: • Uppföljning av spel/övning och uppläsning av Bra-boken. • Genomgång av dagens arbete. • Övning och diskussion av olika moment med hjälp av konkret material mm. • Genomgång av dagens spel/övning och uppläsning av vad intensivläraren har skrivit i Bra-boken. Lektion 4: • Uppföljning av spel/övning och uppläsning av Bra-boken. • Genomgång av dagens arbete. • Övning och diskussion av olika moment med hjälp av konkret material mm. • Få ett klistermärke att sätta på Bra-boken, som veckans belöning. • Genomgång av dagens spel/övning och uppläsning av vad intensivläraren har skrivit i Bra-boken. 10 Vid någon av lektionerna under veckan har vi även pratat om moment som eleven kommer att arbeta med under den ordinarie matematikundervisningen. Detta för att förbereda dem på vad som kommer och att de då redan har repeterat detta. Under periodens sista vecka fick eleverna fylla i Skolverkets självbedömning för år 3 inom områdena Taluppfattning och tals användning och Algebra. Dessa skulle sedan följas upp under följande termin. Övningar och material Övningarna som användes under intensivundervisningen togs till stor del ur Förstå och använda tal – en handbok (McIntosh, 2008). För att bygga upp elevernas förståelse för positionssystemet användes både tiobassystem och sifferkort med de olika talsorterna i varsin färg. För att visa olika talkamrater på ett tydligt sätt användes t e x multilink-kuber. För att färdighetsträna t.ex. tiokamrater och additions- och subtraktionstabellerna användes ofta någon app eller hemsida på Ipaden. Apparna Tiokompisar och King of Math Junior och hemsidan elevspel.se användes för att träna dessa moment. För att eleverna skulle träna på att se mönster och att hålla dessa i minnet användes appen Monster Hunt. Många elever blev extra motiverade när de fick räkna på Ipaden. Som läxor fick eleverna med sig spel som tränade och repeterade det vi hade övat på i skolan. Många av spelen hämtades på lektion.se. Spelen spelades med någon vuxen och speltiden var ca 15 minuter. 11 7. Utvärdering Här följer exempel på svar av utvärderingsfrågorna som ställdes till elever, föräldrar och lärare efter avslutad intensivundervisning. Utvärderingsfrågorna finns sammanställda i Bilaga 3, Elever: Hur har det känts att lämna klassrummet för att gå till intensivundervisningen? ”Jag tyckte det var kul”. ”Det har känts bra att gå till X men ibland har det varit lite jobbigt att missa det klassen gör”. ”Knasigt, för jag missar en del skolarbete men jag lär mig en massa mer matte”. Hur har det känts att få en ny hemuppgift/spel varje dag? ”Roligt! Kul! Det är kul att spela med familjen”. ”Lättare att förstå när man spelar spel”. Tycker du att något har blivit lättare i klassrummet och/eller med läxorna? Vad i så fall? ”Lättare att förstå. Allt har blivit lite lättare”. ”Behöver inte räkna på fingrarna lika mycket”. Hur tycker du att det känns när du räknar matte nu? ”För det mesta är det rätt kul”. ”Innan var det svårt men nu är det jättelätt”. ”Lättare och roligare”. Om du skulle bli erbjuden den här sortens undervisning igen. Vad skulle du tycka om det? ”Skulle kännas lite sådär, tänk om det bara är jag då som behöver extra hjälp”. ”Jag vill gärna ha mer intensivmatte”. 12 Föräldrar: Hur har du/ni upplevt intensivundervisningen i matematik? ”Positivt. Ökat intresset och glädjen. Fått bättre självförtroende”. ”Som en kanonchans för X att bli säkrare på att räkna”. ”Hemuppgifterna/spelen har blivit en mysig stund tillsammans med X”. ”Bra mix matte och spel”. ”Det är skönt att hjälpen sätts in tidigt när behovet behövs”. ”Han förstår matematik mer nu”. ”Jag tycker det är ett bra sätt för att få vår dotter till att se matte på ett annat sätt”. ”X har varit entusiastisk och väldigt gärna velat spela spelen. Det har varit roligt att spela tillsammans”. ”Har ju märkt en positiv reaktion från X med, något som har gjort honom väldigt glad och stolt över sig själv att han faktiskt kan klara av och förstå matte”. Ser du/ni någon förändring med barnets räkning/matematik? ”Ja stora framsteg. Hon tycker att det är roligt med siffror nu vilket hon inte gjorde innan. Det har gjort att hon känner sig bättre”. ”Ja, Xs huvudräkning flyter mycket bättre nu”. ”Ja, han tänker på ”rätt sätt” nu. Men upprepning behövs”. ”Han har hittat en trygghet som han inte hittat tidigare”. ”Ja det märks att hon hittat nya vägar till sitt lärande”. ”Till viss del gör jag det, svårt att sätta fingret på. Men hon räknar ut tal fortare”. ”Fortfarande svårt för vissa moment och räknesätt”. Ser du/ni någon förändring i barnets inställning till matematik? ”Mycket mer ökat intresse. Allt är inte svårt längre”. ”Hon räknar mer i vardagen. Så hon är helt klart positivare till matematik nu”. ”Gått från ”matte är jättesvårt” till att göra hemuppgifterna lätt, snabbt och korrekt”. ”Fått reda på av läraren att hon är mer villig att ta fram matten och börja med den”. 13 ”Med ökat självförtroende så verkar hon tycka matte är roligare”. ”Tycker det är roligt, till skillnad från tidigare. Då var det bara jobbigt”. ”Hon tycker att det är mycket roligare nu med matten. Hon tar själv initiativ till att räkna”. ”Han verkar tycka att det är roligare nu och han räknar gärna andra saker hemma, tex sina pengar”. ”I helgen lekte hon till och med ”mattefröken” med sina kompisar och rättade deras tal”. ”Hon delar med sig mera när hon har läxor. Hon visar vad hon gjort”. ”Absolut, X är så glad när han ska ha matte, han ser fram emot att göra sina läxor också och tycker att det faktiskt är riktigt kul”. Ser du/ni någon förändring i inställningen till skolarbetet? ”Ja, över lag är inställningen till skolarbetet positivare än den varit tidigare. Läsning tycker jag också flyter bättre nu än innan”. ”Enklare att få henne göra ma nu”. ”Enligt hennes lärare så vågar hon mer, räcker mer upp handen”. ”Han tycker att det har varit kul och skönt att kunna hänga med på lektionerna. Förut klagade hon på att det var mycket matte i skolan. Det har hon inte gjort denna termin”. ”Både ja och nej. Hon försöker inte komma undan lika mycket nu” Ser du/ni någon förändring i inställningen till läxorna? ”Intresset och viljan att göra läxorna har ökat”. ”Det knorras lite, men sedan går det undan.(Förut så var det en ”strid” innan vi bara satt oss)”. ”Blivit bättre. Hon försöker inte komma undan lika mycket nu”. ”X tycker det är roligare nu när han får sina läxor. Han brukar till och med få vara som en liten lärare för mig”. 14 Övrigt som du/ni tycker är viktigt att vi får veta: ”Vi tycker att det här varit jättebra och att fler barn skulle få möjlighet att göra det”. ”Helt fantastiskt att fått denna möjlighet. Hoppas att X stanna där hon är nu för att komma vidare med matten”. ”Tycker att denna stödundervisning stärkt X överlag när det gäller skolarbetet i allmänhet och speciellt i matematik”. ”Att han har lärt sig mycket på kort tid och det inte varit vanlig läxa utan spel, då detta har uppskattats”. ”Vi tycker det känns privilegierande att X fått chansen att utvecklas med extra stöd och motivation. Bra att det kommer ”tidigt” i undervisningen, kan ju vara avgörande för skolarbetet utvecklas de kommande åren”. ”X älskar sin intensivmatte och känner sig ledsen och lite stressad över att det är slut. Han vill gärna ha den kvar”. ”Jag tycker att det varit jättebra och det skulle man göra med alla barn redan i första och andra klass”. 15 Lärare: Hur har du/ni upplevt intensivundervisningen i matematik? ”Mycket positivt! Ämnet har blivit mer populärt allt eftersom de blivit säkrare och fått kunskaperna befäst”. ”Eleverna har fått ett ökat självförtroende inom ma. Även andra elevers syn på eleverna som deltagit har blivit mer positiv, då många märkt att de kan vid gemensamma ma-stunder”. ”Positivt. Barnen har inte tvekat någon gång från att gå ifrån ordinarie undervisning”. Finns det en önskan från din/er sida att intensivundervisning etableras på din skola? ”Det är en önskan som funnits ganska länge, därför blev jag jätteglad då vi fick möjlighet att delta i projektet”. ”Absolut! Skulle vilja att ordinarie spec. utformas på detta sätt”. ”Ja, fler borde få tillgång till detta”. Hur skulle ni, själva, kunna etablera intensivundervisning på er skola? ”Utökad tid för spec.ped.”. ”Vi har kontinuerliga utvärderingar vid mini-klasskonferenser med spec.läraren om hur hennes och övriga resurser ska fördelas. Förhoppningsvis kan detta ge utrymme för intensiv – ma framöver”. ”Det känns nästan som det förhållningssätt vi har redan – att ge tidsbegränsade insatser vid särskilda svårigheter till de elever som inte behöver hjälp med alla ämnen”. ”Det är baserat på hur intensivundervisningen ligger upplagd, det skulle vara önskvärt med ett par perioder som återkommer istället för en längre period”. ”Vet ej med nuvarande bemanning”. Om ni inte kan etablera intensivundervisning på er skola. Vad/Vilka hinder ser du? ”Spec. resurserna räcker inte riktigt till”. ”För lite personal”. ”För få spec. lärare till för många barn”. 16 Ser du/ni någon förändring med elevernas räkning/matematik? ”Den stora förändringen ligger i elevernas känsla av att vara någon som ”kan matte”. Detta gör att de löser uppgifter som de annars brukar be om hjälp med”. ”Vågar mer. Ser mönster och samband på ett helt annat sätt än tidigare”. ”Lite, men mera på självsäkerheten. Men självklart är det bra att få möjlighet att fråga och få förklarat för sig det man upplever som svårt”. ”En ökad säkerhet i talområdet 0-20 och större självsäkerhet i sättet att gripa sig an matematikuppgifter. Större trygghet i taluppfattningen. Snabbare och säkrare huvudräkning”. Ser du/ni någon förändring i skolarbetet(t.ex. andra ämnen)/läxorna i stort? ”De vågar synas och höras mera”. ”Det ökade självförtroendet märks även i andra ämnen”. ”Ja, en av eleverna har nu börjat ”ta mer plats” på lektionerna än innan. Där finns en större självkänsla/självkännedom än innan”. ”Nej, däremot vågar de räcka upp handen på matematiklektionerna”. 17 8. Resultat Efter varje intensivperiod skulle lärarna göra samma test (se Bilaga 1) igen med hela klassen för att se om intensivundervisningen hade gett eleverna möjlighet att förbättra sina resultat. Ungefär en månad efter intensivundervisningens slut gjordes testet och flertalet av de 30 eleverna fick ett förbättrat resultat. Det vi kunde läsa av från klassernas resultat var också att många av övriga elever också hade höjt sina resultat. Nationella prov åk 3 vårterminen 2015 Under vårterminen 2015 har alla elever i åk 3 gjort de nationella proven i svenska och matematik. Nedan är en beskrivning vad de olika delproven i matematik testade. Delprov A*1: Statistik (muntlig) Delprov B: Sannolikhet, ordningstal och huvudräkning och matematiska likheter Delprov C: Beräkning av naturliga tal, uppdelning av tal och enkla problem Delprov D*: Omkrets och punkt och sträcka Delprov E: Förståelse för räknesätten och enkla problem Delprov F*: Mäta, jämföra och uppskatta massa och skriftliga räknemetoder Delprov G: Enkla problem Anm. Föräldrarna till de 30 eleverna som deltog i intensivundervisningen har godkänt att vi har tagit del av elevernas resultat på de nationella proven i matematik. 1 Delprov A och D innehöll områden som inte tränades under intensivundervisningen. Delprov F innehöll delvis områden som inte ingick i intensivundervisningen. 18 Diagrammet visar hur många av de 30 eleverna som nådde kravnivån för varje delprov. 30 25 20 Antal 15 elever 10 5 0 A B C D E F G Delprov Av de 30 eleverna nådde 11 av dem kravnivån på alla sju delproven, dvs ca 36 %. Fem av eleverna nådde kravnivån på sex av delproven. Diagrammet nedan visar hur många elever som nådde kravnivån på de delprov (B, C, E, F och G) som testade bla taluppfattning och olika räknemetoder. Det var inom de här områdena som intensivundervisningen koncentrerades. 30 25 20 Antal 15 elever 10 5 0 B C E F G Delprov • 16 av 30 elever har uppnått kravnivån på alla fem delprov, dvs 53 %. • 6 av 30 elever har uppnått kravnivån på fyra delprov. • 6 av 30 elever har uppnått kravnivån på tre delprov. • 1 av 30 elever har uppnått kravnivån på ett delprov. • 1 av 30 elever har inte uppnått kravnivån på något delprov. 19 9. Analys Det viktigaste resultatet som intensivundervisningen gav var att många av de 30 eleverna tidigt visade ett ökat självförtroende och en mycket mer positiv syn på matematik. Eleverna gick från att ha en känsla av att de var dåliga på matematik och att de inte klarade uppgifterna, till att de faktiskt förstod att de kunde och klarade mer än vad de trodde. Då blev matematik ett ämne som var roligt. Detta är något som föräldrarna och lärarna också framhåller i sina utvärderingar. När testet gjordes igen efter periodens slut visade många elever i klasserna högre resultat, inte bara de elever som haft intensivundervisning. En anledning till detta tror vi är att ”intensiveleverna” blev mer självständiga i sitt arbete och läraren kunde ge fler elever sitt stöd, vilket också framkom i lärarnas utvärdering. Under höstterminen gick eleverna i åk 3. De elever som hade mindre bra huvudräkningsstrategier hade befäst dessa och hade svårt att ta till sig bättre strategier. Ett exempel är en elev som räknade nästan allt med fingrarna. Uppgifter som 9+9, 12+14, 19-14 räknade eleven med hjälp av fingrarna. Vi pratade om olika strategier men det blev till slut fingrarna igen. Dessa elever fick även kortare tid att träna på huvudräkningsstrategier inför de nationella proven som var under vårterminen i åk 3. De elever som hade intensivundervisning under vårterminen i åk 2 hade inte hunnit befästa sina missuppfattningar på samma vis och hade det lättare att ta till sig bättre strategier. De fick också längre tid till fortsatt träning inför de nationella proven. Av de elever som fick del av intensivundervisningen under vårterminen i åk 2, uppnådde betydligt större andel kravnivån för alla delprov, i jämförelse med de elever som fick ta del av intensivundervisningen under höstterminen i åk 3. Av vårterminens elever var det hälften som uppnådde kravnivån på alla sju delprov, medan andelen av höstterminens elever enbart var en fjärdedel. 20 10. Lärdomar och rekommendationer Vid analys av elevernas resultat kan vi konstatera att det är betydligt svårare att åtgärda missuppfattningar och svårigheter ju senare de får hjälp med att förändra och rätta till det de har svårt med. Man kan konstatera att intensivundervisning bör ligga så tidigt som möjligt under elevernas första skolår. Detta framkommer också av de rapporter och artiklar som vi har hänvisat till tidigare i vår rapport. En annan lärdom vi tar med oss är vikten av en-till-en-undervisning, där den enskilde eleven verkligen är i fokus, både när det gäller deras svårigheter men också självkänsla och motivation. Man kan möta varje elev efter deras behov och förutsättningar. Denna möjlighet finns inte i en grupp med flera elever. Våra rekommendationer är att göra en matematisk kartläggning av alla elever i slutet av åk 1 med hjälp av test 1 från boken Förstå och använda tal – en handbok. (McIntosh. A, 2008). Utifrån resultatet bör intensivundervisning sättas in redan under höstterminen i åk 2. Detta för att tidiga insatser har konstaterats ge bäst resultat på lång sikt. Vi ser gärna också en uppföljning av elevernas resultat via de nationella proven för att se om insatsen över tid har betydelse för elever i behov av särskilt stöd eller elever som av olika anledningar har svårt att hantera ämnet matematik. 21 11.Källor Litteratur: McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal – en handbok. NCM, Göteborgs universitet. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Artiklar: Sterner Görel, Intensivmatte får eleverna på banan. Origo, Lärarförbundet, 2012-1015. Pilebro, A, Skogberg, K och Sterner, G. Intensivundervisning. Nämnaren nr 4, NCM, 2010. Lundqvist, P, Nilsson, B, Schentz, E G och Sterner , G. Intensivundervisning med gott resultat. Nämnaren nr 1, NCM, 2011. Internet: www.su.se http://www.su.se/polopoly_fs/1.227362.1425894121!/menu/standard/file/Blankett _sammanst_Lararreflektion.pdf siris.skolverket.se http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:59:0::NO www.lektion.se www.elevspel.se Övrigt: GR Utbildning, film – Matematik i takt med tiden, 2003. EU, Europeiska kommissionen. Communications from the Commission to the council and to the European parliament: Efficiency and equity in European education and training systems. 2006. DCSF, Department for Children, schools and families. Evaluation of the making good progress pilot: interim report. London: Pricewaterhouse Coopers LLP, 2008. 22 12. Bilagor Bilaga 1 Test 2 23 24 Bilaga 2 Erbjudande om intensivundervisning i matematik vårterminen 2014 Karlskrona kommun kommer under 2014 att genomföra ett projekt med intensivundervisning i matematik. Projektets syfte är att stötta elever som av olika anledningar har kunskapsluckor, missuppfattningar eller svårigheter inom olika områden i matematiken. Elever ska även ges möjlighet till framsteg i sitt lärande samt att stärka sitt självförtroende. Jag som arbetar med detta projekt och träffar era barn är Sofie Ericsson. _________________________________ erbjuds att delta i den här intensivundervisningen i matematik. Det innebär att ditt barn får ca 30 minuters enskild undervisning i skolan ca 4 gånger/vecka under 8 veckor. Varje dag kommer ditt barn få en läxa med sig hem att öva på till nästa dag. Läxan kan vara ett spel eller en övning som tränar det vi har arbetat med i skolan. Arbeta ca 10-15 minuter fyra kvällar i veckan med detta. Beröm och uppmuntra! Du som förälder ha ansvar för att läxan görs varje dag och att den och ”Bra-boken” kommer tillbaka till skolan varje dag. Jag kommer att skriva i ”Bra-boken” vad vi gjort under lektionen och vad som är läxa. Du skriver tillbaka i boken hur det har gått hemma och om det är något du undrar över. Skriv bara saker som fungerat bra, allt annat tar vi via telefon eller mail. Hoppas du och ditt barn får många fina mattestunder tillsammans! ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------Jag/Vi samtycker och tar ansvar för att ____________________________________________ tränar på sina matematikövningar hemma. Ort och datum: _____________________________________________________________ _______________________________ Vårdnadshavares underskrift ______________________________ Vårdnadshavares underskrift _______________________________ Elevens underskrift ______________________________ Intensivlärarens underskrift Undrar ni över något, ring eller maila mig på: Sofie Ericsson [email protected] 25 Bilaga 3 Elevernas utvärderingsfrågor Hur har det känts att lämna klassrummet för att gå till Sofie? Hur har det känts att få en ny hemuppgift/spel varje dag? Tycker du att något har blivit lättare i klassrummet och/eller med läxorna? Vad i så fall? Hur tycker du att det känns när du räknar matte nu? Om du skulle bli erbjuden den här sortens undervisning igen. Vad skulle du tycka om det? Något annat som du tycker är viktigt att vi får veta. Föräldrarnas utvärderingsfrågor Hur har du/ni upplevt intensivundervisningen i matematik? Ser du/ni någon förändring med barnets räkning/matematik? Ser du/ni någon förändring i barnets inställning till matematik? Ser du/ni någon förändring i inställningen till skolarbetet? Ser du/ni någon förändring i inställningen till läxorna? Övrigt som du/ni tycker är viktigt att vi får veta: Lärarnas utvärderingsfrågor Hur har du/ni upplevt intensivundervisningen i matematik? Finns det en önskan från din/er sida att intensivundervisning etableras på din skola? Hur skulle ni, själva, kunna etablera intensivundervisning på er skola? Om ni inte kan etablera intensivundervisning på er skola. Vad/Vilka hinder ser du? Ser du/ni någon förändring med elevernas räkning/matematik? Ser du/ni någon förändring i skolarbetet(t.ex. andra ämnen)/läxorna i stort? 26 Intensivundervisning i matematik Utvecklingsprojekt 2015 Karlskrona kommun – Kunskapsförvaltningen 27
© Copyright 2024