Socialnämndens protokoll 2015-05-26 (PDF
1 (3) Tjänsteskrivelse, beslutad Datum 2015-05-07 Avdelningschef Roger Granat 0410-73 33 66, 073-442 25 76 [email protected] Hyressättning på särskilda boenden och bostad med särskild service Sammanfattning Socialförvaltningen har gått igenom hyressättningen på våra särskilda boenden och boenden med särskild service. Vi har konstaterat att det saknas en enhetlig modell och att några får en årlig hyreshöjning och andra inte får någon höjning. Förvaltningen har därför tagit fram ett förslag på hur en hyresmodell kan se ut, hur den kan införas samt vilka konsekvenser det får för de boende. Hyressättning - äldreomsorg Inom äldreomsorgen finns en modell för hyressättning som är 1 378 kronor per kvadratmeter + 500 kronor per månad för gemensamma ytor. Idag finns ett hyrestak på 5 000 kronor per månad. Hyrorna har inte ändrats sedan 2002 förutom en indexhöjning 1 mars 2015. Hyressättning - lss För gruppboenden inom lss finns inte någon enhetlig modell, inget hyrestak och ingen hyra för gemensamma ytor. Kvadratmeterhyran varierar mellan 1 128 kronor till 2 076 kronor. Hyrorna har inte ändrats sedan 2002 förutom en indexhöjning 1 mars 2015. Servicelägenheterna hyrs in från andra bostadsbolag och där den enskilde betalar den hyra som bostadsföretaget tar ut. Hyrorna höjs varje år. Hyressättning – socialpsykiatrin Hyrorna inom socialpsykiatrin ligger på 1 512 kronor per kvadratmeter, ingen kostnad för gemensamma ytor och ett hyrestak på 5 000 kronor per månad. Hyrorna har inte ändrats sedan 2002 förutom en indexhöjning 1 mars 2015. Hyressättning särskilt boende/boende med särskild service – rättsläget Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 Som utgångspunkt vid hyressättning av särskilda boendeformer används hyreslagens bruksvärdesregel (55§). Vid hyressättning enligt bruksvärdeprincipen utgår man i första hand från hyresnivån för likvärda lägenheter hos allmännyttiga bostadsföretag. Svea hovrätts beslut 2001-11-06, SÖH 405 tar upp att även gemensamma utrymmen, trygghet, special säng, larm, närhet till service är faktorer som också påverkar hyressättningen. Regeringsrätten (RÅ 2005 ref 28) fastslår att kommunen har rätt att i hyressättningen ta ha hänsyn till de gemensamma utrymmen som de boende har tillgång till. Socialförvaltningen www.trelleborg.se E-post: [email protected] Postadress: 231 83 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Telefon: 0410-73 34 00 Fax: 0410-453 14 Org.nr: 212000-1199 2 (3) Bruksvärde på orten Hyresnivån på mindre lägenheter varierar där äldre lägenheter har en klart lägre hyra jämfört med nyrenoverade/nyproducerade mindre lägenheter. En genomsnittlig kostnad ligger runt 1 300 kronor per kvadratmeter. Tak på hyresnivån Många kommuner har ett tak på hur hög hyran kan vara i ett särskilt boende/boende med särskild service. Den boende kan ansöka om bostadstillägg och särskilt bostadstillägg hos Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten. Bostadstillägget tar hänsyn till en bostadskostnad upp till 5 000 kronor per månad. Det särskilda bostadstillägget tar hänsyn till bostadskostnader upp till 6 200 kronor per månad. Modell för hyressättning En enhetlig modell bör vara enkel och inte bygga på för många variabler. I bruksvärdet tas viss hänsyn till att de boende har närhet till personal(se rättsläget). Nuvarande modell för äldreomsorgen har varit vägledande för hur förslaget till den gemensamma hyresmodellen för socialnämndens boenden bör se ut. Förslag ny hyresmodell Modellen avser förvaltningens gruppboenden inom äldreomsorg och lss(inkl trapphusboendet) samt boendet inom socialpsykiatrin. Det bruksvärde som föreslås är inklusive den indexhöjning som ändå skulle gjorts vid årsskiftet. Denna modell föreslås träda ikraft från den 1 oktober 2015 . Årsbelopp Bruksvärde 1400:- Hushållsel 1 800:- Gemensamma ytor 6 000:- Tak för hyresnivån sätts till Försäkringskassan/Pensionsmyndighetens högsta godtagbara bostadskostnad vid beräkning av bostadstillägg + 400 kronor/månad. I dagsläget motsvarar det 5 400 kronor per månad. Bruksvärdet höjs varje år från och med 1 januari 2017 med den genomsnittshöjning som Trelleborgshem förhandlat fram med hyresgästföreningen. Hushållsel debiteras för de lägenheter där ingen separat räkning på hushållsel kommer. Hushållsel är inte en del av hyreskostnaden. Konsekvenser för boende I bifogad bilaga ser ni hur den föreslagna hyresmodellen slår för varje enskild lägenhet. Från minskad hyra med 768 kronor per månad till en höjd hyra med1 183 kronor per månad. Cirka 65 % av alla boende har idag bostadstillägg från Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten. För de flesta av dessa boende täcks en ökad hyreskostnad till stora delar av ett höjt bostadstillägg. 3 (3) Övergångsregel För att hyresmodellen inte skall slå för hårt för de som bor i nämndens boenden, föreslås en övergångsregel. 1. För boende som flyttat in före den 1 oktober 2015 höjs hyran med maximalt 500 kronor per månad. Bilagor Faktablad om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg Redovisning över hur föreslagen hyresmodell slår för respektive lägenhet. Förslag till beslut - Föreslå kommunfullmäktige att anta den nya hyresmodellen. - Föreslå kommunfullmäktige att anta föreslagen övergångsregel. 1 (3) Tjänsteskrivelse, beslutad Datum 2015-05-07 Avdelningschef Roger Granat 0410-73 33 66, 073-442 25 76 [email protected] Socialnämnden Avgifter – särskilt boende, korttidsboende och växelboende Senast socialnämnden gjorde en samlad översyn av nämndens avgifter var år 2002. Den 1 mars 2015 höjdes avgifterna 2 % och kommer vid varje årsskifte att förändras utifrån prisbasbeloppets utveckling. Denna skrivelse avser avgifterna på socialnämndens särskilda boenden, korttidsboende och växelboende. Omsorgsavgift Avgiften motsvarar idag maxtaxa (1 780:-/månad) och räknas årligen om utifrån förändringar av prisbasbeloppet. Maxtaxan är lika över hela landet. Omsorgsavgiften per dag för korttidsboende och växelboende är maxtaxan/30 dagar. Avgiften är också beroende av vilken pension den enskilde har. Det finns 25 olika inkomstintervall från 4 667:-/månad upp till inkomster över 9 583:-/månad (se bilaga). Varje intervall ger en viss avgift. De flesta av dessa 25 intervall saknar betydelse. Flera av intervallen har samma avgift som maxtaxan. De med mycket låga inkomster saknar förmåga att betala den avgift som anges. För varje person görs en individuella bedömning av omsorgsavgiften. Matavgift Särskilt boende Nuvarande avgift är 2 601 kronor per månad. Korttidsboende Avgiften per dag är matavgiften på särskilt boende/30 dagar. Växelboende Avgiften per dag är matavgiften på särskilt boende/30 dagar. Andra kommuner Matavgiften i våra grannkommuner är, Ystad 2 670:-, Skurup 2 930:-, Svedala 2 670:-, Vellinge 2 940:-, Malmö 3 000:-. Förbehållsbelopp Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Höjs matavgiften med 200 kronor per månad kommer förbehållsbeloppet att höjas med cirka 100 kronor per månad. Förslag nya avgifter Socialförvaltningen www.trelleborg.se E-post: [email protected] Postadress: 231 83 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Telefon: 0410-73 34 00 Fax: 0410-453 14 Org.nr: 212000-1199 2 (3) Matavgiften höjs med 200 kronor/månad(inkl indexhöjning) från 1 oktober 2015 och ytterligare 200 kr/ månad från 1 januari 2016. Från den 1 januari 2018 och framåt så justeras matavgiften utifrån prisbasbeloppets förändringar. Omsorgsavgiften för särskilt boende sätts från den 1 oktober 2015 till maxtaxan, vilket 2015 motsvarar 1 780 kronor per månad. Konsekvenser för de boende Förvaltningen har gått igenom alla(405 personer) som fick en faktura för januari månad för att se hur förslagen slår. För de boende på särskilda boenden, korttidsboende, växelvård blir höjningen av matavgiften den 1 januari 2016 maximalt 200 kronor per månad. Tack vare att förbehållsbeloppet höjs med ca 100 kronor kommer de med låg pension och lågt avgiftsutrymme(50 % av alla brukare) endast få en höjning på 100 kronor per månad från den 1 oktober 2015. De boende som idag saknar förmåga att betala avgift för mat kommer inte få någon höjning av sin avgift. Omsorgsavgiften kommer höjas för 27 av 405 personer. Höjningen blir mellan 64 och 492 kronor per månad. För 3 av de 27 personerna blir höjningen över 300 kronor per månad. De 27 personerna hade alla bostadstillägg vilket innebär att en höjd hyra inte drabbar dessa personer. De 27 personernas höjning av matavgiften blir maximalt 100 kronor per månad. Förslag till övergångsregler Höjningen av omsorgsavgiften får högst vara 300 kronor per månad från den 1 oktober 2015. För personer som flyttar in på ett särskilt boende från den 1 oktober 2015 finns inga övergångsregler. Övergångsregeln gäller inte för den del som nettoinkomsten/bostadstillägget höjs. D v s får en person en ökad avgift på 500 kronor i oktober 2015 där 300 kronor avser att den enskilde fått en ökad nettoinkomst så gäller inte övergångsregeln. Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige - Att föreslå kommunfullmäktige att fastställa förslag till ny matavgift och ny omsorgsavgift enligt förslag. - Att besluta om att införa övergångsregler enligt förslag. ________________________ Annikki Tinmark Förvaltningschef 3 (3) 1 (4) Tjänsteskrivelse, beslutad Datum 2015-04-23 Avdelningschef Roger Granat 0410-73 33 66, 073-442 25 76 [email protected] Socialnämnden Avgifter – ordinärt boende Senast socialnämnden gjorde en samlad översyn av nämndens avgifter var år 2002. Den 1 mars 2015 höjdes avgifterna 2 % och kommer vid varje årsskifte att förändras utifrån prisbasbeloppets utveckling. Denna skrivelse avser avgifterna inom ordinärt boende, det vi kallar hemtjänst. Hemtjänstavgift nivå 1-5 Hemtjänstavgiften är dels uppdelad i 5 olika nivåer beroende hur mycket hjälp en person är beviljad. Utöver detta är varje nivå indelad i 25 olika inkomstnivåer som i sin tur anger hur stor hemtjänstavgiften blir. Över hälften av dessa olika inkomstnivåer påverkar inte avgiftens storlek. Har någon hjälp endast någon enstaka timme en månad är timtaxan 204:- per timma. Den faktiska kostnaden varierar något men ligger på minst 325:- per beviljad timma(landsbygd något högre kostnad). Trygghetslarm Avgiften för trygghetslarm är 121 kronor per månad. Våra grannkommuners avgifter är Malmö 125:-, Svedala150:-, Ystad 200:-, Vellinge 209:- och Skurup 300:-. En del kommuner har även installations/hämtningsavgift. Under 2014 har vi i Trelleborgs kommun bytt ut alla analoga larm till digitala larm. Detta innebär bland att samtalsavgifter ingår samt för de som hade digitala larm tidigare ingår abonnemangskostnad i de nya digitala larmen. Kostnaden för de digitala larmen är 220 kronor per månad plus personalkostnader när hemtjänsten rycker ut på de larm som kommer. Dagverksamhet för dementa Avgiften ligger på 31 kronor per dag för de som åker med färdtjänst och 0 kronor per dag för övriga. Våra grannkommuners avgifter är Malmö 0-223:-/månad, Vellinge 414:-/månad, Skurup 60:-/dag Svedala 60:-/dagoch Ystad 40:-/dag. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Kostnaden för dagverksamhet för dementa är ca 300:- per dag. Beloppet kan variera beroende på hur många deltagare som är i respektive verksamhet. HSL-insatser Socialförvaltningen www.trelleborg.se E-post: [email protected] Postadress: 231 83 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Telefon: 0410-73 34 00 Fax: 0410-453 14 Org.nr: 212000-1199 2 (4) Avgiften är 80:-/besök av en sjuksköterska. Avgift för max 4 besök/månad och max avgift per år 900 kronor. Avgift för hembesök av övrig legitimerad(sjukgymnast/arbetsterapeut) personal är 0 kronor. Våra grannkommuners avgifter är Malmö 0-225:-/besök (max 3 besök/mån), Ystad 100-500:-/månad, Svedala 60:-/dag, Skurup påverkar avgiften för hemtjänst, Vellinge 209 eller 414:-/månad. Kostnaden för en timmas besök ligger på ca 500 kronor. Matdistribution Avgiften för matlådor är 43 kronor per portion. Våra grannkommuners avgifter är Svedala 43, Skurup 52, Ystad 59. Kostnaden för en matlåda inkl transport ligger på 85 kronor. Ledsagning Avgiften för ledsagning är 10 kronor per timma. Våra grannkommuners avgifter varierar från avgiftsfritt till att det likställs med kostnaden för en timmas hemtjänst. Avlösning Avgiften är 0 kronor för de första 10 timmarna/månad. Därutöver räknas timmarna in i antal timmar med hemtjänst, se rubrik ”hemtjänstavgift nivå 1-5”. Egenvård Idag tas ingen avgift ut för egenvård. Delegerad hemsjukvård Idag tas ingen avgift ut för delegerad hemsjukvård(utförs av hemtjänsten). Förslag till nya avgifter Hemtjänstavgift De olika nivåerna slopas. Kostnad per timme höjs till 250 kronor (inkl indexering) från den 1 januari 2016. Från den 1 januari 2017 och framåt justeras timkostnaden utifrån prisbasbeloppets förändring. Trygghetslarm Avgiften för trygghetslarm höjs med 100 kronor per månad (inkl indexering) från 1 oktober 2015. Från 1 januari 2017 och framåt justeras avgiften utifrån prisbasbeloppets förändring. Från 1 oktober 2015 införs en hämtningsavgift på 300 kronor. (ingår ej i maxtaxa) Dagverksamhet för dementa Från 1 oktober 2015 sätts avgiften för dagverksamhet till - 250 kronor/månad för bistånd med upp till 2 dagar/vecka. - 500 kronor/månad för bistånd med 3 eller fler dagar/vecka. Från 1 januari 2017 och framåt justeras avgiften utifrån prisbasbeloppets förändring. 3 (4) HSL Från den 1 oktober 2015 tas avgift ut för besök från all legitimerad personal. - 200 kronor/månad för 1-2 besök per månad. - 400 kronor/månad för 3 eller fler besök per månad. Från den 1 januari 2017 och framåt justeras avgiften utifrån prisbasbeloppets förändring. Matdistribution Avgiften för en matlåda höjs med 10 kronor per matlåda den 1 oktober 2015 (inkl indexhöjning) och med ytterligare 10 kronor per matlåda från 1 januari 2017. Samtidigt införs att minimibeloppet höjs med 200 kronor per månad från 1 oktober 2015 och ytterligare 200 kronor per månad från 1 januari 2017,för de som beställer mer än 20 matlådor per månad. Från den 1 januari 2018 och framåt justeras avgiften utifrån prisbasbeloppets förändring. Ledsagning Från den 1 oktober 2015 är avgiften för ledsagning samma timavgift som hemtjänst (250 kronor från 1 januari 2016). Avlösning Som tidigare de 10 första timmarna avgiftsfria och därefter samma kostnad som för hemtjänst(250 kronor från 1 oktober 2015). Egenvård Från den 1 oktober 2015 tas en månadsavgift ut motsvarande kostnaden för en hemtjänsttimma(250 kronor). Konsekvenser för brukarna Då avgiftssystemet idag är komplext så är det mycket svårt att på individnivå ange hur avgiftshöjningarna kommer slå. För att få en uppfattning om hur avgifterna slår så har förvaltningen gått igenom alla avgiftsfakturor som avsåg januari månad(1 400 personer). Det underlag vi nu hänvisar till avser hemtjänstinsatser utförda under januari månad. Avgiftsmodellen föreslås gälla 1 oktober 2015 och då kommer minst hälften av brukarna ha andra avgifter då de te x flyttat till särskilt boende, avlidit, avsagt sig insatser, flyttat till annan kommun, omprövat sina behov under året osv. Cirka 500 personer har enbart trygghetslarm och deras avgiftshöjning blir 100 kronor per månad från den 1 oktober 2015. Av övriga får ca 50 % ingen avgiftshöjning då de redan idag betalar maxtaxa eller mindre utifrån sitt avgiftsutrymme. Denna grupp är de som har störst behov av hjälp samt de personerna med låg pension/lågt avgiftsutrymme. De återstående 50 % kommer få avgiftshöjningar som ligger mellan 5 kronor upp till 500 kronor per månad. Två brukare får en avgiftshöjning på 701 kronor per månad. 4 (4) Genom att införa att minimibeloppet höjs för de som beställer fler än 20 matlådor per månad så skyddas de personer med låg pension/lågt avgiftsutrymme. För dessa personer kan då hemtjänstavgiften sänkas med 200 kronor per månad. I varje enskilt ärende görs en individuell uträkning. Övergångsregler För att avgiftsökningen inte skall slå för hårt så föreslås övergångsregler. - Avgiftsökningen får maximalt bli 500 kronor per månad från den 1 oktober 2015 utifrån det biståndsbeslut som gällde den 30 september 2015. Denna regel bedöms omfatta ca 40 personer. - Ökar nettoinkomsten den 1 oktober 2015 kan avgiftsökningen bli större än 500 kronor per månad. Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige - Att fastställa förslag till nya avgifter i ordinärt boende enligt förslag. - Att fastställa övergångsregler. ________________________ Annikki Tinmark Förvaltningschef Riktlinjer – Handläggning av avgifter och hyror Antagen av socialnämnden 2015-05-26 Gäller från 2015-06-01 Innehåll Inledning................................................................................................................... 3 Högkostnadsskydd(maxtaxa) .............................................................................. 3 Inkomster ................................................................................................................. 3 Makars inkomster ................................................................................................ 4 Sambors inkomster .............................................................................................. 4 Boendekostnad ......................................................................................................... 4 Hyresrätt ............................................................................................................... 4 Bostadsrätt ............................................................................................................ 4 Egen bostadsfastighet........................................................................................... 4 Delad bostad ......................................................................................................... 4 Jämkning av boendekostnad vid flyttning till särskilt boende .......................... 5 Kvarboendeskydd................................................................................................. 5 Minimibelopp 2015 .............................................................................................. 5 Höjning av minimibeloppet .................................................................................. 6 Sänkning av minimibeloppet ............................................................................... 6 Förbehållsbelopp ...................................................................................................... 6 Avgiftsutrymme ....................................................................................................... 6 Debitering av avgift .................................................................................................. 6 Avräkningsregler vid frånvaro ............................................................................. 6 Omprövning, återbetalning.............................................................................. 7 Ändra förfallodatum............................................................................................. 7 Särskilda skäl ........................................................................................................ 7 Månadsavgift/hyra ................................................................................................ 7 Omräkning av avgift............................................................................................. 7 Överklagande............................................................................................................ 7 Förändringar av riktlinjen ........................................................................................ 7 Avgifter i praktiken .................................................................................................. 8 Exempel 1 ............................................................................................................. 8 Exempel 2 ............................................................................................................. 8 Exempel 3 ............................................................................................................. 9 Inledning Bestämmelserna om kommunernas rätt att ta ut avgifter inom äldreomsorgen finns i 8 kap. SoL. Kommunen får ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer bland annat för hemtjänst, dagverksamhet och för annan liknande social tjänst. Avgifterna får inte överskrida kommunens självkostnader (8 kap. 2 § SoL). Kommunerna får också ta ut vårdavgifter för kommunal hälso- och sjukvård enligt 26 § hälsooch sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Högkostnadsskydd(maxtaxa) Ett högkostnadsskydd gör att avgifterna för hemtjänst, trygghetslarm och dagverksamhet tillsammans med vårdavgifter för kommunal hälso- och sjukvård får uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet per månad. Detta innebär att den så kallade maxtaxan för de avgifterna är 1 780 kronor per månad för år 2015. Inkomster Inkomstberäkning baseras på den enskildes egna uppgifter Den enskilde ska lämna uppgift om faktisk eller uppskattad inkomst för de närmast följande 12 månaderna när insatserna börjar och sedan en gång per år eller om något ändras under året. Avgiftshandläggaren kontrollerar den enskildes uppgifter mot aktuella uppgifter från Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten.Uppgift om bostadstillägg hämtas från Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten. Den enskilde får inkomstunderlaget tillsammans med beslutet om avgift. För enskild som inte lämnar uppgift om aktuell inkomst debiteras den faktiska avgiften eller maxavgiften. Som inkomst räknas samtliga beskattningsbara inkomster enligt gällande skattelagstiftning samt vissa skattefria ersättningar: - Inkomst av arbete Överskott i näringsverksamhet Allmän pension Äldreförsörjningsstöd Tjänstepension Privata pensionsförsäkringar Avtalsgruppsjukförsäkringar (AGS) Sjukersättningar/aktivitetsersättningar Utlandspensioner Livränta Vårdbidrag (skattepliktig del) - Inkomst av kapital(ränta, utdelningar etc) Bostadstillägg, bostadsbidrag Studiebidrag Underhållssbidrag Arbetsmarknadsersättningar Som inkomst räknas inte - Barns inkomster - Förmögenhet eller s k reavinster - Handikappersättning Från inkomsten frånräknas - Statlig och kommunalskatt samt begravningsavgift enligt tabell. - Kyrkoavgift till samtliga trossamfund som har regeringens tillstånd att ta ut sina medlemsavgifter via skattsedel. (Se kommunförbundets cirkulär 2004:99) Makars inkomster Makars och registrerade partners samlade inkomster enligt ovan läggs samman. Därefter fördelas de med hälften på vardera personen. Om paret lever i skilda hushåll, t ex när den ena flyttat till särskilt boende, betraktas de som ensamstående. Sambors inkomster Sambor har inte juridisk försörjningsplikt och betraktas alltid som ensamstående. Boendekostnad Den enskildes faktiska boendekostnad beräknas så här: Hyresrätt Aktuellt hyresbelopp exklusive hushållsel. Ingår hushållsel i hyran avräknas en schablon utifrån Försäkringskassans regler. Bostadsrätt Aktuell avgift exklusive hushållsel + 70 % av räntekostnaderna för bostadslån. Ingår hushållsel i hyran avräknas en schablon utifrån Försäkringskassans regler. Egen bostadsfastighet 70 % av räntekostnaderna för bostadslån + 70 % av tomträttsavgäld + fastighetsavgift + driftskostnader utifrån Försäkringskassans schabloner. Delad bostad Om den enskilde delar bostad med en annan vuxen person som han/hon inte har försörjningsplikt för delas bostadskostnaden mellan dessa. Jämkning av boendekostnad vid flyttning till särskilt boende En ensamstående som flyttar till särskilt boende kan få jämkning av boendekostnaden. Detta gäller vid dubbel boendekostnad i högst tre månader. Jämkning sker med den bostadskostnad som är lägst. Den som har kapitalinnehav(bankmedel, aktier, fonder) över ett prisbasbelopp(44 500 kr) eller fasta tillgångar över 10 prisbasbelopp får dock inte jämkning. För den som inte får jämkning är det möjligt att få dela upp den extra hyreskostnaden på en längre period. Kvarboendeskydd När en person flyttar till ett särskilt boende kan det vara svårt för den kvarboende maken/makan att klara av hyran. Då paret fortfarande är gifta har de en försörjningsplikt gentemot varandra enligt äktenskapsbalken. I en sådan situation kan makarnas inkomst delas och hänsyn tas till den kvarboendes avgiftsutrymme. Detta innebär att maken/makan som flyttat till ett särskilt boende betalar en lägre avgift för mat och omsorg. Denna hänsyn tas om makarna har tillgångar som understiger 10 prisbasbelopp. Är tillgångarna mindre än 10 prisbasbelopp kan hänsyn tas under en 6 månadersperiod som då ger tid att anpassa bostadskostnaden. Båda makarna har möjligt att ansöka om bostadstillägg för varsin bostad. Minimibelopp 2015 För den enskildes kostnader för personliga behov och övriga normala levnadskostnader är ett minimibelopp fastställt i lagen. Beloppet bygger på Konsumentverkets beräkningar av levnadskostnader för normal levnadsstandard för individer i olika åldrar. Beloppen justeras årligen. 61 år och äldre 60 år och yngre Ensamstående 5 023 kr 5 526 kr Makar/sambor per Person 4 244 kr 4 669 kr För makar/registrerade partners, som inte sammanbor t.ex. då den ena bor på äldreboende, används minimibeloppen för ensamstående. För hushåll med hemmavarande barn under 20 år lägger man till nedanstående belopp. Ålder Barn och ungdomar 0-3 1 700 kr 4-10 2 020 kr 11-20 2 740 kr Höjning av minimibeloppet Minimibeloppet ska höjas när den enskilde har skäliga fördyrande kostnader. Dessa ska ha en beräknad varaktighet på minst 10 månader under ett år samt avse ett belopp som är minst 200 kr/månad. Minimibeloppet höjs alltid i följande situationer: - Matkostnad vid särskilt boende, höjning med 872 kr/månad - Kostnader för god man, höjning med 1/12-del av den årliga avgift, som den enskilde senast betalat till Överförmyndaren. Exempel på övriga kostnader som kan höja minimibeloppet: - Underhållskostnader för barn. - Utmätning av kronofogden. Sänkning av minimibeloppet Minimibeloppet kan sänkas om den enskilde har lägre levnadskostnader än de som ingår i minimibeloppet. I kommunens särskilda boende ingår tvavgift vissa möbler i hyran varför minimibeloppet sänks med 323 kronor/månad. Förbehållsbelopp Den enskildes förbehållsbelopp är lika med summan av boendekostnaden och minimibeloppet. Avgiftsutrymme Mellanskillnaden mellan beräknad nettoinkomst och förbehållsbelopp (minimibelopp och boendekostnad) utgör avgiftsutrymmet. Om mellanskillnaden blir noll eller minus blir avgiften noll kronor. Den enskilde har, om behov föreligger, möjlighet att ansöka om försörjningsstöd. Debitering av avgift Debitering av avgift sker varje månad i efterhand. Om sammanlagd debiteringav avgift för en månad understiger 100 kr sker ingen debitering förrän flera månadsavgifter tillsammans överstiger 100 kr. Avräkningsregler vid frånvaro Ordinärt boende Vid sjukhusvistelse och när brukaren är bortrest görs avdrag på avgiften för hemtjänst. Särskilt boende Vid sjukhusvistelse och när brukaren är bortrest görs avdrag för service/omvårdnad och matkostnad. Omprövning, återbetalning Om kommunen har gjort ett fel som inneburit att den enskilde har fått en för hög avgift görs en återbetalning för hela perioden. Har den enskilde lämnat felaktiga uppgifter som gjort att en för hög avgift har fakturerats återbetalas maximalt 6 månader. Har den enskilde utelämnat eller lämnat felaktiga uppgifter om te x sin inkomst eller bostadskostnad, som inneburit att en för låg avgift debiteras, omprövas avgiftsbeslutet för hela den period som felaktiga uppgifter har förelegat. Ändra förfallodatum Önskar någon betala sin faktura senare än förfallodatum kan handläggare godkänna detta i upp till 3 månader. Betalas inte fakturor handläggs detta av ekonomiavdelningen(betalningsplaner, inkasso mm). Särskilda skäl Uppkommer särskilda skäl för att avgiften skall nedsättas fattas beslut i samråd med närmsta chef. Månadsavgift/hyra Hyra betalas från den dag man flyttar in eller senast en vecka från det att man tackat ja till lägenheten. Omräkning av avgift Omräkning av avgift sker årligen eller vid väsentligt ändrade förhållanden. Vid omprövning/ändring av beslutad insats gör avgiftshandläggaren en ny beräkning med aktuella uppgifter från Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten. Överklagande Avgiftsprövning är individuell. Avgiftsbeslutet kan överklagas och besvärshänvisning lämnas vid varje beslut. Förändringar av riktlinjen Årliga beloppsändringar samt förändringar utifrån rättspraxis uppdateras av förvaltningen. Övriga förändringar ändras efter beslut i socialnämnden. Datum Beteckning 2013-11-05 Dnr 13-7-57 Avdelningen för socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Sammanfattning I avtalet med Staten och Sveriges Kommuner och Landsting om utveckling av stöd till en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård, har Kommunförbundet Skåne tagit på sig att ta fram ett förslag på hur stödet kan organiseras och finansieras efter att det statliga stödet har upphört. Vi föreslår att en regional utvecklingsenhet inrättas inom Kommunförbundet Skåne. Den ska rikta sig till socialtjänstens verksamheter inom individ- och familjeomsorgen och vård- och omsorgen utifrån socialtjänstens särskilda behov av kunskapsutveckling, enligt vad som lyfts fram i utredningen ”Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren” (SOU 2008:18). En regional utvecklingsenhet ska bidra till långsiktigt och samordnat stöd till Skånekommunerna i sin kunskapsutveckling och understödja arbetet mot en evidensbaserad praktik. Enheten ska ses som ett komplement till kommunernas egna resurser för utvecklingsarbeten och egna, lokala utvecklingsarbete. Enheten ska erbjuda ett verksamhetsnära stöd i utvecklingsarbeten och driva kommungemensamt strategiskt viktiga frågor inom socialtjänstens områden. Utvecklingsenheten ska ha kompetenser inom exempelvis utvecklingsarbete, implementering, metodstöd, förbättringsmetodik, statistik, forskning och uppföljning. Utgångspunkten för arbetet ska vara att stärka den professionella kompetensen, ge brukare inflytande och integrera forskning och praktik. Genom nuvarande statliga överenskommelser för åren 2011-2014 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting ges idag stöd till länens utvecklingsarbete mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden inom hälso- och sjukvården. I samband med att statliga medel upphör har Kommunförbundet Skåne fortsättningsvis en viktig roll att fylla gällande regionalt stöd i, och samordning av kunskapsutveckling. Den regionala utvecklingsenheten föreslås starta upp under 2015 i takt med att den statliga finansieringen av nuvarande utvecklingstjänster upphör. Enheten uppskattas bestå av 8 grundtjänster till en kostnad av 5,5 mkr som samfinansieras av Skånes kommuner. Några av tjänsterna ska avsättas för yrkesverksamma från kommunerna i ambitionen att skapa ett kontinuerligt utbyte med praktiken. Ett ändamålsenligt utvecklingsarbete från den regionala utvecklingsenhetens sida förutsätter Skåneskommunernas medverkan i prioriteringar av uppdrag och fördelning av enhetens resurser. Skånes kommuner kommer således att vara uppdragsgivare till den regionala utvecklingsenheten. Skånes kommuner bjuds in till dialog och synpunkter på förslaget om en regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne. Postadress: Box 53, 221 00 Lund. Besöksadress: Porfyrvägen 8, Lund. Telefon: 046-71 99 00 Telefax: 046-71 99 30 Plusgiro: 34 68 83-2 Bankgiro: 312-8154 Organisationsnummer: 837600-9109 E-post: [email protected] Webb: www.kfsk.se Inledning Kommunförbundet Skåne har i uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting att skapa regionala stödstrukturer1 för att stödja utvecklingen mot en evidensbaserad praktik2 inom socialtjänsten. Med socialtjänsten menar vi genomgående i förslaget verksamheter inom individ – och familjeomsorgen samt vård- och omsorgen. Förslaget på regional utvecklingsenhet tar sin utgångspunkt i 2013 års överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Den utgår ifrån slutsatserna i utredningen ”Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren” (SOU 2008:18). Kommunförbundet Skånes avsiktsförklaring till Sveriges Kommuner och Landsting3 är ytterligare vägledande. Så har förslaget tagits fram Förslaget har beretts av en arbetsgrupp inom Kommunförbundet Skåne på uppdrag av styrgruppen för evidensbaserad praktik4 under perioden februari – oktober 2013. Arbetsgruppen har bestått av Ola Winquist, regional utvecklingsledare inom äldreområdet, Annica Henriksson, regional utvecklingsledare inom missbruks- och beroendevården och Camilla Gustavsson, regional utvecklingsledare inom den sociala barn och ungdomsvården. Arbetsgruppen har under arbetets gång bjudit in Malmö stads FoU enhet, FoU välfärd inom Kommunförbundet Skåne och utredare från Helsingborgs stad i uppdrag att ta fram förslag på lokal FoU enhet till dialog om förslaget. Dialog har förts med Region Skånes kompetenscentrum. Arbetet har stämts av med Katarina Rasmusson, avdelningschef för vård- och omsorgsavdelningen inom Kommunförbundet Skåne. Förslaget har behandlats i Beredningen för vård och omsorg som ställt sig positiv till förslaget och skickat det vidare till Kommunförbundet Skånes Arbetsutskott med en rekommendation om att skicka förslaget på remiss till kommunerna. Varför regionalt stöd i kunskapsutveckling? Behov av ökad kunskap om insatsers effekter I den statliga utredningen Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren (SOU 2008:18) lyfts fram att kunskapsbasen för insatser inom socialtjänsten är outvecklad och att socialtjänsten i för liten utsträckning bedrivs utifrån kunskap om insatsers effekter. Utgångspunkten är att socialtjänstens verksamheter ska bedrivs utifrån kunskap om resultat, kvalitet och effektivitet för brukaren. En förutsättning för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är att det finns strukturer och nätverk som stödjer en kontinuerlig kunskapsutveckling. Metodutveckling är vidare en enskilt viktig fråga för socialtjänsten för att kunna möta en föränderlig omvärld5. Det förutsätter en socialtjänst som kontinuerligt omvärldsbevakar, gör omprioriteringar och är beredd att införa både ny kunskap som att producera egen lokal kunskap från sin praktik. 1 Exempel på andra stödstrukturer är inrättandet av kommundoktorander med Malmö högskola som syftar till att främja utbytet mellan praktik och forskning. 2 Med evidensbaserad praktik menar vi en praktik som baseras på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. 3 Daterad 2011-05-18. 4 Består av representanter från Skånes kommuner och Region Skåne. 5 Socialchefsrapport 2012 Idag och imorgon (Vision, 2012). 2 Regionala stödstrukturer behövs för att stödja en evidensbaserad praktik Staten och Sveriges Kommuner och Landsting träffar årliga överenskommelser som syftar till att stödja socialtjänstens arbete mot en evidensbaserad praktik. Överenskommelserna innehåller strategiska mål för att utveckla en evidensbaserad praktik och stöd till regionalt utvecklingsarbete inom socialtjänstens områden. I överenskommelsen 2013 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting har länen getts i uppdrag att ta fram långsiktiga lösningar för hur frågor om implementering av ny kunskap, uppföljning och utvärdering inom socialtjänsten, utbytet med forskning och högre utbildning och samarbetet mellan kommuner och mellan huvudmän ska behandlas. Vilken form för regionalt samarbete och stöd till kunskapsutvecklingen som är lämpligt ska avgöras lokalt och regionalt. Kommunförbundet Skåne som mötesarena Kommunförbundet Skåne är de skånska kommunernas intresseorganisation, vars uppdrag bygger på önskemål och behov från de skånska kommunledningarna. Uppdraget förutsätter intressebevakning och erfarenhetsutbyte mellan kommuner. Erfarenheter från pågående utvecklings- och implementeringsarbeten inom missbruks- och beroendevården, sociala barn- och ungdomsvården och äldreomsorgsområdet stärker bilden av kommunförbundets centrala roll att samordna utvecklingsarbeten i länet och möjliggöra för kommuner att träffas över kommungränserna i gemensamt angelägna frågor. Regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne Vi föreslår att en regional utvecklingsenhet inrättas inom Kommunförbundet Skåne. Den ska rikta sig till socialtjänstens verksamheter inom individ- och familjeomsorgen och vård- och omsorgen. Nedan beskrivs närmare vilket stöd Skånes kommuner idag får av Kommunförbundet Skåne och vilket framtida stöd vi föreslår. Nuvarande utvecklingsstöd I dagsläget arbetar 12 regionala utvecklingsledare inom socialtjänstens verksamhetsområden inom äldre, missbruk och barn och unga. Under 2013 har funktionsnedsättningsområdet tillkommit. Utvecklingsarbetet inom missbruksoch beroendevården handlar bland annat om implementering av nationella riktlinjer och bedömningsinstrumentet ASI och att utveckla ett barn- och föräldraperspektiv. Inom den sociala barn- och ungdomsvården är utvecklingsarbetet inriktat mot systematisk uppföljning av placerade barn och unga, bland annat utifrån Barns Behov i Centrum (BBIC), implementering av nationella kunskapsstöd och att stödja regionalt utvecklingsarbete kring placerade barns hälsa och skolgång. Inom området äldre stödjer Kommunförbundet Skåne kommuner med arbetet med olika kvalitetsregister, utveckling av demensvården och systematiska läkemedelsgenomgångar. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting erbjuds Ledningskraft, ett utvecklingsprojekt i samverkan mellan sjukvård och socialtjänst i Skåne med fokus på bland annat god vård i livets slutskede och sammanhållen vård och omsorg. Utvecklingstjänsterna är förutom en tjänst inom missbruks- och beroendevården (ASI), externt finansierade av statliga medel via Sveriges Kommuner och Landsting och samordnas regionalt av Kommunförbundet Skåne. Den statliga finansieringen för flera av tjänsterna förväntas upphöra från år 2015. 3 Framtida utvecklingsstöd I takt med att den statliga finansieringen upphör föreslår vi att en regional utvecklingsenhet inrättas under 2015 inom Kommunförbundet Skåne med ett antal grundtjänster som samfinansieras av Skånes kommuner. Utvecklingsenheten ska ge Skånes kommuner förutsättningar till långsiktigt och samordnat stöd i sin kunskapsutveckling. En utvecklingsenhet understödjer arbetet mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten i Skåne. Stödet ska rikta sig till Skånekommunernas individ- och familjeomsorg samt vård- och äldreomsorgen. Inriktning på det regionala utvecklingsstödet Ett fortsatt regionalt stöd ska tillhandahålla socialtjänstens olika verksamhetsområden med stöd i sin kunskapsutveckling, förbättringsarbete, uppföljning och implementering av exempelvis nationella riktlinjer och nya metoder. Kompetenser inom exempelvis utveckling, förbättringsmetodik, metodstöd, implementering, statistik, handledning, forskning och uppföljning kan vara aktuella. Funktioner som utvecklingsledare, processledare, projektledare kan likaså vara aktuellt. Förslaget om ett fortsatt regionalt, verksamhetsnära stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten, ska ses som ett komplement till kommunernas egna resurser för utvecklingsarbeten och det egna, lokala utvecklingsarbetet. Det regionala stödet föreslås likt nuvarande stöd som finansieras av statliga medel, ha i uppdrag att omvärldsbevaka och att samordna olika nationella satsningar, exempelvis från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Stödet kan handla om att samordna kommungemensamma arbeten och att på uppdrag av några medlemskommuner stödja ett lokalt arbete. Det kan handla om såväl metodarbeten som strategiskt viktiga och kommungemensamma frågor inom socialtjänstens områden. Stödet kan initieras av både Kommunförbundet Skåne och av Skånes kommuner. Enheten avser att komplettera FoU-enheternas arbete genom att primärt fokusera på att erbjuda ett verksamhetsnära stöd till Skånes kommuner i utvecklingsarbeten och genom att driva strategiskt viktiga frågor inom socialtjänstens områden. Till skillnad från FoU:s verksamhet kommer inte den föreslagna regionala utvecklingsenheten att bedriva egen praktiknära forskning. Däremot kommer enhetens arbeten vila på aktuell kunskap om socialtjänstens verksamhetsområden. Det kommer som en naturlig del ingå i enhetens åtagande att hålla sig uppdaterad på aktuell forskning inom individ – och familjeomsorgen samt vård- och omsorgen, samt att koppla enskilda forskare till uppdrag som förutsätter forskningskompetens eller ett forskningsperspektiv. Utbyte med praktiken Utvecklingsarbeten inom socialtjänsten behöver utgå från praktikens kunskaper och praktikens frågeställningar. Den regionala utvecklingsenheten ska följaktligen knyta till sig kompetens från verksamhetsområden den riktar sig till. Kommunförbundet Skåne avser att genom överenskommelser med Skånes kommuner möjliggöra för yrkesverksamma, såväl medarbetare som ledare, i Skånes kommuner att på viss tid inom ramen för sin anställning utföra och vara behjälpliga i utvecklingsuppdrag på den nya utvecklingsenheten. Några av utvecklingsenhetens tjänster ska avsättas för detta ändamål. Enskilda kommuner kommer också kunna ansöka om att genomföra ett lokalt utvecklingsarbete utifrån lokala frågeställningar med stöd från utvecklingsenheten. 4 Samverkan med andra kunskapscentrum i regionen Socialtjänstens arbete förutsätter många gånger samverkan mellan kommuner och med Region Skåne. Den regionala utvecklingsenheten kommer i linje med detta bygga upp en ändamålsenlig samverkan i frågor som handlar om utvecklingsarbeten, kunskapsutveckling och kunskapsproduktion med FoU enheterna i Skåne, lärosätena i länet och med Region Skånes utvecklingscentrum för att infria uppdraget om regionala stödstrukturer för en kunskapsutvecklad socialtjänst. Den regionala utvecklingsenheten kommer att inrätta en samrådsgrupp med Region Skånes utvecklingscentrum6. Samrådsgruppen har i syfte att identifiera samverkansområden med Region Skåne i utvecklingsuppdrag enheten har som tangerar både socialtjänst och sjuk- och hälsovård. Den regionala utvecklingsenheten kommer på samma sätt bygga upp former för samverkan och erfarenhetsutbyte med Skånes FoU enheter i frågor om kunskapsproduktion och kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Pågående översyn av FoU Välfärd kommer att beaktas. Gemensam styrning av det regionala utvecklingsarbetet Utgångspunkten för ett regionalt stöd i kunskapsutveckling till Skånes kommuner är att stödet överensstämmer med verksamheternas egna behov och nationella prioriteringar inom socialtjänstens områden. För att bidra till ett ändamålsenligt och välförankrat utvecklingsarbete i Skånes kommuner är det därför av vikt att Skånes kommuner själva är med och fattar beslut kring gemensamma prioriteringar. Skånes kommuner kommer enligt förslaget att vara uppdragsgivare till den regionala utvecklingsenheten genom en sammansatt styrgrupp. Styrgruppen föreslås bestå av kommunrepresentanter som representerar både individ- och familjeomsorgen och vård- och omsorgen. Styrgruppens funktion är att samråda, gemensamt prioritera och besluta om uppdrag till utvecklingsenheten och hur enhetens resurser ska användas. Beräknade resurser En nyinrättad regional utvecklingsenhet förutsätter ett visst antal tillsvidaretjänster för att kunna erbjuda ett ändamålsenligt utvecklingsarbete till Skånes kommuner. Fördelen med en grundstab är att utvecklingsarbeten kan starta upp tidigt och effektivt utan att avvakta rekryteringsprocesser med tidsbegränsade projekttjänster, som tenderar att bidra till kortsiktighet i kommunernas utvecklingsarbete. Vi beräknar att en utvecklingsenhet som avser stödja utvecklingsarbeten inom socialtjänstens verksamhetsområden inom individ- och familjeomsorg och vård- och omsorg behöver bestå av 8 grundtjänster. Den regionala utvecklingsenheten utgår ifrån samfinansieringsprincipen. Några av dessa grundtjänster ska som nämnts tidigare vara avsedda för yrkesverksamma från Skåneskommuner. Kostnad En regional utvecklingsenhet enligt förslaget förutsätter samfinansiering av Skånes kommuner. Kostnaden för 8 grundtjänster uppskattas till 5, 5 miljoner kronor7 Kostnaden för enskilda kommuner kommer att beräknas enligt en modell för samfinansiering. 6 Utvecklingscentrum har i uppgift att stödja och bidra med förbättringskunskap inom hälso- och sjukvården. 7 Innefattar lönekostnader för 8 heltidstjänster och kostnader för IT-arbetsplats. 5 Skånes kommuner samfinansierar redan idag en utvecklingstjänst. 29 kommuner finansierar ASI tjänsten (578 tkr) inom missbruks- och beroendevården genom ett abonnemangssystem. Den nuvarande statliga finansieringen av övriga utvecklingsledartjänster inom äldre, missbruk, barn och unga samt funktionsnedsättning uppgår till 13 miljoner kronor, vilket förväntas trappas av med början av 2015. Dialog med Skånes kommuner om förslaget Skånes kommuner välkomnas att lämna synpunkter på förslaget att inrätta en regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling. Kommunförbundet Skåne kommer genomföra en remissomgång. I remissvaret ombeds Skånes kommuner särskilt lämna synpunkter på följande: - förslaget i sin helhet inriktning på det regionala utvecklingsstödet förslag på gemensam styrning av det regionala utvecklingsarbetet förslag på till verksamhetsområden som enheten riktar sitt stöd till samverkan med FoU enheterna i Skåne, Region Skånes utvecklingscentrum och lärosäten inställning till samfinansiering av grundtjänster. Kommunförbundet Skåne kommer under remissomgången att bjuda in Skånes kommuner till dialogmöten om förslaget. KOMMMUNFÖRBUNDET SKÅNE Katarina Rasmusson Avdelningen för socialtjänst, vård och omsorg 6 1 (3) Tjänsteskrivelse, beslutad Datum 2015-05-08 Avdelningschef Roger Granat 0410-73 33 66, 073-442 25 76 [email protected] Handlingsplan – budget i balans Socialnämnden gick in i 2015 med ett underskott på 14 miljoner. Utvecklingen de första 4 månaderna är negativ och prognosen för helåret pekar på ett underskott på minst 20 miljoner kronor. IFO Underskott från 2014 kvarstår och prognosen för 2015 landar på minus 10 miljoner. Kostnader för hvb-placeringar av barn och vuxna överstiger budget med 7 miljoner och familjehemsplaceringar med 3 miljoner. LSS Prognosen för LSS visar på ett underskott på 7 miljoner. Kostnaden för barnboendet och utförarenheten för personlig assistans står för avvikelsen. Dock skall nämnas att barnboendet gör att underskottet begränsas. Äldreomsorg Prognosen visar på ett underskott på 3 miljoner under förutsättning att regerings ”miljard till äldreomsorgen” för 2015 kommer socialnämnden till del. Avvikelsen inom äldreomsorg finns på grund av köpta korttidsplatser och betalningsansvar till regionen. Detta hänger ihop med lång kö till särskilt boende. Tillkommer inte regeringens miljardsatsning på äldreomsorgen samt kompensation för höjda arbetsgivaravgifter riskerar underskottet inom äldreomsorgen att hamna på 7 miljoner. Övrigt Kostnader för färdtjänst kommer överskrida budgeten med 0,5 miljoner för 2015. Budgetskrivelsen Socialnämndens budgetskrivelse inför 2016 pekar på följande kostnadsökningar. Barnboendet, 20 nya platser på äldreboende, fler handläggare, ökat behov inom hemtjänsten samt minskad ram för äldreomsorgen. Regeringens satsningar Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 För att socialnämnden överhuvudtaget skall ha en möjlighet att vända ett befarat underskott på 40 miljoner är det nödvändigt att regerings satsningar hamnar hos socialnämnden. Miljardsatsningen på äldreomsorgen och kompensation för de ökade arbetsgivaravgiften för ungdomar. Socialförvaltningen www.trelleborg.se E-post: [email protected] Postadress: 231 83 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Telefon: 0410-73 34 00 Fax: 0410-453 14 Org.nr: 212000-1199 2 (3) Åtgärder Utred - Anställningsstopp, förvaltningschef/avdelningschef kan bevilja undantag. Utred - Inga fler kurser/konferenser bokas under 2015. Utred - Stopp för inköp som inte är nödvändiga av säkerhetsskäl. Bifall - Förstärkning av antalet handläggare görs via omprioritering av verksamheten. Bifall - Satsa på fler e-tjänster, förenklad handläggning, scanning för minskat arbete med arkivet. Bifall - Lägg över fler arbetsuppgifter till kundtjänst inom ramen för de två tjänster som nämnden fört över till kommunens kundtjänst. Bifall - Utifrån befintliga kollektivavtal vidtas åtgärder för att få ner underskottet inom personlig assistans. Utred - De första 10 säbo-platserna bemannas med befintlig personal. Innebär att avtalen med Täppan/Högalid bör omförhandlas så att alla boenden/avdelningar bidrar. Utred - Träffpunkten Akka görs om till konceptet ”servicevärdinna” tillsammans med Trelleborgshem. Utred - Närliggande träffpunkter/servicevärdinneverksamhet slås ihop. Bifall - Ta fram riktlinjer för insatsen boendestöd för att tydliggöra vad som är boendestöd respektive hemtjänst. Bifall - Fördjupade utredningar om stramare biståndsbedömning, inköp, LOV. Bifall - Utred kostnader för lokaler/samordning av lokaler tillsammans med serviceförvaltningen. Bifall - Vidta åtgärder för minskad sjukfrånvaro. Bifall - Utreda förutsättningarna att starta ett hvb-hem tillsammans med närliggande kommuner. Bifall - Utred möjligheten att starta ett gemensamt korttidsboende med Regionen. Bifall - Utred om träffpunktsverksamheten kan effektiviseras. Bifall - Utred möjligheten att samordna vissa administrativa arbetsuppgifter med andra förvaltningar. Utred - Förändrad fördelning av resurser till LSS. Bifall - Utreda kostnader för småinköp av mat till nämndens boende och dagverksamheter. Bifall - IFO utreder vilka förebyggande verksamheter som kan avslutas eller effektiviseras alt samordnas tillsammans med annan förvaltning. Bifall - Under hösten se över de avgifter som inte behandlas under maj/juni, te x tekniska hjälpmedel, familjerådgivning, egenavgift färdtjänst, serveringstillstånd mm. Bifall - Utreda möjligheten att minska bemanningen på nämndens boenden inom socialpsykiatrin, Lss och äldreomsorgen. 3 (3) Effekter 2015 Effekten under 2015 blir mycket begränsad. Målsättningen är att 2015 års underskott stannar vid 20 miljoner. Effekter 2016 Nämndens budgetskrivelse visar på ökade kostnader under 2016 med 25 miljoner kronor. Genom att förstärka handläggarsidan med omprioriteringar, e-tjänster, förenklad handläggning, scanning, lägga över ytterligare arbetsuppgifter på kundtjänst sparas 3 miljoner. Arbetas underskottet på personlig assistans bort sparas 6 miljoner som idag ligger i förvaltningens underskott. Bemannas de första 10 platserna på Borgvallen med befintlig personal sparas 6 miljoner kronor. Höjda avgifter och hyror kan ge uppemot 6 miljoner 2016 beroende. Att göra om träffpunkten Akka till ett servicevärdinnekoncept sparar 4-5 miljoner. Slå ihop servicevärdinnor och träffpunkter som ligger nära varandra ger 0,5 miljoner. Ny resursfördelning inom Lss ger 1,5 miljoner. Avgiftshöjningar som behandlas under hösten 2015 ger ytterligare 0,5 miljoner. Utöver detta kan de utredningar som skall göras komma fram till att ytterligare åtgärder skall vidtas och därmed kostnadsreduceringar. Effekten av ovanstående åtgärder slutar på 28,5 miljoner + de åtgärder som utredningarna kommer fram till. Då det befarade underskottet är ca 40 miljoner behöver även de initierade utredningarna ge effekter motsvarande 12-15 miljoner. Några av åtgärderna styr inte socialnämnden över helt själva vilket kan innebära att effekten inte blir så stor 2016. Förändrad budgetram Skulle socialnämnden få en ökad budgetram vid KF:s sammanträde i juni kan delar av ovanstående förslag komma att omprövas.
© Copyright 2024