Redovisning av uppdrag angående jämställdhet inom strategin för
1 (15) RAPPORT Datum Beteckning 2015-02-12 106-39393-2013 Enheten för arbetsmarknads- och rättighetsfrågor Majlis Nilsson Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag angående jämställdhet inom strategin för romsk inkludering Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholm har haft regeringens uppdrag att i nära dialog med romska företrädare låta genomföra ett arbete för fördjupad kunskap om frågor som är relevanta för jämställdheten mellan romska kvinnor och män samt flickor och pojkar. I arbetet med uppdraget bör skillnader i förutsättningarna för inkludering i samhället mellan romska kvinnor och män, flickor och pojkar identifieras och förslag på insatser ska inkluderas. Uppdraget har genomförts i två delar. Dels en genomlysning av tidigare forskning och projekt och dels av en datainsamling med fokusgrupper och intervjuer. Länsstyrelsen har för uppdraget upphandlat konsultstöd. Emerga AB har gått igenom tidigare forskning och projekt. Oxford Research har genomfört datainsamling och jämställdhetsanalysen. För datainsamlingen har fokusgrupper och intervjuer genomförts. En romsk kvinna och en romsk man har varit ledare för fokusgrupperna och en romsk man har genomfört intervjuerna. En referensgrupp med romska ledamöter har haft uppdrag att vägleda arbetet samt avgöra rapportens riktighet utifrån ett romskt perspektiv. Rapporten bygger framför allt på de genomförda fokusgrupperna med romska kvinnor och män samt flickor och pojkar. Totalt deltog 54 personer, 25 romska kvinnor och 29 romska män, i de tio fokusgrupperna, ytterligare 9 personer har intervjuats. Fokusgrupperna har varit uppdelade på kvinnor och män. Undersökningen bekräftar återigen bilden av fördomar och förutfattade meningar om romer som grupp och förekomst av antiziganism såväl som trakasserier och diskriminering, inom samtliga områden som omfattas av studien. I fokusgrupperna har majoriteten upplevt att bemötandet inte berott på kön. Deltagarna har istället uppfattningen att föreställningar om romer som grupp överskuggar arbetet med jämställdhet för romer. I fokusgrupperna lyfter både männen och kvinnorna fram att man först och främst blir bemött som rom och att jämställdhetsfrågan kommer i andra hand eller inte alls. Det som också lyfts i detta sammanhang är att många väljer att dölja sin romska identitet för att undvika risken att diskrimineras. Några områden kan dock urskiljas där ansvariga myndigheters bemötande av romer tyder på att romska kvinnor och män får sina rättigheter uppfyllda i olika Postadress Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Besöksadress Hantverkargatan 29 Telefon 010-223 10 00 Fax 010-223 11 10 E-post/webbplats [email protected] www.lansstyrelsen.se/stockholm stor utsträckning. Dessa områden har såväl referensgruppen och fokusgruppsdeltagare ansett som särskilt relevanta i det fortsatta arbetet. Inom barnomsorgen upplever framför allt männen att deras föräldraroll ifrågasätts utifrån en stereotyp uppfattning av mamman som den primära föräldern och att romska män inte deltar i omvårdnaden om barnet. Barnomsorgen upplevs därmed befästa en stereotyp bild av könsroller. Både äldre romska kvinnor och äldre romska män upplevs ha bristande tillgång till sjukvård och omsorg om äldre. Äldre romska kvinnornas situation är särskilt utsatt. Bristen på tolk nämns som en faktor eftersom männen upplevs kunna uttrycka sig bättre, men även att sjukvården och äldreomsorgen inte tar hänsyn till kulturella behov, till exempel önskemålet att inte bli tvättad av en främmande man. Romska män upplever att de blir nekade ansvar för anhörigstöd på grund av att de är just romska män. Skolan är särskilt viktig för jämställdheten mellan pojkar och flickor, särskilt i förhållande till förväntningar och motivation till vidare studier. Pojkarna uttryckte starkast att skolan brister i att motivera dem till att studera. Föräldrar till barn som deltog i andra fokusgrupper än den om utbildning att de har svårt att få gehör för sina barns behov, till exempel genom att romska barn som har frånvaro eller är stökiga i skolan inte får hjälp utan att det avskrivs som en fråga om uppfostran. Socialtjänsten är ett återkommande tema som lyfts upp. Både kvinnor och män beskriver socialtjänsten som svårast att vara i kontakt med. Båda beskrev det som svårt att få socialtjänsten att lyssna på dem. Kvinnor och män uttrycker dock olika frågor som särskilt viktiga. Kvinnorna beskrev att det var särskilt svårt med kommunikationen vid placering av barn och anmälan om våld. Männen upplevde sig inte lyssnade på i frågor om vårdnadstvister. Det finns förhållandevis begränsad forskning om romer och jämställdhet som vetenskaplig frågeställning. I de fall det finns har det handlat om studier som avser våld i nära relationer eller ohälsa med romska kvinnor i rollen som offer. Det finns få redovisade resultat från såväl forskning som projekt och några särskilda slutsatser kring romer och jämställdhet kan inte dras. Slutsatsen i rapporten är att kön inte verkar vara den maktordning som i första hand avgör hur romer bemöts av myndigheter och arbetsgivare. I dessa relationer samspelar kön särskilt med uppfattningar om den romska identiteten. Slutsatserna indikerar att romer förvägras rättigheter genom myndigheter och arbetsgivares bemötande, beroende på den romska identiteten och kön, men även kultur, språk och ålder. Det finns dock situationer där bemötande beroende på kön uppstår. De insatser som föreslås i rapporten är därför inriktade på att säkerställa ett jämställt bemötande eller mot att förbättra bemötandet av romer i de situationer där bemötande beroende på kön har identifierats. Grundläggande kunskap om romers livsvillkor Även om höjd kunskapsnivå inte är någon garant för bättre bemötande är kunskap en av de faktorer som forskning indikerat möjliggör förändringsarbete för likabehandling. Förändringsarbete för jämlikt och jämställt bemötande I vissa situationer, till exempel för romska föräldrar vars barn går i den kommunala barnomsorgen, är kön den maktordning som primärt avgör bemötande. Bemötandet i sådana sammanhang följer liknande mönster som för majoritetsbefolkningen. Det romska perspektivet inkluderas i verksamheten Det är av yttersta vikt att romer finns representerade i verksamheten, inte minst via den ordinarie arbetsmarknaden. Där romer bör få tillgång till arbete utan att behöva avsäga sig den romska identiteten. En större representation och närvaro av romsk personal skulle sannolikt bidra till att förbättra romers förtroende för personal på myndigheter och kommuner. Ett sätt att åstadkomma detta är genom fortsatta satsningar på romska brobyggare. Förbättra tillgången till tolk För exempelvis romska äldre kvinnor är tillgång till tolk och närvaron av personer som har kunskap om kultur och språk avgörande för att säkerställa tillgången till vård och omsorg. Detta skulle i sin tur bidra till att unga romska kvinnor kunde frigöra sin tid till studier för ökad tillgänglighet på arbetsmarknaden. Länsstyrelsen menar att romers rättigheter inte uppfylls i samma grad som majoritetsbefolkningen. Jämställdhetsperspektivet överskuggas ofta av den romska identiteten och de föreställningar som finns om romer som grupp. Fortsatt arbete för jämställt och jämlikt arbete bör kombineras med kunskapshöjande aktiviteter om romers situation. Länsstyrelsen delar även Kommissionen mot antiziganism bedömning att det finns ett behov av en nationell institution med ansvar för frågor som rör antiziganism och romers rättigheter. En sådan institution skulle också kunna ha ansvar för att sprida information och kunskap om romers situation för ökad jämlikhet och jämställdhet. Bakgrund Strategin för romsk inkludering Den 16 februari 2012 beslutade regeringen om en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012-2032 1. Strategin tar avstamp i det arbete och de förslag som Delegationen för romska frågor formulerade i sitt betänkande Romers rätt – en strategi för romer i Sverige, och utgör en förstärkning av minoritetspolitiken2. Sveriges åtagande att skydda och främja de mänskliga rättigheterna är en annan utgångspunkt för strategin, liksom EU:s arbete för romers inkludering. Europeiska kommissionen har presenterat en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 20203. Syftet är att stärka 1 Skr. 2011/12:56. SOU 2010:55. 3 KOM (2011) 173 slutlig. 2 romers integrering på områdena utbildning, arbete, hälsa och bostad för att bryta den ekonomiska och sociala marginaliseringen av Europas största minoritet 4. Det övergripande målet för den samordnade och långsiktiga strategin för romsk inkludering är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Målgruppen är framförallt de romer som lever i ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Genomförandet av strategin ska präglas av romsk delaktighet och inflytande, liksom kontinuerlig uppföljning av romers tillgång till de mänskliga rättigheterna på lokal, regional och nationell nivå. Regeringen gör bedömningen att de åtgärder som vidtas inom ramen för strategin ska vara långsiktiga och inriktade på att förverkliga romers tillgång till de mänskliga rättigheterna. Åtgärderna bör genomföras inom befintliga strukturer och verksamhetsområden 5. Uppdrag angående jämställdhet inom strategin för romsk inkludering Regeringen har uppdragit åt Länsstyrelsen att i nära dialog med romska företrädare låta genomföra ett arbete för fördjupad kunskap om frågor som är relevanta för jämställdheten mellan romska kvinnor och män samt flickor och pojkar 6. I arbetet med uppdraget bör skillnader i förutsättningarna för inkludering i samhället mellan romska kvinnor och män, flickor och pojkar identifieras. Kunskap och erfarenheter från tidigare jämställdhetsinsatser och studier genomförda av romska organisationer, myndigheter och forskare bör tas till vara i arbetet. I rapporteringen av uppdraget ska förslag på insatser inkluderas. Uppdraget ska genomföras i nära dialog med romska kvinnor och män och i samråd med Diskrimineringsombudsmannen. För uppdraget organiserades en arbetsgrupp med Länsstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen och Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF) samt en referensgrupp med romska representanter. Länsstyrelsen har även haft en romsk resursperson anställd för uppdraget, vilken ingick i arbetsgruppen. Länsstyrelsen har upphandlat konsultstöd för att genomföra en genomlysning av tidigare jämställdhetsinsatser och studier. Länsstyrelsen har även upphandlat konsultstöd för datainsamling och analys. Länsstyrelsens förfrågningsunderlag krävde att konsulterna skulle ha god kännedom om romers livsvillkor samt presentera hur konsulten avsåg att inkludera romer i sitt arbete. Tidigare jämställdhetsinsatser och studier redogörs för nedan medan en fördjupad rapportering avseende datainsamling och analys finns i bilagan till denna rapport 7. Romsk delaktighet och inflytande Hela genomförandet av strategin bör präglas av romsk delaktighet och romskt inflytande. Detta kan ske genom samråd men också genom att basera insatser på 4 Skr. 2011/12:56. Skr. 2011/12:56. 6 Skr. 2013/4258/DI 7 Jämställdhetsanalys av myndigheters och arbetsgivares bemötande av romer. Oxford Research. 5 romers eget arbete i det civila samhället och genom att ta tillvara romsk språkoch kulturkompetens i genomförandet av strategin. Länsstyrelsen söker ständigt efter att utveckla romsk delaktighet och inflytande i arbetet med strategin för romsk inkludering. Länsstyrelsen har som princip att alltid ha romer delaktiga i uppdrag som rör romer. Detta sker i olika forum. Vissa gånger som sakkunniga i en arbetsgrupp och vissa gånger genom samråd. Ett dialogmöte om uppdraget om jämställdhet genomfördes med en grupp romer den 13 februari 2014. På mötet diskuterades vad de romska representanterna ansåg att jämställdhetsstudien borde fokusera på. Resultatet av mötet var att ytterligare åsikter behöver inhämtas och att fler perspektiv behövde belysas. Gruppen ansåg att det är viktigt att belysa jämställdhet utifrån att romer har samma utmaningar som majoritetssamhället. Det vill säga att de jämställdhetspolitiska målen berör romer i minst lika hög grad som andra. Skillnaden är att romer inte är delaktiga i samhället på grund av sitt utanförskap och att jämställdhetsmålen kan te sig avlägsna. Ett exempel är målet om ekonomisk jämlikhet som framför allt berör tillgång till arbetsmarknaden, där romer upplever att de inte ens har tillträde. Studien ska presentera vad som har betydelse för romer avseende jämställdhet. Det fanns därmed behov av en bred representation från romer i studien, både som delaktiga i studiens upplägg och metod men också som informanter, och att antalet delaktiga behöver vara relativt många. För att kunna ta in så många perspektiv som möjligt gjorde Länsstyrelsen bedömningen att en referensgrupp skulle kopplas till studien. Romska deltagare i referensgruppen behövde inte ha fördjupad kunskap om jämställdhetsfrågor men valdes ut enligt följande kriterier: - Engagemang i jämställdhetsfrågor - Bred förankring i de romska grupperna - Erfarenhet av romsk inkludering på lokal, regional eller nationell nivå. - Har en helhetssyn om romers situation och lätt för att förstå och sätta sig in i andra människors känslor och beteende. Länsstyrelsen tillfrågade individer och föreningar som har eller har haft aktiviteter eller projekt på temat jämställdhet om dessa önskade ingå i en referensgrupp. Referensgruppen har bestått av 11 deltagare med en jämn fördelning av kvinnor och män och relativt bred åldersfördelning. Samtliga i referensgruppen har inte deltagit vid varje möte men all dokumentation har kommunicerats med gruppen som har haft möjlighet att kommentera innehållet. På referensgruppsmötena har följande personer deltagit: Angelina Dimiter Taikon, Michael Stankov, Emilia Huczko, Kristoffer Bogdanowicz, Thereza Eriksson, Emil Bagarowicz, Silvija Jansson, Liman Salihi, Simbila Arifi, Sead Serifi och Emir Selimi. Första mötet genomfördes 1 juli 2014. Då gjordes en genomgång om hur uppdraget skulle kunna se ut och vilka områden som var viktiga att fördjupa. I samråd med referensgruppen har syftet med arbetet varit att undersöka vilka förutsättningar för inkludering som finns för romska män/kvinnor och flickor/pojkar gällande bemötande och möjligheter på följande områden: • Arbete – att ha ett arbete • Arbete – att söka eller få ett arbete • Social omsorg om unga och äldre • Utbildning • Vård och hälsa Det fortsatta arbetet med studien redogörs för nedan och i bilaga från Oxford Research AB som har fungerat som konsultstöd i studien. Tidigare jämställdhetsinsatser och studier Kartläggningen är genomförd av Emerga AB som även fungerar som extern utvärderare för pilotverksamheten i strategin för romsk inkludering. Kartläggningen har inte haft ambitionen att definiera jämställdhet vidare utan har använt den grundläggande definitionen om att använda samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett kön. Kartläggningsarbetet har skett via olika sökmotorer på internet där sökorden huvudsakligen har varit jämställdhet, romer, könsroller, nationella minoriteter. Vid några tillfällen har också intersektionalitetsbegreppet inkluderats. Det gäller huvudsakligen i fråga om den del som rör forskning. Utöver detta har även kompletterade telefonsamtal gjorts med vissa institutioner för att få tillgång till ytterligare dokumentation Forskning kring ämnet romer och jämställdhet Det finns förhållandevis begränsad forskning som uttryckligen utgår från temat romer och jämställdhet, åtminstone med detta som huvudsakligt syfte. Den forskning som finns och är relevant är huvudsakligen utförd inom ramen för Hugo Valentin centret vid Uppsala universitet som bland annat har minoritetsstudier som sitt forskningsområde. År 2008 fick centret och underavdelningen, Centrum för multietnisk forskning i uppdrag av regeringen att genomföra en studie om behovet av riktade utbildningsinsatser inom ramen för folkbildningen för kvinnor som tillhör nationella minoriteter 8. Syftet var att bättre fånga upp de behov som kvinnor från minoritetsgrupperna som vill utbilda sig och stärka sin roll i samhället samt identifiera lösningar som passar dessa grupper. De behov som kommer till utryck är språklig revitalisering, stärka minoritetskvinnornas självkänsla och identitet (bland annat genom utbildning), ökade kunskaper om rättigheter som minoritetsgrupp och kunskap i samhället om minoritetspolitiken samt minoriteters rättigheter. Romer utryckte även behov av grundutbildning och utbildning som leder till ett yrke och ett arbete. Vad gäller uppsatser på universitetsnivå har en uppsats med bäring på romer och jämställdhet identifierats. Romska kvinnor intersektionalitet och samhällsförändring: en studie av sju romska kvinnor som medverkar i ett integrationsprojekt där syftet är att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i svenska samhället, utifrån de sociala markörerna kön, etnicitet och klass. Uppsatsen beskriver hur de romska kvinnorna måste förhålla 8 Kunskap för egenmakt. Minoritetskvinnor och folkbildningen. NAMIS-serien 4. Hugo Valentin-centrum 2010. 223 ss. ISBN:978-91-86521-00-3 http://www.valentin.uu.se/publikationer/skriftserier/namisserien/kunskap-for-egenmakt/ sig främst till etnicitet och därefter sig själv som romsk kvinna. Kvinnorna har skapat strategier för att förhålla sig till den diskriminering som de möter. För kvinnorna innebär arbete både en ekonomisk förbättring samtidigt som det leder till jämställdhet och inkludering i samhället 9. Projekt genomförda med offentliga medel Det finns i huvudsak tre källor till medel för jämställdhetsprojekt riktade till den romska gruppen: - direkt via regeringskansliet - offentliga medel kanaliserade via Europeiska socialfonden. Detta innebär att det är offentliga medel via kommuner och landsting i samfinansiering med EU-medel. - offentliga medel kanaliserade via Myndigheten för ungdoms –och civilsamhällsfrågor Av de projekt som beviljats stöd via Socialfonden under 2000-2007 avser 22 projekt specifikt den romska målgruppen, varav två är avbrutna. Därutöver finns det flera projekt där romer inte är huvudmålgruppen men omnämns som en av flera målgrupper 10, alternativt där romska organisationer framhålls som möjlig samarbetspartner. De 20 projekten kan delas upp i tre grupper, en grupp som har jämställdhet som direkt huvudmål, en andra grupp där jämställdhet eller bristande jämställdhet ingår i problembeskrivning och en tredje grupp som endast refererar till jämställdhet i form av jämställdhetsintegrering. Vad gäller den första gruppen är det endast ett av de 20 genomförda projekten som har jämställdhet som uttryckligt huvudmål för projektet, Romskt dilemma från inre till yttre integration projektet en förstudie med stiftelsen IMIT som projektägare. Resultatet av projektet är att bristen på tillgänglighet för romer av äldreomsorg utifrån de romska behoven, såväl kulturellt som språkligt, kan bidra till att yngre romska kvinnor ”fastnar” i hemmet. Någon anställning för de romska kvinnorna i äldreomsorgen var inte möjlig på grund av bristande utbildning. Projektet konstaterar att det finns behov av att utbilda romska kvinnor för att dessa ska kunna bli anställda i äldreomsorgen, och därmed öka inkluderingen av yngre romska kvinnor. Projektet har inte gått vidare till ett genomförandeprojekt. Vad gäller myndigheter som har haft uppdrag att arbeta med romer och jämställdhet och fördela bidrag inom samma område är det huvudsakligen fyra, Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Folkbildningsrådet samt Länsstyrelsen i Stockholms län. Folkhälsomyndigheten har haft två uppdrag med bäring på jämställdhet och romer. Det första uppdraget härrör från 2008 då regeringen gav myndigheten i uppdrag att kartlägga hälsosituationen bland Sveriges nationella minoriteter inom ramen för detta nämns även jämställdhet vid några tillfällen 11. Samma år gav 9 http://www.uppsatser.se/uppsats/91ed7eb3c0 Detta gäller projekten; Vägen till arbete där projektägaren är Trollhättan, förstudien inkluderande behandling med Samordningsförbundet Göteborg Nord-Ost som projektägare samt förstudien migration och arbete med projektägarna Migration och återvandring i Göteborg. 11 http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/livsvillkor-levnadsvanor/nationella-minoriteter/redovisadeuppdrag/aterrapportering-hur-mar-sveriges-nationella-minoriteter.pdf 10 regeringen Statens folkhälsoinstitut nuvarande Folkhälsomyndigheten i uppgift att undersöka vilken kunskap och beredskap det finns hos svenska myndigheter i mötet med våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna tornedalingar, judar, samer, sverigefinnar och romer. Uppgiften bestod av två delar varav denna del var den första. Den andra delen av uppgiften bestod i att ta fram en åtgärdsplan för att öka kunskapen om våldsutsatta kvinnor inom de nationella minoriteterna också mot bakgrund av de skilda förutsättningar som finns bland dessa grupper. Inom ramen för uppgiften ingick också att föreslå åtgärder kring bemötandefrågor. Ett resultat av myndighetens uppgift var foldern Intryck och Avtryck, om att bemöta våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna. Denna publikation trycktes i tre olika utgåvor som riktade sig till personal inom hälso- och sjukvården 12, polisen och så vidare. År 2011 fick Statens folkhälsoinstitut, nuvarande Folkhälsomyndigheten uppdraget från regeringen att fördela ca en miljon kronor i ekonomiskt stöd till organisationers arbete för jämställdhet, kvinnofrid och samverkan bland nationella minoriteter. Syftet med stödet var att öka jämställdhet och kvinnofrid. Inom ramen för detta fick Sveriges romska ungdomsdelegation (SRUD) bidrag. Syftet med projektet var att förbättra romernas situation med fokus på unga romska kvinnor och deras barn genom att anordna föräldrautbildningar för unga romska kvinnor. Bakgrunden var att romska barn och ungdomar har svårigheter i skolan och att majoriteten av de romska barnen lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Romska kvinnor kan därför behöva redskap för att stärkas i sin föräldraroll och få stärkt självförtroende. Inom ramen för strategin för romsk inkludering har Folkhälsomyndigheten även ett uppdrag för en fördjupad studie om romska flickor och kvinnors livssituation och hälsa. Uppdraget kommer att redovisas senast den 31 oktober 2015. Inom ramen för samma utlysning tilldelades även Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende (RFHL) medel för att arbeta med resande romer. Insatsens syfte var att förebygga narkotika och läkemedelsmissbruk bland resande romer samt minska våldet mot kvinnor. Utöver den särskilda utlysningen av medel, har riktade medel delats ut enligt aktivitetsplanen för utveckling av kvinnojours- och stödlinjeverksamheter för de romska, samiska och sverigefinska nationella minoriteterna. Flera myndigheter/organisationer har tilldelats medel inom ramen för anslaget Särskilda jämställdhetsinsatser, bland annat har Länsstyrelsen i Stockholms län fått medel för att stödja en nationell resurs i frågor som rör romska kvinnor som är utsatta för våld i en nära relation. Länsstyrelsen i Stockholms län har också fått i uppdrag att genomföra en telefonrådgivning om hälsa för romska flickor och kvinnor 13. Ungdomsstyrelsen nuvarande Myndigheten för ungdoms -och civilsamhällesfrågor har haft regeringens uppdrag att stödja och stärka jämställdheten bland Sveriges minoriteter sedan 2008. Detta har bland annat resulterat i två ansökningsomgångar för projektmedel inom området. En av de 12 http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Intryck-avtryck---framtidstro-Bemotande-avvaldsutsatta-kvinnor-fran-de-nationella-minoriteterna-Till-halso--och-sjukvarden/ 13 A2012/2264/DISK organisationer som beviljades medel är kulturföreningen E Romani Glinda som sökte och beviljades medel för att kunna inrätta en digital plattform, Jamis, som samlar, rapporterar och tillgängliggör minoriteters arbete med jämställdhet. På Jamis finns alla projekt som har blivit beviljade av ungdomsstyrelsen samlade och beskrivna 14. Utöver dessa tre myndigheter har folkbildningsrådet 15 fått i regeringens uppdrag att genomföra en folkbildningssatsning med speciellt fokus på romska kvinnor. Projektet som har beviljats medel har centreras kring förbättringar av romska kvinnors möjligheter till egen försörjning eller vidareutbildning. Dessutom har Allmänna arvsfonden delat ut medel till romska organisationer. I en uppföljning finns dokumenterat de projekt med fokus på den romska gruppen som har beviljats stöd mellan 1996-2009 16. Sammanlagt omfattar detta 27 projekt och en budget på nära 15 miljoner. Bland de 27 projekten finns det ett projekt som har i en tydlig jämställdhetskoppling i alla fall vad gäller projektägarorganisationen Föreningen Europas Zigenska kvinnor vars projekt avser socialträning av den zigenska folkgruppen särskilt kvinnor. Projektet är från 1998. I uppföljningsarbetet kategoriseras de olika projekten efter tematik och i den kategoriseringen kan konstateras att 8 av de 27 projekten på olika sätt antingen riktade sig till romska kvinnor och flickor eller på annat sätt hade detta som tema. Däremot är jämställdhet inte ett uttalat mål i något av de 27 projekten. Resultat av genomlysningen Det finns förhållandevis begränsad forskning om romer och jämställdhet som vetenskaplig frågeställning. I de fall det finns har det handlat om studier som avser våld i nära relationer eller ohälsa med romska kvinnor i rollen som offer. Det finns få redovisade resultat från såväl forskning som projekt och några särskilda slutsatser kring romer och jämställdhet kan inte dras. Skillnader i förutsättningarna för inkludering i samhället mellan romska kvinnor och män, flickor och pojkar Totalt har tio fokusgrupper genomförts inom fem olika teman. Relevanta teman valdes ut i dialog med referensgruppen. Under länsstyrelsens ledning och med hjälp av OPERA-metoden lämnade referensgruppen förslag till teman som ansågs vara viktiga att studera utifrån ett jämställdhetsperspektiv på myndigheter och arbetsgivares bemötande av romer. Följande teman valdes ut av referensgruppen: 17 • 14 Arbete – att ha ett arbete Jamis har under sommaren 2014 och givit ut ett axplock av de beskrivna projekten i bokform som finns att tillgå vi E Romani Glindas hemsida. 15 http://www.folkbildning.se/aktuellt/nyheter/2013/En-miljon-till-utvecklingsprojekt-medromska-kvinnor/ 16 Kulturell och språklig revitalisering bland romska barn och ungdomar – en väg till självförsörjning, en uppföljning av arvsfondens 27 romska projekt 1996-2009, Christina Rondell Olgac, Södertörns högskola 17 OPERA är ett mötes- och processverktyg som syftar till att skapa delaktighet i en kreativ beslutsprocess. Metoden är uppbyggd av följande moment: O – Omedelbara egna tankar, P – Parets tankar, E – Exponera, R – Rangordna, och A – Arrangera. • Arbete – att söka eller få ett arbete • Social omsorg om unga och äldre • Utbildning • Vård och hälsa Totalt deltog 54 personer, 25 romska kvinnor och 29 romska män, i de tio fokusgrupperna. Studien har inte lyckats med att nå representativitet mellan de romska grupperna inom varje fokusgrupp. Däremot har alla romska grupper varit representerade i undersökningen som helhet. Eftersom studien fokuserar på jämställdhet i bemötande genomfördes fokusgrupperna uppdelat på kvinnor och män. Därutöver har nio individuella intervjuer genomförts för att komplettera datainsamlingen. Resultat av fokusgrupperna I nästan alla fokusgrupper ges exempel på tillfällen då myndigheter och arbetsgivare bemött deltagarna på sätt som upplevts som bra respektive mindre bra. I vissa fall förekommer fall där deltagare uttryckligen upplevt sig bli trakasserade eller utsatta för öppen diskriminering. Framförallt beskriver deltagarna personliga möten med medarbetare på myndigheter eller med arbetsgivare, men även beskrivningar av skriftlig kommunikation berörs. I det personliga bemötandet upplever såväl kvinnor som män oftast ett dåligt bemötande och, i vissa fall, upplever de sig utsatta för trakasserier eller diskriminering. Ingen av dem som uppger att de blivit trakasserad eller diskriminerad tror sig ha blivit det endast på grund av sitt kön. Alla berättelser om trakasserier eller diskriminering handlar istället om att personerna är romer eller på grund av sin hudfärg. Under fokusgrupperna tillfrågades deltagarna om den information de fått från relevanta myndigheter inom det område fokusgruppen berörde. I likhet med de övriga berättelserna om bra och dåligt bemötande skiljer sig berättelserna endast undantagsvis mellan män och kvinnor. Deltagarna upplever att de har blivit illa bemötta på grund av sin romska identitet även om det inte varit uttalat från myndighetspersonalen. Analysen bekräftar resultat från tidigare forskning som visat att romer ständigt måste ta ställning till sin romska identitet i mötet med majoritetssamhället. Den förhandlas i varje möte med myndighetspersonal, arbetsgivare eller arbetskamrater. I bilagan till denna rapport diskuteras och presenteras slutsatser av analysen. Där ges även förslag till hur myndigheter och arbetsgivare kan säkerställa ett jämställt bemötande som bidrar till att uppfylla romers rättigheter. Förslagen till vidare insatser har diskuterats och förankrats med referensgruppen med romska företrädare. Analys av studien Länsstyrelsen har deltagit i samtliga steg som genomförts i studien och delar analysen som gjorts av konsulten Oxford Research. Framför allt har den romska referensgruppen bekräftat bilden som beskrivs i bilagan samt bidragit till att ge förslag på insatser. Kvinnornas och männens berättelser om myndigheter och arbetsgivares bemötande pekar mot att kvinnor och män i de flesta fall bemöts på liknande sätt, eller sätt som upplevs lika av kvinnor och män. Upplevelsen är att man först och främst blir bemött som rom och att jämställdhetsfrågan kommer i andra hand eller inte alls. Det finns snarare en upplevelse om att majoritetens könsrollsmönster förstärks i och med att man är rom och att jämställdhetsfrågor som rör majoriteten därmed inte rör romer. Även om majoriteten av upplevelserna som återgivits i fokusgrupperna inte upplevs vara beroende på kön identifieras följande situationer då ansvariga myndigheters bemötande av romer tyder på att romska kvinnor och män får sina rättigheter uppfyllda i olika stor utsträckning. Barnomsorg De flesta kvinnor och män upplevde att de har fått information om barnomsorg. Kvinnorna är nöjda med sin kontakt med barnomsorgen. Männen ifrågasätter varför mamman till barnet kontaktas oftare av barnomsorgen än pappan gör. Även ett par av kvinnorna säger att det verkar finnas en felaktig föreställning bland icke-romer att romska män och kvinnor inte delar på sysslor i hemmet utan att kvinnorna ansvarar för alla hushållssysslor och omsorgen om barnen. De beskrev att barnomsorgen genom sitt bemötande verkar uppfatta männen som förälder i lägre grad än kvinnorna. Ett par av männen har noterat att barnomsorgens personal ger dem särskilt beröm när de engagerar sig i barnens liv, vilket gjorde att de upplevt att barnomsorgen utgår ifrån att de inte är kapabla att ta ansvar. Sjukvård och omsorg om äldre Både äldre romska kvinnor och äldre romska män har bristande tillgång till den sjukvård som landstingen ansvarar för och den omsorg som anordnas i kommunal regi. En anledning till att de inte haft kontakt med äldreomsorg beskrevs vara att det saknas tillgång till äldreomsorg för romska äldre. En man beskrev att det är så svårt att få tillgång till romsk äldreomsorg att de äldre kommer i kontakt med det först när de är för sjuka för att tas omhand av släktingar. En kvinna beskrev att kommunens personal ser annorlunda på romer än på andra människor och att de tror att romska äldre överdriver sina behov av hjälp. Både männen och kvinnorna upplevde att kommunen förväntar sig att de själva ska ta hand om sina äldre släktingar, eftersom de traditionellt sett gjort det, och en man att kommunen undviker att betala för äldreomsorg genom att låta romerna göra det själva. Den bristande tillgången påverkar romska kvinnor och män på olika sätt. • Äldre kvinnor: Äldre romska kvinnornas situation är särskilt utsatt när de på grund av språkliga och kulturella anledningar inte får tillgång till adekvat sjukvård eller äldreomsorg. Särskilt tydliga är bristerna i tillgången till hemtjänst. • Yngre kvinnor: Får ta ansvar för de äldre och riskerar bland annat bristande utbildning och därmed sämre tillgång till arbetsmarknaden. • Män: Kommunalt ansvariga för äldreomsorg upplevs befästa en stereotyp bild av könsroller och en bild av romska män som aggressiva och olämpliga att ansvara för omsorg om äldre när de nekar romska män ansvar för anhörigstöd. Skola Fokusgruppen med flickor var mycket kortfattad med korta svar och ofullständiga frågor, varför några direkta slutsatser inte kan dras för just denna grupp. Det som kom fram i fokusgruppen med pojkar är att de upplevera att skolan brister i att motivera unga pojkar till att studera, baserat på ett ömsesidigt lågt förtroende för varandra. Pojkarna uttryckte även flera tillfällen då de blivit bemötta på ett nedvärderande sätt av både lärare och elever, på grund av sin romska identitet. Några hade valt att inte vara öppna med sin identitet på grund av risken att bli utsatta för trakasserier eller diskriminering. Det finns risk att skolan inte bidrar till att motivera pojkarna till studier utan snarare riskerar att befästa en stereotyp tolkning av pojkars skolresultat. Socialtjänsten Både kvinnor och män upplever relationen till socialtjänsten som problematisk och pekar ut situationer som rör omhändertagande av barn som särskilt komplicerade. Därutöver diskuterar kvinnorna frågor som rör omplacering av barn medan männen upplever dåligt bemötande i förhållande till vårdnadstvister. Bemötande Studien har analyserat likheter och skillnader som finns mellan kvinnors och mäns upplevelser av hur ett bra respektive dåligt bemötande yttrar sig. I nästan alla fokusgrupper ges exempel på tillfällen då myndigheter och arbetsgivare bemött deltagarna på sätt som upplevts som bra respektive mindre bra. I vissa fall förekommer fall där deltagare uttryckligen upplevt sig bli trakasserade eller utsatta för öppen diskriminering. Beskrivningar av bra bemötande förekommer hos både kvinnor och män i nästan alla fokusgrupper. Gemensamt för kvinnor och män är att reflektionerna över vad som karaktäriserar ett bra bemötande är betydligt färre och mindre välutvecklade än beskrivningarna av dåligt bemötande. Beskrivningarna av vad som uppfattas vara dåligt bemötande är inom de flesta samhällsområden lika mellan kvinnor och män. Även om majoriteten av berättelserna handlar om dåligt bemötande är diskussionen om Arbetsförmedlingens bemötande i fokusgruppen med arbetssökande den enda grupp där ingen kvinna eller man uppger sig ha blivit bra bemött. Om deltagarnas beskrivningar av upplevelser följer mönstret av myndigheter och arbetsgivares bemötande av romer skulle det betyda att sämre bemötanden faktiskt kan vara vanligare än bemötande som upplevs bra. I bilagan till rapporten utvecklas detta mer fördjupat i avsnitt 6.1-6.7. Slutsatsen i rapporten är att kön inte verkar vara den maktordning som i första hand avgör hur romer bemöts av myndigheter och arbetsgivare. I dessa relationer samspelar kön särskilt med uppfattningar om den romska identiteten. Slutsatserna indikerar att romer förvägras rättigheter genom myndigheter och arbetsgivares bemötande, beroende på den romska identiteten och kön, men även kultur, språk och ålder. Den romska identiteten I flera av fokusgrupperna diskuteras valet att ”avslöja” sin romska identitet på arbetsplatser eller i mötet med myndigheter. Flera deltagare beskriver hur de agerat på upplevelser av dåligt bemötandet, trakasserier eller öppen diskriminering. En av de strategier som diskuterades mest var olika sätt att hantera identiteten som rom. Undantaget från den regeln var att en av pojkarna i fokusgruppen om utbildning inte berättade om sin identitet för att äldre generationer i familjen inte gjorde det. Det fanns skillnader mellan olika grupper i hur stora möjligheter deltagarna upplevde att de hade att undvika att identiteten som rom blev känd. Männen i gruppen med arbetssökande pratade om namn som identitetsmarkör, speciellt i kontakt med myndigheter där tjänstemännen upplevdes känna till vanliga romska namn. Flera av kvinnorna i gruppen för anställda bar den traditionella klädedräkten för finska romer och blev identifierade som romer på grund av det. Såväl kvinnor som män kände sig tvungna att förhålla sig till fördomar om romers pålitlighet, förmåga och ambitioner. Både män och kvinnor hade upplevt hur personer de mötte gjorde undantag från sina fördomar om romer för dem efter att de hade berättat om sin identitet. En av de vanligaste strategierna som nämndes i förhållande till hälso- och sjukvården var att undvika de institutioner där det deltagarna upplevde att det fanns en stor risk för diskriminering, det vill säga en stark förväntad diskriminering. Såväl kvinnor som män angav att de valt att söka sig direkt till en akutmottagning istället för att försöka få hjälp vid en vårdcentral. Flera av männen beskrev att de bytt vårdcentral men fått leta länge för att hitta en läkare som förstod dem. Några av kvinnorna indikerade att de helt enkelt struntat i att söka vård trots att de upplevde sig behöva den, eftersom det var så svårt att få hjälp. Förslag på insatser Slutsatserna indikerar att romer förvägras rättigheter genom myndigheter och arbetsgivares bemötande. De mönster av bemötande beroende på kön som kan skönjas samspelar ofta med bemötande utifrån den romska identiteten, vilket gör att kvinnor och män i vissa situationer förvägras sina rättigheter i olika stor utsträckning eller på olika sätt. Dessa bemötandemönster liknar i stor utsträckning de mönster som andra kvinnor och män i samhället står inför. Eftersom det kan antas att de mekanismer som ligger bakom bemötandet av män respektive kvinnor och diskriminering inte är unika för romer föreslås insatser som antingen är inriktade mot att säkerställa ett jämställt bemötande eller mot att förbättra bemötandet av romer i de situationer som har identifierats, där bemötandet beror på kön. Insatserna beskrivs mer utförligt i bilagan. Grundläggande kunskap om romers livsvillkor Även om höjd kunskapsnivå inte är någon garant för bättre bemötande är kunskap en av de faktorer som forskning indikerat möjliggör förändringsarbete för likabehandling. Eftersom den romska identiteten tycks vara den viktigaste faktorn i bemötande av romer är kunskapshöjande och attitydförändrande insatser särskilt viktiga för att skapa lika möjligheter för romer. Förändringsarbete för jämlikt och jämställt bemötande I vissa situationer, till exempel för romska föräldrar vars barn går i den kommunala barnomsorgen, är kön den maktordning som primärt avgör bemötande. Även om den romska identiteten kan spela roll i de mekanismer som avgör om bemötandet upplevs som bra eller dåligt är det sannolikt att bemötandet i sådana sammanhang följer liknande mönster som för majoritetsbefolkningen. Det bekräftas av forskning som indikerar att bemötandet av föräldrar i majoritetsbefolkningen också är avhängigt vilket kön man tillhör. I dessa sammanhang är det särskilt viktigt verka för jämställt bemötande. Förbättra tillgången till tolk För exempelvis romska äldre kvinnor är tillgång till tolk och närvaron av personer som har kunskap om kultur och språk avgörande för att säkerställa tillgången till vård och omsorg. Utan möjligheter att förstå eller göra sig förstådd blir såväl äldre som yngre romer beroende av egna sociala nätverk och riskerar att inte få sina rättigheter uppfyllda. På liknande sätt behöver tillgången till modersmålsundervisning på en dialekt som passar eleven förbättras för att säkerställa både romska flickor och pojkars skolgång. Romer inkluderas i verksamheten Kön är i de flesta fall inte den maktordning som i första hand avgör bemötandet av romer. Istället styrs bemötandet av den romska identiteten. Bemötandet av kvinnor respektive män samspelar ofta med bemötande utifrån den romska identiteten. Myndigheters uppfattningar om såväl kön som den romska identiteten behöver åtgärdas. Ett sätt att är att säkerställa detta är att det romska perspektivet inkluderas i verksamheten. Ett sätt att åstadkomma detta är genom fortsatta satsningar på romska brobyggare. En större representation och närvaro av romsk personal skulle sannolikt bidra till att förbättra romers förtroende för personal på myndigheter och kommuner på flera sätt. För det första skulle det på längre sikt kunna bidra till att förbättra kunskapen och förståelsen för romers situation, historia, livsvillkor och språk hos annan personal. För det andra skulle det på kort sikt kunna motverka att romer undviker att söka sig till exempelvis hälso- och sjukvården om de vet att det finns möjlighet att möta någon som har förståelse för deras situation. Den viktigaste insatsen är dock att romer får tillgång till den ordinarie arbetsmarknaden utan risk för diskriminering eller förutfattade meningar om den romska identiteten. Avslutande diskussion Länsstyrelsen menar att romers rättigheter inte uppfylls i samma grad som majoritetsbefolkningen. Detta har konstaterats tidigare men kan upprepas ytterligare. Jämställdhetsfrågan är viktig, men överskuggas ofta av den romska identiteten och de föreställningar som finns om romer som grupp. Den romska identiteten tycks vara den viktigaste faktorn i bemötande av romer och påverkar romska kvinnor och män i lika hög grad, men där även föreställningar om romska mannen och romska kvinnan påverkar möjligheten till inkludering negativt. Länsstyrelsen delar slutsatsen i rapportens bilaga att det sannolikt är få medarbetare vid myndigheter som är medvetna hur deras bemötande påverkas av både egna och samhällets generella fördomar mot romer. Fortsatt arbete för jämställt och jämlikt arbete bör kombineras med kunskapshöjande aktiviteter om romers situation. Länsstyrelsen delar även Kommissionen mot antiziganism bedömning att en stor del av arbetet med att främja och säkerställa romers rättigheter bedrivs i projektform och att det finns behov av ett mer långsiktigt och strategiskt förändringsarbete 18. Kommissionen har föreslagit att en nationell institution inrättas med ansvar för frågor som rör antiziganism och romers rättigheter. En sådan institution skulle också kunna ha ansvar för att sprida information och kunskap om romers situation för ökad jämlikhet och jämställdhet. Beslut i detta ärende har fattats av länsöverdirektör Magdalena Bosson. I den slutliga handläggningen har även deltagit tillväxtdirektör Mats Hedenström. Majlis Nilsson, samordnare för strategin för romsk inkludering, har varit föredragande. Magdalena Bosson Länsöverdirektör 18 Kommissionen mot antiziganism. Första delrapporten. 2015 Majlis Nilsson Samordnare
© Copyright 2024