Arbetsuppgifter till läseböcker i Romani Saga och sanning
1 Arbetsuppgifter till läseböcker i Romani Saga och sanning Arbetsboken Inledning Dessa arbetsuppgifter är skrivna för modersmålslärare i romani som undervisar i Sverige. Vid urvalet av innehållet har vi utgått från uppläggningen i Europarådets ramkursplan för romani (Curriculum Framework for Romani, CFR, 2008) och Metodboken – Klassrumserfarenheter i enlighet med CFR. Arbetsuppgifterna är knutna till böckerna Saga och Sanning 1-2. Innehållet i dessa böcker speglar sådant som hände för länge sedan, sådant som hände nyss när elevernas föräldrar och far- och morföräldrar var unga och sådant som händer idag. I böckerna Saga och Sanning1-2 finns även romska sagor och traditionella sagor som är återberättade på romskt vis och präglas av romanipe. Innehållet i varje kapitel är avsett att användas under ett pass på 60 minuter, men arbetsuppgifterna räcker även till längre samlingar. Det finns uppgifter till alla texter. Här tas många praktiska frågor upp som rör romer. Dessa arbetsuppgifter är skrivna på sådana sätt att dessa ska passa både yngre och äldre elever. Det är viktigt att läraren ger eleverna hemuppgifter efter varje lektionstillfälle. 1 2 Arbetsuppgifterna skrivna på svenska för att modersmålslärare med alla romska dialekter ska kunna använda dessa uppgifter på sitt modersmål med sina elever. Romani är ett språk som är i farozonen för att dö ut. Därför är det viktigt att vi som lärare använder sådana metoder i vår undervisning som hjälper eleverna och kommande generationer att behålla och vidareutveckla språket, samtidigt som vi ger dem möjlighet att få ökad kunskap om sin kultur och sina traditioner. På så sätt stärker vi elevernas självförtroende och de blir stolta över sina rötter. Vi som har utarbetat dessa arbetsuppgifter är modersmålslärare i romani. Vi har elever som talar arli, kelderash, lovara och polsk romani. Arbetsuppgifterna är indelade efter följande tema: Jag och min familj Vi är romer Mitt modersmål är romani chib Romska yrken och hantverk Musiken är mitt liv Romska traditioner och högtider Skola och fritid Vi romer reser Cirkusliv Årstider, djur och natur Arbetsgruppen har bestått av: Teresa Kwiatkowka, Fatima Miftar, Kani Miftar, Kati Dimiter Taikon och samordnare Iren Horvatne. Mai Beijer har varit expertkonsult. Läseböckerna Saga och sanning 1–2, kan användas för undervisning i romani chib. Läseböckerna finns i bokform på arli, kelderash och lovara språkvarieteter av romani chib. Dessa böcker finns för nedladdning på Skolverkets webbplats www.skolverket.se Sök efter böckerna i publikationsdatabasen. Skolverket, augusti 2013 2 3 Saga och Sanning Bok 1 Tema 1 Jag och min familj 1.1 Elevporträtt (sid 9-15) De här elevporträtten kan tjäna som inspiration för eleverna när de ska presentera sig själva. Uppgiften att göra en presentation av sig själv passar elever i alla åldrar. Här följer frågor som passar för de allra yngsta. För äldre elever gäller att de ska beskriva sig med fler detaljer och berätta om sin personlighet. Yngre elever Svara muntligt på dessa frågor. Läraren kan hjälpa till att skriva ner svaren: Vad heter du? Använd en hel mening. Betyder ditt namn någonting? Fick du ditt namn av någon speciell anledning? Hur gammal är du? Från vilket land kommer du eller dina föräldrar ifrån? Vilken romsk grupp tillhör din familj? Hur stor är er familj? Vilka familjemedlemmar bor i Sverige Välj ett foto eller rita en bild och klistra in i din Arbetsbok (pärm, portfolio). Hemuppgift När jag var liten. Fråga din mamma eller någon annan i din närhet om hur du var som barn. Till exempel om du var snäll eller om grät du mycket? Om du ville vara hos mamma eller pappa hela tiden? Om du 3 4 hade någon leksak eller något djur som du tyckte speciellt mycket om? Om det var något som du inte tyckte om eller var rädd för? Äldre elever Överskriften för porträttet nu är Jag är en unik person. Fyll på nedanstående uppgifter.. Jag tycker om att … De här tre sakerna tycker jag om att göra är… Jag blir ledsen när jag … Jag blir glad när jag… Jag är bäst på … Mitt favoritämne i skolan är… Jag blir arg när… En viktig sak i mitt liv är… Min förebild/idol är … Hemuppgift Eleverna kan skriva om svaren till en sammanhängande text. 1.2 Vaggan uti linden (sid 16) Denna dikt läses som inspiration till att samtala om när eleverna var små. Fungerar även som utgångspunkt för samtalet hemma om ”när jag var liten” 1:3 Min mamma (sid 17) Läs berättelsen och samtala om din familj. Som utgångspunkt kan du även ha dessa frågor: Vilka ingår i din närmaste familj? Vilka andra räknar du in i din familj? Du kanske har flera familjer. Berätta i så fall om dem? Vad är det som bra med att ha en familj? Äldre elever Rita ett släktträd. Be dina föräldrar att hjälpa till med namnuppgifterna! 4 5 Läs texten i boken sid.17 och svara på frågorna. Skriva på svenska!! 1. Sar izgledini i čhaj? 2. Kote prastala sine i čhaj? 3. Kas dikhela sine oj? 4. Sine i čhaj radosno ja sar sine ? 5. Koj pučlja ola kas oj rodela? 6. Kas oj rodela sine? 7. Sar i čhaj vakerdža sar dičhola o lakiri daj? 8. Sar mislineja tu ko savo than našavdili i čhaj? 9. Hramon/ pišin sar tu vakerea da tli daj dičhola? 1.4 Törnrosa (sid 18-22) Det här är en traditionell saga som här har bearbetats något för att stämma med romanipe. T.ex. så har illustratören ritat änglar i stället för feer som annars är det vanliga. Här följer samtalsfrågor som kan användas oberoende av vilken saga man arbetar med. Vad är en saga?( Fabel, folksaga… ) Hur brukar en saga börja? Vilka är personerna i sagan? Vad händer i sagan? Hur slutar sagan? Vilket budskap vill den här sagan förmedla? 1.5 Det är bra att ha en storasyster (sid 23) Läs texten och samtala utifrån: Har du några syskon? Vilka? Berätta om dem. Vad är bra eller dålig med att ha syskon? Yngre elever Kontrollfrågor på texten. Svara med ja eller nej! Har flickan fyra syskon? Är det elva års åldersskillnad mellan den äldsta och den yngsta systern? Är det lillebror som bestämmer hemma? Är det storasyster som lagar mat? Pratar storasyster i telefon hela tiden? Tycker den lilla flickan om sin storasyster? 5 6 1.6 Jag växte upp hos mormor och morfar(sid 24-25) 1.8 En romsk familj i Sverige (sid 29) Båda dessa texter handlar om romska familjesituationer och kan utgöra underlag för samtal i gruppen eller klassen om vad eleverna upplever som typiskt för en romsk familj. Ämnet Familjen är bra när eleverna ska öva sig i att intervjua. Ynger elever Yngre elever kan fråga ut föräldrarna eller andra familjemedlemmar som de träffar ofta om sin familjs historia. Redovisningen kan vara muntlig, kanske med hjälp av stödord. Äldre elever När det gäller äldre elever kan det vara lämpligt att de får förberedas sig genom att man gemensamt går igenom avsnittet Studieteknik – Intervjuer i Saga och Sanning Bok 2 (sid 40-41). Eleverna kan gärna intervjua äldre familjemedlemmar såsom mor- och/eller farföräldrar. Redovisningen kan göras skriftligt. 1.7 Ambulans! - Utdrag ur en bok om Katitzi Läs texten och samtala om den. Ni kan gärna läsa den högt i roller. Då är det bra om ni övar först. Det blir roligare om ni kan spela ut era roller! Diskussion om barns rättigheter och barnuppfostran Läraren bör ha till hands FN:s Barnkonvention och uppgifter om förbudet mot barnaga. Tema 2 Vi är romer 2.1 Vi reser (sid 31) Läs dikten tillsammans och diskutera dessa frågor: Vad menar författaren med dikten? Hur upplever du dikten? Kan du några andra dikter eller sånger om romer? Skriv en kort dikt om romer! Ni kan gärna arbeta tillsammans två och två! 2.2 Dialog mellan romer (sid. 32-33) Läs texten högt som en dialog mellan två personer. Svara på de här frågorna, antingen muntligt eller skriv ner dina svar i din Arbetsbok. Med vilka artighetsfraser hälsar de på varandra? Hur brukar du hälsa när du möter äldre personer respektive jämnåriga? 6 7 Var bor männen? Vilken romsk grupp tillhör de? Hur länge har de bott i Sverige? Vad tycker de om Sverige som land? Var arbetar de? Vad anser de om skolan? Har de släkt i Sverige? Tror du att de kommer att ta kontakt med varandra igen? Hur avslutar de sitt samtal? Vilka avskedsfraser använder du? 2.3 Romernas historia (s.34-35) Läraren kan börja med att ställa frågor till eleverna för att ta reda på hur mycket de redan känner till om romerna ursprung. Här är exempel på sådana inledande frågor: Varifrån kommer romerna enligt moderna forskare? När anser man att romerna lämnade sitt ursprungsland? Vet man varför? På vilka olika sätt togs romerna emot i olika länder i Europa? När kom de första romerna kom till Sverige? Hur vet man det? Efter den inledande diskussionen kan ni läsa texten på sid. 34-35. Eleverna sammanfattar det de har fått reda på och redovisar resultatet på en affisch. Arbeta gärna två och två! Utifrån er affisch ska ni sedan redovisa muntligt inför gruppen. Äldre elever - Repetitionsuppgift Läraren kopierar kartan på sid. 34 som visar romernas utvandring från Indien till Europa, men tar bort pilarna och årtalen. Förstora den gärna så att eleverna får bättre plats att skiva! Eleverna markerar vandringsvägarna med färgpenna och lägger in tidpunkterna när romerna har kommit till de olika länderna. 7 8 2.4 På vindlande vägar till Sverige (sid 36-39) Denna berättelse handlar om hur Jonnys släkt flyttade mellan olika länder innan de slutligen kom till Sverige. Läs texten och ha gärna en Europakarta tillhands under läsningen. Samtala kring vilka anledningar var avgörande när familjen beslöt sig för att flytta från de olika länderna. Äldre elever Försök besvara följande frågor, diskutera gärna parvis. Vad tror ni är anledningen till att mormor Lola inte vill berätta om hur de hade det i Frankrike under Andra Världskriget? Varför flydde morfar Serga från Brasilien? Varför valde han just Portugal som tillflyktsort? Var fick han anställning? Varför tror ni att han lämnade Portugal redan efter ett år? Denna berättelse kan inspirera eleverna att forska vidare om sin släkts historia. Eleverna kan gärna förbereda sig genom att repetera det som står om Intervjuteknik i Saga och Sanning 2 (sid 40-41). Här följer exempel på frågor som eleverna kan använda vid intervjun men de kan även hitta på egna frågor. Inför en längre intervju är det bra om man skriver ner frågorna i förväg! Kan du berätta lite om vem du är och varifrån du kommer? På vilket sätt är vi släkt med varandra? Hur lång tid har du bott i Sverige? Varifrån kommer dina föräldrar eller mor-/farföräldrar? Har du (mormor/farmor/farfar/morfar) bott i olika länder I vilket land/vilka länder har vi släktingar? Kan du berätta lite mer om vår släkt? Vad har man arbetat med? Vad har männen respektive kvinnorna sysslat med? Vilken grupp av romer tillhör vi? Varför flyttade du/dina förfäder till Sverige? Vad är vanliga orsaker till att romerna flyttar mellan olika länder? Redovisning Använd det som du fått reda på genom intervjun och skriv ner din släkthistoria! Det här kan vara ett ”långtidsprojekt” där eleverna fyller på med fler uppgifter undan för undan. De kan kanske även illustrera sin text med gamla foton. 8 9 2.5 Minnen från zigenarlägret Ekstubben (sid 40-41). Läs texten och samtala om innehållet. Svara på följande frågor: Var trodde familjen först att de hade hamnat? Varför det? Hur beskriver de Sverige? Hur bodde de? Hur många familjer bodde i barackerna? Hur många barn? Hur många år bodde berättaren i lägret Ekstubben? Vad heter kvinnan som kämpade för att romer skulle få fasta bostäder? När fick romerna i Sverige som bodde i läger eller reste omkring tillgång till fasta bostäder? Hur skulle du ha tyckt om att bo i ett läger? På sommaren? På vintern? Känner du till länder där romer fortfarande bor i läger och dåliga bostäder? Beskriv romernas boendesituation idag i Sverige. 2.6 Romernas internationella dag den 8 april (sid 42-43) Det här är ett tema som man troligen återkommer till varje år. Därför är det lämpligt att läraren inleder med att fråga eleverna om vad de redan känner till om 8 april. Exempel på sådana frågor kan vara: Varför firar vi den här dagen? Firar alla romer den dagen eller är det bara vi i Sverige som gör det? Firas den på något speciell sätt? Både yngre och äldre elever Läs texten på sid.42-45 och samtala om hur ni firar Romadagen.. Elever kan söka mer information på Internet, i tidningar eller fråga släktingar som bor på andra platser i Sverige eller i andra länder. Här är exempel på frågeställningar som man kan utgå ifrån: Vad känner olika romer till om Romernas internationella dag? Hur länge har man firat 8 april? Hur utformar man firandet på olika platser? Faktainsamlandet kan ske enskilt eller i grupp. Redovisningen kan ske på olika sätt: Gör en affisch, gärna med både text och foton, där ni presenterar 8 april för andra (ickeromska) elever. Skriv en berättelse om hur du och din familj firar 8 april. Utforma en nyhetsnotis för en tidning om firandet på er skola eller i er kommun. 9 10 2.7 Sofia Z-4515 (sid 46) Läs texten och studera bilderna. Samtala i gruppen om det ni läst utifrån exempelvis dessa frågor: Hur upplever du denna text? Varför dödades så många människor i koncentrationsläger under Andra världskriget? Vilka var de största grupperna som dödades i dessa läger? Varför tror du att det inte har skrivits så mycket om att även hundratusentals romer dödades av nazisterna? Vad innebär det för romerna att man hösten 2012 har uppfört en permanent minnesplats i Berlin för de romer och sinti som mördades under nazisttiden i Tyskland? Boken Sofia Z-4515 finns på många skolbibliotek. Läs den! Äldre elever kan också läsa Om detta må ni berätta – En bok om Förintelsen i Europa 1933-1945 utgiven av Forum för levande historia. Den innehåller många foton och även ett kort kapitel särskilt om romerna. Boken kan beställas kostnadsfritt till alla elever via Natur och Kultur, e-post: order@förlagssystem.se, Beställningsnummer 86261047. 2.8 En varm hand (sid 47) Denna dikt handlar om en pojke som dödades av den tyske läkaren Josef Mengele. Läs dikten och samtala om innehållet. Anteckna i din Arbetsbok ord på de känslor som du får efter att ha läst dikten. Sätt in dessa känsloord i meningar. 2.9 Inte våga tala om att man är rom (sid 48) Läs texten och samtala om den. Eleverna kan utifrån sina egna erfarenheter välja att skriva en dikt, en kort text eller en längre berättelse till någon av följande rubriker: Jag är en rom. Detta är utmärkande för en rom. Jag vågar inte tala att jag är rom. Jag skäms inte för att jag är rom. Jag känner mig stolt över att vara rom. 2.10 Kris – Romsk rättvisa (sid 43) Läraren kan börja det här ämnet med att betona att vi romer inte utgör en homogen grupp. Det betyder att romer kan skilja sig åt med avseende på kultur, traditioner, seder och språkvarianter. I arli-gruppen finns inte det som beskrivs i texten Kris - romsk rättvisa - men det finns något liknade. Om det t.ex. uppstår problem vid en fest mellan olika släkter kan de som är äldre komma och försöka prata med båda parterna och få dem att komma överens. 10 11 Samtala om det som är centralt för alla romska grupper, nämligen respekt i familjen och särskilt mot de äldre. Uppgiften här kan vara att eleverna frågar ut föräldrar och äldre släktingar om hur de uppfattar detta med respekt. 2.11 É Romani Glinda (sid.50-51) Läraren tar med några nummer av den romska tidningen É Romani Glinda och låter eleverna bläddra i dem och välja ut texter som de fastnar för. Tidningen har ett fint bildmaterial som också kan utgöra utgångspunkter för samtal. Berätta för eleverna att de kan prenumerera på denna tidning helt gratis. Det enda de behöver göra att anmäla sig på É Romani Glindas webbplats, www.romaniglinda.se Yngre elever Välj ut en bild och skriv en bildtext till denna! Äldre elever Eleverna ska utifrån en text eller bild skriva en nyhetsartikel, en insändare eller en läsarreaktion på något som de hittat i tidningen. 2.12 Engagerade romska ungdomar i Europa (sid 52-53) Denna text angår främst äldre elever. Läs texten och besvara dessa frågor: Varifrån kom deltagarna i den kurs som beskrivs i denna text? Var träffades de? Vilka internationella institutioner finns i denna stad? Hur uppfattade de deltagande ungdomarna sin situation i de länder som de kom ifrån? Vad för slags organisation är FERYP? Vem står bakom denna organisation? Kan du tänka dig att engagera dig i en sådan organisation? Vad kan du påverka eller förbättra om du är med i FERYP? Vilka kurser och utbildningar arrangerar FERYP för romska ungdomar? Sök upp organisationen FERYP på Internet och ta reda på vilka aktiviteter de har på gång och vilka utbildningskurser som är aktuella i år! 2.13 Möten med romer i Brasilien (sid. 54-56) Denna text handlar om hur berättaren Jonnys Jovanovic fick möjlighet att besöka Brasilien, ett land som hans morfar, som vi läst om i berättelsen På vindlande vägar till Sverige (Se sid 3639) hade berättat om många, många gånger. Här kommer först några innehållsfrågor på texten: Hur länge och när hade Jonnys morfar bott i Brasilien? Vilken var anledningen till att Jonny åkte till det landet där hans morfar hade bott? Från vilka länder kom deltagarna i den konferensen som Jonny deltog i? 11 12 Hur upplevde Jonny sin vistelse i Brasilien? Vad lyfter han fram när han ska berätta om romerna i Sverige? Var finns den Jesusstaty som Jonny hade längtat efter att få se? Vilka känslor väckte mötet med gatubarnen i Sao Paolo? Diskussionsfrågor för elever som själva har kommit till Sverige från andra länder: Vilka känslor får du när du åker till ditt gamla hemland? Hur beskriver du Sverige för dina släktingar där? Hur vill du beskriva ditt gamla hemland för en svensk vän? Har du många släktingar i ditt gamla hemland? Om du tänker lite på saken, vilket land känns som ditt hemland nu? 2.14 Tig inte längre – Našt’i imar čhib phandl’i l’ikerav”(sid.57) Läs dikten och diskutera den med en kamrat. Ni kan exempelvis utgå från dessa frågor: Hur beskriver diktaren romerna i sin dikt? Upplever du något av dig själ i denna dikt? Skriv en egen dikt om att vara rom! Tema 3 Romani chib 3.1 Besök på biblioteket (sid 59) Om ni har möjlighet gör ett gemensamt besök på skolans bibliotek eller ett folkbibliotek. Kolla vilka böcker som finns på romani och om romer samt kanske även om andra nationella minoriteter i Sverige. 3.2 Mitt modersmål är romani chib (sid 60-61) Läs texten på sidan 60 och samtala kring vilken romsk varietet av romani chib som ni talar i er undervisningsgrupp. På sidan 34 finns en karta över hur romerna har vandrat från Indien till olika delar av Europa. Romernas språk har påverkats av de språk som talas av majoritetsbefolkningen i de länder som romerna bor i eller som de har passerat under sina vandringar. Diskutera i gruppen/klassen utifrån dessa frågor: Varför är det viktigt att vi bevarar vårt språk? Varför talar vi romer olika dialekter? Hur mycket förstår vi romer av varandras dialekter? Varför är det lättare att förstå vissa? 12 13 Äldre elever Dessa elever kan arbeta fördjupat med temat Språket. Det här är ett förslag på ett omfattande ”projektarbete”. Har man inte så mycket tid till förfogande, kan man välja att arbeta med någon del avförslaget! Arbetsmaterial En karta över romernas vandringsväg från Indien till Europa och Sverige. (Se sidan 34). Faktatext om Sveriges fem minoritetsspråk.(Kan laddas ner från Internet!) Tema Modersmål – Romani chib. Om eleverna inte har tillgång till dator med Internetuppkoppling är det bra om läraren har laddat ner aktuella bilder/sidor från Tema Modersmål - Romani chib. Faktainsamling Besök hemsidan Tema modersmål - Romani chib och jämför de olika romska dialekterna som finns där. Vilka olikheter eller likheter kan du upptäcka? Ta reda på fakta om Sveriges minoritetsspråk och vad minoritetsspråksstatusen innebär. Projektuppgift Eleverna ska enskilt eller tillsammans två och två sammanställa ett faktahäfte om romani chib. Uppläggningen kan exempelvis vara följande: Framsidan - Titelsidan: Texten Romani chib och en passande bild, t.ex. den romska flaggan. Sid 1 Skriv Hej på olika romska dialekter t.ex. Te aven baxtale! Sid 2 Kort presentation av de fem nationella minoritetsgrupperna i Sverige. Sid 3 Text om vad lagstiftningen om minoritetsspråksstatus innebär för romani chib och romer. Sid 4 En presentation av din/er dialekt och grupptillhörighet. Sid 5 En karta som visar var denna dialekt talas. Sid 6 En text där du/ni argumenterar för varför det är viktigt att bevara sitt språk/sin dialekt. Sid 7-9 Texter och bilder som berättar mer om just din/er dialekt. Det kan vara dikter, språkexempel, presentationer av böcker samt foton eller tecknade bilder. Sid 10 Sammanfattande text om övriga romska dialekter. Redovisning Innan detta häfte kopieras upp, så att det kan delas ut till övriga elever och föräldrar, ska läraren gå igenom materialet tillsammans med eleven/eleverna och kolla innehållet och rätta till eventuella språkfel. 13 14 3.2 Vad gör Språkrådet för romani chib (sid 62-63) Språkrådet har till uppgift att ge råd om och följa utvecklingen av bland annat romani chib. Läs texten och Kolla gemensamt den aktuella webbplatsen. Äldre elever Eleverna kan kontakta Språkrådets romska experter och ställa frågor till dem som ni har förberett gemensamt i klassen/gruppen. 3.4 Le Romané Nevimata (sid 64) Här finns förslag på aktiviteter som eleverna kan ägna sig åt inom temat Romska medier. När det gäller radio finns: Radio Romano (Sveriges Radio) och Jek, duj, trin (Romska ungdomsförbundet). Bland tidskrifter finns: É Romani Glinda (Se Saga och Sanning 1, sid 50) och Le Romané Nevimata (En romsk ungdomstidskrift). Kontrollera om er skola/bibliotek prenumererar på någon av tidningarna. Ordna så att ni har tillgång till en radio där ni kan lyssna på den kanal som Radio Romano sänder på. Eller gör en inspelning av ett program så att ni kan lyssna på det oberoende av när ni har modersmålslektion. Diskutera vilket/vilka språkvarianter som används i programmet. Skriv en artikel eller insändare och kontakta en romsk tidskrift och fråga om de vill publicera ditt bidrag. Skriv en text som ni försöker få en romsk radiokanal ta med som ett inslag i sina sändningar. Exempel på elevintressanta ämnen: Något om din skola, Om modersmålsundervisning, Inför studieval, Mitt sommarjobb, En ungdomsdikt. 3.5 Drömmar och visioner (sid 65) Läs texten och ta reda på om det har hållits någon senare Romsk ungdomskonferens? Uppgift om det kan du hitta på Romska Ungdomsförbundets (Rufs) hemsida. Ta reda på om det finns någon romsk ungdomsförening på er ort. Kolla om de brukar de skicka deltagare till Rufs konferenser? 14 15 Tema 4 Romska yrken och hantverk 4.1 Romska yrken och hantverk (sid 67-69) Läs texten på sidorna 67-69, titta på bilderna och samtala kring följande frågor: Vilka yrken och sysselsättningar var vanliga bland romer förr i tiden? Vilka av dessa finns inte längre? Varför tror du att de har upphört? Vad brukar romer syssla med idag? I texten här står att det ännu inte finns några romer som är poliser. Det stämmer inte längre. I Falkenberg i västra Sverige arbetar numera en rom som polis. Han har tagit studenten i Sverige och utbildats vid Polishögskolan. Yngre elever När romerna fortfarande reste runt ägde de ofta följande: hästar vagnar husvagnar guld Vad var motsvarande bland icke-romerna? (bilar, lastbilar, lägenheter, guld) Äldre elever I Rumänien var romerna slavar under flera hundra år. Samla mer fakta om detta på Internet eller från andra källor. Redogör inför klassen/gruppen vad du har kommit fram till. Diskutera vad det innebar att vara slav. Alla åldrar Berätta om ditt drömyrke! Du kan också skriva och rita eller klippa ut bilder från tidningar. Ta reda på vad som krävs för att nå ditt drömmål. 4.2 Olika romska grupper (sid 70) Läs texten och samtala kring vilka grupper romer som eleverna tillhör. Känner eleverna till andra grupper och vilka dialekter de talar? (Jämför med avsnitt 3.1.) Brukar eleverna umgås med romska barn och ungdomar som tillhör andra romska grupper? Ta reda på hur många romer som bor i Sverige idag. Fakta kan du hitta på Internet. Kap 4.3 Min farfar var förtennare (sid 71) Läs texten och samtala kring vad förtenning är. Utgå från dessa frågeställningar: Varför behövde man förtenna sina kopparkärl? Vem och vilka behövde hjälp med att få sina kärl förtennade? Varför behövs inga förtennare mer? Kap 4.4 Sagan om flickan bortom kopparbron, silverbron och guldbron (sid 72-75) Ovan vid 1.4 Törnrosa finns allmänna anvisningar om hur man kan analysera sagor. Den främsta avsikten med sagorna i böckerna Saga och Sanning 1-2 är att erbjuda läsupplevelse, 15 16 antingen att eleverna själva får läsa en fängslande sammanhängande text eller att de får lyssna och kanske till och med drömma sig bort en stund. Äldre elever För elever, som kanske hört/läst sagan flera gånger, kan det vara aktuellt att tillsammans med lärare och andra elever göra en textanalys. Då kan man utgå från exempelvis frågor som: Hur är en saga uppbyggd? Hur börjar en saga och hur slutar den? – I både romsk och svensk tradition slutar sagorna lyckligt – de älskande får varandra eller så segrar rättvisan. Finns det återkommande element t.ex. tre gåtor, tre friare, tre gåvor osv. Finns här motsatser som gott och ont, liten och svag/fattig och stor och stark/rik osv? Vilket budskap förmedlar sagan? 4.5 Katarina Taikon Läs texten och samtala kring de områden där Katarina Taikon gjorde stora insatser. Yngre elever Gör en lista på viktiga årtal i Katarina Taikons liv. Kolla på biblioteket om de har böcker skrivna av Katarina Taikon! Äldre elever Skriv utifrån informationen i den här texten en berättande text om Katarina Taikon. Vill du ha mer information, leta på Internet. 2012 utkom en biografi över Katarina Taikon. Den är skriven av journalisten Lawen Mohtadi och bygger bl.a. på intervjuer med Katarinas storasyster Rosa. Fråga om den finns på biblioteket, låna och läs den! Kap 4.6 Skrothandlare och redaktör (sid 78-79) Berättaren i denna text är född 1945 i Stockholm. Han hör till den sista generationen ”svenskaromer” som inte hade fasta bostäder. Även om Freds far redan på 1950-talet köpte ett eget hus söder om Stockholm. Både yngre och äldre elever Läs Freds text och jämför med vad du känner till från exempelvis Katiziböckerna. Samtala kring de romska barnens situation i Sverige på 1950-60-talen. Utgå från följande frågor: Hur levde de flesta romska barnen i Sverige på 1950-60 talet? Hur bodde de? När började romerna få möjlighet att flytta till fasta bostäder? Hur var deras möjligheter att gå i skolan? Vad sysslade de med? Vad menas med uttrycket ”sådan far, sådan son” som finns i Freds text? Elever som själva eller vars föräldrar kommit till Sverige från andra länder 16 17 Fråga dina föräldrar om hur de hade det som barn i sina hemländer. Hur bodde de? Gick de i skola? Vad brukade de leka och vad arbetade de med? Redovisa muntligt för dina kamrater. Tema 5 Musiken är mitt liv 5.1 Jag vill bli sångare (sid 81) Samtala om vad musik betyder för dig. Vad tänker du på när du hör ordet musik? Vilken slags musik tycker du och dina kamrater om? Är det verkligen så, att alla romer är musikaliska? Läs texten Jag vill bli sångare och kolla vad du kommer ihåg genom att svara på dessa frågor:” Vilket tv-program brukar flickan titta på? Vad förväntar sig släktingarna när det kommer på besök hos flickans familj? Vad berättar flickan om klassens timme på skolan? Vad är hennes drömyrke? Vad såg hon när åkte runt i många länder i Europa? Vad vill hon göra att förbättra romernas situation i Europa? Vilka är hennes idoler? Vad gillar hon mer att göra? Vad vill hon att göra i framtiden? Samtalsfrågor Brukar du titta på Idol eller andra program där man tävlar i musik? Vilka sångare och musikgrupper gillar du? Skulle du vilja bli musikartist? Har du någon hobby t.ex. att göra egna smycken? Vad kan du tänka dig göra för att romer i olika länder ska ha det bra i livet? 17 18 5:2 Ronny skriver egna sånger (sid 82) Ronny är en resande-romsk kille som skriver egna låtar. Läs sången Jak hunkar romano. Tycker du att den är svår att förstå? Ronny blandar svenska och citat från gamla resande romska sånger i sina texter. Strunta i om du inte förstår allting, låt dig bli inspirerad och försök skriva en egen sång! 5:3 Gogol Bordello (sid 83) Le Romané Nevimata intervjuade Gogol Bordellos ledare. Läs den korta intervjun. Du kan också söka på Internet mer information om gruppen och kanske även leta fram sången La isla bontita – Le la pala tute i Youtube. Yngre elever Svara på dessa innehållsfrågor: Var hade Gogol Bordellos sin konsert? Vem är gruppens ledare? Var bor Eugene Hütz? Viken musik han sjunger? Med vilken kändis sjöng han duett? I vilken film spelade Eugene huvudrollen? Vad handlar filmen om? Äldre elever Du kan söka på Internet efter information om andra kända musiker som har romskt påbrå, t.ex Elvis Presley och skriva en text om någon av dessa. (Se även nedan 5. 5 Den romska musikens drottning!) 5.4 ”På scenen var vi respekterade”(sid 84-85) Denna text bygger på ett kapitel som Hans Caldaras har skrivit i boken Utan hus utan grav om romerna och vårt förhållande till musik. Han berättar också om sin egen erfarenhet av att växa upp med romsk musik. Läs texten och samtala kring följande: Många romer har försörjt sig och försörjer sig även idag som musiker. I vilka länder är det vanligt med romska musiker på restauranger och att romska musiker bjuds in till privata fester av icke-romer? Var brukade romska musiker framträda tidigare i Sverige? Var spelar de nuförtiden? Hur bemöter majoritetsbefolkningen romska musiker i länder där romerna har det mycket svårt som exempelvis i Central- och Östeuropa? I vilket land finns en särskild grupp romer som helt försörjer sig som musiker? Antalet romska gatumusiker har ökat markant på senare tid i Sverige. Vad tycker du om detta? På vilka sätt har romska musiker påverkat annan musik i Europa? På vilka sätt har romska musiker påverkats av musik från exempelvis USA? Frågor om Hans Caldaras På vilket sätt blev Hans Caldaras delaktig i romsk musik? 18 19 Hur gammal var han när han första gången framträdde i tv? Vad menar han med sitt citat ”Jag blev plötsligt en länk och en i raden av dem som förde den mångtusenåriga romska sång- och musiktraditionen från Indien ut i världen”. Ta reda på mer om Hans Caldaras karriär som musiker och romsk aktivist. Fakta hittar du på Internet och i hans självbiografi I betraktarens ögon. 5:5 Den romska musikens drottning (sid 86-87) Denna text kan fungera som inspiration för elever som vill söka information på Internet om romska musiker. Eleverna kan även använda denna text som förlaga när de sammanställer den information som de fått fram. Det är det bra om ni har gemensamt gått igenom avsnittet Studieteknik – Att välja fakta ur skriftliga källor Saga och Sanning Bok 2, sid42-43. Läs texten om Esma Redzepova och diskutera. Vilket är ditt första utryck när du ser Esma på bild? Varför kallas Esma för ”Den romska musikens drottning”? Hur och var började Esmas sångkarriär? I sin hemstad i Skopje har hon grundat ett museum. Vad finns där? Hon fick inga egna barn men tillsammans med sin man har hon hjälpt många barn på vilket sätt? Esma använder en stor del av de pengar som hon tjänar till att hjälpa andra. Vad tycker du om detta?? Om du vill veta mer du kan gå in i hennes webbsajt och både läsa och lyssna på hennes musik. www.esma.com.mk. Detta år, alltså 2013, kommer Esma att representera Makedonien i Eurovision Song Contest i Malmö! 5:6 Django Reinhardt (sid 88) Läs texten om musikern Django Reinhardt och kolla om du kan svara på nedanstående frågor: Vilket år är Django född och i vilken land? Hur gammal var han när han började spela fiol och banjo? Han råkade ut för en olycka och skadades svårt. Vad innebar detta för hans musik? 1934 träffade han en känd musiker i Paris. Vad betydde detta möte? Vad gjorde Django och hans band världsberömt? Vilken slags musik spelade han? Varför splittrades bandet Quintette Du Hot Clud De France? Vem bjöd Django till USA? Hur gick det för honom i USA? Han återvände till Europa och fortsatte att spela men avled endast 43 år gammal. Vad var orsaken? 19 20 Saga och Sanning bok 2 Arbetsuppgifter Tema 6 Romska traditioner och högtider 6.1 Människan och tålamodet (sid 9) Läs texten och samtala kring budskapet i texten Människan och tålamodet. Skriv några exempel som du anser visar på människans styrka. Vad tycker du själv, stämmer det att människan är starkast? 6.2 Om Gästfrihet (sid 10) Läs texten och diskutera vad som är romanipe i det här sammanhanget. Skriv en kort text om vad gästfrihet är hos er. Skriv några synonymer till gästfrihet. Skriv några ord som visar på motsatsen till gästfrihet. 6.3 Om tur och otur (sid 11) Läs texten och återberätta den. Varför tror du att denna berättelse berättas ofta bland romer? Diskutera hur personerna kunde ha handlat i stället. Skriv om texten på ett positivt sätt! 6.4 Den stackars token, sid 12-13 Det här är en ganska lång text. Läs den tyst eller så kan ni läsa den högt och dela upp läsningen mellan er. 20 21 Samtala kring vad du tycker du om texten? Motivera varför du tycker du om den eller varför du inte tycker om den? Plocka fram sådant som inte stämmer bland romer, t.ex. så går man inte in någonstans utan att hälsa. Skriv ner några exempel på hur en rom ska uppföra sig och vad hon eller han ska tänka på när man går på besök! 6.5 Vi bryr oss om varandra (sid 14-15) Läs texten och samtala om likheter och olikheter mellan romska familjer och andra familjer i Sverige Samtala kring vad du tycker om texten? Motivera varför du tycker om den eller varför du inte tycker om den. Beskriv på viket sätt vi romer visar att vi bryr oss om varandra. Gör en lista på vilka familjemedlemmar som du räknar till din familj! T.ex. mamma, pappa… Jämför svenska och romska traditioner utifrån exemplen i texten Vi bryr oss om varandra 6.6 Svarta Sara (sid 16-17) Läs texten och studera bilderna och samtala om: Varför är den här platsen speciell för romer? Varför tror du folket samlas här? Har du varit på en pilgrimsfärd? Vad är en procession? Hur tror du att det känns att delta i en procession? Vilka olika religioner kan romer tillhöra? Vilken religion tillhör du? Skriv ner de viktigaste sakerna som man ska tänka på i din religion! 21 22 Texterna 6.7 - 6.9 handlar om Balkanromska fester och traditioner. Syftet är att eleverna som känner till dessa ska göra jämförelser med egna erfarenheter. Vilka fester firar vi i vår familj? Vilka firas inte hos oss? Övriga elever får lära känna dessa för dem nya traditioner. De kan också göra jämförelser med fester som de firar. 6.7 Gåsfesten – Vasilica (sid 18-19) Firar ni Vasilicia? Gör ni det på samma sätt eller annorlunda i er familj? Berätta om ert firande! Om ni inte firar denna högtid, välj en högtid som är speciell för dig och din familj och berätta om den! När ni berättar muntligt eller skriver ner er berättelse kan ni följa detta upplägg. Du väljer om du vill skriva i presens form (Vi brukar fira, på julafton samlas hela släkten, barnen får presenter osv) Eller i preteritum (På julafton träffades hela släkten, jag fick i julklapp osv.) För att få struktur på er berättelse kan ni följa denna mall: Rubrik: Ge texten överskrift! Syfte: Återberätta en följd av händelser utifrån din erfarenhet av något som har hänt (i detta fall en högtid). Struktur: En serie händelser i kronologisk ordning. Berätta när, var och vad som hände, vem/vilka som var med, varför och hur. Ge återkoppling/värdering som avslutning! Samtala kring vilka högtider du känner till från andra romska grupper och av svenska traditioner? Skulle du tycka att det var roligt att få delta i någon av dessa? 6.8 Bibikakor – Gurabie (sid 20) De som firar Gurabie ska berätta om vad som gäller i er familj. De som inte firar Gurabie kan berättande om en annan fest eller hitta på en fest och skriva om den antingen som en saga eller som ett äventyr. Alla elever Förklara dessa ord, sätt in orden i hela meningar: Tradition - Att fira 8 april är en tradition bland oss romer. Det brukar vi göra varje år. Lycka Släkt LegendHemuppgift Brukar ni baka någon särskild sorts kakor till en fest som ni firar? I så fall, be att få receptet! 6.9 Bada med blommor (sid 21) Läs texten och samtala om den. Vilka är dina tankar angående den här berättelsen? Varför firar man Erdelezi? Vilka traditioner känner du till? Hur firar ni denna högtid? 22 23 Känner du till andra fester och traditioner som hör samman med att det är vår och/eller att det nya året börjar? Texterna och sångerna 6.10 – 6.14 handlar alla om bröllop (sid 22-28) Bröllop är ett tema som det finns anledning att återkomma till flera gånger. Läs dessa texter och sånger och jämför med era egna erfarenheter. Samtalsfrågor Känner du till någon av bröllopssångerna i denna bok? Kan du någon annan bröllopssång? Varför är bröllop så viktigt för oss romer? Hur gammal tycker du att man ska vara innan man gifter sig? Beskriv ditt drömbröllop! Vilka skulle du bjuda? Vilka sångare och grupper skulle du vilja ha på ditt bröllop? Vilken mat skulle ni ha på bröllopet? Ordkunskap Samla ihop ord som på något sätt hör samman med bröllop. Arbeta gärna parvis och försök att få ihop minst 10 ord. Sätt in orden i hela meningar! 6.14 Det blev ett stort bröllop till slut (sid 28) Den här texten handlar om hur några unga romer (på den här tiden kallade man romer för zigenare) inte får gifta sig för sina föräldrar och därför rymmer och gifter sig enligt svensk lag. Samtala om dessa frågor: Vad innebar det för ungdomarna att de rymde? Kan det försvaras att någon rymmer? Varför? Varför inte? Vilka alternativ hade de? Skulle det här kunna vara aktuellt även idag? Vem/vilka bestämmer idag vem man får gifta sig med? 23 24 6.15 Den bortskämda prinsessan (sid 29-30) Läs sagan och samtala om den. Vilket är sagans budskap? Finns det flera budskap? 6.16 Recept på Bokoli (sid 31) Jämför detta recept med motsvarande inom andra grupper., t.ex. piroger, kolpita och andra ”salta” bakverk. De som har möjlighet kan prova på att baka tillsammans. Annars kan man kanske ta med sig smakbitar av något som man har bakat hemma! 6.17 Nya kläder (sid 32-33) Läs texten, gärna i roller! Samtala om det som hände. Känner du igen situationen? Avsluta berättelsen som du tror att den kommer att sluta. Tema 7 Skola och fritid 7.1 En bra kamrat (sid 35) Samtala kring hur eleverna uppfattar stämningen på sin skola. Om det är något som inte verkar fungera, måste läraren ta tag i det genast. Är det något som händer utanför modersmålsundervisningen måste modersmålsläraren ta kontakt med i första hand klassläraren eller annars med rektor. Tyvärr är det nästan alltid så, att mobbning och trakasserier inte upphör spontant! Både yngre och äldre elever Läs texten och utgå gärna från den när ni ska diskutera relationerna i klassen eller på skolan. Ofta är det lättare att komma igång när det inte är direkt personligt. Även om eleverna snart är inne på det som de själva har upplevt eller upplever. Här är exempel på frågor som man kan börja med: Hur beskriver flickan i texten en bra kamrat? Håller du med eller vill du tillägga något? På flickans skola har de något som de kallar faddrar. På andra skola kan man ha något motsvarande fast man kallar dem kamratstödjare. Vilken är dessa personers uppgift? Har ni faddrar/kamratstödjare på er skola? Hur fungerar det? Vad menar flickans lärare när hon talar om att de måste visa respekt? Vad lägger du i detta ord? Hur vill du bli bemött av dina kompisar? Hur bemöter du dem om de inte är justa mot dig eller andra elever? Vad tycker du om att flickan i berättelsen ibland talar om för läraren om någon har handlat illa? När är det bra om eleverna ”skvallrar”? Har du någon ”bästa kompis”. Är det bra att ha en ”bästa kompis”? Beskriv hur du vill att en bra kompis ska vara. Vilka egenskaper är viktigast? 24 25 Skriv en dikt eller en text om Vänskap. Du kan också göra en teckning av din bästa kompis. 7.2 Richard (sid 36-37) Läs intervjun med Richard. Samtala om vad som gjorde att han inte trivdes i skolan och vad som gjorde att han vid andra situationer tyckte att det var ganska bra. Hur har hans skolgång påverkat hans liv som vuxen? Både yngre och äldre elever Skolan är en viktig del av ditt liv idag. Därför kan det vara intressant att ta reda på hur andra personer uppfattar skolan. Ett bra sätt att få reda på detta är att intervjua personer som du tror har något att berätta. Sådana personer kan finnas nära dig, t.ex. äldre syskon eller andra ”unga vuxna”, som både minns hur det var och kanske vill ge dig några råd på vägen. Om du är osäker på hur du ska förbereda dig inför din intervju så kan du titta på avsnittet Studieteknik 1-Intervjuer på sidan 40-41 i Saga och Sanning 2. Här är några exempel på frågor som du kan använda. Du ska förstås göra ett eget urval och gärna också lägga till egna frågor. Vad minns du från din första dag i skolan? Hade du förberetts på vad som skulle hända? Kan du berätta om hur en skoldag såg ut på din tid? Hur behandlades de romska eleverna av lärarna och klasskamraterna? Var det någon skillnad på hur skolan bemötte romska pojkar respektive flickor? Hur var närvaron i skolan för de romska barnen? Tror du att situationen har förändrats idag? Hade ni obligatorisk skolgång och i så fall hur många år var obligatoriskt? Vad tyckte de vuxna i din omgivning om att du gick i skolan? Har dina föräldrar och far- och morföräldrar gått i skolan? I så fall hur länge gick de i skolan? Om de inte har gått i skolan, vad var anledningen? Enligt din uppfattning, vilka är de viktigaste skillnaderna mellan majoritetsfolkets elever och oss romska elever? Vilken kontakt hade dina föräldrar med din skolas ledning och med dina lärare? Hur tror att de romska eleverna skolgång kommer att se ut om år? Redovisning Det här är intressant att redovisa muntligt inför klassen/gruppen. Men du kan också använda svaren som underlag för en berättelse. 7.3 Roma Kulturklass och besök från Ryssland (sid 38-39) Roma Kulturklass finns i Stockholm och detta är något som är unikt i hela Sverige, kanske i Europa. Läs texten och diskutera följande frågor: Hur sker undervisningen i Roma Kulturklass? Vilka ämnen man kan läsa i Roma Kulturklass? Har de modersmålsundervisning? 25 26 Vad tror du det innebär att de har ”ett romskt perspektiv” i undervisningen? Vad är tanken bakom att eleverna ska läsa både svenska och sitt modersmål? Vilka är de ansvariga lärare för Roma klassen? Vad har de för utbildning? Romaklassen får ta emot många studiebesök. Här skrivs om ett besök från Ryssland. Svara på följande frågor: Varför ville dessa personer från Ryssland besöka Romaklassen? Vilka personer ingick i den ryska gruppen? Hur beskriver de ryska representanterna sina romska elever? Hur uppfattade besökarna undervisningen i Romaklassen? Var det något av det som sett som de ville ta med sig till sin undervisning? Vad tycker du om att utbyta erfarenheter och kunskaper med andra länder? Hur kan man organisera sådant utbyte? Har du själv besökt någon skola i ett annat land? Kanske i ditt tidigare hemland? Avsnitten Studieteknik 7.7 – 7.9 Dessa avsnitt är utformade med anvisningar för hur eleverna ska utveckla färdigheter inom Intervjuteknik, Faktainsamling från olika källor, Redovisning av vilka källor man använt vid faktainsamlingen och när man redogör för vad man bygger sin berättelse, faktatext osv på. Det här är avsnitt som eleven har anledning till att återkomma till många gånger under sin skoltid! 7. 10 Studera och nå ditt drömyrke! (sid 46-47) I texten redogörs för hur och varför två systrar i Helsingfors klarade av och lyckades med sin utbildning som gav dem möjlighet att få sådana jobb som de trivs med. Samtala kring utbildning och att få sådan kompetens som behövs för det yrke man siktar till. Vad tycker du om utbildning? Har du något drömyrke? Hur kan du nå ditt drömyrke? Vad är det som gör en människa stolt? Får du stöd av dina föräldrar i din utbildning? Hur tror du dina föräldrar kommer att känna sig när du t.ex har studerat på universitet? Är det viktigt för dig att arbeta? Kan du tänka dig att arbeta för romer och med romer? Äldre elever Sök fakta kring vilken utbildning som krävs för att du ska nå ditt drömyrke! 26 27 Avsnitten 7.8 – 7.9 Båda texterna handlar om mat. Läs dem tillsammans och diskutera vad kroppen behöver av näring och vad som är ”nyttig mat”. 7.8 Ska vi gå och äta? (sid48) Läs texten, gärna i roller och samtala parvis om följande: Vad är det kompisarna diskuterar? Vad är problemet? Vad tycker du om den mat som erbjuds på skolan? Vad anser du själv om att äta ”nyttig” mat? Vad lägger du i detta begrepp? Vad för slags mat ni äter i er familj? Vad tycker du mest om? Vad menas med ”snabbmat” Pizza? Kebab? Ge fler exempel! Är typisk romsk mat nyttig eller onyttig? 7.9 Mat är nyttigt (sid 49) Det här är fakta om vad mat är och vad som kroppen behöver för att fungera och utvecklas. Här är några exempel på kontrollfrågor/repetitionsfrågor: Vad är det våra celler i kroppen behöver? Varför ska man äta fisk, kött, ägg, och mjölkprodukter Vilka livsmedel innehåller kolhydrater? Vad hjälper kroppen att hålla sig varm? Varför ska man undvika att äta för mycket fett? Varför är frukt och grönsaker nyttiga? Vad menas med tallriksmodellen? Bruka du äta enligt den? 7.10 Min son vill spela fotboll (sid50-51) Är du fotbollsintresserad? Du kan läsa texten och fundera på frågorna. Motsvarande frågor kan man ställa även om man är intresserad av någon annan idrott. Kanske du föredrar basket, simning, judo eller ytterligare någon annan idrott? Finns det fotbollsskolor i din stad? Är du medlem i någon fotbollsklubb? 27 28 Vad behöver du veta för att spela fotboll? Har du kompisar som tränar fotboll? Känner du flickor som spelar/tränar fotboll? Vad tycker du, är fotboll en kill- eller tjejsport? Känner du till det romska fotbollslaget Romano Merako från Katrineholm. Känner du till några världsberömda fotbollsspelare? Har du någon favoritfotbollsspelare? Vad vet du om honom/henne? Man kan söka information på Internet om kända fotbollsspelare, det romska fotbollslaget eller andra idrottare och redovisa resultatet med text och bilder på en affisch. 7.11 Dansgruppen Terne cherhaja på RKC (sid 52-53) Läs texten och diskutera vad dansen betyder för romsk kultur. Vad tror ni att ledaren för den här dansgruppen menar när han säger, ”den romska själen speglas i dansen ”? Här följer några exempel på kontrollfrågor på texten. Vissa fakta i denna text stämmer inte längre, eftersom just denna grupp inte samlas längre. Hur många år har dansgruppen Terne cherhaja på RKC funnits Vem leder den? Hur många barn är aktiva i gruppen? Hur gamla är de? Varför slutar en del flickor när de blir äldre? I vilka sammanhang har gruppen medverkat? Vad tycker du om dans? Har ni i er stad eller skola någon romsk dansgrupp? När brukar den uppträda? 7.12 Jag gillar att jobba med hästar (sid 54-5) Texten handlar om en traditionell romsk sysselsättning som var vanligare förr men som många romer fortfarande ägnar sig åt. Både i Sverige och i många andra länder. Läs texten och samtala om dessa frågor: Till vilket land brukar berättaren åka på somrarna? Leta rätt på en Europakarta var landet ligger och var huvudstaden finns! Vem besöker hon när hon är tillbaks till Ungern? Hennes morfar och mormor har en lantgård. Vilka andra släktingar bor på gården? Vad ägnar man sig åt på den här gården? Vad menas med ”hästuppfödning”? Vad kan flickan hjälpa till med på gården? Hur får man kontakt med människor som vill köpa hästar? Vilken händelse var den största den här sommaren? 28 29 Hemuppgift Skriv en berättelse eller rita en bild av något som du har gjort på sommaren? (En utflykt, en resa, camping…) Äldre elever Flickan och hennes familj hör till gruppen lovara. Leta fram mer fakta om denna grupp! (Jämför med uppgifterna till avsnitt 4.2 – Olika romska grupper i Saga och Sanning 1) Tema 8 Vi romer reser 8.1 Jag gillar att resa (sid 57) Texten handlar om en flicka som brukar åka till Spanien på sommarlovet. Läs texten och samtala om dessa frågor: Hur kommer det sig att den här flickan och hennes familj brukar åka till Spanien? Vilka släktingar brukar hon träffa där? Vad brukar de göra? Det står inget om vilket språk barnen talar sinsemellan, däremot att pappan förstår ”alla romer”. Hur kommer det sig, tror du? Yngre elever Räkna upp så många fortskaffningsmedel ( t.ex. bil, cykel, flygplan osv) som du känner till! Kan du vad de heter på romani? 8.2 Därför reser vi romer (sid. 58) Läs texten och samtala kring den. Här finns många uppslag till diskussioner om hur det var förr och hur romerna måste resa omkring för att kunna försörja sig. Man kan även göra jämförelser med hur försörjningssituationen är för romer idag i Sverige. Arbetsuppgift för yngre elever om hur romerna försörjde sig förr i tiden Läraren delar ut bilder på hästar, tivoli, spåkvinna, musikanter. Elevernas uppgift är att färglägga bilderna och klistra upp dem på ett stort papper (affisch). Text till denna presentation kan eleverna hämta från texten på sidan 58 i Saga och Sanning 2. Om ni har möjlighet så ställ ut dessa affischer så att även andra elever kan lära sig något om vad romerna har arbetat med tidigare. 29 30 Arbetsuppgift som passar både yngre och äldre elever Läraren delar ut bilder som hör ihop med de traditionella romska yrkena som nämns i texten. De yngre eleverna skriver bildtexter. De äldre eleverna kan leta fram mer fakta om olika romska grupper exempelvis från Avsnitt 4.1 Romska yrken och hantverk i Saga och Sanning 1 eller Internet och redovisa genom att de sammanställer de fakta de fått fram i ”miniböcker” om olika romska grupper! Fördjupningsuppgift för äldre elever i ämnet romernas försörjning. Eleverna kan börja med att samla fakta genom att intervjua äldre personer och fråga dem hur de försörjde sig när de var unga. De kan även intervjua yngre vuxna romer och fråga dem om hur de försörjer sig. En tredje undersökningsgrupp kan vara de jämnåriga kamraterna som får berätta vad de skulle vilja arbeta med när de blir vuxna. Redovisningen görs som en jämförelse mellan de olika åldersgrupperna. Elever som har tillgång dator kan göra sin redovisning i form av en powerpointpresentation. Eller så kan man göra den på affischer eller i form av skrivna berättelser. Samtala sedan kring skillnaderna mellan hur romerna försörjde sig förr, hur det är idag och hur eleverna vill att det ska bli i framtiden. Avsnitten 8.2 Därför reser vi romer, 8.3 Vi reser till Lourdes, dikten 8.4 Är ni kvar? Ni ska ut! och 8.5 Sara kom som flykting till Sverige behandlar hur romer har blivit diskriminerade och fortfarande diskrimineras, även i Sverige. Arbetsuppgifter inom temat diskriminering och förföljelse Samtala utifrån citatet på sid 58 i Saga och Sanning bok 2 ”Ibland blev romerna också bortjagade därför att människorna inte ville att romerna stannade i just deras by eller stad.” och läs även dikten på sidan 62. För att föra in samtalet på den diskriminering som sker idag i Sverige kan läraren berätta om hur någon har blivit diskriminerad. Aktuella exempel kan vara händelser som har anmälts till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Gruppövning som passar lite äldre elever Läraren skriver nedanstående ord på bitar av papper och delar ut lapparna till eleverna: jag vi när blev jagade hotade skrämda rädd Eleverna arbetar i grupp. De ska lägga lapparna i den ordning som de vill. Därefter vänder läraren på några av lapparna t. ex. jagade, skrämda, hotade och rädd. Varje grupp får nu ta en lapp 30 31 och bilda en mening med det ordet. Gruppen har t.ex. tagit upp lappen där det står Rädd. Då ska de bilda en mening där ordet rädd ingår, t.ex, Jag blev rädd när …. Nu ska varje elev prata om en händelse där dessa känslor uppstod. Det är viktigt att eleverna får tid på sig att uttrycka sig om svåra känslor! Dokumentera vad som sker i klassen. 8.3 Vi åker till Lourdes (sid 60-61) Läs denna självupplevda berättelse och samtala om det som romerna mötte på sin resa ner till Lourdes i södra Frankrike. Hur behandlades sällskapet under sin resa genom flera länder i Europa? Hur reagerade den unga flickan Monica och hennes kusin på detta? Vad gjorde mest intryck på Monica i Lourdes och som har inneburit, att hon minns denna vecka som den underbaraste som hon har upplevt? 8.5 Sara kom som flykting till Sverige (sid 64-65) Läs texten och samtala om innehållet. Här brukar modersmålslärarna ha god kännedom om vilka elever som har egna erfarenheter av förföljelse, krig och flykt. Dessa lärare vet också när det är lämpligt att behandla dessa frågor i undervisningen. I undervisningsgrupper där det inte finns elever med egna erfarenheter av detta slag, är det viktigt att de får kunskap om vad deras jämnåriga kan ha varit med om och möjlighet att tala om det. Kapitel 9 Cirkusliv Dessa fyra texter handlar om livet på cirkus och tivoli. Detta tema passar både yngre och äldre elever. Numera finns det inte så många cirkusar i Sverige och därför bör läraren inleda temat med att fråga eleverna om de varit på cirkus eller om de sett någon cirkusföreställning på tv. Man kan också börja med att titta på bilderna i Saga och Sanning 2 eller ännu hellre att läraren har med boken Cirkusliv – Ett år med Brazil Jack, där det finns massor av spännande och informativa bilder. 9.1 Cirkusdikt (sid 67) 9.4 Cirkus Brazil Jack (sid 71-73) Läs Cirkusdikten och titta på bilderna i boken Cirkusliv och samtala om vilka artister och djur som uppträder på diktens cirkus och jämför med vilka som uppträder på Cirkus Brazil Jack. Vilka känslor väcker ordet cirkus: Förväntan, spänning, glädje, lite rädsla… Gör en lista på sådana ord! Yngre elever Eleverna får antingen rita en clown eller någon annan artist som uppträder på cirkus eller så kan läraren dela ut bilder av clowner, lindansare, ryttare, akrobater osv som eleverna får färglägga. 31 32 Äldre elever Eleverna läser texten om cirkus Brazil Jack. Det är bra om de har en Sverigekarta tillhands så att de kan se hur stor del av Sverige som denna cirkus hinner besöka under sin turné. Eleverna kan gärna arbeta parvis och svara på följande frågor: Cirkusen turnerar bara under sommarhalvåret, varför? Var förvaras cirkusen under vintern? Var finns artisterna då och vad gör de under vintern, tror du? Från vilka länder kommer artisterna och tältarbetarna på Brazil Jack? Känner du till gruppen sinti? Varför tycker alla på cirkusen mycket om de veckorna som cirkusen stannar på Gotland? Skulle du vilja följa med på en cirkusturné en sommar? Motivera varför eller varför inte. 9.2 Jag drömde om att bli svärdsslukare (sid 68-69) Läs texten högt, gärna som en dialog! Samtala om innehållet och lägg märke till hur Mirelle formulerar sina frågor och följer upp det som Hans svarar. Vilka olika uppgifter kunde en och samma artist ha på den här cirkusen? Varför måste man kunna flera saker? Kände du till att det ligger så mycket övning bakom alla ”cirkuskonster”? Vad menas med att man är ”vidskeplig”? Är du vidskeplig? 9.3 Jag hänger med i skolarbetet (sid 70) Denna text handlar om en romatjej i England. På vintern bor hon och hennes familj på en ort men på sommarhalvåret reser de runt med sitt tivoli. Läs texten och samtala om likheter och olikheter när det gäller den här flickans liv och elevernas situation i Sverige. Hur är hennes skolgång? Varför måste hon ha med sig skoluppgifter under sommaren? Hur vet hon vad hon ska läsa och vem rättar hennes skrivuppgifter? Varför tycker hon att det är skönt att komma tillbaks till skolan på hösten? Kapitel 10 Årstider, djur och natur 10.1 Om solen och vinden (sid 75) Det här är en traditionell romsk berättelse. Läs den och svara på frågan: - Vilket är det starkaste vädret? Samtala kring påståendet att detta skulle vara Blåsten. Håller ni med om detta? Yngre och något äldre elever? Rita en cirkel och dela den i 12 delar (tårtbitar). Skriv in de 12 månadernas namn i rätt ordning i de 12 delarna. Måla sedan månaderna i följande färger beroende på vilken årstid de hör till. Vintern ska vara vit, våren – grön, sommaren – röd, hösten – brun. 32 33 Skriv in rätt svar i meningen! Ett år har _______ månader. Ett år har _______ veckor. Ett år har ________ dagar. Ett år har ________ kvartal. Ett halvår har _____ månader. Ett kvartal har _____ månader. Ett sekel är _______ år. Ett decennium är ______ år. 10:2 Till nytta och nöje - Om djur (sid 76) Vi har läst om ”tama djur”. Vad brukar man kalla med ett samlingsnamn de djur som lever i frihet i naturen? Räkna upp minst tre arter som finns i Sverige. Nämn också några arter som lever fritt utanför Europa. Yngre elever Para ihop följande djur med något som är utmärkande för dem: Ko mus Får mjölk, smör Höna ull, kläder Häst människans bästa kompis (oftast!) Hund vagn, ridning Katt ägg Bi honung 33 34 Känner du till några andra tama djur? Äldre elever - Hemuppgift Sök fakta om ett djur t.ex. i en lärobok, en uppslagsbok eller på Internet och skriv en faktatext om detta djur. Motivera också varför du valde att studera just detta djur. 10:3 Romska ordspråk och talesätt om djur (sid 77) Här i boken finns exempel på romska talesätt om djur. Känner du till några fler talesätt? Vad menar man med de här talesätten: Sätt inte grytan på spisen, fånga fisken först! Kattens naglar kommer alltid ut ur säcken. Köp inte grisen i säcken! Välja två andra talesätt från sid. 77 och förklara vad de betyder! Ni kan hitta ännu fler romska ordspråk och talesätt i boken Vishetens brunn. 10:4 Sagan om Den fula ankungen (sid. 78-81) Författare till den här sagan är dansk och heter H C Andersen. I vår bok har den här sagan bearbetats för att stämma ihop med romanipe. Kan du hitta formuleringar som visar på detta? På vilket sätt ser man på bilden att ankungen får bor hos en romsk familj under vintern? Diskutera vilket är sagans budskap! Känner du till fler sagor som H C Andersen har skrivit? 10.5 Min häst Marko (sid.82-83) Läs berättelsen och svara på dessa frågor: Pojken Ismet hör till en grupp romer som handlar med hästar. Vad kallas denna romska grupp,? Varför har pappan bestämt sig för att sälja hästen? Varför ångrar han sig? Vad tror du man säljer förutom hästar på en hästmarknad? På vilken eller vilka marknader har du varit? Beskriv vad man sålde där? 10.6 Köp en häst! (sid 85) Läs dikten Köp en häst och bli inspirerad att skriva egna dikter. Svara också på de här frågorna! Vad användes hästar till förr i tiden? Vad använder man hästar till nuförtiden? Vilka hästsporter känner du till? Kan du nämna något annat som människan kan använda hästen till? Skriv en dikt om ett djur, verkligt eller ett som du hittat på! 34 35 10.7 Dikter om sommar och vinter (sid 86) Läs de här korta dikterna och samtala om de olika årstiderna. Yngre elever Hur ser ett lövträd ut vid olika årstider? Rita! Vad kan man göra under olika årstider? Vilken årstid är du född i? Vilken månad? Vad är speciellt för den månaden? Är det något speciellt som händer? Infaller några högtider under den månaden? 10.8 Solförmörkelse (sid 87) Alla som har varit med om en total solförmörkelse menar att det är en märklig upplevelse. Läs berättelsen här och fråga om någon i din bekantskapskrets har upplevt detta. Äldre elever Ta reda på mer fakta om solförmörkelse och skriv en text om detta fenomen! Du kan gärna följa denna uppläggning:: Sätt en rubrik. I det här fallet Solförmörkelse. Syftet med texten är att förmedla information, att presentera en händelse eller företeelse. För att få en tydlig struktur på din text kan du dela upp texten i avsnitt. Då kan du också använda dig av underrubriker. Beskriv nu vad en solförmörkelse är och använd gärna ämnesspecifika ord för temat. Men kanske måste du ibland förklara dessa. Välj vilket tempus du vill använda i din text. Eftersom solförmörkelse är något återkommande så är det antagligen enklast om du använder dig av presens, t.ex. Solförmörkelse infaller när… , När du redovisar det som du har kommit fram till, är det också lämpligt att du anger dina källor. Kolla gärna de råd som ges i Avsnittet Studieteknik 3 i Saga och Sanning 2,sid 44-45. 10.9 Eldarna har slocknat (sid 88-89) Dikterna och sångerna i Saga och Sanning 1-2 är valda främst för att de förmedlar en stämning, en känsla. Läs dikten/vaggsången Eldarna har slocknat och fundera över vilka känslor denna visa väcker hos dig. Skriv en dikt eller sång där du vill förmedla samma känsla. Du kan i stället skriva en dikt om din favoritårstid. 35
© Copyright 2024