Hämta fil

Klassisk
musik
Medeltiden 800-1400
Renässansen 1400-1600
Sakral musik
Samhället
Sakral musik betyder kyrklig musik. På medeltiden var den vanligaste typen av kyrklig
musik gregoriansk sång. Sångerna byggde på
kristna texter som brukade läsas i gudstjänster. Texterna tonsattes och sjöngs av munkarna i klostren. Antingen sjöng alla samma
melodi, eller så sjöng några en andrastämma.
Under medeltiden blev det vanligare att man
istället för att endast sjunga melodin även
sjöng någon sorts stämma. Andrastämman
kunde också spelas på ett instrument, men
inte i kyrkan. Där var nämligen alla instrument utom orgeln förbjudna.
Profan musik
Det som inte var kyrklig musik kan kallas
världslig musik, eller profan musik. På medeltiden var trubadurerna vanliga. De var spelmän som kunde vara anställda vid slott och
hov eller spels på gator, marknader och vid
festliga tillfällen. Sångerna de sjöng var ofta
långa kärleksballader, flera verser långa.
Instrument och musikteori
Flera instrument vid den här tiden är föregångare till dagens instrument. Fela (fiol),
vevlira (påminner om nyckelharpa), skalmeja
(oboe) och traversflöjt (tvärflöjt) är några.
Säckpipan var vanlig i hela Europa och eftersom kyrkorna endast tillät orgeln så spreds
den också. Under medeltiden började man
intressera sig för musikteori. Tonerna fick
namn och de organiserades i skalor. För att
kunna skriva ner sångerna utvecklades även
notskriften. Bilden visar hur tidig notskrift
kunde se ut.
Ordet renässans betyder pånyttfödelse. Människorna var inspirerade av de gamla grekerna
och romarna, vars idérikedom och driftighet
kom att ses som något att ströva efter. Initiativ togs för att kartlägga större delen av
världen och att besvara existensens mystiska
frågor. Viktiga personer från denna tiden är
Christofer Columbus, Nicolaus Copernicus
och Leonardo Da Vinci. Det var bland dessa
nytänkare som de musikaliska nytänkarna
kom fram.
Utveckling i musiken
Mycket renässansmusik består av fyra eller
fem olika stämmor som ljuder samtidigt, medan det under medeltiden var desto vanligare
med bara en eller två stämmor. Stämmorna
var ofta ganska självständiga, alltså att de kunde låta ganska olika men ändå så att de passade bra tillsammans. I och med att man nu
hade flera stämmor så kunde man börja bilda
ackord, vilket ej hade förekommit innan.
Mycket tack vare tryckarkonsten spreds musik över Europa. Det gjorde att musiken
började låta mer och mer likt i hela Europa.
Musikerna vid den här tiden var ofta anställda
vid furstehov och i städer. Fortfarande var
a capella-musik (musik utan instrument) det
vanligaste men i och med att instrumentalmusiken började växa fram utvecklades också
instrumentbyggandet.
Sakral och profan musik
Inom kyrkan så utvecklades mässan. Det var
den viktigaste kristna gudstjänsten med en rad
olika texter som tonsattes av kompositörer,
bl.a. Palestrina. Det uppstod flera olika sångformer som kopplades ihop med olika länder.
I Italien skapades madrigalen som spreds
vidare till England. En känd madrigal är ”Fair
Phyllis I saw” av John Farmer.
Barocken 1600-1750
Flera olika stilar
Under barocken uppkommer flera olika stilar.
En av dem var operan. Den första operan var
”Dafne” (1597) och den första stora operan
var ”Orfeus” (1607). Texterna och handlingarna tog kompositörerna gärna från renässansdiktarna. Under barocken utvecklades
barockorkestern som var en föregångare till
symfoniorkestern. Renässansens gambor ersattes successivt med fiolfamiljens instrument
(fiol, viola och cello). Barockorkestern hade
i regel också ett par flöjter, ett par fagotter,
oboer, trumpeter, horn och en cembalo.
En stil kallades för solo concerto. Det är en
konsert där en solist spelar tillsammans med
en orkester. Ett av barockens mest kända verk
är Antonio Vivaldis violinkonsert ”De fyra
årstiderna”. En annan stil är ”sviten” som är
ett musikverk uppbyggt av flera satser. Man
spelade alltså flera olika stycken som satt ihop,
men man tog en kort paus emellan varje.
Denna stil utvecklades senare under klassicismen.
Inom den sakrala musiken var stilen oratorium den vanligaste. Det var ett stort dramatiskt verk för orkester, kör och ofta sångsolister. De utgörs i regel av recitativ (en sorts
talsång), arior (solosånger) och körsatser. Den
mest välkända är Händels ”Messias”.
Bach 1685-1750
En av barockens (och hela
musikhistoriens) viktigaste kompositör var Johann
Sebastian Bach. Under sitt
liv skrev han över 1100
musikverk. En av anledningarna till att han skrev
så mycket var att han
jobbade i en kyrka och han skrev ny musik
till varje mässa på söndagarna. Förutom att
Bach var en duktig kompositör var han även
en mästare på att spela orgel. Han åkte ibland
till tävlingar där andra tävlande kunde ge upp
när de hörde att han skulle spela. Ett av Bachs
mest kända verk började han komponera när
han var arton år gammal. Det spelas på orgel
och heter ”Toccata och fuga i Dm”.
Typiskt för barocken
Ur de gamla skalorna som man har använt i
flera hundra år blir nu dur och moll vanligare.
Det innebar en ny slags ordning och struktur. Musiken var ofta uppbyggd kring långa,
slingriga melodier med enkel rytm. Man kan
säga att det lät ganska lika dant hela tiden, det
hände inget oväntat.
Klassicismen 1750-1815
Samhället
Ord som var viktiga under denna period var
kunskap, vetenskap, frihet, jämlikhet och
framtidshopp. Det finns en stor tro på människans förnuft och religionen ifrågasätts. Stora
kända musiker är ofta anställda vid något hov.
De arbetar som kompositörer, lärare, musiker
och dirigenter. Musik förekom även utanför
hoven, kyrkan och konserthusen. Då i form
av folkmusik. Wien i Österrike blir som en
kulturhuvudstad, mycket tack vare sitt centrala
läge i Europa. Därför kallar man ibland denna
epok för wienklassicism.
Musiken
Under denna period kunde musiken vara
mycket uttrycksfull, men aldrig på bekostnad
av form, balans och symmetri som värderades högt av samtiden. Likt barockens svit
skrev man nu verk uppbyggda av tre eller fyra
stycken. Det första exemplet är sonat, som är
skrivet för ett eller två instrument. En mycket
känd sonat är Beethovens ”Månskenssonaten”. Den är skriven för piano, som uppfanns
år 1709.
Symfoni och symfoniorkester
Även den nya stilen symfoni skrevs på liknande sätt och man kan säga att det är som en sonat för orkester. Mozart skrev 41 st, bl.a. No
40 i G-moll. En annan väldigt känd symfoni
är Beethovens femma, även kallad ödessymfonin. Kring 1800-talet är de flesta instrumenten färdigutvecklade och orkestern är indelad i
olika sektioner.
Stråk
Fiol
Altfiol
Cello
Kontrabas
Träblås
Tvärflöjt
Oboe
Klarinett
Fagott
Bleckblås
Valthorn
Trumpet
Trombon
Tuba
Slagverk
Pukor
Cymbaler
Nya och gamla stilar
Flera stilar lever kvar och utvecklas från barocken. Bland dem finns solokonserten och
operan. En ny stil är stråkkvartett. Det innebär ett stycke som är skrivet för två fioler, en
viola och en cello. En mästare på att skriva för
stråkkvartett var Joseph Haydn. Ett exempel
är No 61 i D-moll.
Wolfgang Amadeus Mozart 1756-1779
Mozart var ett musikaliskt
underbarn. När han var
fem kunde han spela cembalo. Ett år senare började
han komponera musik och
när han var sju år kunde
han spela musik direkt efter noter. Hans pappa tog
med honom på turnéer över Europa vilket
gjorde att han var influerad av mycket olika
musik so han fick höra. När han var 25 flyttade han till Wien, gifte sig och skaffade två
barn. Till en början gick det bra för honom.
Han blev känd och hade olika jobb. Men när
han hade blivit 35 hade han ingen fast anställning och därmed inte mycket pengar. När han
då dog fick han begravas bland andra. Antagligen dog han av hög feber och mot slutet
av sitt liv kände han på sig att han skulle dö.
Hans sista stycke ”Requiem” är begravningsmusik där delen ”Lacrimosa” är mest känd.
Ludwig van Beethoven 1770-1827
Beethoven var född in
i en musikalisk familj.
Han fick sluta skolan
när han var 11 för att
fokusera på musiken.
När han var sjutton år
besökta han Wien, där
han träffade Mozart.
Senare flyttade han dit.
Beethoven brukade ta promenader för att hitta inspiration och han skrev utifrån känslor på
ett sätt som ingen gjort tidigare. Tidigare hade
musikern skrivit för att behaga sina arbetsgivare. Stycken skrevs på beställning och dedikerades till exempelvis olika kungligheter.
Beethoven blev gradvis döv och förlorade
till slut hörseln helt. Han kunde inte längre
framföra sina pianostycken själv eftersom han
inte hörde hur starkt han skulle spela. Detta
gjorde honom djupt deprimerad. Trots detta
fortsatte han att komponera och hans nionde
symfoni ”Månaderna” skrev han när han var
helt döv.
Romantiken 1815-1910
Samhället
Den industriella revolutionen förändrar samhället radikalt. Massproduktion och stora
fabriker gör att bönder och vanliga arbetare
får mer pengar och fritid och bildar därmed
medelklassen. Att gå på konserter börjar bli
tillgängligt för vanligt folk och musik blir ett
vanligare nöje för medelklassen. Det i kombination med att orkestrarna växte med fler
instrument gjorde att det byggdes många
konserthus. Mycket musik skrevs för ”hemma-spel” då det började bli vanligare att det
fanns instrument hemma. Detta skapade en
växande marknad för instrumenttillverkare
och förlag som gav ut noter.
Musiken
Romantik har i detta sammanhang inget med
kärlek att göra. Romantiken betonar känslan
på bekostnad av förnuftet. Den intresserar sig
för det främmande och exotiska. Ett viktigt
inslag var synen på konstnären som en fritt
skapande ande, med dyrkan av geniet som
konsekvens. Romantiska kompositörer gick in
för en mer friare och mindre formell struktur
så att musiken i större utsträckning kunde
återspegla känslor, stämningar och mystik. Instrumentalmusiken (musik utan sång) betraktades som den ideala romantiska konstarten
genom sin förmåga att gestalta känslor utan
ord.
Programmusik
Man kunde komponera utifrån en text, dikt
eller handling – så kallad programmusik.
Hector Berlioz har skrivit Symphonie fantastique med inspiration från bland annat Shakespeare. Musiken är tänkt att skildra eller gestalta något. Ett annat känt exempel är Griegs ”I
bergakungens sal”.
Virtuoser
Musiker kunde inte längre spela flera instrument och olika genrer eftersom de var tvungna att specialisera sig. Detta skapade virtuoser, d.v.s. otroligt duktiga musiker. En känd
virtuos är violinisten Niccolò Paganini. Han
utvecklade fiolspelet med en massa nya tekniker och skrev en serie stycken utifrån det, bl.a.
Caprice no 5. Från Ungern kom en pianist
som hette Franz Liszt. Han såg Paganini
spela i Paris och blev inspirerad att bli bäst på
piano. Liszt levde ett liv i glamour som superstjärna innan han vid 50 års ålder tog ett jobb
inom den katolska kyrkan. Ett av hans mest
kända verk är Hungarian Rhapsody nr. 2.
Nationalromantik
Över hundra små stater försvann när man
drog nya landsgränser. Folk med samma språk
och kultur slog sig samman. Detta bildade en
stark nationalism och patriotism som i musiken avspeglade sig i nationalromantiken. Man
ville utveckla en stil som med etnisk identitet,
t.ex skandinavisk eller rysk. Kompositörer använde sig av litteratur, folkmusik och danser.
Inspirerad av sitt hemland Finland skrev Jean
Sibelius stycket ”Finlandia”.
Modernismen 1910Musiken
Ett kännetecken för modernismen är att den
ifrågasätter accepterade traditioner och att det
finns en stor öppenhet. Därför kan modernistisk musik låta väldigt speciellt och konstigt. Melodierna är långt ifrån så vackra och
slingrande som de har varit tidigare, om det
ens finns någon melodi. Vanliga ackord som
C-dur var ointressant för många kompositörer under första halvan av 1900-talet. Istället
letade man efter sådant som var dissonant,
alltså sådant som i våra öron kanske låter fel.
Nya sätt att komponera
Vissa kompositörer skapade system för att
exempelvis med hjälp av matematik skapa ny
musik. Andra lät slumpen avgöra genom att
t.ex. använda tärningar. En av dem var John
Cage som har skrivit flera musikstycken som
får en att fundera på ”vad är vackert?” och till
och med ”vad är musik?”. Ett av hans mest
kända stycken heter ”4:33” och består endast
av pauser vilket gör att det är helt tyst. Tanken
var delvis att musiken skulle byggas upp av de
ljud som fanns runtomkring.
Inom minimalism är Steve Reich en känd
kompositör. Han bygger upp många av sina
stycken genom att skriva ett par takter som
upprepas väldigt många gånger, fast med små
variationer. Man kan säga att inom musiken
betyder minimalism ”uppbyggt med begränsade medel”.
Under 1900-talet finns både möjlighet att spela in ljud och att skapa ljud genom olika typer
av synthar. Detta användes av vissa kompositörer för att skapa en helt ny typ av musik,
långt ifrån den vi är van att höra idag.
Musikexempel
Medeltiden
Gregoriansk musik – ”Dies Irae”
Känns igen på att det bara är en melodi,
alltså inga instrument och inga stämmor.
Sjungs av (mest) munkar och ska låta som
att de står i kyrkan och sjunger.
Trubadur
Instrumenten låter lite speciellt eftersom
de inte riktigt ser ut som idag. Framförallt
hörs flöjten väl.
Renässansen
Mässa – ”Agnus Dei”
Stycket är skrivet för en gudstjänst och det
är därför inga instrument med. Musiken är
uppbyggd på flera stämmor som går in i
varandra. Lyssnar man noga kan man höra
att de alla sjunger ”agnus dei” men att de är
på olika ställen.
Madrigal
Körsång som är uppbyggd på samma sätt
som ”Agnus Dei” men den går mycket
fortare. Alla fyra stämmor sjunger samma
text men melodierna är lite olika så det kan
låta lite rörigt.
Barock
Opera – Musik från ”Orfeus”
Skådespelarna/sångarna var tvugna att
överrösta orkestern och utvecklade en unik
sångteknik som förknippas med opera.
Barock-orkestern – Vivaldis violinkonsert
Detta är en av fyra delar skrivna om de fyra
årstiderna och just denna handlar om våren. Musiken har ett tydligt tema som upprepas mycket. Musiken är skriven väldigt
uttrycksfull för att förmedla en känsla av
vår. Instrumenten som hörs är fiol, altfiol,
cello, kontrabas och cembalo.
Oratorium – Händels ”Messias”
Stycket är skrivet för orkester och kör vilket
gör att det blir väldigt pampigt. På texten
(Haleluja) kan man även höra att det handlar om kristen musik.
Orgelmusik – ”Toccata och fuga i Dm”
Bach, som levde under barocken, var en
mästare på att spela orgel och detta är ett
utav hans mest kända stycken.
Klassicismen
Sonat – Månskenssonaten
Ett utav Beethovens mest kända verk. Skrivet för piano som uppfanns på 1700-talet.
Symfoni – Mozart, No 40 i Gm
Symfoniorkestern med alla dess instrument
är nu utvecklad och många kompositörer
skriver symfonier.
Symfoni – Ödessymfonin
Beethovens kanske mest kända symfoni
börjar med toner som sägs representer
ödet som knackar på dörren.
Stråkkvartett
Stråkkvartetten består av två fioler, en altfiol och en cello. Man kan säga att det musiken påminner om symfonier men de är
mycket ”luftigare” eller ”tunnare” eftersom
det bara är fyra instrument och inte en hel
orkester.
Romantiken
Programmusik – ”I bergakungens sal”
Programmusik är ofta skriven utifrån en
handling. I det här fallet trollens dans som
blir vildare och vildare.
Virtuos – Paganini (fiol)
Paganini skrev flera stycken för en ensam
fiol och genensamt för dem alla är att de är
väldigt svåra att spela och ställer höga krav
på musikerns teknik.
Virtuos – Liszt (piano)
Stycket har hämtat inspiration från ungersk
musik. Det börjar väldigt enkelt men får
fler och fler teknikst svåra inslag.
Modernismen
Minimalism – Steve Reich
Precis som mycket av musiken inom modernismen låter det lite speciellt. Den här
musiken bygger på upprepning. Instrumenten som hörs är bl.a. piano, fiol, cello,
marimba, xylofon och sång.
Elektronisk musik – Stockhausen
Vissa kompositörer tänjde rejält på gränserna för vad som kan kallas musik och
försökte med hjälp av bl.a. synthar hitta
nya ljud.
•
•
•
•
symfoni, kompositör, dirigent)
Tydliga jämförelser av flera epoker
Flera exempel på utveckling. ”En stor
skillnad mellan renässans och modernism
är vilka regler man använde sig av. Renässansmusiken skulle ofta vara vacker och då
utgick man från vissa mönster. I modernismen försökte man snarare hitta på helt
nya sätt att göra musik på och då kunde
det låta lite konstigt. Jag tycker att detta
musikstycket låter riktigt konstigt, precis
som ett modernistiskt stycke…”
Flera saker där du kopplar samman musik
med något som har med samhället i övrigt
att göra
Slutsatser underbyggda med fakta och
logik, som en sammanfattning
Inför provet
Skrivuppgift
Skriv en text där du förklarar hur musiken har
utvecklats i takt med samhället från antiken
till modernismen.
Du ska minst ha med:
• Någonting där du förklarar hur utvecklingen har gått till
• Flera ord för att förklara och beskriva dina
förklaringar
• En tydlig jämförelse mellan två epoker
• Ett exempel på en utveckling
• Någonting där du kopplar samman musik
med något som har med samhället i övrigt
att göra
• Slutsatser, som en sammanfattning
Provet kommer att vara uppdelat i två delar
där den första utgår från att lyssna på musikexemplena och den andra handlar om att
svara på frågor.
Del 1
Du kommer att få höra alla musik-exempel.
Din uppgift blir för det första att skriva vilken
epok stycket hör hemma i och att skriva ner
ett instrument (sång räknas som instrument)
som du kan höra.
Del 2
Denna del kommer att bestå av frågor utifrån
texten. Frågorna är indelade i tre grupper
utifrån tre olika kunskapskrav.
Musikens påverkan i samhället – läs på om:
För högre betyg krävs:
• Att inte bara skriva minsta möjliga utan att
fundera mycket
• Längre kedjor av resonemang. Detta ledde
till detta som ledde till detta så att detta…
• Användning av musik-ord (ackord, melodi,
•
•
•
•
•
Orden sakral/profan
Platsen för gregoriansk sång
Trubadurer
Musikteorins utveckling
Renässansmänniskornas inspiration
• En ”uppfinning” som hjälpte till att sprida
musik
• Viktiga ord under klassicismen
• Musikerns övriga jobb
• Europas ”kultur-huvudstad”
• En annan sorts musik än den vid hoven,
kyrkan och konserthusen
• Den industriella revolutionens påverkan
• Bidragande faktorer till nationalromantiken
Urskilja karaktärsdrag – läs på om:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Typiskt för medeltida musik
Flera stämmor - vad nytt kom till?
A-capella
Musik vid gudstjänsten
Operan
Solo concerto
Dur/moll
Symfonier
Romantiken betonar _____ på bekostnad
av ______
• Den ideella musiken under romantiken
• Programmusik
• Nya sätt att komponera på under modernismen
Instrumentens funktion – läs på om:
• Stråkkvartettens instrument
• Symfoniorkesterns alla instrument och
vilken instrumentgrupp de tillhör
• Medeltidens instrument