E.ON Gas
Gasolanläggning hos våra kunder
Lagring av gasol hos förbrukarna sker som regel i cisterner placerade ovan jord. Den vanligaste typen av cisterner
är utformade som en liggande cylinder, placerad på ett fundament. Det förekommer också att cisterner förläggs
under mark. Sfäriska cisterner är en annan typ av cisterner som vanligtvis används då volymen överstiger 500 m³.
När det gäller placering av cisternen måste hänsyn tas till regler för säkerhetsavstånd till kringliggande byggnader. Avstånden varierar med cisternens storlek och byggnadernas användningsområde. Exempelvis gäller ett
större säkerhetsavstånd till en skola eller ett sjukhus.
Placering av cisternen
Vid placering av en gasolcistern måste också hänsyn tas
till hur cisternen ska fyllas på med gasol. Närheten till
järnvägsspår är självklart viktigt vid leveranser per järnväg
liksom att hänsyn måste tas till tillfartsvägarnas bärighet
vid lastbilsleveranser.
En cistern är ett tryckkärl
En gasolcistern är att betrakta som ett tryckkärl och
därigenom gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om tryckbärande anordningar och allmänna råd om tillämpningen av
föreskrifterna (AFS 1999:4). Normalt är en cistern beräknad
för ett högsta tryck på 16 bar. Även den utrustning som
cisternen utrustas med; armatur och säkerhetsutrustning,
måste uppfylla kraven.
Flottörmätare
Säkerhetsventil skyddar mot högt tryck
En gasolcistern ska vara försedd med en säkerhetsventil som
skyddar cisternen mot för högt inre tryck. Gasol har en hög
volymutvidgningskoefficient och vid fyllning av en gasolcistern får nivån vid olika temperaturer enligt nedanstående
diagram inte överskridas. Där framgår även maximalt tillåten
fyllnadsvolym med hänsyn till temperatur.
Våra chaufförer fyller oftast inte mer än till cirka 85 procent. Därigenom lämnas plats för en viss expansion av gasolvätskan i händelse av temperaturökning. Säkerhetsventilen
ska besiktigas årligen och därför är det vanligt att man
monterar säkerhetsventilen på en växelventil för att underlätta vid besiktningstillfället.
Lossningsutrustning
Vid påfyllning av en gasolcistern ansluter man både gasfas
och vätskefas till transportfordonet och gasol pumpas
från transportfordonets cistern via vätskefasanslutningen.
Via gasfasen utjämnar man trycket mellan transportfordonets cistern och den mottagande cisternen så att pumpen
inte behöver arbeta mot ett högt mottryck. Vid lastbilstransporter finns lossningspumpen på bilen medan man
vid järnvägstransporter har en lossningspump vid gasolanläggningen.
Gasolanläggningen måste också vara utrustad med en
jordanslutning. Denna ansluts till transportfordonet vid
lossning för att undvika statiska urladdningar som kan ge
upphov till gnistbildning.
Nivåmätare
För att kunna avläsa nivån på gasolvätskan i cisternen
måste den förses med en nivåmätare. Det finns i princip två
olika typer av nivåmätare för gasolcisternen. Båda typerna
monteras på cisternens gavel.
Den magnetiska flottörmätaren överför rörelsen från
en flottör som flyter på vätskeytan i cisternen till ett visarinstrument på cisternens utsida. Visarinstrumentet kan
kompletteras med en elektrisk givare och på så sätt kan
gasolnivån i cisternen fjärravläsas.
Vridmätaren består av ett rör som mynnar ut i en
pysventil och en visare på en graderad skala på cisternens
gavel. Mätning av nivån går till som så att man öppnar
pysventilen med röret i sitt högsta läge i cisternen, vrider
röret tills vätska kommer ur pysventilen och avläser värdet
på skalan. Momentet utförs en gång till genom att röret
förs upp till sitt översta läge och vrids ned till vätskeytan
från andra hållet. De avlästa värdenas medelvärde är
gasolvätskans nivå i cisternen.
Cisterndiagram Propan 95
Exempel: vätsketemperatur
Fyllnadsgrad %
+15 °C, propan 95, maximal
fyllnadsgrad 88 procent.
–34,8°C
94
92
90
88
86
84
82
80
78
–18°C
–20°C
–10°C
0°C
10°C
20°C
30°C
Källa: Handbook Butane-Propane
Gases, Fourth Edition.
(Utgivare Chilton Company)
Tryckhöjningspump
Fram till förångaren trycks normalt gasolvätskan genom det
gastryck som finns i cisternen. Likväl kan det under speciella
temperaturförhållanden behövas en tryckhållningspump för
att upprätthålla trycket i systemet. Tryckhållningspumpen
placeras i vätskefasen mellan cisternen och förångaren.
När det gäller såväl tryckhöjningspump som lossningspump använder man oftast pumpar av samma typ på
grund av de krav som ställs. De tidigare använda pumparna
av kugghjuls- eller lamelltyp börjar alltmer ersättas av
sidokanal- och centrifugalpumpar. De senare har bättre
egenskaper än de förra när det gäller krav på tillrinningshöjd, känslighet för fasta partiklar, ljudnivå och tryckuppbyggnad i systemet vid stängda ventiler. För dimensionering
och val av pump se respektive leverantörs datablad och
formelsamlingar.
Kavitation: Om man har en pump med otillräcklig
kapacitet kan man råka ut för att pumpen kaviterar.
Kavitation uppstår när det statiska trycket lokalt sjunker
E.ON Gas Sverige AB 205 09 Malmö
T 020-56 56 00
eon.se
under vätskans ångbildningstryck på pumpens sugsida.
Ångblåsor uppstår och följer med vätskeströmmen in i
pumpen. Inne i pumpens tryckzon återkondenseras dessa
blåsor till vätskefas igen under enormt högt tryck. Förloppet
kallas för implosion. Vid implosion uppstår en mycket
kraftig tryckpuls med hög frekvens som skadar pumpen.
Det kan låta som om pumpen pumpar småstenar. Pumpens
kapacitet försämras givetvis av kavitation och pumpens
livslängd förkortas dramatiskt.
Oljeavskiljare
Oljeavskiljaren i ett gasolsystem har som funktion att
avskilja eventuella oljepartiklar som kan finnas i gasen
och som kan orsaka störningar i systemets olika delar.
Oljeavskiljaren monteras i regel direkt efter förångaren.
Vid behov ska oljeavskiljaren tömmas på eventuella oljepartiklar. Detta arbetsmoment förs lämpligen in som en
rutin i den fortlöpande tillsynen för gasolanläggningen.
Tryckregulator
För att systemets gastryck ska vara konstant monteras
en tryckregulator direkt efter förångaren. I större system
med långa distributionssträckor monteras i regel ytterligare
tryckregulatorer vid förbrukningsställena, till exempel vid
brännare.
Övriga delar
Ett gasolsystem innehåller förutom ovan beskrivna komponenter också en mängd andra delar. Ledningar, ventiler,
flänsförband och annat som tillkommit för att tillfredsställa
användarens behov och krav på gasolanläggningen.
2015-05 TCF
Förångare
Vid mycket låg förbrukning av gasol kan man klara försörjningen av gasol med den avkokning av vätska, gasbildning,
som sker i cisternen. Jämför med en gasolflaska till ett
campingkök. Normalt är dock att man behöver värma upp
gasolvätskan i en förångare för att förse förbrukningskällan
med gasol i gasfas. En förångare är i princip en värmeväxlare där man förångar gasolvätskan via ett värmebärande
medium, exempelvis vatten eller ånga. Efter förångaren kan
gasen distribueras i ett rörledningssystem till vilket förbrukarna ansluts.