tacka ja! bättre balans 250 möjligheter
E N T I D N I N G F R Å N R E G I O N J Ö N KÖ P I N G S L Ä N NR 3 2015 TACKA JA! DAGS FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA BÄTTRE BALANS ÖVNINGAR OCH TIPS 250 MÖJLIGHETER NYA SÄTT ATT TÄNKA INFLUENSAVACCINATION Undvik inf luensa – vaccinera dig Snart är det dags igen – att vaccinera dig mot årets influensa! Det är ett bra sätt att undvika den ibland besvärliga influensan och inte minst de allvarliga följdsjukdomarna. Du som fyllt eller snart fyller 65 år eller om du är gravid eller har en kronisk sjukdom som gör att du kan bli allvarligt sjuk om du får influensa – ja, du ska verkligen fundera över regionens erbjudande att vaccinera dig gratis. Det är flest barn och ungdomar som blir sjuka, men för dem är influensan oftast ofarlig. Det är när man blir äldre som influensan och följdsjukdomarna kan slå hårt mot hälsan. Och äldre, ja det är man när man över 65 år, oavsett om man känner sig stark, frisk och evigt ung. – Vaccinera dig, det gör inte ont, det är ofarligt – och det kostar inget! Skulle du trots allt bli smittad, blir du inte lika sjuk om du är vaccinerad, säger Malin Bengnér, överläkare på infektionskliniken, Länssjukhuset Ryhov. Många vaccinationstider Viruset som orsakar influensa smittar mycket lätt och det är svårt att undvika att den sprids. Vaccination är bästa skyddet för dig som ingår i en riskgrupp. Du kan vaccinera dig på någon av länets vårdcentraler, på ditt äldreboende, av hemsjukvården eller när du besöker vården för din kroniska sjukdom. Vårdcentralerna börjar vaccinera från slutet av oktober – du hittar öppettiderna på sidorna 4–6. Missar du vårdcentralens öppna mottagningar, kontakta din vårdcentral och fråga när du kan komma och vaccinera dig. Gravida och andra riskgrupper Den som är gravid har sämre försvar mot infektioner och är därför också en riskgrupp för influensa. – Svininfluensan är särskilt jobbig för gravida, säger Malin Bengnér. Alla blivande mammor bör vaccinera sig efter vecka 16. Vaccinet ger även det nyfödda barnet ett bra skydd. Dessutom bör du vaccinera dig om du känner igen dig i någon av de här andra grupperna: •Vuxna och barn med kronisk hjärt- eller lungsjukdom, diabetes, nedsatt infektions försvar av annan orsak, kronisk lever- eller njursjukdom, kraftigt överviktig eller har neuromuskulär sjukdom som påverkar and ningen, samt barn med flerfunktionshinder. •Familjemedlemmar till personer med kraf tigt nedsatt immunförsvar och personal som vårdar dessa personer. cin gav lite sämre effekt kan ha bidragit till detta, men samtidigt mildrades verkningarna tack vare snabbare diagnostik, snabbare behandling och att så många i riskgrupperna vaccinerade sig. Fler vaccinerade sig Förra året valde många i riskgrupperna att tacka ja till vaccination. I Jönköpings län vaccinerade sig över 61 procent av gruppen 65-plussare, det är många fler än de senaste åren. – Trots detta blev fjolårets influensasäsong ganska svår – och de som drabbades svårast var personer över 65 år, säger länets smittskyddsläkare Peter Iveroth. Att fjolårets vac- TEXT: LISBETH LEJON FOTO: JOHAN W AVBY Läs mer om influensa och vaccination: 1177.se/Jonkopings-lan ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall SKRIBENTER Mikael Bergström, Mats Fäldt, Frida Halvardsson, Lisbeth Lejon GRAFISK FORM Katarina Sennevik FOTO Johan W Avby TRYCK EKTAB Eskilstuna, oktober 2015 UPPLAGA 160 000 exemplar DISTRIBUTION Posten 036-19 51 45, 036-19 51 23 WEBBPLATS www.rjl.se OMSLAGSBILD: Nu är vår vaccinationsambassadör Gladis tillbaka. Foto: Johan W Avby. Tidningen på daisyskiva skickas till dig som valt att prenumerera på den. Beställ eller avbeställ prenumerationen på www.rjl.se. – Tacka ja till vaccination! Så låter smittskyddsläkare Peter Iveroths och infektionsläkare Malin Bengnérs bästa råd till dig som ingår i en riskgrupp för influensa och vill hålla dig frisk i vinter. OM vaccinet Gladis är tillbaka! Nu tar regionens barska vaccinationsambassadör Gladis raggarbilen till Fröjden i Jönköping. Se henne greppa mikrofonen och framföra sitt viktiga budskap från scenen: Vaccinera dig mot influensa. Det är gratis för dig över 65. Måndag 26 oktober rullar filmen igång på TV4 och Facebooksidan 1177 Vårdguiden Jönköpings län. Nr 3 2015 •Tre säsongsinfluensor cirkulerar varje år – två typer av influensa A (varav den ena är den så kallade svininfluensan) och influensa B. Vaccinet skyddar mot alla tre. •Vaccinet ger ett gott skydd mot att bli svårt sjuk i influensa. •Mer än en halv miljard doser ges varje år världen över, med ytterst få allvarliga biverkningar. •Äggallergiker ska inte ta influensavaccinet, men tål man sockerkaka tål man vaccinet. Är du osäker, hör med läkare före vaccination. •Sprutan ges i överarmen. •Efter vaccinationen kan du bli lite röd och öm där du fick sprutan. Ibland kan man få feber. Besvären brukar gå över inom ett par dagar. 3 INFLUENSAVACCINATION Tid och plats för din vaccination I oktober–november startar vaccinationerna mot årets influensa på vårdcentraler, mottagningar och äldreboenden på många platser i länet. Vaccinationen är gratis för dig som är gravid eller som har någon kronisk sjukdom eller är över 65 år. Du behöver inte boka tid. Vaccination erbjuds även i samband med ordinarie besök på mottagningen. ANEBY Aneby vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Storgatan 29, Aneby Tider: 2 nov kl 13–16, 10 nov kl 8–12, 16 nov kl 13–18, 24 nov kl 13–15 EKSJÖ Eksjö vårdcentral Plats: Snickaren, Snickaregatan 11, Eksjö Tider: 3 nov och 5 nov kl 14–18, 10 nov och 12 nov kl 15–17, 17 nov och 19 nov kl 15–17, 21 nov kl 10–13 (obs lördag) Mariannelunds vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Esmarchsgatan 1, Mariannelund Tider: 3, 5, 10, 12, 17 och 19 nov kl 13.30–15 GISLAVED Anderstorps vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Storgatan 25, Anderstorp Tider: 3 nov kl 10–12 och 13–15, 4 nov kl 13–15, 10 nov kl 15–17 Gislaveds vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Norra Långgatan 25, Gislaved Tider: 3–4 nov kl 10–12 och 13–17, 10–11 nov och 17 nov kl 13–16 Gislehälsan Plats: Vårdcentralen, Regeringsgatan 20, Gislaved Tider: 3 nov och 5 nov kl 15–16.30, 10 nov och 12 nov kl 15–16.30 Reftele vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Skedesvägen 8, Reftele Tider: 12 nov kl 14–16, 16 nov kl 14–16 Smålandsstenars vårdcentral Plats: Vårdcentralen, V Järnvägsgatan 8, Smålandsstenar Tider: 5 nov, 9 nov, 11 nov, 19 nov och 7 dec kl 14–16 Plats: Församlingshemmet, Kyrkvägen 19, Burseryd Tider: 10 nov och 24 nov kl 14–16 GNOSJÖ HABO Habo vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Kärrsvägen 37, Habo Tider: Vecka 44, 45 och 46: Tisd, onsd och torsd, klockan 14–16.30 JÖNKÖPING Bankeryds vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Sjöåkravägen 18, Bankeryd Tider: 20–22 okt kl 13–14, 27–29 okt kl 13–14, 3–5 nov kl 13–14 Gränna vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Hävdevägen 31, Gränna Tider: 2 nov, 4 nov, 10 nov och 12 nov kl 14–16 Plats: Visingsömottagningen, Norrbovägen Tider: 25 nov kl 9–10.30 Gnosjö vårdcentral Plats: Distriktssköterskemottagningen, Järnvägsgatan 49, Gnosjö Tider: 3 nov, 5 nov, 10 nov och 12 nov kl 13.30–16 Hälsans vårdcentral 1 och Hälsans vårdcentral 2 Plats: Plan 1, Hälsans vårdcentrum, Fabriksgatan 17, Jönköping Tider: 3–5 nov kl 15–18, 10–12 nov kl 15–18, 17–18 nov kl 15–18 Plats: Distriktssköterskemottagningen, Hoffmansgatan 9, Hillerstorp Tider: 4 nov kl 14–16, 11 nov kl 14–16 Plats: Distriktssköterskemottagningen, Bottnaryd Tider: 4 nov och 11 nov kl 8.30–11.30 Plats: Hestra Läkarmottagning, Mogatan 7A, Hestra Tider: 3 nov, 5 nov och 10 nov kl 10–12 4 Nr 3 2015 Kungshälsans vårdcentral Plats: Distriktssköterskemottagningen, Huskvarna vårdcentrum, Huskvarna Tider: 2–5 nov kl 14–16.30, 9–12 nov kl 14–16.30 Läkarhuset Huskvarna Plats: Läkarhuset Huskvarna, Viktoriagatan 1, Huskvarna Tider: 3 nov kl 15–17, 12 nov kl 15–17, 19 nov kl 15–17 Läkarhuset Väster, Jönköping Plats: Läkarhuset Väster, Barnarpsgatan 13, våning 1, Jönköping Tider: 3 nov kl 15–17, 4 nov kl 10–12, 10 nov kl 15–17, 11 nov kl 10–12, 17 nov kl 15–17, 18 nov kl 10–12, 24 nov kl 15–17 Läkarhuset Öster, Jönköping Plats: Sjukgymnastiken plan 1, Vårdcentralen, John Bauersgatan 4, Jönköping Tider: 3 nov kl 16–18, 4 nov kl 16–18, 10 nov kl 16–18, 17 nov kl 16–18, 24 nov kl 16–18 Norrahammars vårdcentral Plats: Distriktssköterskemottagningen, Postgatan 1, Norrahammar Tider: 3–5 nov kl 14–16, 10–12 nov kl 14–16 Rosenhälsans vårdcentral Plats: Vårdcentralen, plan 4, Huskvarna vårdcentrum, Jönköpingsvägen 19, Huskvarna Tider: 2–5 nov och 9–12 nov, kl 14–16.30 Rosenlunds vårdcentral Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum, Hermansvägen 5, Jönköping (ingång via apoteket) Tider: 20 okt kl 16–19, 21 okt kl 16–19, 5 nov kl 16–19 Råslätts vårdcentral Plats: Råslätts kyrka (Svenska kyrkan), Sparvhöksgatan 5, Jönköping Tider: 20–21 okt kl 9–12 och 13–16, 27 okt kl 9–12 och 13–16 Tenhults vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Jönköpingsvägen 7, Tenhult Tider: 20 okt kl 16–19, 22 okt kl 16–19, 4 nov kl 16–19 NR 3 2015 Wasa vårdcentral Plats: Wasa vårdcentral, Thulevägen 2, Huskvarna Tider: Drop in månd–torsd kl 10–12, 13–15 Wetterhälsan Plats: Wetterhälsan A6, Batterigatan 9, Jönköping Tider: Drop in under ordinarie öppettider från 29 oktober. Plats: Wetterhälsan City, Lantmätargränd 59, Jönköping Tider: Drop in under ordinarie öppettider från 29 oktober. Vårdcentralen Lokstallarna, Bräcke diakoni Plats: Vårdcentralen, Kortebovägen 6, Jönköping Tider: 11–12 nov kl 15–18, 18 nov kl 15–18, 25 nov kl 15–18 Öxnehaga vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Oxhagsgatan 59, Huskvarna Tider: 3–5 nov samt 10–12 nov kl 10–12 och 14–16 Plats: Österängskyrkan, Polstjärnevägen 7, Jönköping Tider: 10 nov kl 14–16 MULLSJÖ Mullsjö vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Kyrkvägen 1, Mullsjö Tider: 27–29 okt kl 13–17, 3–5 nov kl 13–17, 10–12 nov kl 13–17 NÄSSJÖ Bodafors vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Torget 1, Bodafors Tider: 4–5 nov kl 14–16, 11–12 nov kl 14–16, 18–19 nov kl 14–16, 25–26 nov kl 14–16 Plats: Mottagningen, Ådalagatan 4, Malmbäck Tider: 3 nov och 10 nov kl 13–15 Familjeläkarna i Forserum Plats: Vårdcentralen, Lillsjövägen 12, Forserum Tider: 3–6 nov kl 9–12 och kl 13–16, 9–13 nov kl 13–16 Nässjö Läkarhus Plats: Nässjö Läkarhus, Mariagatan 30, Nässjö Tider: 11–12 nov kl 14–16, 18–19 nov kl 14–16, 25–26 nov kl 14–16 Nässjö vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Skansgatan 9, Nässjö Tider: Vecka 45–47, tisdag–torsdag kl 13–16.30 Plats: Sofiasalen, Anneberg Tider: 4 nov kl 13–15 Plats: Mottagningen, Ådalagatan 4, Malmbäck Tider: 5 nov, 12 nov och 19 nov kl 10–12 Vårdcentralen Nyhälsan, Bräcke diakoni Plats: Vårdcentralen, Nyhemsgatan 6, Nässjö Tider: 3 nov kl 7–9, 4 nov kl 16.30–18.30, 5 nov kl 11.45–13.15 och kl 16–18.30, 9 nov kl 11–13 och kl 16–18.30, 10 nov kl 7–9, 12 nov kl 15–19 Kom ihåg kortärmat när du ska vaccinera dig! 5 INFLUENSAVACCINATION SÄVSJÖ VAGGERYD Sävsjö vårdcentral Plats: Sävsjö vårdcentral, Villagatan 14, Sävsjö Tider: 20 okt kl 15–18, 3 nov kl 15–18, 5 nov kl 15–18 Skillingaryds vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Ljungbergsgatan 2, Skillingaryd Tider: 3–6 nov kl 9–12, 10–13 nov kl 9–12 Plats: Bryggaren, V. Järnvägsgatan 9, Sävsjö Tider: 27 okt kl 10–12 Vaggeryds vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Lundavägen 23, Vaggeryd Tider: 3–4 nov kl 13–16, 11–12 nov kl 13–16 Plats: Träffpunkten Servicehus, Östra Torggatan 1, Rörvik Tider: 2 nov kl 10–12 Plats: Fridens borg, Storgatan 35–37, Vaggeryd Tider: 5 nov kl 8.30–16 Plats: Södergården, Lillgatan 1, Stockaryd Tider: 19 okt kl 10–12 Plats: Framgången 4, Vaggeryd Tider: 10 nov kl 8.30–16 Vrigstad Läkarmottagning Plats: Läkarmottagningen, Värdshusvägen 3, Vrigstad Tider: 3–5 nov kl 14–16, 10–12 nov kl 14–16, alla övriga dagar i nov kl 15–16 Plats: Träffpunkten Servicehus, Östra Torggatan 1, Rörvik Tider: 4 nov 14–16 Plats: Södergården, Lillgatan 1, Stockaryd Tider: 11 nov 14–16 VETLANDA Avonova vårdcentral, Vetlanda Plats: Vårdcentralen, Vitalagatan 9, Vetlanda Tider: Från 3 nov dagligen kl 14–16, 5 nov och 10 nov kl 17–19 Plats: Mottagningen, Östra Storgatan 1, Kvillsfors Tider: 5 nov kl 8.30–10.30 TRANÅS Landsbro vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Valåkravägen 1, Landsbro Tider: 3 nov och 5 nov kl 17–19 Läkarhuset Tranås Plats: Läkarhuset, Vasagatan 1, Tranås Tider: 3–5 nov kl 14–16, 10–12 nov kl 14–16, 17–19 nov kl 14–16 Plats: Distriktssköterskemottagningen, Ramkvilla Tider: 12 nov kl 14–16 Tranås vårdcentral Plats: Tranås vårdcentral, N Storgatan 101, Tranås Tider: 18 nov kl 16–18 och 20 nov kl 9–12 Plats: ICA Kvantum, Ågatan 22, Tranås Tider: 6 nov kl 9–12 Plats: Bergets Seniorboende, Piratens gata 9, Tranås Tider: 13 nov kl 9–12 Vetlanda vårdcentral Plats: Vetlanda vårdcentral, Norrvägen 2 B, Vetlanda Tider: 3–5 nov kl 15–18, 10–12 nov kl 15–18 Plats: Ekebo, Ekenässjön Tider: 3 nov kl 11–14 Plats: Österliden, Holsbybrynn Tider: 4 nov kl 11–14 Plats: Österäng, Korsberga Tider: 5 nov kl 11–14 Plats: Näverbyn, Stenberga Tider: 11 nov kl 11–14 Plats: Näshults bygdegård, Näshult Tider: 12 nov kl 11–14 Vårdcentralen Aroma Plats: Vårdcentralen, Lasarettsgatan 17, Vetlanda Tider: 3 nov kl 15–18, 4–5 nov kl 16–18, 9–12 nov kl 16–18 VÄRNAMO Avonova Apladalen Vårdcentral i Värnamo Plats: Pilgatan 10, Värnamo Tider: 3 nov, 5 nov, 10 nov, 19 nov och 24 nov kl 15–17 Plats: Mottagningen, Storgatan 37, Forsheda Tider: 12 nov kl 13–15 Rydaholms vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Dahlgrens väg, Rydaholm Tider: 3 nov och 5 nov kl 14–16, 10 nov och 12 nov kl 14–16 Vråens vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Vråenvägen 31, Värnamo Tider: 27 och 29 okt kl 14.30–16.30, 3, 5, 17 och 19 nov kl 14.30–16.30 Väster vårdcentral Plats: Värnamo sjukhus, Värnamo Tider: 3–4 nov kl 14–16.30, 10–11 nov kl 14–16.30, 24–25 nov kl 14–16.30 Plats: Mottagningen, Norregårdsv. 11, Bredaryd Tider: 11 nov kl 9.30–11.30, 25 nov kl 9.30–11.30 Plats: Mottagningen, Storgatan 31, Forsheda Tider: 3 nov kl 9.30–11.30 och 24 nov kl 9.30–11.30 Plats: Emmagården, Kvillsfors Tider: 10 nov kl 11–14 Tacka ja! 6 Om du vaccinerar dig är risken mindre att du drabbas av svår influensa och lunginflammation. Nr 3 2015 Varje dag räknas i cancervården Hösten 2015 inför Region Jönköpings län standardiserade vårdförlopp för de fem första cancerdiagnoserna. När det finns en välgrundad misstanke om cancer ska patienten inte behöva vänta en enda dag i onödan. – Vi ska erbjuda kortare väntetider, jämlik vård, ökad kvalitet och mer patientmedverkan, säger Marianne Johansson, projektledare inom Region Jönköpings län för denna nationella satsning. Det är lätt att sätta sig in i patientens önskan om snabb hjälp vid cancersjukdom eller snabbt besked om att det inte är cancer. De flesta cancerfall upptäcks när patienten besöker vårdcentralen på grund av besvär och oro. Nu får de fem första cancerformerna ett standardiserat vårdförlopp med remiss som ger ett snabbspår in i specialistvården. Samtidigt ska patienten få information, muntligt och skriftligt, om misstanken och hur det fortsatta vårdförloppet ser ut. Välgrundad misstanke Det innebär bland annat att koordinatorer på klinikerna tar hand om allt det praktiska som att boka in patienten för provtagningar, undersökningar, besök på mottagning – och vid behov operationstid. Samtidigt får patienten en enkel och tydlig väg in i vården, en kontaktsjuksköterska som NR 3 2015 kan svara på frågor och berätta steg för steg vad som ska hända. Sjukvården använder välgrundad misstanke som begrepp. När den finns börjar också tiden ticka för hur många dagar det får ta till utredning och start av behandling – olika för olika cancerformer. – Välgrundad misstanke om cancer i urinblåsan kan uppstå redan på vårdcentralen, eller efter undersökning på en kirurgklinik vid misstanke om cancer i magsäck eller matstrupe. Men det är viktigt att påpeka att välgrundad misstanke inte behöver vara detsamma som cancer, säger Marianne Johansson. Maxtider Om vårdcentralen till exempel skickar remiss om misstänkt cancer i matstrupe och magsäck, ska specialistvården undersöka patienten inom sju dagar. Är misstanken cancer i urinblåsan, får det gå högst elva dagar innan specialistvården inleder behandling. Det kan jämföras med dagens genomsnitt på 29 dagar inom Region Jönköpings län – bäst i Sverige. – Vi har inte lyckats fullt ut ännu, men vi har klarat det bättre än vi trodde. Vi har kortat väntetiderna för det första ledet ordentligt, i princip halverat de 29 dagarna, säger Bruno Larsson, verksamhetschef för urologikliniken. Urologkliniken startade Urologkliniken har varit igång sedan våren 2015 med prostatacancer och cancer i urinblåsan och övre urinvägar. Under september startade processerna för ytterligare tre cancerformer. För den som drabbas av cancer innebär detta kortare väntetider och en vård som sker likadant oavsett var patienten bor. – Vi har satt ord på något som vi alla visste att vi borde göra. Det är ett fantastiskt intresse för detta, långt utöver vad jag trodde jag skulle uppleva, säger Bruno Larsson. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: ANNA KERN Marianne Johansson Under 2015 utvecklas standardiserade vårdförlopp för blodcancer, huvud- och halscancer, matstrupe- och magsäckscancer, prostatacancer samt cancer i urinblåsa och urinvägar. Under 2016 fortsätter arbetet med en rad andra cancerformer, bland annat bröstcancer i denna nationella satsning som pågår till och med 2018. 7 Fler steg mot jämlik vård För att erbjuda en jämlik vård samlar Region Jönköpings län från hösten 2015 olika typer av planerade operationer till ett eller två sjukhus. Tillgängligheten ska vara densamma oavsett var invånarna bor. Regionens tre sjukhus är akutsjukhus och tar hand om akut sjuka precis som idag. – Vi skapar förutsättningar för mer stabila team av vårdpersonal när vi kan samla olika typer av operationer på något eller några av sjukhusen säger Karsten Offenbartl, kirurgöverläkare och projektledare för att omfördela operationerna. Som patient möter man team som gör fler av den aktuella operationen och man kommer intill vården på samma tid oavsett var man bor. För den som har en kronisk sjukdom eller blir akut sjuk behöver dock vården finnas på nära håll. Därför ska Region Jönköpings län även i fortsättningen ha tre sjukhus som utför akut kirurgi och omhändertagande vid olycksfall. Att fördela operationerna mellan sjukhusen ger säkrare vård, vilket gynnar patienterna. Det är även ett sätt att hushålla med ekonomi och kompetens. Det blir lättare att behålla och utveckla kompetensen när vården koncentreras. Resurser, lokaler och tajming – Det handlar om resurser, lokaler och timing att flytta ihop olika delar. Det är ett komplext pussel där det tar lite tid att få bitarna att passa ihop. Under en omställningsperiod kan vi behöva lägga ut en del planerade operationer på andra vårdgivare, men patienter med särskilda medicinska behov tas även i fortsättningen omhand på regionens tre sjukhus, säger Karsten Offenbartl. Omfördelningen innebär att patienterna får resa till det sjukhus som utför den aktuella operationen. Redan idag sker resor inom länet för operationer och behandlingar. Ett av målen på sikt är att ta hem 8 Invånarna i Jönköpings län ska få en jämlik vård med samma tillgänglighet oavsett bostadsort. Därför fördelas olika typer av planerade operationer till ett eller två sjukhus där team med vårdpersonal har stor rutin på just den operationen. de operationer regionen idag köper utanför länet, för att minska de resorna. – Vi ska ta särskild hänsyn till de patienter som är äldre och som har flera diagnoser, säger Karsten Offenbartl. Bröstkirurgin samlas En stor del i omfördelningen är att koncentrera den bröstkirurgiska verksamheten till Länssjukhuset Ryhov. Att samla bröstkirurgisk verksamhet för större befolkningsgrupper har redan skett på flera andra håll i landet. Syftet är att bygga en stabil verksamhet i länet som skapar förutsättningar inför framtiden för ett tryggt omhändertagande. Under 2014 handlade det om 1 850 nybesök och cirka 430 operationer i hela länet kopplade till bröstcancer. • I slutet av oktober 2015 flyttar bröst mottagningen på Höglandssjukhuset till Länssjukhuset Ryhov. Samtidigt flyttar hälften av dagens bråck och gallstenskirurgi på Ryhov till Höglandssjukhuset. • Mottagningen för bröstpatienter från Värnamo flyttar till Länssjuk huset Ryhov i början av 2016. Då flttar resterande bråck- och gall- ” Karsten Offenbartl Vi tar särskild hänsyn till de patienter som är äldre och som har flera diagnoser kirurgi från Ryhov till de andra två sjukhusen. Vissa operationer för patienter med malignt melanom kommer också att samlas på Ryhov. • Inom ortopedi och urologi är för ändringar redan gjorda. Till exem pel har operation av cancer i njurar, prostata och ändtarm koncentrerats till Ryhov. Cancer i urinblåsan opereras på Höglandssjukhuset och godartad prostataförstoring opere ras på Värnamo sjukhus. • På Länssjukhuset Ryhov sker största delen av kärlkirurgin, medan så kallade AV-fistlar för dialyspatien ter opereras på Höglandssjukhuset. Magsäcksoperationer vid övervikt görs på Höglandssjukhuset och Vär namo sjukhus. Regionens nämnd för folkhälsa och sjukvård beslutade om omfördelningen av operationer i februari 2015. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Parallellt med fördelningen av kirurgin pågår ett arbete kring information om sjukresor. NR 3 2015 E F F E K T AV A N T I B I O T I K A ”Behandla inte bakterier reflexmässigt” är namnet på en kampanj som Region Jönköpings län i höst riktar till kommunal personal inom vård och omsorg, boende och anhöriga i syfte att minska den onödiga antibiotikabehandlingen för urinvägsinfektioner. Minskad risk för komplikationer Symptomlindrande Förkylning Luftrörskatarr Halsinfektion orsakad av virus Vanlig hosta Borreliainfektion (hudutslag) Bihåleinflammation Öroninflammation ålder 0–1 år Öroninflammation ålder 1–12 år Urinvägsinfektion Lindrig halsfluss med streptokocker Halsfluss med streptokocker Svår njurbäckeninflammation Allvarlig lunginflammation Hjärnhinneinflammation Klamydia och gonorré Utbredd rosfeber Vissa sårinfektioner Blodförgiftning DIAG N OS Behandla inte i onödan Många äldre människor har bakterier i urinen utan att vara sjuka. Då ska de inte behandlas med antibiotika. Det är budskapet i kampanjen ”Behandla inte bakterier reflexmässigt” som Region Jönköpings län i höst genomför för kommunens medarbetare inom vård och omsorg, boende och anhöriga. – Det finns risk för att antibiotikabehandling blir den enkla lösningen. Men antibiotika är inte ofarligt. Det kan ge biverkningar och svampinfektioner, och dessutom förstöra de goda bakterier som är ett skydd mot andra mer sjukdomsalstrande bakterier. Det kan leda till besvärligare urinvägsinfektioner, säger Andreas Lägermo, smittskydd och vårdhygien, Region Jönköpings län, och koordinator för Strama (nationella nätverket för rationell antibiotikabehandling) i Jönköpings län. Undersökningar visar att upp till hälften av boende på äldreboende har bakterier i urinen, men utan att vara NR 3 2015 ” Andreas Lägermo Man ska inte övertolka fynd av bakterier i urinen sjuka. För den traditionella föreställningen att symptom som trötthet, oro och förvirring beror på urinvägsinfektion, stämmer inte alltid. – Studier visar att det inte finns något tydligt samband mellan dessa symptom och urinvägsinfektion. Därför är det viktigt att fundera över andra tänkbara orsaker till problemen och ge hjälp utifrån det. Man ska inte övertolka fynd av bakterier i urinen, och bakterier i urinen är inte farligt. Men är patienten sjuk i till exempel feber av sin infektion ska antibiotika naturligtvis ges, säger Andreas Lägermo. Minska risken för resistens Region Jönköpings län arbetar på olika sätt med att sprida kunskap inom sjukvård och omsorg för rätt användning av antibiotika för att minska risken för utveckling av motståndskraftiga bakterier. Informationskampanjen hösten 2015 riktar sig till kommunernas medarbetare inom vård och omsorg, men också äldre länsinvånare och deras anhöriga. – I samarbete med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna sprids informationen till personalen på de cirka 120 särskilda boenden som finns i länet. I materialet ingår också en broschyr att dela ut till boende och deras anhöriga, samtidigt som budskapet finns på 1177.se och på länets vårdcentraler, säger hygiensjuksköterska Pernilla Johansson, Region Jönköpings län. Utbildningsdagar i höst Nästa steg blir en utbildningsdag i varje länsdel under oktober/november. Då bjuds distriktsköterskor, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal i kommunal verksamhet in för att få fortbildning om äldre med misstänkt urinvägsinfektion. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY 9 250 möjligheter är konferensen som sätter fokus på nya sätt att tänka och agera för de mindre kommuner som ofta tappar befolkning. 1–2 september 2015 arrangerades den på Jönköping University. Över 300 deltagare från platser i hela Sverige fick inspiration och verktyg för att skapa utveckling på sin ort. 250 möjligheter för platser att utvecklas ”En mycket stor del av kommunerna minskar i befolkning och då framförallt en yngre befolkning. Det kommer att behövas nya strategier för hur dessa kommuner ska klara sig på sikt, för med all sannolikhet har vi bara sett början ännu.” Så inleder Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på Jönköping International Business School, ett blogginlägg i december 2013. Inlägget sprids snabbt i medierna och blir starten på ett samarbete mellan Jönköping University, Vertikals, Jordbruksverket och Sparbanksstiftelsen Alfa. – Vi ville skapa en arena för de kommuner som tappar befolkning, där fokus skulle vara på de möjligheter till utveckling som faktiskt finns. Det handlar om att tänka på andra sätt, säger Charlotta Mellander. Krympa smart och hitta annorlunda idéer Arenan blev konferensen 250 möjligheter, som 1–2 september arrangerades för andra året i rad i samarbete med Region Jönköpings län, Sparbanksstiftelsen Alfa, Destination Jönköping och Jordbruksverket. Årets tema ”Många vägar till förändring” anspelar på att det finns många olika lösningar på de utmaningar som mindre kommuner står inför. – Ofta talar alla om tillväxt och offensiva utvecklingsprogram – men kan alla verkligen med trovärdighet satsa på att växa? För en del kommuner handlar det om att ta hand om de som redan bor på orten och krympa smart, för någon annan att utveckla en annorlunda idé och inte minst att koppla upp sig mot en större ort, säger Emil Danielsson som är projektledare för konferensen. Konferensen lockade över 300 kommunala tjänstemän och politiker samt företagare från hela landet. På programmet fanns allt från det senaste inom svensk forskning till inspiration och praktiska verktyg för att skapa utveckling på sin ort. – Ett viktigt mål med konferensen var att skicka med deltagarna, förutom inspiration, konkreta metoder att börja jobba med när de kommer hem. Det gjorde vi genom att erbjuda en aktivitet som vi kallade Thinkcamp. Där fick deltagarna hjälp av kunniga processledare att utveckla tankar och idéer till konkreta strategier, säger Emil Danielsson. Regionen och kommunerna arbetar tillsammans Region Jönköpings läns uppdrag inom regional utveckling och tillväxt handlar om att arbeta för ett attraktivt län som skapar möjligheter för människor att växa och utvecklas. Det gör vi på olika sätt inom områden som kulturutveckling, näringslivsutveckling, kompetensförsörjning och infrastruktur. – Flera av våra kommuner har stor utflyttning av ungdomar mellan 20 och 25 år och detta är en utmaning vi måste lösa tillsammans, region och kommuner, säger Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör i Region Jönköpings län. Som region arbetar vi nära kommunerna och har samtidigt kontakter med den nationella arenan för att påverka infrastruktursatsningar som höghastighetståg, nya vägar och bredbandsutveckling. Vandalorum i Värnamo är länets konst- och designcentrum – och ett gott exempel på ett initiativ som skapat mervärde för en ort utanför storstadsregionen. Ett nära samarbete mellan konstnärer, formgivare, den kreativa industrin i trakten och näringslivet i stort gör Vandalorum till en mötesplats både lokalt och regionalt. Men Vandalorum har också ambitionen att skapa nationellt och internationellt intresse, vilket de också lyckas med. Sedan invigningen 2011 har Vandalorum haft cirka 250 000 besökare, varav 70 procent är besökare från andra delar av landet och världen. 10 TEXT: FRIDA HALVARDSSON FOTO: JOHAN W AVBY NR 3 2015 Somalia bandy är det framgångsrika integrationsprojektet i Borlänge kommun som fått stor spridning och till och med blivit film! Patrik Andersson var en av flera föreläsare som inspirerade kring möjligheten att utveckla en annorlunda idé som stärker en plats. Vad är ditt tips på möjlighet för mindre kommuner som tappar befolkning? Björn Alm Annika Levein Mattias Josefsson Chantal Coté Tomas Kruth Eksjö kommun Swedbank, Kristinehamn Ulricehamns kommun Jönköpings kommun Fastighetsägarna i Jönköping "Ta vara på initiativen från kommuninvånarna! Står vi still, springer andra snart förbi." "Ta reda på vilka man faktiskt kan locka tillbaka och hur man gör det på bästa sätt." "Ducka inte för utmaningarna! Var målmedveten så når du resultat." "Ta tillvara på möjligheten att söka finansiering från EU för till exempel landsbygdsutveckling." "Att skapa en insikt om utmaningen och hela tiden fylla på med kunskap i kommunerna är viktigt." NR 3 2015 11 Alla faller – men inte En halv miljon svenskar har benskörhet, och frakturer vid fallolyckor ökar kraftigt. Men det finns mycket du själv kan göra för att förebygga frakturer vid fallolyckor. En aktiv livsstil minskar risken för frakturer Att promenera 30 minuter om dagen är bra motion. Även gymnastik, dans, trädgårdsarbete och andra aktiviteter där du använder kroppen är bra träning. Genom att vara i rörelse påverkar du din balans positivt genom ökad kondition och rörlighet. Du blir stadigare på benen och skelettet blir starkare. Dessutom får du bättre nattsömn. Komplettera vardagsmotionen med styrketräning någon eller några gånger i veckan. Välj motion du tycker är rolig! Frakturer vid fallolyckor ökar Här ser du exempel på enkla övningar som du kan göra själv för öka din balans och stärka dina benmuskler. För otränade muskler är även den kortaste promenad eller enklaste övning bättre än inget alls. Utgå från dina möjligheter och vad som känns lockande. Flera motionsanläggningar och pensionärsorganisationer erbjuder seniorgymnastik och annan verksamhet som passar äldre. Om du har Vid benskörhet, osteoporos, ökar risken för frakturer eftersom benen i kroppen urkalkas och försvagas. Under de senaste åren har förekomsten av benskörhetsfrakturer ökat kraftigt och Sverige är ett av de hårdast drabbade länderna i världen. För god balans krävs ett samspel mellan synen, balansorganen i örat, känseln i huden och funktionen i leder och muskler. Fysisk aktivitet förbättrar samspelet och minskar risken för obalans. Samtidigt blir du bättre på att parera en obalans. Skulle du ändå falla ökar chansen betydligt att du klarar fallet utan en allvarlig skada. behov av gånghjälpmedel kan du kontakta din vårdcentral. Många väljer att gå med stavar och då är ispiken bra att ha på vintertid. Rätt skor till rätt aktivitet Använd rätt skor till rätt aktivitet. Vid halka finns det olika broddar att sätta på. Det finns även skor med inbyggda dubbar. 100, 97, 94, 91, 88, 85, 82 ... 12 TEXT: FRIDA HALVARDSSON ILLUSTRATIONER: MARTIN EK lika lätt Det är inte kört för att det är skört Gratis föreläsning 20 oktober 2015 I samband med internationella benskörhetsdagen arrangerar vi den kostnadsfria föreläsningen Det är inte kört för att det är skört. Vi informerar om hur behandling av benskörhet fungerar, vad som händer efter en fraktur och vad vården kan erbjuda. Tid: Tisdagen den 20 oktober 2015, 13–17 Plats: Aulan, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Mer information: Gunvor Runesson, 076-946 55 21 eller Margareta Lindahl 073-818 58 21 Tåhävningar Bålvridningar Uppresningar 1 Stå rak med fötterna isär i höftbredd och håll i ditt stöd (diskbänk, bromsad rollator, stabil möbel). 2 Gå snabbt upp på tå och lägg vikten på stortårna. 3 Undvik att låsa knäna. 4 Sänk hälarna sakta. 5 Börja med 10 upprepningar och utöka stegvis till 20 när det går bra. 1 Stå rak med fötterna isär i höftbredd. 2 Lägg armarna i kors framför bröstet eller placera en hand på ett stöd (till exempel en stabil möbel). 3 Sträck på ryggen (bli lång) och vrid sedan huvudet och axlarna åt höger. 4 Se till att du bara vrider överkroppen (inte höfterna). 5 Återgå till startpositionen och upprepa åt andra sidan. 1 Sätt dig en bit från stolens ryggstöd. 2 Sitt rak i ryggen, luta kroppen något framåt. 4 Ställ dig upp (med hjälp av händerna på stolen/låret om det behövs). 5 Innan du sätter dig ned, kontrollera var du har stolen. 6 Sätt dig ned 7 Börja med fem uppresningar och utöka stegvis till 10 när det går bra. Tandemstående Gå i sidled Stå på ett ben med stöd 1 Stå rak med sidan mot stödet (disk- bänk, stabil möbel). 2 Placera ena foten direkt framför den andra så att fötterna bildar en rak linje. 3 Titta framåt och balansera i 10 sekunder. 4 Placera den andra foten framför och balansera i ytterligare 10 sekunder. 5 Om detta känns svårt: Börja med att placera fötterna tätt bredvid varandra och balansera i 10 sekunder. 1 Stå rak och vänd mot ett stöd (gärna en köksbänk eller en byrå). 2 Gå i sidled utan att rotera i höfterna. 3 Upprepa åt båda håll. 4 Börja med tre steg och utöka stegvis till 10 steg åt vardera håll. 1 Stå nära intill ditt stöd och håll vid behov i det. 2 Stå rak och lyft ena foten från golvet. 3 Håll positionen i 10 sekunder. 4 Upprepa med andra benet. Nr 3 2015 13 #tahpvvaccin #fuckcancer Ta HPV-vaccin! Kontakta din skolsköterska idag 1177.se/jonkopings-lan/hpv-vac cination Ta HPV-vaccin! – Den här kokboken som dietister och kockar i Malmö skrivit får man gärna bläddra i och inspireras av, berättar kostchef Anica Dahlander. Tugga lätt-mat – nyhet på Matilda Är du född 1996–1998 eller fortfarande går på gymnasiet får du HPV-vaccination gratis hos skolsköterskan. Vaccinationen skyddar mot HPV, som kan ge livmoderhalscancer, och kondylom. Läs mer: 1177.se/jonkopings-lan/hpv-vaccination På Restaurang Matilda på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping finns nu möjlighet att handla mat som är lätt att tugga och svälja. – Våra produkter är efterfrågade och efterlängtade, berättar restaurangchef Anica Dahlander på Länssjukhuset Ryhov. Alla som har problem att tugga och svälja är välkomna att handla i vår butik, som finns på restaurang Matilda på plan 5 i sjukhuset. Bland annat finns puréer av kött, fisk och kyckling, färdiga timbaler, proteinrika soppor och förtjockningsmedel. Idén bakom utbudet kommer från måltidsservice och dietisterna, som utbildar personer med tugg- och sväljsvårigheter och deras anhöriga. Butiken där man kan handla tugga lätt-mat har öppet samma tider som restaurangen: Måndag–torsdag kl 7.30–15, och fredag kl 7.30–14. Telefonnummer: 036-32 27 27 Mobiltelefoner kan vara riktiga bakteriehärdar! Det kunde molekylärbiolog Sara Mernelius (bilden), berätta när hon tillsammans med ett 50-tal kollegor deltog i Forskarfredag i Jönköpings län fredagen den 25 september 2015. 1177 Vårdguiden hjälper förskolor Huvudlöss, magsjuka och vattkoppor – vanliga bekymmer för barnfamiljer. Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids. En del sjukdomar smittar innan barnet har fått tydliga symtom. På 1177.se hittar du råd och information om sjukdomar och behandlingar. På våra temasidor för barn och föräldrar kan du även läsa om ditt barns utveckling, hur du skyddar barn mot sol och mycket annat. På 1177.se hittar du också kontaktuppgifter och öppettider till vårdcentraler, kliniker och mottagningar. Nu har Region Jönköpings län tagit fram fina affischer med information från 1177 Vårdguiden för att uppmärksamma småbarnsföräldrar på sjukdomssymtom och vad man kan göra om barnen smittas. Affischerna finns på länets förskolor och sätts upp när det blir utbrott – så att alla får samma information. Ring vårdcentralen för att få råd, beställa tid eller förnya recept. Du kan även boka tid själv via e-tjänstern a på 1177.se och ringa 1177 för råd om vård dygnet runt. Vi finns där när du behöver 14 det. Forskningen i länet i fokus 1177 Vårdguiden Jönköpings län På Facebooksidan 1177 Vårdguiden Jönköpings län får du tips, råd och inspiration om hälsa, vård och livsstil. 1177 Vårdguiden Jönköpings län finns även på Instagram. Region Jönköpings län Region Jönköpings län på Facebook, Instagram och Twitter visar vad som händer inom regionen. Europeiska Forskarfredagen firades i Jönköpings län för fjärde gången, och arrangörerna Jönköping University, Region Jönköpings län och länets kommuner ställde till med en vetenskapsfest. Omkring 800 besökare fick lära sig mer om bland annat ungas drogvanor, depression, ryggsmärtor hos poliser och produktutveckling. Forskarfredag arrangeras för att visa allmänheten hur viktig, spännande och rolig forskning kan vara. Tanken är att skapa en mötesplats för forskare och allmänhet. Forskare kan då på ett kortfattat och lättbegripligt vis berätta om sin forskning och visa allmänheten att det finns så mycket intressant forskning i vårt län. #1177vårdguiden #tahandomdig #regionjkpg NR 3 2015 Fritt välja ögonsjukvård Du som behöver specialiserad ögonsjukvård kan själv välja vilken mottagning du vill gå till. Genom att göra ett aktivt val behöver du inte vänta längre än nödvändigt på besök eller behandling. Sedan 2014 kan du som är över 20 år få specialiserad ögonsjukvård på flera olika mottagningar i Jönköpings län. Alla mottagningar undersöker och behandlar ögonsjukdomar. Mottagningarna på sjukhusen finns kvar sedan tidigare och ytterligare fem mottagningar som är godkända av Region Jönköpings län har tillkommit. Välja mottagning Du väljer själv vilken mottagning du vill gå till, oavsett var i länet du bor, och patientavgiften är samma på alla mottagningar. För att få hjälp att välja kan du prata med den läkare eller optiker som ger dig remiss, eller på en ögonmottagning som du besökt tidigare. Du kan också själv kontakta mottagningarna för att få veta mer om deras väntetider och utbud, eller besöka deras webbplatser. – Du kan vara säker på att få professionell vård oavsett vilken mottagning du väljer. Vi ställer höga kvalitetskrav på mottagningarna när det gäller personal, kompetens, medicinsk utrustning med mera, och gör utvärderingar av väntetider och medicinska resultat, säger Susanne Yngvesson, som arbetar med uppföljning av specialiserad ögonsjukvård i Region Jönköpings län. Det finns flera mottagningar för specialiserad ögonsjukvård i Jönköpings län. Du kan välja vilken mottagning du vill, väntetiderna skiljer sig åt. Bilden är arrangerad och visar en mätning av ögontryck. ge normal syn, samt ögonbottenfotografering av diabetiker för att se om sjukdomen har orsakat förändringar i näthinnan. Det finns vissa avancerade behandlingar, exempelvis av åldersförändringar i gula fläcken, som enbart ges på sjukhusen. Då kan du inte välja mottagning. För närvarande är det endast personer som är 20 år och äldre som kan välja mottagning för specialiserad ögonsjukvård. Enligt ett aktuellt förslag ska åldersgränsen sänkas till 18 år från och med 1 januari 2016. TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN W AVBY Så fungerar det När du behöver specialiserad ögonsjukvård skickar din optiker, läkaren på vårdcentralen eller annan läkare en remiss till en mottagning som du väljer. Mottagningarna ger specialiserad ögonsjukvård som bland annat omfattar undersökningar, behandlingar och uppföljningar av olika ögonsjukdomar hos vuxna. Mottagningarna gör även operationer av grå starr, där en konstgjord lins sätts in i ögat för att NR 3 2015 Mottagningar i Jönköpings län som erbjuder specialiserad ögonsjukvård: A6 Ögonklinik i Jönköping, Capio Medocular i Jönköping, Eye Clinic i Värnamo, Ögonläkarhuset City i Jönköping, ögonmottagningen på Höglandssjukhuset i Eksjö, ögonmottagningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, ögonmottagningen på Värnamo sjukhus, Ögonspecialisterna i Nässjö. Jämför väntetider ” Susanne Yngvesson Du kan vara säker på att få professionell vård oavsett vilken mottagning du väljer Väntetiderna till specialiserad ögonsjukvård är generellt sett korta i Jönköpings län och ligger inom ramen för den nationella vårdgarantin, som säger att man ska behöva vänta högst 90 dagar på besök eller behandling. På webbplatsen Väntetider i vården hittar du aktuella väntetider till besök på landets ögonmottagningar samt väntetider till operation av grå starr. www.vantetider.se Skillnader i väntetider inom specialiserad ögonsjukvård i Jönköpings län, september 2015 Kortaste väntetid Längst väntetid • Nybesök: 1 vecka 7 veckor • Återbesök: 1 vecka 15 veckor • Ögonbottenfotografering: 1 vecka 18 veckor • Operation av gråstarr: 2 veckor 14 veckor • Övriga operationer: 3 veckor 8 veckor Jönköpings län har brist på sjuksköterskor och ingenjörer. De yrkesgrupperna finns bland asylsökande och nyanlända flyktingar som kommer till länet samt utländska ingenjörsstudenter som valt att studera vid Jönköping University. Region Jönköpings län och en rad andra aktörer ska tillsammans hitta kompetensen och vid behov ge kompletterande utbildning för länets arbetsmarknad inom ramen för ett EUfinansierat projekt. Samverkan för att hitta yrkeskompetens – Det är klart att vi ska bidra med detta. Det blir en winwin-situation för alla, säger Ewa Wigaeus Tornqvist, VD för Hälsohögskolan i Jönköping, en av landets större utbildare av sjuksköterskor. Ewa Wigaeus Tornqvist har länge haft tankar på att ge nyanlända sjuksköterskor den kompletterande utbildning som behövs för att få svensk legitimation, en förutsättning för arbete i Sverige. Det blir nu möjligt genom ett flerårigt projekt som planeras av Region Jönköpings län, Jönköping University (högskolan), Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelsen och länets kommuner. Sjöström, sakkunnig i arbetsmarknadsfrågor på Region Jönköpings län. Hon leder arbetet med att bygga upp struktur för integrationsprojektet och konstaterar att de olika aktörernas tankar ger en bra grund till samverkan. – Vi måste få igång ett sådant här arbete. Många ser behovet och vi är många aktörer som har ett gemensamt ansvar att hitta lösningar som överbryggar gapen, säger hon. Det är dessutom helt i linje med de samarbeten som arbetsmarknadsdepartementet föreslår för att kunna ge nyanlända människor en kort och riktad utbildning anpassad till arbetsmarknaden. Skapa program Ewa Wigaeus Tornqvist planerar att skapa programmet ”komplettering av utländsk sjuksköterskeutbildning”. – Vi tänker oss att identifiera sjuksköterskorna på svenska för invandrare, SFI, och se till att de får sin kompetens prövad av Socialstyrelsen. I de fall kompetensen inte uppfyller kraven hjälper vi dem med kompletterande teoretisk och praktisk utbildning. Vi vill hjälpa dem i arbete igen i sitt yrke. Hon räknar med att Hälsohögskolan skapar en struktur för uppdragsutbildningar för att snabbt kunna erbjuda den kompletterande utbildning och praktik som behövs. – Det är ett stort jobb att bygga upp detta och rekrytera lärare och handledare. För delar av arbetet finns det redan resurser hos oss, men för andra delar behöver vi verkligen det tillskott som ett sådant här EU-projekt kan bidra med. Hitta så tidigt som möjligt Målsättningen är att hitta nyanlända sjuksköterskor så tidigt som möjligt. – Gärna redan under asylprocessen, eftersom de numera får läsa svenska under den tiden. Visst löper vi risk att den asylsökande inte får stanna, å andra sidan ger det mer meningsfullhet i vardagen om de får lära sig språket under tiden de väntar på besked, säger Johanna 16 Studenter ska stanna Projektet har också ett teknik- och industrispår, där såväl nyanlända flyktingar som utländska studenter är målgruppen. Båda grupperna erbjuds utbildning i svenska, och de nyanlända kan få kompletterande utbildning som behövs för att klara arbetsmarknadens krav. – Här blir det väldigt viktigt att samverka med näringslivet i form av både branschorgan och enskilda företag. Många utländska studenter kommer hit och tar magisterexamen inom områden som vi behöver i industrin för att öka den kunskapsintensiva delen. Vi vill nu locka dem att stanna kvar och arbeta i Sverige, säger Johanna Sjöström. Att som nyanländ till Sverige komma in i svenskt utbildningssystem eller arbetsliv kan också innebära utmaningar och risk för kulturkrockar. Projektet planerar därför att erbjuda arbetsgivare inom såväl offentlig som privat verksamhet en kurs i hur människor från olika kulturer kan kommunicera. – Integration är en ömsesidig process, därför behövs det förståelse från båda håll om vad det innebär att ha en annan kulturell bakgrund, säger Johanna Sjöström. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY För drygt ett år sedan kom sjuksköterskan Yordanos från Eritrea till Jönköping tillsammans med sin son. Nu bor hon i Habo och läser svenska för invandrare på ABF. Drömmen är att bli akutsjuksköterska i Sverige. Här verkar bra att arbeta, säger hon när hon tittar in på Länssjukhuset Ryhov. En medmänniska som stöttar i svåra situationer För den som tvångsvårdas inom den psykiatriska vården kan en stödperson ha stor betydelse. Nu vill patientnämnden inom Region Jönköpings län att fler ska få det stöd de har rätt till. – Som stödperson är jag framför allt en medmänniska, säger Klas Wigren i Gränna. Jag träffar patienten ett par gånger i månaden, på vårdavdelningen, eller ute i samhället om patienten får permission eller tvångsvårdas i öppenvården. Vi kan äta lunch tillsammans och jag kan följa med på besök till exempelvis en myndighet. Klas Wigren arbetade på 1990-talet som skötare i den psykiatriska vården, och har idag även uppdrag som god man. skor och arbetar under sekretess, säger Jeanette Byskén Henriksson, utredare och sekreterare i patientnämnden i Region Jönköpings län. Rekrytera och utbilda En stödperson kan betyda mycket för den som tvångsvårdas inom den psykiatriska vården. Stöd i utsatt situation – Jag tror att vi stödpersoner betyder mycket. Den som tvångsvårdas är i en utsatt situation och har ofta inget socialt nätverk. Vi är patientnämndens förlängda arm och har en granskande funktion gentemot vården. – Tanken med stödpersoner är att de som TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY tvångsvårdas ska ha en kontakt i samhället som hjälper dem med personliga frågor. Stödpersoner har rätt att närvara vid förhandling i domstol och är ett komplement till vårdens professionella stöd. De finns helt enkelt där som medmänni- TÄVLA OCH VINN 2) 500 000 3. Hur många mottagningar kan du välja mellan om du behöver specialiserad ögonsjukvård? 1) 8 X) 9 2) 10 Namn Gatuadress Postnummer och ort Telefon eller mejladress Svar: Senast 31 okt 2015 till [email protected] (Skriv Regiontipset i ämnesraden) eller Regiontipset, Region Jönköpings län, Box 1024, 551 11 Jönköping. 18 Mer information: [email protected] 036-32 42 35 Regionens miljöpris 1. Snart dags för årets vaccinationskampanj! Hur många virus skyddar vaccinet mot? 1) Två X) Tre 2) Fyra 2. Hur många svenskar är bensköra? 1) 100 000 X) 400 000 Det finns 10–15 stödpersoner som arbetar på uppdrag av Region Jönköpings län och tillsammans stöttar de ett 30-tal personer. Det är den psykiatriska vårdens ansvar att informera patienter som tvångsvårdas om rätten till stödperson. Patientnämndens uppdrag är att rekrytera, tillsätta, utbilda och följa upp stödpersonernas arbete. En arbetsgrupp med representanter från den psykiatriska vården, personer med egen erfarenhet av tvångsvård, stödpersoner samt patientnämnden har tillsammans arbetat fram rutiner som förhoppningsvis ska leda till att fler patienter kan få det stöd de har rätt till: En medmänniska i svåra situationer. Vinster: Tio vinnare delar på presentkort värda 500 kronor, 300 kronor och 100 kronor. Vinnarna i förra numret har fått sina priser. Väster vårdcentral i Värnamo skapade 2010 filialmottagningar i Bredaryd och Forsheda som en service för invånarna. Men det sparar minst 5 900 mil resor per år, vilket gett vårdcentralen Region Jönköpings läns pris för arbete med hållbar utveckling 2015. – Jätteroligt att vi får miljöpris, säger Pia Ohlson, verksamhetschef för Väster vårdcentral i Värnamo. Från början handlade det om att erbjuda invånarna en service. Sedan har vi sett vilken patientnytta det ger. En förmiddag i veckan finns undersköterska på plats för provtagning, blodtrycksmätning, suturtagning, med mera, och på eftermiddagen finns även läkare för planerade besök och akutbesök. – Närheten och tillgängligheten är mycket uppskattad av befolkningen som också upplever en trygghet och kontinuitet. Det är ofta äldre människor som kommer, som kan ha svårt att ta sig till Värnamo, säger Lena Claesson, undersköterska och miljöombud på vårdcentralen. Nr 3 2015 PREMIÄR 5 dec Spelas tom 14 nov 24 okt Carl-Einar Häckner SKÄRVOR 21 nov SLÅ PATTARNA I TAKET 18–19 nov 25 okt MOA After work – En gripande musikalisk föreställning Med Jönköpings Sinfonietta & Per Tengstrand 29 nov STEFAN DOHR Med Jönköpings Sinfonietta NYPREMIÄR 29 nov VANTEN 5– 6 jan 2016 Hela vårt utbud hittar du på www.smot.se 036-32 80 80 Nr 3 2015 19 Samhällsinformation 1177 Många gånger räcker det med ett gott råd! På webbplatsen 1177.se finns information om vad du kan göra själv för att må bättre och snabbare bli frisk. När du ringer 1177 får du råd Goda råd för egen vård –dygnet runt av en sjuksköterska om vad du kan göra själv och vart du ska vända dig om du behöver vård. Numret fungerar i hela Tips! Spara 1177.se som ett bokmärke i webbläsaren och numret 1177 i din telefon. landet – dygnet runt, alla årets dagar. Vårdcentralen Vänd dig till vårdcentralen i första hand! Där får du hjälp när du har skadat dig eller inte mår bra. Personalen på vårdcentralen har stor erfarenhet och kunskap om de flesta skador och sjukdomar. Om det behövs får du en remiss till sjukhuset. När vårdcentralen är stängd kan du nå länets tre kvälls- och helgöppna jourcentraler Förstahandsvalet vid skada och sjukdom Akuten Vård i allvarliga och livshotande situationer På akutmottagningen får du hjälp om du har drabbats av svår sjukdom eller skadats allvarligt i en olycka. Patienter med störst behov av vård tas alltid om hand först. I Jönköpings län finns det en akutmottagning på varje sjukhus. De är öppna dygnet runt. Nödnumret 112 finns för att larma ambulans om du själv eller någon i din närhet omedelbart behöver akutsjukvård. genom att ringa 1177. Tips! På 1177.se finns kontaktuppgifter till din vårdcentral.
© Copyright 2024